Examensarbete i omvårdnad Malmö Universitet
61-90hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Juni 2019
MÖDRARS UPPLEVELSER AV
OMVÅRDNADEN PÅ EN
BB-AVDELNING
EN LITTERATURSTUDIE
ANNI CARVAJAL
ELISABETH MORTENSEN
MÖDRARS UPPLEVELSER AV
OMVÅRDNADEN PÅ EN
BB-AVDELNING
EN LITTERATURSTUDIE
ANNI CARVAJAL
ELISABETH MORTENSEN
Carvajal, A & Mortensen, E. Mödrars upplevelser av omvårdnaden på en BB-avdelning. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för
vårdvetenskap, 2019.
Bakgrund: Att föda barn och bli förälder är en känslosam livshändelse, där flera
olika behov av omvårdnad uppkommer. Målet med postpartumvård på BB-avdelning är att barnmorskor och sjuksköterskor i team med andra professioner, ska ge råd och stöd samt möta de behov av omvårdnad som följer efter en förlossning. Tidigare forskning har visat att information kring förlossning och graviditet överskuggar information om tiden efter förlossning, vilket indikerar på att mer fokus behövs på postpartumperioden.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa mödrars upplevelse av
omvårdnaden på en BB-avdelning.
Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Efter att sökblock skapats med
ämnesord, fritextord samt synonymer, genomfördes databassökning i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Tolv vetenskapliga artiklar, relevanta för syftet, valdes ut och granskades, syntetiserades och sammanställdes. Analysen utfördes med inspiration av metasyntes.
Resultat: Resultatet presenteras genom tre kategorier; Organisation och miljö där
mödrars upplevelse påverkades av organisationens rutiner och fysiska miljö samt personalens tillgänglighet och kontinuitet, Professionell vård där kompetent vårdpersonal och tillit, individanpassad vård, positivt bemötande och
överensstämmande råd framkom som betydelsefullt, Information och stöd, där information önskades vad beträffar hemgång, egenvårdsråd samt skötsel av barnet.
Konklusion: Mödrar upplever att omvårdnaden på en BB-avdelning påverkas av
hur organisationen är uppbyggd vad beträffar rutiner och tillgänglighet. Även kontinuitet och vårdpersonalens förmåga och möjlighet att ge personcentrerad omvårdnad påverkar. Information, överensstämmande råd och ett positivt bemötande från vårdpersonalen är betydande för mödrarnas upplevelse av omvårdnaden.
Nyckelord: BB-vård, Litteraturstudie, Mödrar, Omvårdnad, Postpartum,
MOTHERS’ EXPERIENCES OF
IN-PATIENT POSTNATAL CARE
A LITERATURE REVIEW
ANNI CARVAJAL
ELISABETH MORTENSEN
Carvajal, A & Mortensen, E. Mothers’ experiences of in-patient postnatal care. A literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science), 2019.
Background: Giving birth and become a parent is one of the most sensitive events
in a woman's life, followed by several caring need. The ambition with postpartum care is to give new parents advice and support, and to meet the individual caring needs that follows a childbirth. The midwives and nurses, along with other professionals, work together in a maternity ward to achieve this assignment. Previous research has shown that information about childbirth and pregnancy overshadows the information regarding the time after childbirth, which indicates that more focus is required on the postpartum period.
Aim: The aim of this literature study was to illuminate mothers´ experiences of
nursing care in a postnatal ward.
Methods: A literature study with qualitative approach. Search blocks with subject
words, search terms and synonyms were created, and the database searches were conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO. Twelve scientific articles were viewed, synthesized and compiled. The analysis was conducted inspired by a metasynthesis.
Results: Three categories emerged from the results of twelve articles;
Organization and environment where mothers’ experience was affected by the
organization´s routines and physical environment, as well as the staff´s availability and continuity, Professional care where competent healthcare personnel and trust, individualized care, positive attitude and consistent advice emerged as important, Information and support where information was requested regarding discharge, self-care and care of the child.
Conclusion: How the organization is structured in terms of routines and
accessibility, affects mothers’ experiences of nursing care postpartum. The experiences are also affected by care continuity and the ability of the staff to individualize the care. Information, consistent advice and a positive attitude from the staff are important for mothers’ experiences of nursing.
Keywords: Experiences, Literature review, Mothers, Nursing care, Postpartum,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
Den gravida kvinnan 1
Postpartumperiod 2
BB- vård 2
Vårdtid 3
Amningsstöd 3
Omvårdnad och personcentrerad vård 3
PROBLEMFORMULERING 4
SYFTE 5
METOD 5
Problemformulering och pilotsökning 5
Inklusions-och exklusionskriterier 5
Databaser, sökord och strukturerad sökning 6
Relevansgranskning 6
Urvalsprocess 7
Kvalitetsgranskning 7
Analys 8
RESULTAT 8
Organisation och miljö 9
Fysisk miljö 9
Rutiner och partnerns delaktighet 9
Tillgänglighet 10
Kontinuitet 10
Professionell vård 11
Överensstämmande råd 11
Kompetens och tillit 11
Personcentrerad vård och integritet 12
Bemötande 12 Information och stöd 13 Hemgång 13 Egenvårdsråd 13 Skötsel av barnet 14 DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Inklusions-och exklusionskriterier 15
Relevansgranskning och urvalsprocess 17
Kvalitetsgranskning 17
Inkluderade artiklar 17
Analys 18
Resultatdiskussion 19
Organisation och miljö 19
Professionell vård 20
Information och stöd 22
KONKLUSION 23
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE 23
REFERENSER 25
1
INLEDNING
I samband med placering på en barnbördsavdelning (BB-avdelning) under verksamhetsförlagd utbildning (VFU), väcktes intresset för omvårdnaden av nyblivna mödrar. Tankar och känslor uppkom, om hur teori och praktik inte alltid var helt samstämmiga och på så vis identifierades ett ökat kunskapsbehov vad beträffar omvårdnaden postpartum. I teorin under utbildningen läggs bland annat fokus på den psykologiska omvårdnaden. Samtal om känslor och upplevelser kopplat till förlossningen, där både modern och partnern kommer till tals, är exempel på omvårdnad. Att vårdpersonalen är närvarande, förstående och lyssnar aktivt är grundläggande för omvårdnadsarbetet. Vad forskning visar om mödrars upplevelse av omvårdnaden på en BB- avdelning blir fokus för föreliggande litteraturstudie. Sammanställning av forskningsresultat, vilken vårdpersonal får ta del av, skulle kunna förbättra möjligheten att ge personcentrerad vård till nämnda patientgrupp.
BAKGRUND
Enligt Statistiska centralbyrån, SCB (2019) föds cirka 115 000 barn varje år i Sverige. Ett nyfött barn för med sig lycka och glädje, och kan samtidigt vara en överväldigande livsomställning. Entsieh och Hallström (2016) menar att
majoriteten av föräldrar känner sig dåligt förberedda inför föräldraskapet. Förstföderskor upplever osäkerhet jämfört med omföderskor (Persson & Dykes 2009). Information kring förlossning och graviditet överskuggar information kring tiden efter förlossning, det behövs således mer fokus på postpartumperioden (Entsieh & Hallström 2016). Okunskap om hur ett nyfött barn ska skötas kan leda till låg självkänsla och i en del fall depression hos de nyblivna föräldrarna (a.a.). Under postpartumperioden kan sjuksköterskan i sin roll påverka nyblivna mödrars känsla av välbefinnande och trygghet, genom att identifiera och tillgodose
mödrarnas omvårdnadsbehov (Persson & Dykes 2009). Den gravida kvinnan
I ett tidigt skede av graviditeten, redan under första trimestern, upplever kvinnor både fysiska och psykiska förändringar (Darvill m.fl. 2010). Självbilden
förändras, kvinnor som tidigare känt fysiskt välmående kan uppleva viss
kontrollförlust i samband med graviditetsrelaterade symtom. Tidigt i graviditeten skiftar kvinnans fokus, från sig själv över till fostret och upplever samtidigt ökad sårbarhet och behov att skydda fostret (a.a.). Under graviditeten förbereder och anpassar sig kvinnan inför moderskapet. Enligt Miller (2007) förbereder sig kvinnan bland annat genom att tänka kring förlossning, anknytning och amning. Kvinnans tankar om hur en god och ansvarsfull moder ska vara ligger till grund för hur kvinnan förbereder sig (a.a.). Osäkerhet kring förmågan att hantera den nya situationen, vad beträffar graviditet och kommande moderskap, leder till att kvinnan söker stöd från omgivningen och partnern (Darvill m.fl. 2010).
2
Postpartumperiod
Enligt World Health Organization, WHO (2013) definieras puerperium, eller postpartumperioden, som en timme efter det att moderkakan fötts fram och efterföljande sex veckor. I rekommendationerna beskrivs bland annat moderns och barnets behov av omvårdnad. Modern behöver information om exempelvis skötsel av barnet, amning, fysiologiska förändringar i kroppen samt eventuella tecken på komplikationer. Postpartumperioden bör även innehålla egenvårdsråd gällande underlivshygien och avslag. Utöver information och egenvårdsråd behöver modern även tid att knyta an till barnet. Rekommendationen är att moder och barn inte bör separeras under de första 24 timmarna efter förlossningen. Det är även viktigt att modern skyddas från våld och hot. Modern behöver också emotionellt och psykologiskt stöd från partnern, familjen och vårdpersonalen, eftersom psykologiska problem under postpartumperioden inte är ovanliga. Med stöd från kompetent vårdpersonal kan psykologiska problem minskas (a.a.). Vanligtvis ges stöd från vårdpersonal i form av information och utbildning, emotionellt stöd ges inte i samma utsträckning (Razurel m.fl. 2011).
Haga m.fl. (2012) konstaterar att det är en stor omställning att få barn. Studiens syfte var att ta reda på varför vissa kvinnor upplever depressiva symtom och varför en del inte gör det. I resultatet framkommer hur personliga egenskaper påverkar moderskapet. Mödrar som har högre kontrollbehov och specifika
förväntningar på förlossning och postpartumperiod, har en ökad tendens att känna depressiva symtom. Visionen var att ta sig an moderskapet på samma sätt som andra utmaningar i livet. När visionen krockar med verkligheten känner sig mödrarna stressade och deprimerade (a.a.). Miller (2007) menar att mödrar ofta upplever att förväntningar på moderskapet under graviditeten, inte stämmer överens med verkligheten efter förlossningen. Enligt Haga m.fl. (2012) påverkas även den psykiska hälsan av fungerande amning och möjlighet till socialt stöd. Preventivt arbete och täta besök av barnmorskor och sjuksköterskor under
graviditet och postpartumperiod, är viktigt för mödrarnas psykiska mående (a.a.). Enligt Javadifar m.fl. (2016) är postpartumperioden en känslig period för den nyförlösta kvinnan med motsägelsefulla känslor vad beträffar förväntningarna och övergången till moderskapet. Kvinnans fokus skiftar och all uppmärksamhet riktas mot det nyfödda barnet, vilket är nödvändigt för att modern ska kunna upptäcka och svara på barnets signaler (a.a.). Att tolka barnets signaler är något mödrar lär sig över tid och i takt med lärandet växer mödrars självförtroende, en del mödrar menar att förmågan att ta hand om barnet är medfödd och sker instinktivt (Miller 2007).
BB- vård
Enligt Hildingsson och Sandin-Bojö (2011) kan förloppet efter en förlossning se olika ut. Traditionell BB-vård i Sverige innebär att nyblivna mödrar och deras barn vårdas på en BB-avdelning. På avdelningen arbetar barnmorskor och
grundutbildade sjuksköterskor i team med andra yrkeskategorier, för att tillgodose omvårdnadsbehoven hos föräldrar och nyfödda. Vårdpersonalen ska ge stöd och råd till den nyblivna familjen, där en stor del av råden och stödet ska fokusera på amning. Alternativ till traditionell BB-vård är patienthotell, där kvinnan efter okomplicerad förlossning, kan vistas tillsammans med partnern och det nyfödda barnet. Ytterligare alternativ är att kvinnan lämnar förlossningsavdelningen efter sex timmar, något som benämns som tidig hemgång. I samband med tidig hemgång erbjuds i vissa fall hembesök av barnmorskor (a.a.).
3
Vårdtid
Enligt Persson och Dykes (2002) har vårdtiden i samband med okomplicerad förlossning, sjunkit fortlöpande under de senaste decennierna. Vad som idag betraktas som normal vårdtid, där utskrivning sker inom 72 timmar, benämndes på 1980-talet som tidig hemgång. Valet om tidig hemgång ska vara fritt, det ska vara upp till den nyförlösta modern att välja (a.a.). Enligt Hildingsson och Thomas (2010) har mödrarna önskemål om hur lång vårdtiden ska vara efter förlossningen. Andra önskemål handlar om längre vårdtid där partnern har möjlighet att stanna över natten och att amningen etableras före utskrivningen (a.a.).
Amningsstöd
Enligt McFadden m.fl. (2017) kan amningsstöd från utbildad vårdpersonal öka amningsfrekvens och varaktighet. Faktorer som hur, var, när och av vem stödet ges är kopplat till stödets effektivitet. Standardiserat amningsstöd ska ges av utbildad vårdpersonal, både före och efter förlossningen. Supporten ska ges fortlöpande med planerade besök, för att mödrarna ska kunna veta när stödet är tillgängligt. Att stödet ska vara individanpassat och skräddarsytt till miljön är ytterligare faktorer som främjar effektiviteten. Det framgick att fysiska möten är mer effektivt än telefonsupport. Genom att ge mödrar beröm, bekräftelse, information och möjlighet att diskutera problem och ställa frågor vid behov kan vårdpersonalen påverka amningsfrekvens och varaktighet av amningen (a.a.). Omvårdnad och personcentrerad vård
Enligt Leksell och Lepp (2013) är omvårdnad sjuksköterskans huvudområde. Omvårdnad definieras av omvårdnadsteoretikern King (1981) som en process innehållande handling, reaktion och interaktion där sjuksköterskan och patienten byter information angående upplevelsen av omvårdnadssituationen. Problem, mål och orosmoment identifieras genom meningsfull kommunikation mellan
sjuksköterskan och patienten (a.a.). Leksell och Lepp (2013) menar att målet med omvårdnad är att den som vårdas ska uppleva hälsa, vara oberoende och
självständig så långt det är möjligt. Patient och närstående ska känna delaktighet, trygghet och respekt i omvårdnadsrelationen (a.a.). Enligt King (1981) utgör det interpersonella systemet interaktioner mellan två eller flera individer.
Komplexiteten ökar i takt med antalet individer. Personliga mål, behov och förväntningar påverkar interaktionen. Ytterligare faktorer som påverkar är kommunikation, samspelet mellan vårdpersonal och patient, sjuksköterskans professionella roll och arbetsbelastning. Kommunikation är utbyte av tankar och åsikter mellan individer, vilket kan ske såväl verbalt som icke verbalt. Att verbal och icke verbal kommunikation är kongruent är en förutsättning för god
kommunikation, vilken är hörnstenen i det interpersonella systemet och avgörande för utbytet mellan individer (a.a.).
Legitimerade sjuksköterskor arbetar bland annat efter kärnkompetensen
personcentrerad vård, vilket innebär att varje patient och närstående blir sedda och att deras individuella behov tillgodoses (Leksell & Lepp 2013). Vården grundas i ett partnerskap där patientens delaktighet ska respekteras (a.a.), vilket även bekräftas av King (1981) som menar att en god relation mellan patient och sjuksköterska är en fundamental byggsten för god omvårdnad. I det personliga systemet, vilket är en del av Kings (1981) omvårdnadsteori, krävs att
sjuksköterskan är medveten om individens självbild och utveckling. Enligt King (1981) är även behovet av personligt utrymme och tidsuppfattning individuellt
4
och situationsbetingat. Hur individen reagerar i olika situationer är kopplat till tidigare händelser, nedärvda personliga egenskaper, utbildning och
socioekonomisk tillhörighet. Enligt Leksell och Lepp (2013) är omsorg och medkänsla viktiga delar av sjuksköterskans profession och är viktigt för den personcentrerade omvårdnaden. Avgörande är dock den kontext där
sjuksköterskorna arbetar, där krav ställs på vårdmiljö, teammedlemmar och ledning (a.a.). Kings (1981) teori innehåller, utöver personligt system och interpersonellt system, även ett socialt system. Exempel på socialt system är organisation, samhälle, familj och skolor, och innefattar såväl grupper som individer. Inom varje socialt system finns olika regler, rutiner och målsättningar, vilka ibland kan krocka. Exempelvis kan målen inom sjuksköterskans profession krocka med organisationens mål (a.a.). Enligt Leksell och Lepp (2013) ska det i organisationen finnas flexibilitet och möjlighet att tänka och arbeta utanför ramarna. Regler och rutiner till viss del kan utgöra hinder för personcentrering. För att teammedlemmar ska utveckla självförtroende och kompetens krävs stöd och handledning. Självsäkerhet och kompetens hos en sjuksköterska är avgörande för flexibiliteten och förmågan att anpassa omvårdnaden efter person och
situation. Ledningen ska stödja utvecklings- och förbättringsarbete vad beträffar personcentrerad omvårdnad (a.a.).
Enligt Renfrew m.fl. (2012) ska ett personcentrerat förhållningssätt, där mödrarnas individuella behov tillgodoses, ligga till grund för omvårdnaden postpartum. Under postpartumperioden ska exempelvis bröstmjölksproduktion och amning etableras. Amningsprocessen sker inte alltid smärtfritt, vilket leder till ökat behov av stöd och hjälp, där kunnig vårdpersonal kan göra skillnad (a.a.). Enligt Andersson m.fl. (2015)kan omvårdnadsprocessen ligga till grund för personcentrerad omvårdnad. I omvårdnadsprocessen identifieras behov och problem, därefter planeras och utförs åtgärder som sedan utvärderas och dokumenteras (Karimi 2011).
PROBLEMFORMULERING
Att få barn är en stor omställning (Haga m.fl. 2012) och postpartumperioden kan medföra både psykiska och fysiska omvårdnadsbehov (WHO 2013). Genom att identifiera och tillgodose mödrars omvårdnadsbehov, kan sjuksköterskan påverka mödrars känsla av välbefinnande och trygghet (Persson & Dykes 2009). Eftersom vårdtiden efter förlossningen tenderar att bli allt kortare (Persson & Dykes 2002), ställs höga krav på den grundutbildade sjuksköterskan vad beträffar att identifiera mödrarnas individuella omvårdnadsbehov före hemgång. Information kring förlossning och graviditet överskuggar information kring tiden efter förlossning (Entsieh & Hallström 2016). Därför är det viktigt att mer fokus läggs på
postpartumperioden. I föreliggande litteraturstudie kommer forskningsresultat att sammanställas, där mödrars upplevelse av omvårdnaden på en BB-avdelning belyses. Sammanställningen skulle kunna ligga som underlag för ett
förbättringsarbete eller som en kvalitetssäkring för erhållen omvårdnad på en BB-avdelning eller motsvarighet till en BB-BB-avdelning.
5
SYFTE
Syftet var att belysa mödrars upplevelse av omvårdnaden på en BB-avdelning.
METOD
För att svara på studiens syfte har en litteraturstudiedesign valts. Enligt Willman m.fl. (2016) är en litteraturstudie en sammanställning av resultat från flera vetenskapliga artiklar, vilken ger en översikt och ett underlag för att arbeta evidensbaserat. Tillvägagångssättet innefattade följande sju steg,
problemformulering och inklusions- och exklusionskriterier preciserades, en plan för litteratursökningen formulerades och genomfördes med hänsyn till kriterierna, artiklarnas bevis tolkades, för att i nästa steg sammanställas, rekommendationer formulerades baserat på bevisens kvalitet (a.a.). Sista steget (rekommendationer baserat på bevisens kvalitet) modifierades och redogörs för under rubriken
“fortsatt kunskapsutveckling och förbättringsarbete”. Eftersom upplevelser skulle belysas, grundades litteraturstudien på vetenskapliga empiriska studier med kvalitativ studiedesign, med undantag för en artikel med mixad metod. Enligt Willman m.fl. (2016) är kvalitativ studiedesign lämplig då avsikten är att studera personers upplevelser och erfarenheter. För att svara på litteraturstudiens syfte granskades, syntetiserades och sammanställdes tolv artiklar, elva med kvalitativ ansats och en med mixad metod, där den kvantitativa delen exkluderades. Problemformulering och pilotsökning
Med utgångspunkt i valt intresseområde, gjordes inledningsvis en pilotsökning för att utforska tillgänglighet till vetenskaplig litteratur inom området. Enligt Willman m.fl. (2016) är en pilotsökning ett sätt att få visshet om tillräcklig litteratur finns. Vidare upprättades en projektplan som låg till grund för litteraturstudien.
Inklusions-och exklusionskriterier
Specifika inklusions- och exklusionskriterier formulerades som ett redskap för att finna relevant vetenskaplig litteratur (Willman m.fl. 2016). Inklusionskriterierna var såväl förstföderskor som omföderskor, 18 år eller äldre. Deltagarna i studierna skulle ha fött i fullgången tid 37+0 – 41+6 och vårdats inneliggande på
BB-avdelning eller motsvarande under postpartumperioden. Artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska och publicerade från år 2004 och framåt. Både beställningsbara artiklar och artiklar som fanns att tillgå i fulltext via Malmö Universitet inkluderades. För att tydliggöra inklusions- och exklusionskriterierna gjordes en tabell, vilken användes som ett redskap vid artikelsökningen (Tabell 1).
Tabell 1. Inklusions och exklusionskriterier.
Inklusionskriterier Exklusionskriterier
Förstföderskor och omföderskor Partner och vårdpersonal
18 år eller äldre Under 18 år
Fött i fullgången tid 37+0 – 41+6 Preterm och Postterm Vårdats inneliggande på BB-avdelning Vårdats i hemmet
Skrivna på svenska eller engelska Skrivna på övriga språk än svenska och engelska
Publicerade från år 2004 Publicerade före år 2004 Icke ämnesspecifika artiklar Ämnesspecifika artiklar
6
Databaser, sökord och strukturerad sökning
Syftets bärande begrepp identifierades och POR-modellen användes, där P står för population, O för område/fenomen och R för resultat (Tabell 2). Enligt Willman m.fl. (2016) är strukturen användbar vid sökning av kvalitativa studier av intresse för att kunna svara på studiens syfte.
Tabell 2. Sökord efter modellen POR, population, område/fenomen, resultat.
Population Område/fenomen Resultat
Mödrar Omvårdnad Upplevelser av omvårdnad på BB-avdelning
Karolinska institutets (2019) medicinska MeSH-ordlista användes för att ta fram engelska sökord, med utgångspunkt från litteraturstudiens begrepp; omvårdnad, postpartum period, upplevelser. Sökorden användes för att identifiera
indexeringsord i vardera databas ämnesordlista, MeSH i PubMed, CINAHL Subject Heading (MH) i CINAHL och Thesaurus i PsycINFO. Enligt Willman m.fl. (2016) är CINAHL och PubMed databaser som innehåller artiklar inom ämnen som medicin och omvårdnad, därav valdes databaserna. Även sökning i PsycINFO gjordes, då databasen innehåller artiklar inom det psykologiska området (a.a.). För att kontrollera att rätt sökord användes slogs ämnesordets definition upp i databasernas ämnesordlistor. Definitionerna jämfördes eftersom databaserna har olika benämningar på samma ord i respektive ämnesordlista (Willman m.fl. 2016). I PubMed inkluderades ämnesordens underkategorier automatiskt, i CINAHL och PsycINFO valdes därför ”explode” aktivt för likvärdiga sökningar (a.a.). För att inkludera icke indexerat material användes fritextord i sökningen. För att få med alla böjningsformer av fritextorden användes trunkering (*). För att täcka in så mycket litteratur som möjligt lades även
synonymer med eventuella trunkeringar till. För att databasen skulle uppfatta tvådelade ord som en enhet och inte som två separata termer, användes
citationstecken vid behov. Sökblock döptes efter ämnesord och skapades genom att kombinera ämnesord, fritextord samt synonymer med Booleska termen OR. Detaljerade sökscheman bifogas (Bilaga 1). Sökblocken kombinerades slutligen med den Booleska termen AND. Dokumentation av sökningarna gjordes
fortlöpande (Tabell 3).
Sökblock 1 “Mothers” exkluderades efter att sökningen gav ett resultat med huvudsakligen ämnesspecifika studier, samt för att möjliggöra inklusion av studier där informanterna benämnts “parents”. Då sökningen genererade ett högt antal träffar och innehöll artiklar där mödrar haft såväl vaginala förlossningar som kejsarsnitt, samt att studierna inluderade tonåringar, gjordes ett försök att begränsa antal sökträffar. Efter konsultation med en bibliotekarie skapades ett sökblock innehållande: (((("Delivery, Obstetric"[Mesh] AND adult[MeSH])) OR ("Vacuum Extraction, Obstetrical"[Mesh] AND adult[MeSH])) OR ("Labor, Induced"[Mesh] AND adult[MeSH])) OR ("Vaginal Birth after Cesarean"[Mesh] AND
adult[MeSH]) AND (adult[MeSH]), vilket resulterade i noll användbara artiklar för syftet. Ytterligare försök att endast inkludera vaginalförlossningar gjordes genom att ändra originalsökningen från 2009 till 2004. Två av valda artiklar hittades inte direkt genom originalsökning, utan manuellt från originalsökning via referenslistan till artiklarna Pålsson m.fl. (2017) och Thorstensson m.fl. (2016). Relevansgranskning
Litteratursökningen genererade en titel- och abstraktlista, vilken utgjorde underlag för den första granskningen. De titlar och abstrakt som bedömdes ovidkommande
7
för syftet sorterades bort. Vetenskapliga artiklar som ansågs vara relevanta, av minst en av de oberoende granskarna, togs fram i fulltext (Rosén 2017). Antal träffar, lästa titlar, abstrakt och artiklar i fulltext samt antal utvalda artiklar från vardera databas redovisas ovan (Tabell 3).
Tabell 3. Sököversikt.
Urvalsprocess
60 beställda artiklar lästes i fulltext och granskades utifrån inklusions- och exklusionskriterierna. Tolv artiklar, som ansågs vara inom ramen för valda kriterier, valdes ut för att i nästa steg genomgå en kvalitetsgranskning (Rosén 2017). En av artiklarna inkluderades även om enstaka studiedeltagare var under 18 år. Efter urvalsprocessen numrerades artiklarna från ett till tolv för att underlätta fortsatt arbete och dokumentation.
Kvalitetsgranskning
För granskning användes en modifiering av Statens beredning för medicinsk och social utvärderings, SBU:s (2017) granskningsmall: Mall för kvalitetsgranskning
av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser (Bilaga 2).
Modifieringen utfördes då en del frågor inte ansågs relevanta för granskningen av litteraturstudiens inkluderade artiklar. Under urval har frågorna 2c och 2e tagits bort. Under analys har 4b, 4c och 4d tagits bort. Datainsamling och analys har slagits ihop till rubriken metod, där frågorna 3a, 3b, 3c, 3d och 4a är från SBU:s (2017) granskningsmall. Under resultat har 5b, 5d, 5e och 5g tagits bort. Då litteraturstudien endast skulle innehålla artiklar med kvalitativ ansats lades frågan “används kvalitativ studiedesign?” till under syfte.
Granskningen utfördes av två oberoende granskare, där tolkningarna sedan sammanfördes för att ge granskningen större tyngd (Willman m.fl. 2016). Granskningen diskuterades gemensamt för bedömning av studiernas kvalitet. Bedömning gjordes utifrån antalet “ja”, där åtta “ja” krävdes för hög kvalitet och sex “ja” krävdes för medelhög kvalitet (Tabell 4).
Databas Sökblock
(namn) Begränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa i fulltext Antal valda
PubMed Perception AND Nursing Care AND Postpartum Period AND Qualitative Publiceringsdatum från 2004-01-01 794 794 62 31 6 CINAHL Perception AND Nursing Care AND Postnatal Period AND Qualitative Peer Reviewed Publiceringsdatum från 2004-01-01 664 664 43 24 5 PsycINFO Experience AND Nursing AND Postnatal Period AND Qualitative Peer Reviewed Publiceringsdatum från 2004-01-01 387 387 32 5 1 TOTALT 1845 1845 137 60 12
8
Tabell 4. Kvalitetsbedömning.
Analys
Innan analysen påbörjades diskuterades individuella förförståelser genom att lyfta tidigare erfarenheter och förväntningar. Erfarenheter från tidigare
VFU-placeringar samt tidigare kunskap som erhållits genom sjuksköterskeutbildningen diskuterades ur olika perspektiv. Enligt Willman m.fl. (2016) bör förförståelse diskuteras eftersom datainsamlingsprocess och analysarbete annars riskeras att påverkas. Stegen i analysdelen utfördes med inspiration av metasyntes enligt Willman och Stoltz (2017). En metasyntes innebär att resultat från flera kvalitativa studier sammanställs och ett nytt övergripande resultat presenteras (a.a.). För att nå ett resultat bearbetades artiklarna stegvis. I första steget lästes de kvalitetsgranskade artiklarna flera gånger med fokus på resultatet. Från varje artikels resultat selekterades kategorier och underkategorier utifrån syftet. Selektionen utfördes genom att mindmaps skapades individuellt, där kategorier och underkategorier skrevs på olikfärgade post-it lappar, vilka sedan jämfördes. Post-it lapparna märktes utifrån de numrerade artiklarna. Post-it lappar från varje artikels mindmap fördes därefter samman utifrån liknande innehåll, på så vis skapades subkategorier. Därefter diskuterades likheter och skillnader fram och kopplingar gjordes efter vad underkategorierna hade gemensamt. Därefter fördes de samman och övergripande kategorier bildades. För att tydliggöra respektive kategoris förankring av inkluderade artiklar gjordes en översikt (Bilaga 3).
RESULTAT
Resultatet bygger på analys av tolv artiklar varav elva är med kvalitativ ansats och en med mixad metod, där den kvalitativa delen användes. Litteraturstudien
innefattar artiklar med kvalitativ studiedesign, dock med olika forskningsmetoder, etnografisk metod (Anna Frei & Mander 2011), fenomenologisk metod och datainsamling med individuella intervjuer (Beake m.fl. 2010; Chan m.fl. 2013; Gaboury m.fl. 2017; Lewis m.fl. 2016; Rodrigues m.fl. 2014; Thorstensson m.fl. 2016), hermeneutisk metod (Mmajapi & Tendani 2017; Rudman & Waldenström 2007) eller fokusgruppsdiskussioner (Barimani & Vikström 2015; Persson m.fl. 2011; Rayner m.fl. 2008). Fyra av studierna utfördes i Sverige (Barimani & Vikström 2015; Persson m.fl. 2011; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016), två i Australien (Lewis m.fl. 2016; Rayner m.fl. 2008) och en vardera i Sydafrika (Mmajapi & Tendani 2017), Hongkong (Chan m.fl. 2013), England (Beake m.fl. 2010), Schweiz (Anna Frei & Mander 2011), Brasilien (Rodrigues m.fl. 2014) och Kanada (Gaboury m.fl. 2017) (Bilaga 4). Deltagarantalet
Hög kvalitet Medelhög kvalitet
Följande åtta frågor ska besvaras ”ja” för att uppnå hög kvalitet.
1a Väldefinierat syfte/ problemformulering 1b Relevant studiedesign
2b Tydligt urvalsförfarande 2c Etiskt godkännande 3a Tydlig datainsamling 3c Råder datamättnad 3e Tydligt beskriven analys 4a Tydligt beskrivet resultat
Följande sex frågor ska besvaras ”ja” för att uppnå medelhög kvalitet.
1a Väldefinierat syfte/ problemformulering 1b Relevant studiedesign
2c Etiskt godkännande 3a Tydlig datainsamling 3e Tydligt beskriven analys 4a Tydligt beskrivet resultat
9
varierade mellan 9 - 150 kvinnor. I fyra av tolv studier var deltagarna
förstföderskor (Anna Frei & Mander 2011; Mmajapi & Tendani 2017; Rodrigues m.fl. 2014; Thorstensson m.fl. 2016), i resterande åtta studier var även
omföderskor inkluderade (Barimani & Vikström 2015; Beake m.fl. 2010; Chan m.fl. 2013; Gaboury m.fl. 2017; Lewis m.fl. 2016; Persson m.fl. 2011; Rayner m.fl. 2008; Rudman & Waldenström 2007). I tre av studierna hade kvinnorna haft en vaginal förlossning (Barimani & Vikström 2015; Mmajapi & Tendani 2017; Rodrigues m.fl. 2014), i sju av studierna varierade förlossningssätten (Anna Frei & Mander 2011; Beake m.fl. 2010; Chan m.fl. 2013; Gaboury m.fl. 2017; Lewis m.fl. 2016; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016) och i två av studierna redovisades inte typen av förlossningssätt (Persson m.fl. 2011; Rayner m.fl. 2008). Av de valda artiklarna ansågs åtta vara av medelhög kvalitet (Anna Frei & Mander 2011; Barimani & Vikström 2015; Chan m.fl. 2013; Lewis m.fl. 2016; Rayner m.fl. 2008; Rodrigues m.fl. 2014; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016) och fyra vara av hög kvalitet (Beake m.fl. 2010; Gaboury m.fl. 2017; Mmajapi & Tendani 2017; Persson m.fl. 2011). Utifrån analysen av de tolv valda artiklarna framkom tre kategorier; Organisation och
miljö med underkategorierna fysisk miljö, rutiner och partner, tillgänglighet, kontinuitet. Professionell vård med underkategorierna överensstämmande råd, kompetens och tillit, personcentrerad vård och integritet, bemötande, samt Information och stöd med underkategorierna hemgång, egenvårdsråd, skötsel av barnet (Bilaga 3).
Organisation och miljö
Mödrarnas upplevelse av omvårdnaden postpartum påverkades bland annat av hur organisationen var uppbyggd kring rutiner, tillgänglighet och fysisk miljö (Beake m.fl. 2010; Rudman & Waldenström 2007). Upplevelsen av omvårdnaden
påverkades även av att möta samma vårdpersonal gång på gång, beskrivet i flera artiklar som kontinuitet (Anna Frei & Mander 2011; Barimani & Vikström 2015; Lewis m.fl. 2016; Rayner m.fl. 2008; Rudman & Waldenström 2007).
Fysisk miljö
Resultatet visade att den fysiska miljön upplevdes bristfällig (Beake m.fl. 2010; Gaboury m.fl. 2017; Rayner m.fl. 2008; Rodrigues m.fl. 2014; Rudman & Waldenström 2007). Rummen var trånga och inte optimerade för att mödrarna skulle kunna ta hand om sina nyfödda barn på bästa sätt (Gaboury m.fl. 2017; Rodrigues m.fl. 2008; Rudman & Waldenström 2007). Rummen upplevdes även nedgångna och för varma (Rodrigues m.fl. 2008; Rudman & Waldenström 2007). En del av mödrarna menade att enkelrum underlättade återhämtning och gav möjlighet till avskildhet och vila (Gaboury m.fl. 2017; Rayner m.fl. 2008) medan andra uppskattade dubbelrum och sällskap (Beake m.fl. 2010; Rayner m.fl. 2008).
Rutiner och partnerns delaktighet
Mödrarna kände att rutiner saknades, vilket gav en känsla av ostrukturerad vård (Rudman & Waldenström 2007). Missnöje med rutiner såsom att ljuset tändes tidigt och släcktes sent, samt att kateter drogs tidigt på morgonen gav en känsla av att vårdpersonalens bekvämlighet gick före kvinnornas behov (Beake m.fl. 2010). Framförallt hos förstföderskor fanns önskan om att vårdpersonalen förklarade vilka rutiner som fanns på avdelningen (Beake m.fl. 2010; Thorstensson m.fl. 2016). Kunskap om avdelningens rutiner gav en känsla av trygghet, exempelvis uppskattade mödrarna att få veta när skiftbyte skedde samt vilken
10
Enligt Beake m.fl. (2010) och Gaboury m.fl. (2017) var det uppskattat att
avdelningen stängdes för besökare under en viss tid, då det möjliggjorde lugn, ro och vila. En del mödrar önskade dock mer flexibla besökstider för anhöriga eftersom möjlighet till avlastning och stöd då gavs (Gaboury m.fl. 2017). Avsaknad av stöd nattetid, till följd av färre vårdpersonal och att partnern blev hemskickad, ledde till en känsla av otrygghet (Rudman & Waldenström 2007). Att partnern fick stanna över natten var viktigt för nyblivna mödrar (Persson m.fl. 2011; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016) och att inte veta huruvida partnern fick stanna på avdelningen skapade osäkerhet och stress (Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016). Enligt Rudman och Waldenström (2007) tenderade partnern att bli ignorerad eller bortglömd då fokus låg på mödrar och barn. Mödrarna uttryckte önskan om partnerns delaktighet och att vårdpersonalen involverade partnern (Persson m.fl. 2011; Rayner m.fl. 2008; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016). Att partnern
involverades stärkte mödrarnas känsla av att vara en familj och partnerns delaktighet gav även mödrarna en känsla av trygghet (Persson m.fl. 2011; Thorstensson m.fl. 2016).
Tillgänglighet
Resultatet visade att när vårdpersonalen var synlig och tillgänglig och kunde besvara frågor, ökade mödrarnas känsla av trygghet (Barimani & Vikström 2015; Gaboury m.fl. 2017; Persson m.fl. 2011; Rudman & Waldenström 2007;
Thorstensson m.fl. 2016). Behov av att ställa frågor fanns såväl hos förstföderskor som omföderskor (Gaboury m.fl. 2017; Rudman & Waldenström 2007). Under postpartumperioden ökade mödrarnas känsla av trygghet om tillgång till andra yrkeskategorier fanns, exempelvis fysioterapeuter (Gaboury m.fl. 2017; Lewis m.fl. 2016). Möjligheten att tillkalla vårdpersonal via larmklocka var uppskattat (Barimani & Vikström 2015; Gaboury m.fl. 2017; Thorstensson m.fl. 2016). En del mödrar beskrev att det tog tid innan larm besvarades, vilket gav en känsla av osäkerhet och obehag (Beake m.fl. 2010; Gaboury m.fl. 2017; Thorstensson m.fl. 2016). Att vårdpersonalen tog sig tid i mötet var viktigt för mödrarna. En del mödrar upplevde att vårdpersonalen var stressad och inte hade tid att lyssna, medan andra upplevde att tid gavs trots stress och hög arbetsbelastning (Barimani & Vikström 2015; Gaboury m.fl. 2017; Lewis m.fl. 2016; Persson m.fl. 2011; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016). Ökad tillgänglighet till vårdpersonal nattetid upplevdes av en del mödrar, då vårdpersonalen tog hand om barnen och gav mödrarna möjlighet att vila (Beake m.fl. 2010; Thorstensson m.fl. 2016). Rudman och Waldenström (2007) uttryckte motsatsen, där minskad
tillgänglighet upplevdes nattetid.
Kontinuitet
Enligt Rayner m.fl. (2008) hade mödrarna en förväntan som inte uppfylldes vad beträffar kontinuitet under postpartumperioden. Flera mödrar beskrev kontinuitet som att möta samma person i varje vårdkontakt. Kontinuitet framkom som viktigt för de nyblivna mödrarna (Anna Frei & Mander 2011; Barimani & Vikström 2015; Lewis m.fl. 2016; Rayner m.fl. 2008; Rudman & Waldenström 2007). Att en relation skapades var positivt för mödrarnas upplevelse av omvårdnaden (Barimani & Vikström 2015; Lewis m.fl. 2016). Brist på kontinuitet ledde till missnöje och frustration då mödrarna behövde upprepa information till
vårdpersonalen (Anna Frei & Mander 2011; Lewis m.fl. 2016; Rayner m.fl. 2008; Rudman & Waldenström 2007) och gav även en känsla av att vården var
11
Waldenström 2007). Enligt Rudman och Waldenström (2007) blev mödrarna stressade av att möta flera olika sjuksköterskor. Enligt Anna Frei och Mander (2011) upplevdes kontinuitet trots att mödrarna mötte olika sjuksköterskor, då omvårdnadsåtgärderna utfördes på samma sätt. Mödrarna beskrev även att återbesök på samma vårdenhet gav en känsla av kontinuitet (Barimani & Vikström 2015).
Professionell vård
Att vårdpersonalen var kompetent och hade förmågan att individanpassa vården framkom som betydelsefullt för mödrarna (Anna Frei & Mander 2011; Chan m.fl. 2013; Gaboury m.fl. 2017; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016). Överensstämmande råd och positivt bemötande från vårdpersonalen uttrycktes som önskvärt av flera mödrar (Gaboury m.fl. 2017; Persson m.fl. 2011; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016).
Överensstämmande råd
Att få överensstämmande omvårdnadsråd från samtlig vårdpersonal genom hela vårdkedjan var betydelsefullt (Persson m.fl. 2011). Enligt Rayner m.fl. (2008) kunde motsägelsefulla råd påverka upplevelsen av omvårdnaden negativt. Mödrarna uttryckte frustration och osäkerhet till följd av att olika råd gavs av vårdpersonalen (Barimani & Vikström 2015; Gaboury m.fl. 2017; Persson m.fl. 2011; Rayner m.fl. 2008; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016). Mödrarna hade förståelse för att råden varierade, relaterat till
vårdpersonalens kunskapsnivå och erfarenhet, men tyckte likväl att variationen var för stor (Barimani & Vikström 2015). Förbättrad kommunikation
vårdpersonalen emellan, skulle enligt en del mödrar kunna generera mer överensstämmande råd (Chan m.fl. 2013; Persson m.fl. 2011; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016). Enligt Persson m.fl. (2011) föreslog mödrarna att överensstämmande råd kunde uppnås genom att vårdpersonalens kunskap uppdaterades.
Kompetens och tillit
Mödrarna uttryckte vikten av att vårdpersonalen var kompetent och hade kunskap, samt att tillit var kopplat till vårdpersonalens kompetens (Anna Frei & Mander 2011; Chan m.fl. 2013; Lewis m.fl. 2016; Thorstensson m.fl. 2016).
Enligt Thorstensson m.fl. (2016) önskade mödrarna tillgång till vårdpersonalens professionella kunskap vad beträffar skötsel av barnet under postpartumperioden. Enligt Gaboury m.fl. (2017) och Rodrigues m.fl. (2014) uttrycktes uppskattning av praktisk kunskap, som exempelvis amningsteknik. En del mödrar upplevde att medicinsk planering kring blodprover och undersökningar lades över på
mödrarna, vilket gav en känsla av att vårdpersonalen saknade kontroll
(Thorstensson m.fl. 2016). Enligt Rudman och Waldenström (2007) upplevde mödrarna att felaktiga instruktioner gavs, vilket ledde till ilska, oro och
besvikelse. Mödrarna upplevde bristande kunskap om amning efter kejsarsnitt, tidigare genomgången bröstoperation och om barnen var underviktiga. Mödrarna påverkades negativt av vårdpersonalens okunnighet kring bland annat
behandlingar och medicinska komplikationer (Anna Frei & Mander 2011; Rudman & Waldenström 2007). Flerspråkiga sjuksköterskor efterfrågades samt kulturell kompetens hos de enskilda sjuksköterskorna (Chan m.fl. 2013). Kulturell kompetens beskrevs som kunskap om traditioner och seder, exempelvis vad mödrar skulle äta och dricka i samband med barnafödande (a.a.).
12
Personcentrerad vård och integritet
Mödrarna uttryckte ett behov av att bli sedda som individer och att få individuella behov tillgodosedda (Chan m.fl. 2013; Thorstensson m.fl. 2016). Personcentrerad vård uppskattades (Anna Frei & Mander 2011; Chan m.fl. 2013; Gaboury m.fl. 2017; Lewis m.fl. 2016; Persson m.fl. 2011; Thorstensson m.fl. 2016) och enligt Chan m.fl. (2013) och Thorstensson m.fl. (2016) uttryckte mödrarna uppskattning när sjuksköterskor identifierade individuella behov utan att behoven uttrycktes verbalt. När personcentrerad vård inte gavs uttrycktes ett missnöje (Gaboury m.fl. 2017; Lewis m.fl. 2016; Rudman & Waldenström 2007). Enligt Lewis m.fl. (2016) upplevde flera av mödrarna att vårdpersonalen inte lyssnade på önskemål kring omvårdnaden postpartum och att omvårdnaden utfördes på vårdpersonalens villkor. Flera mödrar upplevde att vårdpersonalen arbetade mer rutinmässigt än personcentrerat (Rudman & Waldenström 2007). Missnöje lyftes fram av Gaboury m.fl. (2017), där mödrarna saknade tillräckliga instruktioner kring babyskötsel och enligt Rudman och Waldenström (2007) uttrycktes även missnöje när individuella behov inte tillgodosågs före utskrivning från avdelningen.
Mödrarna kände press att lämna avdelningen, vilket orsakade stress och utebliven personcentrerad vård (a.a.). Anna Frei och Mander (2011) menade att
omvårdnaden postpartum värderades utifrån om personcentrerad vård gavs eller ej.
Integritet beskrevs som en betydelsefull faktor för upplevelsen av omvårdnaden (Gaboury m.fl. 2017; Persson m.fl. 2011; Rudman & Waldenström 2007;
Thorstensson m.fl. 2016). Rudman och Waldenström (2007) menade att miljön på avdelningen påverkade integriteten, då avskildhet saknades och rummen delades med andra mödrar. Thorstensson m.fl. (2016) menade att mödrarnas känsla av integritet påverkades negativt, då vårdpersonalen delgav känslig information i korridoren. Att vårdpersonal respekterade integriteten och gav mödrar, partner och barn tid tillsammans utan att störa, uttrycktes av en del mödrar (Gaboury m.fl. 2017; Persson m.fl. 2011) och att familjen fick vara ifred och lära känna barnet ledde till en känsla av trygghet (Persson m.fl. 2011).
Bemötande
Mödrarnas känslor påverkades av sjuksköterskornas attityd, där en positiv attityd hos sjuksköterskan var en önskvärd och viktig egenskap (Chan m.fl. 2013). Vårdpersonalen stärkte mödrarnas självförtroende genom positiva kommentarer exempelvis kring hur mödrarna ammade (Barimani & Vikström 2015; Gaboury m.fl. 2017; Lewis m.fl. 2016). Även motsatsen framkom, där vårdpersonalen dumförklarade mödrarna exempelvis när frågor ställdes (Lewis m.fl. 2016; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016). Enligt Anna Frei och Mander (2011) fanns en förväntan att vårdpersonal skulle vara empatisk. Resultatet visade att en del mödrar upplevde positivt bemötande från
vårdpersonalen (Beake m.fl. 2010; Chan m.fl. 2013; Gaboury m.fl. 2017; Lewis m.fl. 2016; Persson m.fl. 2011). Positiv attityd beskrevs som att vårdpersonalen var varm, hjälpsam och välkomnande (Beake m.fl. 2010; Gaboury m.fl. 2017). Leende, len röst och mjukt handlag beskrevs som positiva egenskaper hos sjuksköterskan (Chan m.fl. 2013). Det var viktigt att bli sedd och
uppmärksammad i första mötet med vårdpersonalen och tilliten till
vårdpersonalen påverkades därigenom (Thorstensson m.fl. 2016). Att bli bemött av vänlig vårdpersonal bekräftade för mödrarna att vårdpersonalen var engagerad och omtänksam (Persson m.fl. 2011). Mödrarna värdesatte sjuksköterskans förmåga att visa empati och att förstå individuella situationer (Chan m.fl. 2013).
13
Att bli lyssnad på och tagen på allvar gav en känsla av trygghet (Anna Frei & Mander 2011). Negativt bemötande var kopplat till avsaknaden av hjälpsamhet och ett icke empatisk bemötande (Beake m.fl. 2010; Lewis m.fl. 2016; Rodrigues m.fl. 2014; Rudman och Waldenström 2007). Enligt Rudman och Waldenström (2007) beskrevs negativt bemötande bland annat som att vårdpersonalen var ovänlig, respektlös, okänslig och uppmanade mödrarna till hemgång trots medicinska komplikationer. Stämningen på avdelningen uppfattades som icke välkomnande, vilket mödrarna kopplade till personal- och tidsbrist (Rudman & Waldenström 2007).
Information och stöd
Kontinuerlig information var betydelsefullt för upplevelsen av omvårdnaden (Lewis m.fl. 2016; Thorstensson m.fl. 2016). Information och stöd från vårdpersonalen gav trygghet att utvecklas i föräldrarollen (Chan m.fl. 2013; Gaboury m.fl. 2017), och brist på information orsakade negativa känslor hos mödrarna (Beake m.fl. 2010; Lewis m.fl. 2016; Thorstensson m.fl. 2016).
Hemgång
Resultatet visade att mödrar uttryckte någon form av oro inför utskrivningen från BB-avdelningen (Anna Frei & Mander 2011; Barimani & Vikström 2015; Beake m.fl. 2010; Lewis m.fl. 2016; Persson m.fl. 2011; Rayner m.fl. 2008; Rudman & Waldenström 2007). Oron för en del mödrar grundades på bland annat känslan av att bli utslängd (Barimani & Vikström 2015; Lewis m.fl. 2016; Rayner m.fl. 2008; Rudman & Waldenström 2007), vilket enligt Rudman och Waldenström (2007) kopplades till otillräckligt antal vårdplatser. Ett fåtal mödrar kände ingen press att behöva lämna avdelningen, men att få vara delaktig i utskrivningsplanen och själv få bestämma vistelselängd önskades (Barimani & Vikström 2015). Enligt Rudman och Waldenström (2007) upplevde en del mödrar att önskemål om tidig hemgång inte möttes, vilket relaterades till vårdpersonalens inställning till tidig hemgång. Mödrar uttryckte behov av information kring vilken vårdenhet som kunde kontaktas om problem uppstod efter utskrivning (Anna Frei & Mander 2011; Barimani & Vikström 2015; Beake m.fl. 2010; Persson m.fl. 2011; Thorstensson m.fl. 2016), och mödrarna önskade även planerade återbesök (Barimani & Vikström 2015; Persson m.fl. 2011). Mödrarna önskade att samtliga frågor och funderingar var besvarade innan hemgång (Barimani & Vikström 2015; Beake m.fl. 2010; Persson m.fl. 2011; Rayner m.fl. 2008) och även att amningen var etablerad (Barimani & Vikström 2015; Persson m.fl. 2011; Rayner m.fl. 2008). Fysisk undersökning, av perinealbristningar, efterfrågades av en del mödrar (Barimani & Vikström 2015; Persson m.fl. 2011; Thorstensson m.fl. 2016).
Egenvårdsråd
Resultatet visade att mödrarna uttryckte en förväntan kring att erhålla
egenvårdsråd och information (Anna Frei & Mander 2011; Barimani & Vikström 2015; Beake m.fl. 2010; Chan m.fl. 2013; Gaboury m.fl. 2017; Mmajapi & Tendani 2017; Persson m.fl. 2011; Rayner m.fl. 2008; Rodrigues m.fl. 2014; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016), vilket annars skapade en känsla av oro och påverkade mödrarnas självförtroende negativt (Mmajapi & Tendani 2017; Thorstensson m.fl. 2016). Råd kring hantering av smärta
efterfrågades (Chan m.fl. 2013; Gaboury m.fl. 2017; Rayner m.fl. 2008; Rudman & Waldenström 2007) och enligt Beake m.fl. (2010) och Chan m.fl. (2013) önskades råd vad beträffar mobilisering efter kejsarsnitt. Rodrigues m.fl. (2014) menade att behovet av mobiliseringsråd tillgodosågs där mödrar haft
14
vaginalförlossning. Flera mödrar önskade egenvårdsråd kopplat till såriga bröstvårtor (Barimani & Vikström 2015; Persson m.fl. 2011; Rodrigues m.fl. 2014; Rudman & Waldenström 2007), medan andra mödrar var nöjda med erhållna råd (Rodrigues m.fl. 2014). Råd kring läkning och sårvård var önskvärt för flera mödrar (Beake m.fl. 2010; Gaboury m.fl. 2017; Persson m.fl. 2011). Enligt Rudman och Waldenström (2007) kunde felaktig eller utebliven
information, leda till komplikationer och fördröjd läkning. Utöver egenvårdsråd fanns ett behov av emotionellt stöd under postpartumperioden (Anna Frei & Mander 2011; Barimani & Vikström 2015; Beake m.fl. 2010; Chan m.fl. 2013; Gaboury m.fl. 2017; Lewis m.fl. 2016; Mmajapi & Tendani 2017; Persson m.fl. 2011; Rayner m.fl. 2008; Rodrigues m.fl. 2014; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016). Behovet av emotionellt stöd framkom i form av att mödrarna önskade samtal om förlossningsförloppet (Barimani & Vikström 2015; Persson m.fl. 2011; Rudman & Waldenström 2007). Enligt Thorstensson m.fl. (2016) ansågs egenvårdsråd lika viktigt som råd kring skötsel av barnet.
Skötsel av barnet
Flera mödrar uttryckte vikten av att få information och råd om skötsel av barnet (Barimani & Vikström 2015; Beake m.fl. 2010; Chan m.fl. 2013; Rayner m.fl. 2008; Rodrigues m.fl. 2014; Thorstensson m.fl. 2016) annars skapades oro och stress (Mmajapi & Tendani 2017; Thorstensson m.fl. 2016). Resultatet visade att mödrar uttryckte specifikt behov av information och råd kring amning (Anna Frei & Mander 2011; Barimani & Vikström 2015; Beake m.fl. 2010; Chan m.fl. 2013; Rayner m.fl. 2008; Rodrigues m.fl. 2014; Thorstensson m.fl. 2016). Enligt
Barimani och Vikström (2015) och Thorstensson m.fl. (2016) önskades även råd om modersmjölksersättning. Gaboury m.fl. (2017) och Rudman och Waldenström (2007) menade att mödrarna upplevde negativ och dömande attityd från
vårdpersonalen kring modersmjölksersättning. Mödrarna upplevde press att amma, vilket sänkte självförtroendet (Barimani & Vikström 2015). Enligt Barimani och Vikström (2015) och Gaboury m.fl. (2017) kände mödrarna ett ansvar att se till att barnet var tryggt och välmående, vilket till viss del uppnåddes genom råd kring skötsel av barnet. Mödrarna önskade råd kring blöjbyte
(Barimani & Vikström 2015; Beake m.fl. 2010; Gaboury m.fl. 2017; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016). Mödrarna önskade råd om barnets sömnvanor (Barimani & Vikström 2015; Rodrigues m.fl. 2014; Thorstensson m.fl. 2016) samt kunskap om hur barnet kunde tröstas (Barimani & Vikström 2015; Mmajapi & Tendani 2017; Rudman & Waldenström 2007). Information om navelvård och hur barnet skulle badas önskades (Barimani & Vikström 2015; Mmajapi & Tendani 2017). Mödrar upplevde att kvaliteten på råden som gavs varierade (Beake m.fl. 2010). Enligt Gaboury m.fl. (2017) framförde flera mödrar missnöje kring att inte bli visade praktiska moment, samt brist på delaktighet då sjuksköterskan tog över skötseln av barnet. Att bli visad en god amningsteknik önskades av mödrarna, då barnets nutrition var mödrarnas främsta prioritet (Gaboury m.fl. 2017; Persson m.fl. 2011). En del mödrar upplevde amning som en utmaning och menade att teorin i lästa böcker inte stämde överens med verkligheten (Mmajapi & Tendani 2017).
15
DISKUSSION
Metod- och resultatdiskussion presenteras i följande avsnitt. I metoddiskussionen kommer styrkor och svagheter med de olika delarna i den använda metoden uppmärksammas och diskuteras i förhållande till metodlitteratur. I
resultatdiskussionen kommer de stora och mest intressanta dragen i resultatet diskuteras i relation till relevant litteratur och teoretiskt perspektiv.
Metoddiskussion
En styrka med litteraturstudiedesign är att det skapas en översiktlig bild av den samlade evidensen, en svaghet är att inte alla relevanta studier inom ämnet identifierats såsom vid en systematisk litteraturstudien (Willman m.fl. 2016). Litteraturstudiens syfte ledde till att artiklar med kvalitativ studiedesign valdes, kvalitativ design har både styrkor och svagheter. Inom kvalitativ design finns inga rätt eller fel, metoden grundas i ett holistiskt synsätt där deltagarnas levda
erfarenheter står i fokus (Billhult & Henricson 2017). En styrka är således att förståelse för ett upplevt fenomen skapas. En svaghet är att subjektivitet kan vara svårt att jämföra och generaliserbarheten påverkas, eftersom känslor och
erfarenheter påverkas av flera faktorer, såsom tidigare erfarenheter och miljö. Om artiklar med kvantitativ ansats hade valts till litteraturstudien, hade ett högre bevisvärde kunnat uppnås, men förståelsen och djupet i upplevelserna hade missats. Relaterat till datainsamlingen av kvalitativa studier, specifikt vid intervjustudier och observationsstudier, kan resultatet aldrig ses som oberoende, då forskaren medverkar under datainsamlingen (Billhult & Henricson 2017), vilket kan ses som en svaghet. Urvalet i kvalitativ design görs inte slumpmässigt och är oftast ett färre antal studiedeltagare i förhållande till urvalet i kvantitativ design. Det lägre antalet deltagare möjliggör för forskaren att komma nära informanten, vilket är betydelsefullt för att förstå fenomenet (Billhult & Henricson 2017). Således är antalet deltagare i litteraturstudiens valda artiklar både en svaghet och en styrka, då antalet deltagare i studien kan påverka generaliserbarheten. Eftersom evidensgradering låg utanför litteraturstudiens ramar, samt att kunskap saknades, modifierades sista steget (rekommendationer baserat på bevisens kvalitet). Modifieringen kan å ena sidan ses som en styrka eftersom insikt om kunskapsnivån funnits, å andra sidan som en svaghet då avstegs gjorts från metodlitteraturens tillvägagångssätt.
Inklusions-och exklusionskriterier
Då pilotsökningen inte genererade tillräckligt antal studier där endast mödrar som haft vaginalförlossning inkluderades, gjordes ett försök att hitta relevanta artiklar genom att ändra publiceringsår från 2009 till 2004 och framåt. Då ändringen inte resulterade i tillräckligt antal studier fick inklusionskriteriet strykas. Genom att exkludera alla mödrar under 18 år fanns en risk att relevanta studier för syftet missades, vilket kan ses som en svaghet. I två artiklar (Rodrigues m.fl. 2014; Rudman & Waldenström 2007) framkom inte huruvida deltagarna var över 18 år, likväl valdes artiklarna ut då ett antagande gjordes, att deltagarna var myndiga eftersom inget annat redovisats för. I en annan artikel (Lewis m.fl. 2016) inkluderas en del mödrar under 18 år, vilket kan ses som en svaghet eftersom resultatet i artikeln kan ha påverkats samt att avsteg gjorts från
inklusionskriterierna. Artikeln ansågs ändå vara relevant för syftet eftersom studiens forskare redogjorde för mödrarnas mognad. Ett inklusionskriterium i majoriteten av artiklarna var deltagare över 18 år, vilket kan ses som en styrka. Fyra av artiklarna (Anna Frei & Mander 2011; Barimani & Vikström 2015;
16
Gaboury m.fl. 2017; Rayner m.fl. 2008) innehöll inte bara intervjuer med mödrar, utan studiepopulationen utgjordes även av partners eller vårdpersonal, vilket kan ses som en svaghet. För att undvika risk för feltolkning analyserades materialet noggrant och artiklar där forskaren inte redogjort för vem som sagt vad
exkluderades. Genom att inkludera endast inneliggande mödrar som fött i
fullgången tid, stämmer undersökningsgruppen överens med den patientgrupp en grundutbildad sjuksköterska möter inom hälso- och sjukvårdens vardag. Enligt Willman m.fl. (2016) påverkas resultatets generaliserbarhet i förhållande till om grupperna stämmer överens. Ytterligare inklusionskriterier i litteraturstudien var artiklar publicerade efter 2004, skrivna på svenska eller engelska, vilket å ena sidan kan ses som en svaghet eftersom risk finns att relevant material missats, å andra sidan kan publiceringsår 2004 och framåt anses som ett aktuellt resultat då äldre artiklar exkluderades. Då en övergripande bild av mödrars upplevelse eftersträvades, valdes ämnesspecifika artiklar bort. Exempel på bortvalt material är artiklar som fokuserade på upplevelser av omvårdnad postpartum, kopplat till mödrars psykiska ohälsa eller övervikt.
Sökord, databaser och strukturerad sökning
Genom definierad POR-modell kunde bärande begrepp identifieras på ett strukturerat sätt (Willman m.fl. 2016). Identifiering av bärande begrepp ger litteratursökningen hög specificitet och hög sensitivitet. Enligt Willman m.fl. (2016) innebär det att sökningen exkluderar alla icke relevanta referenser och att sökningen inkluderar alla relevanta referenser. Användning av POR-modellen kan således ses som en styrka.
Sökningar i tre olika databaser gjordes då sökning från flera källor, enligt Willman m.fl. (2016), minskar risken för publiceringsbias (snedvridet urval). Litteraturstudiens trovärdighet stärktes genom att sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO då möjligheten att finna relevanta artiklar ökade. Ytterligare en styrka med valet av databaser var att innehållet fokuserar på medicin, omvårdnad och psykologi, vilket var relevant för syftet. Relevant
material kan dock ha funnits i andra databaser och gått förlorat, vilket får ses som en svaghet.
Med utgångspunkt från MeSH- termer söktes specifika indexeringsord fram i varje databas, samtidigt som definitionen kontrollerades och jämfördes, vilket kan ses som en styrka. En styrka med sökningen är att “explode” valdes aktivt i två av databaserna, vilket genererade likvärdiga sökningar (Willman m.fl. 2016).
Samtidigt kan användning av “explode” ses som en svaghet, då icke relevanta underkategorier kan medfölja ämnesordet, vilket skulle kunna undvikas genom att aktivt välja eller välja bort underkategorier. Fritextord, trunkering (*) och
synonymer användes och kan ses som en styrka, då icke indexerat material och alla böjningsformer inkluderades. I litteraturstudien användes Booleska termerna OR och AND. OR breddade sökningen eftersom resultatet innehöll referenser till både en sökterm enskilt, men även kombinationer söktermer emellan (Willman m.fl. 2016). Booleska termen AND avgränsade sökningen genom att resultatet innehöll artiklar där sökblock kombinerats med varandra. Genom användning av Booelska termer skapades således en balans mellan hög sensitivitet och hög specificitet (a.a.).
Kombinationen av sökblock gav ett högt antal träffar. Ett försök att begränsa antal sökträffar gjordes genom att lägga till ett block innehållande bland annat
17
vaginalförlossning, vilket är en styrka för sökningen i de olika databaserna. Eftersom tillagt sökblock inte resulterade i användbara artiklar kunde första sökningen anses som lämplig. Sökningen diskuterades även med en bibliotekarie, som bekräftade att den första sökningen utförts på rätt sätt, vilket stärker
tillförlitligheten. Tidigare forskning har inte gjort någon uppdelning vad beträffar förlossningssätt i resultatet, vilket bekräftades av sökningens resultat. I efterhand konstateras att begränsning skulle gjorts för studiedeltagarnas ålder, genom att använda databasernas funktion för åldersfilter. Datainsamlingen kan anses tydligt beskriven genom tabeller, bifogade sökscheman och ingående förklaring av sökblock, vilket enligt (Willman m.fl. 2016) stärker litteraturstudiens reproducerbarhet.
Relevansgranskning och urvalsprocess
Då sökningen genererade en titel- och abstraktlista, innehållande över totalt 1800 artiklar, fanns å ena sidan en risk att relevant material missats, vilket kan ses som en svaghet, å andra sidan har relevansgranskning gjorts av två oberoende
granskare och endast ett fåtal artiklar behövde diskuteras gällande relevans, vilket kan ses som en styrka. Enligt (Willman m.fl. 2016) stärks litteraturstudien genom att två oberoende granskare utför granskningen. Av 60 artiklar lästa i fulltext, exkluderades 29 artiklar då de inte ansågs besvara syftet, efter diskussion mellan de två oberoende granskarna. Kring tre av återstående 31 artiklar fördes en diskussion huruvida de skulle ingå i resultatet eller ej. Diskussionen ledde fram till 12 användbara artiklar. Att överläggning krävdes kan ses som en svaghet, dock kan det ses som en styrka att samstämmighet fanns kring merparten av artiklarna.
Kvalitetsgranskning
För att kvalitetsgranska valda artiklar korrekt användes en modifierad version av SBU:s (2017) granskningsmall. Modifieringen kan ses som en styrka då Willman m.fl. (2016) menar att granskningsmallen ska modifieras för varje
litteratursammanställning. I skapandet av mallen diskuterades inkluderade frågor för att nå en samstämmig tolkning, vilket kan ses som en styrka. En svaghet är att en del frågor exkluderades från originalmallen, då tillräcklig kunskap om dess innebörd saknades, vilket skulle kunnat åtgärdas om tidsramen för uppsatsen inte varit så snäv. För att granskningen skulle bli mer tillförlitlig, utfördes
kvalitetsgranskning oberoende av varandra, därefter sammanfördes tolkningarna för att ge granskningen större tyngd. Enligt Willman m.fl. (2016) leder oberoende granskning till att risken för felbedömning av studierna minimeras, samt att studiens reliabilitet stärks. En risk med granskningen är dock att artiklarnas kvalitet kan ha övervärderats, relaterat till avsaknad av erfarenhet kring
granskning. Bedömningskriterier för artiklarnas kvalitet diskuterades gemensamt fram. Frågor som ansågs var avgörande för kvaliteten, låg till grund för
bedömning.
Inkluderade artiklar
Litteraturstudien inkluderade tolv artiklar från totalt åtta olika länder, vilket å ena sidan kan ses som en styrka, å andra sidan skiljer sig sjukvårdssystemen åt i de olika länderna, vilket kan ses som en svaghet. Ett gemensamt resultat kunde likväl analyseras fram och därav stärks resultatets överförbarhet. I litteraturstudien inkluderades både beställningsbara artiklar och artiklar som fanns tillgängliga via Malmö Universitet, vilket kan ses som en styrka då det minimerar risken att relevanta artiklar missats. En artikel med mixad metod inkluderades, vilket får ses som en svaghet, dock exkluderades den kvantitativa delen av resultatet, vilket får
18
ses som en styrka. I inkluderade artiklar fanns ett brett åldersspann bland
studiedeltagarna, vilket ger en omfattande översikt och stärker överförbarheten till liknande kontext. Ett brett åldersspann bland studiedelatagarna ger en god
variation av upplevt fenomen, vilket kan ses som styrka (Henricson & Billhult 2017).
Resultatet i en artikel (Mmajapi & Tendani 2017) kan dock ha påverkats av studiedeltagarnas unga ålder, där merparten var runt 18 år, då eventuellt andra omvårdnadsbehov förelegat. Mödrarna skrevs ut mellan sex till tolv timmar efter förlossning och den korta vårdtiden skulle kunna ha påverkat
omvårdnadsupplevelsen och därmed litteraturstudiens resultat. Artikeln kunde inkluderas i två underkategorier, vilket kan ses som en svaghet. Då
kvalitetsgranskningen resulterade i hög kvalitet och artikeln ansågs svara på litteraturstudiens syfte inkluderades artikeln. I merparten av artiklarna hade en del mödrar haft vaginalförlossning, andra mödrar hade genomgått kejsarsnitt. Ingen skillnad redogjordes av forskarna vad beträffar upplevelse av omvårdnaden kopplat till förlossningssätt, vilket ledde till såväl en styrka som en svaghet för litteraturstudien. Styrkan är att förståelse uppnåtts kring att upplevelsen av omvårdnaden på en BB-avdelning inte är kopplat till typ av förlossning och svagheten är att en jämförelse inte kunde göras huruvida omvårdnadsupplevelsen skiljer sig åt.
Metoden för datainsamling var i merparten av artiklarna semi-strukturerade intervjuer, medvetenhet finns om att frågorna kan vara vinklade och tolkningsbara i såväl enkäter som i intervjuer och att reliabiliteten på så vis påverkas (Henricson 2017). I en av de valda artiklarna baserades resultatet på endast negativa
kommentarer från en öppen frågeställning i en enkät, vilket kan ha påverkat litteraturstudiens resultat. Enligt Willman m.fl. (2016) kan läsaren förhålla sig kritisk till huruvida hela fenomenet är kartlagt i artiklar med kvalitativ metod. Ämnesspecifika artiklar exkluderades, det vill säga artiklar som handlade om exempelvis omvårdnadsbehov kopplat till psykisk ohälsa postpartum. Därav kan inte hela fenomenet “upplevelse av omvårdnaden på en BB-avdelning” påstås vara kartlagt, vilket är en svaghet.
Enligt Mårtensson och Fridlund (2017) ligger en systematisk litteraturstudie utanför ramarna för examensarbeten på kandidatnivå. Medvetenhet finns om att litteraturstudiens vetenskapliga kvalitet påverkas då det finns ytterligare
vetenskapliga artiklar som uppfyller inklusionskriterierna.
Analys
I litteraturstudien inkluderades kvalitativa studier med olika studiedesigner, vilket kan ses som en svaghet. Svårigheter att sammanställa resultat kan uppstå när olika metoder kombineras (Willman & Stoltz 2017). Studier med olika kvalitativa metoder kan inte behandlas som en enhet, utan måste sorteras och grupperas utifrån metodernas olika syften inför granskning och sammanställning (Willman m.fl. 2017). Studierna grupperades inte, eftersom kunskap saknas om hur
gruppering och analys skulle genomföras. Om tid funnits skulle kunskap kring gruppering inhämtats, alternativt skulle studier med samma design och metod valts, vilket hade ökat litteraturstudiens trovärdighet. Enligt Willman m.fl. (2016) förenas studier med kvalitativ metod genom att avsikten är densamma, d.v.s. att nå förståelse av upplevt fenomen.
19
Analysen utfördes med inspiration av metasyntes enligt Willman och Stoltz (2017). Att följa metodlitteraturens struktur säkerställde att analysen utfördes likvärdigt och stegvis, vilket är en styrka då risken att artiklarna analyserades på olika sätt minskade. Samtliga artiklar lästes, syntetiserades och analyserades både individuellt och gemensamt, vilket stärker resultatets tillförlitlighet. Inför varje steg diskuterades kommande analysdel för att säkerställa att metoden uppfattats på samma sätt. Efter varje steg i analysen gjordes en jämförelse och när olika åsikter förekom fördes en diskussion för att nå konsensus.
Förförståelse medvetandegjordes genom diskussion av tidigare erfarenheter och förväntningar. Henricson (2017) menar att reflektion av förförståelsen minskar risken för att analysarbetet påverkas. Under hela analysprocessen gjordes ett försök att sätta förförståelsen åt sidan, vilket kan ses som en styrka. Det går dock inte att utesluta att förförståelsen har påverkat litteraturstudiens resultat.
Resultatdiskussion
King (1981) menar att individers upplevelser är färgade av bland annat tidigare händelser och erfarenheter. I de valda artiklarna beskrevs mödrars olika
omvårdnadsupplevelser och även om olikheter fanns, kunde ett gemensamt resultat för litteraturstudien analyseras fram. Resultatet diskuteras nedan med koppling till litteraturstudiens bakgrund, omvårdnadsteoretiker, samt tidigare forskning.
Organisation och miljö
I föreliggande litteraturstudies resultat framkom att avdelningens rutiner
påverkade mödrars känslor på olika sätt under postpartumperioden. Å ena sidan gav rutiner en känsla av trygghet (Gaboury m.fl. 2017), å andra sidan kunde rutiner upplevas negativt då individuella behov åsidosattes (Beake m.fl. 2010). Att regler och rutiner till viss del kan utgöra hinder för personcentrerad vård,
bekräftas av Leksell och Lepp (2013). I resultatet framkom att sjukhusets rutiner vad beträffar partnerns delaktighet och möjlighet att stanna på avdelningen, påverkade omvårdnadsupplevelsen negativt (Persson m.fl. 2011; Rayner m.fl. 2008; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016), vilket även har bekräftats av Hildingsson (2007) och Howarth m.fl. (2011). Genom att partnern involverades stärktes känslan av att vara en familj (Persson m.fl. 2011;
Thorstensson m.fl. 2016), vilket även stöds av Hildingsson (2007) och McKellar m.fl. (2006) forskning. Genom att partnern inte alltid tillåts vara delaktig och får möjlighet att stanna på avdelningen påverkas det familjecentrerade perspektivet negativt. Sjuksköterskor skulle kunna påverka partners delaktighet och arbeta mer familjecentrerat genom att involvera och inkludera partnern i såväl den praktiska delen av omvårdnaden som i samtal.
Litteraturstudiens resultat visade att känslan av trygghet ökade då vårdpersonalen var tillgänglig (Barimani & Vikström 2015; Gaboury m.fl. 2017; Persson m.fl. 2011; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016) som stödjs av tidigare forskning (McLachlan m.fl. 2009). I resultatet framkom även att
vårdpersonalen upplevdes stressad, vilket i en del fall påverkade tillgängligheten. I andra fall upplevdes vårdpersonalen tillgänglig trots hög arbetsbelastning
(Barimani & Vikström 2015; Gaboury m.fl. 2017; Lewis m.fl. 2016; Persson m.fl. 2011; Rudman & Waldenström 2007; Thorstensson m.fl. 2016). En del upplevde en känsla av osäkerhet och obehag till följd av väntetid och otillgänglig
