1
UNGA KVINNOR I MALMÖ
EN KVANTITATIV UNDERSÖKNING OM
KRIMINELLT BETEENDE,
UMGÄNGESMÖNSTER SAMT
DROGKONSUMTION HOS FLICKOR I MALMÖ
2
UNGA KVINNOR I MALMÖ
EN KVANTITATIV UNDERSÖKNING OM
KRIMINELLT BETEENDE,
UMGÄNGESMÖNSTER SAMT
DROGKONSUMTION HOS FLICKOR I MALMÖ
CECILIA CARLBORG
Carlborg, Cecilia. Unga kvinnor i Malmö. En kvantitativ undersökning om
kriminellt beteende, umgängesmönster samt drogkonsumtion hos flickor i Malmö.
Examensarbete i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten
för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2018.
Bakgrund: Historiskt sett är det främst män som forskat och fört samhällsdebatter,
vilket resulterar till att endast män stod i fokus för studier (BRÅ, 1999). Dock sedan mitten av 1970-talet har även kvinnor ägnat sig åt kriminologisk forskning och kvinnors brottslighet har sedan blivit mer uppmärksammad av forskare i allmänhet (a.a.). Inom svensk kriminologi bör fler studier genomföras som inte endast undersöker offeraspekten hos kvinnor utan även deras brottslighet (a.a.).
Syfte: Denna uppsats har det övergripande syftet att studera unga kvinnors
brottslighet för att kunna bidra med kunskap som kan ligga till grund för brottsförebyggande och/eller trygghetsskapande åtgärder. Studiens fokus är huruvida det förekommer skillnader i brottsligt beteende respektive
droganvändning hos flickorna i årskurs 8 och årskurs 9 i urvalet samt om det finns samband som kan kopplas till kriminologiska teorier. Metod: Datainsamlingen bestod av en enkätundersökning vilket analyserades genom bivariat och
multivariat analys. Resultat: Majoriteten av det totala urvalet uppger att de varken begått brott eller använt droger. Den mindre grupp som uppger brottsligt beteende tenderar att i detta urval även ägna sig åt drogkonsumtion. Det identifieras ett samband mellan individer som själv stulit från en affär och ifall denne uppger sig ha vänner som stulit från en affär.
Nyckelord: droger, flickor, inlärning, Malmö, rutinaktivitet, sociala band, strain,
3
YOUNG WOMEN IN MALMÖ
A QUANTITATIVE STUDY CONSIDERING
CRIMINAL CONDUCT, ASSOCIATIONS AND
DRUG CONSUMPTION OF GIRLS IN MALMÖ
CECILIA CARLBORG
Carlborg, Cecilia. Young Women In Malmö. A quantitative study considering criminal conduct, associations with friends and drug consumption of girls in Malmö. Degree project in Criminology. 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Criminology, 2018.
Background: Historically, it is mainly men who researched and conducted
community debates, which means that only men were in focus for studies (BRÅ, 1999). However, since the mid-1970s, women have also dedicated themselves to criminal research and women's crime has since become more attentive by
researchers in general (a.a.). Within Swedish criminology, more studies should be undertaken not only to investigate the victims aspect of women but also their crimes (a.a.). Aim: This essay has the overall purpose of studying the juvenile women's crime in order to contribute knowledge that can be used as a basis for crime prevention and/or safeguarding measures. The focus of the study is whether there are differences in criminal behavior and drug use in girls in grade 8 and grade 9 in the sample and if there is a connection that can be linked to
criminological theories. Method: The data collection consisted of a survey, which was analyzed by bivaria and multivariate analysis. Results: The majority of the total sample states that they did not commit crimes or used drugs. The smaller group of criminal behavior tends to engage in drug consumption as well. It identifies a relationship between individuals who stolen from a store and if they claim to have friends stolen from a store.
Keywords: differential association, drugs, girls, juvenile delinquency, Malmö,
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Titelsida ... 1 Abstrakt ... 2 1. Inledning ... 6 1.1Syfte ... 6 1.2Frågeställning ... 6 1.3Avgränsning ... 7 2. Tidigare forskning ... 7 2.1 Kvinnors brottslighet ... 7 2.2 Ungdomsbrottslighet ... 92.2.1 Brottsförebyggande rådets skolundersökning om brott (SUB) ... 10
2.3 Samband mellan brottslighet och drogkonsumtion ... 10
3. Klassiska kriminologiska teorier ... 11
3.1 Strain ... 11 3.2 Sociala band ... 12 3.3 Rutinaktivitetsteorin ... 12 3.4 Inlärningsteorin ... 13 3.5 Självkontrollsteorin ... 13 4. Metod ... 14 4.1 Forskningsdesign ... 14 4.2 Datainsamling ... 14 4.2.1 Enkät ... 15 4.3 Urval ... 15 4.3.1 Skola A ... 15 4.3.2 Skola B ... 16 4.4 Analys ... 16 4.5 Etiska principer ... 16
4.6 Validitet och reliabilitet ... 17
4.7 Bortfall och begränsningar ... 18
5. Resultat ... 19 5.1 Bivariat analys ... 19 5.1.1 Brott ... 19 5.1.2 Drogkonsumtion ... 21 5.1.3 Umgängesmönster ... 22 5.2 Regressionsanalys ... 22
5.2.1 Samband mellan brott och umgängesmönster ... 23
5.2.2. Samband mellan umgängesmönster och drogkonsumtion ... 23
5 6. Diskussion ... 24 6.1 Frågeställningarna ... 24 6.2 Begränsningar ... 28 Slutsats ... 28 Referenser ... 30 Bilagor ... 34 Bilaga 1. ... 34
6
1. INLEDNING
Från fokus på biologiska faktorer inom tidig kriminologisk forskning började brottens sociala bakgrund undersökas, men detta endast med män som
studieobjekt (BRÅ, 1999). Det dröjde till 1969 innan forskare (Hirschi, 1969) inkluderade kvinnor dock endast som en fotnot. Anledningen till att män stod i fokus för studierna berodde på att det förr främst var män som forskade och förde samhällsdebatten. Sedan mitten av 1970-talet har även kvinnliga forskare
etablerats inom kriminologin och kvinnors brottslighet har blivit mer uppmärksammad av forskare i allmänhet. Inom svensk kriminologi finns utvecklingsmöjligheter för forskning om kvinnor som inte endast belyser
offeraspekten utan även deras brottslighet (a.a.). Valet av forskningsområde inom samhällsforskning återspeglas oftast forskarens eget intresse och det tenderar att vara kvinnliga författare som ägnar sig åt feministisk forskning (Denscombe, 2004). Feministiska kriminologer hävdar att det finns skillnader i den kausala processen i brottslighet mellan könen, således har kriminologin förändrats och fler studier med fokus på könsskillnader har genomförts (Chapple m.fl, 2004).
Forskare som undersökt kvinnor och deras brottsliga mönster är Moffitt (2001) som hävdar att de flesta antisociala flickor tillhör gruppen som enbart begår brott under tonåren. Det är viktigt att diskutera huruvida teorier och antaganden grundade ur forskning på män även kan uttala sig om kvinnor (Andersson, m.fl, 2012). Ungdomsbrottslighet och kriminellt beteende under unga år är ett område inom kriminologin som anses vara grundläggande vid studerandet av
brottsutveckling hos individer. Brottsstatistik och självrapporterade data visar att flest brott begås under tonåren samt att det förekommer en ”peak” runt 15-årsålder för både pojkar och flickor (Agnew & Brezina, 2015). Detta fenomen förklaras med att många ungdomar begår brott under tonåren av olika anledningar men tenderar att sedan minska eller sluta när dem går över till vuxen ålder (a.a.). Det finns även data som visar att flickor i tonåren tenderar att i största utsträckning begå stöldbrott, främst snatteri (a.a.). Med anledning att utöka kunskapsfältet gällande kvinnors kriminella banor, mönster och processer utifrån tonåren undersöker denna uppsats flickor i årskurs 8 och årskurs 9 i Malmö genom en enkätundersökning. Forskning och diskussion inom ämnet anses betydelsefullt i framtida arbete för brottsförebyggande, trygghetsskapande samt hälsofrämjande åtgärder riktade till den andra halvan av mänskliga populationen; flickor/kvinnor.
1.1 Syfte
Undersökningens övergripande syfte är att studera flickors brottslighet för att kunna bidra med kunskap som kan ligga till grund för brottsförebyggande och/eller trygghetsskapande åtgärder. Studien vill särskilt studera om det finns skillnader i brottsligt beteende respektive droganvändning samt umgängesmönster bland flickorna i årskurs 8 och årskurs 9 från två skolor i Malmö. Undersökningen skall diskutera skillnaderna samt huruvida det förekommer samband utifrån det totala urvalet med återkoppling till kriminologiska teorier.
1.2 Frågeställning
Uppsatsen ämnar att besvara följande frågeställningar:
Varierar brottsfrekvensen hos flickorna i årskurs 8 och årskurs 9 på skola A och skola B?
Varierar drogkonsumtionen hos flickorna i årskurs 8 och årskurs 9 på skola A och skola B?
7
Varierar umgängesmönstret hos flickorna i årskurs 8 och årskurs 9 på skola A och skola B?
Finns det ett samband mellan umgängesmönstret och drogkonsumtion hos samtliga respondenter?
Finns det ett samband mellan brott och drogkonsumtion hos samtliga respondenter?
Finns det ett samband mellan brott och umgängesmönstret hos samtliga respondenter?
1.3 Avgränsning
Studien syftar inte till att förklara män eller pojkars brottslighet och fokus
kommer inte beröra skillnader/likheter med manlig brottslighet. Urvalet begränsar diskussionen till flickors brottslighet och inkluderar inte åldrar under eller som överstiger den för årskurs 8 och årskurs 9.
2. TIDIGARE FORSKNING
2.1 Kvinnors brottslighet
Feministiska kriminologer hävdar att det finns skillnader i den kausala processen i brottslighet mellan könen, således har kriminologin förändrats (Chapple m.fl, 2004). Vissa forskare betonar kvinnans roll i samhället vid förklarandet av kvinnors brottslighet och hur dem i större utsträckning haft huvudansvaret för familjens omvårdnad (BRÅ, 1999). Brottsbenägenheten anses därmed mindre hos kvinnorna eftersom deras rutiner innebär lägre nivå av brottsmöjligheter. 1969 lyfte Travis Hirschi ovanligt nog in kvinnor i sin teori men detta endast som en fotnot. Eftersom det var främst män som bedrev forskning och förde
samhällsdebatten resulterade detta till att det endast var män i fokus för studierna. Kvinnor har sedan mitten av 1970-talet ägnat sig åt kriminologisk forskning och kvinnors brottslighet har blivit mer uppmärksammad av samtliga forskare. Det finns dock utvecklingsmöjligheter och inom svensk kriminologi bör mer än offeraspekten hos kvinnor belysas (a.a.). Ett fokusområde inom kriminologin är strävan att utforska mönster inom brott, vilket baseras i största utsträckning på män eftersom dessa tenderar att begå den större delen av brotten (Andersson, 2013). Det är dock oklart om det finns möjlighet att applicera den kunskap om manlig brottslighet även på kvinnor eftersom det finns begränsad forskning om beskrivningen, korrelationen och orsakerna (a.a.). Framtida forskning som belyser även kvinnlig brottslighet kan dra fördel i det brottsförebyggande arbetet av kvinnliga karriärer och inspiration kan tas från Moffitt som undersökt kvinnors livsmönster. Moffitt presenterade olika kategorier för brottslighet; tidig påbörjad karriär som varade genom livet och en karriär som endast gav uttryck under ungdomstiden (Moffit m.fl, 2001). Den första kategorin innebär ett livslångt antisocialt beteendemönster som kan ta uttryck i brottslighet och kallas även för kroniker. Kvinnor med detta livsmönster har sedan tidig ungdom riskfaktorer som leder till antisociala uttryck såsom låg självkontroll och aggressivitet. Dessa beteenden förstärks genom livet och Moffitt menar att det är en samtida
kontinuitet, samma problem som påverkat barndom/tidig ungdom kommer även fortsätta in i vuxenlivet. Den andra kategorin innefattar unga kvinnor som upplever ett mognadsglapp och eventuellt umgås med individer från den andra kategorin, oftast äldre och män. Dessa individer har inte tidigare riskfaktorer som påverkat tidig ungdom utan det antisociala beteendet uppkommer i ungdomsåren och detta kan bero på tidpunkten för puberteten. Moffitt m.fl. (2001) undersökte data från en studie i Dunedin och fann resultat att flickor vars mognad och
8
pubertet kommit i längre stadie än ålderskohorten hade större risk att utveckla antisocialt beteende. Flickornas beteendestörningar samspelar med dess fysiska mognad och ökning identifierades vid åren direkt efter puberteten. Utifrån
Dunedin studien fann Moffitt m.fl. (2001) en riskperiod för flickor vid 15-årsålder där graden av påbörjad och fortsatt uppförandestörning ökade. Moffitt menade att antisociala flickor främst tillhör gruppen som enbart begår brott under tonåren. Antisociala flickor tenderar därmed att vid 15-årsålder befinna sig i ett
mognadsglapp där den biologiska mognaden gått förbi den sociala mognaden och försöker undkomma detta genom att anpassa sitt beteende efter äldre ungdomar eller unga vuxna. Det antisociala beteendet kan förstärkas ytterligare om flickorna kommer i kontakt med äldre kamrater med antisociala beteenden vars beteende flickorna sedan härmar eller eftersträvar att följa (a.a.).
Senare forskning baserad på data från Metropolitan projektet undersöker kriminella mönster och huruvida det finns identifierbara grupper hos kvinnor visade att kvinnor främst tillhör gruppen av låg nivå brottslingar (Andersson m.fl., 2012). Det innebär en låg nivå av kriminella handlingar som avtar vid vuxen ålder. Forskarna fann en specifik grupp hos kvinnorna som visade väldigt tidig påbörjat kriminellt beteende som sedan nästintill försvann vid övergång till den senare åldersgruppen. Tidigare forskning tyder på att en tidigt påbörjad kriminell karriär förutser en fortsatt långvarig kriminell karriär, dock kunde detta inte appliceras till kvinnorna från projektet. Det leder till slutsatsen att teorier och antaganden grundade ur forskning av män inte alltid kan tala även för kvinnor och ännu en gång belyser det vikten av kunskap utöver kriminella män (a.a.).
Andersson (2013) undersökte huruvida det förekommer skillnader hos kvinnors kriminella banor vid undersökning inom och mellan individerna samt om detta skiljer eller liknar den forskning som studerar manliga kriminella karriärer. Slutsatsen blev att kvinnor tenderade att begå mindre brott men när det skedde följde dessa liknande banor som brottsliga män (Andersson, 2013). Resultat visade att fyra grupper av kriminella banor kunde identifieras hos båda könen; en grupp med låg brottsnivå och en med hög brottsnivå, kroniker. Kvinnorna med låg brottsnivå begick mindre allvarliga brott vid relativt sen tonår i upp till 2 år och det var ovanligt med våldsbrott i denna grupp samt låg förekomst av brottsbredd. I den andra gruppen med hög brottsnivå och kroniker fann Andersson (2013) att kvinnorna begick mångsida brott samt även våldsbrott. För denna grupp är medelålder för påbörjad brottslighet 18 år, vilket är hög ålder till hänsyn för den forskning som visar att kroniker ofta påbörjar sin kriminella karriär i tidig ålder. En grupp av kvinnor som begick brott i tidig ålder men som i senare ålder knappt begick några brott kunde identifieras hos var sjätte kvinna i undersökningen. Denna grupp tillsammans med den grupp kvinnor som sent påbörjade ett kriminellt beteende för att sedan fortsatta i hög utsträckning samt med hög
frekvens inom dem närmsta åren var unika mönster för kvinnor. Andersson (2013) förespråkar därmed att i framtida forskning bör genomföra analyser separat för båda könen med anledning att identifiera skillnader i mönster för både män och kvinnor.
Anderssons (2013) studie visade att riskfaktorer i barndomen även kunde förutse huruvida kvinnors kriminella beteende skulle fortgå upp i vuxen ålder eller endast förekomma i tonår för att sedan avstå den kriminella banan. Studien visade att inkludering av variabler som berörde sociodemografisk bakgrund och funktioner inom familjelivet gav möjlighet att separera brottslingar från icke-brottslingar
9
samt skillnader i kriminella mönster för kroniker och låg-nivå brottslingar (Andersson, 2013). Moffitt (2001) kom fram till att det förekommer ett samspel mellan psykisk ohälsa och antisocialt beteende för båda könen som dock hävdar sig annorlunda. Kvinnors depression anses mer troligt resultera i mer inåt agerande problematik i form av självmedicinering medan män är mer
utåtagerande, vilket kan förklara den låga nivån av våldsbrott hos kvinnor (a.a.). Ivert och Torstensson Levander (2014) genomförde en studie baserad på uppgifter insamlade i MINDS-projektet. Syftet var att öka kunskapen om hur ungdomars uppfattning av sitt bostadsområde är relaterad till dess psykiska hälsa samt om den sociala strukturen i grannskapet är associerad med mental hälsa. Studien visade att flickor hade en högre nivå av mentala hälsoproblem jämfört med pojkarna i studien och en faktor som kunde associeras med detta var uppfattningen av social oordning i bostadsområdet (Ivert & Torstensson Levander, 2014).
2.2 Ungdomsbrottslighet
Brottsstatistik och självrapporterade data visar liknande resultat och det är att flest brotten sker under mellan till sen tonår (Agnew & Brezina, 2015). Denna ”peak” kan förklaras med att många ungdomar begår brott när de blir tonåringar för att sedan minska eller sluta vid övergång till vuxen ålder. Det finns även data som visar att fler antal brott begås under tonåren och att flickor tenderar att i största utsträckning begå stöldbrott, främst snatteri. Ungdomar utifrån självrapportering kan delas upp i olika grupper; en mindre grupp (ca 10 %) som avstår från brott, en större grupp (majoriteten av urvalet) som begår få antal brott varje år och en mindre (ca 5-15 %) grupp som begår väldigt många brott varje år (a.a.).
Det finns även ungdomar som påbörjar sin brottsliga bana sent i barndomen eller halvvägs genom tonåren och avslutar samma bana även under tonåren, vilket är det vanligaste mönstret (Agnew & Brezina, 2015). Dessa individer står för en del av den ”peak” som sker halvvägs in i tonåren till sent i tonåren (a.a.). Utifrån studier som age-crime curve samt flera andra har undersökningar visat hur stor viktig tonåren är inom brottsligheten och hur stor frekvens av brott som faktiskt sker mellan 16-18 år (Sampson & Laub, 1993). Sampson och Laub (1993)
förespråkar forskning av faktorer inom barndomen som leder till brott i tonår samt utvecklingen efter tonåren. Detta eftersom de framställer bevis på att brottsligt beteende som förekommer innan tonår även visar högre risk att fortgå genom livet (a.a.).
Forskning som berör ungdomsbrottslighet visar att det finns ett samband mellan brottsliga kamrater och individers egen brottslighet samt att individer som umgås med brottsliga kamrater löper större risk att själva begå brott (Weerman m.fl. 2015). Vissa forskare menar att graden av betydelsen på individens egen
brottslighet beror på hur mycket tid som spenderas med brottsliga kamrater medan andra anser att det är helt beroende på hur umgänget sker, utifrån vilka aktiviteter (a.a.). Svensson och Oberwittler (2010) studerade påverkan av brottsliga kamrater och testade om brottsliga kamraters effekt ökade om; det fanns starka band inom gruppen, individerna umgicks ofta och/eller de umgicks i riskfyllda miljöer. Weerman m.fl. (2015) gjorde en undersökning vilket jämförde individens brottslighet i relation till tid spenderad med brottsliga kamrater utifrån olika faktorer såsom om de umgås; i person jämfört med över nätet, i offentlig miljö jämfört med privat, oövervakat jämfört med övervakat, utifrån strukturerad aktivitet jämfört med ostrukturerat ”häng”, i miljöer där alkohol eller droger finns
10
tillgängligt jämfört med miljöer utan tillgång och i grupp eller med enskild kamrat. Förekomst av minst två av följande riskfaktorer: ostrukturerat ”häng”, i offentlig miljö och utan övervakning kunde tid spenderad med brottsliga kamrater gav effekt på egen brottslighet (Weerman m.fl. 2015). Svensson och Oberwittler (2010) resultat visade ökad risk för egen brottslighet om umgänge med brottsliga skedde i en riskfylld miljö. Utifrån studierna kan det konstateras att det som påverkade individen mest var om platsen ansågs som riskfylld och således innebar större risk för brott (Svensson & Oberwittler, 2010; Weerman m.fl., 2015).
2.2.1 Brottsförebyggande rådets skolundersökning om brott (SUB)
I BRÅs skolundersökning om brott ställs frågor som berör utsatthet för brott hos elever i årskurs 9 och egen delaktighet i brott samt andra riskbeteenden (BRÅ, 2016). Den inkluderar även relationer till föräldrar och kompisar, deras
fritidsintressen samt elevens inställning till olika påståenden. BRÅs (2016) skolundersökning har genomförts sedan 1995 och undersöker riskfaktorer för brott. Urvalet för undersökningen 2015 skapades genom två steg; först skedde ett slumpmässigt urval av skolor från Skolregistret och sedan valdes slumpmässigt en klass från årskurs 9 på utvalda skolor ut. Totala andelen medverkande elever i SUB 2015 var 4659 stycken och 49 % var flickor. 15,5 % av flickorna uppger att de blivit utsatta för någon form av misshandel och skolmiljön rapporterades vara den vanligaste platsen brottet förekommer. Vad gäller delaktighet i brott uppger 46 % av flickorna i undersökningen begått någon form av våldsbrott, stöldbrott, skadegörelse eller provat narkotika under de senaste 12 månaderna. Det är främst stöldbrott som förekommer således att 37 % av flickorna har vid minst ett tillfälle stulit något under det senaste året. Av flickorna uppger 4,3 % ha provat narkotika vid minst ett tillfälle under samma tidsperiod. I BRÅs (2016) undersökning uppger 6 % av flickorna burit kniv som vapen. Det som räknas som stöldbrott i undersökningen är bland annat snatteri, stöld från skolan, stöld av mobiltelefon, stöld av cykel samt om hon köpt eller sålt något som man visste var stulet. Det är 37 % av flickorna som uppger att begått någon form av stöld och majoriteten som stulit har gjort det 1-2 gånger de senaste 12 månaderna. Det sker i största
utsträckning stöld från hemmet och sedan stöld från skolan. 14 % av flickorna har begått skadegörelse och detta 1-2 gånger de senaste 12 månaderna. Majoriteten uppger inte provat narkotika under tidperioden men 4, 3 % flickor har provat minst 1 gång och främst hasch eller marijuana. Delaktighet i brott tenderar att vara vanligare hos ungdomar som dricker alkohol och ungefär fyra av tio flickor
uppger att de vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna druckit öl, vin, sprit eller annan alkohol som lett till känsla av berusning (a.a.).
2.3 Samband mellan brottslighet och drogkonsumtion
Precis som celler utvecklas över tid så utvecklas även en individs beteende över tid och detta sker genom en process av interaktioner mellan beteende och miljö (Lahey & Waldman, 2005). Lahey och Waldman (2005) studerade tidig och sen utveckling av uppförandestörningar. I forskningen var fokus på ungdomars drogdebut och dess eventuella samspel med uppförandestörningar. I deras studie förekom alkohol i störst utsträckning än andra droger och resultat visade att i tidig ålder kunde bruk leda till större risk att utveckla uppförandestörningar. Lahey och Waldman (2005) menade att individer utan tidigare uppförandestörningar hade högre risk för att bland annat begå kriminella handlingar om dessa brukade alkohol innan 15 års ålder. Oavsett tidigare uppförandestörningar så medför tidig exponering av alkohol och droger en större risk att individerna kommer begå kriminella handlingar. Det är dock enligt Lahey och Waldman (2005) framförallt
11
gruppen som haft tidigare problem som utvecklar missbruk således att deras beteende och drogkonsumering påverkar deras utveckling annorlunda.
Skolförmågan försämras och kan vara ett resultat av tidiga anpassningssvårigheter (a.a.). Droganvändning och kriminalitet visar sig uppkomma av liknande
riskfaktorer och vikten av tidig prevention belyses (Leifmann, 2011). Tidig prevention för ungdomar är en betydande insats för att undvika negativa
konsekvenser eftersom missbruk som utvecklats under tonårstiden skadar kropp och hjärna i högre grad än ett missbruk som utvecklas i vuxen ålder (Lahey & Waldman, 2005). Ett långvarigt missbruk av alkohol och/eller droger leder till risk för kognitiva problem (Wright m.fl, 2015). Det kan även vara kostsamt att
upprätthålla ett konstant intag av berusningsmedel och individer som lider av ett missbruk tenderar att ägna sig åt illegalt inkomstdrivande (Levander m.fl, 2008).
3. KLASSISKA KRIMINOLOGISKA TEORIER
Förklaringar till varför individer börjar begå brott skiljer sig från person tillperson. Nedan presenteras några klassiska kriminologiska teorier som valts utifrån relevans till uppsatsens syfte.
3.1 Strain
Strain uppstår vid negativa händelser/omständigheter eller vid tillfällen en individ har förväntningar eller viljan att uppnå/få något och detta inte sker (Agnew & Brezina, 2015). Teorin kan appliceras på ungdomar och förklara dess brottslighet således att ungdomar som upplever strain eller stress kan uttrycka detta i brottsligt beteende. Strain kan även uppstå när individen misslyckas att uppnå mål eller är statussökande. Individens kriminella handling är ett resultat av deras känsla av strain eller för att stilla deras negativa känsla med ett spännande/riskfullt beteende (a.a.). Agnew (1992) menar att det beror på individens karaktär och upplevelse av strain som avgör deras beteende. Han presenterade även coping-strategier:
kognitiva, beteendemässiga och emotionella. Den kognitiva innebär att individen intalar sig förtjäna orättvisan eller förnekar motgången, den beteendemässiga coping-strategin innebär att individen medvetet väljer mål som denne kan uppnå eller hämnas på individen/individer som anses ansvariga för orättvisan. Den emotionella strategin syftar till hanteringen av känslor som uppstår vid strain genom exempelvis droganvändning för att dämpa ångest (a.a.). Agnew och White studerade 8 typer av strain i relation till brottslighet och fann signifikant samband till 4 av dem: negativa relationer till vuxna, negativa livshändelser, föräldrabråk och livsproblematik (Agnew, 2001). Agnew och Brezina fann i sin forskning att negativa relationer till kamrater också har ett samband till brott, detta gällde främst ungdomar (a.a.). Hirschi (2002) kritiserar strain-teori och andra
kontrollteorier eftersom dessa fokuserar främst på att förklara brottslighet inom lägre sociala klasser eller framställer kriminella som omoraliska människor. Han hävdar att brott sker när en individs band till människor och samhället är svagt eller brutna (a.a.). Agnew (2001) menar att det finns ett samband mellan uppkommen strain vid misslyckande att uppnå mål som främjar individens maskulinitet och brottsfrekvens. Detta skulle kunna vara en del av en förklaring till att män begår fler brott än kvinnor. Vidare diskussion gällande könsskillnader förekommer inte utan ungdomar generaliseras utifrån deras relationer till andra individer. Agnew (2001) menar att det kan vara ett resultat av negativa relationer som strain uppstår och brott begås.
12
3.2 Sociala band
I sociala band-teorin presenteras olika element, band, och hur dessa leder till att individer inte ägnar sig åt brottsligt beteende (Hirschi, 2002). Anknytning innebär den känslomässiga anknytningen till människor (t.ex. familj), åtagande är
individens investering till aktiviteter (ex. engagemang i skolan), delaktighet syftar till delaktighet i fritidsaktiviteter och övertygelse riktar sig till uppfattning om vad som är rätt och fel. Hirschi (2002) ställer sig kritiskt till hur strain-teorin betonar motivation i förklaringen till brott och anser istället att alla kan begå brott men sociala banden reglerar utfallet. Nilsson (2017) utförde en studie baserad på MINDS-data med syfte att undersöka samspelet mellan ungdomars relation till sina föräldrar för att kunna förklara varians i brottslighet. Resultatet visade att flickors brottslighet främst kunde förklaras av svag anknytning till föräldrarna (Nilsson, 2017). Forskare från en studie i Nederländerna fann ett samband mellan anknytning och skolk och menade att risken för annat avvikande beteende ökar för skolkande ungdomar (Veenstra m.fl, 2010). Studien visade att bättre anknytning till föräldrar kunde kopplas till icke-skolkande individer samt att de individerna med svag anknytning till föräldrar hade ett ihållande skolk-beteende (a.a.). Chapple, McQuillan och Berdahl (2004) undersökte våldsbrott samt stöld i USA och grundade sin studie på korrelationen mellan Hirschi’s sociala band och brottstyperna (Chapple m.fl, 2004). Flickorna visade på högre värden inom anknytnings-variabeln som främst berörde relationen till mamman. Det visade sig även finnas en korrelation mellan anknytning och tillit till föräldrarna hos
flickorna (a.a.). En studie utförd i sydvästra USA visar liknande resultat gällande betydelsen för anknytning hos flickor (Huebner & Betts, 2002). Den är baserad på en mätning för anknytning till förälder i relation till ungdomsbrott, vilket
innefattade fusk, slagsmål, bärandet av vapen till skolan, skadegörelse, falskt ID, bruk av droger eller alkohol på skolan, inbrott, stöld och problem med polis. Flickornas beteende kunde i största utsträckning förklaras av anknytnings-bandet från sociala band-teorin och forskarna förklarade detta med en diskussion kring huruvida flickor främst håller sig till ett mindre antal nära individer. Skillnader kunde identifieras i graden av betydelsen för anknytning, att det är viktigare för flickor jämfört med pojkar (a.a.). Sampson och Laub (2003) förespråkar
möjligheter till vändpunkter i livet. När det gäller kvinnor kan graviditet leda till vändpunkt i livet och ett möjligt avslut på den kriminella banan. Studier har dock visat att det är svårare för kvinnor att avbryta kriminellt beteende eftersom de tenderar att känna sig stämplade av samhället. Kvinnor tycks påverkas mer av sociala band och har lättare att tappa sociala band till samhället och svårare att återanpassa sig efter fängelse (a.a.).
3.3 Rutinaktivitetsteorin
Utifrån rutinaktiviteter inom ett område kan brott förklaras (Sampson, 2006). Sampson (2006) refererar ekologiskt strukturerade rutiner som settings. Positionen av skolor och användandet av områdes mark (t.ex. köpcentrum och barer), busshållplatsers position och mängden omfång av nattliga besökare är relevanta faktorer vid undersökning av vilka individer (äldre, vuxna och icke-boende) unga i området möter (a.a.). Frågan varför alla individer inte begår brott finner sitt svar i enligt denna teori utifrån om det fanns tillfälle eller inte (Felson & Boba, 2010). Inte endast människor med riskfaktorer och avvikande beteende begår brott, individer som begår brott i högre frekvens kan tillhöra den gruppen men generellt har alla oavsett ålder eller kön någon gång begått minst ett brott av något slag. Brottsliga handlingar har dock en ökad frekvens hos ungdomar, vilket
13
kan förklaras utifrån förändringen till ett modernare samhälle och med teknologi som underlättar brott. Rutinaktivitetsteorin teori riktar inget ansvar mot individer och menar att brott har mönster för tid och plats. Det som skapar brott är tillfället och det grundar sig i förekomsten av motiverad gärningsperson, avsaknad av övervakning och ett lämpligt offer. Det finns studier som visar att inom vissa områden har dem som blivit utsatta större risk för upprepat utsatthet än dem som aldrig blivit utsatta (a.a.).
3.4 Inlärningsteorin
Social inlärningsteorin består av fyra koncept: differentiell förstärkning, imitation, definitioner och differentiell association (Akers, 1988). Mekanismer vid inlärning sker genom differentiell förstärkning och imitation i en process av indirekt eller direkt differentiell association (a.a.). Differentiell association kopplar individers kriminella beteende med den grad kontakt med kriminella mönster och huruvida individen saknar kontakt med icke-kriminella mönster (Sutherland, m.fl, 1992). Detta beror på olika faktorer; frekvens, varaktighet, företräde och intensitet, vilket avgör huruvida associationen (inlärningen) leder till förändring eller stabilitet av beteendet. Sutherland ämnade att skapa en vetenskaplig generalisering och förkastade inte faktorer såsom social klass, fattigdom, kön och ålder dock ansågs dessa snarare var faktorer som den vetenskapliga generaliseringen kunde förklara än själva orsaken till brott (Matsueda, 1988). Han fann ett samband mellan brott och män, låg social klass och sämre familjesituation (”broken homes”).
Inlärningsprocessen när individer blir kriminella sker genom kontakt med kriminella mönster och brister i kontakt med icke-kriminella mönster. Denna process involverar liknande mekanismer som involveras i alla typer av inlärning (Sutherland, m.fl, 1992). Teorin menar att brott kan uppstå när grupper i ett samhälle eller individer inom en grupp inte delar samma regler, normer och värderingar(Matsueda, 1988). Sutherland belyser även situationella faktorer som förklaring till att en individ begår kriminella handlingar. I samma situation kan vissa individer se tillfälle och möjlighet till brott medan andra individer inte ser det. Inlärningsteorin kan även förklara varför individer väljer att försätta sig i situationer där kriminella handlingar är möjliga vid fler tillfällen. Kriminellt beteende är resultatet av en individ som fått mer intryck av den sida som anser lagar och regler ogynnsamma (a.a.). Umgänge med brottsliga kamrater i riskfylld miljö kan leda till att en individ påbörjar en kriminell karriär men det går inte att utesluta att utfallet blivit detsamma oavsett (Agnew & Brezina, 2015). Individens egenskaper, dess familj och eventuella problem samt negativ skolupplevelse bör vägas in vid förklarandet av ungdomens brottslighet. Förekomst av selektion av umgänge kan innebära att umgänget inte är den faktor som påverkar utan individen och dess riskfyllda livsstil leder till brott om individen har motivation till brott och därför umgås med likasinnade (a.a.). Detta går emot det
inlärningsteorin använder för att förklara brottslighet, att individer lär sig av sin miljö och umgänget för att därefter agera liknande (Sutherland m.fl., 1992). Teorin om inlärning och differentiell association menar att kriminellt beteende sker främst inom mindre grupper, t.ex. familj eller vänner (a.a.).
3.5 Självkontrollsteorin
Gottfredson och Hirschi (1990) menar att avsaknad av eller låg självkontroll tillåter avvikande, kriminellt, spännande eller farliga handlingar hos individen. Gemensamt för individer med låg självkontroll är tendensen att reagera på påtaglig stimuli i den direkta miljön medan individer med hög självkontroll besitter möjlighet att skjuta upp tillfredställelse. Individer med låg självkontroll
14
tenderar även att brista i livet vad gäller flitighet, tendens, uthållighet och agerar mer utifrån sina impulser. Detta kan utöver brottslighet ge uttryck till svårigheter för långsiktiga engagemang inom yrkeslivet eller familjen. Gottfredson och Hirschi (1990) definierar brott som en handling utifrån våld eller bedrägeri i strävan efter egenintresse. Gottfredson och Hirschi anser att det är samma processer som ligger bakom brottsliga och icke-brottsliga beteenden, vilket inte tillräckligt många kriminologer ser sambanden mellan (Geis, 2000). Det finns en korrelation mellan användning av droger, alkohol och tobak med förekomsten av brott och brottslighet (Gottfredson & Hirschi, 1990). Gottfredson och Hirschi (1990) menar att grunden till brottsligt beteende är väsentlig natur och brott främst är enkla handlingar menade att uppfylla frestelsen för stunden, eftersom
definitionen till kriminellt beteende är handlingar som bedrivs i strävan efter självintresse. Det är även ett beteende som ger direkt, enkel och kortvarigt nöje. Låg självkontroll förklarar även avvikande beteende utöver kriminell karaktär såsom syndigt eller obetänksamma handlingar (t.ex. många sexpartners, rökning eller hetsätning) (a.a.). Relationen till föräldrarna anses ha ett samband med brottslighet (BRÅ, 1999). En relation mellan barn och föräldrar som är stabil med en upplevelse av stöd från föräldrarna gör att barnet i lägre utsträckning begår brott. Övervakning och kontroll från föräldrarna har också studerat kunna agera brottsförebyggande. Självkontroll har visats sig vara förknippad med detta och det anses rimligt att övervakning och kontroll av föräldrarna kommer påverka barnets självkontroll som sedan tar vid i äldre åldrar när föräldrars övervakning upphör (a.a.).
4. METOD
Studiens fokus är att undersöka flickor i årskurs 8 och årskurs 9 på två skolor i Malmö och dess brottsliga beteende samt drogkonsumtion och umgänge. Syftet skall uppnås och frågeställningarna skall besvaras utifrån nedan beskriven forskningsdesign, metod, urval och analys samt huruvida etiska principer tagits hänsyn till. Nedan följer även beaktandet av validiteten och reliabiliteten i undersökningen.
4.1 Forskningsdesign
Denna kvantitativa undersökning genomfördes med en tvärsnittsdesign.
Forskningsdesignen är den mest passande för studiens undersökningsområde och dess syfte då studien endast undersöker respondentens beteende och upplevelser vid ett tillfälle. Således följs dessa flickor inte under en längre tid och är därmed inte en longitudinell undersökning (Bryman, 2011). Studien är kvantitativ och baseras på enkätteknik. Metoden används för att ge möjlighet att generalisera resultaten till större grupper genom att undersöka mindre grupper eller urval (a.a.).
4.2 Datainsamling
Fördel med enkätundersökning är den mindre kostnaden samt att den ger möjlighet att ställa många frågor till ett stort urval (Eliasson, 2006). Dock finns risk att missförstånd uppstår. Detta kan undvikas genom att, om studien lämpar sig för detta, uppsöka den grupp som undersökningen riktar sig till för att uppnå direkt kontakt. Direkt kontakt med respondenterna i enkätundersökning minskar risken till bortfall jämfört med t.ex. internetbaserade webbenkäter eller
postenkäter (a.a.). Enkätundersökningens frågor hämtades från det projekt som kallas Malmöbarn vilket undersöker ungdomar i Malmö. The Malmö Individual and Neighbourhood Development Study (MINDS) är en pågående longitudinell
15
studie vars urval består av 550 ungdomar som bodde i Malmö 2007 och är födda år 1995. Inkluderat var även 242 av deras föräldrar som deltog i den inledande fasen av studien (Nilsson, 2017). Projektet följer ungdomarna, med viss variation i urvalet vid fyra tillfällen för datainsamling, från 12 år till 21 år. Syftet är att undersöka orsakerna och förebyggandet av ungdomars brottslighet samt huruvida exponering för sociala miljöer påverkar utveckling och hälsa. Det som studeras är uppväxt, vardag och levnadsförhållanden med anledning att få djupare kunskap över ungdomar i Malmö växer och ge möjlighet att skapa förbättringsmetoder av livssituation hos ungdomar och dess familjer (Martinez Olsson & Torstensson Levander). Projektet bedrivs även i andra länder i liknande former, t.ex. PADS (The Peterborough Adolescent Development Study) i Storbritannien.
MINDS enkätundersökning undersöker flera områden: närmiljö, familj, vänner, individ, skola, kriminalitet, erfarenheter av alkohol och tobak, hälsa och
samhällsengagemang. Denna studie undersöker både flickor och pojkar som utifrån hela kohorten har en jämn fördelning (a.a.).
4.2.1 Enkät
De frågor som var av relevans för studiens syfte valdes ut från MINDS enkätfrågor (se fullständig enkät: bilaga 1). Undersökningen genomfördes i skolorna med samtliga flickor i årskurs 8 och årskurs 9. Dessa samlades och frågeformuläret delades ut efter presentation av studien. Författaren fanns på plats under svarstiden för att förtydliga vid eventuella svårigheter att förstå texten eller svara på frågor som kunde komma upp. Undersökningen bestod av tre kategorier: brott, drogkonsumtion och umgängesmönster. Frågorna berörde huruvida
flickorna umgicks ofta i centrala Malmö, ifall dessa begått stöldbrott under årskurs 8 samt frågor om deras drogkonsumtion. Det fanns även frågor som riktade sig till annat avvikande beteende såsom ifall flickorna bar vapen när de befann sig utanför hemmet och ifall de för skoj skull ägnat sig åt skadegörelse.
4.3 Urval
Undersökningens population är flickor i Malmö men eftersom begränsade resurser inte gör det möjligt att undersöka hela gruppen begränsades undersökningen att omfatta flickor i årskurs 8 och årskurs 9. Förfrågan om att få genomföra
undersökning av kvinnliga elever i årskurs 8 och 9 skickades ut till samtliga grundskolor tillgängliga på Malmö Stads hemsida i Malmö och Lund. Det var endast två skolor i Malmö som ville medverka, vilket ledde till ett totalt urval på sammanlagt 155 respondenter. Det begränsade urvalet gör det inte möjligt att dra slutsatser för hela populationen flickor i Malmö (Eliasson, 2006). Viss
snedvridning i urvalsramen kan tänkas förekomma således p.g.a. ett eventuellt bortfall av skolor som inte finns tillgängliga på Malmö Stads lista över
grundskolor (Denscombe, 2004). Snedvridning kan också förekomma vid uteblivna svar om respondenter som inte deltar. Urval i småskaliga undersökningar bör inte innehålla färre än 30 personer (a.a.)
4.3.1 Skola A
Skolan ligger placerad med idrottsrelaterade lokaler närliggande. Ungefär 150 m från skolan finns ett en matbutik och ca 400 m bort finns ett större köpcentrum med bl.a. kläd-, mat-, elektronik- och inredningsbutiker samt caféer och
systembolag (a.a). Goda bussförbindelser finns runt skolan. 2016 rapporterades den totala befolkningen i stadsområdet uppnå totalt 35 857 invånare varav cirka 50 % hade utländsk bakgrund. Från samma år rapporterades utbildning och totalt 7 274 hade en eftergymnasial utbildning av samtliga 19 495. Totalt 1 429
16
rapporteras vara öppet arbetslösa i delområdet 2015 varav 745 var män respektive 684 kvinnor. Medelinkomsten år 2015 var 320 316kr.
4.3.2 Skola B
Området kring skolan består främst av andra mindre skolor och en park ligger i direkt anslutning. Ungefär 500 m från skolan ligger ett torg med bl.a. matbutiker, bagerier, blomsterbutiker, gym och restauranger (a.a.). Intill detta finns även en fritidsgård (a.a). Flertal bussförbindelser ligger placerade i närheten av skolan samt en tågstation ca 500 m från skolan. Totala invånarantalet från år 2016 resulterade i 12 985 varav ca 33 % hade utländsk bakgrund. Från samma år rapporterades att totalt 2385 hade en eftergymnasial utbildning av samtliga 7 208. Totalt 304 öppet arbetslösa år 2015 varav 164 var män respektive 140 kvinnor. Medelinkomsten år 2015 uppnådde 346 363kr.
4.4 Analys
Kvantitativa metoder strävar efter att omvandla det som observeras, rapporteras eller registreras till kvantifierbara enheter (Denscombe, 2004). Vid analys är det fördelaktigt med siffror eftersom det leder till jämförelser och möjlighet att identifiera samband (a.a.). Undersökningens analyser gjordes med hjälp av SPSS och bestod av kvantitativa, dikotoma variabler samt nominal och ordinal skalnivå. Bivariata analysen innefattar och presenterar resultat med frekvenstabeller och korstabeller. Regressionsanalys användes eftersom beroende variabeln är dikotom med anledning att undersöka sambandet mellan oberoende variabel och beroende variabel. Den oberoende variabel som kodats om för analys är den fråga som undrar hur ofta respondenten umgås med vänner i centrala Malmö kvällstid. Svarsalternativen ”Aldrig/nästan aldrig” och ”1 eller 2 gånger i veckan” kodades ihop till en variabel och ”Flera dagar (3-5 dagar i veckan)” och ”Alla, eller nästan alla dagar i veckan (6-7 dagar i veckan)” blev en variabel. Dessa fick representera en låg nivå av umgänge i centrala Malmö och en hög nivå av umgänge i centrala Malmö. Det är sedan variabeln för hög nivå av umgänge som används vid
regressionsanalys av sambandet mellan brott och umgängesmönster. Detta innebär att endast svarsalternativen som uppger umgås i centrala Malmö kvällstid 3-7 gånger i veckan ställs i relation till brottsfrekvensen samt om dessa svarat Ja på frågan ”Har du provat droger?” eller ”Har du druckit dig berusad under årskurs 8”.
4.5 Etiska principer
Det första en forskare måste tänka på vid utvecklandet av en studie är huruvida undersökningen tar hänsyn till individskyddskravet, vilket innebär att ingen individ skall utsättas för psykisk/fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning (Vetenskapsrådet, 2002). Det är utgångspunkten för forskningsetiska
överväganden. Individskyddskravet innefattar fyra huvudkrav och dessa är informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet.
Informationskravet uppfylldes när författaren informerade respondenter om projektet syfte och att dess deltagande i studien är helt frivilligt (a.a.). Denna studie informerade respondenterna i årskurs 8 samt årskurs 9 med ett
informationsblad tillsammans med enkäten för att presentera författaren,
uppsatsen syfte och påminnelse om att deltagandet är frivilligt. Samtyckeskravet innebär att forskaren skall samla in samtycke från sina respondenter och, om respondenten är under 15 år, även från föräldrar/förmyndare (Vetenskapsrådet, 2002). Respondenterna fick efter att ha läst informationsbladet välja att fortgå med enkätundersökningen och med detta antogs samtycke finnas. Eftersom
17
samtliga respondenterna inte hunnit fylla 15 skickades informationsbladet ut till föräldrar/förmyndare en vecka innan enkätundersökningen tog plats. Detta för att föräldrarna/förmyndaren skulle vara medvetna om att undersökningen skulle genomföras samt möjligheten att kunna ta kontakt med författaren och meddela om de inte ger sitt samtycke att dottern skall medverka. Det var tydligt i
informationsbladet att deltagandet i studien kunde avbrytas om respondenten av personliga skäl inte vill fortgå i enkätundersökningen, detta i enlighet med samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2002). Konfidentitalitetskravet uppfylldes genom att utesluta obehöriga till materialet och bevara det under sekretess. Materialet förvarades inlåst och vid användandet av insamlad data i analyser genomfördes det på lösenordskyddad dator med flygplansläge. Dessa
försiktighetsåtgärder användes för att utesluta risk för att obehöriga kunde ta del av materialet innan färdigställd kodning och analys. Det sista huvudkravet är nyttjandekravet vilket syftar till att forskaren endast får använda insamlad
information till forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Den insamlade datan i denna studie innebär ifyllda enkäter vilka efter att uppsatsen var färdigställd förstördes för att inte kunna användas eller föras vidare till övriga ändamål. Dock är respondenten hela tiden anonym således skulle spridning av materialet inte innebära någon egentlig påverkan men för att bibehålla sekretess och upprätthålla nyttjandekravet genomfördes denna åtgärd. För att undvika risk till stämpling eller stigmatisering kommer ingen av skolornas namn förekomma utan benämnas som skola A och skola B med syfte att bemöta frågeställningarna. Den enda
informationen som framgår i uppsatsen är kortfattad beskrivning av området runt skolan samt att det går att konstatera att respondenten är av kvinnligt kön och går i årskurs 8/årskurs 9.
Etikrådet Malmö universitet skall granska studenters arbeten av etiska skäl vid genomförande av undersökningar som berör individer. Ett utlåtande skickas sedan ut vilket skall betraktas som en rekommendation. Det utlåtande Etikrådet gav denna undersökning var vid första skedet avrådan till genomförandet. Detta med hänsyn till risken av stigmatisering och stämpling av respondenterna samt risken av igenkänning av eleverna hos lärare. Undersökningen och uppsatsen
ursprungliga karaktär ansågs inte lämplig. Detta ledde till ändringar inom arbetet såsom borttagandet av identifierande uppgifter gällande skolans position samt att lärare på skolorna beslutades att inte få närvara under undersökningstillfället utan endast respondenter och författare. Etikrådet ansåg även att undersökningens nivå var för avancerad för en kandidatuppsats. Analyserna i arbetet är relevanta till frågeställningarna men genomförda med simpla tabeller. Etikrådets utlåtande togs i beaktning och arbetets karaktär ändrades från dess ursprung. Undersökningen ansågs bemöta de problemområden Etikrådet presenterat och i samråd med handledare bedömdes arbetet lämpligt att fortgå efter genomförda och bearbetade ändringar. Efter kommunikation mellan författare och Etikrådets representant fick sedan undersökningen klartecken att genomföras eftersom ändringarna ledde till att bedömningen ändrades.
4.6 Validitet och reliabilitet
Vid forskning är det av stor betydelse att analyser och data grundar sig i relevans och verklighet för att undvika missvisande tolkningar (Denscombe, 2004).
Validitet riktar sig till data och analys, en hög validitet innebär att studiens frågor, insamlad data samt presenterad förklaringar är av god precision. Det skall i en studie presenteras metoder som är stabila (Denscombe, 2004). Reliabilitet syftar till forskningsprocessen och metoderna skall vara replikbara, det skall inte finnas
18
variation mellan tillfällen eller forskare. Metoder som har hög reliabilitet och anses tillförlitliga innebär att forskaren kan vara säker på att resultaten inte färgats av forskningsinstrument. Innehållsvaliditet är kopplad till forskningens precision vilket beror på undersökningens frågor och indikatorer. Detta kan undersökas genom att rådfråga experter inom området för kontrollering av användbarhet, vilket även kallas för en bedömning av ytvaliditet (a.a.). Denna studie har valt att använda frågor från projektet Malmö-barn (MINDS) som genomgått etikprövning och dess data har används i flera senare studier. Därmed anses frågorna som tillförlitliga med tanke på möjligheten till replikation. Ytvaliditeten anses uppfylld eftersom frågorna är skapade av experter inom området. Vid konstruktion av frågeformulär utgår forskaren från valda variabler och dess operationalisering, vilket är fördelaktigt att mäta mer än en gång (Eliasson, 2006). Det ger möjlighet att jämföra svar och utgöra om riktningen är åt samma håll, om inte kan
validiteten blivit lidande (a.a.). Enkätundersökningens totalt 48 frågor berör främst tre delområden; brottslighet, umgänge och drogkonsumtion. Därmed kan det konstateras finnas flera frågor till variablerna som kan stödja validiteten vid analys av svaren.
4.7 Bortfall och begränsningar
Totalt 200 enkäter skapades men samtliga delades inte ut p.g.a. diverse bortfall. Det bortfall som uppstod vid undersökningen var eleverna som inte kunde närvara p.g.a. sjukdom eller, vid ett fall, då föräldrarna inte gav samtycke. Vad gäller sjukdom är det ett bortfall som hade kunnat undvikas om flera
undersökningstillfällen genomförts men arbetets tidsram var begränsad och
åtgärden kunde inte tas i beaktning. Vid anonyma enkätstudier kan det förekomma missvisande svar således att respondenten undanhåller information eller förstärker sina svar (Bryman, 2011). Internt bortfall förekom i totalt 8 fall då respondenterna valde att inte besvara enkäten eller att besvara enkäten med att fylla i samtliga svarsalternativ. Enkäter som i det senare fallet inkluderades inte i analys med anledning att undvika uppenbara extremfall och undvika överrapportering. Det skedde endast om det tydligt framkom att respondenten inte var seriös i sina svar när denne kryssat in samtliga svarsalternativ, en upplevelse som förstärktes med det klotter som även ritades på enkäten. Samtliga av respondenterna var
svensktalande vilket var till undersökningens fördel eftersom det vid studier av respondenter vars språkkunskaper är ett hinder även kan riskera bortfall samt under- eller överrapportering. Under- och överrapportering kan även påverka resultaten i undersökningen men trots dessa felkällor anses
självdeklarationsundersökningar kunna ge tillförlitliga svar (Bryman, 2011). Det kan förekomma risker vid redovisandet av resultat såsom nivåfelslut och
tidsfelslut (Eliasson, 2006). Nivåfelslut innebär att forskaren drar slutsatser om andra individer utöver de som deltagit i studien. Gällande tidsfelslut är det viktigt att beakta skillnader av åsikter, vanor och levnadsomständigheter beroende på när individer är födda och därmed finns det begränsningar vid diskussion av olika åldersgrupper. Pappersenkäter kan innebära mätfel vilket är den felkälla med mest betydelse således att det inte går att kontrollera vid undersökningen att
respondenten besvarar enkäten korrekt (BRÅ, 2016). Detta kan påverka i vilken utsträckning undersökningen ger en korrekt bild av verkligheten (a.a.). En annan felkälla som kan påverka resultaten är huruvida respondenten minns händelser utifrån den aktuella referensperioden vilket i denna studie syftar till årskurs 8. (BRÅ, 2016).
19
5. RESULTAT
Följande avsnitt ämnar att presentera resultaten från analyser utifrån uppsatsens frågeställningar, vilket sker med korstabeller och frekvenstabeller samt logistisk regressionsanalys.
5.1 Bivariat analys
Sammanfattningsvis uppgav totalt 13 % av hela urvalet att de under årskurs 8 stulit från en affär. Cirka 24 % av respondenterna rapporterade att de druckit alkohol i den mängden att de upplevt berusning under årskurs 8. Droger förekom i liten grad för samtliga respondenter, 92 % uppgav att de inte provat droger. Totalt spenderar cirka 11 % av samtliga respondenter 3-7 dagar i veckan i centrala Malmö under kvällstid.
Tabell 1. Antalet svarande respondenter från respektive skola och årskurs.
Absoluta tal.
Skola A Skola B Totalt
Årskurs 8 48 22 70
Årskurs 9 62 23 85
Totalt 110 45 155
5.1.1 Brott
Figur 1. Har du blivit tagen av polisen för att ha begått ett brott?
Majoriteten av samtliga respondenter från båda skolorna uppger att de inte blivit tagna av polisen. Andelen som svarade Ja var densamma för båda skolorna.
Figur 2. Har du stulit från en affär under årskurs 8?
0 20 40 60 80 100 120 140 160
Har du blivit tagen av polisen för att ha begått ett
brott?
20
Figur 2 redovisar respondenternas självrapporterade brottslighet vad gäller stöld från en affär eller stöld från någon annan under den tid de gick i årskurs 8. Totalt 13 % av hela urvalet rapporterade att dessa under årskurs 8 stulit från en affär. Respondenterna från båda skolorna uppger i flesta fall inte stulit något från någon annan eller från en affär under årskurs 8. Dock finns skillnader mellan
respondenterna gällande de individer som rapporterat positivt svar.
Respondenterna i skola B uppgav i fler fall än respondenterna från skola A stulit från en affär. Självrapporterade stöldbrott från någon annan visade dock högre frekvens hos respondenter från skola A jämfört med respondenterna från skola B. Nedan redovisas frågan om huruvida respondenten för skoj skull, för att denne haft tråkigt eller varit arg slagit sönder eller förstört saker som inte tillhört denne under årskurs 8.
Tabell 2. Har du för skojs skull, för att du hade tråkigt eller var arg slagit sönder
eller förstört saker som inte tillhör dig under den tid du gick i årskurs 8? Absoluta tal.
Nej Ja Totalt
Skola A 92 14 106
Skola B 35 7 42
Total 127 21 148
Majoriteten av samtliga respondenter har inte för skoj skull eller p.g.a. uttråkning eller ilska slagit sönder eller förstört saker som inte tillhört de själva under årskurs 8. Dock är det dubbelt så många som uppger det i skola A jämfört med skola B, 13 % av respondenterna respektive 17 % av respondenter.
Tabell 3 redovisar om respondenterna från vardera skolan bär kniv eller vapen när denne är ute ensam eller med vänner när flickorna inte är i skolan eller hemma.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Har du stulit från en affär under årskurs 8?
21
Tabell 3. Bär du någonsin kniv eller annat vapen på dig när du är ute ensam eller
med dina vänner? Absoluta tal.
Nej Ja Totalt
Skola A 96 10 106
Skola B 40 3 43
Total 136 13 149
Cirka 11 % av respondenterna från skola A uppgav ha burit kniv eller annat vapen när denne är ensam ute eller med vänner. Utöver kniv förekom skruvmejsel och pepparsprej som svar vid frågan om vilket annat vapen som används. Från skola B uppgav cirka 7 % av respondenterna ha burit kniv eller annat vapen när denne är ensam ute eller med vänner.
5.1.2 Drogkonsumtion
Figur 3. Har du druckit så mycket alkohol så att du känt dig full under årskurs 8?
Gällande alkoholkonsumtion för samtliga respondenter rapporterar cirka 24 % att ha druckit alkohol i den mängden att upplevd berusning förekommit. Cirka 20 % av respondenterna från skola A uppgav ha druckit så mycket alkohol under
årskurs 8 att dessa känt sig fulla medan cirka 44 % av respondenterna från skola B uppgav ha druckit så mycket alkohol under årskurs 8 att dessa känt sig fulla.
0 20 40 60 80 100 120 140
Har du druckit så mycket alkohol så att du känt dig
full under årskurs 8?
22
Figur 4. Har du prövat att ta droger under årskurs 8?
Droger förekom i liten grad för samtliga respondenter, 92 % av dessa hade inte provat droger. Fördelningen av respondenterna som enligt självrapporten provat droger under årskurs 8 är relativt jämn mellan urvalet på respektive skola således att 0.08 % av respondenterna från skola A och cirka 0.07 % av respondenterna från skola B. Den drog som främst redovisades var cannabis och detta hade prövats 1-2 gånger.
5.1.3 Umgängesmönster
Tabell 4. Hur ofta brukar du och dina vänner vara i centrala Malmö på
kvällarna? Absoluta tal
Aldrig/nästan aldrig 1-2 gånger i veckan 3-7 gånger i veckan Skola A 66 28 12 Skola B 32 7 4 Totalt 98 35 16
Respondenter från skola A tenderar som redovisat i tabell 4 att i större utsträckning befinna sig i centrala Malmö på kvällarna jämfört med
respondenterna från skola B. Det är 11 % av delområde A som spenderar 3-7 dagar i veckan och endast 0,09 % av respondenter i skola B.
Majoriteten av samtliga respondenter uppger att de aldrig eller nästan aldrig umgås på någon fritidsgård eller liknande.
5.2 Regressionsanalys
I detta avsnitt genomfördes analyserna på hela materialet, d.v.s. de båda urvalen slogs ihop till en grupp med anledning att identifiera möjliga samband mellan
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Har du prövat att ta droger under årskurs 8?
23
samtliga respondenter. Som tidigare nämnts gjordes analyserna med logistisk regression.
5.2.1 Samband mellan brott och umgängesmönster
Tabell 1 redovisar sambandet mellan respondentens egen brottslighet och umgängesmönstret. Den visar effekten från följande enkätfrågor och dess påverkan på självrapporterad stöld från en affär i årskurs 8; ”Hur ofta brukar du och dina vänner vara på någon fritidsgård, eller liknande?”, ”Hur ofta brukar du och dina vänner tillbringa tid i gallerior eller köpcenter?”, ”Hur ofta brukar du och dina vänner vara i centrala Malmö på kvällarna?” och ”Händer det att någon/några av dina närmaste vänner snattar eller stjäl (från andra människor eller från
affärer)?”.
Tabell 1. Samband mellan brott och umgängesmönster.
Logistisk regression.
Oddskvot
Umgänge på fritidsgård ,807
Umgänge i gallerior ,569
Umgänge i centrala Malmö under kvällstid 2,294
Vänner som stjäl 7,798**
Kommentar: ** p<0,005
Utifrån tabell 1 kan en urskilja att det endast är variabeln ”vänner som stjäl” som är signifikant. Enligt oddskvoten är det nästan 8 gånger högre odds att individen själv stjäl om den har uppgett ha vänner som stjäl jämfört med en individ som inte har vänner som stjäl.
5.2.2. Samband mellan umgängesmönster och drogkonsumtion
Tabell 2 undersöker sambandet mellan respondentens självrapporterade alkoholkonsumtion och effekten av umgängesmönstret. Analysens beroende variabel är därmed ”Har du druckit så mycket alkohol så att du känt dig full under årskurs 8?” och oberoende variabler är ”Händer det att någon/några av dina
närmaste vänner dricker sig fulla?” och ”Hur ofta brukar du och dina vänner vara i centrala Malmö på kvällarna?”.
Tabell 2. Samband mellan umgängesmönster och
drogkonsumtion. Logistisk regression.
Oddskvot
Vänner som brukar dricka sig fulla 5,369**
Umgänge i centrala Malmö under kvällstid 6,015***
Kommentar: *** p<0,000 ** p <0,005
Om individen uppger ha vänner som brukar dricka sig fulla är det ca 5 gånger högre odds att individen själv uppger ha druckit sig full under årskurs 8. Om individen ofta umgås med vänner i centrala Malmö under kvällstid är det ca 6 högre odds att individen uppger ha druckit sig full under årskurs 8.
5.2.3. Samband mellan brott och drogkonsumtion
Tabell 3 undersöker samband mellan respondentens självrapporterade brottslighet och effekten av drogkonsumtion. Undersökningen använder beroende variabel
24
”Har du stulit från en affär under årskurs 8” och oberoende variabler innefattar ”Har du prövat att ta droger (t.ex. cannabis, amfetamin, ecstasy, heroin, kokain, eller LSD) under årskurs 8?” och ”Har du druckit så mycket alkohol så att du känt dig full under årskurs 8?”
Tabell 3. Samband mellan brott och drogkonsumtion.
Logistisk regression.
Oddskvot
Druckit alkohol till berusning under årskurs 8 3,562*
Prövat droger under årskurs 8 8,024**
Kommentar: * p<0,05 * p<0,005
Alkoholkonsumtionen i förhållande till huruvida respondenten stulit från en affär är signifikant och oddskvoten visar att det är ca 3,5 högre odds att individen stulit från en affär om denne även uppgett ha druckit alkohol. Variabeln ”provat droger” är signifikant samt har en oddskvot som visar att det är drygt 8 högre odds att en individ som provat droger även stulit från en affär.
6. DISKUSSION
6.1 Frågeställningarna
Varierar brottsfrekvensen hos flickorna i årskurs 8 och årskurs 9 på skola A och skola B?
Bivariata analyser visade att det fanns högre nivåer av avvikande beteende hos eleverna på skola A, detta bör dock granskas kritiskt eftersom antalet elever på respektive skola skiljer sig. Totalt 13 % av hela urvalet rapporterade att de under årskurs 8 stulit från en affär. Respondenterna från båda skolorna uppger i flesta fall inte stulit något från någon annan eller från en affär under årskurs 8. Dock finns skillnader mellan respondenterna gällande de individer som rapporterat positivt svar. Respondenterna i skola B uppgav i fler fall än respondenterna från skola A stulit från en affär. Självrapporterade stöldbrott från någon annan visade dock högre frekvens hos respondenter från skola A jämfört med respondenterna från skola B. En möjlig förklaring till detta kan diskuteras utifrån tillgången till affärer i närliggande område av skolorna. Skola B ligger i en mer central del av Malmö vilket även innebär ett köpcentrum i nära anslutning. Flickorna från båda skolorna kan tänkas besitta liknande brottsbenägenhet som tar uttryck i den miljö som är mest tillgänglig och där brott kan ske utifrån bekvämlighet.
Rutinaktivitetsteorin förklarar brottslighet baserat på tillfälle i miljöer samt menar att position av skolor och busshållplatser samt användandet av områdes mark (t.ex. köpcentrum och barer) och mängden omfång av nattliga besökare är relevanta faktorer vid undersökning av individer som unga i området möter (Sampson, 2006). Undersökningen visade att eleverna i skola A även i större utsträckning bar kniv eller vapen när de vistades utomhus på kvällarna, ensamma eller i sällskap av vänner. Dock var det endast ett fåtal som uppgav detta och det bör tas i beaktning att det inte specificerades i undersökningen om respondenterna bar kniv eller vapen på kvällen inom det aktuella området runt skolan eller ett annat delområde, exempelvis centrala Malmö. Därmed kan det inte dras slutsatser från detta resultat men anses intressant för eventuella framtida forskningsprojekt.
25
Varierar drogkonsumtionen hos flickorna i årskurs 8 och årskurs 9 på skola A och skola B?
Samtliga respondenter rapporterar cirka 24 % att dem druckit alkohol i den mängden att upplevd berusning förekommit. Cirka 20 % av respondenterna från skola A och cirka 44 % av respondenterna från skola B uppgav ha druckit så mycket alkohol under årskurs 8 att dessa känt sig fulla. Ännu en gång bör skillnaden i antalet beaktas. Droger förekom i liten grad för samtliga respondenter, 92 % uppgav att de inte provat droger. Fördelningen av
respondenterna som enligt självrapporten provat droger under årskurs 8 är relativt jämn mellan urvalet på respektive skola således att 0.08 % av respondenterna från skola A och cirka 0.07 % av respondenterna från skola B. Den drog som
rapporterades var främst cannabis vilket känns mest rimlig för denna åldersgrupp. Övriga droger har något högre kostnader och i dagens samhälle är cannabis en drog som är lättåtkomlig. Det är dock inte rimligt att denna åldersgrupp brukar denna drog i sådan tidigt ålder. Flickorna fick besvara frågan om de prövat en drog under årskurs 8 men att pröva kan leda till fortsatt bruk. Ett fortsatt bruk av cannabis kan ge stora konsekvenser om det leder till påverkan på flickornas utveckling eller skolprestationer. Vad gäller alkoholen anses andelen av flickorna som rapporterat upplevt berusning under årskurs 8 som hög, trots sina dryga 25 %. Det kan innebära risker att i så ung ålder dricka alkohol, i detta fall inte bara prova, i sådan utsträckning att berusning upplevs. Det visar på problemet kvarstår att ungdomar inte inser konsekvenserna eller inte får till sig tillräckligt med kunskap om vad ett tidigt alkoholbruk kan orsaka. Något som skulle vara önskvärt att föra vidare och uppmärksamma desto mer.
Varierar umgängesmönstret hos flickorna i årskurs 8 och årskurs 9 på skola A och skola B?
Majoriteten av samtliga respondenter uppger att de aldrig eller nästan aldrig umgås på någon fritidsgård eller liknande. Respondenter från skola A tenderar utifrån tabellen att i större utsträckning befinna sig i centrala Malmö på kvällarna jämfört med respondenterna från skola B. Det är 11 % av delområde A som spenderar 3-7 dagar i veckan och endast 0,09 % av respondenter i skola B. Eftersom skola B ligger i centrala Malmö förväntades det vara mer troligt att eleverna från denna skola i större utsträckning befinner sig i centrala Malmö på dagar och kvällar. Förklaring till hur detta resultat inte uppkom från
undersökningen kan diskuteras utifrån fokus på individernas skillnader i
mikronivå än området och riktas till levnadssituationen inom familjemiljö. Studie som är genomförd på ungdomar i Malmö visade att flickors brottslighet främst kunde förklaras av svag anknytning till föräldrarna (Nilsson, 2017). Andra studier genomförda i andra länder visar även betydelsen av anknytning till föräldrar vad gäller flickors brottslighet och tyder på att starkare band till föräldrar innebär mindre brottsligt beteende (Veenstra m.fl, 2010; Huebner & Betts, 2002). Om denna undersökning även berörde respondenternas anknytning till föräldrar samt levnadssituation i hemmet hade det varit möjligt att diskutera detta vidare. Det kan också diskuteras utifrån om flickorna på skola B i större utsträckning har andra fritidsaktiviteter som gör att de inte har tid att umgås i centrala Malmö på kvällstid. Att skola B ligger placerad mer inne i Malmö kan innebära fler
möjligheter att engagera sig i sporter eller andra aktiviteter som kan tänkas finnas. Utifrån delaktighet och åtagande inom sociala band teorin har dessa flickor starkare band till en grupp eller en rörelse och därmed känner ett ansvar som gör att dessa inte har tiden eller viljan att ägna sig åt andra ostrukturerade aktiviteter som även ökar risken för brottsliga handlingar (Hirschi, 2002; Weerman m.fl,
