Fri vilja? En diskursanalys av fri vilja inom prostitutionsdebatten i Sverige

Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola

196-210 hp Hälsa och samhälle

Hälsa och samhälle

FRI VILJA?

EN DISKURSANALYS AV FRI VILJA INOM

PROSTITUTIONSDEBATTEN I SVERIGE

EMELIE HILDINGSSON

SOFIA OLSEN TORBJÖRNSSON

FREE WILL?

A DISCOURSE ANALYSIS OF THE FREE WILL

IN THE SWEDISH PROSTITUTION DEABATE

EMELIE HILDINGSSON

SOFIA OLSEN TORBJÖRNSSON

Hildingsson, E & Olsen Torbjörnsson, S. FRI VILJA? En diskursanalys av fri vilja i prostitutionsdebatten i Sverige. Examensarbete i socialt arbete 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2010.

Prostitution har varit ett ständigt aktuellt ämne sedan sexköpslagen kom 1999. Vi har velat undersöka vad diskursen fri vilja inom prostitutionsdebatten innebär. Vi har valt ut teman för att kunna analysera hur diskursen fri vilja framkommer i debatten. Vårt syfte är att undersöka vad som inryms i diskursen fri vilja och vilka feministiska ståndpunkter som ger diskursen dess olika innebörder. Vi har

genomfört en diskursanalys på tre böcker, utvalda för att representera de olika poler vi anser oss se i debatten. Vad vi har kommit fram till är att diskursen fri

vilja ser olika ut beroende på vilken pol inom debatten man ser till och vilket

syfte, personen man ser till har. Definitionen av begreppet fri vilja beror på vilka normer och värderingar man ser till.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

4

Syfte 5

Frågeställningar 5

Bakgrund och problemformulering 5

Avgränsningar 7

METOD

8

TEORI

10 Diskursteori 10 Feministiskt synsätt 12 Radikalfeminism 12 Socialistisk radikalfeminism 13 Liberalfeminism 13 Respektabilitet 14

FORSKNINGSLÄGE

15 Presentation av källmaterial 17

ANALYS

18

Synen på prostituerade kvinnor 18

Fri vilja? 21

Prostituerade som handlande eller icke handlande subjekt 22

Fri vilja? 24

Ansvar 24

Fri vilja? 25

Debattörernas egen maktposition 25

Fri vilja 27

Den prostituerade kvinnan som underordnad 27

Fri vilja? 28

Politik 29

Fri vilja? 31

Den prostituerades vilja 32

Fri vilja? 34

Sexualitet 34

Fri vilja? 36

SAMMANFATTNING OCH AVSLUTANDE

DISKUSSION

36

Diskussion 38

INLEDNING

Prostitutionsdebatten har sedan den nya prostitutionslagen kom, varit glödande i Sverige. I vårt samhälle som skall uppfattas som framgångsrikt i

jämställdhetsfrågan kan vi fråga oss själva varför det finns en så delad mening om huruvida kvinnor skall ha lov att eller utsätts för att sälja sex.

Om det är så att vi präglas av moralförställningar om hur en kvinna skall vara och grundar vår syn på prostitution genom dessa, är vi då ledande i frågan? Av denna anledning har vi valt att göra en diskursanalys på diskursen fri vilja. Vi har velat läsa oss till vad debatten gäller och vad de olika polerna inom diskursen

prostitution menar. En av de intressanta aspekterna har varit att se vad författarna till vårt källmaterial anser skall prägla en kvinnans livssituation och hur deras arbetssituation skall se ut i dag 2010. Vi anser att det är vikigt att prata om prostitution. Vad är det för något, hur är den länkad till vårt samhälle, vilka normer råder här och vilka könsrelationer som skapas på dess arena. Det vi har gjort i denna uppsats är att analysera debatten om villkoren för

prostituerade utifrån diskursen fri vilja. Det är mycket mer information som skulle behövas från vårt håll för att kunna besvara de frågor vi precis radat upp, men denna uppsats ser vi kunna ingå som en del av förståelsen av hur prostitution är länkat till vårt samhälle och hur prostitutionen påverkas av diskursen fri vilja. För att se till den fria viljan och hur den visar sig i debatten som rör prostitution kommer vi bland annat att diskutera hur man ser på kvinnor som säljer sex; som handlande eller icke handlande subjekt. Detta är intressant då det kan sägas lägga ribban för huruvida kvinnan som säljer sex skall anse ha ett fritt val eller inte. Det har varit mycket intressant att undersöka vad de författare vi har analyserat, vill föra fram med sin litteratur. Debatten som förs kan ses som att det är ett meningskrig om vilken sanning som skall råda gällande den prostituerade kvinnans livssituation.

I böckerna som vi analyserat har ett flertal människor uttalat sig om prostituerade och deras liv. Personerna har olika titlar och funktioner i samhället, flera av dem saknar erfarenhet av prostitution men uttalar sig ändå om prostituerade och den situation som dessa människor befinner sig i. Detta har bidragit till att vi har fått ta del av ett brett spektrum av synpunkter om det fria valet. Detta har vi tagit till oss, analyserat och sist i denna uppsats finns en sammanfattning och en diskussion där vi reflekterar över, det vi fått fram i analysen.

Under arbetets gång har frågan Vem skall vi tro på dykt upp. Vad vi kommit fram till är inte att vi kan avgöra vem som talar sanning utan att det vi kan bidra med är att lyfta ”de bådas” meningar och i en avslutande diskussion diskutera kring dessa. Vi anser att det är av vikt att skapa en samlad bild av dessa, främst kvinnors upplevelser och behov så att man i vidare riktning kan undgå att kvinnor lider eller utsätts för förtal. Att vi ovan skriver att vi främst vill redogöra för kvinnors upplevelser och därmed inte behandla männens upplevelser av prostitution, är grundat på socialstyrelsens rapport från 2007. Kännedom om prostitution, som rapporten heter klargör att i de kommuner där man vet eller tror att personer säljer sexuella tjänster anges i ca 70 procent av fallen att dessa personer är kvinnor. (Kännedom om prostitution, 2007).

Syfte

Om man ser till vad aktörerna i debatten säger kan man ana att de tillhör en feministisk falang. Feministiska synpunkter kommer upp i debatten då prostitutionsdebatten och de feministiska ståndpunkterna berör varandra. Relationen mellan mannen och kvinnan och makten däremellan är en av

feminismens kärnfrågor och därför är de delaktiga i debatten som rör prostitution. När vi läst vårt källmaterial har vi upptäckt att begreppet fri vilja återkommer flitigt i texterna. Fri vilja som begrepp står inte alltid ordagrant, men detta kan ändå läsas in på ett flertal ställen. Begreppet finns med hos både dem som anser sig vilja lyfta prostitutionen till något legaliserat, där det finns ramar och struktur för hur det ska fungera och hos dem som vill utrota fenomenet prostitution då de anser att det är ett fenomen som gör att kvinnor far illa.

Författarna till vår utvalda litteratur talar alla om rättigheter men dessa rättigheter betyder olika beroende på vad de menar med fri vilja. De åtta teman som vi använt oss utav har vi valt att kalla: Synen på prostituerade kvinnor, Prostituerade som handlande eller icke handlande subjekt, Ansvar, Debattörernas egen

maktposition, Den prostituerade kvinnan som underordnad, Politik, Den prostituerades vilja och Sexualitet.

Vårt syfte är att undersöka vad som inryms i diskursen fri vilja och vilka feministiska ståndpunkter som ger diskursen dess olika innebörder.

Frågeställningar

För att kunna undersöka vad det är som påverkar den fria viljan som diskurs har vi använt oss utav olika teman som vi anser vara centrala i vårt källmaterial. På så sätt har vi kunnat tydliggöra hur man i vårt källmaterial talar om diskursen fri

vilja.

Hur kan man se diskursen fri vilja inom de åtta teman som vi valt ut att ha i analysen?

Vad innebär diskursen fri vilja enligt motpolerna i prostitutionsdebatten?

Bakgrund och problemformulering

Prostitution är knappast en ny företeelse. Vi har valt att presentera hur det sett ut för den prostituerade kvinnan i Sverige sedan början av 1900-talet. Detta har vi gjort för att belysa hur prostitutionsfrågan aldrig nått en självklar lösning. Ännu idag är detta ett fenomen som inte hanteras på ett självklart vis enligt alla. Fram till 1918 hade man i Stockholm en kommunalt reglerad prostitution. Detta innebar att kvinnor skrevs in i ett register, där de kallades för ”Offentliga kvinnor”. Genom systemet fick kvinnorna läkarundersökningar och blev

tvångsvårdade vid sjukdom för att på så vis förhindra spridning. För dessa kvinnor var det enbart vissa områden som de fick bo i, de skulle ha särskilda kläder på sig och de hade förhållningsregler som bland annat sade att de inte fick röra sig på vissa gator. Detta system ersattes så småningom av en smittskyddslag som kom att omfatta såväl kvinnor som män (Svanström, 2006).

Det fanns en vilja att hålla prostitutionen under kontroll och detta gjordes genom att kontrollera de prostituerade kvinnorna. Det fanns olika skäl till varför man ville ha prostitutionen under kontroll, läkarnas intresse låg i att hålla nere

spridningen av könssjukdomar. Polisen ville kontrollera detta för att förhindra den oro som man ansåg prostitutionen medföra (ibid).

Den 1 januari 1999 träder Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster (SFS: 1998:408), den så kallade sexköpslagen, i kraft i Sverige. Lagen innebär att den som köper sex döms för köp av sexuella tjänster till antingen böter eller fängelse i upp till sex månader - om gärningen inte är belagd med straff enligt brottsbalken. 1 april 2005 sker sexualbrottsreformen, lagen upphävs och brottet skrivs istället in direkt i Brottsbalken 6 kap 11§. Lagen gör gällande att köp av sexuella tjänster är olagligt, försäljning av sexuella tjänster är däremot inte ett brott som det tidigare ansetts vara. (Regeringskansliets rättsdatabas 8/4-2010)

Tanken med införandet av den nya sexköpslagen år 1999 var att avskräcka de personer som köper sexuella tjänster och att på så vis minska antalet prostituerade och antalet nyrekryterade till prostitutionen. Detta då många av de personer som säljer sexuella tjänster ansågs leva i en utsatt situation socialt sett. Genom

införandet av lagen skulle man dessutom försvåra för personer som har för avsikt att starta upp större verksamheter kring prostitution, såväl i Sverige som i

utlandet. (Regeringskansliet)

Roshina Sambo blev under 2000-talet rikskänd då hon gick ut i media och berättade att hon ville betala skatt för sin verksamhet och ansökte om

F-skattesedel. Roshina hade under flera år livnärt sig som prostituerad. Syftet med att kontakta media var att väcka debatt vilket hon lyckades med. Tv3 visade inte mindre än två dokumentärer om henne och det skrevs spaltmeter om historien i kvällstidningarna. Skatteverket gick hennes önskningar till mötes och lät henne betala skatt. Roshina själv uppgav att hon uppskattningsvis tjänade 900 000 kronor om året och fick därför skatta höga summor när hon skönstaxerades fyra år tillbaka i tiden. Detta klarade inte Roshina av och därför försattes hon senare i personlig konkurs i Varbergs tingsrätt. Sambo menade på att staten profiterade på hennes verksamhet som prostituerad och att det visade på en dubbelmoral, då de förbjuder prostitution men ändå kan tänka sig att ta ut skatt för det. Av denna anledning anmälde hon staten för koppleri då de godtog hennes önskan att betala skatt (Eek, 2005).

Debatten som förs kan man se som en diskurs där det inom denna förs ett krig om vilket som skall vara den rådande sanningen. Diskussion förs mellan dem som förespråkar legaliserad prostitution och de som vill få all prostitution att upphöra. Det finns även dem inom debatten som är kritiska till dem som är

prostitutionsmotståndare i egenskap av att de själva inte heller vill legalisera prostitution. De vill alltså inte legalisera prostitutionen utan anser att

prostitutionsmotståndarna går fram på ett felaktigt vis.

Enligt Jenny Westerstand (2008), som i Uppsala skrivit en avhandling som heter

Mellan mäns händer, existerar det heller inte någon form av kommunikation

mellan dessa pooler. Med det menar hon att diskussionen förs med extrema argument och att dessa därför sällan möts på samma nivå. Westerstrand

undersöker bland annat med hjälp av rådande diskurser huruvida det är möjligt att se en framtida normaliserad och i samhället integrerad sexindustri (Westerstrand, 2008).

Westerstrand tar i sin avhandling upp en jurist vid namn Jane E. Larson som ser till en historisk kontext. I denna identifierar hon en abolitionistisk position som

motsätter sig prostitutionen och en grupp som accepterar prostitutionen och

därför sitter på en toleransposition. E. Larson anser att det har gått från att vara en moralisk fråga till att vara en rättslig fråga som behandlas på ett dessutom

internationellt plan och att det i sig har gjort att toleranspositionen har utvecklats till en autonomiposition. Toleranspositionen som under utvecklingen av frågan har kommit att bli en autonomiposition kan alltså ses som att man vill normalisera prostitution. Genom att använda sig utav ekonomiska argument snarare än att se till de analyser som är baserade på till exempel maktaspekter, som de gör inom denna positionering, är ett exempel på vad det innebär. Och i detta vill

autonomipositionen alltså nå en legalisering och legitimering av prostitution (Westerstrand, 2008).

Avgränsningar

I vår uppsats har det varit nödvändigt att göra en avgränsning gällande det material vi har valt att arbeta med. Avgränsningarna vi gjort under arbetets gång har varit nödvändiga då vi också måste förhålla oss till att detta är en uppsats på C-nivå, vilket är ett utrymme som är begränsande i sig. Vi har också fått avgöra vilken litteratur vi skall använda som empiri vilket har blivit Eek (2005),

Östergren (2006) samt Dodillet (2009). Eek och Östergrens böcker kan uppfattas som populärvetenskapliga och detta ser vi som intressant då de kompletterar ämnet tillsammans med de andra utvalda författarna. Dodillets bok är en

avhandling och henne har vi valt för att hon tydliggör en position i debatten. Som ramverk för vår analys har vi använt oss utav material, som avhandlingar och andra mer forskningsinriktad litteratur. Det vi använt oss av i detta syfte är Jenny Westerstrands avhandling Mellan mäns händer, Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, Lena Gemzöes (2004) definitioner av feminismer samt Beverly Skeggs definition respektabilitet.

Det skall beaktas att det i denna uppsats förekommer skildringar och

framställningar som givits tolkningsföreträde framför andra. Detta sker på grund av att vi har fått anpassa oss efter den forskning som finns och att vi på de antal sidor vi tillåts ha vill presentera det vi anser vara viktigt i vårt material så tydligt som möjligt.

I den stund man väljer att tala om diskurs eller blir medveten om en diskurs där rådande idéer och sanningar finns, exkluderas samtidigt många andra. Enligt Foucault är detta något man måste vara medveten om. Diskurser är heller inte självständiga utan man kan se det som att de överlappar varandra. Det skulle kunna innebära att det en diskurs exkluderar finns i en andra diskurs som hör samman med den första och att de två sedan i sin tur hänger samman med flera andra. Dock kommer vi i uppsatsen endast rikta in oss på diskursen fri vilja då det är det begrepp som vi intresserar oss av samt att vi inte har utrymme för en vidare kartläggning än så (Nilsson, 2008).

Vi har i denna uppsats reflekterat över de etiska dilemman som finns. Vi skriver om människor som vi själva inte mött och har därför lagt mycket tid på att formulera texten så att vi inte kränker någon av de kvinnor vi citerat. Vi har dock citerat dem i andra hand och därför utgår vi ifrån att författarna till vårt

källmaterial tog de etiska dilemman som finns i beaktning i det skede då de skrev sina böcker.

METOD

Vi har valt att arbeta med metoden diskursanalys. Enligt Winther Jörgensen och Philips (1999) finns det inte någon verklighet om man går bakom diskurserna. Språket bildar diskurser och diskurserna ger oss tillträde till verkligheten. Den fysiska världen existerar redan men får endast betydelse genom diskurs. Språket står i fokus i diskursanalysen på grund av att diskursanalysen har ett bestämt sätt att se på språk och dess användning. Språket vi använder oss av skildrar inte verkligheten åt oss på ett enkelt vis utan är snarare med och formar den. Det betyder att vi med språket framkallar en representation av verkligheten, och representationer finns det fler av än vad man kan räkna till. Dessa

representationer är inte enbart en spegling av hur vår verklighet ser ut, utan de är även med och påverkar vår verklighet genom sin existens (Bergström & Boréus, 2005).

I texterna har vi försökt att urskilja vad som inom diskursen fri vilja är

meningsskiljaktigheter och hur de ser ut. I de böcker vi har läst har alltså texterna fått agera empiri och detta har blivit vårt analysmaterial. Det vi undersöker är vad språket skapar och vilka poler som finns inom diskursen. I detta fall har vi sett till abolitionsdiskursen som vill uppnå ett prostitutionsfritt samhälle och

normaliseringsdiskursen som önskar att kvinnor som livnär sig på prostitution skall ha samma rättigheter som andra yrkesverksamma kvinnor.

I vår analys har vi varit ute efter att avslöja de självklarheter som finns i texterna. Med det sagt kommer vi alltså inte med en diskursanalys komma fram till nya fakta utan snarare beskriva hur vi i vårt kulturella sammanhang accepterar saker, som även för oss forskare kan vara ”självklarheter” (Winther Jörgensen & Phillips, 1999).

Diskurser konstruerar sociala sammanhang och den verklighet vi lever i. Dessa är värda att analysera då vi ser att det finns människor som inte ges samma utrymme att vara med och skapa denna verklighet. Foucault talar om hur det bara är vissa människor som får tillåtelse att utrycka sin åsikt om ett visst ämne och att de besitter en expertroll, Foucault kallar detta för expertdiskurs (Nilsson, 2008). Vi kommer i vår analys använda oss utav Ernesto Laclau och Chantal Mouffe och deras syn på diskursanalys. I kommande stycke beskrivs denna och viktiga

begrepp som vi kommer att använda oss utav i den senare presenterade analysen. Laclau och Mouffe är delvis influerade av den lingvistiska synen på språket. Det härstammar från den schweiziske Ferdinand de Saussures syn på språket som ett teckensystem. Saussure skilde på uttrycket som alltså är beteckningen eller namnet och innehållet. Det betecknade beskriver alltså ”tankeinnehållet”. Uttryck och innehåll blir tillsammans ett tecken. Att vi är omringade av tecken gör att deras betydelse är en öppen fråga för hur ”tankeinnehållet” skall se ut. Detta kan förändras över tid och är alltså inte statiskt. Diskursanalysen kan därför med hjälp av teckenanalys se hur processer, det vill säga när tecken får mening, går till. Detta kan komma att hota diskurser eftersom begrepp kan gå över till att ha en annan innebörd än den som diskursen först avsett (Bergström & Boréus, 2005).

Flytande signifikant är ett uttryck för ord som man kan se ha olika innebörder för

människor. ”Rättvisa” kan vara ett sådant ord som för de flesta partier i svenska riksdagen är närvarande, men ordet ger inte den exakta meningen och heller inte sanningen för alla. Moment innebär att det kan ske en låsning av begrepp som rör en diskurs. Det kan vara ett antal betydelser som utmärker en viss diskurs och detta skall förbli statiskt med hjälp av låsningen (ibid).

Enligt Laclau och Mouffe inbegriper diskurser motsättningar, detta kallas för

antagonism. Detta kan beskrivas som ett ”krig” som handlar om

meningsskapandet på språklig nivå. Detta hör samman med tidigare beskrivna begreppet flytande signifikant. Begreppet antagonism och dess betydelse skall i vår kommande analys beskriva de meningskrig vi funnit. Vi kommer också i vår analys med hjälp av begreppet identitet se hur Laclau och Mouffe ser till hur antagonismen ses som ett hinder för att skapa stabila sociala identiteter. Enligt Laclau och Mouffe är det uteslutet för en grupp att skapa en enhetlig och stabil identitet då denna ses som flyktig (ibid).

Vi har med vår diskursanalys av begreppet fri vilja velat visa läsaren hur den diskurs vi berör inte är enskild eller fristående från de andra diskurserna. Dessa är flytande och vi vill visa på hur det hänger ihop. Vi har dock för att förenkla det något, i vårt avsnitt om historia förklarat normaliseringsprocessen och

abolitionsdiskursen som motstridande poler inom diskursen. Vi är medvetna om att detta kan ses som att vi förenklat det väl mycket. Vi fann det dock nödvändigt då vi måste rätta oss efter det format som en C-uppsats tillåter.

Tillvägagångssättet för att finna passande information på nätet var sökning och bläddring. Vi har också använt oss utav systematisk och osystematiskt informationssökning.

När vi använt oss utav sökningar på nätet har vi använt oss utav sökord som vi varit någorlunda säkra på skall leda oss till relevant information. Några av dessa sökord var diskursanalys, prostitution och feminism. Bläddringen skedde i ett tidigt stadium där vi förflyttade oss från webbsida till webbsida och letade efter användbar information (Eriksson & Weidersheim-Paul, 2006).

Systematisk informationssökning använde vi oss också utav. Detta innebar att vi systematiskt tog hjälp av databaser och bibliotekskataloger för att finna den litteratur vi ansåg oss behöva. Den osystematiska

informationssökningen använde vi som komplement till den systematiska. Dess syfte var att hjälpa oss att hitta nya uppslag för uppsatsskrivandet (Friberg, 2006).

Utöver dessa mer strukturerade tillvägagångssätt har vi också använt oss utav litteratur som vi sedan tidigare kände till. Dessa hade vi förkunskap om och visste därför att böckerna kunde tillgodose vårt syfte med uppsatsen.

I vår analys har vi tagit hjälp av litteratur som vi anser vara uppkommen från flera olika håll och litteratur som representerar de olika debattörer som är framstående i debatten. Vi upplever att det finns många författare som berör ämnet men som i

sina texter inte berör varandra. Detta gör vi för att vi vill uppnå en mer nyanserad bild av ämnet (Neumann, 2003).

Som forskare har vi individuella erfarenheter av ämnet och detta har vi försökt att, inte helt, men delvis bortse från. Anledningen till att vi inte kan bortse från dessa helt är på grund av att syftet och nyfikenheten för ämnet kommer från våra tidigare tankar och idéer och utifrån dessa har även våra frågeställningar skrivits. När vi läst litteraturen har vi varit medvetna om att vi har förkunskaper och dessa har vi försökt att bortse ifrån för att vara mindre subjektiva (Winther Jörgensen & Phillips, 1999).

När vi analyserat vår empiri har vi enligt stycket ovan, försökt bortse från våra egna uppfattningar kring ämnet. I slutet av uppsatsen finns ett diskussionskapitel där vi delar med oss utav tankar och funderingar som kommit upp under tiden vi ägnat oss åt denna uppsats. Vi kommer dock inte i denna uppsats kunna presentera vem i debatten, och sedan i diskursen som står för det mest sanningsenhetliga. Det är inte heller vårt syfte med diskursanalysen utan det vi kan bidra med är att lyfta debattörernas meningar och i en avslutande diskussion diskutera kring dessa. Arbetsuppgifterna har vi fördelat mellan oss på så vis att vi delat upp kapitel och skrivit grunden för dem var för sig. Sedan har vi läst igenom, kommenterat och bearbetat all textmassa tillsammans. Tillsammans har vi alltså skrivit inledning, bakgrund, tidigare forskning och presentationen av vårt källmaterial. Emelie Hildingsson har haft hand om stora delar av teorikapitlet och Sofia Torbjörnsson om metodkapitlet. Vi har som sagt bearbetat materialet noggrant tillsammans. Tillsammans har vi genomfört analysen och diskussionen för att inte gå miste om någons intryck eller idé om texten. Emelie Hildingsson har inriktat sig på Louise Eeks bok och Sofia Torbjörnsson har inriktat sig på Susanne Dodillets avhandling. Tillsammans har vi läst och arbetat med Petra Östergrens bok.

TEORI

Här kommer vi att presentera de teorier som vi har valt att använda oss för att analysera det material som vi funnit.

Diskursteori

Diskurs kan ses såväl som en teori som en metod, i detta avsnitt kommer vi att behandla diskursanalys som teori (Bergström & Boréus, 2005).

Vi har under läsningens gång upptäckt att det inte finns en fast och tydlig definition av vad diskurs är för något. Winther Jörgensen och Philips (1999) definition är den vi valt att anpassa oss efter.

”En diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen).” (Winther Jörgensen & Philips, 1999 s 7)

Med diskursanalys menas det att man analyserar på vilket sätt språket formar verkligheten. I texter kan man finna gränser satta för vad som är acceptabelt i ett samhälle enligt diskursteorin. Med diskursanalys analyserar man de gränser och det som tas för givet i en text. Vidare kan man analysera texten och se till vem som säger vad och varför.Genom att granska texter ser vi de förhållanden som

finns i samhället och ser saker ur ett större perspektiv. (Esaisson, 2005) Detta skriver även Bergström och Boréus om, de menar på att diskurs i sig är i stor grad kopplat till makt eftersom vi i våra handlingar och tankar begränsas genom de mönster som finns i språket (Bergström & Boréus, 2005).

Foucault menar på att diskurser i samhället används för att utöva kontroll mot människor. På så sätt begränsas möjligheten till andra sätt att tänka eller handla (ibid). Foucault menar på att en diskurs säger mer, om inte mest, om det den utestänger i förhållande till det som diskursen består i (Nilsson, 2008). Foucault menar på att det finns tre sorters diskursiva uteslutningsprocedurer i samhället, den första varianten är förbudet. Det finns saker som bara vissa

människor får lov att prata om och att det då finns särskilda sätt att prata om detta på, detta kallas för en expertdiskurs. En expertdiskurs kan enbart bemötas med en annan expertdiskurs enligt Foucaults diskursteori. Den andra proceduren syftar på skillnaden som görs mellan förnuft och vansinne. I Vansinnets historia hävdar Foucault att ”dåren” varit den vars diskurs uteslutits sedan medeltiden. Det ”dåren” sade saknade sanningshalt och betydelse enligt normen. Den tredje proceduren enligt Foucault berör skillnaden mellan sant och falskt. Utöver dessa tre procedurer menade han på att det fanns ytterligare ett sätt att utestänga människor från diskurser, nämligen sociala mekanismer, ett exempel på detta är utbildningssystemet (ibid).

Ernesto Laclau och Chantal Mouffe är båda statsvetare. Laclau är professor i politisk teori vid universitetet i Essex och Mouffe är professor vid universitetet i Westminister. De kallar sin egen position för postmarxistisk.

Laclau och Mouffe utvidgar Foucaults definition av diskurs och menar på att man bör utöver den språkliga betydelsen också se till handlingen i samband med begreppet eller ett socialt fenomen för att kunna göra en diskursanalys. Man analyserar inte bara texten utan väger in handlingen i sin analys av diskurser (Bergström, Boréus, 2005).

Laclau och Mouffe utgår från en lingvistisk nivå och menar att alla sociala fenomen skall behandlas diskursivt. De utgår från begrepp som tecken, flytande signifikant och moment. Med begreppet tecken åsyftas sammanslagningen av uttrycket, d v s namnet på någonting och innehållet vilket är begreppet,

föreställningen av någonting. Tecken är således någonting som ändras utefter våra föreställningar om hur saker och ting är. Exempelvis är en katt just en katt

eftersom vi har lärt oss att en katt har lång svans och jamar. Kallar vi katten för hund är det fortfarande en katt, men med ett annat begrepp. Det är detta som diskursanalysen vill veta mer om, hur tecken får en mening. Ett ord som

demokrati eller som i vårt fall, fri vilja, är ingenting som man kan ta på, men som fortfarande kan definieras och beroende på vem man frågar kan man få olika svar (Bergström & Boréus).

Begreppet hegemoni används flitigt i Laclau och Mouffes bok (Laclau & Mouffe, 2008). De talar om en hegemonisk intervention. Denna kan förstås på så vis att den uppstår i ett krig som rör sig om meningsskillnader mellan eller inom en diskurs. Antagonismer som tidigare beskrivits i detta kapitel kan alltså upplösas med hjälp av hegemonisk intervention. Det innebär att man med kraft

undertrycker det som inte anses höra hemma och skulle kunna äventyra det, som man vill uppnå och upprätthålla som obestritt i en diskurs. Inom en diskurs finns

de viktiga verklighetskriterier. Hegemoni är det som uppstår när

verklighetskriterierna i en diskurs är så oomstridda att de framstår som självklara och naturliga (Neumann, 2003).

Laclau och Mouffes teori är tillfredsställande att använda när det är ett brett område som vårt, att undersöka diskursen fri vilja inom prostitutionsdebatten. Dock erbjuder deras diskursanalys inte många praktiska verktyg för en textnära diskursanalys. Vi anser emellertid att det vi valt som analysmodell är omfattade nog för att resultatet skall uppfylla vårt syfte med uppsatsen.

Feministiskt synsätt

Under 1990-talet har partier från vänster och in mot mitten mer eller mindre deklarerat sig vara feministiska. Nedan kommer vi att presentera beskrivningar av feminismens olika grenar som vi anser går att koppla till fenomenet prostitution (Gemzöe, 2004).

Radikalfeminism

Kvinnor är förtrycka i kraft av sitt kön och detta är den mest utbredda och grundläggande formen av förtryck, hävdar radikalfeminismen. Om man ser till liberalfeminismen eller marxismens feminism spelar frågan om könet och sexualitet en mindre roll än vad den gör inom radikalfeminismen. Det radikalfeminismen ville uppnå på 60-talet var att göra det som var personligt politiskt. De ansåg inte att det enbart gick att diskutera kvinnornas

arbetsförhållanden på sin arbetsplats utan att politikerna även var tvungna att se till hur kvinnan trampades på i hemmet och i sängen (Gemzöe, 2004).

Gemzöe tar i boken upp författaren Kate Millet som i sin bok Sexual Politics myntat begreppet patriarkat. En grundsten i det moderna feministiska tänkandet är idén om patriarkatet. Patriarkatet är något som genomsyrar vårt samhälle inom alla områden och männens dominans över kvinnor blir då så naturligt att det i sig blir osynligt. Följden blir för många kvinnor att de finner det vara en självklarhet och accepterar tanken om att de är underlägsna. Patriarkatets sista uttryck för makt över kvinnor, som enbart betraktas som sexuella varelser är våldtäkt. Millet menar att innan patriarkatet är havererat kan inte det erotiska mötet mellan kvinnor och män ske och vara ett möte mellan jämlikar (ibid).

En utav radikalfeminismens huvudfrågor är prostitution. Som vi skrivit ovan är detta en av de frågor som radikalfeministerna kämpat för att skall bli en icke personlig fråga utan en sak för politiken. Existensen av prostitution kan enligt radikalfeminismen ses som en symbol för mäns makt över sexualiteten (ibid). Att radikalfeministerna anser att kvinnor i första hand är förtryckta av just män och inte av orättvisa lagar eller ekonomiska strukturer har de fått kritik för. De anser att det är männen i sig och deras makt som gör att kvinnor är underordnade. Kritik emot detta är skriven av Caroline New(2001). Hon anser att det även är kvinnor som upprätthåller patriarkatet. New beskriver vidare att kvinnor anser att män skall vara på ett visst sätt, inta en ledande roll, vara den som ordnar det ekonomiskt för sig och bete sig på ett normativt manligt vis och att kvinnorna drar vinst av detta. (New, 2001).

Jenny Westerstrand tar i sin avhandling upp hur en sociolog vid namn Wendy Chapkis diskuterar kvinnor som prostituerar sig. Chapkis utgår i sin diskussion från olika feministiska perspektiv på sexualitet. Två motstående synsätt som hon

urskiljer är ett radikalfeministiskt som förordar att prostitutionen måste bekämpas och en sexradikal feminism som försvarar prostitution. Chapkins delar in

radikalfeministerna i två undergrupper. Den ena är för ”positivt” sex och den andra är emot sex. Den undergrupp som är för ”positivt” sex ser sexualiteten som delad och att uttrycket positivt sex också kan vara underordnat det sex som de relaterar till ett våldsamt uttryck av pornografisk objektifiering. Deras syn på det sunda sexet är relaterat till passionerad kärlek. De positiva aspekterna av sex är dock väldigt svåra att finna enligt denna ”positiva” sexfalangen då dessa aspekter ständigt är kuvade av patriarkala uttryck (Westerstrand, 2008).

Den grupp som är anti sex ser sexualiteten som ett uttryck för manlig dominans. De ser detta som ett faktum och att det i sig är oföränderligt. Inom den sexradikala falangen finner Chapkis två typer. Den ena som innehar en position av extrem liberalism menar att den sexuella etiken inte måste baseras på att spegla ett

formellt samtycke utan menar att det är fråga om huruvida aktören har förmåga att hävda sina behov eller inte. Den andra delen består av sexradikaler som ser

sexualiteten vara färgad av patriarkala uttryck men ser också sexualiteten som konstruerad och på grund av det är den är möjlig att förändra (ibid).

Socialistisk radikalfeminism

Socialistisk radikalfeminism vill inte enbart se till att förtrycket av kvinnor hänger samman med en ekonomisk ojämlikhet vilket är den traditionella marxismens idé. De vill dessutom väva samman och skapa en teori som tar hänsyn till både klass och kön. Idén bygger på att man ser de båda faktorerna, klass och kön som förenade med varandra och lägger därför inte mer vikt vid den ena än den andra. Ur detta kom Heidi Hartmanns två-system-teori. I en klassisk text som heter ”Det olyckliga äktenskapet mellan feminism och marxism” (1981) försöker Hartmann knyta ihop dessa två idéer. Hartmann menar att kapitalism och patriarkatet förstärker varandra men att de samtidigt kan hamna i konflikt med varandra. Kapitalismens behov av billig, alltså kvinnlig, arbetskraft hamnar i konflikt med patriarkatets behov av kvinnors obetalda hemarbete. Hartmann beskriver också hur män i alla olika klasser har materiella intressen i att de rådande systemen består. Männen har mer fritid än kvinnor och kvinnor passar upp på män och utför tjänster åt dem menar man inom denna feminism.

Denna feminism är från början en utveckling men också kritik av Karl Marx teorier som skrevs på 1800-talet. Marx talade om hur män och kvinnor påverkar de ekonomiska strukturerna i samhället. Dock ansågs kvinnans ställning och ekonomiska påverkan enbart vara ett resultat av mannens handlingar. Socialistisk radikalfeminism tar sedan detta och för in det feministiska perspektiv som de anser behövs för att förklara hur genusordningen ser ut i samhället (Gemzöe, 2004).

Liberalfeminism

Att kvinnor skall ha samma demokratiska rättigheter och skyldigheter är

liberalfeminismens kärna. Detta är också den gren av feminismen som kan anses vara mest utbredd. I deras främsta argumentation, historiskt sett, vill de att kvinnan skall vara jämlik mannen. De anser att kvinnor och män innehar samma förnuft och kapacitet. Detta skall enligt liberalfeminismen ge kvinnor samma tillgång till arbeten, politiska poster och samma yttranderätt som män har (Gemzöe, 2004).

Deras grundtanke är att de kroppsliga skillnader som finns mellan män och kvinnor inte skall missförstås och ge fog för att tro att det finns avgörande skillnader i den mänskliga naturen (ibid).

Kritik som riktas mot liberalfeminismen är dock att den bortser från sexualitetens betydelse för maktförhållanden mellan könen. Det skall inte förstås som att liberalfeminismen har bortsett från det helt och hållet. Utan det som kritikerna har ifrågasatt är varför den inte lyfts som en fråga som bör vara i fokus (ibid).

De feministiska perspektiv vi valt skall förstås på så vis att vi är medvetna om att de kan anses vara extrema. Trots detta anser vi oss ändå kunna dra stor nytta av dem då vi med hjälp av dem tydligt kan visa på kommande poänger i analysen. Vi vill dock göra läsaren uppmärksam på att vi inte hänvisar någon av de författare vi använt oss utav till att tillhöra någon av de feministiska falanger vi tagit upp i detta teoristycke trots att vi kopplar deras texter till de teoristycken som finns ovan.

Respektabilitet

Beverly Skeggs skriver om begreppet respektabilitet. Det handlar om moralkoder och sociala regler, hur dessa åtföljs för att kvinnor skall ha ett acceptabelt

beteende, utseende och språk. Skeggs menade på att klass som perspektiv försvunnit och att man i alltför stor grad såg till könoch slog därför ett slag för återinförandet av begreppet i samhällsdiskussionerna. Hon menar på att

upplevelsen av att ha/inte ha respektabilitet i stor utsträckning har med

klasstillhörighet att göra. Den som bryr sig mest om respektabilitet är den som inte anses vara respektabel menar Skeggs (Skeggs, 1997).

Hon utgår från Bourdieus tankar om kapital. Bourdieu har identifierat fyra sorters kapital, ekonomiskt, kulturellt, socialt och symboliskt, som han menar ger fördelar i samhällslivet. Ekonomiskt kapital innebär att man har pengar att röra sig med, kulturellt kapital innebär att man har bildning och kan sin konst, musik och så vidare. Med socialt kapital åsyftas det nätverk man har och vilka kontakter man har. Symboliskt kapital står för de erfarenheter och kunskaper som man har och hur man kan använda sig av detta i vissa givna situationer (ibid).

Skeggs menar att arbetarklassmänniskor genom tiderna ansetts vara icke respektabla, då de lidit avsaknad av de kapital som Bourdieu för fram. Skeggs menar på att genom att ha tillgång till de olika sorterna av kapital så uppnår man respektabilitet, men det räcker inte att ha kapital, man måste också veta på vilket sätt man skall använda sig av dessa. Hon menar på att man väljer att uppföra sig på ett visst sätt och att man har strategier att följa för att bli respekterad (ibid). Anthony Giddens har fört fram kritik mot Skeggs teori om respektabilitet. Han menar på att klass inte alls har en så stor betydelse som Skeggs menar. Enligt modernitetsteorin som Giddens är en del av är vi som människor inte längre lika predisponerade, det vill säga styrda, utan kan själva välja vilka vi vill vara. Han menar att detta är möjligt då vi inte längre kan luta oss mot gamla traditioner och måste söka nya fakta i kombination med att klassidentiteten urholkats (Giddens, 1995).

Vi anser att klass i allra högsta grad är relevant för diskussionen och därför har vi valt att använda oss av Skeggs trots den kritik som Giddens fört fram. Vi har

funnit i den litteratur vi använt oss av att författarna gör kopplingar till makt som man har eller inte har i samband med klasstillhörighet. Fanny Ambjörnsson menar också på att klass och sexualitet går hand i hand. Genom sin klasstillhörighet är ett visst sexuellt beteende okej respektive inte okej (Ambjörnsson, 2008).

FORSKNINGSLÄGE

I detta kapitel vill vi redovisa hur forskningsläget ser ut på ämnet prostitution. Runt prostitution som ämne finns det ganska mycket forskning. Det finns

avhandlingar, böcker och artiklar som behandlar förhållandet mellan prostituerad och hallick, prostituerades upplevelser, upplevelser kring prostitution för köparna av sexuella tjänster och så vidare. Det vi ville titta på med vår uppsats, hur man pratar om ett utvalt begrepp, fritt val är inte någonting som vi upplever att man behandlat som ämne. Det närmsta vi hittat står Jenny Westerstrand vid Uppsala universitet för, som skrivit avhandlingen Mellan mäns händer. Avhandlingen behandlar bland annat just diskurser rörande prostitution, men inte vårt utvalda begrepp och därför ansåg vi att detta var lämpligt för uppsatsämne.

I Westerstrands avhandling finns att läsa att begreppet prostitution inte har en bestämd definition. Ändå skall vi antas veta vad begreppet innehåller. Det finns, på två håll, olika typer av definition av innebörden. Den ena är att prostitution är starkt sammanfört med övergrepp, smärta och våld. Den andra ser prostitutionen sammanlänkad i en arbetarkontext och att begreppet prostitution inte ger fog för djupare etiska diskussioner (ibid).

Den definition vi har valt att använda oss utav är Westerstrands egen. Hon menar att för det skall vara prostitution skall det mellan den som säljer och den som köper finnas en transaktion av pengar eller annan förmån. Det skall vara i utbyte mot säljarens kropp (ibid).

I detta ligger inte någon definition av vad för slags sexuella tjänster det rör. Vi har beslutat att inte lägga vidare värderingar i begreppet, då vi vill förhålla oss så neutrala som möjligt under tiden vi skriver denna uppsats.

Att begreppet inte har en bestämd definition bottnar i att definitionen skulle spegla en mängd normer. Det är alltså de normativa oenigheterna som gör att begreppet inte är bestämt. Westerstrand tar också upp begreppet ”frihet” och säger att det är ett exempel på ett begrepp som är omtvistat just på grund av moraliska och normerade diskussioner (Westerstrand 2008).

Westerstand menar att det inom normaliseringsdiskursen kring prostitution ingår tre feministiska falanger; liberalfeminismen, radikalfeminism och socialistisk marxistisk feminism. Dessa tre falanger skapar något som Westerstrand kallar för en superdiskurs där kvinnans rätt till självbestämmande av sina kroppar är ett centralt krav (ibid).

När Westerstand talar om debatten och dess innehåll menar hon att den är asymmetrisk. Hon menar att argumenten som förs fram inte når varandra inom debatten och att argumenten därför är oanvändbara. Westerstrand menar att

normaliseringsdiskursen är ovillig att diskutera prostitution som en

samhällsinstitution och det kombinerat med stark kritik från radikalfeminismen. Det innebär att de argument som kommer från ett radikalt abolitionistiskt håll, är dem som lyfts fram i större utsträckning (ibid).

Enligt Westerstrand befinner sig prostitutionen i ett könskulturellt centrum. Detta utgör en arena där kön och sexualitet bekräftas och konstrueras. Det skall enligt Westerstrand inte missförstås med att kvinnor inte stigmatiseras eller inte fördöms av sin verksamhet. Det Westerstrand menar är att det är möjligt att på grund av denna arena kunna förstå avståndstagandet från prostitution, och kvinnorna som prostituerar sig, och dess existens samtidigt som företeelsen prostitution är kulturellt central och bekräftar rådande könsnormer (ibid).

Sven-Axel Månsson är professor i socialt arbete och verkar vid Malmö högskola, han var också en av initiativtagarna till det så kallade Malmöprojektet. Projektet pågick mellan åren 1977 och 1981 och syftade till att med olika stödinsatser hjälpa kvinnor ur prostitution och på så vis minska på den pågående könshandeln i Malmö. Samtidigt ville man få en bild av omfattningen av könshandeln samt analysera orsakerna till förekomsten av prostitutionen sett ur både säljarens och köparens synvinkel (Månsson & Hedin, 1998).

Månsson har skrivit ett flertal böcker om prostitution ur olika synvinklar. Bland annat har han skrivit om förhållandet mellan den prostituerade och hallicken i boken ”Könshandelns främjare och profitörer – om förhållandet mellan hallick och prostituerad”. Månsson menar på att i förhållandet mellan hallick och den prostituerade kan man se mönster som speglar mekanismer som finns i relationer mellan män och kvinnor i vårt samhälle. I boken ger Månsson en bild av den roll som hallicken spelar i prostitutionssammanhang (Månsson, 1998).

Månsson karaktäriserar olika slags främjare av sexhandeln i boken, beroende på om den prostituerade kvinnan har en personlig eller opersonlig relation till personen i fråga och listar några exempel på sådana personer. Han nämner bland annat tidningsutgivare som tillåter annonser, sexklubbsägare och fastighetsägare som trots vetskap om vad som pågår, tillåter en fortsättning genom att upplåta plats åt prostitution. Detta är personer som kvinnan har en opersonlig kontakt med. Hallicken är en personlig kontakt till kvinnan. Månsson menar att denna relation ofta är komplex då kvinnan ofta har en starkt känslomässig relation till denna person (ibid).

Månsson menar på att man kan se mönster i förhållandet mellan prostituerad och hallick som man kan se mellan män och kvinnor i relationer i övrigt. Han menar att relationen går genom olika faser, den första innebär att när kvinnan träffar mannen ingjuter han henne ett förtroende och ger henne ett löfte om hur fin framtiden kommer att bli med honom. Han ger löften om pengar, kläder och ett fint liv. Samtidigt för han in tanken om hur detta fina liv skulle kunna ordnas för honom och kvinnan. I den första fasen bygger mannen upp ett beroende för kvinnan av mannen. I den andra fasen försöker mannen att hålla kvinnan underkastad och ser till att hon är beredd att offra sig för deras framtid

tillsammans, på det sätt han vill – att kvinnan prostituerar sig. Enligt Månsson utnyttjar mannen, hallicken kvinnans behov av närhet och kärlek för att göra en vinst själv då hon ser till att dra in pengar till honom för att inte riskera att förlora honom. I den tredje fasen upphör denna relation. Mannen kan då ha skaffat sig en

annan kvinna som kan tjäna bättre pengar åt honom eller så kan det vara så att mannen slår kvinnan och att hon därför flyr från relationen för att överleva. Månsson menar på att i denna fas sker nästan aldrig uppbrottet till följd av en gemensam överenskommelse (ibid).

I boken ”Vägen ut! Om kvinnors uppbrott ur prostitutionen” (1998) som Månsson skrivit tillsammans med Ulla-Carin Hedin skriver författarna om hur kvinnor som befunnit sig inom prostitution lyckats ta sig ut ur den och bygga upp ett liv

utanför. I boken ger författarna en beskrivning av hur livet som prostituerad på gatan och inomhus kan se ut. De går genom vilka olika faser man som kvinna inom prostitution går genom, från ”förälskelsefasen” när man precis börjat med prostitutionen, som mellanlandar i en beroendeökning och som mynnar ut i vad författarna kallar för ”down-perioder” för att sedan gå genom vilka faser man tar sig genom då man försöker att ta sig ur livet som prostituerad (Månsson & Hedin, 1998).

Författarna gör en jämförelse mellan uppbrottet från prostitutionen och

forskningen kring missbruk. De menar på att uppbrottet inte består i en händelse utan är ett resultat av flera steg som sker över en lång tid och i olika faser. Den modell som de använder sig av är Helen Rose Fuchs Ebaughs Exitmodell som består i fyra steg.I det första steget kommer de första tvivlen på den situation man befinner sig i och som tidigare varit självklart. Man kan i detta steg känna

besvikelse och vantrivsel, detta visas kanske inte tydligt mot omgivningen utan syns i omedvetna signaler. I det andra steget börjar man se alternativ som kanske inte är jättetydliga men som ändå kan formas till något slags plan för vart man är på väg. Kanske att man här utvecklar andra förmågor eller tillgångar som man sitter inne på. Tredje steget kallas för Vändpunkten, här fattar man det definitiva beslutet att ta sig ur prostitutionen. Fjärde och sista fasen enligt modellen består i att bygga ett nytt liv, här frigör man sig från sitt gamla liv och försöker samtidigt bygga upp en ny identitet i ett nytt liv (ibid).

Presentation av källmaterial

Vårt källmaterial är det vi analyserat för att få svar på våra frågeställningar. Petra Östergren har skrivit boken Porr, horor och feminister (2006). Denna bok har vi med som källmaterial då vi anser att Östergren utgör en tydlig pol i debatten. Vi har dock endast plockat ut de fakta och de citat som berör vårt syfte med

uppsatsen. Östergren har valt att utgå från de kvinnor som arbetar med att sälja sex och som anser att de är lyckliga trots det och för det. Östergren betonar att hon valt att skriva om dessa kvinnor just för att hon upplever att det är dem som aldrig kommer till tals. Östergren menar att de historier som kommer fram i forskning och media från prostituerade är de som är tragiska och mörka. Hennes syfte med boken är alltså att visa på att det finns de kvinnor som trivs med att sälja sex. Östergren menar att hon är medveten om att det finns kvinnor som mår mycket dåligt av att sälja sex men att det finns motsatsen till det också och att de också skall lyssnas på. När man läser Östergrens bok, får man ta del av ett antal kvinnor som Östergren har intervjuat och dessa menar själva tillsammans med Östergren att de inte främst har dåliga erfarenheter av prostitutionen. I vår analys har vi citerat både de kvinnor som Östergren har intervjuat men också Östergrens egna tankar och reflektioner.

Nästa bok vi har analyserat heter Att köpa eller köpas: frihet och makt i

prostituerad, men har nu tagit sig ur prostitutionen och arbetar som författare. Hon har skrivit boken Spelat liv (2002), där hon berättar om sitt liv som prostituerad. Den bok av författaren som vi har använt oss utav är Att köpa eller köpas. Eek skriver i början av sin bok om hur hon valt att kalla de prostituerade kvinnorna hon mött för medsystrar, för att som hon själv uttrycker det, markera att hon inte på något vis är bättre än dem samt för att visa dem respekt.

Eek förklarar att många av de kvinnor som arbetar med prostitution stänger av sina känslor precis som de gjort då de tidigare blivit utsatta för övergrepp, som ett försvar har de stängt av och inte varit mentalt närvarande. Eek menar på att genom att stänga av sina känslor försöker kvinnorna att behålla sin integritet och detta är någonting som dessa kvinnor använder då de befinner sig i sexköpsläget. Eek vill genom och med sin historia som prostituerad låta andra kvinnor komma till tals om ämnet. En av hennes ståndpunkter är att det inte existerar en kvinna som trivs med att sälja sex och att om en kvinna uttalar sig på det viset är det en försvarsmekanism för att skydda sig själv.

Vår tredje bok vi valt att analysera är Susanne Dodillets bok som heter Är sex

arbete? Svensk och tysk prostitutionpolitik sedan 1970-talet (2009). I denna bok

jämför Dodillet hur synen är på prostituerade i Sverige och Tyskland. Hennes bok tar upp många olika aspekter men också här har vi fått avgränsa oss till det som berör vårt syfte. Hennes beskrivning av den svenska prostitutionspolitiken skall läsas som en fallstudie av mer övergripande frågor. Hon har velat se på

kulturskillnader och hur välfärdsteorier och feministiska idéer har påverkat det politiska klimatet. Hon redogör för hur synen på den kvinnan som säljer sex har vuxit fram och hur den ser olika ut. Hon berör i hennes bok många olika forskare i ämnet men avslutar sin bok med ett kapitel om var hon själv står i frågan kring prostitution. Dodillet anser att staten skall skydda och förhindra människor från att utföra handlingar mot sin vilja. Det Dodillet inte vill är att det skall försvåra för fattiga eller förtryckta människor att sälja sexuella tjänster. Det anser hon inte är att skydda utan snarare att det är ett övergrepp mot kvinnors sexuella

självbestämmanderätt.

Vi kommer alltså analysera dessa tre böcker för att se vad det är som påverkar diskursen fri vilja hos kvinnor.

ANALYS AV ÅTTA TEMAN

När vi började med analysen såg vi olika teman som vi ansåg oss kunna knyta till diskursen fri vilja. Dessa teman kommer i följande text exemplifieras med hjälp av citat och därefter följer en analys av dessa där vi kopplar till våra utvalda teorier. I analystexten kommer vi att behandla åsikter som förs fram av andra än dem som står som författare till böckerna vi valt ut som källmaterial. Men vi anser att de personer författarna har låtit komma till tals speglar författarens syfte och är därför av intresse i vår analys. I slutet av varje tema kommer vi att göra en

genomgång av hur vi kopplar diskursen fri vilja till det presenterade materialet.

Synen på prostituerade kvinnor

Eek har pratat med Magnus Nöjd som är ägare till en porrklubb i Karlstad. Hans förklaring till varför tjejer hamnar inom porrbranschen består av tre

aspekter, att tjejer ser sina vänner som jobbar i branschen ha mer pengar att röra sig med, att det inte finns några jobb samt:

”Den tredje aspekten är naturligtvis människotypen. De här tjejerna är lata och har ingen lust att vänta på att det kanske kommer en chans om några år.” (Eek, 2005 s 34)

Nöjd säger att kvinnor inom porrindustrin hamnat där för att de naturligtvis tillhör människotypen. Att dessa kvinnor är lata och är ute efter pengar att leva flott med. Detta är enligt Nöjd anledningen till att det varje år rekryteras nya kvinnor till prostitutionen. Nöjd menar på att kvinnorna hamnat på hans klubb av fri vilja, men gör kopplingen att de gjort detta val för att de är lata. Nöjd kan anses vara en vinstdrivande aktör inom branschen och det kan göra att han inte ser andra förklaringar som möjliga till att tjejer hamnar på hans företag som strippor och prostituerade eftersom han knappast vill framställa sin rörelse i dålig dager. Genom att säga att de här kvinnorna är lata så framställer han det snarare som att han gör dessa kvinnor en tjänst genom att låta dem tjäna pengar med hjälp av sina kroppar på hans klubb.

Detta kopplar vitill Skeggs teori om respektabilitet där hon pratar om hur man alltid sett arbetarklassen som en samling lata människor och att de därför ansetts vara farliga och på så vis hamnat utanför samhället. De har haft den ställning de haft i samhället på grund av personlighetsdrag som lathet. Nöjd reproducerar denna syn på kvinnorna som arbetar på hans klubb (Skeggs, 1997). Nöjd försöker också genom att kalla kvinnorna lata låsa denna

egenskap vid kvinnan. Detta är enligt diskursteorin ett moment som för Nöjd innebär att han för sig själv skapar en sanning (Bergström & Boréus, 2005).

”Om den kvinna, mannen går till först, säger ett för högt pris, går han bara vidare. Om han inte vill använda kondom, men kvinnan har detta som krav, går han även där vidare i ledet tills han hittar någon som ställer upp på hans krav. Samtidigt som de offentliga kvinnorna styrs av känslomässiga och objektifierande antaganden: det är för att ”jag” är snyggast, sexigast, dansar bäst etcetera som ”jag” tjänar mest pengar. En känslomässig illusion som dessa kvinnor klamrar sig fast vid.” (Eek, 2005 s 61)

Eek menar att mannen inte väljer kvinnan utifrån att hon har en tjänst att erbjuda honom som han uppskattar extra mycket. Detta är i stället något kvinnan väljer att tro och det kallar Eek i citatet ovan för en känslomässig

illusion. Det Eek talar om i citatet är prostitution och denna upplevs olika för

Eek och de kvinnor som hon talar om. Kvinnorna säger sig uppleva att de har kvalitéer och det är dem som delvis gör att det är män som väljer just dem. Detta slås bort av Eek då hon säger att det enbart är en illusion. Eeks syn verkar vara att köparna köper tillgång till ett kön att få göra vad han vill med under en viss tid för en viss summa. Att det skulle kunna vara så att mannen väljer en kvinna för att hon har ett visst utseende, att hon dansar bra eller har ”något” som mannen gillar är inte aktuellt. Kvinnan är en vara och Eeks syn verkar vara att det handlar om tillgång och efterfrågan, till ett visst pris. En kvinna som Östergren pratat med som kallar sig för Ingegärd motsäger det Eek talar om ovan genom sitt uttalande:

”Jag kunde säga såhär till en kund så här vet du, hade han verkligen sett hur jag såg ut? För jag är ju både sne och vind. Men han sa att han tyckte om de inre egenskaperna hos mig. Han tyckte om mitt sätt att va på och att jag var vänlig och renlig och trevlig och rejäl. /…/ På så vis tyckte dom att jag var ordentlig och trevlig och bra. Det var de inre egenskaperna. De brydde sig egentligen inte om hur jag såg ut. Så där fick jag mitt självförtroende faktiskt. Jag vart värd nåt. Jag var någon som dom ville träffa på nytt och tyckte om. Så prostitutionen har betytt väldigt mycket för mig, det har det gjort.”

(Östergren, 2006 s 178)

Genom att Östergren väljer att lyfta detta citat vill hon visa på att kvinnor som säljer sex kan väljas utifrån inre kvalitéer. Hon menar att det inte är som Eek skriver tidigare att kvinnan väljs utifrån de fysiska kvalitéer hon har och utifrån vilka aktiviteter hon kan tänkas ställa upp på. Skillnaden blir att Östergren vill med sitt citat visa att även de inre egenskaperna räknas. Det Eek kallar för en känslomässig illusion är för Östergren något högst verkligt. Eek visar genom sitt uttalande att hon sätter sig över såväl Ingegärds upplevelse som känslor när hon uttrycker sig på det här viset. Detta kopplas vidare till Foucaults expertdiskurs, att Eek utesluter andras möjlighet att ta del i expertdiskursen på samma sätt som Eek själv kan (Nilsson, 2008). De innehar inte samma kapitaltillgångar som Eek har lyckats skaffa sig då hon gått från att arbeta som prostituerad till att vara författare (Skeggs, 1997). Gemensamt för alla kvinnor som finns representerade i Eeks bok är att när de uttalat sig positivt om sitt arbete så har Eek ifrågasatt detta och frågat sig om det inte är en konstruktion eller osanning.

”Det motsägelsefulla är att ytan alltid är så oerhört positiv, samtidigt som tårarna, smärtan och rädslan ligger så nära. På den mediala arenan är säljarna så otroligt glada framför kamerorna, likaså är de lyckliga på gatan/porrklubben/ateljén inför köparna, men även inför varandra. Ändå finns sorgen där ständigt närvarande lika svart som presentationen är vit.”

(Eek, 2005, s 30)

Eek skriver att det finns något motsägelsefullt i de prostituerades historier då det på ytan ser oerhört positivt ut samtidigt som rädsla, smärta och tårar ligger nära. Vad man kan utläsa av detta citat är att kvinnorna visar upp en glad fasad, men att de rymmer negativa känslor som ligger nära ytan. Eek skriver att säljarna visar sig glada när de står framför kameror och att de visar sig glada när de befinner sig på gatan, på porrklubben eller i ateljén, förstått att det är deras arbete de befinner sig på. Samtidigt som de visar upp en positiv yta finns vad Eek kallar för den svarta sorgen, närvarande.

Eek pratar om de prostituerade som att de visar upp en glad fasad, men att de känner negativa känslor inför sitt arbete, men inte vill visa detta. Sett till diskursen fri vilja kan man utläsa ur Eeks kommentar att den fria viljan för de här kvinnorna inte är särdeles närvarande, då de trots sina negativa känslor som Eek skriver att hon kan se, visar upp en glad fasad och stannar kvar inom yrket.

Kopplat till de liberalfeministiska tankarna som säger att kvinnor innehar samma förnuft samt kapacitet som män, kan kvinnorna sägas ha gjort ett fritt

val då de stannat kvar inom yrket. Beslutet kvinnorna tagit får antas vara baserat på deras förnuft och deras kapacitet att fatta ett eget beslut. Oavsett de känslor som Eek säger sig kunna se i citatet ovan, har kvinnorna enligt

liberalfeminismen ett förnuft att ta ett beslut för sig själva.

Eek och Östergren försöker på olika sätt lyfta kvinnan. Detta speglar en antagonism där Eek vill påvisa att den man som köper tjänsten aldrig väljer kvinnan på grund av att han verkligen vill ha henne utan går efter priset. Östergren vill lyfta det på annat vis genom att tala om en kvinna som

upplever sig vara mycket utvald och det på grund av hennes personlighet. De vill lägga olika sanningar i hur mannen ser på kvinnan som säljer sex

(Bergström & Boréus, 2005).

”synen på andra människor som svaga och inkapabla att hantera sina liv riskerar inte bara att leda till diskriminering och förmynderi, utan minskar också möjligheten att tänka sig in i och förbättra dessa människors

situation.” (Dodillet, 2009 s 541)

Dodillet använder sig här utav ord som ”svaga” och ”inkapabla” och vad konsekvenserna av användningen av dessa kan vara. Dodillet vill inte tillföra begreppet prostitution och människorna inom detta epitet som är negativt laddade. Dodillet har en bild av en identitet hos diskursen fri vilja och denna vill hon skapa med andra utgångspunkter än att kvinnorna som berörs av den inte upplevs som svaga eller inkapabla individer (Bergström & Boréus, 2005). Dodillet vill lyfta in de prostituerades egna röster, och att man bör ta deras ord för att vara sanna och agera utefter det. Foucaults expertdiskurs är alltså inget att nyttja i detta läge, enligt Dodillet. Foucault beskriver hur

dårens ord aldrig har hörts på och att dårens ord aldrig passat normen

(Nilsson, 2008). De prostituerade passar inte in i vår norm, normen som säger att kärlek hör samman med intimitet och kärlek. I ett citat som detta, där Dodillet säger att hon anser att om man känner till och sätter sig in i en prostituerads liv och situation, först då kan man vara med och förbättra dessa människors liv. Dodillet har inte heller en stark mening om att förbättringen av denna människas liv måste vara det samma som att eliminera

prostitutionen. Dodillet vill enligt citatet ovan låta de prostituerade kvinnorna ha kvar sin mening och sin rätt till att göra det hon vill.

Fri vilja?

I böckerna som vi analyserat har ett flertal människor uttalat sig om prostituerade och deras liv. Personerna har olika titlar och funktioner i samhället, flera av dem saknar erfarenhet av prostitution men uttalar sig ändå om just prostituerade. Synen på dessa människor skiljer sig åt, men gemensamt för den syn som de olika

personerna presenterar är att kvinnornas möjlighet till fri vilja ses som att de valt det i brist på bättre alternativ. Eek lyfter fram en man som äger en porrklubb där prostitution förekommer. Han menar på att kvinnorna valt att prostituera sig för att de tillhör människotypen som han uttrycker det, att de är lata.

Eek skriver om hur kvinnorna styrts av känslomässiga antaganden i

prostitutionen, hon menar att de tror att de blir valda av sexköpare för att de dansar bra eller ser bra ut. Eek kan sägas skapa en sanning åt såväl kvinnor som män genom detta citat då hon konstaterar att det är såhär det ligger till. Att

kvinnorna har en illusion av detta och när hon utesluter att männens beslut för att köpa sex kan vara baserat på kvinnornas utseende eller deras sätt att dansa. Genom att skriva att kvinnorna styrts kan de sägas göras till icke handlande subjekt av Eek, något som vi kommer att diskutera senare i analysen. Hon skriver vidare att kvinnorna klamrar sig fast vid dessa antaganden. Om kvinnorna klamrar sig fast vid detta signalerar det att det finns någonting bortanför det Eek kallar för illusioner, som är sämre, något som kvinnorna vill undvika. Den fria viljan utesluts genom Eeks uttalande, då det Eek visar på är ett val av något som är mindre dåligt, den fria viljan är därmed inte närvarande hos dessa kvinnor. Vidare pratar Eek om den motsägelse som finns i kvinnornas fasad, hon menar på att kvinnorna visar sig glada inför köpare och framför kameran men att det samtidigt syns negativa känslor hos dessa kvinnor som de väljer att försöka dölja. Det man kan se i Eeks citat är att hon vill lyfta fram att kvinnornas val inte är baserade på sin egen fria vilja utan är snarare ett beslut som har tagits för att slippa någonting som är sämre.

Prostituerade som handlande eller icke handlande subjekt

Eek intervjuar en kvinna som kallar sig för Marianne. Kvinnan pratar om sitt arbete som prostituerad som något väldigt bra och säger att det är det bästa arbetet hon skulle kunna tänkas ha. Eek gör här en tydlig markering som visar på att Mariannes egen åsikt om hennes eget arbete inte kan stämma.

”Under de nästkommande två timmarna upprepade hon likt ett mantra >>det här är det bästa jobbet<< och >>om jag fick leva om mitt liv skulle jag ha gjort likadant igen<< (underförstått valt samma karriär)” (Eek, 2005 s 22)

I detta citat säger Eek att Marianne likt ett mantra upprepar att hon trivs med det liv hon lever. Ordet mantra som Eek väljer att beskriva Mariannes sätt att tala med, betyder att det var konstanta upprepningar. Under temat den

prostituerades vilja kommer vi att lyfta fram Eeks diskussion om offerrollen

och hur kvinnor försvarar sitt val av arbete för att inte hamna i en offerroll. Detta kan vi även se här, att Eek med ordvalet likt ett mantra, visar på att kvinnan försöker försvara sin situation för att på så vis undvika att placeras i en offerroll. Upprepningarna var av positiva ord och meningar och Eek avlutar sin mening med att inom citat påpeka att det underförstått betyder att hon igen hade valt samma karriär om hon fick möjlighet. Marianne säger att hon hade valt samma karriär om hon fick leva om sitt liv vilket visar på att viljan att fortsätta finns. Den fria viljan skulle hjälpa Marianne till att ha ”det

bästa jobbet” som hon beskriver i citatet. Att Eek i citatet väljer att säga

”upprepade hon likt ett mantra” kan ses som att Eek försöker visa på att det Marianne gör är att försöka övertyga sig själv om något.

Liberalfeminismens ord om att kvinnor besitter samma kapacitet vad gäller att fatta förnuftiga beslut (Gemzöe, 2004) kan appliceras på detta citat. De menar att kvinnor befinner sig i ett underläge gentemot männen om de inte av andra människor i samhället anses kunna ta egna beslut. Att kvinnan i detta citat förnekas att ha valt det riktiga beslutet, av Eek, gör att Marianne hamnar i ett underläge skapat av Eek. I detta fall kan Eek sägas bli en representation av andra människor i samhället. Det fria valet som för Marianne skulle vara att försätta skulle kunna bli möjligt om man såg till hennes beslut på det sätt att det var noga övervägt av en förnuftig kvinna.

Eek gör i sin bok en jämförelse mellan länder i Europa vad det gäller lagar gällande prostitution. Diana som vi tidigare nämnt, som är prostituerad uttalar sig om införandet av sexköpslagen i Sverige.

”Jag kan också tycka att samlagsköp är en omoralisk handling då köparen aldrig med säkerhet kan veta att säljaren inte hör till de många kvinnor för vilka prostitution är en följd av tidigare sexuella övergrepp och ett led i en destruktiv utveckling.” (Eek, 2005 s 38)

Diana bekräftar Eeks tankar om att många prostituerade har utsatts för sexuella övergrepp och att prostitution skulle kunna vara en direkt följd av det hon har utsatts för. Diana väljer i citatet att kalla det en omoralisk handling när någon köper sex. Diana menar att kvinnan i en destruktiv handling, säljer sex och därför kan mannen aldrig själv kunna avgöra om kvinnan vill eller inte vill sälja sex. I detta citat lyfter Diana, och sedan Eek när hon väljer ut citatet för hennes bok, det faktum att det finns både kvinnor som säljer sex för att de vill och att det finns kvinnor som säljer sex under tvång, och att säljandet av sex då är, som en destruktiv handling i ledet av många andra. Eek lyfter detta citat för att visa på sin tes om att kvinnor inte mår bra av att leva som prostituerade. Inom den radikala sexfalangen skulle det dock innebära att det inte krävs ett formellt samtycke från vare sig

mannen eller kvinnan i en sådan situation utan det som är aktuellt är huruvida aktören, alltså mannen eller kvinnan kan uttrycka sina behov för vad de vill eller inte vill. Kopplat till fri vilja kan man se i detta citat att det är

komplicerat att urskilja när den fria viljan är närande och inte.

”det som alltså sker i prostitution mellan samtyckande vuxna människor är att handlingar med sexuella innebörder byts mot pengar, vilket inte behöver vara dåligt eller skadande i sig.” (Östergren, 2006 s 197)

I det ovan skrivna citatet skriver Östergren (2006), att det inte är det sexuella i sig som skadar kvinnan. Östergren menar att det kan vara svårt att veta vad som i sig är skadligt under ett möte mellan två människor där den ena säljer sex och den andra köper sex. Där finns många komponenter i ett sådant möte som kan verka skadande för de inblandade och dessa är svåra att skilja från varandra. I detta citat försöker Östergren hålla det meningsinnehåll hon ger prostitution, fritt från att det enbart innebär något skadande för den kvinna som säljer tjänsten. Hon vill i denna mening lyfta att hennes syn på prostitution är den riktiga och det i sig skulle kunna skapa en identitet (Bergström & Boréus, 2005). Att Östergren väljer att använda ord som ”samtyckande vuxna människor” speglar vad man kan kalla vuxna människor som är fullt kapabla att ta vuxna och förnuftiga beslut.

Östergren väljer ord som hade kunna ersättas med ”mellan fullt handlingskapabla

aktörer”. Med det visar Östergren att det fria valet är fullt närvarande.

Citatet ovan från Östergren vill vi ställa mot radikalfeminismens idé att det är samlaget, i den stund som mannen erövrar kvinnans kropp sexuellt, som

underläget och patriarkatet får sitt fortsatta fäste. Även samlag mellan två vuxna människor i en kärleksrelation, är enligt radikalfeminismen ett uttryck för patriarkatet. Det man kan tyckas se är alltså att de tar prostitutionen, som är ett något starkare uttryck för ett, om det existerar - förtryck mot kvinnan.