Under de teman som vi valt att använda oss av under analysen har vi kunnat se hur diskursen fri vilja ser ut, då vi koncentrerat oss på de olika författarnas alster. Diskursen fri vilja skapas på olika sätt beroende på vem som skriver och vad personen i fråga vill åstadkomma med sin text och var hon står någonstans. Då författarna har olika syn på olika begrepp har det varit intressant att se hur de pratar om fri vilja inom olika områden. Efter denna sammanfattning av analysen kommer vi att diskutera några intressanta aspekter vi funnit i debatten. Här kommer vi att besvara våra frågeställningar och vi börjar med den första som lyder: Hur kan man se diskursen fri vilja inom de åtta teman som vi valt ut att ha i analysen?
Fri vilja som diskurs finns med i allra högsta grad när man ser på synen på de
prostituerade kvinnorna. Vad vi kunnat se talar man om de prostituerade på olika sätt. Östergren tar kvinnornas utlåtanden för sanningen då de pratar om hur de ser på sitt liv som prostituerad och menar på att kvinnor kan välja att prostituera sig baserat på deras egen fria vilja. Eek menar på att även om kvinnorna säger att de trivs med sina arbeten som prostituerade så är detta en fasad som de visar upp eftersom de inte vill ses som offer. Eek kan sägas skapa en offerroll för dessa kvinnor då hon säger att de inte vill befinna sig i prostitutionen trots att de säger att de trivs där. Vad hon även skapar är en sanning för hur saker och ting ligger till enligt henne själv då hon i sin text konstaterar att män bara är ute efter sex.
Då vi tittade på prostituerade som handlande eller icke handlande objekt såg vi att den fria viljan ibland var närvarande, ibland inte. Eek skriver om att kvinnorna prostituerar sig som en följd av att de tidigare varit utsatta för sexuella övergrepp och att den fria viljan därmed inte finns för dessa kvinnor. Eek gör kvinnorna till icke handlande objekt då hon skriver detta. Östergren skriver att de prostituerade är vuxna, samtyckande människor och att de därmed anses ha baserat sina beslut på sitt eget förnuft och därmed använt sig av sin egen fria vilja.
Eek diskuterar ansvar och menar på att män som eventuella sexköpare gör ett val, men om kvinnan som sexsäljare i denna situation har ett ansvar sägs det ingenting om. Ur detta kan man då utläsa att den fria viljan finns hos mannen som
sexköpare, inte hos kvinnan.
När vi sett till den fria viljan och kopplat den till debattörernas egen maktposition kan vi se att författarna har en stor makt att framställa kvinnorna och deras
situation såsom de själva vill. Detta då de har möjligheten att tolka kvinnornas historier och sedan skall skriva om det. Då det finns olika tolkningsmöjligheter av olika ord och alla meningar inte har samma meningsinnehåll för alla personer kan meningar och uttryck ha olika innebörd. När vi har tittat på diskursen fri vilja har vi kunnat se hur Eek skapar en offerroll för sig själv som författare gentemot de prostituerade kvinnorna, då hon menar på att det är kvinnorna som har makten i intervjusituationen genom att sätta upp de förhållningsregler som författaren bör följa.
Under temat Den prostituerade kvinnan som underordnad kan vi läsa att Östergren själv har utsett sig till att vara ett språkrör för de kvinnor som har valt att
prostituera sig. Hon skriver att hon känner sig missförstådd och att hon upplever andra missuppfattar hennes mening. Hon ger sig själv en underlägesposition och då hon tar rollen som språkrör kan man säga att hon representerar människor som också befinner sig i en underlägesposition, nämligen de prostituerade. Som människor i ett underläge kan kvinnorna sägas ha liten möjlighet att leva ut sin fria vilja då de har motstånd i de personerna som finns ”ovanför” dem. Eek säger att hon inte tror att det finns kvinnor som väljer att sälja sex av fri vilja. I detta skapar Eek en syn på kvinnor som offer då de prostituerar sig trots att de enligt Eek inte vill göra det.
Dodillet skriver om hur man fråntagit kvinnor sin fria vilja politiskt sett då man med sexköpslagen försvårade möjligheten till prostitution för de kvinnor som vill prostituera sig. Det Dodillet skriver är att man med politiska medel gjort det svårt för kvinnor att använda sig av sin egen fria vilja och utgått från tanken om att alla kvinnor vill samma sak och därmed också gått emot kvinnornas fria val.
Gabrielsson som kommer till tals i Eeks bok kan anses diskutera den fria viljan utifrån den prostituerades vilja och mena på att prostitution inte är ett fritt val. Det är istället ett val som är mindre dåligt än det alternativ man har. Eek skriver att kvinnor inom prostitution säger att de trivs bra med sitt arbete oavsett hur det ligger till för att skydda sig själva från att hamna i en offerposition och därmed anses ha fråntagits sin egen fria vilja. Eek skriver att kvinnor som prostituerar sig är asexuella i sexköpsögonblicket. Om kvinnan är asexuell men ändå har sex kan kvinnan sägas ha hamnat i en offerposition.
Vad vi kommit fram till är att diskursen fri vilja betyder olika saker för
motpolerna i debatten. Det innebär inte att vi har svaret på vad diskursen fri vilja innehåller på grund av att diskursens innehåll inte är definierat eller fastställt. Vad vi har kunnat se är att diskursen fri vilja kan ha olika innebörd beroende på vad debattören vill påvisa inom sin pol.
I följande stycke kommer vi att besvara vår andra frågeställning som lyder: Vad innebär diskursen fri vilja enligt motpolerna i prostitutionsdebatten?
Östergren och Eek får ses som motpoler till varandra medan Dodillet inte har en lika tydlig motposition i relation till vare sig Eek eller Östergren. Trots det är Dodillet en aktiv debattör i debatten rörande prostitution och har därför haft stor relevans i analysarbetet. Eek skriver att kvinnan ska ha makten över sin egen kropp och därför skall inte män kunna köpa sexuella tjänster av henne. Enligt Eek innebär den fria viljan att ingen människa kan göra anspråk på en kvinnas kropp. Eek vill bannlysa prostitutionen och menar att det inte finns någon kvinna som av
fri vilja vill prostituera sig.
Östergren pratar om den fria viljan så som att kvinnan ska ha makten över sin egen kropp. Därför skall en kvinna ha möjlighet att själv bestämma hon vill eller inte vill sälja sexuella tjänster. Östergren pratar om den fria viljan som att det innebär att man skall ha rätten att bli lyssnad på oavsett val handlingar som är gjorda.
Vi kan se att Dodillet pratar om den fria viljan när hon pratar om att man måste lyssna på de prostituerades egna åsikter. Hon menar att kvinnorna, genom att få möjlighet att uttrycka sina åsikter ges möjlighet att använda sig utav sin fria vilja. Hon menar att man endast med deras synpunkter i åtanke, oavsett vilka de är kan påverka deras livssituation till det bättre. Den fria viljan kommer enligt Dodillet genom att kvinnan har möjlighet att uttrycka sig i frågan.
Diskussion
Som författare till denna uppsats har vi kommit i kontakt med många olika aspekter som finns inom diskursen fri vilja. Tydligt och vid ett flertal gånger diskuterar de olika författarna huruvida kvinnan som säljer sex befinner sig i en offerposition eller inte. De olika subjektspositionerna har kommit att för oss bli mycket intressanta. Offerrollen är en subjektsposition som vi genom texterna analyserat och då funnit denna vara mer eller mindre eftertraktad. När Östergren talar för de kvinnor, som hon gjort sig till ett språkrör för, är hon noggrann med att understryka att de inte skall uppfattas som offer när de säljer sexuella tjänster. Det Östergren har velat lyfta fram är att de kvinnor hon har skrivit om valt att sälja sex och ytterligare, de har valt det av fri vilja. Östergren debatterar i sin bok för att kvinnan skall ha rätten till sin egen sexualitet och där ingår även rätten att sälja sexuella tjänster om man så önskar.
Eek använder subjektspositionen offer, på ett helt annat vis. Hon påtalar att de kvinnor hon kommit i kontakt med emellanåt har upplevt att de trivts med att sälja sex men att de främst farit illa på grund av det. Eek kallar kvinnornas positiva upplevelser av att sälja sexuella tjänster för illusioner. Dodillet tar upp offerrollen, och menar att man med rätt frågor kan ta reda på om de egentligen är offer. Om man undersöker ifall de själva ser sig som offer, om de själva upplever att de offrar något och i så fall för vem kan man belysa deras varande eller icke varande av ett offer.
I diskussionen kring huruvida kvinnor som säljer sexuella tjänster är offer eller ej har vi funderat över vad det egentligen innebär att vara ett offer. Vi har också reflekterat över varför det värsta man kan göra är att utse någon till ett offer. Sverige sägs vara ett individualiserat land där man ser till den enskilde individen i stället för till gruppen. Individen ska själv bära ansvar för det hon eller han lyckas åstadkomma men också bära ansvar för de handlingar som anses vara mindre lyckade. I ett samhälle som vårt gäller det att, som man eller kvinna, kunna visa upp vad man har åstadkommit. Att utpeka någon eller en grupp människor för att vara offer kan därför av dem själva men också av andra upplevas som att de själva står till ansvar för ett misslyckande. Om detta är riktigt, att offerrollen blir ett svar på ett misslyckande, gör det att den fria viljan inte blir relevant för den som prostituerar sig. Kvinnorna i Östergrens bok menar att de av fri vilja har valt att sälja sex och det får de verkligen stå pall för att lyckas övertyga om. Östergren väljer att vinkla dem på så vis att de är lyckliga med deras val de gjort och att valen de gjort är något de själva bär ansvar för. Dock menar också Östergren att trots att dessa kvinnor tar ansvar för sina livsval och att de uttrycker sig vara nöjda med dessa anses det vara ett misslyckande. Vem eller vilka man skall övertyga om man har gjort ett bra val vet inte vi men det finns absolut en mening med att man själv bör har rätten att avgöra det. Intressant är också hur man i ett, som sagt, individualiserat land som Sverige inte låter alla människor själva avgöra när livsvalen gått och blivit misslyckanden. Det finns ett fritt val hos alla människor men det innebär inte att alla val anses vara bra. Har vi ansvar för vår sexualitet och identitet borde vi också ha rättighet att själva bestämma över hur vi förvaltar dessa.
Att den fria viljan kommer i kläm vid ett flertal tillfällen anser vi vara ett faktum. Den fria viljan som var människa förväntas ha är inte självklar när en kvinna använder sin fria vilja för att sälja sexuella tjänster. Det finns outtalade regler för hur kvinnor skall bete sig i vårt samhälle och dessa kan man även se hos de feministiska falangerna. Feminismen anser, oavsett falang, att kvinnor skall ha makten över sina egna kroppar och sina egna liv. Det blir något paradoxalt när man sedan inte låter den fria viljan gälla när och hur man vill som enskild individ. Dock kan vi ana en problematik när kvinnor med den fria viljan väljer att sälja sex samtidigt som det finns de kvinnor som säljer sex på grund av tvång och hot. Det går därför inte att säga att den fria viljan är ett faktum, då det finns de som säljer sex och detta på grund av tvång.
Det finns ytterligare faktorer som vi tror begränsar de val vi gör i livet vad angår sex och samlevnad och det är normer och värderingar. Vi har tidigare i arbetet diskuterat respektabilitet och positivt sex som hör samman med kärlek och intimitet. Den syn på kvinnan, att hon skall finnas vara respektabel och hålla sig inom de gränser och ramar som finns gör att även unga tjejer kan komma i kläm vad gäller det fria valet. Vi anser att det inte enbart är det prostituerade kvinnorna som beskylls för att ha kärlekslöst sex utan det är något som även unga tjejer beskylls för idag. Det är något som präglar vårt samhälle och vi ser det som en maktstruktur som skall hålla kvinnor på plats. Detta är vad vi anser vara ett, i vårt samhälle, genomsyrat patriarkat. Det som är intressant är dock att feminismen kämpar för att den unga tjejen skall kunna ha samlag med vem hon vill för att det i sig är ett uttryck för att kvinnans beslut om att ha samlag med någon är förnuftigt begrundat.
Vi anser att det är av vikt att höra de kvinnor som säger sig sälja sex av fri vilja och att inte tysta ner dem. Vi har funderat över vad konsekvenserna skulle kunna bli av att släppa in dessa kvinnor i debatten fullt ut. Det vi har reflekterat över är de kvinnor som befinner sig under hot och tvång när de säljer sex. Skulle en mer nyanserad bild av prostitution göra det värre för dem som redan har det som värst? Vi menar att vi inte kan ignorera de röster som säger sig uppleva prostitutionen som positiv. Vi hävdar att först och främst måste människor som journalister, studerande och som har andra arbeten eller positioner i samhället, få lov att diskutera ämnet från en annan vinkel än den som anses vara den enda sanna idag. Hur skall annars människor som jobbar med att sälja sex kunna lyfta frågan om deras liv och tas på allvar? Det måste, i en debatt som denna, finnas utrymme även för dem som inte passar in i normen. Sverige anses vara ledande i
jämställdhetsfrågan men det innebär inte att vi pratat klart eller inte kan utvecklas mer.
Under denna uppsats har vi fått ta del av en pågående process som vi tycker oss kunna se. Processen innehar en diskussion där många diskurser är med och påverkar, en av dem är diskursen fri vilja. Det råder oenighet kring vad fri vilja innebär och detta på grund av de normer som råder i vårt samhälle. Det går därför inte att rakt av fastställa vad fri vilja skulle innebära och det i sig skulle påverka många andra diskurser som till exempel diskursen offer och andra
subjektspositioner. Det man kan tänkas undersöka i ett senare arbete är hur
normer och värderingar påverkar människans val och handlingar. Ett sådant arbete hade kunna ge vidare insikt i varför prostitutionsdebatten ser ut som den gör i dag. Diskursen fri vilja är inte enbart med i debatten gällande prostitution utan är en diskurs som berör otroligt många ämnen. Vi valde att lyfta diskursen fri vilja utifrån debatten om prostitution och det har bidragit till mycket ny kunskap för vår egen del. Vi kan nog säga att vi inte funnit enkla svar och våra frågor har nog blivit fler men detta arbete har bidragit och gjort vår syn, och förhoppningsvis även läsarens syn på ämnet, bredare.
Referenslista
Böcker:
Ambjörnsson, F (2008) I en klass för sig – genus, klass och sexualitet bland
gymnasietjejer, Stockholm, Ordfront förlag
Bergström, G & Boréus, K (red) (2005) ”Diskursanalys” i Textens mening och
makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund:
Studentlitteratur
Dodillet, S (2009) Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-
talet, Göteborg: Vertigo
Eek, L (2002) Spelat liv Stockholm: Bokförlaget Atlas
Eek, L (2005) Att köpa eller köpas frihet och makt i sexindustrin. Stockholm: Bokförlaget Atlas
Eriksson, L & Wiedersheim-Paul, F (2006) Att utreda, forska och rapportera Malmö: Liber AB
Esaiasson, P & Gilljam M & Oscarsson H & Wängnerud, L (2005)
Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad Stockholm:
Norstedts
Friberg, F (2006) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten Lund: Studentlitteratur
Gemzöe, L (2004) Feminism, Stockholm: Bilda förlag
Giddens, A (1995) Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det
moderna samhället Nora: Bokförlaget Nya Doxa
Hedin, U-C, Månsson, S-A (1998) Vägen ut! Om kvinnors uppbrott ur
prostitutionen Stockholm: Carlsson bokförlag
Hellström L (2007) Anvisningar för skrivande studenter – Handfast handledning
för studenter som skriver rapporter och examensarbeten Malmö högskola
Laclau, E & Mouffe, C (2008) Hegemonin och den socialistiska strategin, Stockholm: Vertigo
Månsson, S-A (1981) Könshandelns främjare och profitörer – om förhållandet
mellan hallick och prostituerad Nora: Bokförlaget Doxa
Neumann, I.B (2003) Mening, materialitet, makt en introduktion till diskursanalys Lund: Studentlitteratur
Skeggs, B (1997) Att bli respektabel Göteborg: Daidalos
Socialstyrelsen (2007) Kännedom om prostitution 2007 Artikelnummer: 2007- 131-48 Stockholm: Socialstyrelsen
Svanström, Y (2006) Offentliga kvinnor - prostitution i Sverige 1812-1918 Stockholm: Ordfront
Westerstrand, J (2008) Mellan mäns händer - Kvinnors rättssubjektivitet,
internationell rätt och diskurser om prostitution och trafficking Uppsala
universitet: Universitetsbiblioteket
Winther Jörgenssen, M & Phillips, L (2000) Diskursanalys – som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Östergren, P (2006) Porr, horor och feminister, Natur och kultur: Stockholm
Webbsidor:
http://www.sweden.gov.se/sb/d/2593/a/116601 Regeringskansliet 2010-04-08
http://www.regeringen.se Svensk författningssamling 2010-04-08
Artiklar:
New, C (2001) ”Oppressed or oppressors? The systematic mistreatment of men.” i
Sociology, vol 35/3 s.729-748