Föräldrars upplevelser av mötet med vårdpersonalen på barnakutmottagningar : En litteraturstudie

(1)

Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet

61-90 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Mars 2021

FÖRÄLDRARS UPPLEVELSER AV

MÖTET MED VÅRDPERSONALEN

PÅ BARNAKUTMOTTAGNINGAR

EN LITTERATURSTUDIE

ELISABETH REUTERCRONA

SARA SEVERINSSON

(2)

FÖRÄLDRARS UPPLEVELSER AV

MÖTET MED VÅRDPERSONALEN

PÅ BARNAKUTMOTTAGNINGAR

EN LITTERATURSTUDIE

ELISABETH REUTERCRONA

SARA SEVERINSSON

Reutercrona, E & Severinsson, S. Föräldrars upplevelser av mötet med

vårdpersonalen på barnakutmottagningar. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2021.

Bakgrund: Söktrycket på barnakutmottagningar stiger världen över och är ett stort problem. Ett högt söktryck kan resultera i sämre vårdkvalitet och patientsäkerhet. Svårt sjuka barn riskerar även att missas i långa köer och väntetiderna blir längre. Att arbeta på barnakutmottagningar innebär stora variationer i arbetet. Det innebär också att emellanåt arbeta under stor tidspress, vilket ställer höga krav på

vårdpersonalen. Det kan därför många gånger vara svårt att hinna utveckla en relation med patienter och anhöriga under den korta tid som de är på barn-akutmottagningen och vårdrelationen, relationen mellan patient och vårdare, är grunden i omvårdnad.

Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av mötet med vårdpersonalen på barnakutmottagningar.

Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys, som baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för sökning av artiklar.

Resultat: Resultatet presenteras genom fyra kategorier: Bemötande och omtanke, där föräldrars upplevelser påverkas av att vårdpersonal visar gott bemötande och omtanke, Professionalitet, där föräldrar upplevde att barnens vård var av hög standard och att barnens medicinska behov blev väl tillgodosedda, Familjen i fokus, där föräldrars delaktighet leder till att föräldrar känner tillit och trygghet. Behovet av känslomässigt stöd varierar och är individuellt samt Information och kommunikation, att information ges kontinuerligt, vid rätt tidpunkt och på ett tydligt sätt försäkrar att informationen tas in och förstås.

Slutsats: Föräldrars upplevelse påverkas av ett gott bemötande och visad omtanke om alla inblandade. Varje person är unik och omvårdnaden måste anpassas utefter personens individuella behov. En välfungerande kommunikation mellan alla inblandade parter är avgörande i vårdmötet.

Nyckelord: Barnakutmottagning, föräldrar, litteraturstudie, omvårdnad, upplevelse, vårdmöte.

(3)

PARENTS’ EXPERIENCES OF

MEETING WITH HEALTH CARE

WORKERS AT THE CHILDREN'S

EMERGENCY DEPARTMENTS

A LITERATURE REVIEW

ELISABETH REUTERCRONA

SARA SEVERINSSON

Reutercrona, E & Severinsson, S. Parents’ experiences of meeting with health care workers at the Children's Emergency Department. A literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science), 2021.

Background: Patient visits to the children's emergency departments are rising worldwide, and it is a major problem. Increasing visits can result in poorer quality of care and patient safety. Severely ill children are also at risk of being missed in long queues and waiting times will be longer. Working in a children's emergency department means great variations in the work and occasionally working under great time pressure, which places high demands on the healthcare workers. It can therefore often be difficult to develop a relationship with patients and relatives during the short time they are in the children's emergency department. The relationship between patient and healthcare workers is the foundation of nursing. Aim: The aim of this study was to illuminate parents' experiences of meeting with health care workers at children's emergency departments.

Methods: Literature review was conducted with qualitative content analysis, based on 13 scientific articles. The databases CINAHL and PubMed were used for searching articles.

Results: The results are presented through four categories: Encounter and consideration: parents' experiences are affected by health care workers showing good encounter and consideration; Professionalism: parents felt that the children's care was of a high standard and that the children's medical needs were met, and The family in focus: parental involvement leads to parents feeling trust and safety. The need for emotional support varies and is individual, Information and

communication: that information is given continuously, at the right time and in a clear way ensures that the information is taken in and understood.

Conclusion: Parents' experience is affected by a good encounter and when is consideration for everyone involved. Each person is unique, and the care must be adapted to the person's individual needs. Well-functioning communication between all parties involved is crucial in the care meeting.

Keywords: care meeting, children’s emergency department, experience, literature review, nursing.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Barnakuten 1 Yrkesrollen 2 Sjuksköterskans omvårdnadsansvar 2 Mötet i sjukvården 3

Möta barn och familj 3

Familjecentrerad vård 4

Brister & utmaningar 4

PROBLEMFORMULERING 5

SYFTE 5

METOD 5

Inklusions- och exklusionskriterier 6

Databaser och litteratursökning 6

Urvalsprocessen 8

Kvalitetsgranskning 8

Dataanalys 9

RESULTAT 9

Bemötande och omtanke 10

Professionalitet 11

Familjen i fokus 11

Delaktighet 11

Känslomässigt stöd 12

Information och kommunikation 13

Betydelsen av information 13

Betydelsen av brist på information och kommunikation 14

Hur och när information ges 15

DISKUSSION 16

Metoddiskussion 16

Inklusions- och exklusionskriterier 16

Databaser och litteratursökning 17

Urvalsprocessen 18

Kvalitetsgranskning 18

Dataanalys 18

Resultatdiskussion 19

Bemötande och omtanke 19

Delaktighet 20

Känslomässigt stöd 21

Betydelsen av brist på information och kommunikation 22

Hur och när information ges 22

KONKLUSION 23

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING

OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE 23

REFERENSER 24

(5)

1

INLEDNING

Den verksamhetsförlagda utbildningen såväl som de teoretiska kurserna i

sjuksköterskeutbildningen har skapat ett särskilt intresse för mötet med barn och föräldrar i akutsjukvård.Sjuksköterskor möter dagligen barn och deras familjer på ett flertal avdelningar och mottagningar av olika orsaker, tillstånd eller sjukdomar. Eftersom studier visar att söktrycket på barnakutmottagningar fortsatt stiger och är ett stort globalt, etiskt och organisatoriskt omvårdnadsproblem vill vi skaffa en större förståelse för hur föräldrar upplever och erfar mötet med vårdpersonal på barnakutmottagningar. Flera av de dagligen tusentals vårdsökare nationellt sett (Socialstyrelsen, 2018) har här sitt första möte med sjukvården och upplevelsen av mötet som barn och föräldrar en gång haft kan komma att påverka framtida besök på barnakutmottagningar i positiv eller negativ riktning såväl för föräldrar som barn. Det är således relevant att sjuksköterskan får ökad kunskap om föräldrars upplevelser och därmed en ökad förståelse för deras agerande i dessa situationer. Ökad kunskap och förståelse för föräldrar i nämnda sådana situationer kan stärka den grundutbildade sjuksköterskan i sitt arbete.

BAKGRUND

Akutsjukvården har stor betydelse för befolkningen och har en central position i hälso- och sjukvårdssystemet. Akutmottagningar samverkar med vårdcentraler, andra sjukhus, det egna sjukhusets avdelningar och mottagningar så som röntgen, laboratorium, ambulans och SOS Alarm (Wikström, 2018). De som söker vård på akutmottagningarna har tillsammans en bred symptombild som täcker många vårdområden. De sökande har ofta gemensamt, att de upplever att de har ett brådskande behov av vård (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2018). De flesta patienter som läggs in på sjukhus har direkt eller indirekt kommit via akutmottagningen (Wikström, 2018).

På en akutmottagning tjänstgör olika yrkeskategorier såsom läkare,

sjuk-sköterskor, undersköterskor samt administrativ personal (Wikström, 2018).Till akutmottagningar kommer patienter som blivit akut sjuka eller varit med om en allvarlig skada eller olycka (a.a). Där träffar de en sjuksköterska som gör en första bedömning av patientens hälsotillstånd och bedömer om patienten snabbt behöver träffa en läkare (a.a). Sjuksköterskan triagerar patienten, vilket betyder att sortera och prioritera de mest allvarliga tillstånden baserat på en helhetsbedömning. De mest brådskande fallen prioriteras och ska få vård först (Göransson m.fl., 2008). Vid en del tillstånd kan det räcka att sjuksköterskan ger egenvårdsråd och patienten skickas hem. Vid mindre akuta tillstånd hänvisas patienten till

primärvården medan vissa tillstånd kräver omedelbar vård på akutmottagningen (Wikström, 2018).

Barnakuten

Studier visar att söktryck på barnakutmottagningar är fortsatt högt över hela världen (Ellbrant m.fl., 2018; Freed m.fl., 2015; Pethe m.fl., 2018) och att hälften av alla besök på barnakutmottagningen är icke-akuta ärenden. Många icke-akuta ärenden visar sig kunna hanteras av primärvården (Berry m.fl., 2008; Hummel m.fl., 2014; Pethe m.fl., 2018). Rapporten av Vårdanalys (2018) beskriver att

(6)

2 situationen på olika akutmottagningar påverkas i stor utsträckning av hur övriga delar av hälso- och sjukvården fungerar och att bristerna i vård- och

omsorgssystemet ofta visar sig på sjukhusens akutmottagningar. Ett högt söktryck kan resultera i sämre vårdkvalitet och sämre patientsäkerhet (Ellbrant m.fl., 2018). Svårt sjuka barn riskerar att missas i långa köer och väntetiderna blir längre, vilket enligt Reiser m.fl., (2019) kan resultera i missnöjda föräldrar och en stressig arbetsmiljö för vårdpersonalen (Vårdanalys, 2018).

Studier belyser att barnakutmottagningar används som primärvård (Hummel m.fl., 2014; Pethe m.fl., 2018) och föräldrar uppger att de hellre går till

barn-akutmottagningen än primärvården på grund av dåliga erfarenheter av densamma (Berry m.fl., 2008; Hummel m.fl., 2014). Anledningar är exempelvis långa väntetider och dålig tillgänglighet. Andra anledningar är att föräldrarna upplever att vårdpersonalen på barnakutmottagningar har högre kompetens och har tillgång till fler resurser, till exempel laboratorietester, röntgen och att barnet får en

grundligare undersökning. Studier visar också att primärvården ofta rekommenderar föräldrarna att uppsöka en akutmottagning (a.a).

Yrkesrollen

I artiklarna som ligger till grund för litteraturstudien används begreppen health care provider eller healthcare workers, vilket översatts till det mer allmänna begreppet vårdpersonal. Eftersom denna litteraturstudie är ett arbete i femte terminen på sjuksköterskeutbildningen kommer fokus att ligga på sjuksköterskans roll vars huvudområden inom omvårdnad därför beskrivs nedan. Både

barnakutmottagningar och akutsjukvård nämns i bakgrunden och tillfällen då akutsjukvård berörs avses en allmän akutsjukvårdsavdelning.

Sjuksköterskans omvårdnadsansvar

Omvårdnad är sjuksköterskans huvudområde och sjuksköterskan leder och ansvarar för omvårdnadsarbetet. Det innebär att sjuksköterskan självständigt ska kunna fatta kliniska beslut men också i samverkan med team och tillsammans med patienten och närstående ansvara för bedömning, diagnostik, planering,

genomförande och utvärdering av omvårdnaden (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Omvårdnaden ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet för att ge den bästa tillgängliga vården till patient och närstående. I den grundutbildade sjuksköterskans arbete ingår det att kunna möta alla individer, i alla deras

sinnesstämningar oavsett ålder eller sjukdom (a.a). Omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee omvårdnadsteori fokuserar bland annat på mellanmänskliga relationer i omvårdnaden. Hon menar att människan är unik och ska bemötas individuellt efter sina förutsättningar (Travelbee, 1971).

Omvårdnad innefattar bland annat förebyggande, stödjande och vårdande åtgärder inom hälso- och sjukvårdens olika miljöer. Omvårdnad utgår från en humanistisk människosyn, med ett existentiellt filosofiskt synsätt där människan ses som aktiv och skapande, som en del i ett sammanhang. Personen som är i behov av

omvårdnad behöver stöd, vägledning och hjälp och det ska ges utifrån ett gott bemötande (Svensk Sjuksköterskeförening, 2014). Målet för omvårdnad är att patient och närstående ska vara delaktiga, känna trygghet och uppleva respekt (a.a).

(7)

3 Vårdrelationen, relationen mellan patient och vårdaren, är grunden i omvårdnad. I vårdrelationen ska patienten få möjlighet att uttrycka sina känslor, upplevelser och behov (Eriksson, 2000). På en akutmottagning vet inte patienter alltid vem som är den ansvariga sjuksköterskan, vilket kan göra det svårt för patienten att ha

sjuksköterskan som en trygg utgångspunkt. Vårdrelationen måste byggas på kort tid men Nyström (2003) menar att välvilja och professionalism hos

vård-personalen optimerar möjligheten att skapa goda vårdrelationer med patienterna (Nyström, 2003). I sin omvårdnadsteori beskriver Travelbee vårdrelationen som en “människa till människa-relation”, där sjuksköterskan möter patientens behov på ett sätt som är anpassat till den unika individen. I sin relation med patienten (och närstående) är det angeläget att sjuksköterskan visar respekt och empati. För att en relation ska skapas behöver sjuksköterskan avsätta tid och personligt engagemang och kommunicera med patienten. Kommunikation beskrivs som en dynamisk process och är ett medel för att etablera förhållandet

människa-människa. Genom kommunikation kan sjuksköterskor lära känna patienten, förstå och möta patientens behov (Travelbee, 1971).

Möten i sjukvården

I vårdsituationen befinner sig patienten och anhöriga i ett utsatt läge, på grund av sjukdom, okunskap, oro och beroendeställning. Bemötandet är komplext och innefattar allt som sker i kontakterna mellan patient och/eller anhörig och vårdpersonal. Bemötandet har betydelse för patientsäkerheten och kan påverka resultatet av vård och behandling, och är centralt för att patient och anhörig ska kunna känna tillit till vården. Tillit skapar förutsättningar för bättre vårdresultat (Socialstyrelsen, 2015). Det kan däremot många gånger vara svårt att hinna

utveckla en relation och ömsesidigt förtroende under den korta tid som patient och anhörig är på akutmottagningen (Wikström, 2018). Enligt lagen (2017:30) om hälso- och sjukvård ska den vårdsökande få en medicinsk bedömning så snart som möjligt. Behandling ska ske utifrån aktuell sjukdom eller symtom. Att se

människan bakom sjukdomen eller diagnosen, att lyssna och att samtala ökar förutsättningarna för att vårdpersonal och patient ska förstå varandra, då detta ökar patientens delaktighet (Socialstyrelsen, 2015).

Möta barn och familj

Som barn eller förälder kan det vara frustrerande och känslosamt att uppsöka vård på en akutmottagning. En del känner obehag enbart av att gå in genom dörrarna, och för en del kan deras symtom eller tillstånd vara bland de värsta de någonsin upplevt (Wikström, 2018). Föräldrarna är ofta stressade och frustrerade i samband med att deras barn är sjukt och är ibland mer påverkade än barnet (Alisic m.fl., 2014). Därför är det av stor betydelse hur barn och föräldrar blir bemötta på akutmottagningen (Wikström, 2018). Alla familjer och barn reagerar olika på att behöva söka akutsjukvård och vårdpersonal måste därför anpassa sitt närmande till varje individ (Alisic m.fl., 2014). All vårdpersonal har ett personligt och professionellt ansvar att bemöta barn och föräldrar på ett sätt som ger dem lika rättigheter och möjligheter i mötet med vården. Precis som vuxna har barn samma rätt till en jämlik vård, information och delaktighet (Socialstyrelsen, 2015).

Delaktighet förutsätter en viss kunskap och förståelse, därför krävs det att vårdpersonal kommunicerar med barn och förälder i all vård och behandling. Vårdpersonal ska anpassa information och kommunikation utefter faktorer såsom patientens mognad, erfarenheter och eventuella funktionsnedsättningar

(8)

4 Inom barnhälsovården ska all personal arbeta efter barnkonventionen i sitt

förhållningssätt till barn och föräldrar (Rikshandboken, 2018). Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige och beskriver barns rättigheter. Lag

(2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter beskriver enligt artikel 9 att “barn ska inte skiljas från sina föräldrar, utom när det är nödvändigt för barnets bästa”. Således är det viktigt att vårdpersonal inkluderar föräldrarna i omvårdnaden av sitt barn, eftersom föräldrarna oftast är den bästa källan till tröst och trygghet (Kyle, 2017).

Vårdpersonal behöver i mötet med barn utgå från barnets perspektiv. Det är väsentligt att skapa en förtroendefull relation och en trygg omgivning för barnet. Genom detta kan barnet känna sig tryggt nog för att våga ställa frågor, kunna ta in information och vara med i beslutsfattandet. Barns synpunkter ska tas tillvara på, och barnet ska få dela makt och ansvar över de beslut som fattas (Socialstyrelsen, 2015). I en studie framkom det att när barn upplever smärta, är trygghet det primära. Alla barn i studien kände ett behov av förälderns närvaro och handlingar i form av att exempelvis hålla handen eller bli klappade, för att känna sig trygga i sjukhusmiljön. Sjuksköterskorna hade också en central roll i att skapa en trygg miljö för barnen. Barnen beskrev att sjuksköterskorna exempelvis kunde distrahera barnen genom att kittlas, massera och läsa sagor (Pope, 2018). Familjecentrerad vård

Familjecentrerad vård är ett begrepp som bygger på ett partnerskap mellan sjuksköterska, patient och anhöriga, där alla samarbetar och där samtligas

kunskaper respekteras och förväntas bidra till barnets vård (O’Malley m.fl., 2018). Sjuksköterska och familj tar med sig olika styrkor och resurser in i partnerskapet (Svensk Sjuksköterskeförening, 2015). Familjecentrerat arbete förbättrar den gemensamma förståelsen mellan föräldrar och sjuksköterskor och har potential att förbättra patientens och familjens upplevelse och slutligen patientsäkerheten (Khan m.fl., 2017). Familjecentrerad vård bygger på att det finns gemensamma mål och en ömsesidig respekt mellan parterna, som uppstår när kommunikationen sker på ett tydligt och icke dömande sätt (O’Malley m.fl., 2008). Patient och närstående ska bli sedda och förstådda som unika personer med individuella behov, värderingar och förväntningar (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskor beskriver behovet av att vårda hela familjen. Föräldrarna är viktiga att inkludera eftersom de ger barnen trygghet och kan vara en hjälp vid

medicinska procedurer, genom att till exempel distrahera barnen. Sjuksköter-skorna anser att föräldrar bör vara delaktiga i vården av sitt barn men de bör också få vägledning i detta (Alisic m.fl., 2014).

Brister & utmaningar

Att arbeta i akutsjukvården generellt, innebär att stundtals befinna sig i stressade och utmanande situationer, som kan upplevas som påfrestande och frustrerande. Stora variationer i arbetet och emellanåt en pressad arbetssituation ställer höga krav på vårdpersonalen (Wikström, 2018). I den professionella rollen ingår att klara av att ge ett gott bemötande, vara empatisk och att inge lugn, hopp och tröst, även när det känns svårt att räcka till (Socialstyrelsen, 2015). Vid hög arbets-belastning tvingas vårdpersonalen att prioritera de medicinska behoven (Alisic m.fl., 2014) och de psykosociala och etiska aspekterna får vänta (Wikström, 2018). Tidspressen är en stor utmaning även om vårdpersonalen uppger att de hade velat prioritera annorlunda. Tid är en viktig förutsättning för att vårdpersonal ska kunna skapa tillit, vilket leder till trygghet (Alisic m.fl., 2014; Grahn, 2015).

(9)

5 Brister i bemötandet mellan patient, anhörig och vårdpersonal kan leda till brister i kommunikationen och informationen, vilket kan vara förenat med

patient-säkerhetsrisker. Kommunikationen kan försvåras av språksvårigheter eller svårigheter av att tolka varandras signaler eller kroppsspråk.Brister i

kommunikationen kan till exempel bli en patientsäkerhetsrisk om vårdpersonalen inte uppfattar patientens eller anhörigas oro.Brister kan också leda till att

vårdpersonal inte får en klar bild av symtom och sjukdom och därmed missar att vidta åtgärder, eller vidtar åtgärder som inte är lämpliga (Socialstyrelsen, 2015). Både patient och vårdpersonal förtjänar att mötas med ömsesidig respekt, men vårdpersonal på akutmottagningar kan stundtals uppleva att de blir mindre respekterade av patienterna än förväntat. Orsakerna till detta kan vara att

patienterna har smärta, att väntetiderna är långa, brist på information eller rädsla. Dessa känslor kan vårdpersonalen bemöta med en sympatisk attityd och genom att informera om läget på akutmottagningen (Wikström, 2018).

På en barnakutmottagning finns även utmaningar med att arbeta familjecentrerat. Ofta finns det inte sedan tidigare en relation mellan patienten och vårdaren, utan relationen ska byggas upp i en akut situation. Befinner sig många patienter på akuten och vårdpersonalen är upptagen kan det vara svårt att bygga en sådan relation. Andra utmaningar kan vara om barnet inkommer med ambulans utan vuxen, eller att det finns flera vuxna kring barnet och att det i en akut situation kan vara svårt för vårdpersonalen att identifiera föräldern. Trots en del utmaningar och svårigheter med att utföra familjecentrerad vård på en barnakutmottagning är det möjligt och bör därför eftersträvas (O’Malley m.fl., 2008).

PROBLEMFORMULERING

Sjuksköterskans ansvar är att se till barnets och familjens bästa och att ständigt sträva efter att ge den bästa tillgängliga vården. Då söktrycket fortsatt stiger på barnakutmottagningar blir väntetiderna längre och allvarligt sjuka barn riskerar att missas. Detta är ett etiskt omvårdnadsproblem världen över (Ellbrant m.fl., 2018; Pethe m.fl., 2018) som visar sig kunna leda till missnöjda föräldrar (Reiser m.fl., 2019). För att bättre kunna förstå föräldrars behov när de söker akut vård med sina barn behövs det mer fördjupad kunskap om vad föräldrar generellt har för

upplevelser av mötet med vårdpersonalen på barnakutmottagningar. Denna studie kan förhoppningsvis komma att bidra med kunskap för

grundutbildade sjuksköterskor, men också för vårdpersonal i allmänhet, som arbetar på en barnakutmottagning.

SYFTE

Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av mötet med vårdpersonalen på barnakutmottagningar.

METOD

För att svara på studiens syfte genomfördes en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. En litteraturstudie innebär en

(10)

6 genomgång av tidigare publicerad forskning inom avgränsade ämnesområden. När syftet är att studera personers upplevelser och erfarenheter är kvalitativa studier bäst lämpade (Willman m.fl., 2016).

Inklusions- och exklusionskriterier

Studien inleddes genom att problemformulering utformades och inklusions- och exklusionskriterier preciserades.Inklusions- och exklusionskriterier formulerades för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar i databaser som svarade till studiens syfte (Willman m.fl., 2016). Inklusionskriterierna var föräldrar, som tillsammans med sina barn uppsökte en barnakutmottagning, oavsett kontaktorsak, tillstånd eller sjukdom. Artiklarna skulle även vara av kvalitativ ansats.Till barn räknades alla i åldern 0–18 år. Artiklarnas resultat skulle utgå från föräldrarnas perspektiv. Artiklarna skulle vara skrivna på svenska och engelska samt vara peer reviewed. Begränsningar för publiceringsårtal gjordes inte i någon av sökningarna då detta inte ansågs relevant för studien.

Databaser och litteratursökning

POR-modellen användes för att strukturera frågeställningen i syfte att rikta sökningen till relevanta artiklar, då POR-modellen är användbar vid sökning av kvalitativa studier (Willman m.fl., 2016). P står för population, O står för område/fenomen och R för resultat (tabell 1).

Tabell 1 Sökord efter POR-modellen

Population Område/fenomen Resultat

Föräldrar Upplevelser av mötet med vårdpersonal på barnakutmottagningar

Beskrivningar av föräldrars upplevelser av mötet med vårdpersonalen på barnakutmottagningar

Databasen Cumulative Index to Nursing & Allied Health Literature (CINAHL) användes vid artikelsökning eftersom den inriktar sig på omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2016). Databasen PubMed användes då den specificerar sig på medicinsk- och omvårdnadsforskning (Willman m.fl., 2016). Sökning av artiklar gjordes även i PsycInfo, en databas som täcker psykologisk forskning inom medicin, omvårdnad och andra närbelägna områden (Forsberg & Wengström, 2016). Karolinska institutets (2019) medicinska MeSH-ordlista användes för att ta fram engelska sökord samt för att utesluta felaktiga ämnesord.

Sökorden enligt de bärande begreppen i syftet var; Föräldrar, upplevelser och akutmottagning (Tabell 1). Orden jämfördes då databaserna har olika

benämningar på samma ord i vardera ämnesordslistan enligt (Willman m.fl., 2016). Redan i detta skede upptäcktes att termen bemötande var svåröversatt till engelska. Översättningar till engelskan undersöktes och resulterade i encounter och treatment. Pilotsökning som gjordes genom att använda encounter som ett sökblock enligt POR-modellen gav få träffar. Treatment blev inte relevant att använda eftersom dess innebörd lutade mer åt behandling. Ett sökblock skapades genom att använda nurse-patient-relations, som enligt Karolinska institutet (2019) medicinska MeSH-ordlista kan användas till litteratursökningar med utgångs-punkten bemötande och upplevelser. Denna sökning med tre block gav få antal träffar. Det gjordes därför försök att använda sökordet pediatric care som ett tredje block enligt POR-modellen men denna litteratursökning gav också få antal

(11)

7 träffar. Efter diskussion med bibliotekarie på Malmö Universitet gjordes istället ett försök med enbart två sökblock, där både bemötande och barnakuten uteslöts. Fokus lades på sökorden föräldrars upplevelser och akutmottagning, med ett antagande om att barnet är delaktigt, inkluderat eller närvarande, så länge föräldrar är fokusgruppen i studien. Till sökningen lades fler synonymer till i vardera sökblock för att bredda sökningen. Denna sökning gav ett betydande antal sökträffar.

Mot bakgrund av ovan beskrivna process övervägdes modifiering av syftet eftersom sökträffarna gav ett bredare material. Efter ytterligare överväganden beslutades det om modifiering av syftet. Syftet modifierades från “föräldrars upplevelser av bemötandet på barnakutmottagningar” till “föräldrars upplevelser av mötet med vårdpersonalen på barnakutmottagningar”.

Sökblock 1 i CINAHL bildades med fritextorden parent* attitudes, parent* experience, parent* perception, parent* perspective och ämnesordet parental attitudes som kombinerades med Booleska termen OR. Sökblock 2 bildades med fritextorden emergency service, emergency department, emergency room och ämnesordet Emergency service som kombinerades med Booleska termen OR. Sökningen i PsycInfo genomfördes med identiska ämnesord, fritextord och synonymer. Sökblock 1 i PubMed bildades med fritextorden parent* experience*, parent* perception*, parent* perspective, parent* attitude* och ämnesordet Parents perception som kombinerades med Booleska termen OR. Sökblock 2 bildades med fritextorden emergency department, emergency room, emergency service och ämnesorden Emergency department samt Emergency room som kombinerades med Booleska termen OR. Sökblocken kombinerades slutligen med den Booleska termen AND. Dokumentation av sökningarna gjordes kontinuerligt. Sökningar i CINAHL och PsycInfo begränsades med peer reviewed. I PubMed begränsades sökningen med abstract. I denna databas fanns inte möjligheten att avgränsa med peer reviewed.

Databasernas ordlistor är uppbyggda av ämnesord och utgörs av huvudkategorier och underkategorier.I PubMed inkluderades ämnesordens underkategorier automatiskt, men i CINAHL och PsycInfo valdes funktionen ”explode” aktivtför att inkludera underkategorier av de valda ämnesorden och för att få likvärdiga sökningar i vardera databas (Willman m.fl., 2016). Sökningarna i databaserna hade likartad struktur med både fritextord och ämnesord. Ämnesorden i databaserna varierade men hade motsvarande innebörd, exempelvis parental attitudes i CINAHL och parents perception i PubMed. För att inkludera icke indexerat material användes fritextord i sökningen. För att få med alla

böjningsformer av fritextorden användes trunkering, som innebär att ersätta början eller slutet av ordet med en asterisk (*), som gav en bredare sökning (Forsberg & Wengström, 2016).

Litteratursökningen i PubMed med två sökblock gav ett så högt antal sökträffar att ett tredje block lades till med “qualitative study” OR “qualitative research” för att begränsa antal träffar. Detaljerade sökscheman bifogas (Bilaga 1). Antal träffar, lästa titlar, lästa abstrakt och artiklar i fulltext samt antal utvalda artiklar från respektive databas redovisas enligt nedan (Tabell 2).

(12)

8 Tabell 2 Sököversikt

Databas Sökblock Begränsningar Antal

träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa i fulltext Antal valda CINAHL Parents experience AND Emergency Service Peer reviewed, English 294 294 78 31 7 PubMed Parents experience AND Emergency department AND Qualitative Abstract, English 244 244 37 27 5 PsycInfo Parents experience AND Emergency department Peer reviewed, English 539 539 34 5 0 TOTALT 1076 1076 149 63 12 Urvalsprocessen

Urvalsprocessen började med att samtliga titlar lästes varav totalt 149 relevanta abstrakt valdes ut för närmare läsning. Från abstrakten valdes 63 artiklar ut, som lästes i fulltext och granskades utefter inklusion- och exklusionskriterierna. Av dessa 63 kvarstod 12 artiklar som valdes ut för den slutliga analysen. Därefter utfördes en noggrann analys och läsning med fokus på beskrivningar av föräldrars upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Från databasen PubMed valdes

ytterligare en artikel ut för analysen. Denna artikel identifierades genom webbsidans automatiska “liknande artiklar” (engelska “similar articles”). Fler artiklar hittades inte på likartat sätt i andra databaser. Från databasen PsycInfo valdes inte några artiklar ut för den slutliga analysen. De 5 lästa artiklarna i PsycInfo visade vid fulltextläsning inte vara relevanta med avseende på syftet. En artikel var utförd med mixad metod men valdes ut för kvalitetsgranskning

eftersom den kvalitativa delen innehöll relevanta beskrivningar. Som sista steg i urvalsprocessen numrerades de utvalda artiklarna från 1–13 för att underlätta fortsatt arbete och dokumentation. Utvalda artiklar redovisas i artikelmatrisen (Bilaga 2).

Kvalitetsgranskning

De 13 utvalda artiklarna granskades med en modifierad version av Forsberg och Wengströms (2016) granskningsprotokoll för kvalitativa studier (Bilaga 3). Modifieringen utfördes eftersom en del frågor inte ansågs vara relevanta för granskningen. I den modifierade versionen är endast frågor som krävde ett svar med “ja” eller “nej” inkluderade. Frågorna värderades på så sätt att “ja” gav ett poäng och “nej” gav noll poäng. Varje enskild fråga i granskningsprotokollet diskuterades. Frågorna blev modifierade på ett sätt, med inspiration från SBU:s handbok (2017) gällande övergripande kvalitetskriterier för kvalitativa studier, där

(13)

9 väl beskriven och tydlig urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transkriberings-process och analysmetod gav poäng. Fanns ett etiskt resonemang samt diskussion om metodologiska brister och risk för bias gav detta likaså poäng. Dessa

ovannämnda kvalitetskriterier visade sig bli avgörande för huruvida artiklarna fick hög, medel eller låg kvalitet.Kvalitetsgranskningen av de valda artiklarna

genomfördes av två oberoende granskare som därefter diskuterade och jämförde de enskilda artiklarna för att komma fram till en gemensam bedömning (Willman m.fl., 2016). Artiklarna graderades i låg, medel och hög kvalitet efter den totala poäng som respektive artikel erhöll. För hög kvalitet krävdes 9–10 poäng. För medel kvalitet krävdes 7–8 poäng, och för låg kvalitet krävdes 6 poäng eller lägre. Elva artiklar bedömdes ha hög kvalitet. En artikel bedömdes ha medel kvalitet och en artikel bedömdes ha låg kvalitet, med en totalpoäng på 6. I artikeln som erhöll låg kvalitet var urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod nämnd, men inte väl beskriven och tydlig. Diskussion om

metodologiska brister och risk för bias fanns inte. Denna artikel valdes att ta med eftersom den innehöll intressanta beskrivningar av föräldrars upplevelser. Alla kvalitetsgranskade artiklar valdes att inkluderas i analysen.

Dataanalys

En kvalitativ innehållsanalys genomfördes enligt Forsberg och Wengströms (2016) beskrivning. Ett vetenskapligt analysarbete innebär att dela upp det undersökta området i mindre delar och undersöka dem enskilt (Forsberg & Wengström, 2016). Varje artikel bearbetades stegvis. I första steget lästes varje artikel individuellt ett flertal gånger med fokus på resultatet. Alla utsagor gällande föräldrars känslor, upplevelser, intryck och erfarenheter kring mötet med

vårdpersonalen valdes ut och dokumenterades individuellt på enskilda Word-dokument. Utsagorna blev till så kallade koder, när de i nästa steg sammanfördes utifrån mönster, det vill säga likheter och olikheter. Därefter diskuterades och jämfördes koderna från vardera Word-dokument. Koderna som gemensamt identifierades från artiklarnas resultat var; stöd, kommunikation, effektivitet, delaktighet, samverkan, professionalitet, familjecentrerad vård, personcentrerad vård, information, betydelsen av brist på information, betydelsen av information, hur och när information ges, omsorg & omtanke, empati och tillit. Skillnader och likheter mellan koder jämfördes och diskuterades. På så sätt kondenserades koderna. Kategorier och underkategorier identifierades och övergripande teman bildades och presenteras i tabell 3 nedan (a.a).

Innan dataanalysen började diskuterades individuella förförståelser och

erfarenheter som författarna erhållit under den verksamhetsförlagda utbildningen, tidigare vårdarbete och egna erfarenheter som föräldrar. Förförståelse bör

diskuteras eftersom datainsamlingsprocessen och analysarbetet annars riskerar att påverkas (Willman m.fl., 2016).Förförståelsen medvetandegjordes vilket

upplevdes resultera i en större öppenhet för föräldrarnas olika upplevelser, både positiva och negativa sådana.

RESULTAT

Resultatet bygger på analys av 13 artiklar varav tolv är med kvalitativ ansats och en med mixad metod, där den kvantitativa delen exkluderades. De inkluderade studierna var utförda i USA (n=4), Storbritannien (n=2), Kanada (n=4) och Australien (n=4). Elva av studierna bedömdes ha hög kvalitet, en ha medel

(14)

10 kvalitet och en ha låg kvalitet (se artikelmatris; bilaga 2). I de 13 analyserade artiklarna varierade deltagarantalet mellan åtta och 2442 föräldrar. Studien med deltagarantal på 2442 är gjord med en mixad metod under flera års tid, vilket förklarar det höga antalet deltagare. Den kvalitativa delen bestod av två öppna frågor och redovisades med ett urval på 500 deltagares svar (Byczkowski m.fl., 2013). I sex av de 13 artiklarna benämns inte samtliga deltagare som föräldrar (Bentley m.fl., 2005; Byczkowski m.fl., 2016; Leyenaar m.fl., 2018; McGahey-Oakland m.fl., 2007; Peeler m.fl., 2018; Shave m.fl., 2018). Totalt sex av 814 deltagare var inte föräldrar. I de fall där det varit tydligt att utsagor kommit från icke föräldrar har dessa exkluderats.I samtliga studier är majoriteten av

deltagarna mammor. Genom analys av de 13 valda artiklarna skapades följande kategorier;

Tabell 3. Kategorier och underkategorier

Kategori Underkategori

Bemötande och omtanke Professionalitet

Familjen i fokus Delaktighet

Känslomässigt stöd Information och kommunikation Betydelsen av information

Betydelsen av brist på information och kommunikation

Hur och när information ges

Bemötande och omtanke

Gott bemötande av vårdpersonalen upplevdes av flera föräldrar, (Byczkowski m.fl., 2013; Minney m.fl., 2019; Nicholas m.fl., 2020; Peeler m.fl., 2018) som beskrev vårdpersonalen som vänlig (Byczkowski m.fl., 2013; Minney m.fl., 2019; Peeler m.fl., 2018), trevlig och med ett leende på läpparna (Minney m.fl., 2019). Föräldrar upplevde och beskrev också vårdpersonalen som hjälpsam, ärlig, omtänksam (Byczkowski m.fl., 2013; Wiseman m.fl., 2018) och empatisk (Byczkowski m.fl., 2016; Byczkowski m.fl., 2013; Leyenaar m.fl., 2018; Wiseman m.fl., 2018). När sjuksköterskor verkade ha erfarenhet av barn och bemötte barnet efter barnets ålder, uttryckte föräldrarna att det påverkade barnets välmående. Föräldrar kände sig nöjda över att vårdpersonalen hade ett vänligt bemötande och de upplevde tillit till vårdpersonalen när de bemötte barnet på ett vänligt sätt (Peeler m.fl., 2018). Föräldrar upplevde att vårdpersonalen bemötte barnet som en person som förstod och att den fick information om vad som skulle hända härnäst. De upplevde också att vårdpersonalen gav barnet tid att anpassa sig till situationen och förbereda sig för behandling och undersökning (Shave, 2018). Föräldrar beskrev att vårdpersonalen spenderade gott om tid med barnet och familjen samt att vårdpersonalen inte upplevdes som stressad. De upplevde också att vårdpersonalen tittade till barnet och utvärderade smärta och symtom ofta (Byczkowski m.fl., 2016). Föräldrar berättade att sjuksköterskan var lugn och ställde frågor till barnet, vilket uppskattades (Shave m.fl.,2018). Många föräldrar uttryckte att vårdpersonalen fokuserade på barnet genom att de lugnade och lekte med barnet och skyndade inte på några undersökningar (Byczkowski m.fl., 2013).

(15)

11 En förälder beskrev hur vårdpersonalens goda bemötande påverkade hela

familjens mående och att deras kroppsspråk till och med fick familjen att känna sig mer bekväm (Minney m.fl., 2019). En förälder berättade om ett tillfälle då vårdpersonalen visade omtanke genom att de hämtade saker som familjen behövde, såsom snacks och dryck (Byczkowski m.fl., 2013).Några föräldrar beskrev att de upplevde att vårdpersonal genuint visade omtanke om barnet (Byczkowski m.fl., 2016; Byczkowski m.fl., 2013; Minney m.fl., 2019). I ett fall beskrev en mamma hur en sjuksköterska visade omtanke gentemot henne när sjuksköterskan frågade hur mamman mådde, då sjuksköterskan märkte att mamman blev upprörd. Föräldrar uppskattade att vårdpersonalen även visade omtanke om föräldrarnas välbefinnande (Peeler m.fl., 2018) och att deras oro bekräftades (Leyenaar m.fl., 2018; Shave m.fl., 2018).

Professionalitet

Flera föräldrar upplevde att vården som deras barn fick på barnakutmottagningen var professionell (Peeler m.fl., 2018; Williamson m.fl., 2016; Wiseman m.fl., 2018), var av hög standard och att barnens medicinska behov blev väl

tillgodosedda (Wiseman m.fl., 2018). Professionalitet visade sig bland annat när vårdpersonalen var noggrann och effektiv, vilket föräldrarna beskrev förstärkte deras välmående och i stor grad påverkade nöjdheten (Peeler m.fl., 2018).

Föräldrar beskrev att akutmottagningen hade goda resurser och att väntan på att få hjälp var kort (Byczkowski m.fl., 2016). Många föräldrar upplevde att

vårdpersonalen gjorde vad de kunde för att ställa rätt diagnos på barnet, vilket de menade ledde till en känsla av att barnet var i trygga händer och gav förtroende för vården (Byczkowski m.fl., 2013). Föräldrarna uppskattade när vårdpersonalen på akuten var väl förberedd för barnets ankomst och kände till barnets anamnes (Byczkowski m.fl., 2016). Ett exempel på professionalitet framkom också av föräldrar till barn med kognitiv funktionsvariation, som beskrev att när vård-personalen hade kunskap om barnets diagnos och tillstånd, påverkades upplevelsen av vårdmötet på barnakutmottagningen positivt (Nicholas m.fl., 2020).

Däremot upplevdes brist på professionalitet enligt ett par föräldrar genom att viss vårdpersonal saknade kunskap och förmåga om att ta hand om barnens

känslomässiga och psykologiska behov (Bentley m.fl., 2005). Föräldrar påtalade även att när det skedde någon form av felbedömning eller feldiagnostisering, bidrog detta till oro och ångest (Williamson m.fl., 2016). Ett annat exempel på bristande professionalitet framkom av en förälder, som berättade hur

sjuk-sköterskan som vägde hennes barn varken log eller pratade med barnet, och tyckte att detta borde ha gjorts eftersom barnet grät. En annan förälder tyckte att

vårdpersonalen skulle bli generellt bättre på att undersöka om barnen hade ont och hur de mådde. En mamma upplevde att 30 minuter var för länge att vara ensamma efter avslutad andningsbehandling, och önskade att vårdpersonal skulle tittat till hennes barn tidigare (Byczkowski m.fl., 2013).

Familjen i fokus

Nedan behandlas resultat kring föräldrars upplevelser av delaktighet i barnets vård samt känslomässigt stöd från vårdpersonalen.

Delaktighet

Föräldrar uttryckte att det var betydelsefullt för dem att vara involverade i barnets vård och att få vara tillsammans med barnet hela tiden, även vid tester och

(16)

12 provtagningar (Byczkowski m.fl., 2016). Det var betydelsefullt för föräldrarna att de kände sig respekterade (Leyenaar m.fl., 2018; Peeler m.fl., 2018; Wiseman m.fl., 2018), att de blev lyssnade på (Byczkowski m.fl., 2016; Nicholas m.fl., 2020), att deras kunskap värdesattes (Byczkowski m.fl., 2016; Leyenaar m.fl., 2018; Nicholas m.fl., 2020) och att de inkluderades i beslutsfattande (Peeler m.fl., 2018). Vikten av att vara involverad i barnets vård framkom specifikt av föräldrar med kroniskt sjuka barn som sökte akutvård, eftersom föräldrarna känner sitt barn och barnets diagnos bäst (Byczkowski m.fl., 2016). Föräldrar kände sig delaktiga och upplevde att de hade mer kontroll över situationen när vårdpersonalen involverade dem vid beslutsfattande kring behandlingsplanen (Wiseman m.fl., 2018). Föräldrarna till barn med kognitiv funktionsvariation upplevde sig delaktiga i vården när vårdpersonalen tog till vara på deras kunskap om sitt barn och när föräldrarna fick möjlighet att vägleda vårdpersonalen vid specifika procedurer (Nicholas m.fl., 2020).

Det framkom också missnöje från föräldrarna över att inte ha blivit tillräckligt delaktiga i barnets vård (Bekkering & Woodgate, 2019; Bentley m.fl., 2005; Nicholas m.fl., 2020; Peeler m.fl., 2018) och det var vanligt att föräldrarna saknade vägledning från vårdpersonalen om vilken roll de kunde ta i vården av deras barn (Bentley m.fl., 2005). Några föräldrar beskrev att de var upprörda när de blev hänvisade till väntrummet när deras barn behövde lämna akuten för att göra kompletterande undersökningar, såsom röntgen. Ett annat exempel på bristande delaktighet berättades av en mamma som inte uppskattade hur vårdpersonalen diskuterade behandling utan att involvera henne i samtalet (Bentley m.fl., 2005). En förälder beskrev att hon inte blev lyssnad på och en annan förälder upplevde ignorans gentemot henne (Nicholas m.fl., 2020).

Föräldrarna såg överlag sig själva som en viktig del i barnens liv och det framkom att föräldrarna kände en rättighet att få vara med när deras barn återupplivades. Enligt några föräldrar var det betydelsefullt att vårdpersonalen gav dem möjlighet att själva få bestämma om de skulle närvara på rummet när deras barn

återupplivades. Att själva få bestämma ledde till en känsla av kontroll. Föräldrar beskrev betydelsen av att vara delaktig vid återupplivningen av deras barn, i form av att vara närvarande och att själv kunna se hela processen, för att förstå vad som hänt och för att inte känna tvivel gentemot vårdpersonalen.En mamma, som inte varit delaktig vid återupplivningsförsöket av sin son, berättade att hon trots allt accepterat sin sons död men upplevde press från vårdpersonalen att se och hålla sitt döda barn. Det lämnade henne med ett oönskat minne. För övrigt menade föräldrarna att de upplevde det som positivt att de fick tid med sitt barn som gått bort, eftersom det gav dem tid att förstå vad som hänt (McGahey-Oakland m.fl., 2006).

Känslomässigt stöd

Föräldrarna upplevde stöd från vårdpersonalen så snart de kom in genom dörrarna, i form av att de direkt fick information om vad som skulle hända med deras barn (Wiseman, 2018). Föräldrarna beskrev att vårdpersonalen visade tålamod (Byczkowski m.fl., 2013; Peeler m.fl., 2018) och förståelse för vad de gick igenom och att vårdpersonalen uppmärksammade deras oro och stress. Föräldrarna upplevde att vårdpersonalen var bra på att möta deras direkta stress i anslutning till barnets tillstånd och de berättade om hur vårdpersonalen försökte hjälpa dem att hantera sina känslor när de såg sitt skadade barn. Föräldrar beskrev också hur de kände sig sedda och blev bekräftade i sin smärta. De upplevde att

(17)

13 vårdpersonalen förstod att de hade andra orosmoment utanför sjukhuset, såsom resten av familjen, men även behovet av att ta hand om sig själva (Wiseman m.fl., 2018). Stöd i form av uppmuntran från vårdpersonalen upplevdes som

betydelsefullt för många föräldrar (Shave m.fl., 2018). De önskade höra att de gjort ett bra jobb som förälder och detta upplevdes särskilt angeläget för nyblivna föräldrar eller för föräldrar vars barn blivit nydiagnostiserade (Byczkowski m.fl., 2016).

Det framkom även att föräldrar saknade känslomässigt stöd under tiden på akuten (Minney m.fl., 2019; Williamson m.fl., 2016; Wiseman m.fl., 2018;). Föräldrar beskrev att de inte blivit erbjudna stöd från vårdpersonalen och samtidigt visade det sig att några föräldrar hade svårt att ta emot känslomässigt stöd. Flera faktorer spelade in i vilken utsträckning föräldrarna kände behov av stöd. Det inkluderade; skada och skadans svårighetsgrad samt påverkan på barnets fysiska, emotionella och psykiska välbefinnande. De flesta föräldrar upplevde däremot att de hade tillgång till känslomässigt stöd, om de behövt (Foster m.fl., 2016). Ett par föräldrar upplevde brist på medkänsla och förståelse för deras traumatiska erfarenhet och de upplevde att de lämnades med en känsla av ensamhet i sin sorg efter att ha förlorat sitt barn (Bekkering & Woodgate, 2019). I andra fall var föräldrar chockade över att deras barn fortfarande hade allvarliga och långvariga symptom, såsom trötthet, utmattning och personlighetsförändringar efter skadan. Det framkom att föräldrar upplevde avsaknad av stöd gällande att hantera sitt barns symtom samt beteende (Minney m.fl., 2019). Brist på stöd visade sig i andra fall genom att föräldrar upplevde att de inte visste vad de kunde förvänta sig rent emotionellt, både för sig själva och för barnets återhämtning (Wiseman m.fl., 2018).

Information och kommunikation

Information och kommunikation inkluderar tydlighet, noggrannhet, förståelse och konsekvens av den information som förmedlas. Nedan behandlas resultat kring betydelsen av information samt upplevelser av brist på information liksom syn på när och hur information gavs.

Betydelsen av information

Önskan om att föräldrar skulle bli informerade genomgående vid

akutmottagningbesöket i sin helhet framkom (Nicholas m.fl., 2020). Detta omfattade information om deras barns status och diagnos, behandlingsplan och processen steg för steg på akutmottagningen (Byczkowski m.fl., 2016). Föräldrar uttryckte vikten av att information riktade sig direkt till barnet (Byczkowski m.fl., 2016; Byczkowski m.fl., 2013; Shave m.fl., 2018) och föräldrar beskrev hur vårdpersonal individanpassade informationen och mötte familjens behov

(Byczkowski m.fl., 2016). Samtidigt framträdde en önskan att vårdpersonal skulle använda ett enklare språk som föräldrar och barn kunde förstå (Bentley m.fl., 2005; Shave m.fl., 2018). I flera fall uttryckte föräldrar behov av att förstå

innebörden av olika behandlingar och kände därmed ett behov att ställa frågor till vårdpersonalen gällande deras barns framsteg och status. De flesta var nöjda med mängden information de fick och hur den gavs. Föräldrar till barn med kognitiv funktionsvariation tog upp vikten av regelbunden uppdatering i deras barns vård och relevant information om barnets diagnos då detta stärkte och effektiviserade den personliga vården (Nicholas m.fl., 2018).En annan förälder beskrev ett starkt behov av att bli försäkrad om att barnet skulle bli bra och först då minskade oron (Peeler m.fl., 2018). I ett fall där flera familjemedlemmar var involverade i en

(18)

14 olycka upplevde föräldrarna att de hade möjlighet att fokusera på de andra

skadade familjemedlemmarna då vårdpersonal gav kontinuerlig information om deras barn (Wiseman m.fl., 2018). Föräldrar upplevde att vårdpersonal vägledde dem om allt som de behövde veta gällande behandling, diagnos och tiden efter utskrivning. Flera upplevde också att de fick chansen att ställa frågor och att vårdpersonal förklarade saker på ett bra sätt. Föräldrar fick även ett

telefonnummer att använda om ytterligare frågor uppkom(Byczkowski m.fl., 2013).

Betydelsen av brist på information och kommunikation

Några föräldrar saknade mer grundläggande information om läkemedel som sattes inoch om smärtans naturliga gång, samt smärtans varaktighet före det planerade ingreppet (Shave m.fl., 2018). Andra saknade information om hur de kunde stötta sina barn emotionellt efter traumat och kände ett behov av information om barnets känslomässiga förändringar samt åtkomst av psykologiskt stöd om det behövdes (Williamson m.fl., 2016). Några var kritiska till mängden information och tyckte att de borde fått mer information från vårdpersonalen, men tog inte själva initiativ att fråga. För vissa föräldrar blev omfattningen av deras barns skada uppenbar under tiden som gick. När behandlings- och återhämtningsprocessen utvecklades fick dessa föräldrar en djupare förståelse för effekterna av deras barns skada (Foster m.fl., 2016).

Föräldrar uppgav även att de upplevt kommunikationen med vårdpersonalen som bristfällig (Leyenaar m.fl., 2018; Minney m.fl., 2019; Williamson m.fl., 2016) och upplevde även en brist på uppföljning, speciellt när barnet fortfarande hade

pågående symtom. På grund av bristande kommunikation behövde några familjer uppsöka akuten eller primärvården igen, vilket ledde till besvikelse gentemot sjukvården generellt (Minney m.fl., 2019). Det framkom att ett par föräldrar upplevde att kommunikationen mellan vårdpersonalen brast då föräldrar fick upprepa information till flera i personalstyrkan, och de undrade över om vård-personalen delade med sig av information till varandra (Byczkowski m.fl., 2013). Flera föräldrar beskrev däremot att de upplevde ett bra samarbete mellan vård-personalen och att de kommunicerade väl och respekterade varandra. Föräldrar upplevde att sjuksköterskor och doktorer stöttade och var vänliga mot varandra (Byczkowski m.fl., 2016; Byczkowski m.fl., 2013).

Föräldrar beskrev avsaknad av god utskrivningsinformation (Bekkering &

Woodgate, 2019; Byczkowski m.fl., 2016; Foster m.fl., 2017; Minney m.fl., 2019; Williamson m.fl., 2016). De flesta önskade mer information om hur de skulle kunna hjälpa barnet hemma och vad de hade att förvänta sig om barnets fysiska och psykiska tillfrisknande (Foster m.fl., 2017). Föräldrar till barn som sökte vård med hjärnskakning önskade mer utskrivningsinformation gällande barnens

fortsatta symtom efter skadan och menade att det inte räckte att endast få

broschyrer om biverkningar och symtom. I ett annat fall beskrev föräldrar att de kände sig övergivna efter utskrivning även om de fått veta att de kunde kontakta akuten när som helst (Minney m.fl., 2019). Flera föräldrar önskade klar och entydig utskrivningsinformation för att kunna vårda sitt barn hemma med större självförtroende (Williamson m.fl., 2016) och andra saknade

utskrivnings-information om barnets återhämtning efter trauma (Byczkowski m.fl., 2016). Det uttrycktes även en önskan om mer information och en bättre förklaring om vad en förälder bör göra i en viss situation eller i ett visst sjukdomstillstånd, vilka tecken att vara uppmärksam på och vad som bör göras om något händer. På grund av

(19)

15 denna informationsbrist kände föräldrarna sig otrygga när de lämnade akuten (Byczkowski m.fl., 2013).

Hur och när information ges

Vikten av tydlig och regelbunden information uttrycktes av föräldrarna då detta minskade deras stress och oro (Foster m.fl., 2016; Peeler m.fl., 2018).

Kontinuerlig information från vårdpersonalen upplevde som extra väsentligt vid förseningar eller förändringar i processen på akutmottagningen (Byczkowski m.fl., 2013). Flera föräldrar beskrev också att de uppskattade att information gavs kortfattat och vid lämpliga tidpunkter (Bekkering & Woodgate, 2019; McGahey-Oakland m.fl., 2006; Peeler m.fl., 2018; Wiseman m.fl., 2018). Flera föräldrar beskrev betydelsen av att vårdpersonalen var medveten om att föräldrarna var i en stressad situation där fokus låg på att stötta barnet (Bentley, 2005).

Brist på information under väntetider var mest besvärande enligt föräldrarna (Bentley, 2005; Byczkowski m.fl., 2013), och väntan beskrevs som en evighet av en förälder (Bentley, 2005). Det framkom att många föräldrar blev intoleranta när orsaken till väntan inte förklarades. När vårdpersonal inte syntes till på ett tag upplevde de känslor som att deras barn var bortglömt (Bentley, 2005). Föräldrar upplevde att ovissheten var särskilt svår och i ett specifikt fall berättade en förälder att vårdpersonalen informerade om att en operation endast skulle ta ett par timmar men tog hela nio timmar. Det var en lång väntan och information under tiden saknades (Wiseman m.fl., 2018).

Föräldrar till tre barn berättade att de fick vänta i ett litet rum bredvid

återupplivningsrummet och saknade information om vad som hände med deras barn. När vårdpersonal talade om att de äntligen kunde komma in och se sitt barn minns föräldrarna att de i återupplivningsrummet möttes av att det ännu pågick en återupplivning, för att några sekunder senare se hur vårdpersonalen avslutade återupplivningen och dödförklarade barnet. Avslutet kom utan förvarning och utan information. Föräldrarna var i chock (Bekkering & Woodgate, 2019). En av föräldrarna berättade att vårdpersonalen som bad familjen komma in i rummet, hade behagligt tonläge, vilket gav en känsla att de hade lyckats återuppliva barnet, som visade sig vara motsatsen (Bekkering & Woodgate, 2019).

Information som gavs personligen från vårdpersonal var mest uppskattad av föräldrarna och de uttryckte att information från flera källor hade varit till hjälp för både föräldrar och barn, till exempel utbildningsmaterial som filmer och posters. De värdesatte när vårdpersonalen försökte förklara tillvägagångssättet för behandling eller undersökning, för både för barnen och föräldrarna (Shave m.fl., 2018). Föräldrar upplevde att utskrivningsinformation oftast gavs i slutskedet av behandlingen när de fortfarande hade svårt att ta in information, men de upplevde att vårdpersonalen var villig att upprepa informationen och förklara igen när informationen inte kunde tas in (Bentley, 2005). Föräldrarna uttryckte vikten av att information ges med finkänslighet och medkänsla. En mamma berättade till exempel om en händelse när vårdpersonal informerade om att hon endast hade fem minuter med sin döda dotter. Att informationen, i detta fall, gavs abrupt och utan empati fick mamman att känna sig ensam (Bekkering & Woodgate, 2019). Flera föräldrar uttryckte hur information som gavs på ett okänsligt sätt bidrog till ångest (Williamson m.fl., 2016).

(20)

16

DISKUSSION

Nedan diskuteras metod och resultat. I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter av använd metod. I resultatdiskussionen diskuteras de mest intressanta fynden i resultatet.

Metoddiskussion

Eftersom syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av mötet med vårdpersonalen på barnakutmottagningar var vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats bäst lämpade (Willman m.fl., 2016). I kvalitativa studier är det ofta ett lägre antal deltagare vilket ger forskaren möjlighet att komma nära studiedeltagarna vid intervjuer och därmed få en djupare förståelse för fenomenet som undersöks (Henricson & Billhult, 2017).

En fördel med en litteraturstudiedesign är att den bygger på en sammanställning av redan tidigare publicerad forskning (Forsberg & Wengström, 2016). Nackdelen med denna design, till skillnad från empirisk studiedesign, är att författarna inte själva exempelvis fått vara delaktiga i urval samt intervjuer, som leder till att intressanta möten med barn och föräldrar inte får upplevas. I studien med mixad metod var deltagarantalet avsevärt mycket större i jämförelse med de andra studiernas deltagarantal på grund av att den pågått under flera år (Byczkowski m.fl., 2013). Resultatet därifrån kan möjligen spegla den avdelningens verksamhet i större utsträckning, mer generellt än vad de andra studierna med färre deltagare gör. Detta kan påverka resultatet av litteraturstudien.

Varje steg i metoden är tydligt beskriven. Detta gör det möjligt för andra att återskapa studien, vilket är en styrka (Forsberg & Wengström, 2016). Eftersom de valda artiklarna har en kvalitativ ansats, var föräldrarnas upplevelser unika och specifika. Föräldrars upplevelser kan möjligen variera beroende på genus,

utbildning, social situation och kan påverkas av olika hälso- och sjukvårdssystem. Exempelvis kan föräldrar som betalar en hög sjukförsäkring ha högre

förväntningar på vården samtidigt som föräldrar utan sjukförsäkring kan ha lägre förväntningar och kanske söker vård i mindre utsträckning. Ovannämnda faktorer skulle kunna påverka litteraturstudiens tillförlitlighet, men trots att varje förälders upplevelse var unik kunde gemensamma upplevelser i liknande kontexter

identifieras, vilket sannolikt medför att tillförlitligheten för litteraturstudiens resultat är god. Oavsett bakgrund finns det dock ingen anledning att betvivla de uppgifter som föräldrarna lämnat.

Studierna har utförts i olika länder, på olika akutmottagningar med totalt 814 deltagare. Denna population får anses vara så pass stor att den är representativ för en motsvarande totalpopulation. Därför uppskattas resultatet vara så trovärdigt att det är överförbart till svenska förhållanden (Forsberg & Wengström, 2016). Inklusions- och exklusionskriterier

Som ett redskap för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar i databaser som svarade till studiens syfte, formulerades inklusions- och exklusionskriterier (Willman m.fl., 2016). Inklusionskriterierna var att alla som studerades skulle vara föräldrar, som tillsammans med sina barn uppsökte en barnakutmottagning, oavsett kontaktorsak, tillstånd eller sjukdom. Eftersom inte samtliga deltagare i artiklarna var föräldrar, skulle detta kunna ses som en svaghet eftersom urvalet i artiklarna inte var representativa för litteraturstudiens syfte. Endast sex deltagare

(21)

17 av totalt 814 var inte föräldrar. I de fall där det varit tydligt att utsagor kommit från icke föräldrar har dessa exkluderats. Däremot upplevdes inte denna svaghet påverka litteraturstudiens resultat då majoriteten av deltagarna var föräldrar. Att alla diagnoser och tillstånd har inkluderats kan ses som en svaghet eftersom specifik diagnos eller tillstånd kan påverka föräldrars upplevelser. Till barn räknades alla i åldern 0–18 år. En nackdel med att begränsa barnets ålder 0–18 år skulle kunna vara att definitionen av barn kan se annorlunda ut i olika länder. Ett inklusionskriterium var attartiklarna skulle vara skrivna på svenska och engelska, då författarna behövde förstå artiklarna utan extern översättningshjälp. Ett annat inklusionskriterium var att artiklarna skulle vara peer reviewed. Fördelen med denna avgränsning var att enbart artiklar i vetenskapliga tidskrifter blev inkluderade och att det försäkrade att det publicerade materialet höll hög standard. Dock visade det sig att i PubMed inte fanns någon funktion där urvalet kunde begränsas till peer reviewed, men de flesta artiklar i databasen är peer reviewed. En fördel med att inkludera artiklar på engelska är att det mesta vetenskapliga materialet är skrivet på engelska (Friberg, 2017). Begränsningar för årtal gjordes inte i någon av sökningarna. Att inte begränsa årtal i sökningarna hade kunnat resultera i att äldre vetenskaplig forskning blivit inkluderad i litteraturstudien, men då föräldrars känslor och oro över sina sjuka barn troligtvis inte förändrats över tid ansågs inte årtalsbegränsning vara relevant. Trots detta fanns det en medvetenhet kring att faktorer som exempelvis förändringar i akutsjukvården, fler vårdsökande och mer stressad personal skulle kunna påverka föräldrarnas upplevelse från en tid till en annan.

Jämställdhet bland studiedeltagarna har diskuterats då den största delen var

mammor. Det har resonerats om det är mammorna som till övervägande del är den vårdande föräldern eller har rollen som den som i första hand tar hand om barnen. Det visar sig att pappor arbetar i större utsträckning än mammor (Joseph Chamie, 2018). Detta kan föranleda att fler mammor uppsöker barn-akutmottagningar. Detta kan jämföras med uttagna föräldradagar i Sverige, som visar att mammor tar ut 70,7 % av föräldradagarna (Försäkringskassan, 2019).

Databaser och litteratursökning

Eftersom innehållet i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo fokuserar på forskning inom omvårdnad, medicin och psykologi är det en styrka att dessa användes för sökningen (Forsberg & Wengström, 2016). Att sökningarna gjordes i tre olika databaser är också en styrka då det ökade möjligheten att hitta relevanta artiklar. En svaghet kan vara att inte fler databaser användes, därmed kan andra vetenskapliga artiklar ha missats. Det är en fördel att söka litteratur från flera olika källor för att undvika publiceringsbias (Willman m.fl., 2016).

Bemötande som ett bärande begrepp i sökningarna var utmanande. På grund av utmaningen och svårigheten med detta och att POR-modellen därmed inte kunde användas med tre block som var tänkt, kan möjligen ses som en svaghet. Däremot gav sökningen med två block ett intressant material, med stor bredd på

besöksorsaker och upplevelser, som i sin tur gav möjligheten att modifiera syftet. Liknande fritextord och ämnesord användes för att sökningarna i databaserna skulle ha likartad struktur, vilket ses som en styrka. Funktionen ”explode” valdes aktivt för att inkludera underkategorier av de valda ämnesorden, vilket ses som en styrka (Willman m.fl., 2016). Trunkering användes för att få med alla

(22)

18 böjningsformer av fritextord, vilket resulterade i bredare sökningar (Forsberg & Wengström, 2016).

Urvalsprocessen

Förutom de 12 utvalda artiklarna från CINAHL och PubMed valdes ytterligare en artikel manuellt från PubMed. En misstolkning avseende tillåtelsen att utföra manuella sökningar innebar att antalet manuella sökningar blev begränsade. Diskussion har förts huruvida manuella sökningar borde ha gjorts i ett tidigare skede, för att få fram fler vetenskapliga artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte. I framtida vetenskapliga arbeten kommer författarna att komplettera

databassökningar med manuella sökningar (Willman m.fl., 2016). Mellan

författarna fanns samstämmighet kring urvalet av samtliga 13 artiklar. Diskussion fördes vid tveksamheter kring relevans. Exempel på tveksamhet angående

relevans var när artiklarna fokuserade på barns speciella tillstånd eller diagnoser. Möjligen kan någon relevant artikel i urvalet ha missats på grund av

språktolkningen i översättningen från engelska till svenska, som kan ses som en svaghet.

Kvalitetsgranskning

De 13 utvalda artiklarna granskades med en modifierad version av Forsberg och Wengströms (2016) granskningsprotokoll för kvalitativa studier. Modifieringen utfördes eftersom en del frågor inte ansågs relevanta för granskningen, vilket kan ses som en styrka. Å andra sidan saknar granskarna tidigare erfarenhet av

kvalitetsgranskning och kvalitetsbedömningen kunde därmed riskeras att bli otillräcklig, vilket kan vara en svaghet.Varje enskild fråga i gransknings-protokollet diskuterades. Kvalitetsgranskningen av de valda artiklarna genomfördes oberoende av varandra. Därefter diskuterades och jämfördes de enskilda artiklarna för att stämma av att artiklarnas kvalitetskriterier uppfylldes. Oberoende granskning ledde till att risken för felbedömning av studierna

minimerades och att granskningen därmed blev mer tillförlitlig vilket är en styrka (Willman m.fl., 2016). Elva artiklar bedömdes ha hög kvalitet, vilket ses som en styrka, eftersom det ökade tillförlitligheten av litteraturstudiens resultat. En artikel bedömdes ha medel kvalitet och en artikel bedömdes till låg kvalitet. En artikel fick låg kvalitet (sex av tio poäng), som kan ses som en svaghet då det kan ha haft en negativ inverkan på resultatets tillförlighet. Trots den risken inkluderades artikeln i litteraturstudien då den ansågs bidra med relevanta beskrivningar av föräldrars upplevelser och överensstämde med syftet.

Dataanalys

Eftersom författarna har egna erfarenheter både av att arbeta inom sjukvård med barn och familjer samt själv är föräldrar som uppsökt vård med sina barn fanns förförståelse. Förförståelsen diskuterades för att minska risken för att dataanalysen påverkades(Willman m.fl., 2016) men trots detta går det inte att utesluta att analysprocessen inte påverkades. Förutfattade meningar om hur föräldrar upplever mötet med vårdpersonalen på barnakutmottagningarna fanns hos författarna. Det visade sig dock att resultatet inte stämde överens med dessa, vilket är en styrka då det innebär att författarna inte låtit sin förförståelse eller förutfattade meningar påverka resultatet.

En kvalitativ innehållsanalys genomfördes steg för steg enligt Forsberg och Wengström (2016). Det är en styrka att samtliga artiklar lästes och analyserades både individuellt och gemensamt, vilket kan ha ökat resultatets tillförlitlighet. Två

(23)

19 oberoende granskare utförde analysen noggrant med fokus på beskrivningar av föräldrars känslor, upplevelser, intryck och erfarenheter kring vården eller där det skett någon interaktion mellan föräldrar och vårdpersonal.Vid jämförelse av författarnas enskilda analyser visade det sig att författarna valt ut samstämmiga beskrivningar av föräldrarnas upplevelser, vilket stärker trovärdigheten av resultatet.

Analysprocessen blev omfattande och koderna var i vissa fall svåra att placera i rätt kategori då många koder kunde passa in under flera kategorier. Resonemang fördes kring likheter mellan kategorierna känslomässigt stöd och omtanke, då dessa kan uppfattas ligga nära varandra.Trots likheter mellan kategorier fanns samstämmighet om skillnader mellan kategorierna. Denna process var

tidskrävande och en möjlig anledning till detta var att tidigare erfarenheter av att analysera data var begränsad, vilket kan ses en svaghet. Å andra sidan blev analysen väl genomarbetad, vilket är en styrka för resultatets trovärdighet.

Resultatdiskussion

Nedan beskrivs centrala och intressanta fynd och de diskuteras i relation till bakgrund, tidigare forskning och omvårdnadsteoretiker. Eftersom författarna av denna litteraturstudie går femte terminen på sjuksköterskeutbildningen har i de fall där sjuksköterskan specifikt omnämnts i artiklarna framgått i resultatet. En anledning till att litteraturstudien inte baserats på endast sjuksköterskor är att det varit svårt att hitta artiklar där endast sjuksköterskans roll eller insats berörs. På barnakutmottagningar samarbetar flera yrkeskategorier i team, och det kan vara svårt för föräldrar att identifiera vem som är läkare, sjuksköterska eller

undersköterska. Författarna anser att sjuksköterskor har nytta av litteraturstudiens resultat oavsett om det bygger på föräldrars upplevelse av mötet med

sjuksköterskor eller vårdpersonal generellt. Bemötande och omtanke

Ett övergripande fynd i studien var att föräldrarna upplevde att vårdpersonalen genuint visade omtanke (Byczkowski m.fl., 2016; Byczkowski m.fl., 2013; Minney m.fl., 2019) och gott bemötande både mot barn och föräldrar

(Byczkowski m.fl., 2013; Minney m.fl., 2019; Nicholas m.fl., 2020; Peeler m.fl., 2018). Föräldrarna beskrev att vårdpersonalens goda bemötande och till och med deras kroppsspråk påverkade hela familjens mående och fick familjen att känna sig mer bekväm (Minney m.fl., 2019). Att söka akutvård kan upplevas känslosamt och obehagligt (Wikström, 2018) och eftersom föräldrar ofta är stressade och ibland mer påverkade än barnet (Alisic m.fl., 2014) är det därför av stor betydelse för hur barn och föräldrar blir bemötta på akutmottagningen (Wikström, 2018). För att kunna skapa en relation behöver sjuksköterskan avsätta tid och personligt engagemang (Travelbee, 1971) men på grund av den korta tiden som patient och anhörig är på akutmottagningen är det svårt att hinna utveckla en relation

(Wikström, 2018). Vid hög arbetsbelastning tvingas vårdpersonalen därför prioritera de medicinska behoven (Alisic m.fl., 2014) framför de psykosociala behoven (Wikström, 2018). Utifrån detta, bör sjuksköterskor ha i åtanke, trots en eventuellt högre klinisk kompetens än föräldrar, att föräldrar har olika erfarenheter och rädslor som måste respekteras, oavsett hur stor eller liten barnets skada eller tillstånd är. Författarna har dock i beaktande att det finns föräldrar som har kompetens likartad vårdpersonalens. En annan aspekt är att sjuksköterskor inte hinner räcka till och ge ett gott bemötande, visa omtanke och behålla lugnet med ständigt ökat söktryck på barnakuttmottagningar. Förståelse finns för föräldrars