En trygg lärandemiljö i idrott och hälsa
En litteraturstudieA safe learning environment in PE
A literature studyFörfattare: Hampus Fahlström och Emma Hanssen
Termin 8, VT 2020
Examensarbete: Självständigt arbete, 15hp Huvudområde: Idrottsvetenskap
Ämneslärarprogrammet, Idrott och hälsa IVb
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Natalie Barker-Ruchti, Universitetslektor, Institutionen för hälsovetenskap
Förord
Vi vill tacka vår handledare Natalie Barker-Ruchti för hennes tid och handledning under vårt uppsatsskrivande. I med- och motgångar har hon på ett pedagogiskt sätt hjälpt och uppmuntrat oss under den här tiden.
Sammanfattning
En trygg lärandemiljö är en förutsättning för elevernas deltagande och attityd till ämnet idrott och hälsa. Trots det har Skolinspektionen (2018) vid en nationell kvalitetsgranskning identifierat att hälften av skolorna brister i att åstadkomma en trygg lärandemiljö. Det har bidragit till att en femtedel av eleverna inte deltar i undervisningen samt har negativa attityder till idrott och hälsa. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning belysa den praktiska innebörden av begreppet ”en trygg lärandemiljö”. För att besvara syftet har två forskningsfrågor formulerats, 1) vad kan läraren göra för att skapa en trygg lärandemiljö för varje elev? och 2) vilka faktorer anger elever som viktiga i skapandet av en trygg lärandemiljö?
Utifrån valda inklusions- och exklusionskriterier har studien inkluderat 20 artiklar för att besvara forskningsfrågorna. I dataanalysen har vi konstruerat teman och mönster utifrån studierna som sammanställts i artikelmatrisen (se bilaga B).
Resultatet av litteraturstudien visar på lärarens möjligheter att tillämpa olika pedagogiska modeller för att främja en trygg lärandemiljö. De faktorer som eleverna anser påverka deras attityd och upplevelse av trygghet har de i studierna belyst fem huvudsakliga områden: motivation, påverka innehåll, variation, glädje och tillhörighet samt omklädningsrummet. Vår slutsats är att arbetet för en trygg lärandemiljö är komplext och viktigt. En lärares förmåga att vara lyhörd och flexibel och med en positiv inställning möta eventuell problematik är viktigt i arbetet för en trygg lärandemiljö.
Innehållsförteckning
... 1
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
2 Bakgrund ... 3
2.1 Lärandemiljö ... 3
2.2 Trygg lärandemiljö i idrott och hälsa ... 4
2.3 Otrygg lärandemiljö i idrott och hälsa ... 4
2.4 Sammanfattning av bakgrund ... 5
3 Metod ... 6
3.1 Databassökning ... 6
3.1.1 Inklusions- och exklusionskriterier ... 7
3.1.2 Sökprocess och urval ... 8
3.2 Kvalitetsgranskning ... 9
3.3 Etiska överväganden ... 10
3.4 Dataanalys ... 10
4 Resultat ... 12
4.1 Forskningsfråga 1: Vad kan en lärare göra för att skapa en trygg lärandemiljö för varje elev? ... 12
4.1.1 Ansvarsmodell ... 12
4.1.2 Aktivistisk forskningsmetod ... 13
4.1.3 Kooperativt lärande ... 14
4.1.4 Process- och resultatinriktad målstruktur ... 15
4.1.5 Sammanfattning av forskningsfråga 1 ... 16
4.2 Forskningsfråga 2: Vilka faktorer anger elever som viktiga i skapandet av en trygg lärandemiljö ... 16
4.2.1 Motivation ... 16
4.2.2 Påverka innehåll ... 17
4.2.3 Variation ... 18
4.2.4 Glädje och tillhörighet ... 18
4.2.5 Omklädningsrummet ... 19
4.2.6 Sammanfattning av forskningsfråga 2 ... 20
5 Diskussion ... 21
5.1 Resultatdiskussion... 21
5.1.1 Fynd 1 – Relationsskapande ... 21
5.1.2 Fynd 2 – En anpassad undervisning ... 23
5.1.3 Fynd 3 – Tävlings- och prestationsmoment ... 25
5.2 Metoddiskussion ... 26
5.3 Slutsats ... 28
5.4 Studiens kunskapsbidrag ... 29
6 Referenslista ... 30
1
1 Inledning
En trygg lärandemiljö är en förutsättning för elevernas lärande. Vidare definierar Skolinspektionen (2010) en trygg lärandemiljö som stödjande, uppmuntrande och som kännetecknas av variation och utmaningar. Enligt Skollagen (2010:800) ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (SkolL 5kap. 3§). Trots detta har Skolinspektionen (2018) vid en nationell kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa identifierat att hälften av de undersökta skolorna brister i en trygg lärandemiljö. Det har enligt granskningen bidragit till att närmare en femtedel av eleverna inte deltar i undervisningen och kan enligt Skolinspektionen resultera i att en del av eleverna blir fysiskt inaktiva.
Lärarens agerande, och val av metoder och innehåll är av stor vikt för vilken attityd eleverna har till idrott och hälsa (Ekberg & Erbeth, 2000). En trygg lärandemiljö i idrott och hälsa innebär att alla elever ska känna att de lär sig och har roligt tillsammans och att det inte är att vara bäst eller att vinna som är i fokus. Vikten av progression, betydelsen av elevinflytande och en teoretisk förankring av ämnet är förutsättningar för en gynnsam utveckling av ämnet i framtiden (Ekberg & Erbeth, 2000). Luke och Sinclair (1991) beskriver läraren som en avgörande faktor för om eleverna utvecklar negativa eller positiva attityder till idrott och hälsa. Författarna menar att brist på glädje och frihet är faktorer som utvecklar negativa attityder till idrott och hälsa. Vidare förklarar Luke och Sinclair att eleverna ska känna att de klarar av aktiviteterna eftersom "att kunna" ger självförtroende. Nyberg och Tiden (2012) menar dessutom att känslan att behärska något resulterar i en önskan till vidare lärande eftersom eleverna då vill prova nya aktiviteter.
Enligt Skollagen (2010:800) ska eleverna ges inflytande över utbildningen, hållas informerade i frågor som rör dem och fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen (SkolL 4 kap. 9§). Eftersom eleverna har en central roll i en trygg lärandemiljö är deras inflytande av vikt i skapandet av denna. Forskning bedriven av Skolinspektionen (2010) visar på vikten av individanpassning, variation och utmaningar i undervisningen. Det kan enligt Skolinspektionen främjas genom en integrerad och omhändertagande miljö där fokus ligger på
2
kunskapsutveckling. Tilltro till eleverna måste kombineras med ett aktivt stöd från läraren för att förväntningar inte ska leda till rädsla och stress hos eleverna (Skolinspektionen, 2010).
En otrygg lärandemiljö kan resultera i att elevernas lärande hämmas. Skolinspektionen (2018) menar i en nationell kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa att den allmänna kvalitén på undervisningen i ämnet behöver höjas och belyser att otrygga situationer oftast är kopplade till lektionstiden. Forskning anger en rad psykologiska faktorer som leder till otrygghet vid lektionerna, exempelvis brist på självförtroende som uttrycker sig i att det är jobbigt när andra tittar eller rädsla för att vara sämre än de andra klasskamraterna (Apitzsch, 2007). Situationer där otrygghet upplevs är ofta relaterade till tävlings- och prestationsmoment där eleverna riskerar att utsätta varandra för verbala kränkningar (Osbeck, Holm & Wernersson, 2003). Vid granskningen av idrott och hälsa har Skolinspektionen identifierat att när alla elever förväntas utföra samma aktivitet på samma nivå finns det elever som på grund av skillnader i fysisk förmåga, kön eller idrottsvana blir åsidosatta eller självmant drar sig undan aktiviteten.
Trots bred forskning från olika discipliner brister genomförandet i undervisningen och problemet att eleverna upplever lärandemiljön som otrygg eller väljer att inte delta kvarstår. Det finns brister eftersom forskningen är begränsad gällande strategier för hur lärare kan skapa en trygg lärandemiljö i idrott och hälsa. Litteraturstudien ämnar bidra till vad en trygg lärandemiljö är och vad som fungerar för olika elever eftersom en trygg lärandemiljö inte är detsamma för varje elev.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning belysa den praktiska innebörden av begreppet ”en trygg lärandemiljö”.
Våra forskningsfrågor är enligt följande:
1) Vad kan läraren göra för att skapa en trygg lärandemiljö för varje elev? 2) Vilka faktorer anger elever som viktiga i skapandet av en trygg lärandemiljö?
Forskningsfråga ett kommer besvaras utifrån pedagogiska modeller som varit metoden i interventionsstudier och för att besvara forskningsfråga två kommer studier där elever har varit studieobjekt att analyseras.
3
2 Bakgrund
Bakgrundens syfte är att ge en förståelse för lärarens arbete samt elevernas uppfattning gällande skapandet av en trygg lärandemiljö i idrott och hälsa. I följande avsnitt redogörs för den allmänna definitionen av en trygg lärandemiljö samt vad begreppet innebär i idrott och hälsa.
2.1 Lärandemiljö
Lärandemiljön består av både en pedagogisk, social och fysisk miljö. Enligt Valsö och Malmgren (2019) är det samverkan mellan dessa lärmiljöer som skapar förutsättningar för lärande. En trygg lärandemiljö förbättrar förutsättningarna för eleverna att lyckas med skolresultat samt är en trygghet för både elever och lärare.
Trots att en trygg lärandemiljö skapar förutsättningar för eleverna menar Selberg (2006) att mötet med eleverna och lärandemiljön inte blivit mer kvalitativt eller mer meningsfullt. En trygg lärandemiljö skapas när läraren besitter ett starkt ledarskap och låter eleverna vara delaktiga i lärandet. Det resulterar i att relationer byggs upp, lär elever att lära, problem upplevs som möjligheter till lärande och bjuder in till kritisk tänkande. I Selbergs studie beskrivs lärarens arbete utifrån en trygg lärandemiljö som exempelvis låter eleverna vara med och påverka, är en tydlig ledare, lockar fram intresse, följer upp, har roligt och är stöttande (Selberg, 2006).
Läroplanen för gymnasiet (2011) skriver att undervisningen ska vara anpassad till varje elevs förutsättningar och behov. En likvärdig utbildning innebär inte lika för alla, utan att nödvändiga anpassningar behöver genomföras för att varje elev ska känna trygghet och nå målen i varje ämne. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som har svårigheter att uppfylla målen. Det betyder att en trygg lärandemiljö inte behöver vara exakt samma för varje elev (Skolverket, 2011). Skolinspektionen (2018) beskriver att undervisningen behöver anpassas bättre till de förutsättningar, intressen och behov som elevgruppen har. Enligt Skolinspektionen (2018) behövde en fjärdedel av skolorna förbättra sina insatser gällande individuella anpassningar och att alla elever får de utmaningar som krävs för att kunna utveckla sina förmågor.
4
2.2 Trygg lärandemiljö i idrott och hälsa
För att skapa en trygg lärandemiljö menar Skolverket (2011) att ingen i skolan ska “utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning” (Skolverket, 2011, sid.1). Denna grundläggande sociala trygghet menar Thedin Jakobsson (2012) är en pedagogisk förutsättning för att bedriva undervisning i idrott och hälsa. Undervisningen i idrott och hälsa bidrar till individuell hälsa och goda levnadsvanor hos elever om den sker under lustfyllda former och är fylld av rörelseglädje och gemenskap (Larsson, Lundvall, Meckbach, Peterson & Quennerstedt, 2016). Även Larsson och Meckbach (2007) visar på vikten av rörelseglädje genom en enkätstudie som visade att idrott och hälsas största förskjutning skett från färdighetsträning till en fostran av sociala färdigheter som samarbete, ansvar och ledarskap. Lärarna i studien uppgav att viktiga utgångspunkter var att förmedla rörelseglädje och att eleverna tycker det är kul att delta och röra på sig (Larsson & Meckbach, 2007).
Undervisning som strävar mot aktuella mål med idrott och hälsa bör fokusera mer på samtal och reflektion samt problem- och uppgiftsbaserade upplägg där eleverna arbetar tillsammans (Larsson, 2016). Därför behövs det enligt Larsson inte mer idrott och hälsa utan bättre idrott och hälsa som riktar sig till alla elever, även elever som har en negativ inställning till ämnet. För att organisera och förändra undervisningen så att den riktar sig till alla elever krävs det att lärare förstår och kan förändra rörelsekulturer (Larsson, 2016). Ett mer observerande förhållningssätt tvingar lärare att reflektera över uppdraget i idrott och hälsa samt vilka förmågor elever ska ges möjlighet att utveckla. En förutsättning för ett observerande förhållningssätt är att ge elever ett ökat ansvar vid utformningen av undervisningen, vilket resulterar i ett ökat utrymme för läraren att observera och reflektera (Jacobsson, 2016).
2.3 Otrygg lärandemiljö i idrott och hälsa
Hälften av skolorna vid Skolinspektionens (2018) nationella kvalitetsgranskning bedöms behöva utveckla arbetet i främjandet av en trygg lärandemiljö. Skolinspektionen (2018) anger att faktorer som påverkar lärandemiljön negativt ofta är relaterade till tävlings- och prestationsmoment där risken för verbala och fysiska kränkningar är stor, vilket även Osbeck, Holm och Wernersson (2003) har visat i sin forskning.
5
Oberoende av kön är innehållet i undervisningen den faktor som mest påverkar utvecklandet av negativa attityder till undervisning i idrott och hälsa. Innehållet avgör även vilka som väljer att delta eller undviker idrottsundervisningen (Luke & Sinclair, 1991). Forskning som Luke och Sinclair utfört belyser att faktorer som brist på glädje och frihet kan utveckla negativa attityder till idrott och hälsa. Utav tolv faktorer som rör läraren tyckte eleverna minst om tester och bristen på att påverka planeringen och beslut kring undervisningen. Samtidigt hävdar Larsson (2016) att det finns ett stort utvecklingsbehov inom ämnet idrott och hälsa, framför allt gällande undervisningens genomförande.
Omklädningsrummet anges som en bidragande faktor till att en del av eleverna upplever otrygghet. Enligt Skolinspektionen (2018) behöver hälften av de granskade skolorna göra insatser för att säkerställa att undervisningen genomförs i en fysisk lärandemiljö där alla elever vill och kan delta. Granskningen visade att elever inte alltid kände sig trygga och exempelvis kunde elever känna sig exponerade i omklädningsrummet. Skolinspektionen (2018) bedömer att klimatet behöver förbättras i omklädningsrummet i flera av de undersökta skolorna. Studiens resultat visade att otrygghet ofta är koppat till omklädningsrummets öppna ytor. Andra exempel var krockar mellan elevgrupper vilket resulterade i otrygga situationer samt att omklädningsrummen behöver renoveras och städas bättre. Rektorn i de besökta skolorna angav ofta omklädningsrummet som ett utvecklingsområde för att förbättra tryggheten.
2.4 Sammanfattning av bakgrund
Sammanfattningsvis behöver skolor utveckla arbetet med att skapa en trygg lärandemiljö och undervisningen bör vara bättre anpassad efter varje elevs förutsättningar och behov (Skolinspektionen, 2010). Det innebär enligt Skolinspektionen (2018) att undervisningen behöver anpassas till de förutsättningar, intressen och behov som elevgruppen har för att nå målen. Faktorer som läraren, innehållet i undervisningen, glädje och möjligheten till att påverka undervisningen har visat sig vara viktiga faktorer för om eleverna utvecklas en positiv attityd till ämnet. En lärandemiljö uppstår när lärarens val av metoder för undervisning och innehåll möter elevens reaktioner på dessa. Omklädningsrummet och tävlings- och prestationsmoment anges som bidragande faktorer till att en del av eleverna upplever otrygghet.
6
3 Metod
Denna litteraturstudie har genomförts genom att sammanställa och analysera tidigare forskning. Metoden för uppsatsen är en systematisk litteraturstudie, som ämnar till att
sammanställa den forskning som finns inom vårt specifika problemområde (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2018). Med hjälp av en specificerad systematisk sökning har studien för avsikt att utifrån forskning belysa den praktiska innebörden av begreppet ”en trygg lärandemiljö”.
3.1 Databassökning
Via Örebros universitetsbibliotek finns det tillgång till flertalet databaser där vår systematiska sökning genomfördes. De databaser vi har använt oss av i vår studie är ERIC och SPORTDiscus. Dessa två databaser innehåller vetenskapliga artiklar inom områden pedagogik- och utbildningsvetenskap och idrottsvetenskap, se bilaga A för mer specifik information gällande vår sökning. Sökprocessen är i bilagorna presenterade med antal träffar och våra kombinationssökningar som resulterade i vårt slutgiltiga urval. Med assistans av Örebros universitetsbiblioteks personal och “Thesaurus” kunde vi specificera våra sökord och undersöka vilka ord som används som “key-words” inom relevant forskning. Vi använde oss av kolumnen fritext där vi testade våra noggrant utvalda sökord för att sedan kombinera med hjälp av vår sökhistorik för att få en specificerad sökning mot vårt problemområde.
De sökord vi har använt oss av är följande: “classroom environment”, “educational environment”, “learning environment”, “Physical education”, “PE”, “Physical education fascilities”, “high school”, “secondary school”. Dessa ord har sedan kombinerats med ”and” och ”or” för att specificera sökningen och finna artiklar som innefattar det som är av relevans för studien.
7 3.1.1 Inklusions- och exklusionskriterier
I denna studie har vi använt oss av inklusions- och exklusionskriterier (se figur 1). Dessa avgränsningar är en del i processen för att reducera och specificera antalet forskningsartiklar mot vårt problemområde.
Figur 1: Inklusions- och exklusionskriterier
För att forskning ska inkluderas i vår studie måste den vara ”peer reviewed” och bedriven efter år 2000. Anledningen till att vi valt forskning bedriven efter år 2000 är att en litteraturstudie bör bygga på aktuell forskning, vilket vi valde att tolka som forskning inte äldre än 20 år (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2018). Det första exklusionskriteriumet är forskning som riktar sig till allmän fysisk aktivitet efter skoltid eftersom vårt intresse riktar sig mot undervisningen i idrott och hälsa. För specificera sökningen ytterligare tillkom flera exklusionskriterier. Forskning som var bedriven på studenter vid lärarprogrammet på universitetet är vårt andra exklusionskriterium då vi är intresserade av lärare som praktiserar yrket. Vår målgrupp var elever på högstadiet och gymnasiet. När vi hade 28 artiklar valdes det sista exklusionskriterium som var inriktad på en fysisk aktivitet. Vi valde det för att elevernas åsikter om den pedagogiska modellen skulle framhävas och inte hur just det momentet upplevdes. Utöver studiens inklusions- och exklusionskriterier har vi sållat bort artiklar och efter varje del i sökprocessen har vi gjort en avvägning huruvida artiklarna ska inkluderas i vårt slutgiltiga urval. De artiklar som exkluderades var inte till hjälp för att besvara syftet med vår studie. Det slutgiltiga urvalet i studien involverar 20 artiklar.
8 3.1.2 Sökprocess och urval
I detta avsnitt redogörs för sökprocessen och det slutgiltiga urvalet. Nedan illustreras
sökprocessen i figur 2, som följs av en beskrivning av de artiklar som studien har inkluderat.
Figur 2: Sökprocessen
Vår sökprocess gav nio artiklar varav åtta interventionsstudier och en observationsstudie. Dessa användes som underlag för att besvara forskningsfråga ett, det arbete som en lärare kan utföra i främjandet av en trygg lärandemiljö, i form av fyra olika pedagogiska modeller. Anledningen till att studien har inkluderat interventionsstudier är då det finns en brist på observationsstudier där syftet är att främja en trygg lärandemiljö. Vi valde att inkludera samtliga interventionsstudier som sökningen genererade med våra inklusions- och exklusionskriterier i åtanke. En pedagogisk modell, ansvarsmodellen, har inkluderats trots att bara en studie hade denna modell som val av metod. Denna modell inkluderades eftersom den ämnade att främja
9
en trygg lärandemiljö och med våra sökord resulterade det i en studie. Aktivistisk forskningsmetod är den andra pedagogiska modellen som presenteras i vår studie, som involverar två artiklar. De andra pedagogiska modellerna som studien inkluderar är kooperativt lärande och process- och resultatinriktad målstruktur, som motsvarar tre artiklar vardera. Samtliga dessa modeller kommer att beskrivas inledningsvis i varje underrubrik i resultatet för forskningsfråga ett.
Angående forskningsfråga två har vi använt artiklar där elever har varit deltagande, vilket slutligen resulterade i 18 artiklar. Anledningen till att urvalet i fråga två innehåller betydligt fler forskningsartiklar då även interventionsstudierna har i viss mån berört elevernas uppfattning. Det är sju artiklar som överlappar och besvarar båda forskningsfrågorna, då majoriteten av interventionsstudierna utgick från ett elevperspektiv. De resterande 11 artiklarna berör elevernas perspektiv där forskningen inte utgår från en pedagogisk modell.
3.2 Kvalitetsgranskning
Vi använt oss av databaserna ERIC och SPORTDiscus, där försäkrade vi oss om att artiklarna vi sökte fram var på engelska och “peer reviewed”. I allra största utsträckning har vi valt tidskrifter som är omtalade, främst Physical Education and Sport Pedagogy och Sport, Education and Society. Då dessa tidskrifter innefattar stor del av vår forskning är det ett tecken på att tidskrifterna håller god kvalité. De tidskrifter vi var tveksamma till granskade vi deras framsida och kontrollerade att författarna till studien hade flera publiceringar. En tidskrift, Joperd, uppfyllde inte alla delar av vår kvalitetsgranskning men eftersom den tidskriften riktar sig mot den praktiska skolan och innehöll vad vi efterfrågade och dessutom var ”peer reviewed” valde vi att inkludera den i vår studie. Eftersom artikeln inte är en studie har inte några etiska ställningstaganden tagits och det var i den aspekten som Jopred inte uppfyllde samtliga kriterier för att inkluderas i studien.
Vi har även diskuterat våra artiklar med vår handledare och de har bekräftats som godkända och har resulterat i 20 artiklar som kommer att inkluderas i vår analys.
10
3.3 Etiska överväganden
Forskningen som inkluderats i litteraturstudien har redogjort för etiska ställningstaganden och vår översättning har var noggrann i att presentera resultatet från studierna
Forskningen som användes i vår litteraturstudie följde etiska principer och översättningen från engelska till svenska har gjorts så riktigt som möjligt så att inte forskningens resultat förvrängdes. Forskningen som inkluderats i vår studie har godkänts av en forskningsetisk kommitté, och har forskningsetiska överväganden där det finns informerat samtycke (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2018).
Vi har använt en artikel från Jopred som är ”peer reviewed” trots att den inte har forskningsetiska överväganden kommer den till användning för att förstärka annan forskning som visar liknande resultat. Materialet som presenterar avser att belysa både positiva och eventuella negativa aspekter för att förmedla en representativ bild av forskningsläget, vilket är av vikt för trovärdigheten.
3.4 Dataanalys
Studien har inkluderat både kvantitativ och kvalitativ forskning för att nå en bredd i insamling där både generella mönster och personliga uppfattningar kan utläsas. Dataanalysen påbörjades efter urvalsprocessen, vi läste de 20 artiklarna flera gånger och dokumenterade studierna och dess resultat. Denna dokumentation är presenterad i en artikelmatris (se bilaga B). Vi har i artikelmatrisen presenterat studiernas syfte, metod och resultat. Artikelmatrisen har gjort att vi kan utläsa mönster, likheter och skillnader inom de olika studierna. Vid sammanställningen markerade vi ut faktorer och modeller som främjade eller hämmade en trygg lärandemiljö, vilket presenteras i resultatdelen där vi ämnar besvara studiens forskningsfrågor. Med de sökord vi använt oss utav var den forskning som berör en lärares arbete interventionsbaserad forskning och innefattar inte en lärares vardagliga arbete i skolan. Modellerna är applicerade i skolan ur forskningssynpunkt föratt undersöka i vilken mån de påverkar lärandemiljön.
Vi kunde utifrån artikelmatrisen urskilja övergripande teman (se figur 3) för att besvara våra forskningsfrågor om den praktiska innebörden av begreppet ”en trygg lärandemiljö”. Den första forskningsfrågan kommer att besvaras med hjälp av de pedagogiska modeller som har använts
11
i de artiklar där interventionsstudier har varit metoden. Dessa modeller är: 1) kooperativt lärande (cooperative learning), 2) ansvarsmodellen (responsibility model), 3) aktivistisk forskningsmetod (activist research model) och 4) process- och resultatinriktad målstruktur (mastery goal structure and achievement goal structure). De avser att beskriva en lärares möjligheter att tillämpa pedagogiska modeller i främjandet av en trygg lärandemiljö.
För att besvara forskningsfråga två har vi identifierat faktorer som 1) motivation, 2) påverka innehåll, 3) variation, 4) glädje och tillhörighet samt 5) omklädningsrummet. Dessa faktorer menar elever är av stor vikt för att de ska känna sig trygga och med god attityd delta i undervisningen i idrott och hälsa. De artiklar som inkluderas för att besvara forskningsfråga två är de studier vilka har elever som studieobjekt där deras perspektiv och tankar tas i beaktande. I analysen identifierade vi att forskning främst berör tre fokusgrupper; tjejers perspektiv, elever med diagnos och utifrån en blandad elevgrupp. Det finns likheter och skillnader gällande faktorer som elever anser viktiga för att känna sig trygg vid undervisningen och de kommer redogöras i resultatet. I figur 3 nedan illustreras en resultatöversikt.
Utifrån resultatet i studien kunde vi se övergripande teman som berörde både forskningsfråga ett och två, som kommer att vara underlag för vår resultatdiskussion. Dessa teman är 1) relationsskapande, 2) en anpassad undervisning och 3) prestation.
Figur 3. Resultatöversikt
Den fetmarkerade texten i figuren är de aspekter som forskning visat riskerar skapa en otrygg lärandemiljö.
12
4 Resultat
Resultatet kommer att redovisas i följande kapitel utifrån våra forskningsfrågor som svarar mot syftet med litteraturstudien, som är att utifrån forskning belysa den praktiska innebörden av begreppet ”en trygg lärandemiljö”.För att besvara forskningsfråga ett presenteras vad en lärare kan göra i form av olika pedagogiska modeller, för att främja en trygg lärandemiljö. För att besvara forskningsfråga två, ur ett elevperspektiv, presenteras faktorer som elever anger som viktiga för att uppleva en trygg lärandemiljö.
4.1 Forskningsfråga 1: Vad kan en lärare göra för att skapa en trygg lärandemiljö för varje elev?
Litteratursökning för denna studie visade en avsaknad av observationsbaserad forskning om en lärares vardagliga arbete i skolan men försåg oss med interventionsbaserad forskning om att främja en trygg lärandemiljö. Forskningen är teoribaserad och de modeller som kommer att redogöras för i detta avsnitt är: ansvarsmodell, aktivistisk forskningsmetod, kooperativt lärande och process- och resultatinriktad målstruktur.
4.1.1 Ansvarsmodell
Ansvarsmodellen är en pedagogisk modell utformad av Don Hellison i mitten av 1990-talet med intentionen att eleverna ska bli mer personligt och socialt ansvarstagande, främst utvecklad för utsatta elever (Gordon, 2010). Modellen utgår från en femstegsmodell där de två inledande stegen innebär att stärka relationen mellan lärare och elev samt elever emellan. De tre följande stegen sker vid varje lektion där eleverna ges möjlighet att uppnå egna uppsatta mål, reflektera i grupp samt individuell reflektion för att främja trygghet och lärande vid undervisningen. Vid reflektionen ges eleven möjlighet att fundera över sin roll i undervisningen, i förhållande till sig själv och sina klasskamrater i syfte att främja lärande och trygghet (Gordon, 2010).
Anasvarsmodellen ger läraren en stödjande roll och som genom utvecklandet av personliga relationer till eleverna kan agera som observatör och stöttande person. Resultatet i studien med
13
implementeringen av ansvarsmodellen visar att den elevgrupp som var interventionsgrupp främst lärde sig att ta ett socialt och personligt ansvar för både eget lärande och för sina klasskamrater, jämförelsevis med kontrollgruppen (Gordon, 2010).
I Gordons studie (2010) menade läraren att eleverna var delaktiga i större utsträckning och behöll fokus genom hela lektionen. Den verbala kommunikationen mellan klasskamrater förbättrades och eleverna kommunicerade på ett respektfullt sätt med deras klasskamrater. Studien visade att implementering av ansvarsmodellen resulterade i en förbättrad attityd till idrott och hälsa, ämnet vann mark hos eleverna och när eleverna fick vara med och påverka innehållet på lektionerna ökade deltagandet. Studiens lärare insåg efter interventionen var vikten av relationer med eleverna, lärarens aktiva roll som stödperson och att finna utmaningar till eleverna utifrån deras mål- och förutsättningar (Gordon, 2010).
4.1.2 Aktivistisk forskningsmetod
En aktivistisk forskningsmetod är en pedagogisk modell utvecklad under de två senaste decennierna av Kim Oliver och David Kirk som syftar till att skapa en meningsfull undervisning för alla elever, med tjejers uppfattning av ämnet i centrum. Den första fasen innebär att ”bygga en grund” där eleverna i samspråk med lärarna samplanerar undervisningen i syfte att skapa en lärandemiljö baserad på respekt och förståelse. Efter första fasen konstrueras ett övergripande tema, exempelvis kroppsmedvetenhet, där temat kommer vara målet för de övriga undervisningsmomenten under skolåret (Walseth, Engebretsen & Elvebakk, 2018). Det övergripande temat indikerar en röd tråd och ger en kontinuitet vilket uppfattas som en positiv struktur av eleverna. Modellen innefattar en större bredd på aktiviteter där eleverna får delta i utformningen av innehållet (Lamb, Oliver & Kirk, 2018; Walseth et al., 2018).
Innehållet i undervisningen varierade i stor utsträckning och möjligheten till att utöva individuella sporter genererade enligt studien av Walseth et al. (2018) att eleverna tog ett större ansvar för sitt eget lärande. Vilket även bekräftades av Lamb et al. (2018) där en ytterligare effekt var att eleverna upplevde att motivationen till att testa nya saker i övriga livet förhöjdes. En ytterligare implementation i undervisningen var att läraren inför kommande undervisningsmoment motiverade de mål som kom att beröras under lektionen (Lamb et al.,
14
2018). Bredden av aktiviteter genererade ett förhöjt deltagande och engagemang hos eleverna (Lamb, Oliver & Kirk, 2018; Walseth et al., 2018).
Båda interventionsstudierna belyser att en trygg och positiv lärandemiljö är en förutsättning för att eleverna ska uppleva motivation och glädje i idrott och hälsa (Lamb et al., 2018; Walseth et al., 2018). Lärarens roll i en flerkönad elevgrupp kräver en större medvetenhet och behöver aktivt arbeta med elevernas önskemål och utmaningar för att främja trygghet och meningsfullhet vid undervisningen i idrott och hälsa (Walseth et al., 2018).
4.1.3 Kooperativt lärande
Kooperativt lärande är en pedagogisk modell som härstammar från de socialkonstruktivistiska teoretikerna Piaget och Vygotsky som drar slutsatsen att social interaktion och akademiska mål är av vikt för ungdomars lärande (Goodyear, Caseya & Kirka, 2014). Det innebär att eleverna arbetar med ett gemensamt mål i mindre grupper och kan endast lyckas om resterande i gruppen lyckas. Eleverna lär sig i relationen till, för och av varandra genom att fördela roller i gruppen. Dessa roller kunde vara exempelvis kameraperson, tränare eller materialansvarig. Faktorer som bland annat empati, respekt, stöd och uppmuntran är av vikt för att skapa positiva sociala relationer mellan eleverna. Eleverna ska reflektera och diskutera både under och efter arbetet, lära sig att lyssna på varandra och uppmuntra varandra (Fernandez-Rio, Sanz, Fernandez-Cando, &Santos, 2017).
Lärarna i Fernandez-Rios et al. (2017) studie fick delta i en kurs i kooperativt lärande och implementering av metoden resulterade i en ökad inre motivation hos eleverna. Efter att lärarna använt sig av kooperativt lärande upplevde eleverna lärandet som mer glädjefyllt, intressant och ett förbättrat klimat i klassen. Sánchez-Hernández, Martos-García, Soler och Flintoff (2018) menar att kooperativt lärande skapade en förskjutning gällande vad som anses som värdefullt under lektionerna, och förändrade de sociala relationerna i klassen och sättet som eleverna pratade om varandras förmågor. Det resulterade även i ett förbättrat klimat och att lärandet upplevdes som glädjefyllt och engagerande, särskilt för tjejerna. I studien förbättrades lärandet generellt trots att det inte upplevdes som positivt hos alla elever, dock kände sig de flesta tjejer mer uppskattade och inkluderade (Sánchez-Hernández et al., 2018).
15
Kooperativt lärande kan implementeras på olika sätt och en kombination av kooperativt lärande och teknologi kan enligt Goodyear et al., (2014) höja elevers engagemang. Eleverna i studien tilldelades olika roller i de mindre elevgrupperna och Goodyear et al., (2014) förklarar att samma pedagogiska struktur inte passar alla elever, utan olika roller är relevanta för olika elever. Studiens resultat visade att tilldela tjejer sociala roller, och tillfälligt avlägsna fysisk aktivitet resulterade i ett förhöjt engagemang som följdes av ett högre deltagande. Samtidigt kan det vara problematiskt för läraren att implementera kooperativt lärande. Om modellen inte accepteras av eleverna eller om lärarens implementering brister på grund av exempelvis kunskap eller erfarenhet får kooperativt lärande ingen effekt (Goodyear et al., 2014).
4.1.4 Process- och resultatinriktad målstruktur
Genom att använda sig av en målstruktur kan det enligt forskning resultera i ökad motivation och engagemang hos eleverna (Barkoukis, Koidou, Tsorbatzoudis & Grouios, 2012). Processinriktad målstruktur som även kallas ”lärandemål” innebär att förbättra sina färdigheter och kompetensutveckling. Till skillnad från resultatinriktad målstruktur som innebär att syftet med är att visa sin förmåga samt överträffa andra. Det grundar sig i att åstadkomma ett visst resultat som exempelvis ett betyg.
Den processinriktade målstrukturen resulterade i positiva effekter som rörelseglädje, lättare att hantera akademiska svårigheter och en ökad känsla av välbefinnande hos eleverna (Barkoukis, 2012). Även Halvari, Skjesol och Egil Bagøien (2011) uttrycker i sin studie att det finns starka samband mellan processinriktad målstruktur och en positiv inlärningsprocess hos eleverna. Resultatinriktad målstruktur resulterade dock i negativa effekter som lägre deltagande och engagemang (Barkoukis et al., 2012). Eleverna fann strukturen sammankopplad med negativa inlärningsrelaterade resultat som exempelvis att det gick att förutsäga resultatet av elevernas prestation i förhand (Halvari et al., 2011). Genom en resultatinriktad undervisning upplevde eleverna ha en sämre förmåga i specifika moment samt fann undervisningen mindre intressant och glädjefylld (Morgan, Sproule, Weigand & Carpenter, 2005). Resultatet visar att om läraren använder sig av processinriktad målstruktur kan det resultera i en ökad inre motivation och positiva erfarenheter hos eleverna. Därför bör lärare främja ett klimat som präglas av en processinriktad målstruktur för att skapa positiva upplever hos eleverna (Barkoukis et al. 2012).
16 4.1.5 Sammanfattning av forskningsfråga 1
Litteraturstudien har resulterat i ett antal pedagogiska modeller som visar lärare kan göra för att främja en trygg lärandemiljö. De pedagogiska modeller resulterade i ansvarsmodellen, aktivistisk forskningsmetod, kooperativt lärande och processinriktad målstruktur som samtliga resulterade alla i positiva effekter på elevernas lärande som exempelvis ett förhöjd deltagande och engagemang i undervisningen. Till skillnad från resultatinriktad målstruktur som visade på negativa konsekvenser på elevernas inlärningsprocess. Samtliga pedagogiska modeller är socialt konstruerade och belyser vikten av relationsskapandet samt vikten av reflektion.
4.2 Forskningsfråga 2: Vilka faktorer anger elever som viktiga i skapandet av en trygg lärandemiljö
Resultatet i denna del kommer det redogöra för vad eleven uppfattar som viktiga faktorer i skapandet av en trygg lärandemiljö. Genom vår analys har en rad olika faktorer genomsyrat forskning för vad eleverna finner viktigt, dessa faktorer är 1) motivation, 2) påverka innehåll, 3) variation 4), glädje och tillhörighet och 5) omklädningsrummet.
4.2.1 Motivation
Motivation var en återkommande faktor som eleverna angav som en förutsättnings för deras deltagande. Eleverna i Fernandez-Rio et al. (2017) studie upplevde en ökad motivation när de fick arbeta på olika nivåer genom olika uppdrag, både genom personliga och sociala. Undervisning som bedrivs inom områden som en lärare favoriserar visades minska motivationen och eleverna upplever då undervisningen som tråkig och brist på variation (Barkoukis et al. 2010).
För att eleverna ska känna motivation är känslan av kompetens och förmågan att utföra moment utifrån sina förutsättningar. Att skapa flera läranderum där eleverna utgår från sin befintliga kunskap och förutsättningar, ger då chans att utvecklas från där eleverna befinner sig och får möjlighet att känna sig trygga och motiverade till att delta i undervisningen (Barkoukis et al., 2010; Halvari et al., 2011; Tudor, Sarkar & Spray, 2018; Yi-Hsiang, 2014). Forskning bedriven
17
av Lundvall och Meckbach (2008) menar att kompetensnivå inom ett område är avgörande för huruvida upplevelsen av innehållet blir. Författarna beskriver att dans och boll är det innehåll som involverar stor skillnad i hur mycket motivation eleverna upplevde.
Forskning utifrån ett genusperspektiv menar att motivation till idrott och hälsa är sammankopplat med huruvida tjejerna är engagerade i lagsporter och andra organiserade idrotter på fritiden (Säfvenbom, Haugen & Bulie, 2015). Oförmågan att hantera och motivera elever nämns ofta som ett hinder och problemet ökar när ett stort antal elever har olika känslomässiga, sociala, kognitiva och fysiska förmågor i samma klass (Lavay, French & Hendersson, 2007). Författarna menar även att de senaste åren har effektiv beteendehantering blivit ännu mer utmanande på grund av ett ökat antal elever som identifierats ha allvarliga beteendeproblem.
4.2.2 Påverka innehåll
En central faktor i elevernas upplevelse av en trygg lärandemiljö är möjligheten att vara med och påverka undervisningens innehåll och genomförande. I forskning bedriven av Lundvall och Meckbach (2008) beskriver författarna att elevernas önskemål sällan gjorde skillnad i upplägget av idrott och hälsa. Vidare menar eleverna i studien att i den grad deras önskemål blev erkända och inkluderade resulterade det i ett större deltagande oavsett ämnesområde, vilket Lamb et al. (2018) instämmer i och med sin forskning kring tjejers deltagande i idrottsundervisning. Forskning utifrån genusperspektiv visar att speciellt viktigt för tjejer att vara i en central roll av sitt lärande och vad de ska lära sig (Lamb et al, 2018; Walseth et al., 2018). Elever menar att erbjudas olika alternativ som berör ett lärandemål är något de föredrar och eleverna ges möjlighet till att vidareutveckla ett fysiskt intresse de vill utföra på sin egen tid (Walseth et al., 2018). Elever med diagnos, Autism spectrum disorder (ASD), uttrycker att för att känna sig inkluderade i undervisningen vill de vara med och påverka innehållet och utförandet av moment. För att de ska känna tillit och trygghet är behovet av att bli lyssnade och respekterade av stor vikt (Lamb et al., 2016). Samtidigt menar Smith and St. Pierre (2009) att aktivt deltagande där meningsfullhet och elevernas personliga engagemang styrs av det innehåll som konstrueras i samarbete med läraren.
18 4.2.3 Variation
En del elever upplever undervisningen i idrott och hälsa som enformig och vill ha ett större utbud av aktiviteter. Forskning visar att variation av aktiviteter och skapandet av relationer är av vikt i arbetet för en trygg lärandemiljö. Eleverna i Säfvenboms et al. (2015) studie menar att de ogillar ämnet på grund av lärarens kommunikation och tolkning av läroplanen. Eleverna förklarar att positiva attityder gentemot idrott och hälsa är ett resultat av hur läraren utformar undervisningen och att undervisningen bör vara intressant och rolig för att skapa delaktighet och rörelseglädje. Walseth et al. (2018) belyser vikten av att läraren använder sig av en variation av aktiviteter och studiens resultat visade att eleverna upplevde en ökad delaktighet när de hade mer frihet och val av aktiviteter. Detta sammanfaller med Brooks & Magnussons (2006) och Cronin, Allen, Mulvenna & Russels (2018) studier där eleverna angav att läraren skulle vara flexibel och erbjuda en variation av aktiviteter och uppmuntra eleverna att ställa frågor för att skapa ett högre deltagande och ett ökat välbefinnande i undervisningen. Forskning ur ett genusperspektiv visade att tjejerna i studien menat att detta kräver mer tid, intresse och engagemang från läraren (Lamb et al., 2018).
4.2.4 Glädje och tillhörighet
Att känna glädje och tillhörandet av en grupp är viktigt i ämnet idrott och hälsa. Eleverna i studien bedriven av Smith och St. Pierre (2009) listar en rad faktorer som påverkar deras glädje i ämnet idrott och hälsa. Eleverna anger faktorer som lärarens entusiasm inför aktuellt innehåll och innehåll som involverade samarbete och interaktioner med klasskamrater. Vidare menar eleverna att en miljö som var anpassad för olika nivåer är av vikt eftersom risken att misslyckas framför klasskamraterna minskade (Smith & St. Pierre, 2009). Detta går i samspråk med att Tudor et al. (2018) uttrycker att eleverna finner två faktorer som påverkar en trygg lärandemiljö, relationen till klasskamrater och relationen till läraren. Författarna förklarar att det finns andra faktorer trots att det huvudsakliga handlar om relationen. Majoriteten av eleverna i studien av Walseth et al. (2018) menar att den sociala interaktionen med klasskamrater var höjdpunkten av ämnet idrott och hälsa. Av eleverna som inte tyckte om idrott och hälsa var majoriteten tjejer. De uttryckte att anledningen till att de ogillade idrott och hälsa var den manliga dominansen och en otrygg lärandemiljö där de riskerade att bli kritiserade för deras prestation eller icke-prestation (Walseth et al., 2018).
19
Eleverna anger även att genom att använda sig av en pedagogisk modell som processinriktad målstruktur resulterade i att eleverna upplevde undervisningen som mer glädjefylld (Morgan, et al., 2005). Lamb et al. (2016) menar att det finns en viss problematik vid lagsporter för elever med ASD, och eleverna belyste att de i olika grad behöver en lugn och organiserad miljö för att lärandemiljön ska vara trygg. Eleverna uttrycker att rörelseglädje är det viktigaste och aktiviteter som kräver kroppskontroll kan infria denna rörelseglädje i större utsträckning än lagsporter (Lamb et al., 2016).
Vad gäller interaktioner och samarbete skiljer sig resultatet i studierna. I flertalet av studierna med fokus på samtliga elevgrupper beskrev eleverna att de önskar en nivågruppering för att minimera risken att bli uttittad eller utstött på grund av fysisk förmåga (Brooks & Magnusson, 2006; Maher, 2018; Smith & St. Pierre, 2009; Tudor et al. 2018; Walseth et al., 2018). Att skiljas från sin grupp av kamrater resulterade i missnöje då eleverna hamnade utanför sin trygghetszon där de upplevde vissa moment som svåra (Tudor et al.,2018). I forskningen bedriven av Lamb et al. (2018) däremot menade vissa elever att i grupperingar med blandade nivåer och med ’okända’ klasskamrater resulterade i att de lärde känna nya personer, vilket uppskattades utifrån sociala aspekter främst för att deras gemensamma inställning var att samtliga försöker.
4.2.5 Omklädningsrummet
Omklädningsrummet är en plats där otrygghet och stress kan påverka eleverna negativt (Tudor et al., 2018). Enligt studien uttryckte eleverna att ombytet var relaterat till starka ångestkänslor och vissa elever fick byta om i personalens omklädningsrum. Eleverna förklarar att omklädningsrummet kan leda till negativa upplevelser och det resulterar i att vissa elever inte byter om och därför väljer att inte delta i undervisningen. Författarna menar även att lärare bör rikta särskild uppmärksamhet på eleverna som inte deltar på grund av ombyte (Tudor et al., 2018).
Omklädningsrummet påverkar tjejernas upplevelse av idrott och hälsa (Elliott & Hoyle, 2014). Tjejerna beskrev smutsiga och ostädade omklädningsrum som en faktor till negativa upplevelser av idrott och hälsa. Vidare förklarar tjejerna att ombyte framför kamrater leder till
20
att vissa inte deltar i undervisningen och författarna menar att omklädningsrum behöver anpassas för både religiösa och icke religiösa faktorer. I studien bedriven av Lamb et al. (2016) upplevde eleverna med ASD ökad ångest och stress i det trånga, högljudda omklädningsrummet. Eleverna menade att miljön skulle kännas bekant, separerad och att det skulle finnas rutiner för att den skulle kännas trygg. Författarna beskriver att lärare tillät elever med ASD att byta om i duschen istället för att hantera problematiken som leder till att eleverna drar sig undan.
4.2.6 Sammanfattning av forskningsfråga 2
Elevernas perspektiv på främjandet av en trygg lärandemiljö resulterade i ett antal återkommande faktorer som eleverna angav som viktiga. Både tjejerna, eleverna med ASD och den generella elevgruppen menade att faktorer som motivation, påverka innehåll, variation, glädje och tillhörighet var av vikt för att lärandemiljön ska vara trygg. Det resulterar i att det finns generella faktorer som alla elever upplever som viktiga i ämnet idrott och hälsa, trots att vissa grupper kan behöva specifika anpassningar eller stöd. Omklädningsrummet var av vikt för alla elever trots att tjejer och elever med ASD menade att det var en grundtrygghet av betydelse för deras deltagandet i undervisningen, och det fanns ett utvecklingsbehov.
21
5 Diskussion
I följande avsnitt kommer studiens resultat att diskuterats utifrån de fynd som uppkommit under vår litteraturstudie. Fynden är de huvudsakliga faktorer som upprepats under forskningen och är övergripande teman som berörs av båda forskningsfrågorna. De är återkommande i både de pedagogiska modellerna samt i elevernas uppfattning gällande en trygg lärandemiljö. Efter resultatdiskussionen kommer vi att diskutera studiens metod och problematisera studiens resultat och diskussion i en skolkontext. Avslutningsvis beskriver vi vår litteraturstudies kunskapsbidrag.
5.1 Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen kommer vi att diskutera vår sammanställning av forskning i relation till trygg och otrygg lärandemiljö. Ämnet uppfattas olika av olika elever, dock kvarstår skolans uppdrag i att skapa en trygg lärandemiljö för alla elever (Skolverket, 2011). Utifrån resultatet kunde vi se övergripande teman som presenteras och diskuteras i diskussionen. De utmärkande fynd vi har identifierat utifrån vårt resultat är vikten av relationsskapande, en anpassad undervisning och prestations- och tävlingsmoment. Dessa fynd kommer att diskuteras var för sig även om de tillsammans är eftersträvansvärda för att uppnå en trygg lärandemiljö.
5.1.1 Fynd 1 – Relationsskapande
Av de pedagogiska modellerna visade sig ansvarsmodellen, aktivistisk forskningsmetod, kooperativt lärande och processinriktad målstruktur alla att vara socialt konstruerade och belyser vikten av relationer, både lärare och elev samt elever emellan. Läraren ska i samtliga av dessa pedagogiska modeller stötta eleverna i syfte att skapa goda förutsättningarna för deras lärande (Barkoukis et al., 2012; Fernandez-Rio et al., 2017; Gordon, 2010; Walseth et al., 2018). Därmed kan implementeringen av en pedagogisk modell främja relationerna i idrott och hälsa och därmed bidra till en trygg lärandemiljö.
Skolinspektionen (2018) har identifierat att hälften av de granskade skolorna brister i en trygg lärandemiljö och vi anser att relationsskapandet är en faktor som lärare kontinuerligt behöver
22
arbeta med i sin undervisning. Detta går i linje med Larsson (2016) som menar att idrott och hälsa bör fokusera mer på samtal och reflektion där eleverna arbetar tillsammans för att nå aktuella mål i idrott och hälsa. Tudor et al. (2018) belyser relationer som den huvudsakliga faktorn för en trygg lärandemiljö och eleverna i studien instämmer i att relationen till klasskamrater och lärare är viktigt för att uppleva lärandemiljön som trygg. Eleverna i Smith och St. Pierres (2009) studie lyfter samarbete och interaktion med klasskamrater som en väsentlig faktor för att undervisningen ska vara glädjefylld. Vidare beskriver även eleverna i Walseth et al. (2018) studie att den sociala interaktionen med klasskamrater var höjdpunkten i idrott och hälsa. Undervisning som fokuserar på sociala konstruktioner som exempelvis grupparbete kan resultera i önskvärda effekter på elevernas lärande i form av positiva upplevelser av idrott och hälsa. Det kräver dock att läraren fokuserar på relationer, både till läraren och elever emellan. Relationsskapandet är en faktor som påverkar hur eleverna upplever lärandet samt vilka attityder de utvecklar till idrott och hälsa. Eftersom forskningen har visat på ett stort antal positiva effekter på elevernas inlärningsprocess kan kontinuerligt arbete med relationsskapande främja en trygg lärandemiljö.
Den pedagogiska modellen kooperativt lärande syftar till att lärande i grupp skapar positiva relationer och ett socialt lärande. Detta är inte nödvändigtvis helt riktigt, grupparbeten kan visserligen skapa positiva relationer, men det kan vara en utmanade grupprocess när eleverna ska finna sin roll i gruppen. Läraren behöver vara uppmärksam och stöttande i denna relationsprocess för att eleverna ska utveckla positiva relationer till varandra. Denna process är en viktig del av ansvarsmodellen där eleverna ska utveckla ett socialt och personligt ansvarstagande, vilket kan förebygga eventuell problematik som kan uppstå genom kooperativt lärande. Skolinspektionen (2010) menar att en trygg lärandemiljö kan främjas genom en omhändertagande miljö där tilltro på eleverna måste kombineras med ett aktivt stöd från läraren för att förväntningar inte ska leda till rädsla och stress. Eleverna i Selbergs (2006) studie beskrev att de ville ha en lärare som är stöttande, vilket resulterar i att relationer byggs upp. Detta sammanfaller med att samtliga pedagogiska modeller beskrev relationsskapandet som en huvudsaklig faktor i elevernas lärande.
23 5.1.2 Fynd 2 – En anpassad undervisning
För att deltagandet i idrott och hälsa ska öka menar eleverna i studien bedriven av Lundvall och Meckbach (2008) att desto större inflytande eleverna har över innehåll desto mer benägna är de att delta i undervisningen. Detta sammanfaller med vad Ekberg och Erbeth (2000) anser är viktigt, att en lärare låter eleverna ha inflytande samtidigt som läraren i samspråk med dessa möjliggöra en progression i undervisningen. I de pedagogiska modellerna som presenterats belyser de vikten av variation i undervisningen. En undervisning som innefattar progression, variation och elevens inflytande kan då ge eleverna en större möjlighet till ett tryggt lärande. När eleverna utgår från den nivå de befinner sig på ges de möjlighet till att påbörja lärandet inom deras trygghetszon och utvecklas vidare.
En annan aspekt är att eleverna kan till stor del välja inom vilka områden de vill utvecklas (Lamb et al., 2018; Walseth et al., 2018). När eleverna kan välja innehåll i ett visst område, som är förankrat i deras liv känner de sig mer motiverade till att delta. Målen för varje lektion kan vara övergripande och då inte nödvändigtvis nås genom samma aktivitet för alla elever. Framförallt tjejer och elever med diagnosen ASD uttrycker önskan att fokusera på individuella sporter för den egna utvecklingen (Walseth et al., 2018; Lamb et al., 2018). Tjejerna i studien (Walseth et al., 2018) menar att om de får fokusera på individuella moment som de har valt har de användning av den i sitt övriga liv och fick ta ett större ansvar för sitt eget lärande. Genom att ge eleverna möjlighet till att vara med och bestämma innehåll kan vi motivera eleverna till att utveckla ett intresse för fysisk aktivitet. En resultatfokuserad lagidrott kan istället ge en motsatt effekt där eleverna då väljer att inte vara aktiva eller delta alls (Lamb et al., 2016). Eleverna med ASD-diagnos uttryckte otrygghet på grund av att lagsporter hade tendens till att vara kaosartade och oorganiserade (Lamb et al., 2018). För att läraren ska inkludera moment som lagsporter behöver de tydligt kommunicera och underlätta för elever med ASD-diagnos för att de ska uppleva trygghet. Samtidigt som det finns flera risker med lagsporter är det ett innehåll som vissa elever tycker om. Här behöver läraren göra överväganden för att alla elever ska känna sig trygga i moment som lagsport.
Samtidigt menar Goodyear et al. (2014) att en och samma pedagogiska modell inte nödvändigtvis fungerar för samtliga elever vilket läroplanen för gymnasiet stödjer där det står skrivet att innehållet ska vara anpassat för varje elevs behov och förutsättningar (Skolverket, 2011). Även om flera modeller verkar fungera väl är det viktigt att som lärare behålla ett kritiskt
24
förhållningssätt för att alla elever ska känna sig trygga vid undervisningen och ha möjlighet att utvecklas och lära sig de moment som inkluderas i ämnet. Detta belyser Brooks och Magnusson (2006) i sin studie, att den lärare som är flexibel och tillåter variation är den som skapar en undervisning som är trygg och med högt deltagande.
Eftersom eleverna ofta befinner sig på skilda nivåer vid undervisningen och då riskerar att utsätta varandra för kränkningar är det viktigt att det finns flera läranderum i idrottssalen där eleverna med stöttning av läraren kan ges möjlighet till att lära sig. Flertalet studier belyser vikten av att eleven måste få utgå från den nivå där den befinner sig kunskapsmässigt och ges tid och möjlighet till att genomföra momenten (Barkoukis et al., 2010; Halvari et al., 2011; Tudor et al., 2018; Yi-Hsiang, 2014).
En anpassad undervisning kan innebära både flera läranderum anpassat efter nivåskillnader och att eleverna får bestämma vad de ska utföra. En undervisning som är förutsägbar fann eleverna i studien som mindre intressant och glädjefylld (Morgan et al., 2005). Författarna beskriver att när eleverna utgår från en processinriktad målstruktur får de möjlighet till att genomföra moment utifrån sin nivå och utvecklas därifrån. Vi kan efter vår studie konstatera att elever vill och kan olika moment olika bra. En trygghet som eleverna uttrycker är när innehållet anpassas till deras nivå och där de har inflytande över vad de ska genomföra på lektionen. Ett övergripande tema kan anses som en viktig del i arbetet för att eleverna ska känna trygghet, om de får utveckla förmågor som givetvis kan motiveras utifrån kursplanens mål men att det inte är detsamma för alla elever. För att en trygg undervisning ska kunna äga rum bör inte eleverna förväntas kunna samma saker i ämnet idrott och hälsa.
25 5.1.3 Fynd 3 – Tävlings- och prestationsmoment
Ett återkommande fynd i litteraturstudien var forskning som visade att tävling och prestation resulterade i negativa effekter på elevernas lärande och deltagande. Otrygga situationer är enligt Skolinspektionen (2018) oftast kopplade till lektionstiden. Forskning visar att innehållet i undervisningen är den komponent som bidrar mest till utvecklandet av negativa attityder hos eleverna och påverkar vilka elever som deltar eller undviker undervisningen (Luke & Sinclair,1991). Eleverna uttrycker att positiva attityder till undervisningen är en effekt av hur läraren utformar den (Säfvenboms et al., 2015).
Utifrån flera studier var majoriteten av eleverna som ogillade idrott och hälsa tjejer. De angav otrygg lärandemiljö där de riskerade att bli kritiserade för deras prestation eller icke-prestation som en orsak till detta (Apitzsch, 2007; Walseth et al., 2018). Prestationsfokuserad undervisning som exempelvis den pedagogiska modellen resultatinriktad målstruktur syftar till att eleverna ska visa sin förmåga och överträffa andra. Undervisning som fokuserar på moment som är tävlings- eller prestationsfokuserade påverkar elevernas attityder till undervisningen eftersom i dem finns en risk för verbala och fysiska kränkningar (Osbeck, Holm & Wernersson, 2003; Skolinspektionen, 2018). De elever som i störst utsträckning upplever otrygghet i idrott och hälsa är tjejer och en tillfällig könsuppdelning var något som de uttryckte önskvärt, speciellt vid lagsporter där de i större utsträckning blev exkluderade. En könsuppdelning kan vara aktuellt som en temporär lösning vid vissa moment om det är önskvärt av eleverna. Det är däremot inte hållbart i ett längre perspektiv eftersom skolan aktivt ska arbeta mot traditionella könsmönster och normer (Skolverket, 2011).
När eleverna förväntas utföra samma aktivitet på samma nivå resulterar det i att vissa elever blir åsidosatta och drar sig undan (Skolinspektionen, 2018). Det sammanfaller med Skolverkets (2011) mening att en trygg lärandemiljö inte behöver vara exakt samma för varje elev. Eleverna i Smith och St. Pierres (2009) studie menar att en lärandemiljö anpassad för olika nivåer kan gynna lärandet eftersom risken att misslyckas framför klasskamraterna minskar. Eleverna i studien bedriven av Fernandes-Rio et al. (2017) upplevde en ökad motivation när de fick arbeta på olika nivåer med olika uppdrag, både genom personliga och sociala ansvar. Vidare menar eleverna att en nivågruppering är önskvärd för att minska risken att bli uttittad eller utstött på
26
grund av fysisk förmåga (Brooks & Magnusson, 2006; Maher, 2018; Smith & St. Pierre, 2009; Tudor et al. 2018; Walseth et al., 2018).
Prestation och tävling är inte nödvändigtvis följt av negativa konsekvenser. Forskningen utifrån vår studie pekar på negativa effekter medan ett forskningsresultat med aktivistisk forskningsmetod som intervention och vi instämmer i att vissa elever känner glädje i att prestera. Ett tävlingsmoment upplevs väldigt olika av elever och eftersom en trygg lärandemiljö ska vara för alla elever kan det resultera i att inte alla elever känner trygghet när läraren exkluderar tävlingsmoment. Vi ser att elever har väldigt skilda behov och vilken komplexitet det innebär för läraren som behöver ta alla elevers behov i beaktande. Avslutningsvis kan konstateras att läraren och utformningen av undervisningen är centrala faktorer för vilka attityder elever utvecklar till idrott och hälsa. Undervisning som fokuserar på prestation och tävling kan ha en negativ effekt på elevernas lärande och inställning till ämnet.
5.2 Metoddiskussion
Den första aspekten som vi vill diskutera i denna metod är den uteblivna manuella sökningen. Efter hjälp av Örebros universitetsbibliotek använde vi oss av de sökord som vi tillsammans kom fram till och vid en sökning ansåg vi att vi hade en bra blandning av litteratur. Vi hade även i en större utsträckning kunnat testat fler kombinationer av sökord för att nå en större bredd i vårt forskningsresultat. Eftersom den specificerade sökning genererade så pass många artiklar stannade vi vid den.
Vi såg att vi hade tre generella teman: tjejers perspektiv, barn med diagnos och en blandad elevgrupp. När vi började analysera våra artiklar och skriva resultatet i studien insåg vi att utifrån genus var det en stor spridning i resultaten. Vi kunde se en del mönster men de återfanns primärt inom respektive elevgrupp. Detta hade möjligtvis hade sett annorlunda ut om vi vid sökning i fler databaser. De vi använde var ERIC och SPORTDiscus och det resulterade i tre pedagogiskt inriktade modeller och en psykologiskt inriktad modell. Om vi även i denna aspekt hade valt att inkludera fler databaser hade ytterligare modeller möjligtvis varit ’val av metod’ i de studierna. Utifrån sökningen fick vi ett urval av interventionsstudier. Vi är medvetna att en vidare sökning på dessa specifika modeller skulle generera betydligt fler artiklar. Vi har valt att inkludera de interventionsstudier som innefattade våra sökord.
27
En annan kritisk aspekt är brist på svensk forskning. Vi tror att det kan ha med våra sökord att göra och även här hade en manuell sökning eventuellt genererat ett större urval. Eftersom vi inte genomförde en manuell sökning och inte vet vad den hade resulterat i vill vi belysa den bristen på svensk forskning inom vårt problemområde. Vi talar mycket om trygg lärandemiljö i Sverige men har en brist på forskning som berör den. Trots noggrant utvalda sökord kan det vara de som gjorde att vi inte fick träffar på svensk forskning.
En tredje kritisk aspekt i vårt val av dataanalys, för forskningsfråga ett utgår vi från de pedagogiska modeller som studierna använt som interventionsmodeller. Vi sökte likheter och teman dem emellan och ansåg att genom att presentera modellerna var och en för sig kunde en överblick över det arbete som en lärare kan göra ges. Vi hade kunnat presentera resultatet som i forskningsfråga två där avgörande faktorer lyftes fram men upplevde att det var svårt att visa vad modellerna bidrog med i skapandet av en trygg lärandemiljö. En annan aspekt som dök upp i vår dataanalys var att forskningen främst var ur ett elevperspektiv där vi först hade som mål att redogöra för en lärares arbete. Detta gjorde att vi fick resonera om vad gäller våra forskningsfrågor och slutligen landade i de vi har presenterat nu. I vår sökprocess utgick vi ifrån det problemområde vi formulerat och inte utifrån de forskningsfrågor som vi utifrån sökresultatet beslutade att ställa. Hade vi haft en annan ingångsvinkel i vårt resultat hade studien sett annorlunda ut. Efter överväganden och reflektion valde vi att fortskrida med vår ingångsvinkel och behålla den genom studien.
En artikel, skriven i tidskriften Jopred, uppfyllde inte samtliga av våra krav i kvalitetsgranskningen. Eftersom tidskriften är omtalad och beskriver en lärares praktiska situation valde vi ändå att inkludera den i studien. Vårt urval var ursprungligen tänkt att inkludera högstadieskolor och gymnasium. Vid tre studier har åldrarna varit mellan 11-18 år och vi valde att inkludera dem för att vi fann dem av värde och majoriteten av eleverna som var inkluderade i studien var inom vårt åldersspann. Vårt sista exklusionskriterium var idrott och hälsa där fokus var en fysisk aktivitet, vid vårt slutgiltiga resultat har vi däremot inkluderat en studie som hade fotboll som interventionsmoment. Vi inkluderade studien ur genussynpunkt då studien riktade sig mot tjejers möjlighet till att bli hörda och sedda i en mansdominerad sport.
28
5.3 Slutsats
Att arbeta med elevgruppen och bygga relationer, både till varandra och läraren är viktigt för att undervisningen ska vara tillgänglig för alla elever, oavsett nivå och kön. Med en tillämpad pedagogisk modell som främjar en trygg lärandemiljö kan undervisningen baseras på att bygga positiva relationer, låta elever vara med och påverka och minimera exponering vid prestationsmoment. En viktig aspekt med studien är att belysa faktorer som en lärare kan göra och faktorer som elever anser viktiga för att undervisningen ska nå alla elever. Sett till forskningsfråga ett kan vi dra slutsatsen att en lärares arbete innefattar flera faktorer och där elevens upplevelse av trygghet behöver tas i stort beaktande.
Sett till forskningsfråga två kan vi dra slutsatsen att elevens roll är central i främjandet av en trygg lärandemiljö. Eleverna bör ges möjlighet till att vara med och forma undervisningen för att de ska vilja delta och känna trygghet i undervisningen. Moment som innefattar prestation är komplext och kan leda till exponering och risk för kränkningar. Även om arbetet kring trygg lärandemiljö innebär att eleverna ska våga begå misstag behöver arbetet med klassen ge förståelse för både socialt och personligt ansvar för att inte hämma andras lärande eller deltagande. Genom att erbjuda flera olika läranderum vid undervisningen minskar risken för exponering och eleven kan med stöd från läraren utvecklas i egen takt och vidare inspireras till att fortsätta utvecklas.
Eftersom undervisningen i svenska skolan ska vila på en vetenskaplig grund anser vi att även arbetet för en trygg lärandemiljö ska vila på en vetenskaplig grund. I studien har flertalet pedagogiska modeller presenterats som kan vara användbara för en lärares val av metod i sin undervisning. För att lärarens arbete ständigt ska utvecklas kräver det en kontinuerlig självreflektion och kommunikation med eleverna i arbetet kring lärande och trygghet. I denna studie har tre elevgruppers perspektiv tagits i beaktande och vad dessa grupper behöver för att uppleva trygghet vid undervisningen i idrott och hälsa. De modeller som presenterats i denna litteraturstudie visar till stor del goda resultat men det betyder inte att de fungerar jämt, för alla elever. En lärares förmåga att vara lyhörd och flexibel samtidigt som de med en positiv inställning möter eventuell problematik är av stor vikt i arbetet för en trygg lärandemiljö.
29
5.4 Studiens kunskapsbidrag
Litteraturstudien har visat faktorer och modeller som kan tas i beaktande i arbetet för att främja en trygg lärandemiljö. Vår studie har belyst pedagogiska modeller som kan tillämpas i undervisningen i idrott och hälsa samt påpekat faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid undervisning. En begränsning i vår studie är bristen på forskning bedriven i svensk kontext. Läroplaner ser olika ut i världen, men elever är fortfarande elever och dessa faktorer ser vi som generella även om det säkerligen finns andra faktorer som spelar roll.
Vidare forskning skulle kunna innefatta observationsstudier där metoden för forskningen är observationer av det vardagliga arbetet en lärare utför och se vilka faktorer en lärare tar i beaktande för att skapa trygghet för alla elever. Problematiken med interventionsstudier är att vi inte vet hur arbetet fortskrider när studien är över och vilka effekter det ger i ett längre perspektiv.
Avslutningsvis vill vi hävda att skapandet av en trygg lärandemiljö är en viktig aspekt för lärarens arbete med planering och utförande av innehåll och lektionsupplägg. För elevers nutida och framtida välmående är undervisningen i idrott och hälsa viktig. Om vi under skolgången kan etablera ett positivt förhållningssätt och trygghet kring fysisk aktivitet hjälper vi elever på deras väg mot ett mer aktivt liv.
