Skogen som lärandemiljö i förskolan
En studie om hur förskollärare använder sig av skogens lärandemiljö och hur de
integrerar den vidare i inomhusmiljön
The forest as a learning environment
A study about how the preschool-teachers are using the forest environment and
how they integrate it in the indoor environment
Emelie Svensson
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet
Grundnivå/15hp
Abstract
The purpose with this study is to find out how preschool-teachers use the forest as a teaching environment for children’s development and learning, but also how they bring the outdoors activities back into the indoor-environment. The results of this study are based on semi-struchured interviews I held with 6 teachers. The results show that the preschool-teachers perform various activities in the forest, influenced by the children. It also shows that the children develop all their senses while they are performing these activities in the forest. The forest also gives the children a reality experience. The pre-school teachers include the forest as a form of a learning environment back to the indoor environment, according to themes, children’s questions, materials, and pictures. The pre-school teachers believe that it is useful that there is a collaboration between the forest as a learning environment and the indoors environment, so the children can learn in many ways.
Sammanfattning
Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagogerna använder sig av skogen som lärandemiljö för barns utveckling och lärande, samt hur de tar tillvara på skogens lärandemiljö vidare i inomhusmiljön. Till min studie använde jag mig av semistruktuerade intervjuer för att få fram mitt resultat, där jag intervjuade 6 pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna har en stor variation med aktiviteter i skogen, där barnen har inflytande. Pedagogerna anser att utifrån aktiviteterna utvecklas barnen genom alla sina sinnen och skogen ger också barnen en verklighetsupplevelse. Pedagogerna inkluderar skogens lärandemiljö vidare till
inomhusmiljön på förskolan, utifrån teman, barns frågor, material och bilder. Pedagogerna tycker att det är betydelsefullt lärandet växelverkar mellan skogens miljö och inomhusmiljön, då barnen kan lära sig på olika sätt och får djupare kunskap för det dem gör i de olika
miljöerna.
Nyckelord: Förskola, Inomhusmiljö, Lärandemiljö, Skog
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Skogsmiljön ... 1
Växelverkan mellan lärandet i skogsmiljön och inomhusmiljön ... 2
Syfte ... 3 Frågeställningar ... 3 Metod ... 4 Urval ... 4 Datainsamlingsmetod... 4 Procedur ... 5 Databearbetning ... 6 Etiska aspekter ... 6 Resultat ... 7
Hur arbetar pedagogerna tillsammans med barnen i skogen? ... 7
Planerade aktiviteter i skogen ... 7
Barns inflytande ... 8
Vad anser pedagogerna att barnen utvecklar genom att vara i skogen? ... 8
Att arbeta med temaområde i skogen ... 8
Vad erbjuder skogsmiljön för barns utveckling? ... 9
Hur interagerar pedagogerna skogens lärandemiljö vidare i inomhusmiljön? ... 9
Hur arbetar de med temaområden i inomhusmiljön? ... 10
Betydelsen av att lärandet i skogen och inomhusmiljön växelverkar ... 11
Diskussion ... 12
Reliabilitet och validitet ... 14
Vad har jag lärt mig av min studie? ... 14
Vidare forskning ... 15
1
Inledning
I Läroplanen för förskolan står det att ”Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra
aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö” (Skolverket, 2016, s.7). Ett stort område
som jag ser som tillgång för olika aktiviteter i en utomhusmiljö är skogen. En central resurs där kunskap och lärande kan utvecklas utifrån styrdokumentets strävansmål som pedagogerna arbetar utifrån. Ideland och Malmberg (2010) förespråkar att naturen är en viktig plats där barn kan utvecklas och erövra nya kunskaper. Enligt mina erfarenheter tillbringar många förskolor mycket tid i skogen och därför vill jag som blivande förskollärare få mer kunskap om skogen som en lärandemiljö.
I Läroplanen för förskolan så står det att förskolan ska ge barnen möjligheter till att skifta mellan de olika aktiviteterna i verksamheten.De ska också få utrymme till deras lärande samt lek både i utomhusmiljön och inomhusmiljön (Skolverket, 2016). Jag som blivande
förskollärare anser att det är väsentligt att följa upp lärprocessen i olika miljöer, och att inte lärandet stannar upp där det är. Mina erfarenheter och upplevelser är man ibland inte följer upp lärprocessen utifrån skogen, att lärandet ”stannar” kvar där och inte tas vidare.
Inomhusmiljön och utomhusmiljön är betydelsefulla platser där kunskap- och
utvecklingsmöjligheter ska ske i växelverkande med varandra. Därför vill jag fördjupa mina kunskaper kring hur pedagogerna tar tillvara på lärprocessen utifrån skogens utomhusmiljö och hur de arbetar vidare med det i inomhusmiljön, då jag tycker det är viktigt att lärande sker i en varierad miljö. Johansson (2003) förespråkar att det är betydelsefullt om barnen är
medverkande i sina läroprocesser, för då kan de se sin egen utveckling utifrån ett
kunskapsområde. Det är gynnande om pedagogen skapar olika sammanhang med aktiviteten för att inte lärandet ska stanna upp, utan att man anpassar och varierar lärandet till situationen.
Bakgrund
Skogsmiljön
”De upplevelser man har haft i naturen har en stor betydelse för ens uppfattningar av naturen” (Leicht Madsen, 1999, s.18). Lindemann och Knecht (2011) har i sin studie
undersökt hur lärare använder skogen som en resurs för barnens utveckling, cirka 71 procent använder sig av skogen i lärandet. De har både fri lek och planerade aktiviteter när de är i skogen med barnen. Det uppkommer både lekfulla aktiviteter samt olika undersökningar av naturen. När barnen tillbringar tid i skogen får de kunskap om det naturvetenskapliga, som exempelvis handlar om att barnen får kunskap om växter och djur. De undersöker mycket om skogsmiljön och olika organismer som befinner sig i naturen. När man undersöker växter och djur får barnen använda sig av alla sina sinnen genom att befinna sig i skogsmiljön. I sina undersökningar kan man använda sig av olika material som till exempel förstoringsglas och böcker. Barnen utvecklar också sin motorik genom att de befinner sig i en naturmiljö eftersom det är en ojämn terräng.
Szczepanski och Dahlgren (2011) har gjort en studie kring lärares uppfattning om att använda sig av utomhuspedagogiken i lärandet. De tar bland annat tar upp om vistelsen i
2
naturen, eftersom att flera sinnen stimuleras. Naturen är en sinnesupplevelse där man både kan utforska, känna och lukta, och därigenom erövra nya kunskaper och erfarenheter genom att använda sin kropp. De skriver också att naturen är en bra plats för lärandet. Szczepanski och Dahlgren menar på att det är betydelsefullt att ha lärandemoment utomhus och att man kan inkludera flera olika ämnesområden i utomhusmiljön. När barnen befinner sig i naturen gör det att de blir miljömedvetna. De skriver också att utifrån naturen skapas det nya minnen och erfarenheter där minnesupplevelser kan bidra till ett lustfyllt lärande.
Naturen erbjuder bra lärtillfällen för att där finns det mycket att leka med samt att barnen kan göra nya upptäckter och inhämta ny kunskap. Den känslan man får i naturen kan man bara uppleva genom att vistas där. När barnen befinner sig i naturen så blir de nyfikna på det de ser och hör genom deras upplevelse och att ”bara” vara i naturen. Utifrån deras nyfikenhet kan det bidra till att de börjar ställa nya frågor om de upptäckter som de gjort och vill veta mer om. Det kan bland annat vara frågor som exempelvis ”varför är det så?” och frågor som ”hur kan det vara så?” (Johansson, 2004). När barnen går på upptäcktsfärd i skogen så väcks deras tankar och intressen. Eftersom där får de känna, undersöka och samtidigt kan barnen ställa frågor utifrån sina upplevelser. Det är väsentligt att läraren är lyhörd så denne kan svara på barnens frågor och funderingar (Helldén, Högström, Jonsson, Karlefors & Vikström, 2015). Thulin (2010) har gjort en studie kring barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i
förskolan. Barnen ställer frågor för att få ta del av det man gör och dela med sig av sina upplevelser, samt få en förståelse över det som de undersöker. De frågor som barn berör i deras aktiviteter gör att deras intresse och uppfattning synliggörs som får en betydelse för deras utveckling och lärande. När barn ställer frågor i en aktivitet kan pedagogerna ta tillvara på det barnen frågar och utmana barnen utifrån deras intresse och tidigare erfarenheter. Genom att pedagogerna bemöter barnens frågor kan det leda till att de erövrar nya kunskaper som kan bidra till den individuella utvecklingen.
Johansson (2003) skriver i sin artikel att pedagogerna tar tillvara på barns perspektiv genom att de följer deras avsikter. Detta förespråkar även Johansson (2003) i sin studie och menar att det är betydelsefullt att vara lyhörd och intresserad av barnens upplevelser. När pedagogerna gör detta gör det att de ser barnen som meningsskapande individer. Det leder även till att de får inflytande i verksamheten när pedagogerna anpassar den efter barnens intresse och tidigare erfarenheter. En viktig aspekt för barns lärande är att de ska få möjlighet att vara nyfikna och få undersöka. För att barnen ska känna detta är det betydelsefullt att ta tillvara på barnens intressen och upptäckter som leder till att de känner en lust samt en glädje i att lära.
Växelverkan mellan lärandet i skogsmiljön och inomhusmiljön
Austli (2012) skriver att många aktiviteter kan göras både i inomhusmiljön och i
3
I Szczepanski och Dahlgrens (2011) artikel framgår att det är betydelsefullt när lärandet i utomhusmiljön och inomhusmiljön växelverkan mellan varandra. Utifrån de aktiviteter och erfarenheter man gör i naturen kan det komplettera lärandet som sker i inomhusmiljön, så att lärandet blir både praktiskt och teoretiskt. Det är väsentligt att man har planerade aktiviteter som är anpassat för både inomhusmiljön och utomhusmiljön, för att lärandet i de båda miljöerna ska kunna växelverkan mellan varandra. Desto fler lärandemiljöer man har i en pedagogisk verksamhet kan det bidra till lärorik och variationsrik miljö där barnen kan inhämta nya kunskaper.
I Szczepanski (2009) tolkar Dewey på så sätt att platsen för en aktivitet har en betydelse för barns utveckling och lärandet. Det är betydelsefullt att barnen ska befinna sig i en varierad miljö samt ha en aktiv relation till den. Han beskriver också utifrån Dewey att ”Landsbygden
skulle in i klassrummen och skolan ut i landsbygden” (Szczepanski, 2009, s.19-20).
Szczepanski visar i sin studie att när olika aktiviteter växelverkar mellan olika miljöer, så berikar det lärandet.
Syfte
Syftet med min undersökning är att ta reda på hur pedagoger använder skogen som lärandemiljö för barns utveckling och lärande, samt hur pedagogerna tar tillvara skogens lärandemiljö vidare i inomhusmiljö.
Frågeställningar
Hur använder pedagogerna skogen tillsammans med barnen? Vad anser pedagogerna att barnen utvecklar utifrån det?
4
Metod
Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur pedagogerna använder sig av skogen som lärandemiljö för barns utveckling och lärande, samt hur de tar tillvara på skogens lärandemiljö vidare i inomhusmiljön. Jag har valt att använda mig av metoden intervju (Bilaga 2).
Urval
I min undersökning var det sex respondenter som deltog. De som jag intervjuade var från en kommun i mellersta Sverige. Eftersom min studie handlar mycket om skogen så valde jag förskolor som låg nära ett skogsområde. Jag sökte på kommunens hemsida för att hitta sex förskolor som hade nära till skogen och som använde den som en resurs i sin verksamhet. Jag valde att intervjua legitimerade förskollärare som arbetade på en 3-5 års-avdelning. Det gjorde jag för att jag ville veta hur den åldersgruppen arbetade med skogen som lärandemiljö både utomhus och inomhus.
Datainsamlingsmetod
Till min undersökning valde jag att ha metoden intervju. Det gjorde jag för att jag ville ta reda på pedagogernas tankar om skogen som lärandemiljö, både i utomhusmiljön och i
inomhusmiljön. Den intervjumetoden som jag ansåg var lämpligast till min undersökning var metoden semistruktuerad intervju. Jag valde den dels för att jag fick en bra beskrivning av den utifrån Szczepanski (2009) avhandling där han skriver om semistruktuerad intervju. I den metoden av intervju så är det öppna frågor. Utifrån de frågorna man ställer så kan man ställa följdfrågor för att fördjupa och ge respondenten möjlighet att utveckla svaren. Bryman (2011) beskriver att en semistruktuerad intervju är en kvalitativ forskningsmetod, som innebär att personen som intervjuar har en samling frågor, som kallas för ett frågeschema. Johansson och Svedner (2010) menar att med ett frågeschema är frågorna bestämda men att i en
semistruktuerad intervju så kan ordningen på frågorna variera mellan de olika intervjuerna som man har med respondenterna. Detta beror på vad respondenten tar upp utifrån det som man frågar om. En av anledningarna till att semistrukturerade intervjuer passade mig var för jag ville att pedagogerna skulle få samma frågor då jag hade en uppsättning frågor men att de inte var tvunget att ställas i samma ordning beroende på hur de svarat. Utifrån de svar jag fick kunde jag också ställa följdfrågor så att pedagogerna kunde fördjupa sina svar.
När jag hade mina intervjuer valde jag att spela in dem. Johansson och Svedner (2010) rekommenderar att i kvalitativ intervju så brukar man oftast spela in. Eftersom det bra att spela in den här typen av intervju så är det viktigt att man få respondentens godkännande. Bryman (2011) tar också upp om att inspelning är viktigt för då kan man gå tillbaka flera gånger och lyssna för att få med det som respondenten har tagit upp på intervjun. Jag spelade in mina intervjuer vilket gjorde att det blev lättare för mig att transkribera ner svaren.
5
Procedur
Det jag började med i min studie var att göra ett frågeschema till mina intervjuer utifrån mina frågeställningar. När jag var klar med mitt frågeschema så hade jag en pilotintervju med en klasskamrat för att se om mina frågor passade bra till min undersökning. Utifrån
pilotintervjun kunde jag se att några av mina frågor behövde redigeras. Nästa steg i min undersökning var att kontakta förskolecheferna. Detta gjorde jag för att få deras samtycke till att intervjua förskollärarna på den förskolan som jag ville till. Jag skickade ett mejl till alla förskolechefer då jag berättade kort vad min studie handlade om samt om jag fick komma och intervjua förskollärare i deras verksamhet. När jag hade fått godkänt av förskolecheferna kontaktade jag förskolan för att höra om de ville vara med i min undersökning. Vid första kontakten med dem berättade jag lite kort om vad min studie gick ut på och om de ville ställa upp på en intervju. Jag berättade vilka dagar jag hade tänkt göra mina intervjuer. Jag skickade också ut ett informationsbrev och samtyckesblankett där jag beskrev mer detaljerat vad studien handlade om och hur det skulle gå till. I den hade jag också med de etiska forskningskraven, som jag återkommer till senare.
När vi bestämde vilken dag och tid som vi skulle ha intervjun så anpassade jag mig efter förskollärarna och vad som passade bäst för dem. Bryman (2011) skriver att den som ska göra sin undersökning ska berätta för respondenten att tiden kommer att anpassas efter dem. Löfgren (2014) skriver att i förskolan är det brist på tid och därför är det viktigt att tänka på när på dygnet man ska ha intervjun, samt att tänka på hur mycket tid man sätter till intervjun. I informationsbrevet (Bilaga 1) som jag skickade ut skrev jag hur lång tid intervjun ungefär skulle ta. Intervjuerna med förskollärarna hade jag under olika dagar där jag anpassade mig efter dem. Anledningen till att jag gjorde det var för att jag ville ägna mig för en intervju i taget när jag skulle transkribera ner svaren i ett Word dokument.
Pedagogerna som jag intervjuat hade valt ett rum som vi skulle sitta i och ha intervjun, rummet var enskilt utan några yttre störningsmoment. Det bidrog till att vi kunde sitta ostört när intervjun pågick. Löfgren (2014) skriver att det är viktigt att tänka på vart man sitter när man ska ha en intervju eftersom det kan påverka vad som sägs i den.
När jag kom till de olika förskolorna började jag med att presentera mig själv och när vi satt i rummet för intervjun så började vi med att småprata innan intervjun drog igång. Jag frågade om det var något de undrade över innan vi skulle börja. Jag hade skrivit i mitt
informationsbrev att jag hade tänkt att spela in intervjun men jag frågade dem en extra gång om det var okej att jag gjorde det. När intervjun drog igång började jag med att ställa några bakgrundsfrågor, till exempel om hur länge de har arbetat som förskollärare. Det var för att skapa en bra första kontakt med dem och att de inte skulle bli ”inkastade” i intervjun direkt. Efter jag hade ställt bakgrundsfrågorna började jag med att ställa huvudfrågorna, som berörde mitt område till undersökningen. Under intervjun uppkom det ibland följdfrågor beroende på vad jag fick för svar. Intervjuerna som jag hade tog lite olika tid men alla var inom 20
6
Databearbetning
Efter att jag hade genomfört alla mina intervjuer så lyssnade jag på materialet som jag hade samlat in. Jag skrev ner allt som respondenten sa i ett Word dokument. Under tiden jag satt och transkribera pausade jag flera gånger. Detta gjorde jag för att kunna få med det viktigaste som förskollärarna sa under intervjun som bland annat kunde vara bra citat som jag kunde använda mig av. När jag hade samlat in allt material så skrev jag ut alla papper och gick igenom dem. Jag markerade olika delar i dokumentet för att se vilka likheter som förskollärarna hade svarat, samt om det var något som skiljde sig åt i mellan dem. Detta bidrog till att jag kunde sammanställa svaren utifrån mina huvudfrågeställningar. Utifrån mina huvudfrågeställningar så skrev jag en underrubrik för att det skulle bli ett tydligare resultat för vilket område jag hade berört. Som jag nämnde tidigare kunde jag citera vad pedagogerna har sagt, vilket bidrog till en bra grund för resultatet under varje rubrik.
Etiska aspekter
Till min undersökning skickade jag ut informationsbrev och samtyckeblankett (Bilaga 1) till alla förskolor som skulle vara delaktiga i min undersökning. I den som jag bifogade ut till alla så ingick de etiska forskningskraven.
Informationskravet handlar om att man ska informera respondenten om vad undersökningen handlar om och hur den ska gå till, att de som deltar i undersökning ska få information om vilken metod som man ska göra till undersökningen (Löfdahl, 2014). I mitt informationsbrev som jag skickade ut beskrev jag vad min studie syftar till att undersöka samt att jag skulle använda mig av metoden intervju.
Konfidentialitetskravet innebär att de respondenter som är med i undersökningen ska få vara anonyma. Personuppgifter ska skyddas så att inga obehöriga personer kan ta del av den informationen som finns om dem (Bryman 2011). Det man kan göra för att skydda personuppgifter som inte ska utlämnas är att man har fiktiva namn på individerna och
verksamheten. Det är också viktigt att tänka på att man i sin text låter bli att förmedla negativa kommentarer och personliga tankar om verksamheten (Löfdahl, 2014). I min
samtyckesblankett skrev jag att de kommer att vara anonyma och att inget namn på deras förskola eller deras namn skulle vara med i min studie.
Nyttjandekravet handlar om de material som samlas in i undersökningen får endast användas till studien och inget annat (Bryman, 2011). Det etiska kravet innebär också att när
undersökningen är klar så ska ingenting av det som man har samlats in tills sin undersökning sparas. Alltså ska allting raderats som till exempelvis ljudfiler ifrån en intervju (Löfdahl 2014). Eftersom jag skulle spela in mina intervjuer så skrev jag med i informationsbrevet att den inspelade intervjun bara skulle vara till min studie och efter studien skulle jag radera allt material.
7
fanns en rad där respondenterna kunde skriva under för att ge medgivande till att medverka i intervjun.
Resultat
I resultatet presenteras pedagogerna med P, där p:et står för pedagog och sedan har jag numrerat dem för att kunna särskilja dem. ”P1, P2, P3, P4, P5 och P6”.
Hur arbetar pedagogerna tillsammans med barnen i
skogen?
Resultatet visar att pedagogerna går till skogen minst en gång i veckan tillsammans med barnen. För det mesta gick alla förskolor med hela barngruppen, men ibland kan de dela in barnen i mindre grupper. De flesta förskolor har både spontana och planerade aktiviteter. P3 hade ibland planerade aktiviteter men just nu hade de mer sponta besök till skogen. Generellt på alla förskolor där jag intervjuade var det mest fri lek i skogen när det var spontana besök där.
Planerade aktiviteter i skogen
I de planerade aktiviteterna hade tre av förskolorna använt sig av samma tema i skogen och arbetar på liknande sätt med det. P1, P4 och P6 använder temat djur, då har de arbetat med olika djur i skogen tillsammans med barnen. P4 berättade att de har arbetat mycket med älg, bäver och några andra djur. Barnen och pedagogerna brukar ha tipspromenad om djuren i skogen. De brukar också leta efter de olika djuren, leta efter djurens avföring och deras fotspår.
P1 berättade att de arbetar med olika djur i skogen utifrån barnens intressen. Barnen har fått träffa en björn i skogen och utifrån det så arbetar de vidare med vad barnen vill veta. Det kan vara vart björnen bor, vad den äter och björnens avföring. De har också arbetat med räven och då arbetade de med rävens fotspår. P6 arbetar också med djur och de använder sig av boken
Sagan om vanten. De arbetar med de djuren som nämns i boken. De har letat efter djuren som
finns i boken ute i naturen och då har pedagogerna förberett olika kort som barnen fick leta efter.
P3 berättade att de mest haft spontana besök i skogen den senaste tiden och då har barnen fått leka mycket fritt. De har en figur som heter Larva som är med i skogen och då har de gått mycket på upptäcktsfärd i skogen. De planerade aktiviteterna har varit att upptäcka och undersöka något eller för att ta med något från skogen in i verksamheten. I skogen utgår de mycket kring att värna från miljön som finns där.
8
mycket med experiment i naturen. Till exempel ett experiment som de gjorde var att kolla vinden ute, i det experimentet fångade de luften i påsar och kollade vad som hände. I deras temaområde arbetar de mycket omkring kroppen, då har de byggt ett skelett med glasspinnar inne och sedan byggde de ett skelett med naturmaterial i skogen.
P5 arbetar i skogen med temat ljus, då har de haft med sig ficklampor i skogen och plockade växter som de skapade skuggor med. De blåste såpbubblor för att kunna undersöka vilket ljus som uppkom som till exempel syntes regnbågens färger. På förskolan har de också tagit hjälp naturens resurser för att kunna få fram växternas naturliga färg på ett papper. Då har det de använt sig av bär och blad som bidrog till att de kunde undersöka vilken färg det var. En annan sak som de har gjort i skogen tillsammans med barnen är att de har satt upp fågelholkar och sedan har de har de följt vad som händer i den.
Barns inflytande
I planeringen av skogsaktiviteter så hade alla förskolor med sig barnens tankar och intressen till utevistelsen. Pedagogerna som jag intervjuade anser att de styrde grovplaneringen då de hade en tanke bakom vad de skulle göra i skogen tillsammans med barnen. Pedagogerna brukade ställa frågor om vad barnen ville göra i skogen, genom den planerade aktiviteten tog de också med barnens tankar i den. Ibland fullföljde de inte den planeringen som de hade tänkt att göra för att barnen intresserade sig för något annat när de var i skogen.
Vi har ofta en tanke men sen fortsätter vi efter barnens tankar (P1)
Vad anser pedagogerna att barnen utvecklar genom att
vara i skogen?
Resultatet visar att många av förskollärarna anser att vara i skogen täcker stora delar av styrdokument som är läroplanen. I skogen så utvecklar barnen bland annat matematik, kunskap om naturen, att värna om skogens natur och miljö. De lär ut hur viktigt det är att ta hand om växter och djur, samt att vara rädd om skogen resurser. Där några av pedagogerna påpekade att när de tar in skogsmaterial tar de bara ”dött” material, att barnen får kunskap om att det är viktigt. I skogen utvecklar barnen att samspela med varandra, att samarbete och hjälpas åt. De utvecklar också sin motorik genom att det blir mycket klättring i skogen.
Att arbeta med temaområde i skogen
I det ovannämnda gick även förskollärarna in på vad barnen utvecklade utifrån deras temaområde. P1, P4 och P6 som arbetade mycket med djur nämnde att barnen utvecklar sin kunskap om djuren. De får bland annat kunskap om vart de bor, vad de äter och hur deras avföring ser ut.
P2 berättade att barnen får kunskap om årstiderna och hur det ser ut i skogen vid de olika årstiderna. Hur miljön ser ut på vintern, hösten, vår samt sommar och den bakomliggande orsaken. Barnen kan få kunskap om olika fenomen när de är i naturen.
9
skuggor och hur det kunde ha blivit så. När de diskuterar med barnen så använder de sig av riktiga begrepp i upptäckter som de har gjort. Som jag nämnde tidigare så har förskolan satt upp fågelholkar, där barnen erövrade nya kunskaper om vad de åt och vilka fåglar som har varit där. Pedagogerna tog hjälp av det digitala redskapet lärplattan för att få mer kunskap om fåglarna, till exempel sökte de på vilken fågel det var.
P3 som gick mest till skogen för spontant besök har upptäckt att det sker mycket rollekar i naturen, där de lär sig mycket när de samarbetar tillsammans. Genom barnens funderingar och frågor som uppkommer i skogen så brukar de ta hjälp av lärplattan i skogen för att söka kunskap tillsammans med dem.
Att vara i skogen är verklighetsupplevelse (P4) Mycket samarbete utvecklar barnen i skogen (P3) Det finns så mycket att lära sig i skogen (P1)
Vad erbjuder skogsmiljön för barns utveckling?
Resultatet visar att alla förskollärare tyckte att skogen erbjuder mycket material, som barnen kan använda sig av i sin fria lek men också till de aktiviteter som de har i skogen. De kom också fram till att när barnen är i skogen så väcks deras nyfikenhet till att lära sig. Genom att vistas i skogen uppkommer det många tankar hos barnen både i de planerade aktiviteterna och i den fria leken. Många av frågorna som uppkommer handlar om växter, djur och
naturresurser som finns i skogen. Några av förskollärarna hade med sig mobilen som de sökte svar på eller så tog de hjälp av flora- och faunaböcker där de sökte kunskap om det barnen undrade över. Om de inte hade tillgång till internet så tog de hjälp av lärplattan eller
faktaböcker när de kom tillbaka in i verksamheten. Det skulle bidra till att barnen erövrar nya kunskaper om skogens miljö.
I skogen får man med mycket gratis (P2) I skogen väcks jättemycket tankar (P3) I skogen får barnen uppleva många saker (P5)
Hur interagerar pedagogerna skogens lärandemiljö
vidare i inomhusmiljön?
Resultatet visar att alla förskollärare tar med material från naturen in till inomhusmiljön för att arbeta vidare med det. Materialet kunde bland annat vara löv, pinnar och kottar. Med
materialet kan barnen själva bestämma vad de vill göra med det. Det kunde också användas till en planerad aktivitet om de hade ett syfte och tanke med det. Pedagogerna som jag intervjuade tar tillvara på barnens frågor och tankar om skogen för att sedan kunna söka mer kunskaper om det i inomhusmiljön. Pedagogerna tar hjälp av böcker och lärplattan för att barnen ska erövra nya kunskaper om skogen.
10
Genom att visa bilderna på projektorn så uppkommer det oftast nya frågor och tankar utifrån bilderna.
Genom att barnen får se bilder på det som de har gjort så upptäcker de sin egen lärprocess (P4) Genom att barnen får se bilder blir det ett sätt för det att komma ihåg vad man har gjort (P5)
Hur arbetar de med temaområden i inomhusmiljön?
P1 berättade att de ibland hade en björn med ut i skogen när de hade sina aktiviteter, den figuren har också följt med hem till förskolan. Då har björnen tittat på hur de lever och hur det ser ut inne hos dem i inomhusmiljön. I ett av rummen har barnen fått göra ett träd, där de har konstruerat löven på trädet. De har också kollat på djurens spår. Om barnen vill söka mer kunskap om djuren utifrån temat brukar de ta hjälp av lärplattan för att hitta mer kunskap. De använder också projektorn till att titta på film om naturen och djuren. De gör de för att barnen ska få en annan bild av naturen, eftersom det kan se olika ut i olika naturmiljöer. Barnen har också fått dokumenterat det som de har gjort och då har de fått berätta vad de har gjort via bilder och filmer. Barnens dokumentationer har pedagogerna reflekterar över vad de kan arbeta vidare med.
P4 sa på intervjun att de har gjort skogsmiljö i inomhusmiljön av olika material. De har också tittat på spår och djurens avföring i lärplattan, samt satt upp bilder på väggarna. Djuret som de har haft störst fokus på har varit älgen. De har lyssnat på en radiokanal om älgar och kollat på barnprogram om älgar. Pedagogerna har också satt upp bilder i barnens pärmar när de har haft sitt tema så barnen kan gå tillbaka till det. Det har bidragit till att barnen har reflekterat över det de lärt sig.
P6 berättade att de har gjort olika fotspår i inomhusmiljön som de hade satt på golvet. De hade gjort fotspåren utifrån de djuren de har arbetat med i skogen. Pedagogerna och barnen brukar leta fakta tillsammans med de pedagogiska materialen som finns i verksamheten. På avdelningen har de gjort en ”djur-bok” tillsammans där det står fakta om djuren, samt att det finns bilder på dem. När de vistas ute i naturen brukar de ta med sig naturens resurser in, till exempel har de gjort en björn av kottar och kvistar.
P2 arbetade mycket med årstider i skogen och det har de även gjort i inomhusmiljön genom att de har gjort olika experiment. Ett experiment var att smälta och frysa is, där de diskuterade och reflekterade de efteråt varför det var så. Den här förskolan använder sig också av material utifrån skogen för att kunna konstruera och bygga med, de har tillexempel gjort troll av stenar och bokstäver av pinnar.
P5 arbetade med tema ljus i skogen, det har de också fortsatt att göra i inomhusmiljön. Då har de fortsatt att göra skuggor med hjälp av olika material som till exempel
11
skogsvistelsen, då kan de ha förberett frågor till barnen för att det ska bidra till ett lärorikt samtal.
P3 berättade att de har ett rum som kallades för lugna rummet och i det rummet fanns det mycket skogsmaterial. När de tar in material så tar de enbart in ”dött” material till
inomhusmiljön. I deras inomhusmiljö har de en scen till deras musiktema. Till det temat har de tagit in skogsmaterial och gjort bland annat rytmikpinnar.
Vi har börjat ta med oss skogen mer och mer, tidigare lämnade vi det som vi gjorde i skogen där (P1)
Betydelsen av att lärandet i skogen och inomhusmiljön växelverkar
Resultatet visar att alla förskollärare tyckte att det var betydelsefullt att lärandet i skogen och inomhusmiljön samspelar med varandra när det gäller många delar i verksamheten. Några av förskollärarna berättade att barnen kan få djupare kunskap genom att lärandet sker i olika miljöer,att det kan bidra till en helhetsbild. Genom att man växlar mellan skog som
lärandemiljö och inomhusmiljön kan det bidra till att barnen får en större förståelse för det de gör i skogen. Många av pedagogerna påpekade också att barnen kan lära sig på olika sätt i utomhusmiljön och inomhusmiljön, det blir mer konkret om de får uppleva det på olika sätt i verksamheten. Några av förskollärarna berättade att de har fått upp ögonen för det, att man kan ta in skogen till inomhusmiljön på många sätt.
Genom att lärandet samspelar i miljöerna blir det en helhetsbild och mer konkret för barnen (P2) Man har fått upp ögonen för det, att man kan ta med skogen mer än vad man gör (P1)
12
Diskussion
Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger använder sig av skogen som lärandemiljö för barns utveckling och lärande, samt hur pedagogerna tar vara på skogens lärandemiljö vidare i inomhusmiljön. I den här delen diskuterar jag resultatet och kopplar det till tidigare forskning samt litteratur.
Det som framkom i mitt resultat är att alla förskolor går till skogen minst en gång i veckan. I den planerade och det spontana besöket framkom det att barnen har inflytande för vad som ska göras i skogen. Pedagogerna tog tillvara på barnens intresse, utifrån vad de har sett och utifrån frågor de har ställt till barnen för vad de vill göra. Det som pedagogerna nämnde kan jag koppla till förskolans styrdokument där står det; ”Att förskollärarna ska ansvara för att
alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll” (Skolverket,
2016, s.12). Detta kan kopplas till det som jag tog upp om Johansson tidigare i inledningen, att det är viktigt ta tillvara på barnens intressen och nyfikenhet eftersom det har en betydelse för deras lärande och utveckling. Det är viktigt att barnen känner lust och glädje i att
utvecklas, det gör de genom att deras nyfikenhet som de visar tas tillvara på (Johansson, 2003). Detta kan kopplas till det Johansson (2004) skriver, att ta tillvara på barnens behov och intressen så leder det till att verksamheten oftast blir lyckad.
När förskolorna går till skogen har de både fri lek och planerade aktiviteter. I de förskolor som jag intervjuade framkommer det att det finns många olika aktiviteter att göra i skogen
tillsammans med barnen. Aktiviteterna som de berättade om var bland annat, djur, årstider, ljus, experiment och många andra. Szczepanski och Dahlgren (2011) nämner också att det finns många olika ämnesområden man kan göra i naturen tillsammans med barnen. Det som man gör i inomhusmiljön kan man också göra i utomhusmiljön. Detta är något som jag har fått upp ögonen för, att man kan använda skogen på många olika sätt tillsammans med barnen och att många delar man gör inomhus kan man också göra utomhus, det är något som jag inte har tänkt på tidigare.
I de olika teman och besök som de gör i skogen, kan det bidra till att barnen utvecklas inom många olika områden. De får inte bara kunskap utifrån de aktiviteter som de gör i skogen utan barnen utvecklar också sin motoriska utveckling och att värna om miljön genom att befinna sig i skogen. Austli (2012) skriver att vara i naturen leder till att motoriken utvecklas, genom att gå bland berg, ojämn väg och att när det är ojämn terräng så lär sig barnen att anpassa stegen när de går och genom det utvecklar barnen en bra kroppskontroll. Utifrån det som Austli skriver om att barn utvecklar sin motorik kan jag koppla till Läroplanen för förskolan där det står att: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik,
koordinationsförmåga och kroppsuppfattning” (Skolverket, 2016, s. 9). Det framkom också i
13
verklighetsupplevelse och att vara i skogen uppfyller många delarna av förskolans läroplan. Szczepanski och Dahlgren (2011) nämner också att det viktigt att ha lärandemoment i utomhusmiljön, att naturen är ett betydelsefullt ställe för lärandet. I naturen får barnen använda sig av alla sina sinnen som gör att barnen erövrar nya kunskaper inom många områden. En slutsats jag kan se är att barnen får använda sig av alla sina sinnen när de är i skogen och detta kan kopplas till Learning by doing. Denna teori tolkar Szczepanski (2009) utifrån Dewey att man utvecklas genom att man använder sig av hela sin kropp och sina sinnen för att erövra nya kunskaper och erfarenheter.
Utifrån intervjun berättade pedagogerna att i de olika aktiviteterna så väcks mycket frågor hos barnen om skogens miljö. Detta relaterar Johansson (2004) som jag nämnde tidigare att naturen gör att barnens nyfikenhet stärks och att de börjar ställa frågor om olika saker i naturen. Austli (2012) skriver att naturen är en bra plats där de kan ta till sig lärdomar samt nya upptäckter. I mitt resultat fick jag fram att pedagogerna brukade ha med sig mobiler och ta kort på det de såg. De kunde också ha med sig olika böcker om exempelvis växter och lärplattan som det sökte kunskaper på utifrån barnens frågor. Om det inte fanns möjlighet till internet tog de med barnens frågor i inomhusmiljön och där sökte de vidare på barnens frågor i böcker eller på lärplattan. Helldén m.fl. (2015) skriver att det är viktigt att lärarna är lyhörda för barnen upplevelse och frågor. Austli (2012) skriver att vuxnas intresse för naturen
inspirerar barnen till att fortsätta tänka på naturen och ta till sig den. Barn och vuxna kan lära tillsammans om naturen, söka vidare på saker som uppkommer där. Genom att visa hur man kan söka så inspirerar det barnen till att de själva söker vidare på naturens miljö. I Läroplan
för förskolan står det att: ”Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar sin förmåga att utforska och att ställa frågor om och samtala om naturvetenskap” (Skolverket, 2016, s.10).
Genom att barnen ställer frågor kan detta kopplas till Thulins (2010) studie som jag tog upp tidigare, hon menar att genom att pedagogerna utmanar barnen i deras funderingar kring något kan det leda till att barnen erövrar nya kunskaper inom olika områden.
Skogens material är något som pedagogerna tog med sig in till inomhusmiljön. Det kan använda det till sina teman, pyssla och andra saker. Austli (2012) skriver att det barnen ser naturens material som skatter och det finns mycket man kan göra med det, som att konstruera och ha olika utställningar. Utifrån det kan barnen se det vackra som finns i vår naturmiljö och på så sätt lära sig att respektera samt att ta hand om naturen. Detta kan kopplas till att det som några av pedagogerna pratade om att de tar enbart tar in ”dött” material. Här kan jag dra en slutsats att benämna ”dött” material för barnen är viktigt, varför man ska ta det ifrån marken. Jag anser att det är något som jag själv känner att jag behöver benämna mer för barnen, och det inte ofta jag har hört det på förskolor. När man tar in naturmaterial på förskolan så tar man ”dött” material som ligger på marken, men jag känner att det inte är ofta man benämner varför man gör det. Jag tror att det leder till större förståelse för att värna om miljön och att man får mer kunskap om att man ska vara försiktig med naturens material och att man inte ska bryta av exempelvis grenar från ett ”levande” träd.
14
erfarenheter kan bli ett bra komplement till att lära sig på olika sätt i inomhusmiljön. När man har fler lärandemiljöer i verksamheten kan leda till att lärandet varierar och att barnen får vara i en variationsrik atmosfär där de kan utvecklas och få nya kunskaper. I mitt resultat så
nämnde några av pedagogerna att det blir en helhetsbild för de och barnen får ett långsiktigt perspektiv genom att arbeta med det båda miljöerna. En slutsats jag kan dra utifrån vad några av pedagogerna benämnde att barnen lär sig på olika sätt i inomhusmiljön och utomhusmiljön. Jag anser själv att man tar åt sig kunskap på olika sätt och därför tycker jag att det är
betydelsefullt att lärandet sker i olika miljöer för att få variation på det.
I resultatet framgick det att pedagogerna brukade ta bilder på det som de gör i naturen tillsammans med barnen. Av de bilderna som de tog brukar de visa dem för barnen via en projektor och då brukade de diskutera vad de har gjort tillsammans. Några av pedagogerna sa att genom detta kan barnen få blicka tillbaka på vad de har gjort. En pedagog berättade att utifrån dokumentationen av barns reflektion kan de få se nya saker som de kan arbeta vidare med. Austli (2012) skriver att genom dokumentation så kan det ge pedagogerna nya frågor samt tankar som de kan arbetare vidare med. Hon skriver också att det är viktigt för barnen att de får uppmärksamma det som de har fått gjort. När barnen får se dokumentationen så känner de sig betydelsefulla samt att de kan lära sig av varandra när de får diskutera vad de har gjort för något. I Läroplanen för förskolan står det att: ”Arbetslaget ska ge barn möjlighet att
utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter”
(Skolverket, 2016, s.11). Några av pedagogerna berättade att när barnen får se bilderna och se vad de har gjort så får barnen upptäcka deras egen lärprocess. Detta kan kopplas till
Johansson (2003) som skriver i sin studie att det är betydelsefullt att pedagogerna synliggör för barnen vad de har gjort samt lärt sig. Detta kan leda att de ser att de har en förmåga att lära sig utifrån flera lärandetillfällen.
Reliabilitet och validitet
Reliabilitet handlar om hur noggrant man har samlat in sina data utifrån den metod man har valt att använda, och om intervjufrågorna som används i studien är tillräckliga för att få tydliga svar så att det motsvarar det viktigaste av de frågeställningar som man har i sin studie (Johansson och Sveder, 2010). En styrka jag ser i min studie är att jag har utgått ifrån samma frågeschema till alla intervjuerna, att alla har fått samma grundfrågor. Det som kan påverka mitt resultat är att i min metod kan jag ställa följdfrågor, vilket gör att alla inte har fått samma följdfrågor, eftersom att de frågorna inte är med i mitt frågeschema från början. Något annat som kan påverka resultatet är att jag har intervjuat 6 olika förskollärare och alla har olika erfarenheter vilket gör att svaren skiljer sig.
Validiteten handlar om resultatet motsvarar hela det område som man hade tänkt ifrån början. Om innehållet är tillräckligt för att få ett resultat, om det ger en ärlig bild inom det område som man har undersökt (Johansson och Sveder, 2010). I min studie har jag intervjuat 6 pedagoger på olika områden vilket gjorde att jag fick ett bredare resultat i min undersökning, eftersom det både fanns likheter och olikheter mellan förskolorna.
Vad har jag lärt mig av min studie?
15
inomhusmiljön. Till mitt kommande yrke har jag lärt mig att man kan använda sig av skogen i allt man gör. Det man gör i inomhusmiljön kan man också göra i utomhusmiljön. I skogen finns det många aktiviteter och teman som jag inte har tänkt på att man kan göra som jag kan ta med i min yrkesroll. I resultatet framkom det hur de arbetade vidare med skogen i
inomhusmiljön och utifrån mitt resultat kan jag se att man kan ta in skogen på många sätt och att det verkligen kan ha en betydelse för barns utveckling.
Vidare forskning
16
Litteraturförteckning
Austli, L. (2012): Hur med natur, att utforska och inspireras av naturen i förskolan och
förskoleklass. Malmö: Gleerups.
Bryman, A. (2011): Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Helldén, G., Högström, P., Jonsson, G., Karlefors, I & Vikström, A. (2015): Vägar till
naturvetenskapens värld- ämneskunskap i didaktiska belysning. Stockholm: Liber.
Ideland, M & Malmberg, C. (2010): Plantskola för naturvetenskap och hållbar utveckling.
Utbildningsvetenskap för förskolan. Bim Riddersporre, & Sven Persson, 139-154.
Stockholm: Natur och Kultur.
Johansson, B. & Sveder, P-O. (2010): Examensarbete i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Johansson, E. (2003): Att närma sig barns perspektiv. Forskarens och pedagogernas möte
med barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige 2003 årg 8 nr 1–2 s 42–57.
Johansson, E. (2003): Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i
förskolan. (Skolverket, Forskning i fokus, nr 6) Stockholm: Fritzes.
Johansson, S. (2004): Bland stubbar och kottar med barnen i Mulleskogen. Stockholm: Books on demand.
Leicht Madsen, B. (1999): Barn, djur och natur. Lund: Tiedlund.
Lindemann Matthies, P & Knecht, S. (2011): Swiss Elementary School Teachers´ Attidudes
Toward Forest Education. The Journal Of Environmental Education.
Löfdahl, A. (2014): God forskningssed - regelverk och etiska förhållningsätt. Förskollärarens
metoder och vetenskapsteori, av Annica Löfdahl, Maria Hjalmarsson, & Karin
Franzén, 32-42. Stockholm: Liber.
Löfgren, H. (2014): Lärarberättelser från förskolan . Förskollärarens metod och
vetenskapsteori, av Annica Löfdahl, Maria Hjalmarsson, & Karin Franzén, 144-156 .
Stockholm: Liber.
Skolverket. (2016): Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev.16). Stockholm: Skolverket.
Szczepanski, A. (2009): Handlingsburen kunskap. Lärarens uppfattningar av landskapet som
lärmiljö (Licentiatavhandling). Linköping: Linköpings Universitet. Tillgänglig:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:234992/FULLTEXT01.pdf Szczepanski, A. & Dahlgren, L-O. (2011): Lärares uppfattningar av lärande och
undervisning utomhus. Didaktisk Tidskrift, 21-48.
Bilaga 1
Information och samtyckesblankett
Hej!
Mitt namn är Emelie Svensson och jag studerar till förskollärare på Karlstad universitet. Jag är inne på termin 6 av 7 och håller just nu på att skriva mitt examensarbete. Ämnet som jag skriver om i examensarbete är biologi med inriktning på skogen. Mitt syfte med
undersökningen är att se hur pedagogerna använder sig av skogen som lärandemiljö för barns utveckling och lärande, samt hur de tar tillvara på skogens lärandemiljö vidare i
inomhusmiljön.
Mina frågeställningar är:
Hur använder pedagogerna skogen tillsammans med barnen? Vad anser pedagogerna att barnen utvecklar utifrån skogen?
Hur integrerar pedagogerna skogens lärandemiljö vidare i inomhusmiljön?
I min studie har jag tänkt att intervjua er för att kunna besvara mina frågeställningar. Under intervjun kommer jag att ställa specifika frågor utifrån frågeställningarna. Den kommer att ta cirka 30-45 minuter. Jag har tänk att spela in intervjun, för att sedan kunna lyssna och
analysera ner svaren. Detta kommer bara användas i mitt examensarbete. När examensarbetet är godkänt så kommer jag att radera all inspelad data. Att delta i min studie kommer vara anonymt. Det innebär att man inte kommer kunna identifiera varken dig eller förskolan du arbetar på. Din medverkan är frivillig och vill ni inte längre delta på intervjun så kan ni avbryta närsomhelst och gå ifrån.
Hör av er om det är något!
Med vänliga hälsningar Emelie Svensson
Jag samtycker till att bli intervjuad och att intervjun spelas in till undersökningen.
Underskrift _______________________________
Bilaga 2
Hur ofta är ni skogen?
Brukar ni ha hela barngruppen eller delar ni upp dem?
Har ni både planerad och spontana skogsvistelser Om ja, hur ser den spontana skogsvistelsen ut? Om ja, vad brukar ni ha för aktiviteter i skogen? Är barnen med i planeringen
Vad är din syn på vad barn lär sig genom aktiviteter i skogsmiljön? Vilka möjligheter ger skogsmiljön för barnens inlärning?
Arbetar ni vidare utifrån de planerade aktiviteterna/teman i skogen i inomhusmiljön? Hur?
Hur tar ni vara på barns tankar och nyfikenhet när de är i skogen in till inomhusmiljön?
Hur gör nu det?
Hur söker ni vidare utifrån det? Tar ni med material från skogen?
Hur arbetar ni vidare med det?
