ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin
Folkhälsovetenskap C Självständigt arbete FHV-C Jesper Hellberg, Peter Björklund VT 2009
Liv och hälsa ung i Örebro län
SAMMANFATTNING
Liv och hälsa ung är en enkätundersökning bland ungdomar i skolår 7, 9 samt år 2 på gymnasiet i Örebro län. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp för Sverige och Örebro län enligt regeringens folkhälsoproposition samt Örebro läns folkhälsoplan. I skolan har rektorn det yttersta ansvaret, i denna studie valdes rektorer ut för att ge ett ledarskapsperspektiv på ett användande. Uppsatsens syfte är att undersöka hur resultatet från Liv och hälsa ung undersökningarna används av rektorer för skolår 7-9 i Örebro län. Studien är kvalitativ där nio stycken rektorer i Örebro län har intervjuats. Datamaterialet analyserades med hjälp utav en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i form av fem stycken huvudkategorier; mottagning, spridning, nytta, styrning, hinder och 11 underkategorier. I
diskussionen behandlas rektorernas användning utifrån studiens teoretiska referensram. Studien visar på ett komplext och varierat användande men
företrädesvis används resultatet för att ge en omvärldsbild av ungdomars hälsa och livssituation till lärare och elevhälsa. Dock används resultatet från Liv och hälsa ung sällan direkt i beslutsprocessen. Författarna ser möjligheter till vidare studier för att skapa en helhetssyn på användandet av Liv och hälsa ung resultatet bland i Örebro läns kommuner.
Nyckelord: Användning, Rektorer, Kvalitativ intervju, Innehållsanalys, Folkhälsorapportering
ABSTRACT
”Liv och hälsa ung” is a survey among adolescents in school grade 7, 9 and school grade 2 in upper secondary school in Örebro County. Children and youth is a prioritized target group for Sweden and Örebro County according to the government public health plan and in the public health guiding principles for Örebro County. A principal has the outermost responsibility at school, they where selected to give a leadership perspective. The aim of this study is to investigate utilization of how the result from “Liv och hälsa ung” is used by principals for school grade 7, 9 in Örebro County. The study is qualitative where nine principals in Örebro County have been interviewed. The data was analysed with a qualitative content theory analysis. The result is presented in five main categories; Reception, Dissemination, Benefit, Management, Obstacles and 11 sub categories. The discussion handled the principal’s utilization on the basis of the theoretical
framework of this study. The study shows a complex and miscellaneous utilization of the result but it is mostly used to disseminate information about the adolescent’s health and situation in life to teachers and the student health care. Although it is rarely used in the decision process. The authors see possibilities for further studies to create a whole image on the utilization of the “Liv och hälsa ung” results in Örebro County and its municipalities.
Keyword: Utilization, Principals, Qualitative Interview, Content theory analysis, Public health surveillance.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING____________________________________________________ 2 INLEDNING____________________________________________________________ 5 BAKGRUND____________________________________________________________ 6
BARN OCH UNGDOMARS HÄLSA I SVERIGE...6
SKOLANS UPPDRAG...6
REKTORNS ROLL...6
LIV OCH HÄLSA UNG...7
TEORETISK REFERENSRAM...8 PROBLEMATISERING...11 SYFTE ________________________________________________________________ 11 METOD_______________________________________________________________ 11 METODVAL...11 URVAL...12 INTERVJU...12 GENOMFÖRANDE...13 ANALYSPROCESS...14 ETISKA ASPEKTER...15 RESULTAT____________________________________________________________ 16 MOTTAGNING...16 SPRIDNING...19 NYTTA...23 STYRNING...25 HINDER...27 DISKUSSION __________________________________________________________ 28 METODDISSKUSION...28 RESULTATDISSKUSION...31 SLUTSATS...36 REFERENSLISTA______________________________________________________ 37 BILAGA 1 BILAGA 2
INLEDNING
Enligt barnkonventionen har barn och ungdomar rätt till bästa möjliga hälsa, det vill säga att de har en rättighet till att få sina fysiska, psykiska och sociala behov
tillfredsställda. Även står det i barnkonventionen att barns och ungdomars bästa ska komma i första hand vid alla beslut som rör dem (Utrikesdepartementet, 2006). Sambanden mellan ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa och arbetet med att stärka ungdomarnas hälsa kan vara komplicerat. Att genom
systematiska epidemiologiska undersökningar beskriva ungdomars hälsa, livsvillkor och levnadsvanor är en del av folkhälsoarbetet. Intresset att belysa och kartlägga ungdomars hälsa finns såväl internationellt, nationellt som regionalt. Exempelvis finns WHO:s rapport om skolbarns hälsovanor (Currie et al., 2008),
”Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009” (Socialstyrelsen, 2009) och ”Tonåringars psykiska hälsa - liv och hälsa ung i Örebro län 2005” (Lindén-Boström & Persson, 2007). Barn och ungdomars hälsa kartläggs i Örebro län genom undersökningen Liv och hälsa ung som genomförs vartannat år med samtliga elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet. Skolverksamheter med skolår 7-9 benämns som ”7-9 skolor”. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp i Sverige enligt regeringens
folkhälsoproposition (Socialdepartementet, 2008). Barn och ungdomar är även en prioriterad målgrupp i folkhälsoarbetet i Örebro län i de skrivna avtalen mellan Örebro läns landsting (ÖLL) och samtliga kommuner samt i den länsövergripande folkhälsoplanen (Örebro läns landsting, 2007, 2008).
Nilsson (2008) undersökte spridning och användning av rapporten ”Tonåringars psykiska hälsa – Liv och hälsa ung i Örebro län 2005” i Örebro län. Nilsson (2008) undersökte vilken kännedom och kunskap landstings- och kommunpolitiker samt landstings- och kommuntjänstemän hade om rapporten samt hur de använt den. Vid den undersökningen behandlades inte skolperspektivet på användandet, det vill säga hur resultatet används inom skolor i Örebro län. Det perspektivet är viktigt att ha med då skolan är den arena där barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin tid (SFS 1985:1100, 1985). Resultatet från ”Liv och hälsa ung” visar ungdomars livsvillkor och livsstil och är en bred kunskapskälla att utgå ifrån för beslut gällande ungdomar i Örebro län. Nilssons undersökning saknar ett skolperspektiv, något vi finner av intresse att veta mer om.
BAKGRUND
Barn och ungdomars hälsa i Sverige
Barn och ungdomar i Sverige har en god hälsa, trivs med livet och känner sig friska jämfört mot den övriga världen. Flickor visar dock överlag på en sämre psykisk hälsa än pojkar. För skolår 9 har flickor under perioden 1997-2006 fått en ökad stresskänsla över skolarbetet från 50 procent till nästan 70 procent, medan pojkarna under samma period har ökat från ungefär 35 procent till drygt 40 procent. Den rapporterade användningen av tobak, alkohol och narkotika bland ungdomar i skolår 9 har minskat de senaste åren. Bland barn har fetma och övervikt ökat sedan 80-talet, dock har ökningen stabiliserats under 2000-talet till att 15-20 procent är överviktiga och 3-5 procent är feta (Socialstyrelsen, 2009).
Skolans uppdrag
Några av de dokument som styr skolans övergripande mål och verksamhet är skollagen, proposition ”Hälsa, lärande och trygghet” och läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) (Skolverket, 2009). Varje enskild kommun har även en kommunal skolplan där de specificerar verksamhetsmålen. I skollagens portalparagraf står det att ”utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar” (SFS 1985:1100, 1 kap. 2§. 1985). I propositionen ”hälsa, lärande och trygghet” (Utbildningsdepartementet, 2001) står det om kopplingen mellan hälsa och lärande. Dessa påverkas i stor utsträckning av samma faktorer samtidigt som de har en inbördes påverkan. Vidare står det i Lpo94 att skolan har ansvar för att ”varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilen betydelse för hälsan och miljön” (Skolverket, s.10. 2009).
Rektorns roll
På en skola har rektorn det yttersta ansvaret för resultatet och verksamheten (Skolverket, 2009). Rektorn arbetar bland annat med styrning, samordning och
utveckling och har en viktig roll för att alla elever ska få tillgång till en varierad och kvalitétsfylld undervisning (Skolverket, 2001). Bland annat står det i Lpo94 att rektorn har ansvar för att ämnesövergripande kunskapsområden så som sex och samlevnad, jämställdhet, tobak, alkohol och andra droger ska integreras i
undervisningens olika ämnen. Vidare ingår det i rektorns uppdrag att personalen på skolan ska erhålla den kompetensutveckling som krävs för att de på ett
professionellt sätt ska kunna utföra sina arbetsuppgifter (Skolverket, 2009).
Liv och hälsa ung
Örebro läns landsting genomför återkommande en enkätundersökning bland länets ungdomar i skolår 7, 9 samt år 2 på gymnasiet, ”Liv och hälsa ung”. Mellan år 1996 till 2002 var Liv och hälsa ung enbart en drogvaneundersökning. Först år 2005 fick den sitt nuvarande namn samt utökades med frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa (Lindén-Boström & Persson, 2007, 2008). Den genomförs sedan 2005 vartannat år och vid denna studies genomförande hade nyligen Liv och hälsa ung 2009 genomförts men resultaten var inte sammanställda eller analyserade. Delar av resultaten från undersökningen 2005 finns i rapporterna ”Tonåringars psykiska hälsa” och ”Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007”. Den sistnämnda innehåller även resultat från undersökningen 2007 (Lindén-Boström & Persson, 2007, 2008). Dessa rapporter är framtagna av Samhällsmedicinska enheten (SME) vid ÖLL. Svarsfrekvensen var 84 procent år 2005 och 82 procent år 2007 (Lindén-Boström & Persson, 2008). Uppdraget att genomföra undersökningarna har Samhällsmedicinska enheten vid ÖLL. SME har bland annat i sitt grunduppdrag att arbeta med epidemilogi, folkhälsorapportering, analys samt stå för planerings- och beslutstöd. Bakgrunden och motivet till att genomföra Liv och hälsa ung är att enligt det länsövergripna folkhälsoavtalet ska ÖLL bistå med underlag som beskriver befolkningens hälsa och levnadsvanor (Örebro läns landsting, 2007). Detta för att möjliggöra stöd för beslut, planering och uppföljning på kommunal nivå i det strategiska folkhälsoarbetet för ungdomar. Utifrån samma folkhälsoavtal ska kommunerna prioritera insatser för att främja ungdomars livsvillkor och levnadsvanor samt ansvara för beskrivning av befolkningens hälsa och levnadsvanor.
Resultaten från de tidigare drogvaneundersökningarna och de senare ”Liv och hälsa ung” – undersökningarna har redovisats i både muntlig och skriftlig form till de deltagande skolorna, politiker och tjänstemän inom kommun och landsting samt i diverse andra sammanhang. En ytterliggare återkoppling får respektive skola i form av en CD-skiva med resultat gällande deras elever, däremot har inte ovannämnda rapporter distribuerats på ett systematiskt sätt till skolorna (Lindén-Boström & Persson, 2007). Nilsson (2008) visar att en hög andel (96 procent) av politiker och tjänstemän på kommun- och landstingsnivå anser att resultaten ger argument för förändringsarbete. Däremot har många svårt att veta hur de ska genomföra förändringsarbetet eller visa på konkreta beslut kopplat till resultaten.
Enligt Lindén-Boström, Eriksson, Hagberg, Persson och Ydreborg (2004) är det en förutsättning att lokal kunskap finns för att kunna visa var behoven är och prioritera rätt. En del av den lokala kunskapen finns i epidemiologiska undersökningar så som Liv och hälsa ung. Genom att analysera resultaten från Liv och hälsa ung går det att se vilka faktorer som påverkar ungdomars hälsa.
Teoretisk referensram
Denna studie har som syfte att undersöka hur resultatet från Liv och hälsa ung används bland rektorer i Örebro län. För att möjliggöra en analys och diskussion behövs först en definition av ”använda” göras. Detta eftersom ett användande kan vara en komplex och mångsidig process enligt Nutlet, Walter och Davies (2007), Winch, Henderson och Creedy (2004) samt Dobbins, Rosenbaum, Plews, Law och Fysh (2007) och som ofta har olika betydelser för olika personer (Nutlet et al., 2007). Den teoretiska referensramen syftar till att reda ut och definiera vad
användning kan vara. Det första steget i den teoretiska referensramen är att visa hur information skapas, för att sedan komma till det steg där det kan användas. Först därefter kan en definition av användning göras.
Ett första steg mot en definition
I en fempunkts modell gällande ett användande av Parrish och McDonnel (2000), figur 1, förklaras att det första steget i användandet av information börjar med att en händelse inträffar, exempelvis att en ungdom dricker alkohol. Därefter fångar
systemet upp händelsen, steg två, genom att personen registrerar händelsen exempelvis i en enkätundersökning. När händelsen blivit registrerad samlas data från undersökningen in av de ansvariga för bearbetning, analys, sammanställning, detta är steg tre. Det fjärde steget i modellen är att informationen har spridits till de organisationer och verksamheter som kan vidta åtgärder, först därefter kommer det femte och sista steget där informationen kommer till användning. Som tidigare påpekats kan ”användande” vara ett subjektivt och svårdefinierat begrepp och det sista steget i Parrish och McDonnels (2000) modell ger inte en definition av vad ”användande” är.
Figur 1. Parrish och McDonnels fempunktsmodell (2000) som beskriver hur information blir till ett användande [Vår översättning].
Ett förslag på en definition
För att försöka få en användbar definition av begreppet kopplas en modell i sju steg av Knott och Wildavsky i Nutlet, Walter och Davies (2007) in, figur 2. De sju stegen i deras modell är; (1) Mottagning - när forskningen har tagits emot, (2)
Förståelse - när forskningen är både läst och förstådd, (3) Nya referensramar - när
förändring - ansträngning görs för att få forskningen använd, även om det inte
lyckas, (5) Antagande av policy - forskningen har direkt påverkat policy och policy processen, (6) Implementering av policy - i tidigare skede användes forskningen för att utveckla policyn, men nu används den praktiskt, (7) Full användning av
forskning - detta sker enligt Knott och Wildavsky i Nutlet et al. (2007) först när det
finns tydliga och identifierbara resultat till följd av forskningen.
Figur 2. Modell av Knott och Wildavsky i Nutlet et al.(2007) som visar på sju steg av användning [vår översättning] .
Vidare förståelse av användning
En ytterligare förståelse för hur forskning används ges i National Center for the Dissemination of Disability Research (1996) där tre olika perspektiv beskrivs.
Begreppsmässiga användandet - beskrivs som en process där resultat från forskning
upplyser och påverkar beslutstagare. Symboliskt användande - innebär att
forskningen kan användas som ett verktyg i lobbying eller för att stärka ett beslut.
Funktionsmässiga användandet - detta perspektiv beskrivs som ett direkt
användande, speciellt i policy- och kliniska beslut. Dessa perspektiv tas även upp i Jack (2006) och Nutlet, Walter och Davies (2007) för att förklara forskningens användning och funktionerna där bakom. Dessa tre perspektiv skapar en ytterligare dimension av användande som går att applicera på Knott och Wildavskys sjustegs modell i Nutlet et al. (2007), figur 2, som är det slutgiltiga steget i resonemanget kring användande.
Problematisering
Det påvisas i denna studies inledning samt teoretiska referensram att ett användande kan vara en komplex och mångsidig process. Syftet med den teoretiska
referensramen har varit att åskådliggöra samt förtydliga vad ett användande kan vara. Detta har skett med stöd av två modeller av Parrish och McDonnel (2000) respektive Knott och Wildavsky i Nutlet et al. (2007) samt de tre perspektiv från National Center for the Dissemination of Disability Research (1996). Vidare har det beskrivits i bakgrunden hur tidigare resultat från Liv och hälsa ung har använts bland politiker och tjänstemän i Örebro läns landsting samt Örebro läns kommuner. Skolperspektivet på användandet av Liv och hälsa ung resultaten har tidigare inte undersökts vilket leder till denna studies syfte.
SYFTE
Uppsatsens syfte är att undersöka hur resultatet från Liv och hälsa ung
undersökningarna används av rektorer för skolår 7-9 i Örebro län. Med resultatet avses den information som sammanställts från enkätsvaren. Till syftet finns tre frågeställningar:
• På vilket sätt använder rektorerna resultatet från Liv och hälsa ung? • Vad är det som gör att rektorerna använder resultatet från Liv och hälsa
ung?
• Vad är det som gör att rektorerna inte använder resultatet från Liv och hälsa ung?
METOD
Metodval
Utifrån syftet gjordes en kvalitativ studie eftersom det ansågs bäst lämpat utefter den ställda forskningsfrågan. Data insamlad i en kvalitativ studie definieras som ”empiri i form av ord (meningar, texter o.dyl) som förmedlar mening” (Jacobsen, 2007). Denscombe (2000) menar att kvalitativ forskning har ”ett intresse för betydelser och de sätt människor förstår saker på”. Det leder till att den kvalitativa forskningen analyserar och skapar en egen subjektiv förståelse för det valda
föremålet av intresse. Tre motiveringar ligger bakom valet av kvalitativ metod; 1. Den kvalitativa forskningen försöker att visa människors subjektiva perspektiv och åsikter. 2. En djupare förståelse för rektorernas användning eftersträvades. 3. Visa på nyansskillnader och likheter mellan rektorers användning av Liv och hälsa ung resultat.
Urval
Ett urval är enligt Denscombe (2000) en del av en större population.
Urvalsprocessen skedde först genom att studien inriktade sig demografiskt;
grundskolan för skolår 7-9 i småkommuner med max 32 000 invånare i Örebro län. Studien inriktade sig på ”7-9 skolor” för att få en ökad vetskap om skolornas användande av resultaten. Därefter bestämdes kategorin till rektorer, detta för att få ett ledningsperspektiv på användandet av Liv och hälsa ung på ”7-9 skolor”.
Kriterierna för rektorerna var att de skulle ha varit anställda på en ”7-9 skola” sedan hösten 2007, då de senaste Liv och hälsa ung resultaten skickades ut. Det var tio av totalt 18 rektorer som motsvarade kriterierna. Av dessa 10 åstadkoms kontakt med nio som alla ville deltaga, dessa nio arbetade i olika kommuner i länet. Den tionde kunde inte nås trots upprepade försök.
Intervju
Denscombe (2000) menar att intervju som datainsamlingsmetod täcker ett behov av ett material som ger en djupingående insikt baserat på ett fåtal informanter. Även Jacobsen (2007) skriver att en intervju lämpar sig bäst för de tillfällen då den
enskilda individens ståndpunkt och åsikter eftersöks och det involverar ett litet antal individer. Kvale (1997) beskriver vidare en intervju som ett samtal, med en struktur och syfte. Syftet formuleras i form av en forskningsfråga, som forskaren sedan baserar en intervjuguide på. En intervju behöver inte ha en intervjuguide, men Jacobsen (2007) menar att man i regel bör utforma en sådan. Vidare skriver författaren att en intervjuguide består av ett antal teman som ska behandlas under intervjuns gång, detta för att få med alla de områden som behövs tas upp.
Intervjuguiden i detta arbete, bilaga 1, skapades utifrån den som Nilsson (2008) använde. Utefter de teman och frågor som fanns utvecklades vissa och andra skapades. Intervjuns tillvägagångssätt var semistrukturerat, något som Denscombe
(2000) definierar som att forskaren utgår ifrån en intervjuguide med teman och frågeställningar men har ett flexibelt tankesätt. Detta innebär att frågorna inte nödvändigtvis tas upp i den ordning de står nedskrivna, utan mer i en naturlig ordningsföljd samt att intervjuobjektet uppmanas att utveckla sina tankar. Betoningen, menar författaren, ligger på att svaren bör vara öppna och att den intervjuade ska få utveckla sina synpunkter och tankegångar. Intervjuerna i denna studie började genom att två inledande frågor ställdes till rektorerna; ”Vad vet ni om Liv och hälsa ung?” samt ”Vad känner till om resultaten från Liv och hälsa ung enkäterna?”. Därefter löpte intervjun på i form av ett samtal och intervjuguiden användes som ett stöd för intervjuaren att driva samtalet framåt samt för att kunna täcka in de teman som fanns.
Jacobsen (2007) skriver att intervjuer kan genomföras i två olika miljöer; naturlig eller onaturlig miljö. Den naturliga innebär att intervjun tar plats exempelvis i intervjupersonens hem eller kontor, en trygg och säker lokal. En onaturlig miljö är exempelvis ett neutralt rum där varken intervjuare eller intervjuperson är
hemmastadda. En naturlig miljö ökar chansen för naturliga svar och likväl skapar en onaturlig miljö en ökad risk för onaturliga svar. Vidare menar författaren att man även bör ta hänsyn till kontexten, eftersom sammanhanget som intervjun genomförs i ofta påverkar resultatet, känt som kontexteffekten. I denna studie genomfördes alla intervjuer på respektive rektors kontor, detta av praktiska skäl samt att det blev en naturlig miljö.
Genomförande
Den första kontakten med rektorerna togs genom ett telefonsamtal där syfte och bakgrund till uppsatsen las fram på ett kortfattat sätt, samt att författarna till studien presenterades med namn och en kort bakgrund. Efter att rektorerna gett sina
godkännanden till att vara med i studien ringdes de upp i ett senare samtal där en tid bokades och kontaktuppgifter samlades in. Därefter skickades ett informationsbrev ut via e-mail, bilaga 2. Det hade som syfte att informera vad intervjun skulle handla om samt ge en skriftlig bekräftelse på tidigare telefonsamtal. Det är etiskt viktigt att informera en person som ska medverka i en studie (Vetenskapsrådet, 2009).
Vid den bestämda tidpunkten mötte författarna respektive rektor på sin skola för att genomföra intervjun, de tog mellan 20 till 40 minuter. Intervjuerna spelades in med en mp3-spelare för att kunna transkribera dem. Under intervjun var intervjuaren och en observatör närvarande, vem som var intervjuare respektive observatör varierade. Syftet med en observatör är att denne ska kunna följa intervjun och se till att
intervjuaren inte missar några teman eller frågor i intervjuguiden (Jacobsen, 2007). Vidare menar Jacobsen (2007) att det är viktigt att bekräfta vad intervjupersonen säger genom att ha en ”lyssnande kroppshållning” samt bekräfta genom att nicka, svara positivt och liknande, detta skedde naturligt när intervjuerna genomfördes. Då en av författarna hade en viss arbetsrelation med tre av rektorerna var denne
observatör vid de tillfällena.
Analysprocess
Innehållsanalys användes som analysmetod. Eftersom en innehållsanalys tolkar en text som upplysningar om faktiska subjektiva förhållanden, passade den för att kunna tolka och lyfta fram rektorernas användande för att kunna se likheter och skillnader (Jacobsen, 2007). I analysen följdes det förfarande som rekommenderas i Jacobsen (2007), detta innebar att författarna transkriberade ordagrant intervjuerna och sedan läste genom dem för att få en djupare förståelse och kunskap, detta för att kunna se olika tema. Med tema menas återkommande händelser, tankar, åsikter samt likheter och skillnader. Jacobsen (2007) menar att de identifierade teman ska användas för att skapa kategorier, syftet med att skapa kategorier är att förenkla och underlätta en analys av flertalet textkällor. De olika temana i intervjuerna
identifierades för att kunna ge svar på studiens syfte och tre frågeställningar. Utifrån de teman som blivit identifierade skapades 11 underkategorier, detta skedde genom en process bestående av flertalet diskussioner mellan författarna. I denna process användes även en whiteboardtavla för att skriva upp förslag på
underkategorier, som senare ströks eller behölls. Utifrån de framtagna
underkategorierna framträdde, efter ytterligare diskussioner, fem huvudkategorier. Detta var en pågående process och underkategorier och huvudkategorier ändrades under arbetets gång. Efter att kategorierna var skapade fylldes underkategorierna med lämpligt innehåll utifrån de identifierade teman som fanns. Detta gjordes genom att intervjuerna åter lästes igenom och lämpliga citat hittades. Därefter
sammanställdes detta som studiens resultat.
Vid skapandet av kategorierna utgick författarna endast ifrån empiri i form av de transkribitioner som fanns och den teoretiska referensramen användes inte i denna process. Författarna reflekterade även över och ifrågasatte deras egna förförståelse under arbetets gång, detta för att kunna se på empirin med så opåverkade ögon som möjligt (Gustavsson, 2004).
Etiska aspekter
Det humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har tagit fram etiska
principer för hur forskning bör bedrivas på ett korrekt etiskt sätt. Principerna har till syfte att skapa normer för hur förhållandet mellan forskare och
undersökningsdeltagare bör se ut för att skydda deltagarna från fysisk och psykisk skada. Detta skydd grundar sig i fyra krav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2009).
Informationskravet innebär att forskaren skall informera undersökningsdeltagarna
om vad studien handlar om och vad som gäller för dem. Rektorerna fick i detta fall information via telefonsamtal och i informationsbrevet där studiens syfte framgick samt att de inte skulle kunna identifieras. Detta förmedlades även vid
intervjutillfället där deltagarna åter informerades om konfidentialitet och frivillighet.
Samtyckeskravet innebär att forskaren ska inhämta samtycke från studiedeltagarna
och att deltagarna har själva rätt att bestämma över sin medverkan. Detta uppnåddes genom att deltagarna var införstådda med vad studien och intervjun handlade och gav därmed sitt samtycke vid telefonsamtalet när de valde att deltaga i intervjun. De var även införstådda med att deltagandet var frivilligt och kunde avbrytas när de ville.
Konfidentialitetskravet kräver att identiteten hos de personer som ingår i
undersökningen ska behandlas med största konfidentialitet och inte kunna identifieras. Detta uppnås genom att varken skolor eller rektorer kan identifieras. Rektorerna avidentifierades genom att de döptes om till någon av bokstäverna A-I
då citaten identifierades i resultatet, den gång en rektors namn användes i ett citat byttes det ut mot ett könsneutralt namn. Nämnde de kommunens, ortens eller skolans namn i citaten byttes det ut mot exempelvis ”i vår kommun”. Rektorerna fick detta förklarat i informationsbrevet och vid intervjutillfället. Intervjuerna och transkriptionerna förvarades så att ingen obehörig har tillgång till dem.
Nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifterna endast får användas för
forskningsändamål, detta uppnåddes genom att intervjuerna enbart används i denna studie.
RESULTAT
Intervjuer med nio rektorer vid ”7-9 skolor” i Örebro län. Huvudkategorier och underkategorier som framkommit presenteras nedan i tabell 1 och kommer att illustreras med citat, samt sammanställningar av varje kategori
Tabell 1. De huvud- och underkategorier som visar på rektorernas användande.
Huvudkategori Underkategori Mottagning Form Förståelse Spridning Information Kommunikation Nytta Omvärldsbild Verifiering Framtida nytta Styrning Beslut Handling Hinder Legitimitet Intresse
Mottagning
Denna huvudkategori har underkategorierna form och förståelse. Huvudkategorin handlar om rektorernas kunskap och förförståelse omkring Liv och hälsa ung samt i vilken form och på vilket sätt de får informationen. Rektorerna hade en
övergripande kunskap om undersökningen medan detaljkunskapen varierade. Trots att det senaste resultatutskicket för undersökningen var 18 månader tidigare hade rektorerna en uppfattning av hur de fått informationen förmedlad till sig.
Form
Alla rektorer ska ha fått cd-skivor med relevanta resultat för den egna skolan då Samhällsmedicinska enheten skickat ut dessa tidigare. Däremot har inte alla haft tillgång till de tidigare nämnda rapporterna från Samhällsmedicinska enheten, eftersom de inte distribuerades på samma systematiska sätt. Det visade sig att nästan alla rektorer sa att de hade fått informationen om resultaten via CD-skiva. Någon sa att denne fått information vid en genomgång gjord av utredare från Samhällsmedicinska enheten. Den blandade spridningen av rapporterna visade sig i form av att det var en skiftande kännedom om dem. De flesta rektorer föredrog CD-formatet tack vare att det var mer lätthanterligt.
”Ja, de kommer ju i bokform och på cd...”
– Rektor A
”Vi har ju fått, jag tror det är cd-skivor och i pappersform,
powerpointprogram /.../ pappret är svårare att förmedla än cd-form, som man bara kan visa på bild inför nästa grupp. Det kanske inte är så spännande att titta på pappret enskilt. Och förmedla den på powerpoint, cd-formen är bra”
– Rektor H
Förståelse
Rektorerna hade överlag kunskap om att Örebro läns landsting och att den
Samhällsmedicinska enheten stod bakom enkätundersökningen. Att undersökningen var återkommande samt involverade skolår 7 och 9 visste i stort sett alla. Däremot var många osäkra på hur ofta den var återkommande samt om det var en
”Jag vet att det är en återkommande undersökning, med rätt så stor bredd både på frågeställningar och att man tar det i 7:an, 9:an och tvåan som gör att det blir spridning över åldrar”
– Rektor C
”Vad jag vet? Liv och hälsa ung är en undersökning i länet tror jag, och som kommer, är inte riktigt säker, varje eller vartannat år, riktat till nian, högstadiet.”
– Rektor D
Alla rektorer visste att undersökningen handlade om ungdomars hälsa på olika sätt, däremot var det även här en variation i detaljkunskapen. Ett färre antal rektorer visste specifikt vilka områden som undersökningen innehöll. De flesta hade fokus på att undersökningen innehöll frågor om alkohol, tobak och narkotika men däremot hade de varierad kunskap om de övriga frågorna såsom hälsa, familjesituation, fritidsvanor, sex och samlevnad, skolan och kamrater.
”… undersöker ungdomars vanor när det gäller kost, motion, droger, alkohol, tobak och sen lite grann om hur man trivs i skolan, mobbing och skola och sådär”
– Rektor B
”...som tar upp hälsofrågor i lite olika aspekter både med vanor och ovanor, och sådant där, och droghantering och sådant...”
– Rektor C
”Det är ju längesen jag läste dom, så jag kommer inte ihåg siffror och resultat, det gör jag ju inte. Utan det är mer generellt hur det såg ut då.”
En rektor uttryckte osäkerhet kring syftet i stort och saknade djupgående information om undersökningen. Denne hade även en fundering över hur och i vilket sammanhang den skulle användas.
”…jag har inte fått någon djupgående information om syftet i stort /…/ hur vill man att vi använder det här materialet i verksamheterna? Vad är syftet med att göra den här egentligen från samhällsmedicin? I vilket syfte vill man att det ska fortsätta och användas i verksamheten? Jag har inte frågat och jag inte heller fått någon information om syftet…”
– Rektor F
Spridning
Denna huvudkategori har underkategorierna information och kommunikation. Med kommunikation menas här en dialog mellan sändare och mottagare och information är en envägsprocess utan återkoppling från mottagaren till sändaren.
Huvudkategorin syftar till att återspegla hur rektorerna sprider resultatet bland aktörer på och utanför skolan, dessa aktörer är interna och externa. Med interna aktörer syftas lärare, elever, föräldrar samt olika former av elevhälsoteam, generellt bestående av specialpedagoger, kuratorer, skolpsykologer, skolsköterskor och studievägledare. De externa aktörerna har identifierats som brottsförebyggande rådet (BRÅ), polis, fältassistenter, socialtjänsten, alkohol- och drogsamordnare, ledningsgrupper, barn- och utbildningsnämnder, Samhällsmedicinska enheten och kommunala folkhälsopedagoger. Rektorerna har spritt resultaten både till de interna och externa aktörerna, men även haft hjälp och stöd av dem i spridningen.
Information
Bilden av underkategorin är att rektorerna sprider resultatet som information till skolpersonalen för att ge en omvärldsbild. Det sker i mycket mindre mån emot externa aktörer. Den vanligaste målgruppen för den interna informationen är pedagogisk personal på skolan och i synnerhet elevhälsan. Vid några tillfällen bistod elevhälsan rektorn med att informera den pedagogiska personalen, vid vissa skolor deltog externa aktörer i form av socialtjänsten, Samhällsmedicinska enheten,
alkohol- och drogsamordnare eller folkhälsopedagog. Detta skedde oftast på personalmöten och i viss mån endast vid arbetslagsmöten. Någon rektor använde sig av tillvägagångssättet att informera lärarna om att resultatet från undersökningen fanns tillgänglig på rektorns kontor. Något som framkom var att ett fåtal av
rektorerna var osäkra på om de hade haft informationsmöten angående resultaten, dock hade den ena skolan delgivit elevhälsan informationen.
”Vi får den här cd-skivan, vi visar den alltid, eller jag gör det alltid i samband med en personalträff med all personal, och då har jag med fältassistenten. Då gör vi det gemensamt, innan dess har vi gått genom det i elevhälsoteamet i kommunen”
– Rektor F
”På en arbetsplatsträff, jag redovisar i alla fall vad våra elever har svarat”
– Rektor E
De vanligaste formerna för informationsspridning till föräldrar var vid allmänna föräldramöten samt vid ÖPP-träffar. ÖPP står för Örebro Preventions Program och är en föräldrastödsmetod utvecklad vid Örebro Universitet. Medan ett par rektorer hade informerat om Liv och hälsa ung till mindre grupper av föräldrarepresentanter, hade en rektor inte informerat föräldrarna. Angående återkoppling till eleverna skedde det i en väldigt liten omfattning. Någon rektor kunde visa på en klar
information av resultatet tillbaka till eleverna, det skedde via elevrådet och lärare. I övrigt ger ett antal av rektorerna svar om att lärarna använder informationen som kunskapskälla vid lektioner men att de inte direkt återger resultatet.
”… sen har det alltid varit en ganska stor punkt, nu i februari när vi bjuder in alla blivande elevers föräldrar i årskurs sju /…/ Några lärare har använt delar av den i samband med egna föräldramöten…” – Rektor F
”Intervjuare: Tar de upp siffrorna där då, relaterar till siffrorna eller? Rektor: Ja det gör man ju, ÖPP kommer sig ju egentligen av att det finns ett sådant problem…”
– Rektor B
Den externa informationen hade en begränsad utbredning och i de fall den förekom var den riktad mot barn- och utbildningsnämnder.
Kommunikation
Det är en blandad bild om kontinuerligheten och frekvensen i hur kommunikationen om resultatet med andra aktörer sker. Vid föräldramöten är det inte alltid tydligt när det är kommunikation och när det är information, ibland börjar ett möte som ett informationsmöte om resultatet som sedan leder till frågor och funderingar från föräldrar. Det framkom att en rektor hade ett föräldramöte som var upplagt med diskussionsfrågor utifrån Liv och hälsa ung resultaten. Däremot var personalmöten, arbetslagsträffar och möten med externa aktörer förutbestämda som möten med kommunikation i syfte.
”Vid första föräldramötet jag hade så redovisade jag i alla fall den här undersökningen, 2006 eller 2008 eller vad det var /…/ då kommer det frågor kan man säga. Hur är det med vår kommun? Hur är det med narkotika? Hur är det här?…”
– Rektor E
”… och då går vi genom den här, eller visar den, och då får ju
framförallt socialen dra själva undersökningen. Vi andra finns ju med, polis och skola, vi får ofta frågor vad gör vi åt det här då, vad har vi för planer, hur jobbar vi med det här i verksamheten? Och, det är då jag menar att vi använder delar av det här i olika syften”
– Rektor F
Ett antal rektorer hade en tydlig intern kommunikation när resultaten kom ut med den pedagogiska personalen genom personalmöten med genomgång och diskussion, samt hur de skulle förhålla sig till resultaten. Däremot ges en bild av en minskad
intern kommunikation kring resultaten de år undersökningen inte genomfördes.
”Då hade vi en uppföljning då inför personalgruppen, visade upp bilderna och kommenterade särskilt runt det som berörde skolan närmare, så hade vi diskussioner kring detta”
– Rektor H
”… då har de ju använt det här men mera när det var aktuellt än senare, det vill säga när det kom ut, aktuella år och mellan år…” – Rektor C
”… sen är det nog en ganska döperiod till nästa undersökningen.” – Rektor F
Kommunikationen med externa aktörer skedde med polisen, BRÅ, fältassistenter, socialtjänsten, ledningsgrupper och barn- och utbildningsnämnder på möten som oftast var förutbestämda för att diskutera resultaten. På dessa möten tog rektorn med resultatet som underlag för diskussion och strategiplanering.
”… när man pratar om den här typen av frågor när man sitter i ledningsgrupp eller i samarbete med socialen. Alltså hur det ser ut? Ja, vi har den här bilden att luta sig emot /…/ jag har dragit det i ledningsgrupper och ihop med socialen och lite sådär.”
– Rektor C
I några fall var det ett samarbete mellan socialtjänsten, folkhälsopedagoger, utredare från Samhällsmedicinska enheten eller alkohol- och drogsamordnare. De var då ansvariga för att ta med resultaten till möten där resultaten diskuterades och rektorer närvarade.
”Intervjuare: Känner ni att ni på er skola har intresse och kunskap att kunna analysera och tolka de här resultaten?
Rektor: Nej det gör vi ju inte, inte fullt ut. Det är därför vi har socialtjänsten med också på det hela, och vår alkohol- och
drogsamordnare, som är kanske mer involverad i de här frågorna…” – Rektor F
Nytta
Huvudkategorin beskriver vilken nytta rektorerna ser med resultatet av undersökningen. Denna huvudkategori har tre underkategorier; omvärldsbild,
verifiering och framtida nytta. Med omvärldsbild menas hur rektorer och
skolpersonal får ett ökat medvetande om ungdomarnas livssituation samt kunna göra jämförelser med andra kommuner. Huvudkategorin beskriver även om det är några resultat rektorerna finner mer intressanta än andra. Underkategorin verifiering syftar till att beskriva om resultaten har gett rektorerna bekräftelse på den upplevda omvärldsbilden de hade före resultaten, och även om resultatet kan vara ett kvitto på genomförda insatser. Framtida nytta beskriver hur rektorerna ser på nyttan av en fortsättning med ett deltagande i undersökningen. Samtliga rektorer tyckte att resultaten gav en omvärldsbevakning samt att de såg en nytta i att använda resultatet i framtiden. Hälften uppgav även att resultatet verifierar deras omvärldsbild.
Omvärldsbild
Den framträdande bilden är att nyttan för rektorer är att resultatet ger en
omvärldsbild, samt skapar en ökad medvetenhet om ungdomars livssituation och deras hälsa. Nästan samtliga rektorer beskrev att elevhälsan har en direkt nytta av resultatet i sitt arbete. Elevhälsan är också inblandade de flesta tillfällen när skolans resultat ska spridas mot personalen. För den pedagogiska personalen handlade det däremot om att erhålla en generell kunskap om ungdomarnas hälsa enligt
rektorerna. Detta skulle indirekt finnas med i deras arbete genom att de tog upp ämnen relaterade till resultatet. Den pedagogiska personal som i enstaka fall kunde identifieras att arbeta utifrån dessa resultat var natur- och samhällskunskapslärare samt livskunskapslärare.
”Intervjuaren: …Vilken är den största nyttan? ”Rektor: Medvetandegörandet.”
– Rektor B
”…men däremot håller vi personalen också informerad men inte så att vi redovisa fråga efter fråga. Utan vi tittar, läser igenom den här och sen säger min elevhälsa till mig - Kim det här …det här bör du trycka på för personalen -.”
– Rektor I
En majoritet av rektorerna påpekar att en del i att skaffa sig en omvärldsbild är möjligheten att kunna jämföra sig själva med andra kommuner. Nästan hälften av rektorerna anser att det viktigaste resultatet inte var ett specifikt område, utan helhetsbilden. Någon rektor ansåg att resultaten för alkohol, narkotika och tobak var viktigast. Medan en annan rektor ansåg att de resultaten var viktigast för att
komplettera skolans enkätundersökning om ungdomarnas trivsel och mående i skolan. Ett litet antal av rektorerna hade inte reflekterat över vad som var den viktigaste delen av resultatet.
”Ja jag tycker det är intressant faktiskt. Inte bara för vår skola man kan jämföra vår kommuns ungdomar med andra kommuner hur de mår…”
– Rektor E
”det viktigaste är ju att få det här…det är…jag vill inte påstå att något är viktigare än något annat utan det är helheten.”
– Rektor I
Verifiering
Ungefär hälften av rektorerna uppgav att resultaten från undersökningen bekräftade deras kunskap om ungdomarnas situation och hälsa, enligt dem kunde det även vara ett kvitto på att genomförda insatser hade lyckats eller inte. Övriga rektorer nämnde inte någon form av verifiering.
”En nytta är att vi får en bekräftelse av läget så att säga …Sker det en förbättring? Ja! Bra, då gör vi rätt. Sker det en förbättring? Nej! Då gör vi fel, då måste vi göra något annat”
– Rektor B
”…vi jobbar med alkohol och droger och alltihop, vi samarbetar med socialen och allting, -hjälper det då? Vet inte! Därför är det skitbra på det sättet, vi ser ju om det sker någon förändring”
– Rektor B
Framtida nytta
Samtliga rektorer såg en nytta i resultaten även i framtiden, om än i varierande grad. Ett fåtal såg utökad nytta med resultaten under intervjuns gång medan det större antalet hade en klar bild framför sig om ett framtida användande. Därefter varierade det ifall de skulle använda resultatet på samma sätt som i dagsläget eller förändra det. Någon rektor ville se en utökning av enkäten till varje år och samtliga
årskurser, medan den överhängande delen av rektorerna ansåg att undersökningens regelbundenhet var dess styrka.
”Hur ser det ut? Finns det frågeställningar som vi behöver lägga fokus på mer? Är det någonting som vi håller på att tappa som varit bättre? Det måste vi hålla ögonen på, så kan jag tänka mig. Jag har ju en nyfikenhet inför vad som händer…”
– Rektor C
”… det är väl jättebra, just att det är återkommande, det är det som är styrkan i det”
– Rektor I
Styrning
Denna huvudkategori har två underkategorier; beslut och handling. Huvudkategorin beskriver hur resultatet nyttjats för att styra verksamheten. Underkategorin beslut beskriver i vilken form resultatet från Liv och hälsa ung finns med i beslut. Vidare
innebär underkategorin handling om det finns strategier till följd av resultatet. För de allra flesta rektorerna var inte resultaten en direkt orsak till beslut eller handling. De tillfällen som resultaten fanns med i beslut påverkade de mer indirekt och fanns med som ett motiv bland flera för beslut eller handling. Vid ett fåtal fall har direkta beslut tagits till följd av resultaten.
Beslut
Drygt hälften av rektorerna uppgav att resultaten funnits med i beslut som fattades, medan de övriga inte hade med det i något beslut. Dock var det ett begränsat antal tillfällen där Liv och hälsa ung resultaten fanns med i beslut och beslutsprocessen. När resultaten var med i beslut var det oftast som en av flera kunskapskällor som gav en bakgrund och ett underlag till en beslutsgrund. Ett par rektorer uppgav att Liv och hälsa ung var direkt orsak till beslut, i båda fallen gällde detta att börja arbeta med föräldrastödsprogram på skolan.
”Nej, det är nog inte så mycket beslut från det här, mer än det vi har pratat om, diskuterat och visat siffror.”
– Rektor A
”Rektor: … för fem – sex år sedan hade vi en ganska stor andel elever som hade ont i magen. Så vi ändrade och förkortade antal prov per vecka…
Intervjuare: Då var det en direkt följd av de siffror ni fått? Rektor: Bland annat, ja.”
– Rektor E
”Utifrån resultaten har vi bestämt oss för att köra ÖPP” – Rektor G
Handling
Ett fåtal strategier kopplade till resultaten identifierades. Ett antal av rektorerna tyckte att resultaten från Liv och hälsa ung kompletterade deras egna enkäter, detta var den enda handlingen som kunde identifieras utöver de tidigare nämnda
”Vi har ju en enkät här på skolan som vi gör i slutet av höstterminen varje år. Då har de sneglat emot eran enkät såklart och tittat – vad kan vi ha för frågor här nu som bli ännu mer emot just vår skola?” – Rektor I
Hinder
Denna huvudkategori syftar till att identifiera de hinder som finns för ett
användande av Liv och hälsa ung. Det finns två underkategorier; legitimitet och
intresse. Legitimiteten beskriver hur rektorerna uppfattar resultaten som
tillförlitliga, medan kategorin intresse visar på hur rektorns intresse påverkar användandet.
Legitimitet
Ett fåtal av rektorerna var fundersamma över elevernas tolkning och definition av vissa frågor och begrepp i enkäten och hur det kunde påverka tillförlitligheten av resultaten. Betydelsen av att vara kritisk mot resultaten framhävdes av ett fåtal rektorer, de menade att vissa resultat borde bekräftas med andra metoder för att få en högre tillförlitlighet. En rektor uttryckte att tidsaspekten mellan själva
undersökningen tills att de fick resultatet presenterat för sig var långt, vilket gjorde att denne inte tyckte att resultat kändes aktuellt och användbart.
”men det finns en del frågor som blir så luddiga att svaren kan bli, ja är du mobbad, 50 procent säger ja, men vad är mobbning? Ingen vet vad mobbning är, men vi har en siffra som vi reagerar på, och politikerna säger – vad gör ni för något? Och sen i verkligheten är mobbning en helt annan fråga…”
– Rektor H
”…nu kommer jag inte riktigt ihåg riktigt, men jag har en känsla av att det tog lång tid innan vi fick resultaten /…/ eftersom det dröjer så länge innan man får resultaten, då kan man ju inte jobba med det, för då har eleverna i nian slutat.”
”jag tror man ska vara väldigt nykter på hur man tänker runt
resultaten, inte gå på några snabba lösningar, jaha hoppsan är det så här utan det där ser märkligt ut. Det ska man kunna ifrågasätta, är detta trovärdigt? Är det verkligen så här? Beror resultaten på att frågan är konstigt ställd eller är det här en konkret verklighet?” – Rektor H
Intresse
Ett par av rektorerna beskrev uttryckligen att deras eget bristande intresse och engagemang för resultaten gjorde att det inte lyftes fram till personalen och därmed påverkat hur det nyttjades i skolan.
”Intervjuare: Är det någon viss personalgrupp som är mer intresserade av resultaten?
”Rektor: Jag kan inte säga det, men det kan ju bero på mig, att jag inte, vad ska jag säga? Profilerar eller lyfter fram den?”
– Rektor D
DISKUSSION
Syftet med denna studie var att undersöka hur rektorer på ”7-9 skolor” använder resultatet från undersökningarna Liv och hälsa ung. Detta ska göras genom att svara på frågeställningarna ”På vilket sätt använder rektorerna resultatet från Liv och hälsa ung?”, ” Vad är det som gör att rektorerna använder resultatet från Liv och hälsa ung?” och ” Vad är det som gör att rektorerna inte använder resultatet från Liv och hälsa ung?” I resultatet framkom fem huvudkategorier; mottagning, spridning, nytta, styrning, hinder samt 11 underkategorier, tabell 1.
Metoddisskusion
Urvalet i denna studie bestod av nio rektorer i lika många kommuner i Örebro län. Eftersom avsikten med kvalitativa studier enligt Johannessen och Tufte (2002) är att skapa överförbar kunskap görs ett strategiskt urval. De menar att utgångspunkten för valet av informanter är deras lämplighet och att antalet informanter ska vara lämpligt för att kunna besvara forskningsfrågorna. Vi anser att de kriterier som
fanns för rektorerna gjorde att de hade en hög lämplighet för att svara på studiens syfte, och att ett strategiskt urval gjordes. Det gav en bild som kan visa på flera nyanser, likheter och skillnader i användandet av Liv och hälsa ung bland rektorerna.
Kvalitativ forskning identifierar sig med de personer som undersöks, för att kunna göra detta menar Taylor och Bogden (1998) att forskaren måste åsidosätta
personliga åsikter och skaffa sig en objektivitet som gör denne öppen för intryck. Forskarens objektivitet är en stor kritik mot den kvalitativa forskningsgrenen enligt Karnung (2000). Att kunna förhålla sig objektivt är kopplat till studiens
tillförlitlighet och giltighet, är forskaren inte objektiv utan har en subjektiv
infallsvinkel till studiens upplägg och genomförande kommer det att färga resultatet (Karnung, 2000). Jensen (1995) menar att tillförlitlighet handlar om frågan ifall resultaten av datainsamlingen är opåverkad av tillfälliga ovidkommande
omständigheter. Vidare skriver han att giltigheten handlar om ifall den insamlade datan tolkas på ett korrekt sätt. Det första steget enligt Jensen (1995) för att förhöja tillförlitligheten är att erkänna de faktorer som skulle kunna påverka resultatet. En faktor som skulle kunna påverka tillförlitligheten är att Liv och hälsa ung nyligen hade genomförts för tredje gången, därmed kan det argumenteras att rektorerna var mer insatta i Liv- och hälsa ung data. Om denna studie genomförts under ett år som någon rektor refererar till som ”döperiod”, skulle risken vara att rektorerna hade en mindre kunskap om undersökningen. En argumentation mot det är att under den period som Liv och hälsa ung inte genomförs har rektorerna fått återkoppling i form av CD-skivan med resultat, därmed skulle de ha undersökningen i någorlunda färskt minne. Likväl tror författarna att närheten till den nyss genomförda
enkätundersökningen i viss mån påverkade hur väl rektorerna mindes Liv och hälsa ung, även fast några rektorer uppgav att de inte mindes eller visste exakta siffror.
Författarnas objektivitet i denna studie kan ifrågasättas, detta eftersom en av författarna hade en arbetsrelation till tre av de intervjuade rektorerna. Dock framhäver vi att objektiviteten kvarhölls och inte påverkade intervjuerna, utan det gjorde att rektorerna om något, var mer avslappnade och fick ett förtroende för studien. Den åtskillnad som gjordes att den författare som inte hade en
in i rollen som ”intervjuperson” och inte som en vanlig arbetsrelation. Dessa faktorer motverkade enligt författarna en försämrad objektivitet och ökade tillförlitligheten i studien.
Hela arbetet genomfördes i princip av båda författarna gemensamt i alla delar av insamlande av data, analys och författande. Det ger studien en större giltighet då den till stor del bygger på åtskilliga diskussioner mellan författarna. Det fanns nyanser och skillnader mellan författarna i form av att den ene arbetar med Liv och hälsa ung och den andre var student utan tidigare förförståelse för undersökningen. Detta kan ha påverkat giltigheten, men hjälpte även till att framhäva olika aspekter av materialet. Vi tror att denna skillnad i förförståelse hjälpte att skapa ett arbete som såg problematik ur olika synvinklar och därmed ökade studiens giltighet. För att öka giltigheten har ett antal citat valts ut under respektive huvudkategori för att åskådliggöra resultatet. Rektorernas kodade namn har skrivits ut för att visa på att alla bidragit till beskrivandet av studiens resultat. Rektorerna kan inte på något sätt identifieras med ett sådant förfarande genom detta.
Denna studie använde en kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Intervjuer genomfördes med båda författarna närvarande som antingen observatör eller intervjuare. Den av författarna som genomförde intervjun skötte även
transkriberingen, något som ökade transkriberingens giltighet. Att båda författarna var med under alla intervjuer underlättade resultatdelen, eftersom båda blev
medvetna om de intryck som rektorerna gav under intervjuerna och som inte kunde identifieras i transkribitionerna. Detta gjorde att diskussioner mellan författarna var lättare att genomföra samt fler kontraster och nyanser kunde lyftas fram. Att leta efter olika tema för att sedan sätta dem i underkategorier och därefter
huvudkategorier uppfattades som ett bra tillvägagångssätt. Författarna upplevde att användandet av en whiteboardtavla var till stor nytta för att kunna leta efter rätt fakta i intervjuerna samt för att få en översikt av resultatdelen. Författarna upplevde även att arbetet inte hade blivit lika välarbetat utan ett samarbete. Då syftas på språkuppbyggnad samt hur studien blev upplagd och genomförd.
Att göra intervjuer som analyserades med hjälp av innehållsanalys var ett bra tillvägagångssätt eftersom det tillät oss att hitta nyanser och skillnader mellan de
olika rektorerna. Intervjun som metod möjliggjorde för författarna att ställa
följdfrågor vid de tillfällen då svar upplevdes som otydliga eller knappa, något som ökade giltigheten. Samtliga intervjuer inleddes alltid med samma två frågor,
därefter fortsatte intervjun som ett samtal. Under intervjun användes intervjuguiden som ett stöd för att driva samtalet framåt och för att få rektorerna att utveckla sina svar. Alla frågor och teman togs upp men inte alltid i den ordning de står i
intervjuguiden, ibland behövdes dock inte alla frågor ställas under intervjun eftersom rektorn i ett tidigare skede svarat på frågan. Vi bedömde även att
intervjuguiden möjliggjorde att relevant information kunde samlas in för att svara på studiens syfte.
Det är författarnas upplevelse att tidsvariationerna för intervjuerna inte påverkade resultatets tillförlitlighet. Intervjuerna genomfördes ostörda vilket vi upplever stärkte studiens tillförlitlighet. Kvale (1997) menar att tillförlitligheten handlar om intervjuarens kunnande och följsamhet med intervjupersonen. Han anser också att förberedelsen är väldigt viktig för hur resultatet blir med intervjun. Författarnas förberedelse bestod att läsa in sig på området samt att en av författarna sedan tidigare hade en förförståelse för Liv och hälsa ung och dess resultat.
Resultatdisskusion
Något som framkom i studien var att de flesta rektorer hade tagit emot informationen om Liv och hälsa ung resultaten via minst en CD-skiva, detta
återfinns i underkategorin form. Detta är kopplat till ”mottagning” som är det första steget av sju i den modell om användning av Knott och Wildavsky i Nutlet et al. (2007) som presenteras i den teoretiska referensramen. Det framkom att intresset för resultatet var ytterst varierande mellan de olika rektorerna, detta berodde enligt författarna troligen på skolans kontext. Exempelvis hade rektorerna olika områden i Liv och hälsa ung resultaten som de ansåg vara mer eller mindre viktiga. Även går rektorernas intresse för undersökningen och dess resultat att tyda i den varierade kunskap och förståelse om resultatet som fanns. Detta syns i resultatets
underkategori förståelse, som blir kopplat till det andra steget i modellen av Knott och Wildavsky i Nutlet et al. (2007). Dessa två typer av användning är vad
form av mottagning och förståelse enligt Knott och Wildavskys modell i Nutlet et al. (2007).
Kothari, Birch och Charles (2005), Colby, Quinn, Williams och Goodell (2008) samt Davies, Nutley och Smith. (2007) lyfter alla fram svårigheter med att använda forskning för personer utanför den akademiska världen. Ett stort problem menar de är att forskning ofta är presenterat på ett invecklat och akademiskt språk och är publicerade i svåråtkomliga akademiska tidskrifter. Detta kommer sig enligt Davies et al. (2007) av att forskare och beslutstagare lever i skilda världar och att det inte finns några självklara kontakter mellan forskare och beslutstagare, vilket kan leda till kommunikationsproblem. Naidoo och Willis (2007) pekar på att enbart kunskap om forskningsresultat inte är tillräckligt för att en förändring ska komma till stånd. Ett tecken på att forskare och beslutsfattare lever i skilda världar framgick i studien genom att en rektor upplevde tiden mellan undersökningens genomförande och återkopplingen var för lång, vilket gjorde att denne inte tog till sig resultaten. Liv och hälsa ung genomförs som en enkätundersökning och följer de etiska
bestämmelser som det vetenskapliga rådet (2009) har uppfört, på det sättet använder sig undersökningen av en forskningsbaserad metodik. Då resultatet från Liv och hälsa ung återkopplas till rektorerna i en sammanfattad form undviks den
problematik som Kothari et al. (2005), Colby et al. (2008) och Davies et al. (2007) lyfter fram, och därmed anser vi att ett användande främjas. Detta menar vi har troligen bidragit till ett användande av resultatet för flertalet enligt de två första stegen, samt även steg tre och fyra för några av rektorerna i Knott och Wildavskys modell i Nutlet et al. (2007). Skulle undersökningen genomföras utan en
återkoppling i form av CD-skivan till rektorerna skulle användandet enligt oss troligen minska drastiskt på grund av att informationen blir mer svåråtkomlig. Författarna misstänker att om formen på återkopplingen skulle ändras till enbart rapportform skulle rektorerna troligen få en sämre förståelse, detta eftersom nästan samtliga rektorer föredrog CD-skivan och lyfte fram att den mer lättförståelig och enklare att använda. Detta stärks av Colby et al. (2008) som menar att ett
lättförståeligt material är en möjlig lösning för att öka ett användande. Under steg tre i Knott och Wildavskys modell i Nutlet et al. (2007) finns det vanligaste aktiva användningsområdet för resultatet bland rektorerna. Det tredje
steget är när forskning har skapat nya tankesätt och referensramar, i denna studie sker det när rektorerna använder resultatet från Liv och hälsa ung för att skapa en ökad medvetenhet hos interna och externa aktörer. Detta sker genom att rektorerna har spridit resultatet till dem, antingen genom information eller genom
kommunikation som är underkategorier i huvudkategorin spridning. Genom att
rektorn sprider resultatet skapas en omvärldsbild, en underkategori som finns i huvudkategorin nytta. Att använda resultatet på detta sätt motsvarar vad National Center for the Dissemination of Disability Research (1996) benämner det
begreppsmässiga användandet, som innebär att forskningsresultat upplyser och
påverkar. Att använda sig av information och kommunikation som medel är enligt författarna en bra metod för att få en ökad medvetenhet. Naidoo och Willis (2007) menar att endast erhålla kunskap om forskning inte är grund för en förändring, därför ställer vi frågan: kan en ökad medvetenhet leda till förändring?
Många av rektorerna har en kommunikation med flertalet externa aktörer, som bistår i spridningen av resultaten från Liv och hälsa ung. I kombination med CD-skivorna som rektorerna mottagit, anser vi att detta ökade förståelsen för resultatet. Det är också något som tas upp i National Center for the Dissemination of
Disability Research (1996) som menar att en användare tenderar att godta information, idéer, med mera om de känner att de kan lita på källan för informationen.
Dobbins, Rosenbaum, Plews, Law och Fysh (2007a) menar att för att en ökning av forskningsanvändningen bland beslutstagare ska ske bör aktiva strategier så som möten ”ansikte-mot-ansikte” användas mellan forskare och beslutstagare. En ytterligare ökad chans för användning av forskningsmaterial sker enligt Dobbins et al. (2007a) ifall beslutstagaren är involverad i forskningsprocessen. I arbetet med Liv och hälsa ung sker vad Dobbins et al. (2007a) benämner ”en aktiv strategi” mellan den Samhällsmedicinska enheten och rektorerna genom att de utöver Liv och hälsa ung samarbetar en del inom andra arbetsområden. Detta, inklusive att rektorerna till viss del är inblandade i utdelning och insamling av enkäter på skolorna, gör att det som Dobbins et al. (2007a) benämner som ”ansikte-mot-ansikte” relation, samt att ett deltagande i forskningsprocessen finns. Dock, anser vi, att detta samarbete och deltagande kan utvecklas för att utöka rektorernas
användning av Liv och hälsa ung resultatet. Detta skulle enligt oss kunna åstadkommas genom att mer aktiva strategier nyttjades, till exempel:
• Varje skola får en strukturerad genomgång och återkoppling av sina egna resultat.
• Att förslag på hur resultaten ytterligare kan användas för kommunikation och beslut ges till rektorerna.
• Att resultatredovisningen kompletteras med en analys av skolans egna resultat
I huvudkategorin styrning finns underkategorin beslut där ett fåtal beslut
identifierades kopplat till resultaten från Liv och hälsa ung. Resultatets användes oftast som en av flera faktorer i olika beslut. Utöver dessa beslut fann författarna att ett antal av rektorerna använde Liv och hälsa ung enkäterna och resultaten för att komplettera skolornas egna enkätundersökningar. Detta identifierades i
underkategorin handling som finns i huvudkategorin styrning. Detta stöds av Dobbins, Jack, Thomas och Kothari (2007b) som visade på att forskning används som en informationskälla av flera för beslut tagna av beslutstagare kopplade till folkhälsa. Vi anser dock att Liv och hälsa ung bör kunna innefattas mer i beslut och handling, men för att detta ska ske behöver troligen rektorerna mer incitament för att det ska genomföras praktiskt. Dobbins et al. (2007b) menar att forskningsresultat som är skräddarsydda och specifika underlättar ett användande, vidare menar Colby et al. (2008) att en metod för att underlätta ett användande är ett lättöversiktligt samlingsmaterial.
En möjlig orsak till att Liv och hälsa ung inte finns med i beslut i hög grad går att finna i underkategorin legitimitet i huvudkategorin hinder. Där visas det att några rektorer har ett kritiskt förhållningssätt till resultaten, de ställer frågorna vilka slutsatser kan man dra av resultaten? Hur ska man analysera resultaten? Vi tror att detta skulle kunna avhjälpas genom att rektorerna förfrågades om att delta i ett framtagande av enkätfrågorna eller att de fick visa på svårförstådda frågor. Naidoo och Wills (2007) menar att ett kritiskt förhållningssätt krävs för att kunna ha ett evidensbaserat perspektiv, men att det även krävs enligt dem att det bör finnas en
vilja att förändra rutiner om det finns evidens för detta. Dock går det att diskutera vilken grad av evidens som finns i resultatet från Liv och hälsa ung sett ur ett forskningsperspektiv, då undersökningen enligt evidenshiearkin i Naidoo och Wills (2007) skulle få en låg grad av evidens. Detta eftersom Liv och hälsa ung inte genomförs eller presenteras så som en forskningsartikel ska göras för att få hög evidens. Författarna tolkade ändå en tilltro till undersökningen hos rektorerna då de hade förtroende för Örebro läns landsting och den Samhällsmedicinska enheten. Det är även tydligt, enligt författarna med stöd av den teoretiska referensramen och det framkomna resultatet, att ett användande av Liv och hälsa ung resultaten för beslut kan utvecklas hos rektorerna. En annan förklaring till en låg användning i beslut kan vara att omfattningen av rektorernas uppdrag och att tidsbrist orsakar en bortprioritering av resultaten. Även här tror författarna att enklare anvisningar för användning av resultatet skulle främja ett användande hos rektorerna (Colby et al. 2007).
Sett till resultatet i studien ser författarna att rektorernas användande till viss del även kan kopplas till det fjärde steget i Knott och Wildavskys modell i Nutlet et al. (2007). I det fjärde steget ska en ansträngning att använda resultatet ske, även om detta inte lyckas. Detta visar sig i de få handlingar och beslut som genomförts. I steg tre och fyra i modellen av Knott och Wildavsky i Nutlet et al. (2007)
identifierar vi även det symboliska användandet, som enligt National Center for the Dissemination of Disability Research (1996) är när resultat från forskning används som ett verktyg i lobbying eller stärka ett beslut. I denna studie sker detta främst i form av information till de externa aktörerna, företrädesvis barn- och
utbildningsnämnden, samt att några skolor med hjälp av Liv och hälsa ung
resultaten har stärkt och motiverat deras beslut att börja arbeta med ÖPP. Det femte steget kräver en policyförändring, något som enligt författarna inte uppnås genom ett fåtal beslut och handlingar. Därmed blev steg sex och sju gällande
implementering av policy samt full användning av forskning, aldrig aktuella, eftersom de kräver att steg fem ska ha uppnåtts.
Slutsats
Denna studie syftade till att undersöka hur resultatet från enkätundersökningen Liv och hälsa ung används bland rektorer för skolår 7-9 i Örebro län. Samt på vilket sätt det används och att ta reda på vad det är som gör eller inte gör att rektorerna
använder resultatet i sitt arbete. Denna studie visade att rektorer använder Liv och hälsa ung resultaten, fast användandet är mångnyanserat vilket återspeglas i Knott och Wildavskys modell i Nutlet et al. (2007) Rektorerna använder
undersökningarnas resultat i varierad grad och även hur man använder resultaten skiljer sig åt. De flesta av rektorerna har ett aktivt användande av resultatet, främst för att skapa en medvetenhet om ungdomars hälsa och livssituation. Författarna anser att ett det finns möjligheter för ett ökat användande av resultaten genom ett utökat samarbete och samverkan mellan sändarna i form av Örebro läns landsting och den Samhällsmedicinska enheten samt mottagarna i form av skolorna och rektorerna.
Författarna ser att vidare studier för att undersöka hur aktörer utöver skolan i kommunerna använder eller kan använda Liv och hälsa ung resultaten skulle vara intressanta. Detta för att komplettera skolperspektivet i denna studie och därmed få en bättre helhetssyn.
REFERENSLISTA
Belkhodja Omar., Amara, Nabil., Landry, Réjean., Ouimet, Mathieu. (2007). The extent and organizationel determinants of research utilization in Canadian health services organizations. Science communication, 28, 377-417
Colby, David., Quinn, Brian., Williams, Claudia., Bilheimer, Linda., Goodell, Sarah. (2008). Research glut and information famine: making research evidence more useful for policymakers. Health Affairs, 27, 1177-1182.
Currie, Candace., Gabhainn Nic, Saoirse., Godeau, Emmanuelle., Roberts, Chris., Smith, Rebecca., Currie, Dorothy et al. (2008). Inequalities in young people´s
health –health behaviour in school-aged children international report from the 2005/2006 survey. World health Organization, Edinburgh
Davies, Huw., Nutley, Sandra., Smith, Peter. (2000). What works? Evidence-based
policy and practice in public services. Policy Press, Bristol.
Denscombe, Martyn. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur, Lund.
Dobbins, Maureen., Jack, Susan., Thomas, Helen., Kothari, Anita. (2007b). Public health decision-makers' informational needs and preferences for receiving research evidence. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 4, 156-63.
Dobbins, Maureen., Rosenbaum, Peter., Plews, Nancy., Law, Mary., Fysh, Adam. (2007a). Information transfer: what do decision makers want and need from researchers? Implementation science, 2.
Gustavsson, Bengt. (2004). Kunskapande metoder – inom samhällsvetenskapen. Studentlitteratur, Lund.
Jack, Susan. (2006). Utility of Qualative Research Findings in Evidence-Based Public Health Practice. Public Health Nursing, 23, 277-283.
