MULTIKULTURELL KOMMUNIKATION
PÅ BYGGARBETSPLATS UR ETT
SÄKERHETSPERSPEKTIV
MULTICULTURAL COMMUNICATION ON A
CONSTRUCTION SITE FROM A SAFETY
PERSPECTIVE
August Nord
Simon Wagby
EXAMENSARBETE 2020
Byggnadsteknik
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Christoph Merschbrock
Handledare: Gordana Asanovic Omfattning: 15 hp
Abstract
Abstract
Purpose: The goal is to investigate what communication measures are being taken to
maintain a safe workplace for foreign workers at a construction site, find deficiencies in communications and make suggestions for improvements that can be made. This should then be able to help companies improve their communication path and thereby increase the security of a construction site where everyone does not speak the same language. Issues on which the study is based are:
• What communication measures are being taken to maintain a safe construction site for foreign workers?
• What are the shortcomings in the communication between supervisor / site manager and foreign workers?
• What improvements can be made at the communication stage to maintain a safe construction site for foreign workers?
Method: The collected data has mainly been taken from interviews with supervisors
and site managers at a construction company. Two further interviews were conducted with respondents from two other construction companies. Semi Structured interviews, participant observations and literature studies have been conducted in the study.
Findings: The study shows that although language is a major part of communication
problems, ineffective communication paths and constant repetition due to lack of experience is at least as much of a problem.
Thanks to the creation of long-term working conditions, communication paths can be improved over time and routines for everything from safety to cleaning of construction site can be established. Long-lasting working relationships also provide the opportunity to hire new workers as they can simply follow the routines that already exist.
Implications: The study deduces that the creation of long-lasting working conditions
is a central part of the work on communication and security thinking.
Limitations: The work mainly includes interviews with people working at the same
company in the construction industry, since this study only covers 15 HP. The work has only investigated the communication path from site manager to foreign workers.
Keywords: Communication, multicultural communication, culture, interpersonal
communication, barriers to communication, construction site multicultural communication
Abbreviations: Subcontracting (UE), Deputy Manager (PC), Supervisor (AL),
Sammanfattning
Sammanfattning
Syfte: Målet är att undersöka vilka kommunikationsåtgärder som tas för att upprätthålla
en säker arbetsplats för utländska arbetstagare på en byggarbetsplats, finna brister i kommunikationen och ge förslag till förbättringar som kan göras. Detta ska sedan kunna hjälpa företag att förbättra deras kommunikationsled och därmed öka säkerheten på en byggarbetsplats där alla ej talar samma språk. Frågeställningar som studien bygger på är:
• Vilka kommunikationsåtgärder tas för att upprätthålla en säker byggarbetsplats för utländska arbetare?
• Vilka brister finns i kommunikationsledet mellan arbetsledare/platschef och utländska arbetare?
• Vilka förbättringar kan göras i kommunikationsledet för att upprätthålla en säker byggarbetsplats för utländska arbetare?
Metod: Insamlad data har främst tagits från intervjuer med arbetsledare och platschefer
på ett byggföretag. Ytterligare två intervjuer har genomförts med respondenter från två andra byggföretag. Det har gjorts semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer och litteraturstudier i undersökningen.
Resultat: Studien visar på att även om språket är en stor del i
kommunikationsproblemen har ineffektiva kommunikationsled och ständig upprepning på grund av erfarenhetsbrist en minst lika stor del.
Tack vare skapandet av långvariga arbetsförhållanden kan kommunikationsled förbättras över tid och rutiner för allt från säkerhet till städning kan fastställas. Långvariga arbetsrelationer ger också möjlighet att ta in nya arbetare då de enkelt bara kan följa rutinerna som redan finns.
Konsekvenser: Studien härleder att skapandet av långvariga arbetsförhållanden är en
central del i arbetet med kommunikation och säkerhetstänk.
Begränsningar: Arbetet omfattar i huvudsak intervjuer med personer som arbetar på
samma företag inom byggbranschen då denna studie enbart omfattar 15 högskolepoäng. Arbetet har endast undersökt kommunikationsledet från platschef till utländska arbetstagare.
Nyckelord: Kommunikation, multikulturell kommunikation, kultur, interpersonell
kommunikation, hinder för kommunikation, multikulturell kommunikation på byggarbetsplats
Förkortningar: Underentreprenad (UE), Platschef (PC), Arbetsledare (AL),
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 1 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2 1.5 DISPOSITION ... 22
Metod och genomförande ... 3
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 3
2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 3
2.2.1 Frågeställning 1... 3
2.2.2 Frågeställning 2... 3
2.2.3 Frågeställning 3... 3
2.3 LITTERATURSTUDIE ... 4
2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4
2.4.1 Semistrukturerad intervju ... 4 2.4.2 Deltagande observationer ... 5 2.4.3 Fallstudie ... 5 2.5 ARBETSGÅNG ... 5 2.5.1 Litteraturstudie ... 5 2.5.2 Semistrukturerade intervjuer ... 5 2.5.3 Deltagande observationer ... 6 2.6 TROVÄRDIGHET ... 6
3
Teoretiskt ramverk ... 7
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE ... 7
3.2 KULTUR ... 8
3.3 KOMMUNIKATION... 8
Innehållsförteckning
3.6 HINDER FÖR KOMMUNIKATION ... 9
3.7 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ... 9
4
Empiri ... 11
4.1 INTERVJUER ... 11
4.1.1 Nuvarande kommunikation mellan arbetsledare/platschef och de utländska arbetarna 11 4.1.2 Brister i kommunikationen ... 12
4.1.3 Säkerhetsbrister på grund av kommunikation ... 14
4.1.4 Förbättringar som kan göras i kommunikationen som bidrar till säkrare arbetsplats ... 14
4.2 OBSERVATIONER ... 15
4.3 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 16
5
Analys och resultat ... 17
5.1 VILKA KOMMUNIKATIONSÅTGÄRDER TAS FÖR ATT UPPRÄTTHÅLLA EN SÄKER BYGGARBETSPLATS FÖR UTLÄNDSKA ARBETARE? ... 17
5.1.1 Analys ... 17
5.1.2 Resultat ... 17
5.2 VILKA BRISTER FINNS I KOMMUNIKATIONSLEDET MELLAN ARBETSLEDARE/PLATSCHEF OCH UTLÄNDSKA ARBETARE? ... 17
5.2.1 Analys ... 18
5.2.2 Resultat ... 18
5.3 VILKA FÖRBÄTTRINGAR KAN GÖRAS I KOMMUNIKATIONSLEDET FÖR ATT UPPRÄTTHÅLLA EN SÄKER BYGGARBETSPLATS FÖR UTLÄNDSKA ARBETARE? ... 18
5.3.1 Analys ... 18
5.3.2 Resultat ... 19
5.4 KOPPLING TILL MÅLET ... 19
6 Diskussion och slutsatser ... 21
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 21 6.2 METODDISKUSSION ... 21 6.2.1 Litteraturstudie ... 21 6.2.2 Intervjuer ... 22 6.2.3 Observationer ... 22 6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 22
Innehållsförteckning
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 23
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 23
Referenser ... 25
Inledning
1 Inledning
Denna rapport är ett examensarbete på 15 högskolepoäng som genomförts i kursen
Examensarbete i Byggnadsteknik. Kursen är en del av utbildningen Byggnadsteknik - Husbyggnadsteknik som omfattar 180 högskolepoäng. Arbetet görs på Jönköping
University, School of Engineering. Arbetet har genomförts i samarbete med byggföretaget Brixly.
1.1 Bakgrund
Att byggbranschen är den mest olycksdrabbade branschen är det många som vet och det arbetas konstant med att öka säkerheten, ändå har antalet skador ökat inom branschen. Anledning till detta kan vara att det har blivit enklare att anmäla skador och på så vis har mörkertalet minskat. En annan faktor är att sysselsättningen inom byggbranschen har ökat vilket i sin tur leder till ett större antal skador. En annan bidragande faktor är brist på kommunikation mellan de olika parterna på en byggarbetsplats (Fredholm, U.Å).
Syftet med denna rapport är att undersöka hur kommunikationen ser ut i de olika leden på en byggarbetsplats med utländska arbetstagare där kommunikationen kan bli lidande på grund av språkskillnader, för att sedan finna brister och ge förslag till förbättringar. Undersökningen kommer att genomföras i samarbete med Brixly på en eller flera av deras byggarbetsplatser. Ytterligare intervjuer har genomförts med respondenter från två andra företag.
1.2 Problembeskrivning
Enligt en undersökning som gjorts är det cirka tre gånger så hög risk att drabbas av en arbetsolycka på en byggarbetsplats än det är på andra arbetsplatser. Undersökningen visar att enbart en av fyra skyddsombud tycker att de kan påverka sin organisation gällande säkerhetsarbete. Undersökningen visar även att enbart en av fem byggarbetare anser sig själv ansvarig att följa de skyddsregler som finns (Lundgren, 2019).
De senaste åren har behovet av hantverkare inom byggbranschen ökat och branschen har inte producerat tillräckligt mycket nya hantverkare för att kunna tillfredsställa behovet. Detta har lett till att den svenska byggbranschen har skapat ett beroende av utländsk arbetskraft för att kunna bygga i den takt som krävs. Ett av de vanligare länderna att hitta arbetskraft från är Polen. Polen har kulturella skillnader jämfört med Sverige och således kan det ske vissa kulturkrockar och skilda kunskaper när det kommer till säkerhet och krav på användning av utrustning. Således kan det hända att personer med otillräcklig kunskap använder redskap som kräver säkerhetsåtgärder eller licenser, till exempel heta arbeten. Detta skapar då en ökad skaderisk på arbetsplatsen på grund av okunskap eller kommunikationsproblem mellan de två parterna (Bengtsson, 2019). Då utländsk arbetskraft har blivit allt vanligare på svenska byggarbetsplatser är det viktigt att kommunikationsbrister inte påverkar säkerheten negativt.
Trenden med det ökade behovet av hantverkare ser inte ut att minska, enligt en studie utförd av Arbetsförmedlingen (2018) så kommer det fortsatt finnas goda möjligheter att få jobb inom byggbranschen. Detta på grund av den ökande befolkningsmängden i Sverige samt att vi redan idag har en bostadsbrist. Det finns redan idag en stor brist på arbetskraft inom byggbranschen och samtliga yrken inom byggbranschen, förutom grovarbetare, toppar listan på Bristindex över det kommande året.
Inledning
1.3 Mål och frågeställningar
Målet är att undersöka vilka kommunikationsåtgärder som tas för att upprätthålla en säker arbetsplats för utländska arbetstagare på en byggarbetsplats, finna brister i kommunikationen och ge förslag till förbättringar som kan göras. Detta ska sedan kunna hjälpa företag att förbättra deras kommunikationsled och därmed öka säkerheten på en byggarbetsplats där alla ej talar samma språk.
• Vilka kommunikationsåtgärder tas för att upprätthålla en säker byggarbetsplats för utländska arbetare?
• Vilka brister finns i kommunikationsledet mellan arbetsledare/platschef och utländska arbetare?
• Vilka förbättringar kan göras i kommunikationsledet för att upprätthålla en säker byggarbetsplats för utländska arbetare?
1.4 Avgränsningar
Undersökning kommer genomföras i samarbete med företaget Brixly i Jönköping. Ytterligare två intervjuer kommer genomföras med respondenter från två andra företag. En eller två byggarbetsplatser kommer att undersökas beroende på vilket skede de två byggena ligger i och hur relevant det är att undersöka dem. Detta för att omfattningen inte ska bli för stor. Undersökningen kommer endast att titta på kommunikationen i de led som finns på en byggarbetsplats, från platschef till arbetstagare. Intervjuerna sker endast med personer från ledningssidan pga att om intervjuer skulle utföras med arbetarna skulle tolk eller översättningsprogram behöva användas, vilket tyvärr inte gick att anordna under COVID-19. Dessa avgränsningar är nödvändiga för att kunna genomföra undersökningen inom ramen av ett examensarbete på 15 högskolepoäng.
1.5 Disposition
Här beskriver ni hur resten av rapporten är uppbyggd för att hjälpa läsaren att få en bild av rapportens upplägg.
Inledning - Här beskrivs bakgrunden till studien och presenterar målet och dess
frågeställningar
Metod och Genomförande - Här beskrivs och förklaras studiens arbetsgång och
genomförande samt vad som ledde till valen.
Teoretiskt ramverk - Här ges en vetenskaplig grund och förklaringsansats till problemet. Empiri - Här presenteras insamlade data från intervjuer och observationer.
Analys och resultat - Här presenteras resultatet och analyseras med hänsyn till det
teoretiska ramverket.
Diskussion och slutsatser - Här diskuteras resultatet och metoderna som använts. Det
Metod och genomförande
2 Metod och genomförande
I Metod och genomförande kapitlet redovisas undersöknings strategin för arbetet, kopplingen mellan undersökningens frågeställningar och metoder för datainsamling för att kunna besvara dem. kapitlet beskriver även hur litteraturstudier, intervjuer och observationer har genomförts. Sedan diskuteras även undersökningens reliabilitet och validitet.
2.1 Undersökningsstrategi
Då undersökningen handlar om sociala situationer och kommunikation har ett kvalitativt angreppssätt valts. I en kvalitativ metod omfattas arbetssätt där forskaren befinner sig i den sociala situationen och verkligheten som studeras som till exempel i intervju och deltagande observationer.
Med kvalitativ forskning menas forskning där datainsamlingen främst avser “mjuka” data, vilket innebär till exempel kvalitativa intervjuer, deltagande observationer, tolkande analyser och textmaterial. En kvalitativ undersökning handlar om att tolka och förstå till exempel människors upplevelser eller få svar på frågor som “vad är detta?” eller “vilka brister finns?”. Därmed är ett kvalitativt angreppssätt passande i denna undersökning (Davidsson, Patel 2011).
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
2.2.1 Frågeställning 1
• Vilka kommunikationsåtgärder tas för att upprätthålla en säker byggarbetsplats
för utländska arbetare?
Denna fråga kommer att besvaras främst av intervjuer med platschefer och arbetsledare men även med observationer av byggarbetsplatsen gällande kommunikation utav säkerhetsåtgärder. Med hjälp av denna metod är det enkelt att se om verkligheten stämmer överens med vad som sägs i intervjuerna även om intervjuobjekten glömmer att nämna något eller minns fel.
2.2.2 Frågeställning 2
• Vilka brister finns i kommunikations ledet?
Den andra frågeställningen besvaras med hjälp av intervjuer med platschef och arbetsledare. Även observationer kommer att tillämpas för att finna ytterligare brister i kommunikationsledet. Detta för att finna brister som intervjudeltagarna inte är medvetna om. Även en litteraturstudie görs där tidigare liknande undersökningsresultat tas in för att tillämpas i denna fallstudie.
2.2.3 Frågeställning 3
• Vilka förbättringar kan göras i kommunikations ledet för att upprätthålla en
säker byggarbetsplats för utländska arbetare?
Den tredje och sista frågan kommer att besvaras med hjälp av intervjuer, observationer och även litteraturstudier gällande tidigare studier i samma område. Utifrån intervjuer
Metod och genomförande
och observationer kommer förbättringsförslag tas fram och det kommer även att tas fram förslag från liknande studier för att komplettera och jämföra med de egna förslagen. Denna metod är vald för att alltid kunna hålla en objektiv bild och inte föreslå förbättringar som redan är beprövade med negativ inverkan.
Figur 1. Visar vilka metoder som använts för att besvara vilken frågeställning.
2.3 Litteraturstudie
Litteraturstudie användes till en början av studien för att få en bakgrund till ämnet samt för att få en inblick i vilka studier som redan har genomförts så att denna studie kan driva vidare ämnet. Det användes även för att få en bred om övergriplig bild över området som ska undersökas och formade sedan undersökningens frågeställningar. Det främsta medlet som utnyttjats vid datainsamlingen har varit Högskolans egna databaser, främst primo och DiVa portal. Primo utnyttjas för att hitta peer-reviewed artiklar inom ämnet medan DiVa portal för och främst användes för att hitta andra examensarbeten inom ämnet för att få tips på bra sökord och artiklar.
2.4 Valda metoder för datainsamling
I detta avsnitt presenteras de metoder som har valts att användas med stöd från vetenskapsteori och böcker.
2.4.1 Semistrukturerad intervju
Intervju är en bra metod för datainsamling när man vill samla in information baserat på uppfattning, erfarenheter och upplevelser gällande ett område från en eller flera människor. En intervju har ett särskilt syfte och är ett strukturerat samtal mellan forskaren och parten som intervjuas. Forskaren leder samtalet framåt och måste lyssna och förstå de uppfattningar, synpunkter och erfarenheter respondenten har om det området som undersöks. En semistrukturerad intervju är en blandning av strukturerad
Metod och genomförande
respondenten får tala väldigt fritt medan den strukturerade intervjun har fasta frågor och svar. Den semistrukturerade intervjun sammankopplas vanligen med en intervjuguide och används ofta inom ingenjörsvetenskap. Intervjuguiden innehåller frågor om områden som sedan ska kunna kopplas och ge bättre insikt i de frågeställningar och områden en undersökning har. Det är viktigt att formulera frågorna på rätt sätt och ställa dem i rätt ordning för att få svar på det som undersökningen och syftet handlar om (Gustavsson, Säfsten 2019).
2.4.2 Deltagande observationer
Observationer är användbara när information ska samlas inom områden gällande beteende och händelser i naturliga situationer (Davidsson, Patel 2011).
Man iakttar ett pågående händelseförlopp för att erhålla bättre förståelse. En nackdel med deltagande observationer är att forskaren kan påverka det som studeras med sin närvaro, där de som studeras kan agera annorlunda på grund av forskarens närvaro. Därför bör andra källor också användas för att få högre vetenskapligt värde (Ejvegård 2009).
I denna studie har en ostrukturerad deltagande observation genomförts innan studien påbörjats och intervjuerna har sedan utförts under arbetets gång och jämförts med observationen.
2.4.3 Fallstudie
”Fallstudie är en beteckning som innebär att vi gör en undersökning på en mindre avgränsad grupp. Ett “fall” kan vara en individ, en grupp individer, en organisation eller en situation” (Davidson, Patel 2011).
Eftersom denna studie utförs i samarbete med ett företag eller organisation så blir denna studie en fallstudie. Den kommer vara svår att generalisera eftersom andra företag kan arbeta på helt andras vis och ha andra kommunikationsled och hjälpmedel.
2.5 Arbetsgång
I detta avsnitt presenteras studiens arbetsgång. Arbetsgången för varje vald metod beskrivs. Det förklarar hur studien gått tillväga för att kunna besvara frågeställningarna.
2.5.1 Litteraturstudie
Litteraturstudien började med att läsa in sig på ämnet för att få en bra bild över vad kommunikation och även multikulturell kommunikation innebär inom byggbranschen sett ur ett säkerhetsperspektiv. Sedan formulerades tre frågeställningar utefter problembeskrivningen som funnits. Dessa tre frågeställningar utgjorde grunden för fortsatt litteratursökning. litteratursökningen har gjorts i flera olika databaser såsom Primo och diva-portal som förses av Jönköping University, sökningar har även gjorts via Google scholar.
2.5.2 Semistrukturerade intervjuer
De semistrukturerade intervjuerna utfördes vid två tillfällen med en veckas mellanrum och vid varje tillfälle utfördes två intervjuer. Vid det första tillfället intervjuades först en arbetsledare följt utav en platschef och vid det andra tillfället intervjuades en platschef och entreprenadchef. Ytterligare två intervjuer har senare genomförts med respondenter från två andra företag.
Metod och genomförande
2.5.3 Deltagande observationer
Deltagande observationerna gjordes vid ett tidigare skede i samband med kursen näringslivsförlagd kurs i byggnadsteknik. Då en av studenterna som utfört denna studie genomförde sin praktik hos Brixly. Under praktiken så fick studenten besöka två olika byggen och agera som arbetsledare på dessa byggarbetsplatser med allt ifrån materialhantering till byggmöten. Studenten agerade som arbetsledare för snickarna, några svenska och några utländska, och har erhållit förstahandserfarenhet gällande kommunikation mellan UE och platschef/arbetsledare på byggarbetsplatser.
2.6 Trovärdighet
Reliabilitet ser till studiens tillförlitlighet och att informationen har erhållits på ett så tillförlitligt sätt som möjligt med minimerad risk för felkällor. felkällor kan vara till exempel tolkningar av någonting som sägs där mottagaren tolkar det som sägs på ett sätt och respondenten menar en annan sak. det är viktigt att eliminera felkällor för att ett så tillförlitligt resultat som möjlig erhålls (Davidsson, Patel 2011).
Validitet innebär i vilken utsträckning studien undersöker rätt saker. Alltså att studien har intervjuat relevanta personer och att intervjuerna tagit upp relevanta ämnen (Davidsson, Patel 2011).
Validiteten på studien är hög då efterforskning kommer att göras för att säkerställa att frågorna är sakliga, uttömmande och relevanta. Den inre validiteten blir hög på grund av att intervjuerna sker med olika personer med olika arbetsuppgifter och på olika byggarbetsplatser. Intervjufrågorna ska ställas så att så utförliga svar som möjligt fås för att inte någonting ska misstolkas.
Innan intervjuerna genomförs kommer testintervjuer att göras för att säkerställa att informationen som söks går att erhålla. När intervjuerna är genomförda kommer de även skickas till respondenterna i textform för verifiering att de stämmer.
Den yttre validiteten blir lägre då det inte på ett enkelt vis går att generalisera svaren eftersom majoriteten av intervjuerna är utförda med personal på ett företag, med ytterligare två intervjuer från två företag. Men eftersom karaktären på de flesta byggprojekt är liknande så hjälper detta att stärka den yttre validiteten.
Reliabiliteten kommer att vara låg, eftersom detta är en fallstudie så kan inte datan på ett enkelt sätt generaliseras till andra företag eller byggarbetsplatser eftersom kommunikationsleden kan se olika ut mellan företag. Vissa paralleller kommer att kunna dras om fallen jämförs men resultaten kan variera då företag arbetar på olika vis och sköter kommunikation på olika sätt. Om en liknande studie utförs i framtiden så kommer resultat att se annorlunda ut då importerad arbetskraft inte är något som pågått under längre tid. Förbättringsförslagen kommer att vara tillämpbara på de flesta byggarbetsplatser där de inte redan används.
Teoretiskt ramverk
3 Teoretiskt ramverk
För att kunna besvara frågeställningar är det viktigt att välja rätt intervjuteknik för att för att få önskat resultat. Det är även viktigt att ha kunskap gällande tvärkulturell kommunikation då detta är det huvudsakliga ämnet i studien och i intervjuerna.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och område
Eftersom alla frågor kommer att innehålla empiri insamlad från intervjuer är det viktigt att intervjutekniken är rätt för tillfället. Vi kommer använda oss av en semistrukturerad intervju, vilket innebär att alla intervjuobjekt får samma huvudfrågor men följdfrågorna kan varieras beroende på vilket svar som fås. Anledningen till semistrukturerad är att det ger de intervjuade en möjlighet att själva uttrycka sig. Att det liknar ett samtal gör även att den intervjuade känner sig tryggare och svaren blir mer nyanserade än om hela intervjun följer ett manus. Det är dock viktigt att våga styra den intervjuade tillbaka till ämnet om den byter riktning på konversationen så att tiden för intervjun inte tar slut (Academic Work, U.Å).
Det också viktigt att ämnet, Tvärkulturell kommunikation, som studien ska handla om är förstått innan datainsamlingen påbörjas så att irrelevant data inte samlas in. Tvärkulturell kommunikation innebär kommunikation mellan personer av olika kulturer. Ordet kultur kan beskrivas utifrån fyra olika punkter varav tre är relevanta för denna studie och nämns nedan.
1. Tankemönster - exempelvis vilka värdegrunder en har och vad som anses vara en självklarhet på grund av att det alltid varit så under ens uppväxt.
2. Beteendemönster - Hur vi agerar kring andra människor, exempelvis att Korea har stor respekt för äldre och deras åsikt medans vi i Sverige försöker ha en mer objektiv syn på folks åsikter.
3. Artefaktmönster- hur vi använder materiella ting, exempelvis teknik för att räkna division eller hur vi nyttjar hus.
4. Spår i naturen - de spår vi lämnar efter oss i naturen. Fokuserar främst på agrikultur och kulturbygd.
De två första punkterna är väldigt centrala för denna studie men även den tredje kommer att finnas i åtanke då alla har fått olika utbildningar av olika personer så tyngd på olika aspekter har självklart lärts in. Studien kan även komma att benämna den fjärde och sista punkten men kommer inte ha något fokus på den (Allwood, 1985).
När vi pratar om kommunikation så kan det ha att göra med allt från hur vi uttrycker oss både i skrift och när vi talar. Ord kan ha helt olika betydelse och kan enkelt översättas fel, framförallt när det oftast översätts från ett modersmål till ett gemensamt språk, sedan till ett annat modersmål, vilket ofta blir fallet i byggbranschen (Allwood, 1985).
Det är viktigt att ha koll på begrepp inom tvärkulturell kommunikation och de svårigheter som uppstår naturligt för att kunna ställa frågor om ämnet som inte enkelt
Teoretiskt ramverk
kan besvaras med en internetsökning av ämnet. Det är även viktigt för att kunna formulera följdfrågor som är relevanta och hjälper till att hålla intervjun till ämnet.
3.2 Kultur
Kultur kan simpelt beskrivas som överförandet av språk, konst och värderingar eller ett levnadssätt hos ett helt samhälle. Det går att dela upp kultur i två kategorier, den humanistiska och den samhällsvetenskapliga. Den humanistiska innebär de sättet vi uttrycker oss på inom främst konstnärlighet i till exempel musik, teater eller arkitektur. Humanistisk kultur är ofta det som folk pratar om när det kommer till TV, radio, tidningar, med mera. Den samhällsvetenskapliga eller den kvantitativa vilket syftar till sättet vi som ett samhälle lever på, ofta sett till geografiska platser. Samhällsvetenskapliga innefattar religioner, kulturella traditioner och andra trosuppfattningar och levnadsmönster (Kulturlaboratoriet, UÅ).
En av de största farorna när det kommer till studier på olika gruppen och etniciteter är att stereotyper av olika slag, både positiva och negativa, påverkar när resultaten generaliseras. För att minska risken för stereotypisering är det bra att koppla samman kultur med verksamhet. Kultur kan ses som ett delat tankesätt och beteende, verksamhet något man gör, exempelvis ett jobb, en hobby, en konversation etcetera. Med hjälp av dessa två uttryck kan orsaken till ett visst beteende eller tankesätt ses som något som delas inom en verksamhet, i detta fall byggbranschen, eller delas mellan eller inom en viss kultur (Allwood, 1985).
3.3 Kommunikation
Kommunikation kan kort beskrivas som överförande av information mellan individer. Kommunikation sker på olika nivåer av medvetenhet och förståelse. Medvetenhet kan beskrivas som hur någonting tolkas i förhållande till vilken ton och vilket kroppsspråk som används. Förståelse handlar om hur väl båda parterna i kommunikationsledet uppfattar vad som förmedlas, att den som tar emot informationen förstår den och att den som delar med sig av den inser till vilken grad mottagaren har förstått informationen (Allwood, 1985).
Att lyssna och förstå är en viktig egenskap att ha, speciellt när man är en arbetsledare eller chef. Att man under en konversation håller fokus och tar in allt som sägs samt att man ställer följdfrågor för att säkerställa att man förstått och att även inta kroppsspråk. Detta är något som försvåras väldigt när parterna har olika modersmål och talar ett andraspråk med varandra (Zulch, 2016).
Att ha ett tydligt led i kommunikation så att alla vet vart dom ska vända sig med eventuella frågor och problem är centralt för att upprätta och uppehålla ett bra kommunikationsled. Detta är något som bör uppföras redan i planeringsskedet och sen fastställas i produktions skedet (Senaratne & Ruwanpura, 2015).
3.4 Interpersonell kommunikation
Interpersonell kommunikation syftar oftast till muntlig kommunikation mellan två eller flera parter. Men betydelsen innefattar även skriftlig och icke-verbal kommunikation såsom kroppsspråk och gester. Även subtila saker såsom klädsel ingår i icke-verbal kommunikation (Zulch, 2016).
Teoretiskt ramverk
När människor kommunicerar med varandra har varje människa alltid med sig sina egna förkunskaper, värderingar och attityder som de byggt upp under sin livstid vilket påverkar resultatet av kommunikationen. När personerna som kommunicerar inte delar samma kulturella bakgrund, inte talar samma språk eller tolkar kroppsspråket på olika sätt är det stor risk att kommunikationen blir ineffektiv eller bristfällig (Larsson, 2010).
3.5 Multikulturell kommunikation
Multikulturell kommunikation är en kombination mellan orden kultur och kommunikation och kan definieras som överförandet av information till olika grader av medvetenhet och förståelse mellan människor från olika kulturella bakgrunder (Allwood, 1985).
I studien Managing cross-cultural communication in multicultural construction projects teams: The case of Kenya and UK, så läggs stort fokus på konfliktlösning vilket ses som ett av de största problemen när det kommer till multikulturell kommunikation. Under intervjuerna de utför kom de fram till att strukturen på kommunikationsledet är en av de mest avgörande faktorerna när det kommer till att ha effektiv kommunikation inom projektet, både intern och extern. Det fastställdes att det är viktigt att upprätthålla effektiv kommunikation under projektets gång för att kunna hantera förväntningar, missförstånd och tvivel. Studien visar också på att projekt där förståelse av personers kultur inom ett projekt ökar effektiviteten av att hantera multikulturella projektlag. Att skapa en miljö där alla litar på varandra var också viktigt för att se till att kritik vågar framföras samt är ärlig och inte bara “allt funkar bra” (Ochieng & Price, 2010).
3.6 Hinder för kommunikation
Ett stort hinder när det kommer till multikulturell kommunikation är att det läggs en tyngd på ett specifikt ord eller en specifik del av vad som sägs, som för en grupp har en stor betydelse men för en annan ingen alls. Detta sker omedvetet mellan de två parterna och kan enkelt leda till misstolkningar (Ivanova, 2018).
Även saker som ögonkontakt, kroppsspråk och hur långt ifrån vi står ifrån varandra under en konversation kan ha en stor betydelse på hur informationen vi delar med oss av uppfattas. I vissa kulturer är ögonkontakt någonting av stor vikt och kan användas för att förstärka ett budskap med en känsla som till exempel att hålla ögonkontakt och le under hela konversation ses som artigt men för andra kan det ses som flörtigt (Danchevskaya, 2018).
3.7 Sammanfattning av valda teorier
Huvudteorier som studien kommer baseras på är Allwoods (1985) Tvärkulturell kommunikation. Jämförelser och paralleller kommer att dras utifrån hans definitioner av tvärkulturell kommunikation. Andra artiklar kommer även att ingå för att stödja upp och utmana Allwoods (1985) teorier om vad som skapar hinder och problem. Zulch (2016) pratar om hur viktigt det är med icke-verbal kommunikation vilket stödjer Allwoods (1985) teori om hur ett beteendemönster bildas inom olika kulturer. Det Ochieng och Price (2010) kommer fram till om att förståelse och tillit är något som bör finnas inom projekt förstärks av Bakar & Perumals (2011) teori om att förhållanden mellan deltagarna i projekt måste skapas. Förhållandena mellan projektdeltagare kan sammankopplas med Allwoods (1985) beskrivning av tankemönster och ses som förståelse av andras tankemönster. Larssons (2010) beskrivning om att kroppsspråk kan leda till hinder i kommunikation förtydligas av Danchevskayas (2018) studie om hur
Teoretiskt ramverk
enkelt missförstånd uppstår mellan två personer från olika kulturer. Ivanovas (2018) studie om hur vilken del av en mening vi lägger tyngd i kan skapa missförstånd överensstämmer med det Zulch (2016) kom fram till när det kommer till förståelse och vikten av lyssna. Detta hänger ihop med Allwoods (1985) beskrivning av tankemönster då två personer inte delar samma tankemönster så uppstår dessa situationer.
Empiri
4 Empiri
I detta kapitel beskrivs studien empiriska data som samlats in från semistrukturerade intervjuer och observationer. Undersökningen har samlat in data genom intervjuer från ett företag med utländska entreprenader där fyra personer med olika roller har intervjuats. Ytterligare två intervjuer har genomförts med personer från två andra företag.
4.1 Intervjuer
Intervjuerna genomfördes på fyra personer av olika roller på ett företag med utländska entreprenader. Ytterligare två intervjuer genomfördes med respondenter från två andra företag. I tabell 1 nedan presenteras deras yrkesroll, utbildning och branscherfarenhet samt erfarenhet av att arbeta med utländsk byggentreprenad.
Tabell 1. Intervjudeltagarnas yrkesroll, tidigare utbildning och tid i branschen. Yrkesroll Utbildning Erfarenhet i
branschen Erfarenhet av utländsk entreprenad Platschef 1
(PC1) Högskoleutbildning 7 år 7 år
Arbetsledare 1
(AL1) Yrkeshögskola 2år 8 månader 3 månader Entreprenadchef 1
(EC1) Civilingenjör inriktning väg och vatten 20 år 5år som arbetsledare och platschef 2.5 år Arbetsledare 2
(AL2) Yrkeshögskola Platschefsutbildnin g 35 år. 15 år som arbetsledare och platschef. 5 år Arbetsledare 3
(AL3) Högskoleutbildning 4 månader 4 månader Arbetsledare 4
(AL4) högskoleutbildning 10 år 10 år
Frågan “Har du via Brixly eller annat företag fått någon utbildning inom
kommunikation?” ställdes och samtliga respondenter hade ej fått någon utbildning
inom kommunikation mer än den som ingick i deras tidigare studier.
4.1.1 Nuvarande kommunikation mellan arbetsledare/platschef och de utländska arbetarna
AL2 säger att ” Jag är ju inte jättebra på engelska. De yngre killarna är betydligt bättre. Men det har ju fungerat. Jag har fått rita lite mer och gått ut och visat istället, när kommunikationen inte fungerar. När vi har haft arbetsberedning med dem har vi skrivit ut mycket bilder för att de ska förstå.”.
Empiri
AL1 påstår att ” Det är inte lätt i alla lägen, det är svårt att förklara för dem och lämna det helt och hållet åt dem”. AL1 fortsätter sedan med ” Det fungerar ju bra när de väl förstår på riktigt, då flyter det på bra”. Nämner också sedan att ”Vi har en arbetsmiljöplan på både engelska och polska”. En annan åtgärd som AL1 nämner ”Vi använder oss av mycket bilder för att visa och förklara framförallt när det gäller säkerhet. Man försöker hitta video på internet som förklarar på engelska eller på deras språk för att de ska förstå bättre”. Ibland kan arbetaren bara nicka och säga att de förstår även att de inte riktigt gör det. Det bästa då är att följa med ut och visa hur man ska genomföra ett moment berättar AL1.
PC1 nämner att ”Rent generellt brukar det fungera bra. Vi brukar alltid ha någon arbetsledare eller ansvarig från de utländska företagen som kan svenska eller engelska. Men det fungerar precis som med svenska företag, vi går aldrig till deras montörer, utan vi tar snacket med deras arbetsledare sedan får han prata med sina arbetare. Så det fungerar bra och likvärdigt”.
PC1 berättar att ”Vi brukar ta fram arbetsmiljöplan på engelska. Med tidigare arbetsgivare har vi tagit fram arbetsmiljöplan även på polska och litauiska. På bygget här i dag har vi enbart på svenska, men en på engelska är på väg”. Detta gör att alla kan ta del av arbetsmiljöplanen och arbeta efter samma regler vilket skapar en säkrare arbetsplats. Arbetsmiljöplan på flera språk är någonting majoriteten av respondenterna nämner.
AL3 tycker den nuvarande kommunikationen i regel fungerar bra men kan vara bristande ibland. De kommunikationsåtgärder som företaget tar för att upprätthålla en bra kommunikation och säkrare arbetsplats är att det finns en arbetsmiljöplan på svenska, engelska, och i detta fall polska berättar AL3. Hen nämner även ”Ja självklart finns det hinder. för det första måste man alltid hitta den i teamet som kan tala engelska vilket alltid inte är helt lätt då de kan vara vart som helst på bygget. det är näst intill omöjligt att försöka tala engelska eller förklara någonting för de andra”. AL3 fortsätter sedan ” Man får gestikulera men man kan aldrig riktigt föra en konversation där informationen förmedlas”. Hen försöker hela tiden se till att mottagaren förstår budskapet och ibland får AL3 följa med ut på plats för att visa själv och kontrollera när kommunikationen brister.
EC1 säger att ”Som jag uppfattat det så är det bra utifrån dom signaler jag får av mina platschefer och arbetsledare så fungerar kommunikationen bra”.
AL4 tycker att den nuvarande kommunikationen fungerar bra men har sina brister. Hen har arbetat i många år med utländska arbetare och berättar att det kommunikationen skiljer sig väldigt mycket mellan olika projekt. De ställer krav på att en ledande arbetsledare för de utländska arbetarna kan tala engelska och via denne tas all kommunikation. Hen berättar att all dokumentation, arbetsmiljöplan, protokoll och så vidare tas fram på engelska och på arbetarnas språk för att alla ska kunna ta del av dem. Hen berättar att en åtgärd de alltid försöker ta på AL4as arbetsplatser är att det finns skyltar, infotavlor och dylikt görs på engelska och på arbetarnas språk.
4.1.2 Brister i kommunikationen
AL2 berättar att det främsta hindret i kommunikationen är just språket då hen inte är bra på engelska vilket många gånger gör att det blir svårt att förmedla sin information
Empiri
till mottagaren. Ibland upplevs att mottagaren nickar och tror att den förstår men i verkliga fallet inte gör det. AL2 berättar att ” Då hade vi dels en supervisor och en polsk arbetsledare för de utländska arbetarna. Så vi styrde ju inte dom själva utan pratade mest med deras arbetsledare som sedan skötte arbetarna. Så fungerar det inte nu, de senaste projekten så styr vi dom själva utan någon arbetsledare och supervisor”. I de fallen kan informationen eller budskapet bli ofullständigt eller felaktigt på grund av att det först ska översättas till engelska till arbetsledaren, och han i sin tur ska översätta budskapet till ett annat språk, vilket gör att information kan tappas på vägen berättar hen.
AL1 berättar att det är väldigt svårt att försöka förklara sådant som är rent byggtekniskt på grund av att det är svåra tekniska byggtermer som ska översättas. Det är svårt att förklara varför ett moment ska utföras på ett sätt som de inte är vana vid på grund av att de har en annan kultur. “Ett exempel är att jag skulle försöka förklara varför vi vill ha plast på insidan av väggen istället för på utsidan. det är väldigt svårt att förklara sig byggtekniskt så att de förstår” säger hen. AL1 anser att den främsta bristen i kommunikationen är såklart språket.
PC1 svarar att den största kommunikationsbristen är såklart språket. Det är inte alltid den svenska personalen kan perfekt engelska eller att arbetsledaren från det utländska företaget kan så bra engelska. Det händer även att PC1 ibland behöver kommunicera direkt med en av de utländska arbetarna och kan de då ingen engelska måste hen leta upp deras arbetsledare först vilket blir ett hinder som måste överkommas. Detta kan ibland bli väldigt krångligt och tidskrävande. PC1 berättar i intervjun att den största bristen enligt honom är att på grund av språkskillnader och därmed brist i kommunikationen kan man inte ha direktkontakt med arbetarna utan måste alltid hitta deras arbetsledare om det är något.
AL3 säger att den största bristen och hindret i kommunikationen är självklart språkskillnader. Eftersom det bara brukar vara en i de utländska arbetarnas team som kan tala engelska är det i princip omöjligt att försöka kommunicera med någon av de andra. Man kan försöka gestikulera och vara övertydlig men det är svårt att förmedla någon typ av användbar information. Detta gör att man alltid måste hitta den som talar engelska som kan vara någonstans över hela bygget. Detta tar tid och när informationen ska förmedlas till någon som sedan ska förmedla den vidare är det lätt att delar av informationen försvinner eller tolkas olika. En annan brist i kommunikationen är att det saknas skyltar på annat språk än svenska, vilket i sig är en brist i kommunikationen som kan leda till säkerhetsrisker säger AL3.
EC1 säger att hen inte kan komma på några brister. På arbetsplatsen finns allting som behövs för att kunna skapa en säker och trygg arbetsplats. Den största bristen är språket och kunna framföra det man vill. “Vi skulle aldrig säga nej till en säkerhetsutrustning som arbetarna vill ha, men det kanske kan vara svårt för den att kommunicera fram det”, säger hen.
AL4 har inte varit med om några större olyckor på grund av att kommunikationen varit bristande. Däremot berättar AL4 att saker så som städning, avfallshantering och liknande rutiner har i många fall blivit lidande på grund av att det är svårt att kommunicera och få fram den informationen. Hen tycker att det kan vara ett problem när man alltid måste finna arbetsledaren för att kunna framföra information vilket kan vara tidskrävande och irriterande.
Empiri
4.1.3 Säkerhetsbrister på grund av kommunikation
AL1 berättar att en säkerhetsbrist hen upplevt på grund av bristande kommunikation är att när man ibland har försökt förklara hur ett moment ska utföras och arbetarna tror de har förstått så har de sedan ändå utfört arbetet på ett felaktigt och icke säkert sätt. AL2 nämner att ”Sedan har man sett skräckexempel då de tar på sig en sele men inte bryr sig var de kopplar det till. De kanske sätter det i överkant på ett skyddsräcke som inte håller om du trillar”.
PC1 svarade att han inte kommer på något för tillfället. Sedan tillägger hen att man brukar förstå vad som är rätt och fel gällande säkerhet. Säger man till någon så brukar de förstå att de gjort fel även om de inte förstår språket. Man ser det i hur man pratar och i kroppsspråket, säger hen.
AL3 har aldrig varit med om någon större olycka på grund av kommunikationsbrister, men har varit med om en del säkerhetsbrister. “Först och främst är det ju en liten säkerhetsbrist när information ska översättas förmedlas till en arbetare som sedan ska förmedla det till andra arbetare. Detta leder ju självklart till att information kan försvinna eller misstolkas på vägen vilket kan göra att ett arbete utförs felaktigt eller osäkert” berättar hen. AL3 berättar att hen har varit med om att mottagaren av informationen har nickat och sagt att hen förstår men har sedan utfört arbetet felaktigt på ett mer riskfyllt sätt. En annan brist i kommunikation är att AL3 har varit med om att det använts olika gester för att styra maskiner. “Detta är ju självklart en väldigt stor säkerhetsbrist som kan lösas med tydligare kommunikation gällande vilka gester som betyder vad”.
EC1 har inte upplevt några större säkerhetsbrister på grund av kommunikationen.
4.1.4 Förbättringar som kan göras i kommunikationen som bidrar till säkrare arbetsplats
AL1 tycker ”En sak man kan göra är att alla får vara med på skyddsronder. Får alla vara inblandade kanske säkerhetstänket blir bättre och framför allt kommunikationen gällande säkerhet lyfts fram”.
AL2 har inga konkreta förslag på förbättringar hen tycker kan göras. Möjligtvis att sätta upp fler skyltar på arbetarnas språk. Självklart skulle man kunna gå någon form av kommunikationskurs, men detta kostar ju tid och pengar.
PC1 säger att en förbättring man kan göra är att se till att det alltid finns en arbetsmiljöplan på engelska och på arbetarnas språk. Vissa byggarbetsplatser PC1 har varit på har det bara funnits på svenska. Man kan även sätta upp fler skyltar på arbetarnas språk, till exempel gällande spillhantering, och olika regler som ska följas. Hen berättar också att visuella hjälpmedel underlättar kommunikationen mycket. Dessa i form av ritningar och skisser.
Empiri
AL3 säger att ”Märka upp saker på deras språk, skyltar, containers, arbetsmiljöplan, se till att någon kan god engelska. även gå igenom till exempel vilka gester som betyder vad så det inte sker några olyckor vid styrning av maskiner och kranar”. Hen nämner även att ökade krav på städning och hantering av spillmaterial är en bra åtgärd. AL3 avlutar med ” Att fortsätta anställa samma UE för att på så vis skapa en arbetsrelation skulle kunna vara en förbättring. Då man hinner lära känna varandra lite mer och blir bekvämare med varandra”.
AL4 tycker att en förbättring eller fördel för kommunikationen är om de väljer att anställa samma utländska arbetare på flera projekt i rad. Långsiktiga samarbeten skapar relationer och det blir lättare över tid att förstå varandra, få in rutiner som leder till bättre säkerhet.
4.2 Observationer
Observationer har skett i form av praktik vid ett tidigare tillfälle och kommer reflektera en av författarnas upplevelser under de 7 veckor praktiken utfördes under. Praktiken utfördes i Jönköping på Stadsbiblioteket och var ett renoveringsarbete.
Moment som observerades var konversationer mellan platschef och arbetsledare för en grupp utländska snickare samt direkt konversation mellan platschef och snickare men även konversationer och möten med andra UE och deras arbetsledare.
En tydlig skillnad som skedde vid konversationer mellan PC-AL och PC-snickare var språkanpassning. Vid konversationer mellan PC och AL så flöt konversationen på likt hur den gör vid konversationer mellan PC och svenska AL och UE. Om någonting var oklart eller behövde förtydligande så togs det upp under konversationen och saker diskuterades tills medvetenhet uppnåtts. När konversationer skedde mellan PC och snickare så var den verbala kommunikationen lite av en envägskonversation då PC pratade och snickarna mestadels inflikte med enstaka ord för att bekräfta förståelse. Om någonting var oklart under konversationen mellan PC och snickare så utnyttjas icke- verbal kommunikation till en större grad i form av skisser, kroppsspråk och gester, extra kontroller av ritningar med mera. Konversationerna mellan PC och snickare bestod också till en större grad av ja och nej frågor för att göra det så förenkla kommunikation så mycket som möjligt, då det oftast är svårare att uttrycka sig på ett annat språk än vad det är att förstå det.
Något som uppmärksammades var att varje ny arbetare som kom till bygget alltid fick börja med att läsa igenom arbetsmiljöplanen och sedan skriva på att den var genomläst. Om personen skulle utföra ett arbete som kräver extra licens skulle även den visas upp och protokollföras så säkerheten på byggarbetsplatsen skulle upprätthållas. Det utfördes även säkerhetsrundor varannan vecka på tisdagar med öppen inbjudan till alla UE som ville följa med. Under praktiktiden var det ingen som valde att följa med. Under
Empiri
rundorna sågs allt från städning till materialhantering över och alla förbandslådor fylldes på i mån av behov, detta skedde även löpande om något tog slut men efter säkerhetsronderna var alla alltid fulla. Det noterades även avsaknaden av olika skyltar på andra språk.
4.3 Sammanfattning av insamlad empiri
Samtliga respondenter i intervjuerna anser att det största hindret i kommunikationen med utländska arbetare är språkskillnaderna. Vidare svarade samtliga att kommunikationen överlag fungerar bra men att det finns en del brister. En åtgärd som alla nämner är att det alltid finns en arbetsmiljöplan på flera språk så att alla kan ta del av den. Vidare berättar majoriteten att ett krav ställs på att minst en arbetare ska kunna tala engelska.
Brister som nämns i intervjuerna är bland annat många arbetare inte kan tala engelska, och att informationen måste gå via en rad personer vilket leder till tappad information på vägen. ytterligare brister som nämns är gesters olika betydelser beroende på vilken bakgrund eller kultur man kommer ifrån. Detta har ställt till det vid bland annat styrning av maskiner och kranar. majoriteten av respondenterna nämner även en brist på skyltar runt om på byggarbetsplatsen på fler språk än svenska. Fler skyltar med regler, avfallshantering, gester och så vidare hade bidragit till en säkrare arbetsplats för samtliga.
Andra förslag till förbättringar som kan göras är till exempel videos för olika säkerhetskritiska arbetsmoment på arbetarnas språk då det många gånger kan vara svårt att förklara hur vissa byggtekniska moment ska genomföras på ett säkert sätt. Två respondenter anser att visuella hjälpmedel underlättar kommunikationen mycket. En av respondenterna tycker att det ska arbetas mer för att ytterligare involvera alla arbetare i skyddsronderna för att få alla att börja tänka mer på säkerheten och kommunicera runt omkring ämnet. Detta är någonting som även observationen stödjer, där det var frivilligt att vara med på skyddsronder men vid alla tillfällen var ingen arbetare med.
Ytterligare stödjer observationen att det är en avsaknad av skyltar på andra språk vilket är en förbättring som kan leda till en säkrare arbetsplats. Precis som det är sagt i intervjuerna upplevdes det i observationen att språkskillnader gjorde kommunikationen svår och det upplevdes oftast att det var en envägskommunikation där mottagaren mest nickade.
Analys och resultat
5 Analys och resultat
Här presenteras arbetets resultat och analys med avseende på frågeställning och teoretiskt ramverk. Alla frågor kommer besvaras med en egen rubrik för analys och resultat.
5.1 Vilka kommunikationsåtgärder tas för att upprätthålla en
säker byggarbetsplats för utländska arbetare?
Här analyseras och presenteras resultatet på den första frågeställningen i studien.
5.1.1 Analys
Det främsta sättet för att upprätthålla en god kommunikation är enligt både AL1 och AL3 att vara övertydlig och noggrant visa eller beskriva vad som ska göras. Alla de tillfrågade är överens om att språket är det största hindret. En åtgärd som tas från de utländska UE:s sida är att alltid ha minst en arbetare som kan god engelska och att denne är en intern arbetsledare och informationsförmedlare. Att använda sig av kroppsspråk och gester är något som AL3 driver på som den bästa åtgärden. Kroppsspråk tas upp som något av vikt utav både Larsson (2010) och Allwood (1985) samt så nämns kroppsspråk och gestikulering utav Zulch (2016).
Alla respondenter nämner att arbetsmiljöplan finns på svenska, engelska och polska, den måste läsas igenom av alla arbetare på byggarbetsplatsen och ett papper skrivs på där arbetarna bekräftar att informationen har mottagits. Det ses som ett av de främsta sätten att förmedla de säkerhetskrav som finns och att alla tagit del av dem. En annan säkerhetsåtgärd som AL2 & AL4 lyfter fram är att se till att städning sköts. Städningen kan till en början vara bristfällig, men efter tillsägning så anammas den snabbt och renligheten ökar. AL3 och AL4 tillägger även att om det skapas en långvarig arbetsrelation så kommer städningen skötas på det vis som företaget vill från början. En åtgärd som nämns av flera respondenter är att de försöker se till UE har uppfattat vad som sagts genom att vilja ha mer respons än bara ett ja när de förklarat något. När de är osäkra om informationen nått fram helt så väljer alla att gå ut i person för att kontrollera att det som sagts följs. Detta hänger samman med Zulch (2016) teori om vikten av att lyssna.
Danchevskaya (2018) pratar om hur stor inverkan kroppsspråket verkligen har och hur mycket det kan förenkla eller försvåra kommunikation. Vilket överensstämmer vad respondenterna har sagt om gester och bilder. Även det Inavonas (2018) tar upp om vad man lägger tyngd på i en konversation stämmer överens med hur en förenkling av språket som AL3 tar upp är en bra åtgärd då endast de viktiga orden kan få tyngd i sig.
5.1.2 Resultat
Åtgärder som tas av alla respondenter är att utnyttja kroppsspråk och kravet på genomläsning av arbetsmiljöplanen. Sedan har alla respondenter olika åtgärder som de använder sig av för att förtydliga budskapet, exempelvis att rita egna bilder, visa bilder eller att helt enkelt visa på plats hur det ska utföras.
5.2 Vilka brister finns i kommunikationsledet mellan
arbetsledare/platschef och utländska arbetare?
Analys och resultat
5.2.1 Analys
Alla respondenter nämner att det i huvudsak är språkskillnader som är det största bristen, då det i regel bara är en av de utländska arbetarna som kan engelska vilket gör att man alltid måste hitta den. Detta anses som väldigt ineffektivt då det kan vara svårt att hitta en person på en byggarbetsplats. Något alla respondenter är överens om är att utbildning och förkunskap kan skapa brister då någonting som anses som en självklarhet för en arbetare kan vara helt främmande för en annan. Vilket ofta är på grund av en lägre nivå av utbildning eller branscherfarenhet. Detta stämmer överens med upplevelserna från observationen då den är utförd under en tid när observatören införskaffade sig sin första erfarenhet av en byggarbetsplats.
Ett exempel som nämns är vilken sida plasten ska sitta på i en vägg. Att förklara detta på engelska, varför momentet genomförs på ett visst sätt med svåra byggtermer är svårt. Detta leder i sin tur att arbetaren ibland fortsätter utföra momentet på fel sätt av ren vana och bekvämlighet. AL2 nämner att det ibland känns som det är första gången en av arbetarna är på bygget. Men så länge de har lite erfarenhet så fungerar det trots språkskillnader. AL4 har en liknande syn på saker och arbetar på att bygga långvariga arbetsrelationer med samma UE och på så vis skapa erfarenhet. Detta stöds av Ochieng & Price (2010) studie som visar de stora skillnaderna i kommunikationsled och vilken inverkan dom har på effektiviteten. Vikten av ett tydligt kommunikationsled och uppförandet av ett sådant i tidigt skede är också någonting Senaratne & Ruwanpura (2015) kommer fram till.
Något som alla respondenter tar upp är hur den största bristen i säkerhet och huruvida säkerhetsåtgärder tas och följs är personens attityd och att det har inget att göra med vilket land eller kultur UE kommer ifrån. Ett skäl till attityden som AL2 tar upp är att många yngre inte har samma konsekvenstänk då de anser att de bara utsätter sig själva för en risk. En äldre person däremot har ofta familj och barn så en skada på den enskilde kan drabba hela familjen. Ett annat skäl som tas upp av EC1 är utbildning, om man har en utbildning inom säkerhet och vet varför saker genomförs på ett visst sätt så är det enklare att följa. Detta hänger ihop med Allwoods (1985) beskrivning av kultur och hur byggare, oavsett från vilket land, tillhör samma verksamhet men en annan social kulturell bakgrund. Det kan även sammankopplas med Allwoods (1985) beskrivning av tankemönster som en anledning till beteendet.
5.2.2 Resultat
Det finns flertalet brister i kommunikationsledet. De två som tas upp av alla respondenter är problemet med att det sällan är fler än en person i UE:s arbetslag som kan engelska eller svenska så kommunikationen måste ske via hen. Den andra är att bristande erfarenhet eller utbildning leder till svårigheter och misstolkningar sker. Egna erfarenheter är något som tas upp och diskuteras av Larsson (2010).
5.3 Vilka förbättringar kan göras i kommunikationsledet för
att upprätthålla en säker byggarbetsplats för utländska
arbetare?
Här analyseras och presenteras resultatet på den tredje frågeställningen i studien.
5.3.1 Analys
Analys och resultat
på att ledande montör för UE kan engelska eller svenska i upphandlingsfasen. AL2 pratar om att erfarenhet inom branschen är viktigt och att om samma arbetare kommer tillbaka så har de redan börjat anammat tänket till säkerhet och rutinerna på bygget. Vilket PC1 instämmer i och utvecklar med att skyltar för spillmaterial och liknande på UE:s modersmål är något som underlättar när det kommer till städning och renlighet på bygget. Vet de var spillmaterial ska slängas är det enkelt att be dem ta med det till containrarna i samband med raster och avslutad arbetsdag. PC1 nämner även att ha arbetsmiljöplanen tillgänglig på alla språk är en viktig förbättring.
Att tala långsamt, tydligt och använda sig av enklare språk är något en del av respondenterna redan gör. Detta är ett bra medel för att få fram budskapet speciellt i samband med gester och bilder. (Larsson, 2010)
Att bygga arbetsrelationer mellan platschefer/arbetsledare och utländsk UE är någonting som alla AL föredrar detta på grund av att arbetarna redan från början vet vad som gäller kring säkerhet och rutiner. Det skulle betyda att alla rutiner och regler redan är förstådda och endast en kort genomgång av nya bestämmelser behöver förmedlas. Relationer för att underlätta kommunikation påpekas av Bakar & Perumal (2011) och överensstämmer även med Allwoods (1985) teori om kultur som en verksamhet och även hans beskrivning av beteendemönster. Något som skulle kunna utvecklas för framtida bruk är en app som enkelt kan översätta från exempelvis svenska till polska som skulle kunna finnas i surfplattor som ritningar finns på, syftar AL3 på. Vilket Allwoods (1985) talar om i sin beskrivning av artefaktmönster och hur tekniken kan användas för att underlätta kommunikation. AL3 pratar också om att han har upplevt att utländska UE har använt sig av andra gester vid använd av maskiner. Att säkerställa att alla använder samma gester för att slippa missförstånd och eventuella olyckor. Vilket Danchevskaya (2019) beskriver i sin studie.
5.3.2 Resultat
En förbättrad språkkunskap hos UE samt arbetsmiljöplaner och skyltar på fler språk är något alla respondenter är överens om. Så att det inte är endast en person så går att kommunicera med. Att skapa arbetsförhållanden och arbeta med samma UE är någonting majoriteten av respondenterna ser som en långsiktig förbättring. Att utnyttja ny teknik är någonting AL3 pratar om men har ännu inte sett någon bra lösning på.
5.4 Koppling till målet
Målet med studien var att identifiera problem i kommunikationsledet på en byggarbetsplats med folk som talar olika språk och att ge förbättringsförslag på dessa problem. Under studiens gång har det blivit tydligt att när det endast finns en person på ett bygge som kan kommunicera för en arbetsgrupp uppstår ett ineffektivt kommunikationsled. Erfarenhets- eller utbildningsbrist ses också som ett stort problem då det krävs extra kommunikation för förklaring av saker som anses som självklarheter för mer erfarna eller utbildade arbetare. Vid besvarande av studiens frågeställningar så uppnås målet. Studien har tagit fram flertalet förbättringsförslag såsom förbättrad användning av icke-verbal kommunikation som komplement till den verbala. Att skapa långvariga arbetsförhållanden där relationer mellan PC/AL och UE bildas och kommunikationsled får växa fram och förbättras (Bakar & Perumal, 2011). Långvariga arbetsförhållanden är något som generellt kommer hjälpa byggbranschen att moderniseras och effektiviseras. Det är också ett hett ämne när det kommer till implementeringen av BIM och är en trolig framtida utveckling för branschen.
Analys och resultat
Att driva utbildningar inom kommunikation för platschefer och arbetsledare kan vara till stor hjälp när det kommer till förbättring av kroppsspråksanvändning. Även att hålla i utbildningar för att kunna bättra på engelska kunskaper för de som anser sig behöva det är något både AL/PL och UE borde göra. Dessa utbildningar kan också hållas för olika företag för att ge chans till kontaktnätsbildning och således uppmuntra till arbetsrelationer mellan företagen.
Om alla på bygget kan kommunicera med varandra kan säkerhetsbrister motarbetas och förbättringsförslag från flera synvinklar kan tas fram och därför säkerställa en säker byggarbetsplats.
Diskussion och slutsatser
6 Diskussion och slutsatser
I detta kapitel diskuteras det resultat som studien kommit fram till samt de metoder som använts för att nå resultatet. för- och nackdelar lyfts fram.
6.1 Resultatdiskussion
Studien utgick från och syftade till att svara på tre frågeställningar:
• Vilka kommunikationsåtgärder tas för att upprätthålla en säker byggarbetsplats för utländska arbetare?
• vilka brister finns i kommunikationsledet mellan arbetsledare/platschef och utländska arbetare?
• vilka förbättringar kan göras i kommunikationsledet för att upprätthålla en säker byggarbetsplats för utländska arbetare?
Resultatet är tillförlitligt då det bygger på intervjuer med erfarna personer inom byggbranschen vars svar har givits stöd med pålitliga teorier och forskning inom ämnet. Resultatet visar att de två största bristerna är beroendet av en enskild individ för att förmedla information till en grupp. Samt att oerfarenhet hos individer kräver längre förklaringar och skapar mer osäkerhet, med avseende på både säkerhet och kvalitet. Resultat avslutas med en analys av olika förbättringsförslag och en sammanställning av dessa.
Rapporten ska kunna vara användbar för framför allt byggföretag som använder sig av utländska arbetare inom produktionen på en byggarbetsplats. företag ska läsa rapporten och få en bild av vilka brister som finns i kommunikationen och därmed bli mer medvetna om förbättringar som kan göras på en byggarbetsplats för att öka säkerheten för utländska arbetare.
I efterhand finns det ett par saker som hade kunnat göras annorlunda för att få ett ännu bättre resultat. intervjufrågorna hade kunnat tagits fram med mer hjälp utav handledaren för att ytterligare få en ökad validitet och reliabilitet.
6.2 Metoddiskussion
I metoddiskussionen diskuteras de olika metoderna som använts i studien där för- och nackdelar lyfts fram.
6.2.1 Litteraturstudie
Litteraturstudie har använts genom hela arbetet och framför allt i början av undersökningen. Detta för att få en fördjupad och bred kunskap och översikt gällande området som har undersökts. Litteraturstudien har varit viktig för det teoretiska ramverket och bakgrunden och har gett en bra vetenskaplig grund inom ämnet. med hjälp av litteraturstudien har frågeställningarna utformats och har även legat grund för intervjufrågorna. Litteraturstudien bidrar till att undersökningen blir mer trovärdig. En ännu mer omfattande litteraturstudie än vad som har genomförts hade lett till fler synvinklar och teorier inom ämnet och därmed högre trovärdighet och reliabilitet. Författarna anser att de vetenskapliga teorier och texter som använts är tillräckligt för ett trovärdigt resultat på studien.
Diskussion och slutsatser
6.2.2 Intervjuer
Intervjuerna är studiens främsta resultat och de frågor som ställts har arbetats fram med hjälp av litteraturstudien för att hålla relevans och stöttas upp med tidigare forskning. Intervjuerna utfördes i slutskedet av studien för att kunna ge svar på både frågeställningar och teorierna som arbetats fram. I denna studie har de som blivit intervjuade framför allt varit från ett byggföretag i Jönköping, men även två personer från två andra företag har blivit intervjuade. Hade studien haft större omfattning än ett examensarbete på 10 000 ord hade fler intervjuer kunnat genomföras på fler företag för att öka trovärdigheten men även öka den yttre generaliserbarheten av studiens resultat. Personerna som har intervjuats har haft olika yrkesroller, ålder och erfarenhet i branschen. Detta för att få olika synvinklar på samma undersökningsområde. I efterhand hade ytterligare fler intervjuer och observationer kunnat genomföras med ännu fler yrkesroller om studien gjorts över längre tid för att öka trovärdigheten och få en bredare och djupare bild över problemet.
Intervjuerna som gjorts har varit en semistrukturerad intervju med frågor som berör de tre frågeställningarna och författarna anser att dessa har varit tillräckligt för att få svar på frågeställningarna. Ytterligare hade intervjufrågorna kunnat arbetats på mer om en ännu djupare undersökning hade önskats att genomföras.
6.2.3 Observationer
Observationen har främst använts för att kunna stärka det som sagts i intervjuerna men även för att skapa en egen bild av hur kommunikationsledet på företaget ser ut. Även för att kunna komma med egna idéer och förslag på förbättring som kan testas. En nackdel med att observationen är utförd vid ett tidigare tillfälle är att saker kan glömmas bort och man kan missa att få med viktiga observationer och upplevelser när det skrivs ned vid senare tillfälle. Observationen som gjorts anses dock av författarna vara tillräcklig för att få en bra översikt gällande studiens undersökningsområde.
Som komplettering till observationen som utfördes innan studien hade det varit bra att utföra en observation efter att intervjuerna var genomförda för att förstärka den och se om något förändrats eller glömts. Ett bra tillfälle att utföra en sådan observation är på säkerhetsrundor då man får se om de åtgärder som skulle utförts sedan tidigare är gjorda och se hur de går tillväga när något är bristande.
6.3 Begränsningar
Denna undersökning har undersökt målgruppen arbetsledare, platschef och utländska yrkesarbetare inom byggbranschen och framför allt inom produktionen. Fokus på undersökningen har varit kommunikationen mellan målgrupperna. Undersökningen är gjord på ett mellanstort företag på en mellanstor byggarbetsplats. Undersökningen är något tillämplig även inom andra branscher där inhyrd utländsk arbetskraft används där multikulturell kommunikation uppstår. Endast arbetsledare och platschefer har intervjuats på grund av språkkunskapsbrister och svårigheten med att utföra intervjuer med tolk.
En begränsning med undersökningen är att den är genomförd som ett examensarbete som omfattar 15 högskolepoäng, vilket gjorde att undersökningen varit tvungen att skalas ner för att kunna genomföras. Undersökningen är genomförd på två olika
