Kurs: AG1015 Självständigt arbete 15 p
2016
Konstnärlig kandidatexamen i musik
Institutionen för folkmusik
Handledare: Olof Misgeld
Alex Ali
Examensarbete saz
Ali Shaker Ali Examenskonsert &
Stilanalysarbete: Mohamed Abdelkarim - buzqens
prins.
Skriftlig reflektion inom självständigt arbete
Inspelning av det självständiga, konstnärliga arbetet finns dokumenterat i det tryckta exemplaret av denna text på KMH:s bibliotek.
Innehållsförteckning
Examenskonsert ...1
Affisch ... 1
Programblad ... 2
Reflektion över examenskonsert ...6
Bakgrund ... 6
Idè ... 6
Metod ... 6
Program ... 7
Medverkande instrumentalister under konserten: ... 8
Presentation ... 9
Plats och scenografi ... 9
Ljud och ljusteknik ... 9
Tidsplan ... 9
Stilanalysarbete: Mohamed Abdelkarim - buzqens prins. ...10
Inledning – syfte ... 10
Metod ... 10
Biografi ... 11
Om notationerna för instrumentet buzq: ... 12
Mohamads teknik. ... 13
El Fajr el Jamil - ”Den vackra gryningen” - ليمجلا رجفلا ... 13
Raqsat el Shaytan - ”Djävulens dans” - نﻥﺎﻄﯿﻴﺸﻟاﺍ ﺔﺼﻗرﺭ ... 18
Raqsa el Sahera – ”Den magiska dansen” - ﻟاﺍةﺓﺮﺣﺎﺴ ﺔﺼﻗﺮﻟاﺍ ... 20
Tango El Heyran – ”Förvirrande Tango” - .نﻥاﺍﺮﯿﻴﺤﻟاﺍ ﻮﻐﻧﺎﺗ ... 24
Longa Hijazkar-Kurd - دﺩﺮﻛرﺭﺎﻛزﺯﺎﺠﺣ ﺎﻐﻧﻮﻟ ... 27
Sammanfattning och reflektion ... 30
Examenskonsert
Affisch
Examenskonsert Ali Ali
–
Torsdag 1 sept 2016
Kl. 19:00
Kungasalen, KMH
Valhallavägen 105, T-bana Stadion
Programblad
Examenskonsert med
Ali Ali
–
Tor 1 september 2016
kl. 19:00
Kungasalen, KMH
”Denna konsert tillägnar jag alla fattiga människor i hela världen, särskilt fattiga barn, som inte kan följa sina drömmar”. Ali Ali
Program
Csárdás
Kompositör: Vittorio Monti
Baserat på ungersk folkdans - ursprungligen komponerat för fiol eller mandolin
Instrument: buzuq & piano –
Improvisation - Bas-saz & Qanun,
med Ali Ali & Feras Sharestan
–
Serxweş (Upprymd)
Komponerat och arrangerat av Ali Ali
Instrument: bas-saz, qanun & kemançe –
Ronjas melodi
Komponerat och arrangerat av Ali Ali, tillägnat hans dotter Ronja
Instrument: saz, fiol & gitarr
Ali Ali: ”Melodin är en önskan om att alla barn ska få drömma sött”.
–
Longa Nahawand
Kompositör: Göksel Baktagir, arrangerat av Ali Ali
Instrument: elektro-saz, qanun, fiol, elpiano, basgitarr, raqq, arabisk darbukka –
Xapandin (svek)
Komponerat & arrangerat av Ali Ali
Instrument: elektro-saz, qanun, duduk, elpiano, basgitarr, oudou, shake & raqq
Program
Improvisation - Elektrosaz med Ali Ali
Rengin muzîkê (Colours of music) Komponerat och arrangerat av Ali Ali
Instrument: elektro-saz, gitarr (flamenco), basgitarr, indisk tabla
”Här får du höra många genrer från världens olika hörn”.
–
Hardrevet (Polska)
Kompositör: Eric Sahlström, arrangerat av Ali Ali
Instrument: saz, gitarr & mandolin –
Samai kurd - Utangaç
Kompositör: Göksel Baktagir, arrangerat av Ali Ali
Instrument: elektro-saz, elpiano, fiol, qanun –
Derdin ne
Kompositör: Ismail Tüncbilek, arrangerat av Ali Ali
Instrument: elektro-saz, elpiano, basgitarr, shake & raqq och percussion Improvisation - Baglama med Ali Ali
Sin-sin halayi
Kompositör: Erdal Erzincan, arrangerat av Ali Ali
Instrument: baglama, alto-soprano-saxofon, basgitarr & daf –
Dînbûn (Galenskap), med inslag av kurdisk folkloremusik
Kompositör: Ali Ali, arrangerat av Ali Ali & Birûsk Shêxo
Instrument: elektro-saz, alto-soprano-saxofon, elpiano, basgitarr, trummor, percussion.
Instrumentalister:
Saz, elektro-saz, bas-saz, baglama, Buzuq: Ali Ali
Fiol: Pedram Shahlai Qanun: Feras Sharestan Piano: Annika Hammer Elpiano - keyboard: Dani Lahdo Gitarr: Johan Nilsson
Gitarr (flamenco): Patrik Bonnet Biografi
Ali Ali, känd som Ali Shaker, föddes år 1985 i Hassake, i den syriska delen av Kurdis-tan. Ali växte upp i en musikalisk familj - hans pappa sjöng på fritiden och hans store-bror spelade Tembûr och Buzuq. Själv började Ali spela Darbukka, arabisk trumma, samtidigt som han började skolan. När Ali skulle börja i andra klass, dvs när han var 8 år gammal, började han spela trummor på bröllop och mindre fester för att kunna för-sörja sin familj. Det hände ofta att Ali blödde ihänderna då han var tvungen att spela i flera timmar - det var ju hans jobb.
När Ali var 13 år gammal började han spela saz då det var ett lättare instrument att spela i flera timmar i sträck, det var därför han började spela saz på bröllop. Dessutom är instrumentet en viktig del av den kurdiska vardagen - det finns nästan i varje kur-diskt hem i Syrien.
Vid 17-års ålder började ryktet om en duktig sazspelare sprida sig i Hassake-regionen. 19 år gammal kallades Ali in för att göra lumpen i huvudstaden Damaskus. Ali hade tur som blev placerad just där, då alla kända studior var där. Ali började visa framföt-terna och snart var han känd bland de flesta verksamma musiker i landet.
Efter lumpen började Ali även verka utomlands. I bl.a. Beirut och Dubai, som är navet för arabisk popmusik har Ali medverkat i en otalig mängd låtar och skivor, tillhörande många av arabvärldens största stjärnor. En dröm kvarstod dock - att studera musik på en hög akademisk nivå, en dröm som inte var möjlig tidigare eftersom Ali var tvungen att jobba hela tiden och hjälpa sin familj.
I början på 2012 flyttade Ali till Sverige, efter att ha gift sig med den kända kurdiska sångerskan Narin Feqe. Han började snabbt att ta de steg som krävdes för att förverk-liga sin dröm och studera musik, och det gick snabbt. 2013 började Ali studera Folk-musik från andra kulturer på Kungliga Musikhögskolan.
Mandolin: Gabbi Dluzewski Basgitarr: Elias al Tawil Duduk: Hayk Hakobyan Trummor: Ardziv Yerestian Percussion: George Oro Shake & raqq: Sinan Slewa Saxofon: Elias Frigård Indisk tabla: Suranjana Daf: Moshtagh Feyziabi
Reflektion över examenskonsert
Bakgrund
Innan jag började på KMH saknade jag som musiker kunskap om musikteori. Att jag skulle börja läsa musik var en dröm som gick i
uppfyllelse. Jag började spela saz när jag var ca 13 år gammal. Jag spelade saz varje dag fram till att jag nådde en position där jag blev proffs på mitt spelande. Jag hade ingen lärare som lärde mig spela saz men jag lyssnade mycket på olika musikstilar inom orientalisk musik. På detta sätt lärde jag mig att spela olika stilar på egen hand. Mitt mål som musiker har alltid varit att bilda en grupp och med mitt eget instrument spela vår egen musik. Inom den musik som vi spelar ska olika musikstilar framhävas. Sedan min
barndom lyssnade jag på olika musikstilar såsom flamenco, jazz och klassisk musik. Det viktigaste jag ville lära mig på KMH genom min utbildning folkmusik från andra kulturer var musikteori och mer om andra musikstilar än dem jag kunde. Tack vare min utbildning på KMH fick jag utöver det jag praktiskt kunde ganska stor kännedom om musikteori, svensk folkmusik, jazz, flamenco etc. Jag fick även möjligheten att åka till Turkiet för att träffa den kände musikern Erdal Erzincan. Han lärde mig att spela saz fast utan plektrum, dvs. med fingrarna. Denna stil kallas för (shelpe). Det är också denna stil som turkarna har tagit från instrumentet gitarr. Mot slutet av min utbildning åkte jag även till Tyskland och träffade musikern Mike Marshall som lärde mig lite om hur man improviserar i helhet. Mikes stil är bluegrass men han spelar även klassisk musik, jazz och brasiliansk musik. Jag fick lite noter av honom med mig hem som inkluderade alla dessa fyra stilar.
Idè
Min vision med min examenskonsert är att skapa en stämning mellan de som framför konserten och publiken. Visionen är att de som lyssnar ska få känna att de reser till olika länder på en timme. Jag och gruppen som spelar olika musikstilar vill få publiken att känna att dem vistas i olika världsdelar. Då många jag träffat inte vet vilka möjligheter instrumentet saz har att erbjuda så vill jag genom det jag och gruppen framför visa vilka möjligheter instrumentet saz kan ge i de olika musikstilarna. Instrumentet saz finns i olika storlekar och dem låter på olika sätt. Jag kommer att ta med mig alla dessa saz storlekar och spela dem. I de olika melodier jag spelar så ger storlekarna på saz olika känslor och uttryck.
Metod
I första melodin jag kommer att framföra kommer ljussättningen vara fokuserad på mig och Annika Hammer som spelar Piano. Min känsla är att melodin Csàrdàs kräver den ljussättningen. En konferencier kommer att välkomna och presentera programmet och därefter kommer hela mitt program att spelas oavbrutet utan paus. Efter första melodin kommer ljuset
sedan vara fokuserad på alla musiker. Jag fick bra handledning av Olof Misgeld och började redan tidigt i vår att planera valet av melodier, ta kontakt med alla musiker. Vi träffades och repade vid många tillfällen i vår, sommar och under augusti månad. Jag gjorde eget arrangemang till alla melodier förutom den första italienska melodin Csardas. Det svåraste med planeringen av min examenskonsert var för mig att få alla musiker samlade på en och samma gång inför alla de rep som vi hade planerat.
Program
1. Csárdás
Kompositör: Vittorio Monti
Baserat på ungersk folkdans -‐‑ ursprungligen komponerat för fiol eller mandolin.
Instrument: buzuq & piano
2. Improvisation -‐‑ bas-‐‑saz & qanun, med Ali Ali & Feras Sharestan
Serxweş (Upprymd)
Komponerat och arrangerat av Ali Ali Instrument: bas-‐‑saz, qanun och fiol
3. Ronyas melodi
Komponerat och arrangerat av Ali Ali, tillägnat min dotter Ronya Instrument: saz, fiol & gitarr
”Melodin är en önskan om att alla barn ska få drömma sött”
4. Longa Nahawand
Kompositör: Göksel Baktagir, arrangerat av Ali Ali
Instrument: elektro-‐‑saz, qanun, fiol, elpiano, basgitarr, raqq, Arabisk darbukka
5. Xapandin (svek)
Komponerat & arrangerat av Ali Ali
Instrument: Elektro-‐‑saz, Qanun, Duduk, Elpiano, Basgitarr, Oudou, Shake & Raqq ”Melodin handlar om ett folk som sviks i längtan efter ett eget land”.
6. Improvisation -‐‑ Elektrosaz med Ali Ali Rengin muzîkê (Colours of music) Komponerat och arrangerat av Ali Ali
”I denna melodi får man höra många genrer från världens olika hörn”.
7. Hardrevet (Polska)
Kompositör: Eric Sahlström, arrangerat av Ali Ali Instrument: saz, gitarr & mandolin
8. Samai kurd – Utangaç
Kompositör: Göksel Baktagir, arrangerat av Ali Ali Instrument: elektro-‐‑saz, elpiano, fiol, qanun, raqq
9. Derdin ne
Kompositör: Ismail Tüncbilek, arrangerat av Ali Ali
Instrument: elektro-‐‑saz, elpiano, basgitarr, shake, raqq och percussion
10. Improvisation -‐‑ Baglama med Ali Ali Sin-‐‑sin halayi Kompositör: Erdal Erzincan, arrangerat av Ali Ali Instrument: baglama, altsaxofon, basgitarr & daf
11. Dînbûn (Galenskap), med inslag av kurdisk folklore-‐‑musik Kompositör: Ali Ali, arrangerat av Ali Ali & Birûsk Shêxo
Instrument: elektro-‐‑saz, altsaxofon, elpiano, basgitarr, trummor, percussion
Medverkande instrumentalister under konserten:
Saz, elektro-saz, bas-saz, baglama, buzuq: Ali Ali
Fiol: Pedram Shahlai
Qanun: Feras Sharestan
Piano: Annika Hammer
Elpiano, keyboard: Dani Lahdo
Gitarr: Johan Nilsson
Gitarr, flamenco: Patrik Bonnet
Mandolin: Gabbi Dluzewski
Basgitarr: Elias al Tawil
Duduk: Hayk Hakobyan
Trummor: Ardziv Yerestian
Percussion: George Oro
Shake, raqq: Sinan Selwa
Saxofon: Elias Frigård
Tabla: Suranjana Gosh
Presentation
Konserten börjar med att min vän Revend Shexo som är konferencier välkomnar alla. Efter att jag och Annika Hammer spelat den första melodin så välkomnar även jag alla personligen. Sedan kommer programmet spelas oavbrutet. Innan vi spelar sista melodin kommer jag att tacka alla och därefter kommer även Revend Shexo att tacka samtliga musiker personligen.
Plats och scenografi
Konserten kommer att äga rum i Kungasalen i nya KMH huset. Ljud och ljusteknik
För att kunna planera min examenskonsert har jag sedan i våras haft både mail och telefonkontakt med producenten Per Sjöberg som arbetar på KMH. Han har i sin tur haft dialog med både ljudansvarig Erik Metall och
ljustekniker Anders Undeljus. Tidsplan
Sedan januarimånad har jag arbetat med projektet av min examenskonsert. Jag började med att samla idéer och melodier. Tidigt i vår kontaktade jag alla de musiker som jag ville ha med på min examenskonsert och vi har repat fram till konsertens datum.
Stilanalysarbete: Mohamed Abdelkarim -
buzqens prins.
Inledning – syfte
Innan jag börjar skriva om Mohamad Abdelkarim, så tänker jag skriva något om varför jag valde honom för min stilanalys.
Jag har genom åren spelat många varianter av instrument i ett
instrumentsläkte – tanbour/saz/bouzok-familjen som är olika typer av lutor. Det första stränginstrumentet jag spelade var buzq, instrumentet som Mohamad Abdelkarim spelade och även utvecklade en egen version av. Genom åren har jag också lyssnat på många instrumentalister, både på deras teknikalitet, men också vad de tillfört musikgenren de var verksamma inom.
Mohamad Abdelkarim anses vara en av dem som genom historien haft bäst teknik och känsla för sitt instrument, buzq. Han behärskade instrumentet utan motstycke, med en väldigt självsäker och utvecklad teknik. Han tillförde dessutom väldigt mycket nytt inom sin genre och sitt instrument, vilket vi senare i biografin kommer att fördjupa oss i.
Det är alltså för den unika tekniken, den fina känslan och hans bidrag till musiken, som jag valde honom.
Syftet med min stilanalys är att jag ska fördjupa mig i Mohamad Abdelkarims musik, dels genom att notera hur han spelar några olika melodier, analysera melodierna och lära mig att spela några av dem. Mohamads musikstycken har noterats tidigare av andra musiker, men förenklat och inte så detaljerat med alla olika variationer och tekniker som förekommer i hans spel. Vad jag känner till så har ingen tidigare analyserat hans melodier och hans spel.
En utmaning för mig var att i denna stilanalys teckna ner några av Mohamad Abdelkarims svåraste melodier, att spela dem på mitt instrument, och
analysera dem, eftersom musiken är tekniskt mycket krävande och har många rytmiska former. De ”scenarion” som jag har skrivit till varje melodi kommer från min egen fantasi och mina bilder av vad melodin handlar om. Hans tekniska förmågor och även viljan hos honom att använda olika tekniker, till exempel tremolo och trioler, var huvudanledningen till att jag valde just honom. Hans spelstil är väldigt ren och klar, och det är saker som jag värdesätter högt.
Metod
När jag började skriva denna stilanalys så kände jag till att det har skrivits många biografier om Mohamad Abdelkarim men få har analyserat hans
svåra melodier och stil. Det var inte så svårt att hitta material om hans liv på internet men en utmaning att analysera och skriva noter på hans svåraste melodier. Melodierna som Abdelkarim har spelat fanns inte på internet. Jag fick melodierna i mp3-format av en vän från Syrien som är musiker och spelar instrumentet buzq.
Vid notationen av melodierna så försökte jag att lära mig melodierna utantill, förlita mig på gehöret först. Det har underlättat för mig när jag har noterat, det är en metod som jag använder ofta. Och när jag började lära mig spela hans melodier så var självklart de tekniska bitarna svåra och krävde mycket övning.
Biografi
Mohamadd Abdelkarim föddes 1911 i stadsdelen Al Khodor i staden Homs, centrala Syrien, i en familj som älskade musik. Hans far Mari spelade själv buzq och oud, och var Mohamads första egentliga musiklärare. Vid tio års ålder flyttade Mohamad Abdelkarim till Damaskus med sin mor. Han lärde snabbt, via den erkända musikern Fakhri Al Baroudi, känna samhället i Damaskus. Han blev lika snabbt känd i hela huvudstaden som en av de skickligaste buzq-spelarna.
Han började följa med några band som brukade ha uppträdanden på caféer och andra tillställningar. Han började bekanta sig med fler stilar inom den orientaliska musiken, men också med västerländska musikstilar som tango, flamenco och västerländsk klassisk musik.
Iraks kung under den tiden, kung Faisal, hade lyssnat på Mohamad Abdelkarims buzq-spel och sagt att ”han är prins på att spela det
instrumentet”. Mohamad hade då bett om ett skriftligt intyg från kungen, där Mohamad får titel ”Buzqens prins”, och han fick det intyget utfärdat av kungen. Detta artistnamn är fortfarande känt för att tillhöra endast honom och ingen annan.
Han började så småningom resa runt i Syrien och andra arabländer för att uppträda på konserter. Därtill började han också komponera egna
musikverk. Han besökte Kairo 1925 och stannade två år. Där träffade ledande namn inom musiken i Egypten, såsom Mohamed El Qasabgi, Zakaria Ahmed och Mohamed Abdel Wahab. Även där gav han många konserter.
Han blev 1927 erbjuden av det tyska skivbolaget Odeon att åka till Tyskland för att spela in några skivor. Han åkte dit, spelade in 5 skivor och satte samtidigt igång en Europa-turné, där han bl.a. reste till Frankrike, Italien och England. I början på trettiotalet flyttade han till Jerusalem för att jobba för dess radiostation. Där komponerade han många jinglar, signaturer och mycken annan musik till radiostationen. 1936 tog han över
ta sin musikalitet till en akademisk nivå. Efter att franska kolonialismen över Syrien upphörde, deltog han i befrielseceremonierna och deltog många gånger i tillställningar som arrangerades av Damaskus Radiostation. Även de fick några kompositioner av honom.
Något som utmärker Mohamad Abdelkarim ytterligare, är att han utvecklade instrumentet och anpassade det efter sin egen stil och sina ambitioner. Förutom att han la till ett par strängar för att oftare kunna spela med harmoni, så utökade han antalet band på instrumentet från 18 till 38, för att därmed kunna spela i fler modus och tonarter.
Genom åren skapade han också en helt egen skala vid namn ”Mariomah”. Ett av hans mest kända musikverk är ”Djävulens dans”, ett ovanligt tekniskt stycke, som har gett skäl till att han även kallats ”Buzqens kung”, ”En j*vel på Bize”, ”Buzqens Paganini” mm.
Det har berättats om en afton i Damaskus, där många intellektuella hade samlats för mingel. Mohamad Abdelkarim hade fått dem att gråta, skratta och somna på bara en halvtimme.
Det finns även en annan känd historia om honom: när han var i
Storbritannien och presenterades upp till scenen vid en av sina konserter, skrattade många bland publiken åt hans ”konstiga” utseende och
kortväxthet. Då ska han ha tagit av sig sina skor och börjat spela brittiska nationalsången med sina tår, vilket gjorde att publiken stod upp av respekt och fascination över hans rena teknik, även med hans tår. Därefter fick han motta många ursäkter för vad publiken gjorde i början av konserten. Som instrumentalist har han mest spelat solon, och han är därför känd som en solist och inte en ensemblemedlem. Själva instrumentet är mest använt som melodiinstrument.
Han var väldigt känd som musiker, men hans privatliv var mycket blygsamt. Han blev så småningom sjuk och låg på Röda Halvmånens sjukhus, där han stannade till sin död, 1989-01-30. Begravningsceremonin var väldigt anspråkslös.
Om notationerna för instrumentet buzq:
Mohamad spelade de olika melodierna med olika stämning, men jag har noterat med utgångspunkt från normalstämningen där buzq stäms med G på den övre mörkare strängen, och C på den nedre ljusare. Melodierna är noterade så i noterna, även om de klingar i en annan tonart, med en annan grundton. Abdelkarim har stämt instrumentet beroende på vad som har låtit bäst enligt honom i just det stycket, men jag har alltså skrivit alla melodier utifrån samma stämning.
På den tid då Abdelkarim var verksam, hade buzqen två dubbelsträngar, de övre, varav en bassträng, stämd som G och de nedre som C. Numera har de flesta buzqerna tre dubbelsträngar, de övre som C, varav en bassträng, de
mellersta som G och de nedre som C. Abdelkarims buzq hade ett omfång på 2 oktaver, medan de nya buzqerna med tre dubbelsträngar har två och en halv oktavers omfång.
Mohamads teknik.
Några viktiga saker med Mohamads spelteknik handlar om hur han trycker ner strängarna i relation till bandens placering. Genom att han trycker med fingrarna precis bredvid bandet får han en klar och tydlig ton.
Mohamad använder att traditionellt nylonplektrum för saz, och slår an strängarna omväxlande uppifrån och nerifrån, inte enbart uppifrån som många andra musiker. Han varierar också mellan olika kontaktställe i relation till stallet för att få olika tonkvalitet. Närmare halsen ger mjukare ton med mera bas och närmare stallet en skarpare och ljusare ton.
El Fajr el Jamil - ”Den vackra gryningen” - رجفلا ليمجلا Tonart: C-dur och C-moll وﻭدﺩ ﻢﺠﻋ وﻭ ﺪﻧوﻭﺎﮭﻬﻧ
Rytm/meter: Vals (3/4) samt 2/4-dels takt
Det här stycket är mycket innehållsrikt och inger olika känslor.
I det här stycket ser man tydligt hur klassisk musik hade influerat Mohamad Abdelkarims musikaliska sinne. Det finns många takter i det här stycket som är av romantiskt-klassiskt slag. Introt är ganska enkelt. I stycket skiftar det mellan dur och moll, vilket påvisar styckets melodiska variation. Även tempo- och rytmdynamik förekommer (takterna 53-69 & 127- 143). Det är en vals med en insprängd del med snabba löpningar i jämn takt (2/4) som bryter av.
Stycket innehåller också många arpeggion. Han lägger också till en harmoniserande andrastämma, bland annat i takterna 33-48.
q=160 q=150 6 11 16 3 4 2 4 & b b b . . . . b b b & b b b & b b b & b b b œ œ œœœ™ œ œ œœ œ™ œ œ œœœ™ œ œ œœ œ™ œœœ œ œœ œœ œœœœ œœ œœ œ œœœ œœ œ œ œœ œœ œ œ œœ œœ œ œ œœ œœ œ œœœ œœ œ œ œ œœ œœ œ œ œ œœœ œ œ œ œ œ œ œœœ œ œœ œ œ œœœœ œœ œ œ œ œœœ œœ œ œ œœ œœ œ œ œ œ œœ œ œ œœ œ œœ œœœ œ œœ œœ œœ œ œ œ œ œœ œ œ œ œ™
I stycket hör man också att han många gånger använder tremolon. Där han spelar tremolon, hade det varit legato om man spelat på ett stråkinstrument.
I de första fyra takterna, där han byter till C-ren moll, upplever jag att melodin är ett uttryck för klander, och intonationen av C i början av respektive takt påvisar att klandret är ganska bestämt.
Han använder också korta drillar i dessa takter, vilket förstärker klandret ännu mer (Drill används mycket inom folkmusikerna). Sedan byts både rytm och tempo från och med takt 5. Snabba fraser med mycket teknik. Den uttrycker diskussion mellan två klandrande personer, som just där börjar gräla, ingen lyssnar på den andra och det blir mycket tjafs.
Ett litet scenario: Ett danspar, de är kära, har tränat inför ett uppträdande
och på själva dagen för uppträdandet blir de osams om någonting. Med sin ögonkontakt försöker de klandra varandra för det ena och det andra. Det blir som sagt mer konversation inne i melodin. På slutet är det sams igen.
q=160 7 11 19 23 27 31 39 47 q=150 53
3
4
2
4
2
4
&
El Fajr el Jamil
Kompositör : Mohamad Abdelkar im
Notation: Ali Ali
&
&
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
&
.
.
&
&
b
b
b
.
.
&
b
b
b
.
.
n
&
b
b
b
n
n
&
b
b
b
n
.
.
.
.
b
b
b
&
b
b
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
˙
™
œ
™
œ œ œ œ œ
˙
™
œ œ œ œ
œ
œ œ œ œ œ œ œ œ
˙
™
œ
œ œ œ œ œ œ œ
˙
™
œ œ œ œ
œ
œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
˙
œ
œ
œ
œ
™
˙
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
œ
œ œ
œ
œ
˙
™
œ
œ
œ œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ œ
œ
œ
˙™
œ
œ
œ
œ
œ
œ œ
œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ œ
œ
œ
˙
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
œ
Ϫ
œ
œ
œ
œ
œ
™
œ
˙
™
œ
œ
œ
˙
œ
œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
˙
œ
œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
˙
œ
œ
œ
˙
œ
œ
œ
Œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
œ
Ϫ
œ
œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
58 63 q=160 68 72 75 80 86 91 99 103 110
3
4
&
b
b
b
&
b
b
b
&
b
b
b
b
b
b
>
&
b
b
b
&
b
b
b
n
n
n
.
.
&
.
.
.
.
.
.
.
.
&
&
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
&
&
b
b
b
&
b
b
b
n
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
œ
œ
˙
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ œ œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ œ œ œ œ œ œ œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ œ œ œ œ œ œ œ œ
˙
™
œ
œ œ œ œ œ œ œ
œ œ œ œ
˙
™
œ
œ œ œ œ œ œ œ œ
˙
™
œ
œ œ œ œ œ œ œ
˙
™
œ œ œ œ
œ
œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
˙
œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ œ œ œ œ œ œ œ œ
˙
™
œ
œ œ œ œ œ œ œ
œ œ œ œ
œ œ œ œ œ œ œ œ œ
˙
™
œ
œ œ œ œ œ œ œ
˙
™
œ œ œ œ
œ
œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
˙
œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
117 q=150 124 130 135 q=160 140 145 149 154 160 165 172
2
4
3
4
&
b
b
b
n
&
b
b
b
n
n
.
b
b
b
&
b
b
b
&
b
b
b
&
b
b
b
b
b
b
>
&
b
b
b
&
b
b
b
n
n
n
.
.
&
.
.
.
.
.
.
.
.
&
&
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
&
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
˙™
œ
œ
œ
œ
œ
Ϫ
œ
œ
Ϫ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
™ œ
œ
œ
™ œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
œ
œ
˙
œ œ œ œ œ œ œ œ
œœœ œ œ
œ œ œ œ œ œ œ œ
œ
œ œ œ œ œ œ œ œ
œ
œ œ œ œ œ œ œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ œ œ œ œ œ œ œ
œ
œ
œ
™
œ
n
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ œ œ œ œ œ œ œ œ
˙
™
œ
œ œ œ œ œ œ œ
œ œ œ œ
˙™
œ
œ œ œ œ œ œ œ œ
˙
™
œ
œ œ œ œ œ œ œ
˙
™
œ œ œ œ
œ
œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
˙
œ
œ
œ˙
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ œ œ œ œ œ œ œ
œ
™
œ
™
œ
™
œ
™
œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ
œ
3Raqsat el Shaytan - ”Djävulens dans” - ﺔﺻﻗرﺭ نﻥﺎطﻁﯾﻳﺷﻟاﺍ Tonart: Gmoll-harmonisk
Rytm: 2/4
Som vi nämnde ovan, ett av hans mest kända verk, för sin tekniska karaktär. Det har berättats av musiker som kände honom att Mohamed satt i mörkret en sen, kall, blåsig, regnig höstnatt, tittade ut genom fönstret, på ett träd som hade tappat sina blad. Han såg hur dess grenar brottades, eller hur vinden fick dem att se ut att göra det. ”Dess grenar såg väldigt skrämmande ut, de påminde mig om hur djävulen skulle kunna se ut”
Stycket är tekniskt krävande som helhet och innehåller även en hel del kromatik. Här är en bit som är extra tekniskt krävande för instrumentet: I de första tre takterna går han ner från G-strängen till C-strängen. Dessutom är de fyra sista takterna även krävande för just buzq; Ess och Fiss, ett och ett halvt steg; på buzqen är det ganska långt avstånd mellan dem. Det kan vara betydligt lättare att spela det på ett annat instrument.
Ett scenario för vad det här stycket får mig att känna:
Jag har precis somnat, är oerhört trött, får en fantasi, en skugga framför mig, dansar. Eller en mardröm, någon som sitter på min mage, jag känner mig vaken, men är ändå i sömnen. Känner att den som sitter på min mage har hållit fast mina händer, och jag kan inte befria mig. Mardrömmen tar heller inte slut så snabbt. Men jag vaknar till ändå till slut.
rall. 177 181
&
&
.
.
Fineœ
œ
œ
˙
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
˙
™
˙
™
˙
™
˙
™
˙
™
˙
™
4 q=170 62
4
&
b
b
&
b
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
Œ
Här följer en transkription av hela stycket: q=170 8 13 18 23 28 33 37 42 47 2 4 & b b . .
Raqsat el Shaytan
Kompositör : Mohamad Abdelkar im Notation: Ali Ali
& b b & b b & b b & b b & b b & b b > # > > # > # > > > n & b b > n > b > > > > > > & b b > > & b b > > > > > > > > # œ œ œœ œ œ œ œ œ œ œ œ œœ œ œ œ œ œ œ œ œ œœ œ œ œ œ # œ œœ œ œ œ œ n œ œœ œ œ œ œ œ œœ œ œ œ œ œ œœ œ œ œ œ œœ œ œœ œ œ œ œœ œ œœ œ#œ œ œœ œ œ œœ œ œ œ œ # œ œœ œ œ œ # œ œœ œ œ œ œ œ œ œ # œ œœ œ œ œ # œ œ œ œ œœ œ # œ œ œ œœ œ # œ œ œœ œ#œ œ œ œ#œ œ œ œœ œœ œ œ œ œ œœ œ œ œ œ œœ œ œ œ œ œœ œ œ œœ œ œ œ œœ œœ œ œ œ œœ œ œ œ œœ œ œœ œ œ œ œœ œ œ # nœ œ n œ œ # nœ#œ œ œ # nœœ#œnœ œ n œ#œnœ œ n œœ œ n bœnœ œ œ n bœœnœbœ œ œnœbœ œ œ œ œ b nœbœnœœ œœ#œnœ#œ œ™ œ œ™ œ œ™ œ œ œ œ # nœ œ œ œ # nœ œ n œ œnœ œ œ œ œnœ œ n bœ œ œ œ n bœnœ œ œ œ n bœ œ œ œbœ œ œ œ œbœ œ œ œ œ œnœ œnœœ œ œ œ œ œ œ#œnœ#œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œbœnœ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œœ œœœœ œ œ œ œ œœœœ œ œ œ œ œœœœ œ œ œ œ œœœœ œ œ œ œ œœœœ œœ œ œ œœœœ œ œ œ œ œbœnœ œ œ œnœœ œ œ œœ œ œ œœ œ œ œœ œ œ œ œ œ œ œœ œ œ œ œ œ œnœ œ œbœnœ œ œ œ œœ œ œ œœ œ œœ œ œ œ œ œ œ œ œœ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œœ œ rall. 51 & b b œ œ œ œœ œ œ œ œ œ œ œ # œœ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ Œ œ œ Œ 2
20
Raqsa el Sahera – ”Den magiska dansen” - ةﺓرﺭﺣﺎﺳﻟاﺍ ﺔﺻﻗرﺭﻟاﺍ Tonart: C-rast ود تسار
Rytm: 2/4
Rast-maqam är en av 8 grundläggande modus eller skalor i orientalisk musik. Maqam Rast anses vara en glad maqam. På arabiska är denna maqam den mest använda inom Tarab-genren (بﺏﺮطﻁ). När man ”drabbas” av Tarab så blir man lite ”berusad”, utan att ha druckit alkohol så att säga. Rast maqam liknar det vallåtsmodus som förekommer i svensk folkmusik bland annat genom att den har kvartstoner på tredje och sjunde skalsteget. Namnet ”Rast” är ett kurdiskt/persiskt ord som betyder ”Rak”. Skala här nedan:
Detta stycke innehåller mycket dynamik, både när det gäller tonstyrka och tempot med accelerandon och ritardandon som följer melodifraserna. En melodisk variation börjar i takt 26 och fortsätter sedan med en
tempoökning i takt 34. I variationen byter han till maqam Nakriz, som är en gren av Nahawand (Nahawand motsvarar ”moll”). Nakriz-skalan här nedan:
Här nedan följer två bitar som jag tyckte var intressanta i detta stycke. Den ena biten, som också är introt, består av arpeggion. Känslan den inger mig är glädje. Om dessa arpeggion spelas enligt en annan skala så kan man kanske få en annan känsla, men just dessa arpeggion i denna skala inger glädje.
Den andra biten är denna nedan; trioler, där man ska börja spela på den övre G-strängen och fortsätta ner till C-strängen, tekniskt sett är den här biten ganska svår. Som sagt, ett dynamiskt stycke.
& œ œ œ B œ œ œ Bœ œ & œ œ bœ #œ œ œ bœ œ q=100 7 12 16 ™ ™ 22 27 accel. 32 q=100 37 42 2 4 & . . . . . . .
El Raqsa el Sahera
Kompositör : Mohamad Abdelkar im Notation: Ali Ali
& & 3 3 3 3 3 3 & & & & & Œ œœ œ œ B œœ œ œ œ B œ œ B œ œBœ œ œ B œ œBœœœ Bœœ œ œ œ œ B œœ œ œ œ B œ œ B œ œ œ B œ œ œ œ œ œ œ œ B œ œ œ œ œ œ B œ œ œ œ œ B œœ œ œ œ B œ œ B œ œ œ B œ œ œœ œ œœBœ œœ œ œ œœ œœBœ œœœ œœ œ œ œ œ B œœ œ œ œ B œ œ B œ œBœ œ œ œ œœ œ œ œ B œ œ œ œ œ œ B œ œ œ œ œ B œ œ œ œ œ œ œœœ œ B œ œ œ œ B œ œ œ œ œ B œ œœ œ B œœ œ œœ œ œ œ B œ œ œ œ œ œ œ B œBœ œ œ œ œ œ œ B œ œ œ œ œ œ œœœ œ œ # œœbœ œ œ œ œ œ # œ b œœ œ œ œ œ # œœ œ b œ œ œ œ œ # œ # œœ œ œ œ œ œ # œœ œ b œ œ œ œ œ # œ b œœ œ œœ œ b œ œ œ œ œ œœ œ œ b œ œ œ œ b œ œ œ # œnœbœ œ œ œ œ œ # œ b œœ œ œ œ œ # œœbœ œ œ œ œ œ # œ # œœ œ œ œ œ œ # œœbœ œ œ œ œ œ # œ b œœ œ œœbœ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ
Ett scenario som skildrar vad jag känner när jag lyssnar på stycket: En magiker som har tränat med sin fågel inför en cirkus-tillställning. Allt går fint. Väl på själva tillställningen generar hans fågel honom och gör ett par oväntade saker som får magikern att svettas, och det skapar spänning i cirkuslokalen. Till slut får han kontroll över läget utan att ha skämt ut sig. Nedan följer en transkription av hela stycket:
2 4 & b b 3 3 3 3 3 œ œ œBœ œ œ œ œ œ œ œ œ Bœ œ œ œ œ œ œ œ
q=100 7 12 16
™
™
22 27 accel. 32 q=100 37 42 482
4
&
.
.
.
.
.
.
.
El Raqsa el Sahera
Kompositör : Mohamad Abdelkar im
Notation: Ali Ali
&
&
3 3 3 3 3 3&
&
&
&
&
&
.
.
.
.
.
.
.
&
Œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
#
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
b
œ
œ
œ
#
œ
œ
n
b
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
#
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
52 accel. 56 61 66 q=100 71 rall. 76
&
3 3 3 3 3 3&
&
&
&
&
.
.
.
.
.
.
.
Fineœ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
#
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
b
œ
œ
œ
#
œ
œ
n
b
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
#
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
œ
œ
œ
œ
B
œ
œ
Tango El Heyran – ”Förvirrande Tango” - .وﻭﻐﻧﺎﺗ نﻥاﺍرﺭﯾﻳﺣﻟاﺍ q=150 q=125 4 7 10 13 17 21 24 28 32
4
4
&
b
b
b
3 3 3 3 3 3T
ango el Heyran
Kompositör : Mohamad Abdelkar im
Notation: Ali Ali
&
b
b
b
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
3 3 3 3&
b
b
b
&
b
b
b
n
.
.
3&
b
b
b
.
.
.
.
.
.
.
3 3&
b
b
b
n
&
b
b
b
.
.
n
.
.
&
b
b
b
.
.
n
n
n
3&
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
&
n
.
.
3 3 3œ
œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
™
œ
œ
Œ
œ
j
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
n
b
œ
œ
œ
b
œ
œ
œ
#
œ
œ
œ
œ
J
‰
Œ
œ
œ
#
œ
œ
n
œ
J
‰
œ
œ
œ
œ
Œ
œ
œ
J
‰
Œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
œ
Œ
Ó
œnœœ
™
œ
œ
œ
œ
b
œ
n
œ
œ
œ
œ
n
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
Ó
œ
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
Œ
œ œ
œ œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
Ó
œ
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ
n
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
œ
œ
œ
J
‰
œ
œ
#
œ
œ
œ
J
‰
Ó
œ
œ
œ
n
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
J
‰
Œ
œ
œ
œ
œ
œ
#
œ
œ
œ
Œ
Ó
œ
œ
œ
n
œ
œ
n
œ
b
œ
œ
œ
œ
n
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
Ó
œ
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
Œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
Ó
œ
™
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
n
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
Œ
œ
œ
œ
œ
œ
J
‰
Ó
œ
œ
œ
œ
œ
œ
Œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
J
‰
Œ
œ
œ
œ
n
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
b
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
œ
œ
Ó
œ
œ
n
b
œ
™
œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
J
‰
Œ
œ
œ
n
œ
œ
n
œ
™
œ
œ
œ
b
œ
n
˙
˙
œ
J
‰
Œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
™
œ
œ
œ
Ó
˙
˙
œ
J
‰
Œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
™
œ
j
œ
œ
œ
œ
œ
œ œ œœ
œ
œ
œ
#
œ
œ
#
œ
œ
œ
œ
œ
œ
™
Ó
œ
j
œ
œ
œ
œ
œ
œ
J
‰
Œ
œ
œ
œ
œ
œ
35 38 42 46 q=150 50 q=125 54 57 60 63 66 70
