Examensarbete fiol: examenskonsert Alva Granström & Stilanalysarbete: Olle Falk - ett levande spel

(1)

I Kurs: AG1015 Självständigt arbete 15 p 2016

Konstnärlig kandidatexamen i musik Institutionen för folkmusik

Handledare: Olof Misgeld

Alva Granström

Examensarbete fiol

Examenskonsert Alva Granström &

Stilanalysarbete: Olle Falk – ett levande spel

Skriftlig reflektion inom självständigt arbete

Inspelning av det självständiga, konstnärliga arbetet finns dokumenterat i det tryckta exemplaret av denna text på KMH:s bibliotek.

(2)

(3)

III

Innehållsförteckning

Min examenskonsert ...2

Grundstruktur ... 2

Berättande i olika former ... 3

Material ... 3

Dans ... 4

Scen ... 4

Konsertprogram ... 6

Olle Falk - ett levande spel ...15

Inledning och syfte ... 16

Metod ... 16

Kort om Olle Falk ... 17

Olle Falks fiolspel ... 17

Låttyp ... 17

Klang och ton ... 17

Tonmaterial och tonalitet ... 18

Fiolplacering ... 20

Vänster arm och hand ... 20

Höger arm och hand ... 20

Kroppen i övrigt ... 20

Det levande spelet/Frasering ... 21

Vad är en fras? ... 21

Verktyg ... 21

Sammanfattning och reflektion ... 27

Transkriptioner ... 29

Analysschema ... 39

Källor ... 40

(4)

(5)

1

(6)

Min examenskonsert

- tankar om och bakom

Min examenskonsert är ett avslut på tre års studier på folkmusikinstitutionen på kungliga musikhögskolan (KMH) men också ett avstamp in till det som kommer härnäst. Det blir både en redovisning av saker jag jobbat med under min utbildning och en förstudie i nya projekt som väntar.

Grundstruktur

Jag ville använda min examenskonsert till att visa vad jag gillar att spela och vad jag är bra på men även till att testa sådana saker som jag vill bli bättre på och som jag vill befästa som en del i mitt musiker- och konstnärskap. En lagom dos av trygghet och utmaning. En del i tryggheten är till exempel att jag valt att bara spela med Magdalena Eriksson och Stina Brandin som jag till vardags spelar mycket med. En del i utmaningen är att vi inte kommer framföra det material vi vanligtvis spelar.

De instrument jag tagit enskilda lektioner i under min utbildning på KMH är fiol, altfiol och sång och därför har jag låtit alla dessa, och inte bara mitt huvudinstrument fiol, få del i min konsert. Det känns särskilt viktigt att använda sång i detta sammanhang eftersom sången är det instrument jag hittills använt minst i scenframträdanden och något som jag vill inkorporera i mitt musikerskap. De sånger jag kommer framföra under konserten

kommer jag till största del att spela fiol eller altfiol till samtidigt vilket är ännu en del som jag vill befästa i min musikerroll. Det är också en stor utmaning eftersom jag ännu är nybörjare på att kombinera stråk och sång.

Examenskonserten är en del av min utbildning och därför känner jag att jag även kan testa sådant som inte är helt färdigutvecklat.

Jag har valt att ha få medverkande på min konsert och alla medverkande kommer att befinna sig på scenen under hela föreställningen. Detta val har jag gjort av flera anledningar: För att undvika omriggning på scenen och därigenom kunna hålla fokus på musiken, för att konserten inte ska bli alltför lång, för att jag både är bra på och tycker att det är roligt att spela

(7)

3

Berättande i olika former

Huvudtemat i min konsert är berättande i olika former. Jag vill att berättandet ska gå som en röd tråd genom alla delar i konserten men vad som berättas är egentligen sekundärt. Fiolspelet, sången och talet är bara olika kanaler genom vilka ett berättande förmedlas. Jag har länge varit intresserad av berättarföreställningar och vill väldigt gärna jobba med sådana framöver men jag ville ändå inte göra min examenskonsert till en sammanhållen historia. Detta val gjorde jag dels eftersom jag vill kunna använda min examenskonsert till fler saker och dels för att det skulle kräva väldigt mycket arbete. Det skulle också kännas som ett lite för stort steg från min utbildnings huvudfokus. Jag passar dock på att göra ett par inslag i min konsert som drar sig åt berättarföreställningshållet för att få smaka på hur en sådan föreställning skulle kunna bli i händerna på mig. Jag har strävat efter att ge konserten en föreställningsform där musiken binds ihop i olika kapitel eller sjok. Mellan dessa kapitel kommer ibland en "ensam" låt som fungerar som kitt mellan sjoken och ger publiken utrymme att smälta det de nyss hört och ställa in sig på något nytt. De talade historierna i konserten sitter inte ihop utan är mer som små luckor in i olika berättelser. Jag tänker mig min konsert som ett stort hus med många lägenheter i. I varje lägenhet utspelar sig olika liv och historier parallellt och jag väljer vilket fönster jag vill öppna när för att ta med mig publiken in och visa en glimt av något som händer där. Det finns ingen början och inget slut på berättelserna utan vi hoppar rätt in och rätt ut. För att knyta ihop konserten berättar jag både i början och i slutet om visdomsord som jag fått via tåghögtalare i början och i slutet av mina tre år på KMH.

Något som jag jobbat med under merparten av min utbildning, och särskilt under mitt tredje år, är berättande spel. Ett berättande spel handlar för mig inte främst om att skapa bilder, även om det kan hjälpa, utan att spela på ett levande och lyssnande sätt, ett spelsätt som ligger närmre det muntliga berättandet när det är som bäst. Ett av huvudfokusen i min stilanalys av Olle Falk var just hans levande frasering och trots att jag i konserten inte kommer framföra några av de låtar jag analyserade så har tankarna som väcktes under arbetet funnits med i skapandet av konserten. Det levande och berättande spelet har även varit huvudtema för mina

huvudinstrumentlektioner med Sven Ahlbäck detta läsår.

Material

De låtar jag kommer framföra är en blandning av låtar som jag lärt mig under utbildningen, låtar jag kunde sedan innan och som följt mig och utvecklats i takt med att min spelförmåga utvecklats, låtar jag skrivit själv och låtar jag helt enkelt fastnat för av en eller annan anledning.

Jag har inte låtit mig begränsas i låtval av region eller stil utan tänkt att musiken ska hänga ihop just för att det är jag som har valt den och kommer att framföra den.

(8)

De korta stycken av text som är med i föreställningen har jag dels hämtat ur eget huvud och dels från Sara Lidmans bok Vredens Barn ur Jernbanesviten.

Tanken jag hade från början av denna process var att jag skulle sätta musik till en saga på ungefär samma sätt som jag och Magdalena Eriksson gör i vår barnföreställning Lilla trollet Skrutt fast anpassat för en äldre publik. Jag läste därför ett stort antal sagor och letade efter något som skulle låta sig göras. Det slutade dock hela tiden med att sagan antingen var för kort eller för lång men att den framför allt inte lät sig smälta in i det forum som en examenskonsert är. Sagorna hade för lite med mig som person att göra.

Tillslut, efter rådslag med min handledare Sven Ahlbäck och ett fokusskifte, kom jag fram till att jag skulle använda mig av något som inte var en hel saga utan en del av ett litterärt verk. Jag landade slutligen i Sara Lidman för hennes vackra språk och för att hennes ord gör sig väldigt bra i tretakt. Att texten framförs just över en polska har inspirerats av de samtal om musik och teater som vi haft på skolan med bland andra Ellika Frisell och Susanne Rosenberg samt Västanå teater. Att behandla text som något nära musik arbetade vi också med i skapandet av min och Magdalenas barnföreställning i kursen "Eget Konstnärligt Projekt". Det stycke jag valde tilltalar mig också väldigt mycket på grund av innehållet: en pojke som vill få alla att häpna och förundras genom att låta snön att brinna.

Det stycke som jag skrivit själv är ett försök att skapa en skröna. Att ta en tanke, i detta fall en dröm, och berätta den som om den vore sann. Den handlar om hur den sista stocken som fullbordade Stockholm togs från den lilla byn Kvällträsk i södra Lappland år 1661. Den hör också ihop

temamässigt med Baggbölerivisan som framförts en stund innan genom att de båda handlar om orättvis behandling och utnyttjande. I min skröna har jag försökt kombinera allvar och humor och därigenom väcka tankar om

"Sveriges" behandling av Norrland och förhållandet mellan storstad och landsbygd.

Dans

Vid ett par tillfällen under konserten kommer Sara Lindström och Unni Sundberg från Dans- och Cirkushögskolan att dansa. Under mina år på KMH har vi jobbat mycket med dans, musikens relation till dans och vice versa. Eftersom dansen haft en så stor plats i min utbildning kändes det

(9)

5 framför den är fem stubbar i asp placerade i en halvcirkel, dessa fungerar som stolar för de medverkande på scenen. Längst fram i scenkant är värmeljusstakar tillverkade av björk utplacerade med jämna mellanrum.

För att kunna vara mer flexibel på scenen har jag valt att använda trådlösa mickar och headset till sång och tal. Detta gör att jag blir fri att till exempel dansa och att musiken kan framföras på olika ställen på scenen samt att placeringen kan ändras även inom en låt. Jag upplever också att jag kommer närmre publiken om jag slipper förhålla mig till en mikrofon på ett stativ.

Det blir även lättare för publiken att se munnen och ansiktsuttryck på den som sjunger eller pratar vilket jag själv tycker är givande när jag sitter i publiken.

Något som jag gärna hade velat fördjupa mig mer i under min utbildning är just den sceniska gestaltningen och i min examenskonsert har jag i alla fall ambitionen att skapa något mer än bra musik. Det hade varit spännande att dyka ner ännu mer i den delen men tiden räckte inte till, jag får återigen se konserten som en förstudie till kommande konserter och föreställningar!

(10)

Konsertprogram

2(8)

Program'

'

Efter'Karin'Edwards'

Vallåt'

Den här vallåten bekantade jag mig med under mitt första år på KMH och den har följt med mig sedan dess.

Av'Sven'Ahlbäck'

Ellemarinen'

En av de senaste låtarna jag lärt mig av min huvudlärare Sven Ahlbäck. Den är klurig men väldigt rolig att spela!

'

Av'Alva'Granström'

Som'om'det'inte'vore'nog'

...

(11)

7

+46 8 16 18 00 Tel +46 8 664 14 24 Fax info@kmh.se www.kmh.se Kungl. Musikhögskolan

i Stockholm Royal College of Music Lidingövägen 12 Box 27711 SE-115 91 Stockholm Sweden

2(8)

!

Efter!Ulrika!Lindholm!

God!afton!flicka!lilla!vän!

!

Trad.!/!Efter!Gunnel!Mauritzson!

Av!hjärtat!jag!dig!älskar!

Trad.!/!Efter!Gunnel!Mauritzson!!

Om!dagen!vid!mitt!arbete!

Av!Alva!Granström!

Den!bitterljuva!valsen!

Om kärlek, ljuv eller bitter.

!

(12)

3(8)

Efter&Per&Johan&Arnström&

Polska&

Efter&Salomon&Näsström/&Håkan,&Anders&och&Ulrika&

Baggbölerivisan&

Om en bonde som luras att sälja sin skog och mark till skogsbolaget. Jag blir så arg när jag hör den! Låten finns i en fantastisk version på skivan Rent Å, vi har stulit arret rakt av och anpassat det till vår sättning. (Tack!)

&

Efter&Alfred&Nilsson&

Polska&

En favoritlåt som följt mig ända från Umeå musikskolas folkmusikgrupp folkhettan.

Efter&Janne&Mårtensson&&

Polska&från&Kvällträsk&

Och en dröm om hur stocken som fullbordade Stockholm bars från den lilla byn Kvällträsk i södra Lappland.

& &

(13)

9

4(8)

! !

!

Agnars!dopvals!

Tillägnad min fantastiska brorson.

11

6(8)

!

Granwall!

Ta en lagom dos Granström och tillsätt Edwall efter behag, et voilà!

(Tack för lånet, Allan)

Av!Allan!Edwall!

När!små!fåglar!dör!

Tid för framgång.

!

(16)

7(8)

!

Medverkande!

Alva Granström - fiol, altfiol, sång Stina Brandin – fiol

Magdalena Eriksson – fiol och altfiol Sara Lindström – dans

Unni Sundberg – dans

Tack!till!

Peter Bonde för ljud

Sven Ahlbäck för handledning och pepp

Vilja-Louise Skough Åborn för filmning och smink Min Fantastiska Mamma Åsa Granström för fix, trix och fest Markus Pettersson för stubbar

Susanna Skog för smått och gott

Mina examinatorer Ellika, Olof och Gunnel KMH för tre fina år

Alla ni som kommit hit och lyssnat, det betyder mycket!

(17)

13

(18)

(19)

15

Olle Falk - ett levande spel

en stilanalys av Alva Granström

(20)

Inledning och syfte

Under de senaste åren av mina musikstudier har jag allt oftare hört berättas att många spelmän förr, däribland offerdalsspelmannen Olle Falk, spelade apropå, och inte nödvändigtvis på, en puls. Med detta menas att de hade ett friare förhållande till pulsen och förmågan att spela kring och över den utan att göra större tempoförändringar. När detta ämne kommer upp nämns också ofta att få av dagens folkmusiker spelar på detta sätt och att vi således har tappat en uttrycksmöjlighet.

Denna stilanalys syftar till att undersöka en spelmans förhållande till puls och kanske framförallt frasering. Detta främst för att jag sa kunna

levandegöra mitt eget spel och få fler verktyg till frasering. Min upplevelse av Olle Falks spel är att det är levande, fritt och berättande i det lilla vilket gör det intressant att lyssna på, men vad är det han egentligen gör?

Metod

I detta arbete har jag utgått från inspelningar med Olle Falk, främst

ljudinspelningar men också en film. Från dessa inspelningar har jag valt fem låtar som jag analyserat. För att kunna hålla mig inom ramen för detta arbete och ändå göra en djupgående analys av Olle Falks spelstil har jag valt att begränsa mig till hans polskespel.

Jag har lyssnat, både i fullt tempo och i lägre hastighet och skrivit ned det jag hört i notskrift så noggrant jag förmått. Parallellt med detta har jag spelat låtarna på fiol och försökt lära mig Olle Falks sätt att spela. För att komma originalet så nära som möjligt har jag även försökt imitera

instrumenthållning, kroppsrörelser och andning.

De upplevelser jag fått genom att lyssna på Olle Falks spel har jag försökt att beskriva och sedan hitta orsaken till. Detta har jag gjort genom att bryta ned musiken i mindre delar och analyserat på vilket sätt Falk musicerar. Jag har tittat på Falks spel i stort men i synnerhet på hans frasering. I

analysarbetet har jag jämfört olika passager i notskriften, ritat frasbågar,

(21)

17

Kort om Olle Falk

Olle Falk var en torpare från Könsta i Offerdal i Jämtland. Han levde mellan år 1888 och 1978 och är känd för sitt spel av Lapp-Nils låtar. För dessa tolkningar tilldelades han både Zornmärket i guld och Gås-Andersmedaljen.

Lapp-Nils, eller Nils Jonsson som han också hette, var en mytomspunnen storspelman från Jämtland som levde mellan 1804 och 1870. Han kallades Lapp-Nils på grund av sitt samiska påbrå och låtar efter honom går att hitta inte bara i Jämtland utan även Medelpad, Hälsingland och även längre söder ut.¹ Olles äldre bror Ante Falk är också en känd spelman.

Olle Falks fiolspel

Låttyp

De polskor jag arbetat med har alla varit av liknande karaktär: ojämna polskor med betoning på taktslag ett och tre i takten och med

triolrytmisering. Denna typ av triolpolskor är vanligt förekommande i Jämtland.² Även om framförallt ettan men även trean i takten ofta betonas så ger Falk alla tre slagen ett likvärdigt utrymme, både vad gäller tid och artikulation, i flera av låtarna. Dessa kan då "kännas" mer på alla tre slagen istället för bara på taktslag ett och tre. Lapp Nils polska efter Ol Persa är en av de låtar som är mer "stuffig", där ett- och trebetoningarna inte är lika tydliga. I polska efter Lapp Nils är betoningarna på ettan och trean mer framträdande.

Klang och ton

För att få till en klang som tilltalade honom gjorde Falk ibland justeringar av fiolen. Han bytte stall och basbjälke och menade att översadel, stränghållare och stränghållarsena med fördel tillverkas av gamla lock till

aluminiumkastruller "så att tonen släpper". Han förstorade även f-hålen -

"Det är ju där ljudet ska ut".³

Falk spelar, med några få undantag, enbart med stråkens övre hälft vilket gör tonen lätt och luftig. Stråktrycket är generellt lågt men varieras något, ett högre stråktryck används till exempel vid betoningar. En orsak till det låga stråktrycket är stråkens uppbyggnad och det faktum att den är lättare

1 Roempke, Ville, s. 28 samt Sv. låtar Jämtland och Härjedalen, del I s. 1

2 Ahlbäck, Sven, Låttyper, s 25

3 Citat av Olle Falk hämtade ur Roempke, Ville, s. 229

(22)

vid spetsen. En annan orsak är högerarmens placering i förhållande till stråken (se vidare under Höger arm och hand).

Tonen är rik på övertoner och efterklang vilket beror på ett flertal faktorer.

Stråkhastigheten är generellt hög, vilket i kombination med det lätta stråktrycket ger en speciell flageolettliknande klang då övertonerna ibland framträder mer än grundfrekvensen. Kontaktstället ligger generellt sett mitt mellan stallet och greppbrädans slut vilket i Falks fall betyder långt från stallet då han har en kort greppbräda. Trots den lätta och luftiga klangen är spelet tydligt och tonstarterna görs med mycket strängkontakt vilket också får fiolen att klinga mer. Spelet innehåller också mycket luft, tonerna följer inte på varandra dikt an, och det lämnar utrymme för klangen. De låtar jag har analyserat har alla spelats i A- eller D-dur och med fiolen stämd med A- bas⁴ vilket också främjar efterklangen.

För att accentuera vissa toner/taktslag spelar Falk ibland på två strängar vilket påverkar klangupplevelsen. Dubbelsträngsspelet används aldrig ihållande som en bordun utan var ton tas för sig. I de flesta fall rör det sig om oktaver: den nedre lösa strängen får klinga med när ringfingret på strängen över används. Ibland är det svårt att avgöra om han tar med den lösa strängen för att skapa en accent, om det görs för klangens skull eller om det helt enkelt "råkar" bli så. Fiolens hals är smal, och stallet är flackt vilket underlättar spel på fler strängar samtidigt. Oavsett motiv bakom så resulterar detta i att vissa toner accentueras även om de inte är bärande för melodin eller takten vilket ger musiken ett levande uttryck. Vid ett fåtal tillfällen förekommer kvintgrepp som tas med pekfingret.

Här följer ett exempel från Svalulåtens första repris där både kvint- och oktavgrepp förekommer:

Tonerna spelas utan vibrato och tas ofta underifrån, i vissa fall med ett tydligt glissando. Handen ligger i princip stilla. (se vidare under Höger arm och hand).

Tonmaterial och tonalitet

Samtliga låtar som jag analyserat spelas i D- eller A-modus. Viss variation i intonation förekommer på flera av tonplatserna och moduset är generellt sett durartat då intonationen av tredje tonplatsen, tersen, oftast spelas med hög intonation. Denna typ av tonalitet, där intonationen på vissa tonplatser är

Svalulåten

Transkriberad av Alva Granström efter en inspelning av Olle Falk

Lite som att gå upp för en backe.. först lite segt och sen trillar det på på nedvägen.

& ## 34

^A1^{q = 140}

Ï

^Ï^j

Ï. Ï Ï Ï Ï Ï Ï

³

ï Ï Ï.Ï. Ï Ï Ï Ï ÏÏ Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï



10

& ## Ï Ï ÏÏ Ï Ï Ï Ï Ï ÏÏ

³

ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï

³ ³

j Ï ÏÏ

3

j

Ï Ï

³

j

Ï Ï ÏÏ ÏÏ Ï

³

Ï

Ï Ï ÏÏ Ï

24

& ## Ï Ï ÏÏ Ï Ï Ï Ï Ï ÏÏ

³

ï Ï

^Ï^j

Ï Ï

3

>

(23)

19 variabel, kallas ibland vallåtsmodus och är vanlig i äldre svensk folkmusik. I Svenska låtar Jämtland är varianten av vallåtsmodus med hög ters och hög eller variabel kvart mycket vanlig.⁵

I Rullpolskans A-del är D grundton, tonplats tre är variabel.

I Rullpolskans B-del är A grundton. De toner vars intonation varieras ligger på tonplats -4 och 8.

I Svalulåten är grundtonen D. Tersen och kvarten varieras något.

I Lapp Nils polska efter Ol Persa är grundtonen A. Tersen i den låga oktaven varieras ibland.

I Polska efter Lapp Nils är grundtonen D. Kvarten förekommer i tre olika varianter.

5 Se Ahlbäck, Sven, Tonspråket s 31

6

Ï Ï #Ï Ï Ï Ï Â #Ï Ï Ï #Ï Ï Ï #Ï Ï Ï Ï

6

Ï Ï Ï #Ï Ï

(antyds)

Á Á Ï

3

&

Rullpolskan B

Ï Ï Á #Ï Ï Ï #Ï Ï Ï #Ï #Ï Ï ÏÁ

4

&

Svalulåten

Ï #Ï Ï Ï #Ï Ï Â Ï Ï #Ï Ï Ï #Ï Ï Ï Á #Ï Ï Ï !Ï Ï Á

5

&

Ï Ï #Ï Ï Ï Ï Â #Ï Ï Ï #Ï Ï Ï #Ï Ï Ï Ï

6

&

Ï Ï #Ï Ï Ï #Ï Ï Ï #Ï Ï !Ï #Ï Ï Ï

7

&

Butauslåten

Ï #Ï Ï Ï #Ï Ï Ï Ï !Ï #Ï Ï Ï Ï Â #Ï Ï !Ï #Ï Ï ÏÂ

(24)

I Butauslåten är grundtonen D. Sjuan spelas ofta lite lågt och i vissa frasinledningar spelas kvinten lite högt.

Fiolplacering

Fiolen hålls framåt till vänster och nedåt. Den ligger en bit ned på bröstet och hålls på plats med hjälp av vänsterhanden samt med hakan som är placerad hakstödets högra del, nära stränghållaren. Nacken är framåtböjd och hakan dras in mot bröstet.

Vänster arm och hand

Vänster överarm hänger utmed sidan, armbågen är i princip stilla och vänster hands strängbyten sker inte med armen.

Fiolhalsen ligger i vänster hand och vilar på tum-muskeln. Handleden är vinklad så att tummen pekar mot snäckan. Att tonerna ofta tas nedifrån har förmodligen att göra med detta.

Höger arm och hand

Stråken hålls med pek- och långfingret över stången, lillfingret hålls på andra sidan. Ringfingret hålls på stången eller på samma sida som lillfingret.

Handen är placerad en bit ovanför froschen.

Höger handled är vinklad så att underarmen ligger lite lägre än handen.

Detta, samt placeringen på stången, är också bidragande faktorer till det lätta stråktrycket.

Stråkhanden och handleden anpassas inte nämnvärt efter upp- respektive nedstråk och förändras således mycket litet under spelets gång.

Kroppen i övrigt

I de exempel jag har studerat spelar Falk sittande.

Överkroppen är i konstant (om än subtil) rörelse, främst i sidled. Ibland

(25)

21 Falk stampar ofta ett och tre i polskorna men ibland enbart på ettorna vilket till exempel är fallet i Svalulåtens första repris. Jag har ibland tyckt mig höra att han i vissa takter betonar alla tre slag med foten, kanske för att förstärka en viss frasering eller liknande. Fotstampet är dock svårt att urskilja på inspelningarna och jag kan därför inte utesluta att jag kan ha uppfattat fel på denna punkt.

Det levande spelet/Frasering

Min upplevelse av Falks spel är att det är ett levande och berättande spel där en tydlig riktning finns. Ett angeläget och pratande spel där varje ton leder till nästa ton och varje fras leder till nästa fras. Det går att jämföra spelet med en konversation där meningar snabbt avlöser varandra, antingen direkt, nästan avbrytande eller efter ett visst andrum. Vid en första genomlyssning upplever jag spelet som flytande och jag får känslan av att det går i vågor, accelererar och retarderar i ett flöde.

Vad är en fras?

För att kunna beskriva Falks fraseringsverktyg vill jag först reda ut

begreppet fras. Det jag menar med fras är ett avgränsad musikaliskt förlopp som har en början och ett slut och som på något sätt markeras genom sättet den spelas. En fras "kan närmast jämföras med språkets satser".⁶

Verktyg

Variation i det stora

Falks spel är rikt på variation vilket jag tror är en stor anledning till det levande intrycket. Variationen sker både i det lilla och i det stora.

Ett exempel på variation i det stora är låtarnas övergripande form. Här följer en uppställning av låtarnas repriser och antal takter samt en beskrivning av hur långa fraserna är i vardera repris enligt min upplevelse.

Polska efter Lapp Nils A = 8 takter B = 8 takter

Varv ett A A B B

Varv två A A B

6 Åstrand, Hans (red.), s 668

(26)

I A-delen upplever jag fraser som spänner över fyra takter vardera. B-delen spelas mer som en enda fras men med variation inom frasen. Den kan också ses på samma sätt som A-delen, det vill säga uppdelad i fyrataktsfraser.

Svalulåten A = 14 takter B = 12 takter

Varv ett A A B B

Varv två A B

A-delen består av två fraser à sju takter var. B-delen upplever jag först och främst som en helhet men den kan även brytas ned i tre mindre fraser om fyra takter vardera eller till och med till sex stycken tvåtaktsfraser.

Butauslåten A = 8 takter B = 8 takter

Varv ett A A B B

Varv två A A B B

A-delen spelas som en sammanhängande fras men kan också ses som en konversation där varje inlägg i samtalet är ca två takter långt. B-delens fraser ser jag som en fyrtaktsfras och två tvåtaktsfraser. Eventuellt Fyra tvåtaktsfraser.

Lapp Nils polska efter Ol Persa

A = 9 takter B = 8 takter

Varv ett A A A A B B

Varv två A A B B

Fraserna i A-delen kan ses som två tvåtaktsfraser och en fras om fem takter, alternativt en fyrtaktsfras och en femtaktsfras. B-delen består av två

fyrtaktsfraser.

Rullpolskan A = 7 takter B = 8 takter

Varv ett A A B B

(avslut) A två takter

(27)

23 uttrycken i fraserna som är det viktiga. Spelsättet är det som gör musiken levande, däri ligger berättandet, melodin är i sig inte det intressanta.

Flera av låtarna har repriser som inte är lika långa. Istället för att repriserna är åtta takter var, vilket är en vanlig reprisuppbyggnad inom svensk folklig dansmusik⁷, består repriserna här ofta av ett ojämnt antal takter. Detta gör att låtarna i sig blir mindre förutsägbara för lyssnaren vilket bidrar till det levande intrycket.

Variation i det lilla

Variation i det lilla kan till exempel vara små förändringar i rytmik, dynamik, betoningar, accenter, pauser eller variation i stråkmönster.

Melodiska passager som återkommer spelas ofta något annorlunda när de upprepas. Exempel på flera typer av variation finns i Rullpolskans b-del.

Här ser vi exempel på variation med hjälp av så väl dynamik och

stråkmönster som rytmik. B2 spelas generellt mjukare och mer legato än B1.

Lägg märke till att triolerna i B-delen spelas med fyra olika stråk: obundna, de två första bundna, de två sista bundna, alla tre bundna. Även rytmiken förändras, i B1 spelas vissa tonpar lång-kort medan de i B2 spelas kort-lång

7 Roempke, Ville, s. 11

1

Rullpolskan

Transkriberad av Alva Granström efter en inspelning av Olle Falk

& ## 34

^{q = 130}

Î Î

ÏÏ

A1

Ï

3

j

Ï Ï Ï Ï Ï

³

Ï Ï Ï

³

3

j

Ï Ï Ï Ï Ï

³

3

Ï Ï Ï

3

Ï Ï Ï

Eller paus..

#Ï Ï Ï Ï ä j Ï

 Á

9

& ##

A2

Ï

3

j

Ï Ï

Ï Ï Ï

3

Ï Ï Ï

³

3

j

Ï Ï Ï Ï Ï

³

j Ï Å r

Ï Ï Ï Ï Ï

³

Ï Ï Ï

³

3

j

Ï Ï Ï Ï Ï

³

3

j

Ï Ï

3

Ï Ï

^Ï^j

Ï. Ï -

20

& ###

Något svagare volym

Ï. j

³

Å ï Ï ïÏ.

³

³

Ï

ï Ï

³

Ï Ï

3

32

& ###

Ï

3

j

Ï Ï

Ï Ï Ï

3

Ï Ï Ï

³

3

j

Ï Ï Ï Ï Ï

³

(28)

24

ytterligare en variant är att båda tonerna tidsmässigt ges lika utrymme.

Ibland ändras också en triol till en åttondel och två sextondelar eller tvärt om.

Stråkmönster

Falk spelar oftast tonerna var för sig, utan bindebågar. Stråkmönstren varieras ibland på passager som återkommer.

Exempel från andra reprisen i Polska efter Lapp Nils:

B1 a:

B1 b:

B2 a:

B2 b:

^Ï^j

Ï Ï Ï#Ï Ï ï Ï

9

& ## Ï Ï Î

A2

ï Ï Ï Ï Ï Ï. Ï. Å

^Ï^j

Ï Ï Ï#Ï Ï Ï.

Ï. Ï Ï

3

Ï Ï Ï

³

ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï

³

3

Ï Ï Ï

3

> Ï Ï

$

17

& ## Ï Ï ä j Ï

B1

Ï Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï

³

j

Ï Ï Ï Ï Ï

³

ï Ï Ï

³

Ï Ï ï

3

Ï Ï Ï

3

> Ï #Ï

>

$

>

> $

"

21

& ## #Ï

³

ï Ï Ï Ï Ï

Struttigare, Luftigare.

Ï. Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï Ï Ï Ï

³

3

Ï Ï Ï

3

Ï Ï Ï

3

Ï Ï Ï

3

 Ï Ï



 

"

" 

$

25

& ## ú R Ï Å

Ännu mjukare denna gång. Tätare.

Ï j

B2

Ï Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï

³

9

& ## Ï Ï Î

A2

ï Ï Ï Ï Ï Ï. Ï. Å

^Ï^j

Ï Ï Ï#Ï Ï Ï.

Ï. Ï Ï

3

Ï Ï Ï

³

ï Ï Ï Ï ÏÏÏ

³

3

Ï Ï Ï

3

³

3

Ï Ï Ï

3

Ï Ï Ï

3

Ï Ï Ï

3

 Ï Ï



 

"

"

"

$

25

& ## ú R Ï Å

Ï j

B2

Ï Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï

³

^Ï^j

Ï Ï Ï#Ï Ï ï Ï

Å RÏ Ï

3

Ï Ï Ï

³

ï Ï Ï

³

Ï Ï ï

3

Ï Ï Ï

3

> Ï Ï

$

9

& ## Ï Ï Î

A2

Ï Ï Ï Ï Ï. Ï. Å ï

^Ï^j

Ï Ï Ï#Ï Ï Ï.

Ï. Ï Ï

3

Ï Ï Ï

³

ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï

³

3

Ï Ï Ï

3

³

3

Ï Ï Ï

3

Ï Ï Ï

3

Ï Ï Ï

3

 Ï Ï



 

"

" 

$

25

& ## ú R Ï Å

Ï j

B2

Ï Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï

³

j

Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï

3

Ï Ï Ï

3

- Ï #Ï

" -

$

Rit.--- A tempo

29

& ## #Ï Ï Ï Ï Ï Ï. Ï. Å

Lite struttigare igen.

Ï. Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï Ï Ï Ï

³

3

Ï Ï Ï

3

Ï Ï Ï

3

Ï Ï Ï

3

> Ï Ï

33

& ## ú ú Î ^a1 Ï

"

$

37

& ## #Ï Ï Ï Ï Ï Ï. Ï. Å Ï Ï Ï Ï#Ï Ï Ï.Ï. Ï Ï

₃

Ï Ï Ï. Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï

³

3

> Ï Ï

3

> Ï #Ï

>

$

>

> $

"

53

& ## #Ï Ï Ï Ï Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï Ï Ï Ï

³

3

Ï Ï Ï

3

Ï Ï Ï

3

Ï Ï Ï

3

 Ï Ï



 

 

"

$

(29)

25 Betoningar och accenter

Även betoningar och accenter är ett verktyg som gör spelet levande och varierat. En accent är en kort och spetsig markering av en ton medan en betoning är längre, mindre spetsig och tyngre. Både accenter och betoningar är exempel på metriska markeringar.⁸ Jag har valt att notera accenterna med denna symbol > och betoningarna med ≥.

Falk accentuerar och betonar ibland toner som inte är bärande för pulsen eller som initierar en fras eller liknande. Markeringarna läggs alltså inte nödvändigtvis på taktslag ett och/eller tre. Exempel på detta kan vi hitta i Lapp Nils polska efter Ol Persa.

Ibland kan en kraftig markering av detta slag göra att jag för en kort stund upplever att ettan i takten flyttas. Detta bidrar också till musikens

oförutsägbarhet. Accenterna som inte ligger på pulsslagen tillför också energi till spelet och skapar en känsla av lätthet.

En annan typ av betoning är de stråkarpeggion som Falk ibland gör för att till exempel markera början av en ny repris eller fras. I polska efter Lapp Nils markeras på detta sett övergången till andra varvets A-del.

Pauser

Falk uttrycker sig inte bara med hjälp av de toner han spelar utan också genom mellanrummen mellan tonerna. Som tidigare nämnts lämnar Falk ofta luft mellan tonerna. Dessa, ofta väldigt korta, pauser blir i sig uttrycksmedel som formar musiken.

Rytmisk frasering och artikulationsfrasering

I Olle Falks spel är tempot inte statiskt men förändringarna är relativt små. I en frasövergång kan tempot till exempel saktas ned något för att sedan trilla igång igen i början av nästa fras. (Exempel på detta finns i Butauslåten mellan A-delarna.) Effekten förstärks av olika sätt att artikulera och rytmisera, införa luft både i och mellan toner och skapa riktning.

8 Ahlbäck, Sven, Låttyper, s 10-11 2

Kan en orsak till den flytande kännslan vara att han ibland betonar/förläner toner som inte är ettor och att upplevelsen blir att ettan flyttats? Värt att kolla upp mer. Tex 2:an i takt 35 Jämför b-delen Butauslåten, där är det tydligare.

30

& ### Ï. Ï Ï

3

Ï Ï Ï Ï. Ï. Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï

3

3

Ï Ï

^{Ï Ï}

Ï. Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï -

Ï Ï

^{Ï Ï}

Ï. Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï

>- >

>

54

& ###

a1

Ï.Ï. Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï Ï Ï Ï Ï. Ï. Ï Ï. Ï Ï.Ï. Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï

³

2

Rit.--- A tempo

28

& ## #Ï Ï Ï Ï Ï Ï. Ï. Å

Lite struttigare igen.

Ï. Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï Ï Ï Ï

³

"

$

36

& ## #Ï Ï Ï Ï Ï Ï. Ï. Å Ï Ï Ï Ï#Ï Ï Ï.Ï. Ï Ï

₃

Ï Ï Ï. Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï

³

3

> Ï Ï

$

40

& ## Ï Ï Î

a2

₃

Ï Ï Ï

³

ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï

³

> $

"

52

& ## #Ï Ï Ï Ï Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï. Ï Ï Ï Ï Ï

³

3

Ï Ï Ï

3

Ï Ï Ï

3

Ï Ï Ï

3

 Ï Ï

 

" 

$

56

& ## ú $ R Ï ä.

(B2 takt 5 och 6)

(30)

Trots att tempoförändringarna är små så upplever jag ofta vid första genomlyssningen av en låt att fraserna skapas genom just tempodynamisk frasering.

I Svalulåtens första repris tydliggörs detta. A-delen består enligt mig av två fraser som först går långsamt och sedan accelererar. Vid närmare studie av passagen framkommer dock att det endast förekommer en mycket liten tempoförändring medan effekten istället främst uppkommer med hjälp av andra faktorer.

Frasen gestaltar en rörelse som skulle kunna jämföras med att först gå upp för en kulle, komma upp över krönet och sedan jogga ned på andra sidan.

För att tydliggöra händelseförloppet i frasen delar jag upp den i fyra små passager i vilka artikulation och rytmik i viss mån förändras. I frasens första del används flera överbindningar och tonerna spelas tydligt, detta är

uppförsbacken som sträcker sig fram till början av den tredje takten. I den andra delen spelas åttondelarna jämt och kvickt och inga överbindningar förekommer, detta är kullens krön. I tredje passagen ändras spelstilen ("gångstilen") igen till att bli mer skuttande, lätt och kort. Den fjärde och sista delen består av en kort triolpassage som spelas utan bindningar på ett flygigt sätt, vi har här fått så mycket fart ned för backen att vi småspringer ned sista biten innan vi saktar in igen och börjar gå uppför nästa kulle.

Med hjälp av rytmiken och artikulationen skapas på detta sätt en illusion av tempoförändring. Upplevelsen påverkas säkerligen också av det faktum att melodin i det här fallet rör sig först upp i tonhöjd och sedan ned. När jag nu beskrivit frasförloppet har jag lyft fram olikheterna i de olika passagerna och förstorat dem för att försöka förstå varifrån en känsla av rörelse uppkommit. De fyra passagerna är korta och övergår i varandra på ett naturligt sätt och är mer subtila än det kanske här verkar.

Examensarbete fiol: examenskonsert Alva Granström & Stilanalysarbete: Olle Falk - ett levande spel

Alva Granström

Examensarbete fiol

Examenskonsert Alva Granström &

Stilanalysarbete: Olle Falk – ett levande spel

Innehållsförteckning

Min examenskonsert

Grundstruktur

Berättande i olika former

Material

Dans

Konsertprogram

Program'

Vallåt'

Ellemarinen'

Som'om'det'inte'vore'nog'

God!afton!flicka!lilla!vän!

Av!hjärtat!jag!dig!älskar!

Om!dagen!vid!mitt!arbete!

Den!bitterljuva!valsen!

Polska&

Baggbölerivisan&

Polska&

Polska&från&Kvällträsk&

& &

Agnars!dopvals!

”Lillfingret”!

Polska!

Duvans!sång!

Istället!för!pannkaka!

Granwall!

När!små!fåglar!dör!

!

!

Medverkande!

Tack!till!

Olle Falk -­ ett levande spel

en stilanalys av Alva Granström

Inledning och syfte

Metod

Kort om Olle Falk

Olle Falks fiolspel

Svalulåten

& ## 34

Ï

Ï. Ï Ï Ï Ï Ï Ï

ï Ï Ï.Ï. Ï Ï Ï Ï ÏÏ Ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï

jÏ Ï

Ï. Ï Â Á

Â

& ## Ï

j Ï ÏÏ

j

Ï Ï

j

Ï Ï Ï Ï Ï

Ï Ï Ï

Ï Ï Ï Ï ú Ï Ï Ï

Ï Ï ÏÏ ÏÏ Ï Â Ï Ï ÏÏ Ï

 Â



 



& ## Ï Ï ÏÏ Ï Ï Ï Ï Ï ÏÏ

ï Ï Ï Ï Ï Ï Ï

j Ï ÏÏ

j

Ï Ï

j

Ï Ï  Ï Ï Ï

Ï Ï Ï

Ï Ï

 

>

  Á >

& ## Ï Ï ú

Ï

Ï. ÏÏ Ï Ï ÏÏ Ï Ï Ï.Ï. Ï Ï Ï Ï ÏÏ "Ï Ï Ï Ï Ï Ï ÏÏ

ï Ï

Ï.

Olle Falk - ett levande spel