0
Kandidatuppsats im 241s, Vt 2012
Malmö Högskola, KS
IMER 15 hp
”Den svage blanD oss”
En studie baserad på olika individers perspektiv angående
terrordådet i Stockholm 2010-12-
11
“The weak among us”
A study based on various individuals’ perspectives regarding
the terrorist attack in Stockholm 12/11-2010
Författare: Dorela Kapllanaj
Personnummer: 890525-7344
Handledare: Maria Appelqvist
Examinator: Anders Wigerfelt
1
Abstract
The purpose of the thesis is to examine the thoughts and opinions of a selected group of people regarding the terrorist attack that occurred in Stockholm 12/11-2010. This study has been conducted through the method of focus group interview.
The study was methodologically and theoretically inspired by Grounded Theory, which simply means that the participants' opinions have formed the theory of the study.
As a result of the study, we can see that the main focus of the discussion held by the participants was through a we and them thinking-perspective. Furthermore, the study reveals that the participants tried to include who we (muslims) are, and to exclude who they (non muslims) are, while arguing in the discussion. Another definition is the one of here and there, where the participants defined terrorism and what causes it. Finally, media's role was discussed in relation to the creation of the
medie-muslim.
To explain the participants' perceptive, part of Appadurai’s Fear of small
2
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3 1.1BAKGRUND ... 3 1.2SYFTE ... 4 1.3FRÅGESTÄLLNINGAR ... 41.4DEFINITION AV BEGREPPET TERRORISM ... 4
1.5TIDIGARE FORSKNING ... 6
2. METOD/TEORI ... 9
2.1METODOLOGI ... 9
2.2KVALITATIV METOD ... 11
2.3HOMOGEN GRUPP ... 11
2.4URVAL OCH AVGRÄNSNING ... 12
2.5MILJÖ ... 13
2.6RELIABILITET &VALIDITET ... 13
2.7ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 14
2.8GRUNDAD TEORI ... 15
2.8.1 Att generera faktiska grundade teorier ... 16
3. RESULTAT, TEORI OCH ANALYS... 21
3.1VARFÖR DÄR MEN INTE HÄR? ... 22
3.2MELLAN VI OCH DEM ... 25
3.3SYNEN PÅ ”DEN SVAGE” ... 29
3.4MUSLIMEN I MEDIA ... 32
4. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 35
4.1SVAR PÅ FRÅGESTÄLLNINGARNA ... 35
4.2REFLEKTION ÖVER STUDIENS RESULTAT ... 36
4.3FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 38
5. LITTERATURLISTA ... 40
5.1ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 40
3
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Den 11 december 2010 hamnade Sverige på världskartan, som ytterligare ett offer för en omskakande terrorattack. Detta blev en världsnyhet och det var även första gången Sverige drabbades av en våldsam handling där islam representerats.
Tidigare har terrordåd, där islam varit representerat, förknippats med attackerna mot World Trade Center i New York och Pentagon i Washington den 11 september 2001. Detta var en form av krig som drevs av en helt ny aktör som varken intresserade sig för att grunda en egen stat, eller överhuvudtaget skapa några relationer.
Arjun Appadurai, en antropolog som inriktat sig bland annat på modernitet och globalisering, förklarar World Trade Center bombningen som ett krig mot idén att stater är de enda legitima aktörerna på den globala scenen. Terrordådet har beskrivits som en social bestraffning, en offentlig massavrättning, vars syfte var att bestraffa Amerika för dess moraliska travestier i den muslimska världen (Appadurai, 2006: 33 f).
Den 11 december 2010 utförde Taimour Abdulwahab vad som kom att uppfattas som muslimskt terrordåd i Sverige. Det skedde två explosioner i centrala Stockholm och en person hittades död. Terroristen, Taimour Abdulwahab hade sprängt sig själv till döds.
Nyhetsklippen är många där representanter från olika islamiska föreningar som får komma fram i media. Vad de har gemensamt är fördömandet av dådet. Jag blev särskilt intresserad av en man som talade om terrordådet på nyheterna eftersom han verkade ha mycket tankar och åsikter i frågan. Jag blev nyfiken att lära mig mer; Vad har han för åsikter om självmordsbombaren, vad anser han vara orsaken till att detta skedde, varför i Sverige, hur hade detta kunnat undvikas?
Frågorna är många och då inser jag också att jag främst vill ta reda på om fler personer har samma tankar om dessa frågor, eller om det framkommer väldigt skilda meningar i frågan. Jag vill ta reda på vad det finns för tankar, åsikter och attityder gentemot att islam blir återigen en representation för en våldsam handling, ett terrordåd, men denna gången på vår hemmaplan.
4 1.2 Syfte
Uppsatsens syfte avser att undersöka vad en marginaliserad grupp, muslimer, anser om terrordådet. Det som blir viktigt att ta reda på utifrån IMER perspektiv är att undersöka vad en utvald grupp anser om terrordådet samt varför de tror att ett sådant dåd inträffade i Sverige. Vidare blir det intressant att ta reda på hur den utvalda gruppen anser att media har förhållit sig till nyheten. Då IMER berör ämnen som handlar om internationell migration och etniska relationer, blir det också högst relevant att undersöka om gruppen anser att terrordådet kan vara ett uttryck av att det svenska samhället brister vid inkluderingen av religiösa minoriteter?
1.3 Frågeställningar
- Vad har den utvalda gruppen för tankar och åsikter angående terrordådet i Stockholm?
- Vad anser gruppen vara anledningen till att terrordådet skedde? - Hur anser gruppen att svensk media har förhållit sig till nyheten?
1.4 Definition av begreppet terrorism
En av de största utmaningarna i studien av terrorism är själva definitionen av begreppet. För närvarande finns det ingen enhetlig definition av terrorism i det internationella samfundet. Dock finns det många definitioner som i princip talar om samma fenomen (Smith, 2007: 10). Robert J. Smith är specialiserad på
gränsöverskridande säkerhetsfrågor och den internationella politiken i Ostasien. Han har gjort ett försök i sin bok Terrorism Ahead att förklara själva begreppet terrorism. Själva ordet "terrorism" i sig härstammar från det franska ordet ”terreur”, som härstammar från det latinska ordet” terrere” som betyder ”att skrämma”. Ordets betydelse är alltså ”att skrämma” (Smith, 2007: 8). Vidare antyder Smith att för att förstå terrorism som ett sammanhang, är det viktigt att betrakta terrorismen som ett ”verktyg” eller en ”taktik” och inte en ideologi eller filosofi. Han menar på att detta "verktyg" kan användas som ett uppror. Han förklarar vidare att när al-Qaida genomförde attackerna mot World Trade Center, använde han sig av "verktyget"
5 terrorism för att tillämpa bland annat ett minskande av den amerikanska politiska inflytande i Mellanöstern (Ibid.).
Smith anser att det är viktigt att det poängteras att terrorism inte endast kan ses som en ”aktivitet” vilken endast bedrivs utav icke-statliga aktörer som inte har behörighet av staten. Terrorism förekommer även av stater, där stater bland annat sponsrar icke-statliga aktörer att utföra en terrorhandling åt staten. Smith menar också på att stater även kan utöva terrorism själva, mot sin egen befolkning (Smith, 2007: 10).
Smith beskriver en definition av terrorism som kan förklaras som en
"systematisk användning av tvångsåtgärdande hot, för att vanligtvis betjäna politiska syften." (Smith, 2007: 10).
Robert Fisk skriver också bland annat om terrorism i boken Pity the nation, där han förklarar terrorism som en politisk manipulation snarare än en definition. Han simplifierar ”terrorism” genom att lyfta bort den från den vanliga kontexten, där det betraktas som något fel eller rätt, gott eller ont. Fisk antyder helt enkelt att terrorism ser olika ut för alla. Det USA betraktar som terrorism, är de som motsätter sig USA eller deras allierade. De enda terrorister Israel erkänner, är de som motsätter sig Israel. Genom att se terrorism på detta sätt, innebär det att man ser terrorism som ett
samlingsbegrepp där den ena strider mot den andra (Fisk, 1990: 441).
Säkerhetspolisen i Sverige har lagt upp en definition på deras hemsida, över vad som klassas som terrorbrott och därav blir själva gärningen en definition av den våldsamma handlingen.
Det finns ingen entydig definition av vad terrorism är. Det finns dock en svensk lag om terroristbrott som baseras på EU:s rambeslut om
bekämpande av terrorism. Enligt denna är terrorism en gärning som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om denna syftade till att:
1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp, 2. tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta
eller avstå från att vidta en åtgärd, eller
3. destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer. (sakerhetspolisen.se)
Även om denna definition således kan betraktas som en genomgripande förklaring som stämmer överens med det som klassas som terrorism enligt svensk och europeisk
6 lag, definieras inte begreppet terrorism enligt säkerhetspolisens definition. Ju längre in i uppsatsen läsaren kommer, desto mer kommer denne att inse att uppsatsen inte kan styras av en skriven definition, eftersom syftet är att undersöka fokusgruppens åsikter om bland vad de definierar som en terrorhandling och därav blir det relevant att anpassa uppsatsen till att följa deltagarnas definition av terrorism.
Alla deltagare kom fram till samma definition av begreppet, vilket således gör att en generalisering kan dras att fokusgruppens definition av terrorism är;
En våldsam handling som sker med syfte att skada oskyldiga människor i länder där det inte pågår krig mot ett annat land/befolkning, ett land där invånarna har
rättigheter, yttrandefrihet och lever ett liv fritt från ockupation.
En våldsam handling som utförs av ett krigsdrabbat land däremot, där
invånarnas rättigheter blir kränkta, är inte en terrorhandling, om handlingen sker mot det land/befolkning som krigar och kränker folks rättigheter. T.ex. är det inte
terrorism om en palestinier utför en våldsam handling i Israel, eftersom palestinierna är förtryckta och saknar rättigheter och på så sätt försvarar sig själva och landet. Det kallas för frihetskämpande, enligt fokusgruppen.
Denna definition kan tyckas vara problematisk, då den är framtagen av deltagarnas föreställning kring terrorism och kommer därför att diskuteras vidare i den avslutande diskussionen. Dock är definitionen framtaget enligt fokusgruppens åsikter och blir således relevant för uppsatsen.
1.5 Tidigare forskning
På senare tid har ett flertal böcker kring terrordåd som är kopplade till islam fått ett ökat uppsving i så väl internationell som svensk forskning. Den största diskussionen om terrorism kom att påverka världen på ett helt nytt sätt sedan attackerna mot World Trade Center den 11 september 2001. Eftersom så mycket har skrivits i ämnet, har jag valt att presentera den forskning som har kommit att bli högst relevant för min studie. Arjun Appadurai beskriver i sin essä Rädslan för de fåtaliga som är grundad på ett projekt som är skapad för att ”[…] peka på några mönster för hur kultur, media och diasporagrupper var ömsesidigt strukturerade krafter i en värld av åtskilda globala flöden […]” (Appadurai, 2006: 009). Hans forskning blir viktig att lyfta fram
7 och terrorism. Han skriver om de grundläggande tvivlen kring de komplexa termerna ”vi” och ”dem”, samt vilka det är som tillhör vi respektive dem.
Edward Saids Orientalismen har kommit att bli av stor betydelse för att förstå problematiken kring hur den österländska kulturen beskrivs i väst. Kärnan i
orientalism är en evig indelning i västerländsk överlägsenhet och orientalisk underlägsenhet (Said, 1993: 115). Han lyfter även fram hur media framställer
arabvärlden som hotande och farlig. Den syn som väst har på mellanöstern påverkar i stor grad hur folk från mellanöstern betraktas i västvärlden. Said framtonar att
orientalismen ska betraktas som en politisk vision av verkligheten vars struktur framhäver skillnaden mellan de kända Europa, västerlandet, vi och dem okända orienten, österlandet, de. Denna syn skapade två världar. Orientalerna lever i sin värld, och vi i vår (Said, 1993: 117).
Saids bok Covering Islam går på djupet och fokuserar hur media bidrar till att måla upp den bild som idag finns i västvärlden om Islam. Han skriver att islam har blivit en synonym till terrorism, att den enda gången som islam nämns i media är när en bomb sprängs eller det uppstår en politisk kris (Said, 1997: 16).
Burumas & Margalits bok Occidentalism: the west in the eyes of its enemies kan betraktas som en motsats till Saids orientalism. Till skillnad från orientalism, handlar occidentalismen om hur västerlandet och dess liberala demokratier betraktas av öst. Occidentens stereotypa bild innefattas av bland annat ett själlöst, kallt, glädjelöst maskinsamhälle.
Ylva Brune är en svensk forskare som skriver om hur svensk media målar upp bilden av invandrare. I hennes bok Mörk magi i vita medier finns en samling av texter som är skriva av nio skribenter på temat hur vår nyhetsjournalistik bidrar till att skapa en mental segregation. Brune själv beskriver hur media skapar bilder, där invandrares och flyktingars brottslighet och arbetslöshet ständigt utreds och kommenteras. Media anses bidra till att skapa föreställningen om ”vi och dem”, genom att utmärka
invandrare som något annorlunda (Brune, red. 2001: 9 ff).
Jonas Otterbeck är värd att nämnas, då han är en svensk forskare i islamologi som studerat muslimer. Otterbecks och Bevelanders bok Islamofobi belyser själva ordet islamofobi, ordets framväxt och dess betydelse. Sveriges muslimska befolkning har ökat under de senaste 60 åren och idag är islam och muslimer ständigt
8 Det som utmärker min uppsats är att jag undersöker hur muslimer själva anser att de blir representerade, hur de anser att media skriver om terrorism, vad de själva anser att terrorism är samt orsakerna till detta. Jag baserar hela uppsatsen på de åsikter som kommer fram, skapar teorier utifrån det gruppen väljer att prata om, det som de anser är viktigt. Detta är anledningen till att jag rent metodologiskt valt att inspireras utifrån grundad teori, att inte gå in med några förutfattade meningar, hypoteser eller teorier utan helt enkelt ge ordet till ”folket” och låta dem bestämma vad som är viktigt att prata om.
9
2. Metod/Teori
2.1 Metodologi
Fokusgruppmetoden är en välkänd metod som har använts under en lång tid. Metoden är utmärkt när det gäller forskning om känsliga ämnen, då den ger röst åt
marginaliserade grupper. Fokus ligger i att undersöka hur åsikter, attityder och idéer uttrycks i en grupp (Wibeck, 2010: 21).
Frågeställningarna är väldigt öppna, vilket har bidragit till att deltagarnas tankar och åsikter har format uppsatsen. Fokus har inte varit i att bekräfta och lyfta fram förutbestämda hypoteser, utan ta reda på och förstå vad som egentligen är viktigt för fokusgruppen.
Fyra nyhetsreportage som handlar om terrordådet i Stockholm har använts som underlag till fokusgruppsintervjun. Då en av frågeställningar handlar om att få reda på hur gruppen anser att media har förhållit sig till nyheten, kan det inte utgås ifrån att alla har haft tillgång/möjlighet att följa de svenska nyheterna. Detta är en av
anledningarna till att jag valt att visa nyhetsreportage. Anledningen till att
nyhetsreportage valts och inte tidningsartiklar är för att det ger en tydligare bild av att både se och höra hur media talar om dådet. Filmens bidrag är att skapa en känsla och bild av de människor som filmas. Var befinner dem sig? Vilka personer intervjuas? Genom att se dessa klipp, föreställde jag mig att det blir lättare att sätta igång en diskussion som handlar om dessa frågor, då de flesta får någon slags reaktion, positiv eller negativ, som bidrar till diskussion.
Nyhetsklippen är framtagna från TV4play, av den enkla anledningen att dem är väldigt enkla att spela upp och hitta. Dessutom är det nyhetsklipp som har visats på TV och de är inte helt okända. Nyhetsklippen berör lite olika ämnen i frågan. Den första handlar om att det fruktas att det kommer att ske fler terrordåd i framtiden. I det andra klippet är det mest fokus på att intervjua hur folk som är bosatta i Borås ser på dådet, om dem känner sig rädda osv. I det tredje klippet har dem däremot åkt till London, där Taimour ska ha varit bosatt i ett antal år, där han även blev en ”radikal muslim”. Det framkommer intervjuer med några muslimer som har extremistiska tankar och som stödjer det Taimour gjorde. I det sista klippet visade jag Taimours egna inspelade meddelande han skickade till TT och säkerhetspolisen strax innan
10 terrordådet. Nyhetsklippen finns som bilaga, i den ordning jag visat dem för
fokusgruppen.
Fokusgruppsintervjuer anses som en effektiv metod och det går relativt snabbt att samla in information från flera personer och detta på en tämligen detaljerad nivå. Metoden är även stimulerande i samspelet inom gruppen och detta gör att man kan få mer varierade och djupgående svar än vid traditionella intervjuer. En viktig faktor är även att denna intervjuform upplevs oftast av deltagarna som mer stimulerande och intressant. Syftet med fokusgruppsintervjun är att kartlägga tankar, idéer och
synpunkter som den utvalda gruppen har angående det angivna ämnet (Wibeck, 2010: 22).
Problem som kan uppstå vid fokusgruppsintervjuer är dock att det kan bli svårt att styra processen i synnerlighet om det skulle uppstå stridigheter i gruppen
(Andersen 1998: 163). Ytterligare fördelar med att använda fokusgruppsintervju som metod är möjligheten att samla en grupp människor och låta dem diskutera ett visst ämne, samtidigt som jag spelar in diskussionen. Det blir i stort sätt som att spela in en vardagsdiskussion som äger rum (Wibeck 2010: 149).
Fokusgruppsintervjuen var ostrukturerad, vilket innebär i stor utsträckning att deltagarna talar med varandra och inte med mig. Det viktiga för studien är att lyssna till vad deltagarna själv anser och tycker är viktiga aspekter av ämnet. Genom att låta gruppen själv få argumentera, finns det stora möjligheter till att spontana
föreställningar kan dyka upp. Om jag däremot skulle gå in med tydliga frågor att besvara och diskutera hade det resulterat i att deltagarna endast skulle svara på mina frågor och på så sätt kanske missat intressanta åsikter och föreställningar som jag kanske inte ens har tänkt på att det finns (Wibeck, 2010: 49).
Nackdelen men ostrukturerade fokusgruppsintervjuer är att det kan blir väldigt svårt att analysera materialet, eftersom det kan blir väldigt oorganiserat. En annan nackdel är också att vissa ämnen kanske aldrig tas upp i diskussionen om inte dem introduceras. Detta behöver inte innebära att gruppen inte vill diskutera detta, utan endast att man kanske inte kommer att tänka på det. Dock finns det alltid ett
mellanläge, där man inte måste hålla sig antingen till det ena eller andra. Det som har eftersträvts, är att låta gruppen diskutera med varandra och där jag ibland introducerat nya ämnen, om det behövts. Om gruppen skulle komma helt ifrån ämnet, finns det möjlighet att gå in och styra diskussionen lite, vilket dock inte skedde i detta sammanhang.
11 Det som skedde däremot var att en del av gruppen var mer dominanta än andra, vilket bidrog till att jag vände mig mot de andra och ställde frågor som; ”vad anser du om ämnet”, så att de också kom in i diskussionen (Wibeck, 2010: 44).
Fokusgruppsintervjun spelades in genom en diktafon, för att kunna
transkriberas ordagrant. Detta kan dock ses som problematiskt, då deltagarna kan känna sig avlyssnade och inte riktigt uttrycker sig enligt vad dem tycker och tänker. Dock måste det poängteras att intervjun startade kl. 18.45 och avslutades 21.30, vilket innebär att den pågick under ca tre timmar. Detta utgör en lång tid för diskussion, vilket kan eventuellt innebära att deltagarna glömmer bort diktafonen och ”rycks in” in i diskussionen.
2.2 Kvalitativ metod
Det centrala i uppsatsen är att samla data genom en fokusgruppsintervju för att på så sätt skapa en djupare förståelse av det jag studerar och vill ta reda på, som i detta fall handlar om åsikter och tankar som deltagarna har angående terrordådet i Stockholm. Kvalitativ metod lämpar sig bäst till uppsatsen eftersom det primära syftet är
”förstående”, vilket även är mitt syfte med uppsatsen. Detta innebär att kvantitativ metod inte lämpar sig särskilt väl för uppsatsen, då jag inte kommer att använda mig av några aritmetiska former eller statistik, eftersom detta inte blir möjligt när jag vill undersöka och förstå attityder och tankar (Andersen, 1998: 31).
2.3 Homogen grupp
Grupprocessen påverkas av en rad olika individuella faktorer. Men detta menas att individernas personlighetsdrag avgör deras beteende i en grupp och det resulterar så småningom i att vissa personlighetsdrag kan påverka gruppens beteende. Det är därför önskvärt att ha en lämplig blandning av personer i gruppen. Samspelet i gruppen underlättas ytterligare om gruppmedlemmarna har liknande bakgrund när det gäller kunskap och utbildning (Wibeck, 2010: 29 ff.). Respondenten Ali, skiljer sig från de övriga deltagare i detta sammanhang, eftersom han är väldigt insatt, utbildad och kunnig om islam, vilket gör att kunskapsmässigt och utbildningsmässigt, är inte deltagarna homogena. Detta kan resultera delvis i att Ali får ett ”övertag” gentemot övriga deltagare.
12 Målet med undersökningen är att skapa intimitet i gruppen och samförstånd så att deltagarna känner sig trygga med varandra och kan prata fritt. Wibeck menar på att om en grupp människor har gemensamma erfarenheter och kan associera till varandra, blir de även mer villiga att dela sina åsikter med varandra (Wibeck, 2010: 31).
Den viktiga nämnaren i gruppen jag valt är att alla tillhör samma trossamfund och är aktiva på något sätt i det islamiska förbundet. Dock är det viktigt att poängtera att alla i gruppen inte har samma åsikter, fastän det rör sig om en homogen grupp.
2.4 Urval och avgränsning
På grund av att jag lovat full anonymitet till alla deltagare, skriver jag inte i vilken stad fokusgruppsintervjun har ägt rum, jag använder mig av fingerade namn,
presenterar inte deltagarnas åldrar, samt skriver inte med vilket islamiskt förbund jag varit i kontakt med.
Valet av ort att genomföra undersökningen grundar sig i att Skåne är starkt mångkulturellt. Det förenklar även processen av att kunna hitta deltagare till fokusgruppsintervjun, då det finns ett antal olika islamiska förbund i Skåne. För att jag ska kunna förstå och studera på djupet vad ett mindre antal
människor har för åsikter, har jag valt att avgränsa mig till personer som har väldigt mycket åsikter i frågan. Efter att ha sett inslag i nyheterna och läst en rad artiklar om en väldigt engagerad aktivist i ett islamiskt förbund, som jag kallar för Ali i
uppsatsen, tog jag kontakt med honom, eftersom han har uttalat sig mycket om bland annat terrordådet i Stockholm. Ali föreslog att han skulle invitera 4-5 personer som skulle kunna medverka i intervjun. I fokusgruppsintervjun medverkade 5 deltagare, samt jag som var moderator. Det var två manliga samt tre kvinnliga deltagare i olika åldrar.
När det handlar om att flera personer ska samsas om tid och rum kan det uppstå oftast komplikationer, som i detta fall. Tiden för fokusgruppsintervjun avbokades tre gånger, antingen för att deltagarna inte kunde, eller för att det blev översvämning i den Islamska föreningen. Slutligen lyckades Ali samla en grupp på fem personer och fokusgruppsintervjun ägde rum dem 2011-05-18 i respondentens hem.
Ett mer intressant resultat för studien hade varit om man hade haft flera fokusgruppsintervjuer och gjort en jämförande analys för att se om liknande tankar
13 och idéer hade kommit fram. Det hade dock varit väldigt tidskrävande och inte
lämplig för en c-uppsats och därför har jag valt att endast ha en fokusgruppsintervju.
2.5 Miljö
Enligt Wibeck är gruppens interaktion i diskussionen mer intensiv i små rum. Miljön ska helst vara bekant för alla i gruppen, för att om miljön endast är bekant för några i gruppen kan de få ett övertag gentemot de andra (Wibeck, 2010: 32 ff). Med detta i baktanke var min förstahandsval att ha fokusgruppsintervjuerna om möjligt i respektive föreningslokal, eftersom det troligtvis är en miljö som är bekant för alla. Dessvärre inträffade en fuktskada på den Islamska kulturföreningen strax innan fokusgruppsintervjun, vilket gjorde det omöjligt för oss att kunna ha använda oss av lokalen. Fokusgruppsintervjun utfördes slutligen hemma hos Ali, som även var huvudperson och hade inviterat övriga deltagare. Detta blev en nackdel, eftersom det var Alis hem och kanske av naturliga skäl blev hans inhopp dominerande i
bemärkelsen att som värd samt engagerad i frågan ta mycket plats. Vem vet om situationen varit annorlunda om vi hade utfört intervjun på det Islamiska förbundet, där alla hade känt sig lika hemma.
Territorialitet är en viktig aspekt att tänka på vid planering av den fysiska omgivningen. Det är viktigt att ha en passande avstånd mellan deltagarna. Skulle de sitta för nära varandra kan det upplevas som obehagligt och försöker därmed skydda sitt territorium genom att kanske dra sig ur diskussionen (Wibeck, 2010: 33). Då fokusgruppsintervjun ägde rum i Alis hem, var territorialitet något som jag inte kunde påverka, men detta blev inget problemfall eftersom vardagsrummet där vi satt var rymlig vilket gav alla ett bra utrymme att sitta på.
2.6 Reliabilitet & Validitet
När man utför fokusgruppsintervjuer är det viktigt att flera forskare ska kunna analysera intervjun, för att komma fram till samma resultat. När man analyserar en intervju kan ord och uttryck upplevas olika och därför också analyseras olika
(Wibeck, 2010: 143). Dessvärre finns det inte tillräckligt med tid eller resurser för att kunna göra detta. Intervjun kommer endast kommer att analyseras av mig. För att försöka öka reliabiliteten, har jag valt att redovisa delar av intervjumaterialet som inte
14 är redigerade, så att läsaren själv kan ta ställning, samt för att kunna förstärka mina kategorier och teorier som är baserade på det data jag samlat in.
Validiteten i denna aspekt blir viktigt vid analyseringen av materialet då jag måste ständigt tänka på att studera det som är viktigt för undersökningen och syftet. En brist på trovärdigheten vid fokusgruppsintervjuer är att deltagarna inte säger vad dem egentligen tänker på grund av grupptryck eller att man inte känner sig säker i en miljö (Wibeck, 2010: 144). Detta är viktigt att tänka på då fokusgruppsintervjun skedde hemma hos Ali, vilket kanske gjorde att vissa deltagare inte riktigt kunde uttrycka sig som de ville, eftersom de inte kände sig trygga i miljön. I början märktes det tydligt att deltagaren endast sa saker som var socialt accepterade, men efter ca 40 min in i diskussionen slappnade gruppen av och öppnade upp sig. Detta bidrog till att intervjun blev mer trovärdigt och deltagarna berättade saker som inte stämde överens med det som kan vara socialt accepterat. Ytterligare en faktor som gjorde att
deltagarna kunde öppna upp sig och slappna av, var att jag, moderatorn som höll i fokusgruppsintervjun sågs som en av ”dem”. Gruppen visade att de kände sig trygga och använde alltid begreppet ”vi i detta rummet” och pekade på alla, inklusive mig.
2.7 Etiska överväganden
När det gäller etik upplevs fokusgrupper mer etiskt tilltalande än traditionellt styrda intervjuer enligt Wibeck, eftersom deltagarna styr i en högre grad om de vill svara och diskutera vissa ämnen som kan vara känsliga för dem (Wibeck, 2010: 139). Jag var tydlig att alla namn kommer att bytas ut i transkriptionen och att ljudbanden som används förvaras på ett säkert ställe, där endast jag har tillgång till det. Det som kan bli lite känsligt ur etiska aspekter när det handlar om fokusgrupper är om någon deltagare skulle sprida känslig information till andra om vad som har sagts i intervjun. Dock minskar risken att någon ska känna sig kränkt i undersökningen då jag använder mig av redan existerande grupper och människor som känner varandra (Wibeck, 2010: 139 f). För att undvika att någon blir kränkt, kommer jag att informera i början av intervjun om hur viktigt det är för alla att inte upprepa vad andra sagt så att ingen känner sig kränkt.
Ytterligare en faktor som kan upplevas som problematiskt i etisk aspekt, är analyserandet av intervjun. Det som jag ständigt fått tänka på har varit att inte försöka tolka vad deltagarna säger och slutligen komma fram till saker som de egentligen inte
15 alls menar. Jag har jobbat väldigt mycket med att skriva exakt det som sägs, utan att föra in egna värderingar. För att motverka att ”lägga ord i munnen” på deltagarna, har jag valt att presentera många citat i resultatet, så att jag framför det som sägs på ett korrekt sätt, så långt det går.
2.8 Grundadteori
Enligt Hartman anses grundad teori som en metod för att induktivt generera nya teorier. För att göra detta, ska man systematiskt och effektivt följa tydliga
instruktioner. Då uppsatsen är inspirerad utifrån grundad teori, ska teorier genereras genom att de är ordentligt grundade i data och på så sätt beskriver ”verkligheten” (Hartman, 2001: 9). I detta fall passar grundad teori utmärkt i mitt arbete, då jag valt att inte gå in i undersökning med någon bestämd teori som ska styra
fokusgruppsintervjun, utan jag har gått in utan några förutfattade meningar (Svensson & Starrin, 1996: 106).
Nackdelen med att användandet av grundad teori, är att den är väldigt komplex och oklar. Upphovsmännen till grundad teori som är Barney Glaser och Anselm Strauss, har båda ett oklart intryck och dem har även skilda tankar och idéer om vad som är grundad teori (Hartman, 2001: 10f). Detta har gjort att jag har varit väldigt kluven och inte riktigt vetat vad jag ska gå på. Jag har därför använt mig av bland annat Jan Hartmans bok ”Grundad teori” där han förklarar grundad teori utifrån både Glaser och Strauss uppfattningar, samt lyfter upp det viktigaste att tänka på vid användandet av grundad teori.
Ytterligare en ”svaghet” som kan uppkomma vid användandet av grundad teori är att det kan vara väldigt svårt att som forskare helt utesluta andra teorier under insamlingen och analyseringen av data. Det allra viktigaste inom grundad teori är att man ska vara helt förutsägningslös och enbart studera data och det som genereras utifrån det, men det måste sägas att oftast är man ”befläckad” av olika teorier som finns i bakhuvudet och det kan leda till att man börjar se mönster på existerande teorier redan i de första faserna av analysarbetet. Detta har dock inte varit ett stort problem, eftersom jag har valt att inte läsa mig in på några teorier i förhand och dessutom kan det inte heller sägas att jag är en ”erfaren forskare” som har alla möjliga teorier i bakhuvudet och kan det mesta utantill. Man kan säga att jag är i ”förstadiet” till allt som har med forskning och just i detta fall, har det verkligen hjälpt att inte
16 kunna en massa teorier, för då är jag inte heller befläckad, utan har analyserat den data som finns enbart utifrån det som har sagts och inget annat.
2.8.1 Att generera faktiska grundade teorier
För att kunna använda mig av den grundade teorin i min analys har datasamlingen och kodning av materialet utförts parallellt. Fokusgruppsintervjun har spelats in som en ljudfil och därefter transkriberats. På så sätt har det varit möjligt att både läsa och lyssna på intervjun för att slutligen kunna koda, dvs. namnge det som skedde under intervjun. Intervjun har analyserats mening för mening, den har delats upp i enheter för att kunna söka efter trender och mönster som sedan har utvecklats till olika kategorier, begrepp och egenskaper. Detta kallas för öppen kodning inom den grundade teorin. En viktig aspekt i öppna kodningen är att kunna se mönster och trender och inte råka ut för ”överkodning”, vilket innebär att man kodar allting som går att koda, som kan resultera i att man får mängder med svårbegripliga företeelser (Svensson & Starrin, 1996: 107ff).
För att kunna förklara på bästa möjliga sätt processen som har utförts, från data till teori, har jag använt mig av en tabell (Figur 1.1) för att illustrera de olika stegen som utförts, från transkribering till att faktiskt generera flera teorier. Efter tabellen förekommer en utförlig beskrivning av hur den strukturerade processen har gått till.
17
Jämfört liknande idéer som framkommer och bildat olika begrepp
FIGUR 1.1 Processen: Från data till grundad teori
Transkriberad data från fokusgruppsintervjun Begreppsliggjort texten genom kodning där ord och
fraser i texten verkar som indikatorer Fört teoretiska minnesanteckningar
som bidragit till att teorier har genererats utifrån analyserandet av
koder, begrepp och kategorier
Begreppen har delats in i olika kategorier där ord och fraser från intervjun har använts för att styrka
betydelsen och förklara de olika kategorierna
Minnesanteckningar som innehåller teoretiska idéer om kategorier och dess egenskaper har sorterats och jämförts med data.
Sorteringen har bidragit till att generera teorier GRUNDAD TEORI HAR KONSTRUERATS
18 För att kunna generera en teori från de data jag samlat in, är det viktigaste steget inom grundad teori att koda, analysera och slutligen sortera texten. Detta är en process som jag har gjort samtidigt under arbetets gång då det inte är ett ”stegvist” arbete
(Hartman, 2001: 79).
Att koda innebär att man ger meningen ett begrepp. I början av analysen använde jag mig av ”faktiska koder” som står för de begreppsliga kategorier och egenskaper i data. När det faktiska kodningen har utförts, övergick jag till det teoretiska kodandet, vilket handlar om de begrepp som faktiskt binder samman de faktiska kategorierna (Hartman, 2001: 80).
Jag började kodningen genom att jag försökte koda varje mening som sades. Jag letade efter ord eller fraser som beskrev enskilda företeelser, åsikter, attityder. Jag antecknade även om samma företeelser eller åsikter förekom fler gånger, av olika personer. Det är genom att jämföra de enskilda fenomenen som jag sedan bildade begrepp.
Genom att vara noggrann och placera alla ord och fraser som är indikationer under specifika begrepp försäkrade jag mig att de begrepp som fanns framkom ut data där de är grundande och inte förutsatta av mig eller någon annan redan existerande teori. För att försäkra mig att de kategorierna jag skapat stämmer överens, har jag jämfört de olika fenomenen med varandra. Jämförandet grundar sig i att kunna visa på vad fenomenen har gemensamt samt hur de skiljer sig från varandra. Genom att göra på detta viset, ökar även förståelsen för de fenomen jag studerar och jag får en mer generell bild (Hartman, 2001: 82). När jag t.ex. kom fram till kategorin ”Här och Där”, såg jag att orden förekom hela tiden som en förklaring på vad som anses vara legitimt här och där. Efter alla dessa indikationer kunde jag forma kategorin ”Här och Där”. Jag jämförde de olika indikationerna för att få en förståelse för vilka egenskaper ”här” och där” har, vad dem hade gemensamt, samt vad som skilde dem åt. På så sätt har jag kunnat visa på de begrepp och uttalanden som handlar om här respektive där. Det är viktigt att man inte kodar allting som går att koda för då kan det som nämnts ovan resultera i överkodning vilken bidrar till huvudkoderna inte blir lika synliga (Hartman, 2001: 83).
Under analyserandet av koderna som jag kommit fram till, har jag fått tänka kreativt kring de faktiska och teoretiska koderna. Själva kodningen har inte genererat några teorier, utan för att komma fram till de teorier som har genererats av
19 teoretiska minnesanteckningar och som jag slutligen har sorterat. Under sorteringen har jag lyft fram det viktiga och det är så teorier har genereras fram från data. Att föra minnesanteckningar över hela processen har varit ett ständigt pågående arbete just för att det är så grundläggande inom grundad teori att anteckna det man kommer fram till. Glaser, som är en av grundarna till grundad teori hävdar att:
”The core stage in process of generating theory, the bedrock of theory generation, its true product is the writing of theoretical memos” (Glaser, 1978: 83).
Under denna fas har jag fått skriva ner de idéer om koderna som framkommit och deras relationer som jag har fått under kodningen. Genom att skriva ner dessa idéer som uppkommer om kategorier och deras egenskaper, har jag kunnat läsa texten i nytt ljus och upptäckt sådant som inte varit lika tydligt tidigare. Det viktiga i detta fall är att ständigt undersöka att de idéer som kommer fram är grundade i data. (Hartman, 2001: 85 f).
Hartman skriver även om vikten av att se när en kategori är ”mättad”, vilket innebär att om en kategori har tillräckligt med egenskaper som beskriver den, då är den ”mättad”.
Det sista skeendet i genererandet av grundad teori är sortering. Här har jag använt mig av de minnesanteckningarna och bearbetat dem teoretisk. Denna sista fas är av stor betydelse för att teorin ska utvecklas. Det är viktigt att poängtera att jag inte sorterat data eller koder, utan endast minnesanteckningarna. Detta har jag gjort genom att läsa minnesanteckningarna om och om igen, för att veta exakt vad som står i dem. Då har idéer uppkommit om hur kategorierna är relaterade till varandra, samt vad som skiljer dem åt. I sorteringsarbetet har nya teoretiska idéer uppkommit och det har blivit tydligt om någon kategori är omättad, där jag har varit tvungen att samla in mer data som för att kunna visa på kategorins relevans. Sorteringsarbetet har delvis avslutats när en intern mättnad av de idéer jag arbetat med framkommit (Hartman, 2001: 89ff). En annan anledning till att jag avslutade sorteringsarbetet var också att det inte fanns tillräckligt med tid att sortera allting in i minsta detalj. Jag har sorterat och kommit fram till de teorier som är intressanta för min uppsats, sett till att dem är mättade och slutligen avslutat sorteringsarbetet som har lett fram till de teorier som presenteras längre in i uppsatsen.
Ett exempel att förklara sorteringsarbetet på är sorteringen av ”här och där”. Vid denna tidpunkt hade jag kodat fram ord för vad som är där, respektive här, jag hade även tagit fram kategorier, staplat upp koderna och påståenden och börjat
20 analysera vad detta innebar. Samtidigt som jag gjorde allt detta, förde jag
anteckningar vid sidan om över vilka tankar och idéer som framkom under
analyserandet av ”här och där”. Utifrån de tankar jag skrivit i minnesanteckningarna, jämförde jag det med kategorierna och kollade så att allting stämde överens med det som hade kommit fram. Där insåg jag t.ex. att i kategorin ”här och där” hade jag även lagt in vi och dem, men insåg att jag var tvungen att omsortera det till en egen
kategori, eftersom det som framkom var två hela olika saker. Jag blev tvungen att sortera, dela upp samt ta bort vissa kategorier som inte passade in i den teori som hade uppkommit.
Det som måste poängteras är att analyseringsarbete utifrån grundad teori är väldigt tidskrävande. För det första har jag varit tvungen att läsa mig in i hur den grundade teorin fungerar och främst hur jag ska analysera min data utifrån grundad teori. Därefter är det en lång process från att koda, kategorisera, analysera och slutligen sortera material och anteckningar för att komma fram till någon faktiskt teori. Den största svårigheten har varit tidsbristen. Väldigt många timmar har gått åt att göra en analys baserad på grundad teori.
21
3. Resultat, teori och analys
Eftersom uppsatsen är rent metodologiskt inspirerad utifrån grundad teori, har jag gått in i fokusgruppsintervjun utan några specifika teorier eller tankar på vad som ska sägas, utan låtit det utvecklas utifrån vad gruppen anser är viktiga saker att ta upp i ämnet. Utifrån de data som samlats in och analyserats enligt anvisningarna som nämnts i metoden, har fyra teorier uppstått som helt och hållet framkommit utifrån fokusgruppsintervjun. För att visa på deras relevans, illustreras de genom olika tabeller, där de ”mättas” genom olika påståenden från deltagarna som tydligt visar på att de teorier som tagits fram, är helt framtagna utifrån data. Enligt Wibeck är detta viktigt för att få fram verifierbara resultat, vilket innebär att vem som helst hade kunnat komma fram till samma resultat och där resultatet inte är snedrivet för att jag varit selektiv i mitt tillvägagångssätt (Wibeck, 2010 s.100).
Anledningen till att resultat, teori och analys presenteras i ett kapitel är för att uppsatsen är inspirerad på grundad teori, vilket innebär att jag inte har kunnat gå in med några förutsatta teorier tidigt i uppsatsen. Således är det högst relevant att presentera de resultat och teorier som framkommit för att sedan, om möjligt, koppla varje teori som uppkommit till redan existerande teorier för att förstärka och kunna påvisa att det som genererats utifrån fokusgruppsintervju, har en relevans och kan kopplas och jämföras med existerande teorier. Genom att göra på detta sätt, riskeras det inte att försämra kvaliteten i analysen som är utfört utifrån grundad teori. Fokus ligger då på det teorier som har uppkommit och inte på redan existerande teorier. Det finns ytterligare en orsak till att resultaten illustreras med hjälp av tabeller och citat. Anledningen är att läsaren själv ska kunna få en så tydlig bild som möjligt över vad som har sagts och vad som har varit viktiga ämnen för deltagarna. Alla citat som framkommer i resultatet är uttryckta från deltagarna och är inte omformulerade.
22 3.1 Varför Där men inte Här?
”Hade jag varit i hans situation är jag övertygad om att jag hade gärna hjälpt till att försvara islam och vara på frontlinjen i Afghanistan, Irak eller där krigsområdet är. Men att han gjorde det här var felaktigt, det kunde ha varit vi som gått här i stan” (Ali).
Fokusgruppsintervjun började med att fyra nyhetsklipp visades. Det sista klippet var Taimour Abdulawahabs e-postmeddelande som han skickat till TT och
säkerhetspolisen strax innan han utförde terrordådet. Under tiden nyhetsklippet spelades upp, var stämningen väldigt stel och efteråt passade alla deltagarna på att fördöma terrordådet. Kommentarer om att han måste ha varit psykiskt sjuk kom fram, följd av ilska och aggression över att han smutskastat Islam och förnedrat muslimer. Genom kommentarer som ”Vi lever i Sverige, här har vi rättigheter” (Lina) eller […] folk lyssnar på oss här” (Maria), försökte deltagarna förklara att det han gjorde här, var helt fel, eftersom ”Här är ingen krigszon tycker jag” (Ahmed).
Ju längre in i diskussionen deltagarna kom, desto tydligare blev det att det fanns en skillnad mellan ett terrordåd utfört här i Sverige och ett terrordåd utfört i
Mellanöstern. Samma personer som fördömde terrordådet i Stockholm, började argumentera för att ”[…] om han hade gjort samma sak i Libanon, hade alla nog tyckt att han gjorde rätt tror jag” (Sara).
Det framkom en tydlig distinktion över vad som var accepterat i här i Sverige och där i Mellanöstern. Det som blir intressanta är att samma agerande, dvs. en våldsam handling utförd av en självmordsbombare, uppfattas på två helt olika sätt beroende på var det inträffar. Deltagarna argumenterade för att Sverige är ett
demokratiskt och tryggt land, där man kan få fram sina åsikter på annat sätt än genom ett terrordåd, eftersom Sverige inte är en krigszon. Självmordsbombaren i Sverige beskrivs som galen, okunnig, svag etc. Om samma självmordsbombare däremot hade utfört samma dåd i t.ex. Mellanöstern, hade detta ansetts som självförsvar, enligt deltagarna eftersom:
När det kommer till muslimska länder, så blir det helt andra saker och perspektiv. De som från början gjorde revolution i Egypten och Syrien kallades från början terrorister, men dem kämpade bara för sitt lands frihet och det kallar jag för frihetskämpande (Ali).
23 I Figur 1.2 Här och Där redovisas deltagarnas definitioner och tankar över vad de anser skiljer sig mellan här och där. Varför är det inte accepterat enligt gruppen att det ska ske ett terrordåd här, där de samtidigt visar på en legitimitet när det handlar om där? Varför anses självmordsbombaren som en terrorist här, medan där anses han/hon som en frihetskämpare? För att besvara dessa frågor har jag använt mig helt och hållet av deltagarnas egna ord, som jag har satt i tabellen där ”här och där” är uppsatta som två huvudkategorier.
FIGUR: 1.2 Här och Där
Om man däremot undersöker vad gruppens åsikter är gällande vad de definierar som terrorism, framkommer det tydligt att dåd som utförs i länder där det inte är krigszon och där människor har rättigheter att tala fritt och leva ett liv efter sin egen tro, anses vara en terrorhandling. Dock är inte en terrorhandling, enligt gruppen, dåd som utförs i länder där det pågår krig, där människor inte har rättigheter och måste försvara sig själva, där pratar man om självförsvar och frihetskämpande.
Här
"Folk lyssnar på oss här"
"Här är ingen krigszon"
"Det kunde ha varit vi som gått här i stan"
"Det han gjorde är bara dumt"
"Han var en galen och tokig människa"
"Självmordsbombare = Terrorist,
svag, okunnig, dum, galen, tokig, extremist"
Där
"Där krigar man för våra rättigheter"
"Där kan man inte förvara sig själv och det finns bara ett sätt,
frihetskämpande" "Det dem gör där kan jag se om
självförsvar"
"Där vill man ju ge tillbaka"
"Där handlar det om att skydda landets heder, det är en helt annan
sak från här" "Självmordsbombare =
Frihetskämpare, försvarar landet, självförsvar, försvarar islam"
24 Tidigare försökte jag förklara definitionen av ”terrorism” och kom fram till att det är problematiskt eftersom det inte finns en klar definition och valde istället att fokusera på deltagarnas definition.
Gränsen mellan terrorism och frihetskämpare blir väldigt glidande och oklar. Enligt fokusgruppens definition är terrorism:
En våldsam handling som sker med syfte att skada oskyldiga människor länder där det inte pågår krig mot ett annat land/befolkning, ett land där invånarna har
rättigheter, yttrandefrihet och lever ett liv fritt från ockupation.
En våldsamhandling som utförs av ett krigsdrabbat land däremot, där
invånarnas rättigheter blir kränkta, är inte en terrorhandling, om handlingen sker mot det land/befolkning som krigar och kränker folks rättigheter. T.ex. är det inte
terrorism om en palestinier utför en våldsam handling i Israel, eftersom palestinierna är förtryckta och saknar rättigheter och på så sätt försvarar sig själva och landet. Det kallas för frihetskämpande.
Den handling som alltså definieras som en terrorhandling utav säkerhetspolisen, anses som frihetskämpande av fokusgruppen. Fisk skriver om just den oklarhet som begreppet terrorism bär på.
De enda terrorister som Israel erkänner är de som motsätter sig Israel. De enda terrorister USA erkänner är de som motsätter sig USA eller deras allierade. De enda terrorister Palestinierna erkänner – för de använder sig också av ordet - är de som motsätter sig Palestinierna. (Fisk, 1990: 441).
Detta ger en viss legitimitet till fokusgruppens definition, eftersom terrorism blir en handling som inte uppfattas entydigt av alla och kan även vara orsaken till att det inte finns klar definition av begreppet. Ser man på terrorism utifrån Fisks perspektiv, blir deltagarna frihetskämpe, Israels terrorist.
25 3.2 Mellan Vi och Dem
Under själva fokusgruppsintervjun lade jag inte så stort märke till hur ofta begreppen ”vi” och ”dem” användes. Det blev en väldigt naturlig del av diskussionen. Det var inte förrän jag utförde transkriberingen som det blev så tydligt, svart på vitt, hur viktigt och återkommande detta var under hela fokusgruppsintervjun.
Alla deltagarna i fokusgruppen verkade inte dela samma uppfattning när det gäller inkluderandet av vi och exkluderandet av dem. När Maria och Sara refererar till ”vi” framgår det att de inkluderar sig själva till ”vi” muslimer som bor i Sverige. ”Jag tror inte riktigt att vi muslimer som lever i Sverige tänker som dem som bor i
Mellanöstern” (Maria).
”Vi” har nu fått ett klarare namn, muslimer som är bosatta i Sverige. ”Vi” är alltså inte en generalisering, en inkludering av alla muslimer, utan det inkluderar först och främst muslimer som bor i Sverige, som Maria tidigare hade nämnt. Då muslimer från t.ex. mellanöstern, inte har samma tankegångar som deltagarna, enligt Maria och Sara blir de därför exkluderade.
När Ali, Ahmed och Lina däremot refererar till ”vi”, framgår det att de
inkluderar sig själva i en generell benämning av muslimer, utan hänsyn till nationella, etniska eller kulturella skillnader.
Det har framkommit alltså två slags ”vi”, ett som inkluderar alla muslimer, utan hänsyn till nationella gränser, och ett annat ”vi” som endast inkluderar alla muslimer som bor i Sverige, där en tydlig nationell gräns dras, där ”vi” muslimer här, är
annorlunda från ”dem” där. Nu när frågan om vilka ”vi” är har någorlunda klarnat upp är nästa fråga att besvara vilka ”dem” egentligen är.
Att kunna ge en generell bild av vilka ”dem” är, blir lite problematiskt eftersom ingen av deltagarna delar samma tanke om vilka dem andra är. Om man granskar vad som kategoriseras flest antal gånger som ”dem”, ser man ett tydligt mönster att deltagarna refererar ofta till ”svenskar” som ”dem”, alltså utifrån etniska och kulturella skillnader. Dock är inte detta den enda gången begreppet användes, även om det förekommer flest gånger. En deltagare refererade t.ex. ”Kristna anser att dem
har den ’rena’ religionen” (Maria). Här pratar hon om ”dem” utifrån en religiös
synpunkt som varken handlar om nationell eller etnisk skillnad. Plötsligt försvinner “svensken” ut ur bilden och tas över av “kristna” som representerar dem andra.
26 Ytterligare en vinkling av begreppet görs när deltagarna refererar till media som ”dem”. Här talar Ahmed om:
Dem ger en helt felaktig bild. Dem åker till London för att intervjua radikala muslimer för att påvisa att han blev extremist när han åkte till London. Dem gör så att varje gång någon muslim åker någonstans, ska man bli misstänkt som en möjlig terrorist (Ahmed).
Begreppet ”dem” tar olika former under hela diskussionen. En gemensam kategori som jag upptäckte när jag försökte ge ett namn till ”dem”, var att ”dem” kan i princip vara alla som inte inkluderas i kategorin ”vi”. Så fort det talas om något som gör deltagarna arga eller upprörda, refererar deltagarna till ”dem”. Dem blir alltså en slags representation av alla de andra som inte inkluderas i den oklara definitionen av vilka ”vi” är.
I figur 1.3 Vi och Dem illustrerar jag två tabeller som är skapade utifrån
deltagarnas åsikter och uttalanden om ”vi och dem”. Det intressanta med intervjun var att deltagarna hade skilda meningar om hur ”vi” är. Alla ansåg att det fanns fördomar, som gjorde att deltagarna inte kände sig accepterade, blev orättvist behandlade och ansågs som annorlunda. Dock uppstod det konflikter angående vems ”fel” det var att deltagarna kände sig utanför. Majoriteten av gruppen ansåg bland annat att samhället och media har gjort att så många fördomar har skapats om muslimer. Fokus ligger på allt det negativa, vilket gör att främlingsfientligheten ökar i takt med hatet mot muslimer.
Sara däremot utmärker sig väldigt mycket i sitt tänkande, gentemot de andra deltagarna. Hon påpekade ett flertal gånger att det är ”dem” själva, alltså muslimerna i Sverige, som är orsaken till att de blir orättvist behandlade. Sara antyder att: ”Jag anser att de flesta av oss representerar islam på fel sätt” (Sara). Hon menar på att det är muslimerna själva som representerar islam felaktigt, eftersom ”Många av oss är helt okunniga om islam och har antagligen aldrig läst Koranen” (Sara). Efter den kommentaren blir det en lång debatt om islams goda moral, som alla inte förstår om man inte själv läser Koranen.
En intressant sak som inträffade var att efter Saras kommentar, följde Ali i samma fotspår när han sa: ”Det jag anser är slarvigt från oss muslimer är att vi som har kommit första generationen och har varit här i 15-20 år har fortfarande inte integrerats i samhället. Många vill inte och tycker detta är fel” (Ali). Här förklarar Ali att många muslimer som kommit till Sverige inte har integrerat sig eftersom dem
27 anser att det är fel att integrera sig, vilket Ali uppfattar som slarvigt. I citatet
framkommer det även att Ali ger en slags legitimitet till det Sara säger, att det är till viss del ”dem” själva som har bidragit till att fördomar mot muslimer har skapats, eftersom Ali menar på att många muslimer inte vill integrera sig. I figur 1.3
presenteras de olika tankarna och åsikter som framkom i fokusgruppsintervjun om ”vi och dem”.
FIGUR: 1.3 Vi och Dom
Denna teori om ”vi och dem” som har framkommit utifrån fokusgruppen, är inget nytt fenomen. Det har gjorts massvis med forskning kring ”vi och dem”, och orsakerna till varför en grupp måste exkluderas, för att en annan grupp ska känna sig enhetlig. Överblickar man dela kategorin ”dem” i tabellen, framkommer det ett tydligt mönster av ”dem”, majoritetsbefolkningen, inte gillar ”oss”. Lägger man särskild fokus på de två sista kommentaren i tabellen ”Ju starkare vi blir, desto mer ökar rasismen” och ”Dem anser att vi hotar dem”, framkommer det att deltagarna har en bild av att majoritetsbefolkningen i Sverige känner sig hotade av den grupp som deltagarna har valt att definieras som muslimer. Deltagarna påpekar också att ju bättre
"Vi klassas som terrorister"
"Många av oss vill inte integrera sig"
"Vi kommer aldrig att bli svenskar, oavsett hur mycket vi än vill passa in" "De flesta av oss representerar islam på fel sätt"
"Ju starkare vi blir, desto mer ökar rasismen" "Vi"
"Dem accepterar inte oss"
"Dem har många fördomar"
"Dem ser oss som en ond grupp"
"Dem behandlar oss orättvist"
"Dem anser att 'vi hotar' dem" "Dem"
28 gruppen gör ifrån sig, desto mer ökar hatet gentemot dem som grupp. Finns det en grund i det deltagarna påstår?
Appadurai upplyser just om detta fenomen. Han menar att för kunna förstå varför de svaga minoriteterna är fruktade bland majoritetsbefolkningen, är det ytterst nödvändigt att prata om ”vi och dem”. Skapandet av den kollektiva andra, alltså ett ”dem”, blir en förutsättning för att ”vi” ska kunna stereotypisera och lyfta fram
identitetskontrasterna, för att på så sätt kunna dra en gräns över vad som kännetecknar ”dem” respektive ”oss” (Appaduari, 2006: 74). Appadurai förklarar förståelsen av ”vi-skapandet” som väldigt begränsad, eftersom kategorin ”vi” kan ses som en biprodukt av den process som skapar ”dem”. För att kunna forma en ”vi-identitet” är det en förutsättning att man har enkla kontraster och skarpa gränser (Appaduari, 2006: 75). För att verkligen kunna förstå skapandet och ”vi och dem”, är det nödvändigt att beskriva det Appaduari förklarar som predatoriska identiteter, vilket definieras som ”[…] de identiteter vars sociala konstruktion och mobilisering förutsätter utrotandet av andra, närstående sociala kategorier, vilka utmålas som ett hot mot själva existensen för den grupp som definieras som ’vi’.” (Appadurai, 2006:75). Predatoriska identiteter växer oftast fram ur grupperingar som består oftast av fler än två identiteter. Dessa identiteter har oftast en lång historia av nära förbindelser och uppblandning. En orsak till att dessa identitets-par blir predatoriska, kan vara tillfälliga våldsutbrott, men inte alltid. Då skapar den predatoriska identitetsgruppen av bild av sig själv som en hotad majoritet, vilket bidrar till så småningom att en ofarlig social identitet förvandlas till en predatorisk identitet (Appadurai, 2006: 76). Appadurai förklarar predatoriska identiteter som nästan alltid majoritära identiteter som påstår sig kräva utrotandet av en annan kollektivitet (ibid.). Predatoriska identiteter kan betraktas som kulturella majoriteter som begär att bli exklusivt och enbart förknippade men nationens identitet (ibid.).
Appadurais förklaring kring predatoriska identiteter och ”vi och dem”
skapandet, ger en legitimitet till det åsikter deltagarna har uttryckt när det handlar om hur dem som minoritet, känner att dem anses som hotande, onda, farliga och känner sig exkluderade i många sammanhang.
29 3.3 Synen på ”den svage”
Det har nu konstaterats som förklarat tidigare, att Taimour Abdulawahab anses som en svag, okunnig extremist utifrån gruppens synpunkter, för att han utförde ett dåd här i Sverige. Men vad är det som har gjort att han kom till den gränsen att vilja ta
människors liv och utföra ett terrordåd här? Ali förklarar det såhär:
Här är en man som ser saker i sitt eget perspektiv. Han mår antagligen inte psykiskt bra. Han ser ett globalt krig mot Islam där Sverige har deltagit i Irak och Afghanistan. Fel eller rätt så har han tagit med sig sitt agerande och gjort det han trodde var rätt. Detta har gjort så att vår Svenska regering måste tänka efter och inte dra som en svans bakom USA (Ali).
Ali påpekar att Sveriges delaktighet i Irak och Afghanistan är en av anledningarna till Taimour valde att agera utåt, men att han även ”antagligen” inte mådde psykiskt bra. I Alis uttryck kan det uppfattas som att han ger en sorts legitimitet till det som skedde, eftersom han påpekar att Taimours handling har gjort så att Sveriges regering nu måste ’tänka efter’. För att förklara vad Ali verkligen säger, är det nödvändigt att förstå vad han menar. När han till en början säger att ’här en man som ser saker i sitt eget perspektiv’, då detta återkom många gånger, av flera deltagare där de beskrev att varje individ ser saker i ett eget perspektiv, som gör att deras agerande känns rätt, enligt dem själva. När Ali specifikt pratar om perspektiv, menar han att:
Det svenska samhället är inte så dålig, men är man petig och har låst in sig och inte vill se vad som finns runtomkring och bara tittar på det negativa som händer. Som t.ex. att en kvinna inte kan praktisera på H & M bara för att hon har slöja. Händer det sådana saker ofta, då kan det bli att man ser världen som svart framför sig (Ali).
Här förklarar Ali att om man stänger in sig och ser saker i eget perspektiv, som mörkt och negativt, så skapar det ilska och aggression hos människor som gör att det så småningom blir för mycket att de känner att de måste göra någonting åt saken för att förändra detta
Gruppen beskrev sig själva flera gånger som orättvist behandlade där dem känner sig utanför i samhället. Maria, som är född och uppvuxen i Sverige, påvisade en stor besvikelse när hon beskrev att oavsett hur mycket hon än har försökt att ”passa in”, så känner hon att hon alltid betraktas som annorlunda.
30 Pumpas man med negativa tankar, så kan det går i överstyr om man
bara ser det dåliga. Jag pumpas också, men jag går ju inte och gör terrordåd utan tänker att Sverige är orättvist. Det är orättvist när vi söker jobb och hur vi behandlas. Media t.ex. skapar mycket av det här, dem bara skriver om brott som vi gör. Dem är helt enkelt manipulativa (Sara).
Det svenska samhället lyfts återigen upp som en problematik och bidrar till att skapa orättvisa bland befolkningen, enligt Sara. Här lyfts dock media in i bilden som en av orsakerna som skapar den aggressionen och ilskan hos människor som känner att de blir representerade på ett felaktigt sätt. Gruppen var enig om allting som framkom i diskussionen gällande orsakerna som ligger bakom utförandet av ett terrordåd i Sverige.
Eftersom många faktorer har lyfts fram som problematiska, bad jag gruppen att rangordna och välja vilka de tror är det allra viktigaste orsakerna som bidrar till att en människa utför terrordåd. I figur 1.4 orsakerna till terrordåd presenterar jag de fyra viktigaste faktorerna som gruppen kom gemensamt överens om, som kan bidra till att terrordåd utförs.
FIGUR: 1.4 Orsakerna till terrordåd
"Samhället" "Psykisk instabilitet" "Negativa händelser som skapar aggression" "Media"
31
Samhället har en viktigt och avgörande roll, eftersom deltagarna antydde att de, bland
annat, känner sig utanför, orättvist behandlade, har svårt att få jobb. Allt detta menade dem på är brister i samhället som gör att de känner sig exkluderade. Ytterligare en viktig faktor för gruppen var negativa händelser som sker. Om en person t.ex.
upplever massvis men orättvisor som sker både en själv och människor runt omkring, skapar detta en ilska och aggression. Negativa händelser behöver inte nödvändigtvis innebära att de orättvisorna som sker, orsakas av samhället. Det kan vara allt ifrån negativa personliga bemötanden till faktumet t.ex. att en tjej med slöja inte får praktisera på en privat klädesbutik.
Media har även en viktig roll, då gruppen anser att den bilden som målas upp är väldigt manipulativ och bara visar på de negativa som sker. Slutligen påpekade deltagarna att en individ som utför ett terrordåd i Sverige, är antagligen psykiskt
instabil och har en rubbad verklighetsuppfattning. Stänger personen in sig och bara
ser världen som svart, så kan inte denne må psykiskt bra enligt gruppen.
Allting byggs på som en pyramid. Alla dessa faktorer hänger samman. En man/kvinna upplever särbehandling av olika slag, orättvisa, inte får ett jobb, känner sig kränkt, känner att dennes religion är kränkt. Gruppen anser att om denna person inte mår psykiskt bra och har en väldigt negativ bild på världen, som byggs upp av att ha läst en rad olika tidningsartiklar där muslimer framställs på ett dåligt sätt, börjar den individen bilda ett hat mot samhället, mot allting runtomkring och enligt gruppen är det vad som orsakar att vissa personer väljer att visa sin aggression utåt, genom att utföra en våldsam handling.
Appadurai beskriver självmordsbombaren som den alla mörkaste
uppenbarelseformen som liberalismen känner till. Han beskriver självmordsbombaren som terroristens ”ideal”, eftersom självmordsbombaren lyckas sudda ut gränserna mellan kroppen och terrorvapnet (Appadurai, 2006: 106). Självmordsbombaren blir en explosiv kropp vars mål är att sprida sina egna fragment bland civilbefolkningen (Ibid.). Självmordsbombaren är dessutom en revolutionerande version av
martyrbilden som är högt värderad inom både islam och kristendomen. Han/hon är ingen passiv martyr, utan en aktiv, farlig och exploderande martyr som befinner sig i ett paranormalt tillstånd av övertygelse, extas och målmedvetenhet. Detta tillstånd uppnås enligt Appadurai genom kvasi religiösa metoder som t.ex. isolering, hjärntvätt och hallucinationer (Appadurai, 2006: 107). Denna bild av självmordsbombaren är den motsatsen till den liberala bilden av individen som agerar enligt sina egna
32 intressen. Själva handlingen att en individ frivilligt spränger sig själv i luften, går inte att kombinera med de flesta teorier om rationella val, enligt Appadurai (Ibid.). Självmordsbombaren uppfattas som ett resultat av den galna massan som blivit offer för propaganda och oförnuftiga övertygelser och samtidigt som ett typexempel på det oförnuftiga kollektivets organisation och farliga ovisshet (Ibid.).
3.4 Muslimen i media
”Du måste förstå att media målar upp en felaktig bild av islam och om en muslim älskar sin religion, skapar den bilden en aggression hos människan” – Ali
Medias roll anses som en viktig faktor när det handlar om hur islam representeras enligt gruppen. Alla i fokusgruppen anser att media presenterar en förnedrande och felaktig bild av islam. ”Dem använder sig av saker som är felaktigt grundade för att locka till sig publik” (Ahmed). Alla deltagare var eniga om att media endast vill locka till sig publik, utan att tänka att det blir på muslimernas bekostnad. När det
diskussionen uppkom angående hur gruppen anser att media har förhållit sig till nyheten angående terrordådet i Stockholm uttalade sig Ali såhär:
Om någon skulle gå ut på gatan och skjuta en polis eller våldta en tjej, då klassas inte den personen som kristen i media, man skriver inte om kristendomen. Men plötsligt något sådant här sker, och då börjar man skriva om muslimer och om islam. Man glömmer att undersöka om denna man mådde bra eller inte. Detta är väldigt väldigt allvarligt och en fel signal man skickar ut till allmänheten (Ali).
Alla deltagare följer samma tankebana som Ali och menade på att media presenterar en väldigt orättvis bild, där islam ständigt representerar våldsamma handlingar. Enligt fokusgruppen är det såhär media drar en generalisering mellan muslim och terrorist. Tidningarna skriver om personen som ”muslim” istället för kanske ”psykisk sjuk”, för att smutskasta islam, enligt deltagarna. Gruppen var även enig om att de är så vana över hur media framställer muslimer, att de inte blev chockade eller överraskade över den drastiska generalisering som drogs över Taimour och hans religiösa identitet, de förväntade sig helt enkelt ingenting annat. Gruppen valde att föra diskussionen fram gällande medias presentation av islam och muslimer är generellt, då det anser att detta var något som är väldigt problematiskt.
33 I figur 1.5 Medias representation av muslimer illustreras de generella
påståenden gällande hur islam framställs i media enligt fokusgruppen.
FIGUR: 1.5 Medias representation av muslimer
Efter att ha sammanfattat alla påståenden och kategorier som dykt upp gällande media och islam, har teorin ”medie-muslim” dykt upp. Detta är ett sätt att beskriva att så fort media skriver om muslimer, handlar det om någonting negativt, enligt fokusgruppen. De anser att media har målat upp en bild för sina läsare/åskådare som är nyanserad av att ge en kränkande bild av muslimer. Det har blivit så förutfattat att så fort man läser ”islam eller muslim” i tidningen, är det följt av en negativ händelse.
Det finns olika teorier som kan styrka att ”medie-muslimen”, som fokusgruppen talade om, är ett existerande fenomen.
Said skriver i boken Covering islam att det enda gången det skrivs om islam i tidningarna, handlar det oftast om en politisk kris. Det är extremt ovanligt att läsa en upplysande artikel i tidningen om islam, det är inte förrän en bomb exploderar i Saudi Arabien eller det uppkommer ett hot mot USA, som det skrivs om Islam (Said, 1997: 16). Said beskriver bland annat hur gisslandramat i Iran, Kuwaitkriget samt World Trade Center dådet har publicerats och format västerlandets syn på islam. Han skriver att media har målat upp en bild av islam som har blivit en synonym till terrorism (Ibid.).
Ylva Brune skriver om samma sak som Said upplyser, fast i termen om den ”mörka magin” som journalistiken skapar. Hon menar på att de nyheter som skrivs om invandrarnas kriminalitet och flyktinginvandring bygger upp hotbilder i
berättelserna och skapar en obehaglig känsla för det ”utifrånkommande” (Brune, red.
"Tidningarna presenterar en förnedrande bild av
islam"
"Så fort något händer, klassas muslimer som
terrorister"
"Media vill framställa islam som en smutsig religion och oss muslimer
som en ond grupp"
"Lockar till sig publik genom att kritisera den svage och ge en felaktig
bild"
