I detta kapitel kommer resultat, teori och analys sättas i relation till den ursprungliga frågeställningarna. Vidare genomförs en reflektion över studiens resultat som avlutas med förslag på tänkbar vidare forskning.
4.1 Svar på frågeställningarna
- Vad har den utvalda gruppen för tankar och åsikter angående
terrordådet i Stockholm?
Gruppens eniga åsikt om terrordådet som skedde i Stockholm kan sammanfattas som en felaktig handling, då Sverige är ett demokratiskt land, som inte är en krigszon. Att använda sig av våld för att föra fram sina åsikter i Sverige är inte det rätta sättet enligt gruppen, då självmordsbombaren riskerade livet på oskyldiga människor som kunde ha varit någon av deltagarna. Däremot kom det fram åsikter gällande om samma dåd hade utförts i Mellanöstern, hade det inte ansetts som terrordåd, utan självförsvar och frihetskamp, då deltagarna anser att man har rätt till självförsvar och göra sin röst hörd. Det framkom en tydlig distinktion övar vad gruppen anser som legitimt ”här” respektive ”där”, som också kom att utgöra en av de teorier som skapades utifrån deltagarnas perspektiv.
Fokusgruppen definierar en terrorhandling som en våldsam handling som sker med syfte att skada oskyldiga människor länder där det inte pågår krig mot ett annat land/befolkning, ett land där invånarna har rättigheter, yttrandefrihet och lever ett liv
fritt från ockupation.
En våldsamhandling som utförs av ett krigsdrabbat land däremot, där
invånarnas rättigheter blir kränkta, är inte en terrorhandling, om handlingen sker mot det land/befolkning som krigar och kränker folks rättigheter. T.ex. är det inte
terrorism om en palestinier utför en våldsam handling i Israel, eftersom palestinierna är förtryckta och saknar rättigheter och på så sätt försvarar sig själva och landet. Det kallas för frihetskämpande.
36 - Vad anser gruppen vara anledningen till att terrordådet skedde?
Fokusgruppens tog fram fyra gemensamma faktorer som en orsak till att terrordåd utförs. En terrorhandling enligt deltagarna, byggs på en samling av olika
omständigheter. Medias ständigt felaktiga representation av islam och muslimer skapar ilska, tillsammans med de orättvisor muslimer hamnar inför i samhället, som t.ex. ha svårt att få ett jobb. Ytterligare en viktig faktor är den psykiska hälsan, då deltagarna anser att en person som utför ett terrordåd, antagligen inte är psykiskt
välmående. Slutligen anser deltagarna att enskilda negativa händelser som sker
personligen och runt omkring är det som utlöser att man vill agera utåt. När allt detta som har nämnt sammanställs, bildas det ett stort hat, där personen ser världen som en mörk plats och uttrycker sin besvikelse genom att utföra ett terrordåd, enligt
fokusgruppen.
- Hur anser gruppen att svensk media har förhållit sig till nyheten?
Slutligen anser gruppen att media producerar en falsk och orättvis bild av islam och muslimer i allmänhet. Gruppen anser att media endast vill locka till sig publik, genom att visa en förvrängd bild av muslimer. Gruppens generella åsikt gällande hur media förhållit sig till nyheterna angående terrordådet, är att det är väldigt orättvist att media fokuserade på Taimours religion, snarare än om han mådde psykiskt bra. Han
beskrevs först och främst som muslim, vilket blir problematiskt enligt gruppen eftersom det bidrar till att det skapas likhetstecken mellan muslim och terrorist.
4.2 Reflektion över studiens resultat
Eftersom jag valde att använda mig av en väldigt öppen frågeställning, som skulle bidra till att deltagarnas tankar och åsikter skulle vara i fokus, var jag väl medveten om att uppsatsen kunde ta väldigt många riktningar. Ytterligare en faktor som bidragit till att uppsatsen har gett ett stort utrymme till att deltagarnas åsikter varit den centrala delen, är den metodologiska och teoretiska valen att använda mig av
fokusgruppsintervju samt grundad teori. Användandet av fokusgruppsintervjun bidrog till en stark diskussion mellan deltagarna, där de kom överens och ibland hade väldigt motstridiga åsikter. Hade jag däremot använt mig av traditionella intervjuer och
37 intervjuat alla deltagare för sig, tvekar jag på att det hade skapat den dynamiken som framkom, där åsikter ställdes mot varandra. Genom att jag använde mig av grundad teori, bidrog det till att jag skapade teorier utifrån deltagarnas diskussion.
Fokusgruppen var alltså i centrum och alla tankar och åsikter dem uttryckt i ämnet, har blivit teorier i uppsatsen.
Hade möjligheten och tiden funnits att kunna utföra flera fokusgruppsintervjuer och därav göra en jämförande analys över gruppernas tankar och åsikter, hade det varit väldigt intressant att undersöka om liknande resultat genererats.
En intressant aspekt som framkom på resultatet, är gruppens diffusa definition av vi och dem. Detta är någonting som inledningsvis inte undersöktes i studien, men som dock under analyserandet av intervjun, återupprepades väldigt många gånger, vilket bidrog till att det slutligen blev en viktig aspekt att undersöka. Användandet av begreppet vi och dem, blev intresseväckande att undersöka, då den inte var enhetlig bland deltagarna. Enligt somliga delatagare användes vi som en form av inkluderande alla muslimer, utan hänsyn till nationella gränser. Andra deltagare använde ”vi” som endast inkluderande för alla muslimer som bor i Sverige, där en tydlig nationell gräns drogs, där vi muslimer här, är annorlunda från dem där. Detta kan anses som
intressant eftersom det oftast dras en generalisering att alla muslimer definierar sig som en enhetlig grupp, som tillhör samma trossamfund. Dock var inte fallet så bland deltagarna. Desto mer oklart var definitionen av dem, då den ständigt ändrade form till att exkludera alla dem andra som inte inkluderas i den oklara gruppen vi. Återigen visar det på att människors referensramar ser olika ut.
Under diskussionen som handlar om hur media konstruerar bilden av medie-
muslimen, framkom det av en deltagare att det faktiskt grundar sig i att muslimer
representerar sig själva felaktigt, vilket bidrar till att media visar upp den bilden. Detta var väldigt intressant eftersom när gruppen först började diskutera media
framställningen av muslimer, visade alla deltagare på en frustration över hur felaktig den bilden är. Ju längre in i diskussionen deltagarna kom, desto tydligare blev det att vissa deltagare började ifrågasätta om media verkligen målar upp en så felaktig bild, eller om det är dem själva som bidrar till att skapa den bild som media framställer. Har medie-muslimen blivit så inrotad i vår tankesätt och bidragit till att även de personer som klassar sig själva som muslimer, börjar tro på den bilden som media konstruerar?
38 I diskussionen som berör terrorism, känns det naturligt att uppfattningarna rörande terror skiljer sig från person till person. Synen på vad terrorism är och inte är påverkas ofta av människors ideologiska, geografiska och kulturella referensramar. Detta är tydligt under fokusgruppsintervjun. Deltagarnas syn på terrorism vittnar om en förenkling av verkligheten. Terror rättfärdigas eller omvandlas till "frihetskamp" exempelvis genom argumentet att det "krigas" i landet eller är ett land i "krig" eller konflikt. Eftersom deltagarnas åsikter är i fokus och inte på något vis ska styras av den som utför intervjun så får deras ord tala för sig själva. I en hypotetisk diskussion rörande terrorism med samma deltagare får jag spontant lusten att fråga: För vems frihet? Vilka representerar kampen? Vem är fienden? Hur bekämpar man fienden? Är våldsamma terrorhandlingar riktade mot fienden som ändå orsakar civilt lidande försvarbart eftersom målet är ädelt? Deltagarnas generella syn på, samt definition av terrorism kan alltså sammanfattas som den klassiska uppfattningen om att ändamålen helgar medlen under en konflikt. En typisk föreställning som reproduceras bland annat inom populärkulturen i form av litteratur eller filmer rörande "frihetskrig". Samt även genom förenklad populistisk nyhetsrapportering om krigföring i avlägsna länder.
4.3 Förslag till vidare forskning
Intressant vore att studera vidare på termen ”här och där” som framkom på
fokusgruppsintervjun. Vad är det som gör att man ser på en våldsam handling på två helt olika sätt beroende på geografisk plats? Det hade även varit intressant att göra ytterligare ett par fokusgruppsintervjuer för att på så sätt kunna jämföra resultaten och få en mer generell bild över dessa frågor.
Utifrån de tankar och åsikter som framkom på fokusgruppsintervjun om att media beskriver en väldigt förnedrande bild av muslimer och islam hade det varit intressant att även forska vidare om detta. Stämmer det verkligen att varenda gång det framstår att någon är muslim, eller det handlar om islam, så är det i negativ
bemärkelse? Finns det verkligen något som heter ”medie-muslim”?
Det hade varit intressant att göra en text och bildanalys över hur några av de största svenska nyhetstidningar skrivet om just muslimer och islam. Vilka bilder visas, vad står det, hur beskrivs människorna?
Ylva Brune har forskat mycket om hur det skrivs om invandrare i media, men skiljer detta sig från hur det skrivs om just muslimer i media, eller är det samma sak?
39 Här finns det även utrymme att kunna göra en jämförande analys över Brunes
40