0
Malmö högskola
Lärarutbildningen
Enhet: SOL (Skolutveckling
och ledarskap)
Examensarbete
15 högskolepoängHistoriedidaktik i vår tid – En lärobokstudie om
urval, historiemedvetande, värdegrund och syfte.
History didactics in our time – a textbook study in selection, history
consciousness, values and purpose.
Linda Persson
Lärarexamen 90 poäng
Examination: 2008 – 06 - 02 Examinator: Elisabeth Söderquist
2
Linda Persson (2008) Historiedidaktik i vår tid – en läroboksstudie om urval,
historiemedvetande, värdegrund och syfte. History didactics in our time – a textbook study in
selection, history consciousness, values and purpose.
Undersökningens syfte är att analysera tre moderna läroböcker i historia A på gymnasiet och undersöka hur urvalet motsvarar värdegrund, kursens utformning och syfte, samt hur
böckerna beskriver historiemedvetande i texten. För att analysera materialet användes en metod byggd på pedagogisk textanalys och en tidigare undersökning om historiemedvetande gjord av Niklas Ammert. Genom undersökningen visade det sig att läroböckernas urval och stoff till stor del var påverkad av värdegrund och historieämnets syfte. Alla läroböcker fokuserade mycket av sitt innehåll på de ämnen som styrdokumenten framhåller som viktiga. Historiemedvetandet påvisades i vissa delar av materialet, då den historiska texten sattes in i ett större sammanhang där kontinuitet, mötet med andra kulturer och identifikation var viktiga komponenter i textinnehållet.
3
Innehållsförteckning
1.Inledning………...6
2. Syfte och frågeställning………7
3. Teoretisk bakgrund………...8
3:1. Läroboken och styrdokumenten………..9
3:2. Historiedidaktik och historiemedvetande……….11
4. Metod………13
4:1. Läroböcker och historiemedvetande………..13
4:2. Pedagogisk textanalys………15
5.Resultat……….19
5:1. Alla tiders historia………...19
5:1:1. Analysdata och bakgrund………..………19
5:1:2. Urval och stoff………...20
5:1:3. Historiemedvetande………...23
5:2. Perspektiv på historien A………25
5:2:1. Analysdata och bakgrund………...25
5:2:2. Urval och stoff………...26
5:2:3. Historiemedvetande………...29
5:3. Epos A……….30
5:3:1. Analysdata och bakgrund………..30
5:3:2. Urval och stoff………..31
5:3:3. Historiemedvetande………..35
6. Diskussion och slutsatser………36
6:1. Värdegrund och kursbeskrivning……… ……….36
6:2. Historiemedvetande………..39.
4
8. Bilagor……….………….42 8:1. Bilaga 1………....42
5
1.Inledning
Jag har länge varit intresserad av att undersöka hur den svenska skolan väljer ut och lägger tyngdpunkt på historiska skeenden. Vad är det för historia som eleverna får lära sig i skolan och varför? Vilket perspektiv lärs ut och varför lär vi eleverna om just vissa specifika händelser i historien? Hur väljer man ut vilka händelser som är viktiga och vilken betydelse de har?
Läroplanen för de frivilliga formerna påpekar i skolans värderingar att ”skolan skall bidra till att människor får en identitet som kan relateras till och innefatta inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala”1
I målen ingår det också för eleven att få ”god insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet” samt att ”ha kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk och historia”2 Historieämnet skall alltså, enligt läroplanen, fokusera sin undervisning på
vår globala, västerländska värld. Men också ge eleverna en inblick i nationella minoriteters situation och historia. I kursplanerna för Historia A, B och C ligger tyngdpunkten på orsakssammanhang och historiemedvetande. Det innebär att eleverna skall förstå historien i förhållande till det nuvarande samhället och koppla dåtid till nutid. I kursplanerna ligger också mycket av tyngdpunkten på historiska perspektiv och källkritik. Eleven skall få förståelse för hur olika historiesyner förklarar historiska skeenden på olika sätt och vara kritiska till vem som säger vad.
På Dagens Nyheters debattsida ( 2007-05-22) skev Mauricio Rojas om historia i skolan och hur läroböckerna är konstruerade. Skribenten menar att grundskolans läroböcker ofta saknar vetenskaplig grund och för ut socialdemokratiska och vänsterinriktade ideal, för att ignorera de liberala.
I den berättelsen ignoreras den omfattande vetenskapliga litteratur som visar att det svenska utvecklings- och välståndsgenombrottet har litet med socialdemokratin att göra. I skolböckerna förtigs det liberala systemskiftet, som i mitten på 1800 – talet banade väg för Sveriges industrigenombrott. Näringsfrihet, frihandel, bildandet av en modern markandsekonomi och den
1 . Läroplanen sid 7
6
kraftigt förbättrade levnadsstandarden för folkflertalet tenderar att försvinna i en mörk eländesbild…3
Författaren har här utgått från en rapport om politisk snedvridning i grundskolans läroböcker, där flera av Sveriges läroböcker (inte bara i historia) har kritiserats.
För att utveckla den debatt som förts i artikeln och i min inledande frågeställning är det för mig mycket intressant att undersöka hur det står till med gymnasiets läroböcker. Jag vill ge en bild av hur historieböckerna i dagens gymnasieskolor är utformade, alltså vilket urval de väljer att presentera och om det texten på något sätt inverkar på elevens historiemedvetande. .
En ivrig debattör i Sverige när det kommer till undervisning och läroböcker är Göran Hägg, som länge har, på Aftonbladets kultursidor, förbarmat sig över de svenska läroböckerna och gett hård kritik mot dem. Hägg är docent i litteratur och har skrivit ett antal böcker inom ämnet och även inom retorik. Bland annat riktar han kritik mot den dominerande läroboken
Alla tiders historia, som länge har varit med och styrt den svenska historieundervisningen.
Hägg anklagar boken för att vara för politisk korrekt och partisk.4 I andra artiklar kritiseras
andra böcker så som Perspektiv på historien och Epos, som dock ändå är, enligt Hägg, bland de bästa av de nya läroböckerna. 5 I min undersökning kastar jag mig in i en intressant och
ivrig debatt och hoppas att min undersökning skall klargöra min egen ståndpunkt i frågan.
2.Syfte och frågeställning
Mitt syfte med undersökningen är att ge en översiktlig bild av material som används i historieundervisningen i dagens gymnasieskolor. Jag vill undersöka hur läroböckernas utformning och historiska framställning stämmer överens med styrdokumenten med fokus på värdegrund, målbeskrivning och historiemedvetande. Undersökningen omfattar tre böcker som används i grundkursen Historia A på gymnasiet.
Övergripande frågeställningar inom detta projekt utgår från funderingar kring framställning och representation, vilken historiesyn det är som representeras i läroböckerna i historia. Vilka
3 Rojas Mauricio, Skolans läroböcker fulla av osaklig vänsterpropaganda, 2007-05-22,
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=652502
4 Hägg Göran En Sorglig historia, Aftonbladet,
7
kulturer det är som eleverna får kunskap om. Är det så att läroböckerna bara framställer västvärldens historia ur vårt perspektiv, eller ger läroböckerna en bred syn på det historiska skeendet?
Undersökningen består av tre frågeställningar, som har utvecklats ur mitt syfte. Frågeställningarna lägger fokus på textinnehållet i läroböckerna och har uppkommit genom funderingar kring styrdokumenten. Eftersom läroböckerna är ett medel för att framställa historia är min undersökning ett ämne för historiedidaktiken. För att ge en översiktsbild av de utvalda böckerna baseras frågeställningarna på styrdokumentens värdegrund och historieundervisningens historiemedvetande
1. På vilket sätt märks läroplanens värdegrund i de utvalda läroböckerna? 2. På vilket sätt följer böckerna kursbeskrivningen syftet med ämnet historia? 3. I de utvalda böckerna, hur framställs historiemedvetandet?
För att avgränsa ämnet innefattar undersökningen endast kursen historia A där tre böcker har blivit utvalda. Böckerna har distribuerats av de två främsta förlagen i Sverige när det kommer till pedagogiskt material, Liber och Gleerups, och böckerna som är utvalda är de böcker som förlagen säljer mest av till skolor runt om i landet. Böckerna är Alla tiders historia A,
Perspektiv på historien A och Epos A.
Forskning kring läromedel och läroböcker i historia är vanlig. Forskarna har länge varit intresserade av att undersöka olika kulturers läroböcker, hur de skiljer sig och likheter mellan dem. Forskningen berör ofta läroböckers olika framställning av historiska händelser. Min undersökning kommer att tillföra ytterligare information, då jag jämför våra svenska böcker med vad läroplanen föreskriver i förhållande till undervisning i historia. En större undersökning om historiemedvetande på gymnasiets läroböcker finns inte enligt min vetskap.
3. Teoretisk bakgrund.
För att ringa in ämnet och undersökningen behövs en diskussion om vad läroplanen och kursplanen säger om ämnet historia. Likaså behövs en orientering i de begrepp som styrdokumenten framhåller som viktiga i sammanhanget: bland annat historiemedvetande.
8
Eftersom objektet för vår undersökning är läroboken, framställning av historia, är det nödvändigt att också veta vad historiedidaktik egentligen innebär.
3:1. Läroboken och styrdokumenten.
I sin bok Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik skriver Magnus Hermansson Adler om historia och läroböcker. I början av 1990- talet upphörde den statliga läromedelsgranskningen som en följd av beslut i syfte att skolan skulle få ett större lokalt ansvar. Nya läroplaner skevs och material som användes i undervisningen kontrollerades inte längre. Att läroboken är centrum för undervisning i skolan är ett faktum, menar Adler, men hur den används vet man inte. Läroböckerna i historia uttrycker författarens attityd till kunskap och lärande. Dagens läroböcker håller en berättande stil som lyfter fram sammanhang och ingen av dagens historieböcker har någon speciell historiesyn. Adler skriver också att dagens läroböcker har en vilja att utveckla kunskap mer aktivt, genom att få eleven att undersöka och diskutera. Men en lärobok i dagens gymnasieskola måste också vända sig till elevens egen erfarenhet och problemlösande förmåga.
Läroboken som forskningsobjekt befinner sig enligt Adler mellan vetenskap och propaganda, eftersom den skall visa på det goda i vårt samhälle. Innehållet i läroböckerna är en politisk fråga eftersom den skall förhålla sig till värdegrunden för vårt samhälle, som också står i läroplanerna. Adler menar att den svenska staten länge har disciplinerat och fostrat sina elever. I vår tid handlar det om att politikerna vill att historien skall ge mening till vår samtid. Genom alla tider har historia brukats för bland annat ideologiska, moraliska och vetenskapliga syften. Historia har också brukats för mörkerläggning av historiska skeenden. I dag tjänar också historieundervisningen syften. I vår tid handlar det om lärande, fostran och att läromedel skall stämma med samhällets värdegrund, ett försök att skapa gemensamma värden och gemensam identitet. Värdegrunden skall vara utgångspunkten för alla skolor och skolan ”skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar” 6
Värdegrunden i skolan så som den presenteras i läroplanen utgår från demokratiska värderingar. Den framhåller vikten av människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. Detta är det budskap som
6 Hermasson Adler Magnus, Historieundervisningens byggstenar – grungläggande pedagogik och
9
skolan skall förmedla och gestalta. Skolan skall också förmedla den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism och fostra eleverna till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. De grundläggande värdena uppmanar också till skolans icke – konfessionella profil och företräder saklighet och allsidighet.7
I skolverkets styrdokument kan man också läsa om ämnets syfte och karaktär, utformning och uppbyggnad. Ämnets syfte är följande:
Utbildningen i ämnet historia syftar till att både i det korta och i det långa perspektivet skapa sammanhang och bakgrund för individer och samhällen. Syftet är även att fördjupa förståelsen av skeenden och företeelser över tiden och i rummet, vare sig det gäller vardagsliv eller storpolitik. De historiska studierna skall också visa och klarlägga olika krafter som påverkar samhällen och människor. Ämnet syftar till att stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension. Det ger perspektiv på den egna personen. Därmed stärks även den egna identiteten och insikten om det egna kulturarvet liksom om andras, inte minst nationella minoriteters, ursprung och kulturarv. Ämnet syftar även till att skapa historisk medvetenhet och bildning. Härigenom tillägnar sig eleven en förståelse som befrämjar samarbete över både sociala, etniska och geografiska gränser, vilket gynnar handlingsberedskap inför framtiden. Historia ger möjlighet till att stärka grundläggande värden som hänsyn, solidaritet och tolerans, vilket i sin tur bidrar till att stärka medborgarrollen och grunden för demokratin. Historiska insikter om andra folk, länder och kulturer skapar förutsättningar för internationellt samarbete samt ökad förståelse i en multietnisk, konfliktfylld värld .Syftet är också att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och människors levnadsmönster. Detta gynnar förmågan att stå kritisk såväl inför historiska källor som inför texter och andra medier i vår tid.8
Syftet med historia lägger alltså stor vikt vid sammanhang och förståelse för historia på både makro och mikronivå. Eleverna skall också stärka sin egen identitet genom insikt om det gemensamma kulturarvet och andras. Grundläggande värden som också är bekanta från värdegrunden kommer också fram i ämnets syfte. Syftet innefattar också elevernas kritiska förhållningssätt till källor.
I karaktärsbeskrivningen för historia ligger tyngdpunkten på historiska perspektiv och historiemedvetande. Det historiska perspektivet ger eleverna en förmåga till inlevelse och förståelse för det förflutna och perspektiv på dagens samhälle. Kopplingen mellan det förgångna, nuet och framtiden gynnar analys och problematisering.
7 Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf94). Sid. 6f
10
Historieämnet är uppbyggt i tre kurser, vilka den första, Historia A, läses av alla på gymnasiet. Kursen skall ge sammanhang och bakgrund för hela historien från forntid till vår tid. Tillfälle till nedslag och fördjupningar skall finnas efter elevernas behov. Eleverna skall få kunskap om centrala skeenden och personer i historien.
I målbeskrivningen för kursen ligger speciellt tyngdpunkt på elevens förmåga att känna till grundläggande drag i den historiska utvecklingen, förstå historiska begrepp och kunna tolka orsakssammanhang. Eleven skall också kunna beskriva skeenden utifrån olika perspektiv och kunna diskutera dagens händelser utifrån ett historiskt perspektiv.9
I kursplanen för historia finns det alltså två centrala begrepp: historiemedvetande och historiskt perspektiv. Det historiska perspektivet skall undersökningen inte gå in på, det är just det historiska medvetande som är fokus för min undersökning.
3:2. Historiedidaktik och historiemedvetande.
Framställning av historia är ett område för i historiedidaktiken. Forskningsfältet utgår från en övergripande frågeställning: vilken historia som förmedlas, hur den förmedlas, av vem och till vem. Historiedidaktiken innefattar alltså såväl produktionen som konsumtionen av historia. Vetenskapsfältet kan beskrivas som en historiedidaktisk kommunikationskedja som innefattar avsändare, förmedlare och mottagare. I kedjan inryms också olika kanaler och medier i vilka historia förmedlas som traditionell historieundervisning till moderna medier som film och annan underhållning. Denna kedja utgör en historiekultur 10
Inom historiedidaktiken används bland annat begreppet historiemedvetande. Genom begreppet avses att förklara relationen mellan vår tolkning av det förflutna, vår definiering av vår nuvarande situation och perspektiv på framtiden. 11 Historiemedvetande används alltså
som ett hjälpmedel för att få kunskap om hur vi förstår historia. Konceptet tar avstamp från 1800-talet då det utvecklades inom existentialfilosofin en uppfattning om människans position i historien. Enligt dessa uppfattningar befinner sig människan i historien och är delaktig i den. Som utgångspunkt från dessa tankar har historiedidaktiken utvecklats till att all didaktisk
9 Ur: Kursplan, Historia A.
10 Karlsson Klas-Göran, Historiedidaktik: Begrepp, teori och analys, Ur: Historien är nu – en introduktion till
historiedidaktiken,2004, Lund, Studentlitteratur, s.34.
11
reflexion kring historia måste utgå från människan själv, den mänskliga existensen såsom den förstås av människor som lever och handlar i en specifik tid. Utgångspunkten för historiedidaktiken är att en människa eller ett samhälle alltid befinner sig i tidsförhållanden, ursprung och framtid. Vi förstår historien kronologiskt och analyserar historia genom uppfattningen av utveckling, orsak och verkan. Vi förstår att vi själva är produkter av historien och att vi inte kan påverka det som har hänt. Men det finns en vilja att förklara historia och vi förklarar den genom att relatera historia till en kronologisk utveckling och den samtida samhällsstrukturen. Det är omöjligt att förstå eller förklara historia utifrån en tids egna specifika referensramar, eftersom vi inte befinner oss inom dessa utgångspunkter.
En viktig del av vår historieförståelse handlar om vår medvetenhet att vi är historiska varelser som också konstruerar historia. Vi tolkar egna livserfarenheter och strukturer i ett historisk ljus, detta görs för att söka svar på varför saker händer. En sådan förklaring innebär också att tolkning av historia ligger i vår egen uppfattning för att hitta förklaringar till vår egen livssituation. Detsamma gäller för perspektivet på framtiden, vi förväntar oss vad som skall komma genom hur vi minns vår historia.12 Det är denna orientering i tid som begreppet
historiemedvetande innebär. För att konkretisera begreppet kan man utpeka fyra punkter, som tillsammans utgör begreppet historiemedvetande:
En ständigt närvarande vetskap att alla människor och alla former av samliv som vi skapat existerar i tid, det vill säga att de har ett ursprung och en framtid och inte är någonting som är stabilt och oföränderligt.
Historiemedvetande innefattar ett sammanhang mellan att tolka det förflutna, ha förståelse för nutiden och perspektiv på framtiden.
Historiemedvetande innebär att dåtiden alltid är närvarande i vår föreställning och uppfattning.
12 Karlsson.s.40-43
12
Historiemedvetande är en gemensam förståelse av emotionella upplevelser. Den gemensamma förståelsen är nödvändig för bildandet av mänskliga samhällen.13
4. Metod
Metoden bygger på två modeller. Den utgår från en mindre undersökning om historiemedvetande i historieböcker gjord av Niklas Ammert och en pedagogisk textanalys presenterad av Staffan Selander.
4:1. Läroböcker och historiemedvetande.
Niklas Ammert, doktorand vid historiska institutionen i Lund, skriver i Finns då (och) nu
(och) sedan? – Uttryck för historiemedvetande i läroböcker för grundskolan om läroböcker
och historieundervisning. Han undersöker fyra läroböcker som används i undervisningen på högstadiet, årskurs 9. Undersökningen presenteras aldrig utförlig men författaren förklarar hur teorin om historiemedvetande kan utvecklas och anpassas för en undersökning och författaren söker svar på just vilka uttryck det finns för historiemedvetande i läroböckerna.
Enligt Ammert är det ett faktum i dagens skola att läroboken styr undervisningen och eftersom historiemedvetande är en central och viktig del av kursplanen för historia, är det värt att undersöka hur läroböcker behandlar historiemedvetande. Det är dock svårt att säga om undervisning kan påverka elevers historiemedvetande, eftersom förmedlingen av historia ofta sker utanför skolan, exempelvis genom böcker, filmer och museer.
I definitionen av historiedidaktik framställs den som en kommunikationskedja i en historiekultur. När det kommer till lärobokens avsändare, förmedlare och mottagare kan läroboken beskrivas som en del i en process – där boken påverkas av en mängd variabler så som förlagets krav, läroplaner, köparnas krav och vidare. Läroboken påverkas också av politiskt klimat och historisk kultur. Den påverkas dessutom av vilken funktion den har i
13 Ammert Niklas, Finns då (och) nu (och) sedan? Uttryck för historiemedvetande i läroböcker för grundskolan,
Ur: Historien är Nu – En introduktion till historiedidaktiken. Hämtat från Jeismann Karl-Ernst artikel Geschichtbewusstsein, 1979. Sida 280.
13
klassrummet och av läraren, som kanske också använder annat material som komplement till läroboken. 14
Historiemedvetande tar sin utgångspunkt i tidsperspektiv. Variationen i tidsmässig utgångspunkt är en viktig del av medvetandet och därför är det inte självklart att alltid ta utgångspunkt i det förflutna och att kronlogiskt studera historien. Historiemedvetandet byggs upp av två huvuddelar, där det ena är kronologisk reda om förhållande och sammanhang i historien. Den andra delen handlar om den tankeprocess som innebär att sätta in händelser och yttringar i ett större historiskt sammanhang där alla tidsdimensioner finns med (då, nu och sedan). Denna tankeprocess söker efter och hittar likheter, samband och förklaringar mellan de olika tidsdimensionerna. I en lärobok kan detta yttra sig på flera sätt. Författaren tar ett exempel på en läroboks beskrivning av Palestinakonflikten:
”Vad ska hända med de palestinska flyktingarna – särskilt de som 1948 flydde från Israel? Vad ska ske med de judiska bosättare (140 000 personer) som slagit sig ner i befästa byar på ockuperat område på Västbanken? Och vad ska ske med östra Jerusalem som palestinierna vill ha som sin huvudstad, men som Israel benhårt vill ha ensamrätt till?” 15
Denna formulering är ett exempel på hur man kan hänvisa till det förflutna och till nutiden, men där också tankar om framtiden är centralt.
Historiemedvetande kan komma till uttryck på flera sätt. Ammert beskriver tre kategorier där historiemedvetande kan komma till uttryck. De är från början omarbetade efter den danske historiedidaktikern Bernard Eric Jensens 5 kategorier om historiemedvetande, men för den egna undersökningen har Ammert valt att utveckla nya kategorier:
1. Historiemedvetande som grund för identitetsbildning och förståelse för den egna personen och kulturen samt för andra kulturer och möten mellan kulturer.
2. Historiemedvetande som tolkningsram för hur människor agerar och vilka värden och principer som ligger bakom dessa handlingar. .
3. Historiemedvetande är basen för förståelsen av kontinuitet, förlopp och händelser, samt hur förändring sker.
14 Ammert Niklas s. 274--278 15 Ammert, sid. 281
14
Den första kategorin kan utvecklas i läroboken med hjälp av utrymme för möten mellan olika kulturer, som emigration och immigration. Bland de böcker som fanns med i undersökningen låg fokus bland annat på kolonisationen och mötet mellan européer och andra kulturer.
Den andra kategorin gestaltades i böckerna genom medborgarrättsrörelsen i U.S.A. eller kampen för rösträtt. Händelser i historien som beskriver hur värden och principer kan förändra världen. Den sista kategorin gestaltades genom jämförelser mellan olika tider, exempelvis mellan en ung person i dag i jämförelse med mormors mor. De kunde också ta upp dagens problem i jämförelse med tidigare i tiden, exempelvis drogmissbruk, och hur detta har förändrats genom tiderna. 16
Undersökningen kommer att ta utgångspunk i Ammerts tillvägagångssätt och utvecklande teori om historiemedvetande för just läroböcker. Hans metod är underlag för min metod, men det behövs ett komplement för att undersökningen skall genomföras på bästa sätt.
4:2. Pedagogisk textanalys
För att kunna analysera läroböckerna behövs en tillämpningsbar textanalys som jag kan använda tillsammans med Ammerts metod för att få svar på mina frågor
Staffan Selander, forskare i pedagogik, skriver i sin bok Lärobokskunskap om hur man analyserar historiska texter i läroböcker. Han kallar analysmodellen för Pedagogisk textanalys.
Syftet med denna analysmodell är att analysera läroböcker i historia med fokus på text och bild. Texten och bilden analyseras med avseende på urval, stil och förklaringar. Analysen innefattar lärobokens bilder, vilket inte kommer att undersökas i denna studie, men är ändå ett bra redskap till den analys som jag vill göra.
16 Ammert, sidan. 282ff
15
Bakgrundsdata är en beskrivning av lärobokens kontext, den beskriver det ekonomiska, sociala och politiska systemet vid tiden som läroboken författades. Den beskriver också information om författare, vilken läroplan som är rådande och vilken skolform det gäller. Analysdata består av böckernas texter och bilder, som analyseras efter en lexikalisk, Grammatisk -semantisk analys samt genom klasrumsobservation och analys av undervisning, vilket inte kommer att vara aktuellt för min undersökning. Under analysen tittar man på urvalet i böckerna (innehållsförteckningen) där vi får reda på vad det är som anses viktigt, samt stilen som den är skriven på och förklarningarna som texten och bilderna ger. Urvalet analyseras både på den generella epok och avsnittsförteckningen, och i mindre delar med fokus på småkapitalens indelningar.
Selander menar att vi genom denna stilanalys kan bedöma vilket syfte författarna har med sin text och om de är berättande eller kunskapsförmedlande. I stilanalysen ser man också till författarens förord, där denne vanligtvis förklarar syfte för läroboken. 17
Efter en lexikalisk analys och en analys av förklaringarna i boken får man en grundläggande tankefigur. Detta bidrar sedan till ny kunskap som är resultatet av undersökningen18
17Selander Staffan , Lärobokskunskap, 1988, Studentlitteratur, Lu
Nd, sid. 70-74
16
Textanalysen som Selander presenterar är användbar på vissa punkter för min analys. Speciellt Bakgrundssanalysen är viktig, då man tittar på vilket stoff som författaren tar upp och vilken kontext som böckerna har. Stil – och förklaringsanalyserna är inte lika aktuella för min undersökning. Min frågeställning besvaras inte genom en undersökning av författarens stil eller förklaringar. Jag kommer att använda läroboksanalysen och teorin och forma en egen analysmodell.
Min egen modell utgår som sagt från textboksanalysen. Jag kommer att göra samma analys av bakgrundsfaktan och analysdatan. Jag kommer därefter att undersöka lärobokens urval och gör detta genom att analysera lärobokens kapitelindelningar och disposition. Jag kommer sedan att analysera texten mer ingående för att analysera historiemedvetande och värdegrund. Utöver detta kommer jag att koppla analysens resultat (grundläggande tankefigur) till teorin där styrdokumenten kommer in samt historiemedvetandet. Modellen som jag använder ser ut på följande sätt:
Bakgrundsdata:
Analysdata
Analys:
Jag kommer alltså att sammanföra två metoder och använda min egen modell. I modellens analys kommer jag att fokusera undersökningen på Urvalet – alltså studera själva innehållet med hjälp av innehållsförteckningen och kapitelindelningen. Sedan kommer jag att ställa detta resultat mot vad styrdokumenten säger, det vill säga läroplanen och historieämnets syfte.
skolform, läroplan,nivå,författare Läroböcker – Text Grundläggande tankefigur Urval: -Stoff -Läroplan,värdegrund - Ämnets syfte och beskrivning
Textanalys:
17
Jag kommer sedan att fokusera på textinnehållet i läroböckerna för att få en djupare förståelse för hur historiemedvetandet framställs och hur styrdokumenten efterföljs i texten. Jag kommer sedan att diskutera resultatet i min följande diskussion.
Konkreta utgångspunkter för analysen är följande:
Läroplan: Historieämnets syfte:
Historiemedvetande:
Demokratiska värderingar Vardagsliv, storpolitik Dåtid, nutid, framtid
Lika värde, frihet Andras och egen kultur Möte mellan kulturer
Jämställdhet, (solidaritet) Samarbete Förståelse
(Rättskänsla, tolerans, ansvarstagande) (Hänsyn, generositet,tolerans) Orsakssammanhang
(Saklighet, allsidighet) (Krisiskt tänkande) Förändring
Dessa utgångspunkter har jag med i min analys. Vissa av punkterna kommer att lyftas fram mer än andra. Jag har främst valt utgångspunkter som har en konkret definition, vilket gör analysen enklare att göra. Att undersöka solidaritet, rättskänsla, ansvarstagande och tolerans är för diffus för en konkret undersökning. För att undvika att analysen blir otydlig kommer jag att koncentrera mig mindre på dessa ämnen Dessa punkter kommer dock att diskuteras och inte lämnas helt oberörda i analysen.
För att studien skall vara möjlig inom den ram som undersökningen har, krävs det en begränsning av textanalysen. Jag kommer att välja ut tre kapitel i vardera lärobok och göra undersökningen på dessa.
18
5. Resultat
Då börjar analysen av läroböckerna. Analysen är först indelad per lärobok, senare finns ett diskuterande kapitel där jag ställer dem mot varandra.
Jag har valt att göra en grundligare analys av tre kapitel i läroböckerna som är gemensamma för alla tre. Detta för att kunna göra en undersökning om hur historiemedvetandet representeras i läroböckerna. Jag har då valt att analysera kapitlen:
Antiken - Grekland, Andra världskriget och De stora upptäckternas tid. Motiven till
urvalet av texterna utgår från likhet; alla läroböckerna som används i undersökningen tar upp liknande avsnitt, vilket gör dem lättare att jämföra. Dels är de motiverade av hänsyn till deras innehåll. Eftersom en stor del av historiemedvetandet utgår från mötet mellan andra kulturer, är det viktigt att ett kapitel där just detta kan tas upp och blir analyserat. Det är också viktigt att se hur vi kan sammankoppla olika tidsperioder med vår tid och därför välja en epok som Antiken som är mycket svår att föreställa sig vilken påverkan den har för oss idag, samtidigt som avsnitten om andra världskriget ligger närmare i tiden och som möjligen gör det lättare att skapa en koppling mellan då – nu och sedan. Innehållsförteckningen och kapitelöversikterna i de olika läroböckerna utgör mitt urvals och stoff analys.
5:1. Alla tiders historia A.
5:1:1
Analysdata och bakgrund.Läroboken är skriven för gymnasiets grundkurs Historia A. Boken har funnits under lång tid och denna utgåva från 2005 är den andra omarbetade upplagan. Den är alltså omarbetad efter den aktuella läroplanen, men den första upplagan av läroboken kom redan1983. Boken är en av de bäst säljande böckerna enligt Gleerups förlag och har en stor spridning i svenska gymnasieskolor. Huvudförfattaren är Hans Almgren
19
och i hans inledning förklarar han att bokens syfte är att ”vara en realistisk lärobok för gymnasieelever i det begynnande 2000 – talet”19 Han förklarar också att denna nya
upplaga har arbetats om för att passa kursplanen. Den har speciellt blivit omarbetad vad gäller 1900-talet.
Boken disposition är kronologisk. Innehållet börjar med forntiden och sträcker sig fram till 1900 – talets senare del. Läroboken innehåller inte några sammanfattningar, översikter eller frågor på textinnehållet eller diskussionsfrågor.
Författarna är, utöver Hans Almgren, Börje Bergström och Arne Löwgren. Hans Almgren är gymnasielektor i Arboga och arbetar också inom historielärarnas förening. Arne Löwgren har tidigare skrivit religionsböcker för gymnasieskolan. Börje Bergström finns det ingen aktuell information om. Hans Almgren är den som har omarbetat upplagan, då de andra två medförfattarna är avlidna.
Boken skrevs under socialdemokratiskt styre i Sverige. Den har omarbetats under en tid då en ny läroplan har etablerats och läromedel för skolan är mindre kontrollerad.
5:1:2. Urval och stoff.
Lärobokens innehåll är indelat efter historiska epoker. Den börjar med forntiden och stäcker sig fram till och med 1900 – talet. Innehållet är kronologiskt. Stoffet är på 361 sidor exklusive register och bilagor. I de olika kapitlen görs följande urval (för mer detaljerad innehållsinformation, se bilaga 2):
20
Fokus i läroboken ligger på Europa. Detta ser man tydligt på innehållsförteckningen. Vissa kapitel tar upp andra kontinenter. Ett kapitel tar upp tredje världen och det är här som andra kulturer representeras mest tydligt. Också i kapitlet om medeltiden beskrivs de arabiska folkvandringarna, i kapitlet om Forntiden beskrivs flodkulturerna Egypten och Kina. I kapitlet som handlar om Europa och världen efter 1989 finns också en fokus på
21
Mellanöstern, men då endast om Irak och Afghanistan. Kalla kriget har så klart också en fokus på Asien. Resten av urvalet i läroboken har en tydlig eurocentrisk utgångspunkt. Läroboken har också oftast ett kapitel, i alla avsnitt, som handlar om Norden eller Sverige. Fokus ligger på politisk historia.
Motiven för urvalet diskuteras inte av författaren, men han säger uttryckligen att boken är skriven för att passa den rådande läroplanen. Om man jämför läroplanens nyckelord om( demokratiska värderingar, lika värde, frihet, jämställdhet, solidaritet, rättskänsla, tolerans och ansvarstagande) med urvalet kan man se motiv för det valda materialet. Lärobokens avsnitt och kapitel visar på många sätt liknande värderingar som läroplanens värdegrund.
Angående jämställdhet och kvinnans situation får detta utrymme i fyra kapitel. I början av boken beskrivs kvinnans situation i det antika Grekland, senare beskrivs kvinnorörelsen och kvinnan under industrialiseringen i Sverige. Slutligen beskrivs kvinnans situation i välfärdssamhället. Om jämlikhet och lika värde finns en del representativa kapitel. I avsnittet om medeltiden finns där ett kapitel om bönder och herrar. Det finns också ett kapitel om kungamakten. I avsnittet om upplysningen finns det ett kapitel som handlar om människornas lika värde. Genomgående finns kapitel som tar upp jämlikhet, så som frihetskamp, kvinnorörelsen och vidare. Även slaveriet tas upp i samband med antiken och de svartas kamp i USA.
Demokratiska värderingar är också genomgående men är mest tydliga i avsnittet om 1900 – talet som tar upp demokratiska revolutioner. Också i avsnittet om upplysningen tar man upp frågan om hur en stat skall styras. Man tar också upp motsatsen till demokrati, diktatur. Rättskänsla kan gestaltas genom Numbergrättegångarna, men detta är inte säkert.
Om man ställer analysen av innehållsförteckningen mot kursbeskrivningen och syftet för ämnet historia får man också fram intressanta resultat. Vad som undersöks här är hur avsnitten och indelningarna behandlar både storpolitik och vardagsliv, om den presenterar både den egna kulturen och främmande kulturer. I analysen ses också över hur läroboken tar upp samarbete, hänsyn och tolerans, kritiska tänkande och historiemedvetande.
22
Läroboken tar upp både storpolitiska händelser och vardagsliv, exempelvis i avsnittet om medeltiden tas penninghushållet upp, böndernas situation, likaså kungarnas maktposition och stora händelser så som Kalmarunionen. Dock ligger det mesta av urvalet på en storpolitisk nivå. Det finns generellt inte mycket om vardagslivet eller situationen för vanliga människor. När det kommer till att presentera den egna och främmande kulturer får man en relativt bred representation. Läroboken tar upp flodkulturerna, Kina och Egypten, den tar upp kolonisationen och tredje världen. Boken tar också upp svensk historia och nordens historia. Den har även ett kapitel om det mångkulturella Sverige. Samarbete finns representerat i avsnittet om världen efter 1989, tolerans och hänsyn diskuteras i avsnittet om upplysningen. Det kritiska tänkande uteblir, det finns i kapitlen inga frågor eller vidare diskussionsfrågor.
Innehållsförteckningen på Alla tiders historia visar att stoffet har påverkats av läroplanen. Svårigheten är att se just hur de representeras i texten. Genom innehållsförteckningen får vi ingen inblick i hur exempelvis främmande kulturer presenteras, eller vad som exakt tas upp om demokrati eller liknande i själva textmassan. Klart och tydligt är dock, att materialet på många sätt har valts ut i förhållande till läroplanen och kursens utformning i historia A. Naturligtvis är det också så, att de händelser som representeras i läroboken inte går att välja bort, utan att då ignorera en stor del av de stora händelserna i historien. Tydligt är att boken utgår från västervärldens historia då den har en start koncentration på Europa, Norden och Sverige.
5.1:3. Historiemedvetande.
För att undersöka hur historiemedvetandet förs fram i analysen kommer tre kapitel att närmare utforskas. De kapitel som har blivit utvalda är: Antiken – Grekland, De stora upptäckternas tid och andra världskriget. Jag kommer här att undersöka hur historiemedvetande kommer fram i texten med hjälp av Ammerts metodik.
I kapitlet om det antika Grekland finns det markörer i texten som sammankopplar dåtid och nutid. Redan i inledningen av kapitlet får vi reda på att ”under denna tid lades grunden till vår kultur”20. Men det förklaras aldrig varför. Vidare sammankopplas då och
20 Almgren, , sid.23
23
nu med hjälp av landets namn, vilket, enligt författarna, vi har fått av romarna: ”Grekerna kallade sitt land för Hellas, och det gör de än i dag”. 21Också när författarna berättar om
hur landet ser ut gör de en sammankoppling mellan då och nu då de först presenterar hur det ser ut i dag, och hur det har förändrats över tid.
Resten av kapitlet innehåller inga sammankopplingar mellan dåtid och nutid. Ingenstans talas det om framtiden. I fråga om förändring och orsaker till hur förändrig sker, finns inte. Inte någon gång talas det om hur den grekiska filosofin har påverkat vårt tänkande i dag. Inte heller nämns detta när det kommer till demokratin i Grekland. Det finns heller ingen strävan efter att förklara varför saker händer. Det finns inga orsakssammanhang som förklaras, utan alla händelser beskrivs skilt från sitt sammanhang. Det kapitlet i avsnittet som mest tar upp förändring handlar om kvinnans situation. Här tar boken upp äktenskapet och hur kvinnorna behandlades under perioden. Här kan eleverna få intryck där de eventuellt jämför kvinnans situation då och i dag.
I avsnittet Upptäckternas och enväldets tid finns det ett kapitel om de nya upptäckterna. Det beskriver hur Europa upptäckte nya världar genom upptäcktsresor till sjöss. Kapitlet är speciellt intressant då det tar upp mötet mellan olika kulturer.
I början av kapitlet sker en koppling mellan dåtid och nutid genom upptäckten av astronomin. Det står uttryckligen ”Den natt Galilei tittar i sin kikare föds en ny världsbild. Med stigande häpnad börjar han och hans efterföljare att utforska en oändlig världsrymd med många solar. Den moderna astronomin tar form” 22. Här finns sammankopplingar
mellan det förflutna och nutid.
När det kommer till mötet mellan andra kulturer och förståelsen för dessa finns det ett par markörer i texten. Det berättas om indianfolket söder om Rio Grande som beskrivs som avancerade kulturer då det gällde konst och vetenskap, dock inte när det kom till teknik. Det står att dessa kulturer var efter i sin utveckling när man jämförde med Europa. Det står också att de folk som levde där först välkommande spanjorerna och inte såg deras onda avsikter. Boken framställer här Spanjorerna som onda och indianerna som goda, då det står: ”…Alltför sent insåg de att främlingarna var människor med ovanligt onda
21 Almgren, sid.24 22 Almgren, sid.78
24
avsikter. Begäret efter rikedom drev inkräktarna till de grymmaste och mest svekfulla handlingar. Det har sagts att de letade efter guld som bökande grisar”23 vidare beskrivs
spanjorernas övergrepp i andra delar av världen, Amerika och Latinamerika. Vidare sammankopplas aldrig dessa berättelser med nutid eller framtid. Avsnittet bidrar dock till att hjälpa med att skapa en egen identitetsbild där europierna har behandlat andra kulturer för egen vinnings skull.
I en del av avsnittet nämner författarna hur upptäckterna förändrade och påverkade hela Europa. Handeln förändrades och det bidrog till att nya företagsformer utvecklades. Dock finns det ingen markering som innefattar vår tid. Det står i kapitlet att handeln vid 1500 – talet vissa exportvaror, skulle få stor påverkan på Europas folkförsörjning, men det står aldrig på vilket sätt.
Tidsprocesser visas i kapitlet då det finns flera sammankopplingar med förfluten tid, i detta kapitlet är det Antiken som man går tillbaka till då man vill förklara världsbilden (som Aristoteles beskrev den), samt det kapitalistiska systemet, som uppkom under antiken. I kapitlet presenteras astronomin som vetenskap och den tar upp olika vetenskapliga upptäckter på området. Här beskrivs början till astronomin fram till Newtons världsbild. Dock står det ingenting om vilken världsbild som är rådande i dag.
I avsnittet som världskrigen finns kapitlet om andra världskriget. En historisk period som fortfarande präglar mycket av vårt kulturarv i Europa och som hade stor betydelse för eftervärlden.
I kapitlet finns där inga sammankopplingar mellan dåtid, nutid och framtid. Det finns ingen koppling till den egna eller andras kultur. Det finns heller inga ramar som förklarar orsakssammanhang, vilka principer eller värderingar som ligger bakom kriget. Vi får ingen fakta om Hitlers politik eller någon annans motiv för kriget. Vi får heller ingen fakta om föränderlighet, alltså hur andra världskriget förändrade Europa. Dock förklaras Nazismen, Hitler och förintelsen innan kapitlet om andra världskriget, i kapitlet före som handlar om mellankrigstiden.
23 Almgren, sid.82
25
5.2 Perspektiv på historien A.
5.2:1. Analysdata och Bakgrund
Läroboken är skriven 2001 av Örjan och Hans Nyström. Läroboken är den första upplagan som har skrivits. Den är kronologisk uppbyggd och sträcker sig från Forntiden fram till Världen efter 1989, då boken tar upp händelser fram till slutet av 1990-talet. Boken består av avsnittsindelningar och avslutas alltid med en sammanfattning av kapitlet, där det finns en översiktlig beskrivning av händelserna i kapitlet.
I boken förord skriver de två författarna att bokens syfte är att hjälpa lärare och elever till att välja stoff och det material som skall användas. De menar att kursmålen är så höga, att en översiktsbild inte är möjlig. Boken är alltså skriven för att man både skall göra kortkurser, genom sammanfattningarna efter varje kapitel, och att göra djupdykningar genom att läsa de mer detaljerade kapitlen. Valmöjlighet har varit viktigt för författarna i deras syfte med boken. Utöver möjligheten av välja, skriver även författarna om syftet som ”Vi försöker ge en fyllig framställning, där både den berättande och analyserande sidan av historieskrivningen får utrymme. Inte bara de politiska, ekonomiska och sociala faktorerna, utan också tankemönster och ideologiska föreställningar får medverka till att skapa en helhetsbild av samhället och människornas tillvaro…”24
Det finns ingen information om författarna utöver deras inblandning med just denna lärobok. De verkar inte ha någon historik angående annat pedagogiskt material eller ha skrivit något efter denna bok.
Boken är skriven under tiden för nuvarande läroplan lpf94 och utgår därför från den värdegrunden och målbeskrivningen. Dock nämns aldrig läroplanen i författarnas syfte för att ha skrivit boken. De nämner att enligt läroplanen och den offentliga debatten är historieämnet viktigt, men svårt att hinna med då tiden är knapp, och målbeskrivningen så krävande.
26
5.2.2.Urval och stoff
Eftersom de mindre kapitlen inte står representerade i bokens innehållsförteckning behövs det en bättre översiktsbild av vad avsnitten innehåller. Urvalet får därför en indelning som utgår från den översiktliga innehållsförteckningen och även en överblick av bokens detaljerade innehåll då alla bokens rubriker också blir inräknade, den mer detaljerade innehållsförteckningen finns representerad i bilaga 1. .
Innehållets urval syns tydligt på en översikt av kapitelindelningen. Avsnittens längd och materialmängd blir större ju närmre vi kommer vår tid. Avsnittet Kallt krig och kolonial
frigörelse har samma utrymme i boken som kapitlen Forntiden, Antiken och Medeltiden
har tillsammans. En koncentration finns alltså på 1900 – talets historia. Boken består av 462 sidor exklusive register och källförteckning.
I de olika avsnitten ingår också alltid ett avsnitt om Sverige och Norden. Innehållet är generellt koncentrerat på Europas historia.
27
Demokratiska värderingar är representerade i flera kapitel. Den atenska demokratin tas upp i avsnittet om Antiken. Under imperialismens epok tas folkomflyttning och demokratiska reformer upp, i kapitlet talar man om utökad rösträtt och arbetarrörelsen. Avsnittet tar också upp det demokratiska genombrottet i Sverige. Vidare beskrivs, under mellankrigstiden, demokrati och diktatur i Europa. Senare beskrivs också demokrati och diktatur i Sydeuropa under kalla kriget.
Jämställdhet och kvinnans situation diskuteras i avsnittet Borgerlighetens tidevarv, där ett kapitel specifikt diskuterar kvinnornas steg mot större jämställdhet. Kvinnornas ekonomiska frigörelse tas upp i diskussionen om västvärldens utveckling under Kalla krigets tid.
Lika värde och frihet diskuteras i avsnittet om forntiden, då författarna diskuterar ett mindre jämlikt samhälle. Feodalismen som samhällssystem diskusteras också inom medeltidens historia. I kapitlet om den amerikanska revolutionen där man diskuterar koloniernas frigörelse, diskuteras också människans lika värde. I kapitlet om Sverige under imperialismen tas folkökningen och klasskillnaderna upp. I USA s historia under kalla kriget diskuteras rasproblem och sociala klyftor. Frihet tas upp i flera kapitel, både direkt och indirekt; tredje världens frihetskamp, kvinnornas frigörelse och koloniernas frihetskamp. Också de politiska ideologierna, liberalismen, tar upp tankar om individens frihet. Revolutionerna runt om i världen står också indirekt för en frihetskamp, men inte uttryckligen i rubriktexterna eller kapiteltitlarna.
Rättskänsla, tolerans och ansvarstagande är mest tydlig i avsnitten som tar upp andra världskriget och Förintelsen. Kapitlet diskuterar antisemitismens grunder, dödsfabrikerna och diskuterar hur Förintelsen kunde ske. Tolerans är också någonting som författarna tar upp i Upplysningen.
När det kommer till historieämnet syfte representerar läroboken mest stora politiska händelser, och vardagslivet representeras aldrig på en större nivå. Kvinnans situation skildras på vardagsnivå då man i boken tar upp giftermål, sexualitet och kärlek. Läroboken tar också upp sociala skillnader i vissa sammanhang. Det finns också i avsnittet om medeltiden ett kapitel om herrar och bönder. I revolutionens tidevarv tar man
28
också upp nybyggarna och slavhandeln. Inom svensk historia tar man också upp förändringar inom jordbruket.
Andra kulturer representeras i ett par avsnitt, speciellt under 1900 – talets historia. Egyptens högkultur beskrivs, liksom folkvandringarna och arabernas värld under medeltiden. Kolonialkrigen tas upp och det ligger en fokus på Indien och Amerika. I senare avsnitt diskuteras även Afrika. Under 1900 – talets historia diskuteras Japan, liksom andra länder i Asien i samband med kalla kriget. Tredje världens revolutioner och frihetskamp tas också upp. Kina, Afrika och Latinamerika representeras också i denna del av läroboken. De arabiska nationernas bildande och klyftan mellan nord och syd är också representerade i innehållet. Också emigrationen i Sverige tas upp, i Imperialismens
epok.
Samarbete tas upp när boken går in på EG och EU. I samma avsnitt (världen efter1989) tar författarna upp globaliseringen. I kapitlet som handlar om Kalla Kriget talar de också om det ekonomiska samarbetet i Europa och välfärdspolitiken.
5:2:3. Historiemedvetande
Vid mer ingående läsning av Grekland – Europas Vagga finns det kontinuerligt en sammankoppling mellan tid. Berättelsen om Antiken tar utgångspunkt i den förra epoken och författarna förklarar sammanhanget som gör att Greklands kultur uppkommer och vilket arv som den kulturen har:
Sedan äldsta tider har människorna färdats längs med Medelhavets kuster. Vid dess östra stränder möttes alla forntidens stora civilisationer. Där mynnade Nilen. Dit ledde karavanvägarna från Mesopotamien och Persien. Där låg porten till såväl Röda som svarta havet. I detta område fann handelsmän till sjöss och till lands sina mötesplatser…med handeln följde ett kulturellt inflytande österifrån till folken vid Medelhavets stränder, och de första europeiska högkulturerna bär tydlig prägel av detta inflytande.25
25 Nyström, sidan 19
29
Författarna talar både om Grekland nu och Grekland då i vissa fall, mest är det dock dåtid som representeras på kapitlets inledande sidor. ”Grekland är ett bergigt land. Dess skogar skövlades tidigt och den odlingsbara jorden i de trånga dalarna räckte inte för att föda befolkningen”26. En koppling mellan tidsprocesserna och identifikation görs genom det
grekiska ordet Polis som har bildar vårt ord Politik. I avsnittet om Antens demokrati görs paralleller till vårt partisystem, detta sker genom att säga: ”Några partier i modern mening, fanns inte…”27 Diskussionen om demokratin avslutas också med att säga
”Debatten om demokratins för – och nackdelar har fortsatt genom Västerlandets hela historia”28 Vidare skriver författarna:
Det antika Greklands storhetstid var relativt kortvarig, och grekerna grundade aldrig något bestående, mäktigt rike. Att den grekiska antiken ändå fått sådan betydelse för hela den västerländska historien beror på dess inflytande på våra idéer och ideal. Om man betraktar kulturutvecklig som ett slags fortgående samtal mellan levande och döda, mellan nutiden och det förflutna, så är det i det antika Grekland som den västerländska kulturens samtal inleds.29
Den grekiska filosofin sammankopplas också med framtiden, då författarna skriver att Aristoteles filosofi under flera tusen år fick stort inflytande i Västerlandet och Mellanöstern.
I kapitlet Europa upptäcker världen handlar det om 1500 – talets sjöfarare som gav sig ut på resor till främmande länder. Inledningen av kapitlet handlar om de nya handelvägarna och tekniska framsteg som gjorde det möjligt att åka på upptäcktsresor. I mitten av kapitlet kommer författarna in på mötet mellan andra kulturer. De förklarar att portugiserna genom våld måste överta kontrollen över handeln. De förklarar vidare om spanjorernas erövringar i Sydamerika, där de skriver om plundring av tempel och medförande av sjukdomar till befolkningarna. Författarna skriver: ”De geografiska upptäckterna förde européerna i direktkontakt med andra kulturer på ett sätt som inte skett sedan korstågen. Deras brutala attityd och vinningslystnad vid detta möte skulle fortsätta att karaktärisera Europas uppträdande gentemot den övriga världen ända in i modern tid”30 26 Nyström, sidan 20 27 Nyström, sidan 23 28 Nyström, sidan 24 29 Nyström, sidan 25f 30 Nyström, sidan. 88f
30
I kapitlet andra världskriget dras paralleller till dåtid, då författarna menar att krigets kapacitet mycket berodde på tidigare decenniers tekniska utvecklingar som gjorde att stridsteknik och stridsmaterial hade utvecklats och kunde användas mer effektivt. Under kapitlets gång beskrivs de olika ländernas inblandning i kriget och krigets fortgång. I slutet av kapitlet summeras krigets betydelse. Författarna skriver då hur krigsföringen genom tiderna fram till andra världskriget blev allt grymmare. De drar paralleller till tidigare krig som har blivit uppmärksammade i läroboken och de tar upp flyktingkatastroferna som blev följden av kriget. De hänvisar också till framtiden då de menar att : ”Liknande flyktingkatastrofer har sedan dess blivit ett återkommande inslag i alla krig”.31
5:3. Epos A
5:3:1. Analysdata och bakgrund
Epos är en lärobok skriven för A kursen i historia på gymnasiet. Boken är skriven år 2000 och huvudförfattaren är Robert Sandberg. Medförfattare är Per- Arne Karlsson, Karl Molin och Ann – Sofie Ohlander. Boken består av 352 sidor exklusive bilagor och register. Boken är kronologiskt uppbyggd och sträcker sig från Antiken till 1990- talet och Balkankrigen.
I författarnas förord betonar de den nya läroplanens fokus på problemorienterad historieundervisning och uppmuntran till en kritisk och analytisk förmåga. Samtidigt diskuteras också målsättningens krav på kunskaper om kronologi, epoker, historiska begrepp. Författarna menar att den bästa lösningen för att kombinera alla krav på kursen, är att använda en berättande form: ”Vi har valt att berätta berättande och konkret, att inte blir för abstrakta och att undvika att ta in fakta utan att sätta in dem i ett tydligt sammanhang”. Vidare säger författarna: ”Vi skriver mindre om krig och kungar och mer om hur människor levde och tänkte…För det mesta är det Europa som står i centrum för
31 Nyström, sidan 335
31
vår framställning…Vi betonar och Norden och försöker hela tiden sätta in Sverige i ett nordiskt sammanhang”32
Robert Sandberg är forskare i historia på Södertörns högskola. Han har tidigare skrivit läroböcker tillsammans med samma medförfattare, dessa böcker heter Historiskt arbete 1
och 2, och de är båda fördjupningsstudier i historia där kronologiska och tematiska ämnen
diskuteras med djupgående. Karl Molin är professor i historia vid Stockholms universitet. Han är främst inriktad på politisk historia. Han är just nu verksam projektet ”Sverige och den polska demokratirörelsen 1980 -1989” som Östersjöstiftelsen finansierar. 33
Resterande medförfattare till läroboken finns det ingen information om.
5:3:2. Urval och Stoff.
Läroboken har en mycket omfattande och detaljerad innehållsförteckning. Den representerar allt innehåll, inklusive alla mellanrubriker i innehållet. Dock representerar den inte de små faktarutor som består av små fördjupningar utspridda i texten.
Innehållsförteckningen är fokuserad på Europas historia. Sverige och Nordens historia representeras i flera avsnitt, dock inte i de två sista avsnitten som handlar om tiden 1945 – 2000. Tredje världen får utrymme i ett av avsnitten En mångtydlig värld, 1945-1964, där man i kapitlet Utveckling och demokrati tar upp Latinamerika, Sydostasien, Indien, Kina, Mellanöstern och Afrika. I avsnittet om Medeltiden tar man upp arabvärlden i ett av kapitlen. Kina, Japan och Afrika finns också med i kapitlet om den nya imperialismen. USA är representerad i ett par avsnitt. Det amerikans inbördeskriget finns med Revolution
och -reaktion 1815-1870.I avsnittet Kriser och omprövningar 1964-2000 finns USA med,
då deras roll i kalla kriget tas upp. I avsnittet om mellankrigstiden finns också USA med. I avsnittet om västvärdens villkor finns USA och Japan med, i kapitlet om avkoloniseringen ligger fokus på Mellanöstern.
32 Sandberg Robert, Epos – för gymnasieskolans kurs A, 2000,Lliber AB,, sida. 01. 33 http://webappl.sh.se.
32
Bokens stoff och avsnitt har kontinuerligt ungefär samma utrymme i boken, och den fokuserar ungefär lika mycket på alla historiska epoker. Varje avsnitt avslutas med en sammanfattning. I avsnitten finns det också små fördjupningar i speciella faktarutor.
33 -
Demokratiska värderingar är representerade i ett par kapitel. I världskrigen tid 1914-1945 tas demokrati och parlamentarism upp i Skandinavien, vidare i kapitlet om Demokrati
eller diktatur? Europa och USA under mellankrigstiden diskuteras demokrati i USA,
Frankrike och Tyskland. De ställs mot diktaturer så som Italien och Tyskland under fascismen och nazismen. I avsnittet Kriser och omprövningar 1965-2000 finns det ett kapitel om tredje världen som diskuterar demokrati och liberalism i sydregionen exempelvis Sydafrika - s demokratiska utveckling.
Jämställdhet och kvinnans situation och roll i samhället inleds i läroboken i kapitlet om Antiken där författarna tar upp kvinnans situation i Ett konstant kvinnounderskott. Fortsättningsvis tas frågan upp I medeltidsavsnittet i kapitlet Kvinnan tige i församlingen. Värt att nämna är också att läroboken tar upp häxjakten under den tidigmoderna tiden. I samma avsnitt när det handlar om svensk stormaktstid finns det ett kapitel om kvinnornas maktpositioner i Kvinnor tar över ansvaret samt den kvinnliga arbetskraften i Europa. I kapitlet om franska revolutionen tar man upp kvinnokampen. När författarna kommer in på 1800 – talet får kvinnorna utrymme i beskrivningen av den nya borgerligheten. I kapitlet berättas det om kvinnornas värld – Att gifta sig är inte bättre än att blir slav” och det finns också ett kapitel om ogifta medelkasskvinnor. Också får kvinnan utrymme i
34
ideologiernas framväxt, där Marx, Engles och kvinnornas villkor tas upp, likaså diskuteras om inte Abolitionismen34 var en kvinnorörelse. Under mellankrigstiden i
kapitlet om Norden tas kvinnofrågan upp i kapitlet Nya rättigheter för kvinnor. I avsnittet
En mångtydlig värld 1945 – 1965 handlar det också om männens föräldraroll och hur den
utvidgas i kapitlet om Västvärlden : välfärd för alla?
Lika värde och frihet representeras först i Antiken där författarna skriver om medborgarättens villkor, avsnittet tar upp hur bönderna blev medborgare och de som inte var medborgare. I avsnittet tas även slavsamhället upp. I Medeltiden beskrivs de livegna bönderna och feodalsamhället. I samma kapitel men om arabvärlden tas också det
patriarkaliska slavsamhället upp. I kapitlet om det medeltida Norden beskrivs ätterna och
trälarna. Under den tidigmoderna tiden 1500 – 1600 talen tas läskunnigheten upp i frågan om vilka kunde läsa? I Det gamla samhällets höjdpunkt – och sammanbrott: 1700
– talet diskuteras adelns privilegier och livsstil samtidigt som tredje ståndets villkor
beskrivs. I kapitlet om den franska revolutionen berättas om tredje ståndets revolution och hur stånds- och privilegiesamhället avskaffas. I Revolution och reaktion i Europa 1815 –
1945 tar man upp livegenkapens upphävning i Ryssland. I samma avsnitt talar man om Herrar, bönder och däremellan. I En mångtydlig värld 1945 – 1965 tar man upp
rasfrågan och klassklyftor. Som nämnts innan är också kvinnofrågan och jämställdheten en del i diskussionen om lika värde. Jämlikhet representerar också frihet, men detta är ännu tydligare i diskussionen om liberalismen och tron på frihet under 1800 – talet eller de fria valen efter 1989 års revolution.
Det finns både storpolitiska händelser och vardagsliv representerat i innehållet. Vardagslivet representeras kontinuerligt genom läroboken. I alla avsnitt finns det kapitel som tar upp de samhälliga strukturerna och folket som levde i dem. Kapitel om familjestrukturer, hierarkiska system och kvinnornas situation beskrivs i hela materialet.
Samarbete gestaltas mest i slutet av läroboken då författarna pratar om världen efter 1965, då de kommer in på ekonomiskt samarbete i Europa och i Norden.
34 Abolitionisterna - slaverimotståndarna
35
5:3:3. Historiemedvetande
I kapitlet Grekland sker det i inledningen en sammankoppling av tid. Författarna går då tillbaka i tiden också förklarar Greklands uppkomst, vilket härstammar från befolkningen i Mellanöstern. ”Det antika Greklands historia börjar för tretusen år sedan. Då hade det redan funnits samhällen i Mellanöstern med stora städer och ett skriftspråk i flera tusen år. Grekland är den del av Europa som ligger närmast Mellanöstern. Därför är det inte så konstigt att det är just i Grekland som vi hittar det första högt utvecklade samhället i Europa”.35 En anknytning till nutid görs med ordet Polis som vi har skapar Politik från. 36
En jämförelse med dagens kvinnor när det kommer till åldern för graviditet då man jämför dåtidens 15 år, med dagens ålder.37
Aristoteles filosofi benämns också som betydande för eftervärlden och författarna skriver att hans vetenskap och teorier hade fram till 1600 – talet en enorm betydelse både för Europa och den muslimska arabvärlden. 38
I kapitlet Världsbild och religion skriver författarna om den nya världsbilden och de europeiska sjöfararna. Beskrivningen av de främmande kulturerna är inte ingående. Författarna tar upp spanjorernas erövringar och den grymma behandlingen av befolkningen och de sjukdomar som européerna tog med sig utomlands.
I kapitlet Andra världskriget ger författarna en överblick av krigets händelser, de tar upp Förintelsen och Sverige under krigsåren. Det finns i kapitlet inga referenser till dåtid eller nutid, det finns inga jämförelser med vare sig tidigare händelser eller händelser i vår tid.
35 Sandberg, sidan 3
36 Sandberg, sidan 5 37 Sandberg, sidan 7 38 Sandberg, sidan 9
36
6. Diskussion och slutsatser
I följande avsnitt kommer jag att jämföra mina resultat av analyserna i en diskussion samt att besvara min frågeställning.
6:1. Värdegrund och kursbeskrivning
Två av mina frågeställningar utgår från läroböckernas urval i samband med styrdokumenten:
1. På vilket sätt märks läroplanens värdegrund i de utvalda läroböckerna?
2. På vilket sätt följer böckerna kursbeskrivningen och syftet med ämnet historia?
Svaren på frågorna förklaras i följande diskussion, men det är klart och tydligt, att läroböckerna på många sätt har influerats av styrdokumenten. På vilket sätt de följer dessa kommer jag nu att beskriva mer utförligt.
Läroböckerna som analyserats har flera drag som är gemensamma för alla de utvalda böckerna, men också som separerar dem från varandra. Böckernas disposition liknar varandra, alla tre börjar med forntiden och slutar med tiden efter 1989. Alla böcker har en fokus på Europas historia och tar utgångspunkt från det perspektivet. Läroböckerna är också alla kronologiskt uppbyggda.
Alla tiders historia, är den bok som sträcker sig längst fram till vår tid. Inte konstigt
eftersom upplagan är skriven senare än de andra böckerna. I Perspektiv på historien och
Alla tiders historia läggs mer utrymme på 1900 – talets historia än den tidigare. I Epos
representeras alla tidsepoker med ungefär samma utrymme.
Författarna till böckerna har olika bakgrunder, men de flesta har erfarenhet av pedagogiskt arbete. Hans och Örjan Nyström (Perspektiv på historien) har dock ingen dokumenterad erfarenhet kring arbete med pedagogiskt material, eller undervisning. Alla böcker är skrivna under tvåtusentalets första hälft, med undantag för Alla tiders historia som skrevs redan 1983, men som har blivit omarbetad för att passa den rådande läroplanen Lfp 94. Författarnas syften är också varierande. Hans Almgren ( Alla tiders
