I följande avsnitt kommer jag att jämföra mina resultat av analyserna i en diskussion samt att besvara min frågeställning.
6:1. Värdegrund och kursbeskrivning
Två av mina frågeställningar utgår från läroböckernas urval i samband med styrdokumenten:
1. På vilket sätt märks läroplanens värdegrund i de utvalda läroböckerna?
2. På vilket sätt följer böckerna kursbeskrivningen och syftet med ämnet historia?
Svaren på frågorna förklaras i följande diskussion, men det är klart och tydligt, att läroböckerna på många sätt har influerats av styrdokumenten. På vilket sätt de följer dessa kommer jag nu att beskriva mer utförligt.
Läroböckerna som analyserats har flera drag som är gemensamma för alla de utvalda böckerna, men också som separerar dem från varandra. Böckernas disposition liknar varandra, alla tre börjar med forntiden och slutar med tiden efter 1989. Alla böcker har en fokus på Europas historia och tar utgångspunkt från det perspektivet. Läroböckerna är också alla kronologiskt uppbyggda.
Alla tiders historia, är den bok som sträcker sig längst fram till vår tid. Inte konstigt
eftersom upplagan är skriven senare än de andra böckerna. I Perspektiv på historien och
Alla tiders historia läggs mer utrymme på 1900 – talets historia än den tidigare. I Epos
representeras alla tidsepoker med ungefär samma utrymme.
Författarna till böckerna har olika bakgrunder, men de flesta har erfarenhet av pedagogiskt arbete. Hans och Örjan Nyström (Perspektiv på historien) har dock ingen dokumenterad erfarenhet kring arbete med pedagogiskt material, eller undervisning. Alla böcker är skrivna under tvåtusentalets första hälft, med undantag för Alla tiders historia som skrevs redan 1983, men som har blivit omarbetad för att passa den rådande läroplanen Lfp 94. Författarnas syften är också varierande. Hans Almgren ( Alla tiders
37
historia) vill skriva en realistisk lärobok som passar den nya läroplanen, Nyströms (Perspektiv på historien) vill ge större valmöjligheter, en fylligare framställning och en berättande och analyserande historieskrivning. De vill medverka till en helhetsbild av samhället och människans tillvaro. Sandberg och medförfattare (Epos) skriver att de också vill fokusera på sammanhang, med en berättande och konkret stil. De vill också fokusera mer på hur människor levde i de historiska samhällena. Klart och tydligt är att alla författarna diskuterar läroplanen i sina förord och tar in den i sina funderingar om hur läroboken skall utformas.
I böckernas urval och stoff ser man tydliga influenser från styrdokumenten. Speciellt tydligt är frågan om jämställdhet. I alla läroböcker får kvinnans frihetskamp och situation utrymme i flera kapitel. Perspektiv på historien och Epos lyfter båda fram frågan vid många tillfällen i läroboken. I Alla tiders historia är utrymmet mindre, men den finns med.
Alla läroböckerna presenterar jämlikhet och fri vilja på många sätt. De historiska samhällena presenteras som hierarkiska, ojämlika och patriarkaliska. I antiken beskrivs slavsamhället och kvinnorna som inte fick ta del i folkförsamlingen. Under medeltiden beskrivs bönder och herrar. Rasfrågor och förintelsen tas upp. Klassfrågorna och individens frihet tas upp i flera av böckernas kapitel. Epos är den av böckerna som mest fokuserar på samhällslivet och klassfrågorna med hänsyn till folket så problemställningen kommer från ett underifrånperspektiv.
Demokratiska värderingar är också genomgående i läroböckerna. Oftast beskrivs demokratiska processer ihop med sin motsats, diktatur, som diskuteras i kapitlen om mellankrigstiden. Utöver detta diskuterar man i Epos demokratisk utvecklingen i tredje världen. I Alla tiders historia får vi veta mer och demokratiska revolutioner under 1900 – talet, och i Perspektiv på historien tar man upp demokratins genombrott i Sverige och demokratin i Sydeuropa under Kalla krigets tid.
När det kommer till rättskänsla, ansvar och tolerans är detta en svårtolkad kategori. Många av de teman som tidigare har presenterats kan också gå igen i elevernas rättkänsla och toleranskänsla. Förintelsen är definitivt ett tillfälle för eleverna att stärka sin rättkänsla, beskrivningen av spanjorernas erövringar utomlands och upplysningens
38
slagord om tolerans kan ge en vidare diskussion om just dessa ämnen. Likaså de delar som handlar om tredje världen. Ingen av läroböckerna har diskussionsfrågor som skulle kunna hjälpa just dessa teman att få mer utrymme i materialet.
När det kommer till ämnesbeskrivningen och syftet med ämnet historia tittar vi på hur böckerna beskriver händelser och förhållanden både på makro och mikro nivå. Vardagslivet och storpolitiken förenas på ett varierat sätt i Epos, där och detta är en del av författarnas syfte att skriva boken. Familjen och livet i städerna och på landsbygden får utrymme, likaså de stora politiska händelserna. I de andra läroböckerna är det mest de stora politiska händelserna som får utrymme, med få undantag.
Samarbete representeras i alla läroböcker i kapitlen om senare delen av 1900 – talet. EG, globalisering och ekonomiskt samarbete är de tillfällen då författarna tar upp samarbete i urvalet.
Kursbeskrivningen lägger också tyngdpunkt på mötet mellan andra kulturer och att eleven skall få inblick i vår globala värld, Norden och Sveriges utveckling. Som sagt har böckerna en utgångspunkt från Europa. Sverige och Nordens historia är också väldokumenterade i materialet i alla böcker. De andra kulturer och länder som skildras är tredje världens Afrika och Latinamerika. Också Asien presenteras i samband med Kalla kriget. Mellanöstern finns också representerad i alla böcker. De arabiska folkvandringarna eller arabernas kultur lyfts fram under medeltiden. Irak och Afghanistan tas upp av Almgren i Alla tiders historia. Kina och Egypten nämns i samband med högkulturerna under forntiden.
Utifrån resultatet av båda dessa frågeställningar kan då konstateras att läroböckerna som ingår i undersökningen tar hänsyn till styrdokumenten. När det kommer till uppbyggnad och händelser ger alla böcker ett liknande innehåll och därtill ett innehåll som uppmuntras av styrdokumenten. Trots skillnader i författarnas syften och tyngdpunkt på olika perspektiv, har alla böcker utformats på ett sätt som tar hänsyn till styrdokumenten.
39
6:2. Historiemedvetande
På vilket sätt beskrivs då historiemedvetandet i läroböckerna, vilket är den avslutande frågan för min undersökning. Enligt Ammerts kategorier, som presenterats i metoddelen, kan historiemedvetande ligga till grund för identitetsbildning och förståelse för den egna personen och egna kulturen, samtidigt som vi också kan få förståelse för andra kulturer. Historiemedvetande fungerar också som tolkningsram för hur människor agerar och vilka principer som ligger bakom. Historiemedvetandet är också basen till förståelse av kontinuitet, förlopp och hur förändring sker.
Sammanfattningsvis kan man säga att identitetsbildningen och förståelsen för andra kulturer kommer fram i alla de valda avsnitten i läroböckerna. Antikens Grekland förklarar basen till vår egen kultur samtidigt som det också är en främmande kultur. Identifikationen med den kulturen kan ske genom att författarna ständigt vidhåller en sammankoppling mellan vår tid och den tiden (kontinuitet), och att de förklarar hur vi i dag har blivit påverkade och influerade av antiken. I Almgrens bok Alla tiders historia finns det kopplingar mellan dåtid och nutid genom att författaren nämner att Grekland lade grunden till vår kultur. På vilket sätt detta har skett diskuteras aldrig, vilket gör att eleverna inte får något orsakssammanhang och som gör att de eventuellt inte kan identifiera sig med tiden. Antiken sätts heller aldrig in i sitt sammanhang, och orsakerna till den Grekiska kulturen förklaras inte. I Perspektiv på historien sätts den grekiska kulturen i sitt sammanhang då författarna förklarar grunden till den grekiska kulturen och inflytandet från andra tidiga kulturer. Författarna sammankopplar också den grekiska demokratin i jämförelse med vårt eget. I kapitlets avslutning förklaras också antikens betydelse för eftervärlden och vilket inflytande den har haft på oss i dag och vår kultur. Som exempel tar de upp filosofins betydelse. I Epos finns det också en förklaring till den grekiska kulturens uppkomst. Det finns också en beskrivning om hur framtiden blev påverkad av den grekiska filosofin.
När Almgren kommer in på upptäcktsresorna och de främmande kulturer i Alla tiders
historia, finns det möjlighet till att dels ge en förståelse för kulturerna och dels får en
uppfattning och ens egen historiska identitet. Författaren skriver om spanjorernas erövringar och grymma behandling av befolkningen i de länder de erövrade, men han sammankopplar aldrig händelserna till andra tider. Han beskriver dock hur de förändrade
40
och påverkade hela Europa. Han beskriver också de främmande kulturerna genom att jämföra med de europeiska. I Perspektiv på historien beskrivs ett orsaksammanhang till upptäcktsresorna där man berättar hur de var möjliga och varför de skedde. Författarna kommer aldrig in på hur resorna påverkade Europa, men de skriver om hur dessa handlingar kom att påverka synen på Europa under lång tid framöver. De beskriver också européernas beteende och handlingar. Någon längre beskrivning av de främmande kulturerna finns inte. I Epos finns ingen större beskrivning av de främmande kulturerna eller vilken påverkan upptäcktsresorna hade för framtiden. Kapitlet beskriver sjöfararnas girighet och motiven till resorna. Skälen till varför man började med upptäcktsresorna finns inte.
I kapitlen om andra världskriget är historiemedvetandet knapert i Alla tiders historia. Det finns inga sammankopplingar mellan dåtid, nutid och framtid. Orsakerna till kriget förklaras i föregående kapitel som handlar om mellankrigstiden, på så sätt förklaras orsakerna till kriget och det sätts in i ett sammanhang. Dock finns det ingen sammankoppling till våra dagar i kapitlet och ingen jämförelse med andra krig eller hur det har påverkat tiden efter kriget fram till våra dagar. I Perspektiv på historien sätts kriget in i ett sammanhang då författarna beskriver hur de kunde vara möjligt att förverkliga, hur det var vid tiden det utspelade sig, och hur kriget påverkade framtiden. Motiven för kriget presenteras inte heller i denna bok, då detta också beskrivs i kapitlet om mellankrigstiden. I Epos uteblir alla referenser till tidsammanhang och beskriver enbart krigets förlopp.
Historiemedvetandet finns alltså representerat i vissa avsnitt i de utvalda kapitlen. Det uteblir inte helt, men har heller inte någon kontinuerlig plats i läroböckerna. Den av böckerna där historiemedvetandet är mest tydlig är Perspektiv på historien där sammanhang i tid och beskrivning av tidsförlopp är ett tydligt drag i innehållet. Epos och
Alla tiders historia har mindre fallenhet för att skriva texter där historiemedvetenhet är
mer centralt.
Eftersom styrdokumenten uppmuntrar elevers historiemedvetande bör detta vara en självklar ingrediens i alla svenska läroböcker i historia. Elevens förmåga att sammankoppla tidsförlopp och se historiska händelser som en kontinuerlig utveckling skapar en förmåga att förstå sin och andras identitet och större förståelse för vad det
41
förflutna betyder för deras egen livssituation och framtid. Framtida läroböcker bör utveckla teorin och författarna bör anpassa bokens innehåll och disposition för att skapa ett synsätt på historia där historiska händelser inte är separata utan att de i stor utsträckning medverkar till ett syfte för elevernas och deras tids förståelse för dem själva och den situation som de befinner sig i.