EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2019:19
Sjuksköterskans erfarenhet i det preventiva arbetet mot
övervikt och fetma hos barn
Litteraturöversikt
Nicki Johari-Tehrani
Sarah Al- Kaiat
Examensarbetets
titel: Sjuksköterskans erfarenhet i det preventiva arbetet mot övervikt och fetma hos barn Författare: Nicki Johari-Tehrani
Sarah Al- Kaiat
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK16h
Handledare: Maria Lundvall
Examinator: Annika Billhult Karlsson
SAMMANFATTNING
Övervikt och fetma hos barn har ökat över hela världen under de senaste två till tre årtiondena, och flera olika faktorer ligger bakom. I tätbefolkade områden såsom Stockholm, Västra Götalandsregionen och Malmö är förekomsten av fetma och övervikt hos barn >15%. Övervikt och fetma hos barn tenderar att utvecklas vidare in i vuxenlivet och kan leda till allvarliga konsekvenser. Detta påverkar barnets och familjens hälsa och livskvalitet negativt, därför är det viktigt att sjuksköterskan arbetar preventivt och förebyggande när det gäller fetma och övervikt. Syftet med studien var att studera sjuksköterskans erfarenhet i det preventiva arbetet mot fetma och övervikt hos barn. Arbetet är en litteraturstudie där det utfördes en utförlig och fördjupad analys av tidigare studier för att öka kunskapen om det valda forskningsområdet. Resultatet visade att samtalet med föräldrar angående barnets vikt och fetma kunde lätt bli ett känsligt ämne. Studien resulterade i två huvudteman varav det ena var sjuksköterskans metoder i det preventiva arbetet, med underteman använda mätinstrument, att ge information och genomföra motiverande samtal. Det andra huvudtemat var mötet med familjen, med underteman dialog med föräldrarna och ett känsligt ämne. Föräldrarna kunde lätt känna sig kritiserade för dåligt föräldraskap. Motiverande samtal genomfördes för att motivera barnet och föräldrarna till att bidra till det hälsofrämjande arbetet som rekommenderades av sjuksköterskan. Dock visade studien att föräldrar ibland kunde bli ett hinder istället för resurs i sjuksköterskans preventiva arbete mot fetma och övervikt.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING 1
INLEDNING 3
BAKGRUND 3
Fetma och övervikt 3
Body mass index (BMI) 3
Ökad förekomst av fetma och övervikt 4
Preventiva arbetet 5
Hinder i det preventiva arbetet 6
Vårdande möte 6 PROBLEMFORMULERING 7 SYFTE 7 METOD 7 Data 7 Datainsamlingen 7 Dataanalys 8 Etiska överväganden 8 RESULTAT 8
Sjuksköterskans metoder i det preventiva arbetet 9
Använda mätinstrument 9
Att ge information 9
Genomföra motiverande samtal (MI) 10
Mötet med familjen 10
Dialog med föräldrarna 10
Ett känsligt ämne 12
DISKUSSION 12 Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion 12 SLUTSATSER 14 REFERENSER 15 BILAGOR 19 Bilaga I. 19 Bilaga II. 21
INLEDNING
Studien kommer att belysa sjuksköterskans erfarenhet av det preventiva arbetet mot övervikt och fetma hos barn. Sedan 1975 har andelen övervikt och fetma hos barn ökat bland befolkningen. Sjuksköterskan möter den unga individen redan i tidig utvecklingsfas av övervikt eller fetma, därför har sjuksköterskan en stor betydelse för att kunna förebygga övervikt och fetma bland barn i god tid. Dagens barn lever ett mindre aktivt liv idag till skillnad från förr, och det finns varierande anledningar till det. Idag lever barn i ett annorlunda samhälle där de är mer stillasittande. Den nya miljön har medfört att barn är mindre fysiskt aktiva under dagen. Konsekvensen blir att det skapas en ogynnsam miljö vilket kan leda till övervikt och fetma hos den unga individen. Sjuksköterskor har en viktig roll när det gäller att skapa god hälsa och välbefinnande hos unga individer i dagens samhälle. De har till uppgift att minska uppkomsten och förebygga skador, sjukdomar, sociala, fysiska och psykiska problem som kan orsakas av fetma hos barn. Vi själva har växt upp i dagens moderna samhälle och har därför mött många faktorer såsom ökad digitalisering och minskad fysisk aktivitet. Detta kan leda till fetma och övervikt och därav väcktes intresset för att studera sjuksköterskans erfarenhet av det preventiva arbetet mot fetma och övervikt hos barn.
BAKGRUND
Fetma och övervikt
Övervikt är ett risktillstånd för att få en sjukdom, medan fetma klassas som ett sjukdomstillstånd enligt det Internationella systemet för sjukdomsklassifikation (Socialstyrelsen 2011). Vid fetma ökar risken för allvarliga hälsoproblem (Kuehn Krylborn, Trygg Lycke & Holm Ivarsson 2013, s. 21). Övervikt innebär att barnets vikt är ohälsosam och kraftig övervikt kan utvecklas till fetma. Vikten påverkas av ärftliga faktorer, fysisk aktivitet och matvanor. Om det finns ärftliga faktorer kan det bero på att barnets kropp är bra på att lagra fett, vilket historiskt sett har varit en viktig överlevnadsförmåga. För att ta reda på om barnet är på väg att bli överviktigt ska sjuksköterskan observera barnets tillväxtkurva och räkna ut BMI i sitt preventiva arbete mot fetma och övervikt. Många barn mår bra trots sin övervikt, men det är ändå viktigt att sträva efter att sänka vikten på grund av att det kan orsaka besvär och sjukdomar i framtiden. Dessa barn kan med tiden få svårt för självkänsla och må psykiskt dåligt på grund av deras vikt (Bengtsson 2016). Fetma identifieras som fettansamling i en så stor utsträckning att det blir skadligt för kroppen. Fettet lagras in mellan inälvorna i buken som bidrar till att det utgör en hälsorisk (Magnusson & Ljungkrona-Falk 2013, s. 65). Litteraturstudien ingriper barn upp till 15 år som lider av fetma och övervikt och dessa kommer att benämnas barn i detta arbetet.
Body mass index (BMI)
Body mass index (BMI) definierar undervikt, övervikt eller normalvikt. BMI beräknas genom längd och vikt för att sedan uppskatta andelen kroppsfett. Ett BMI-värde på 25 hos vuxna personer som är över 18 definieras som övervikt, och ett värde på 30 eller högre klassas som
fetma enligt World Health Organization (WHO 2018). Sverige utgår från dessa värden och "extrapolerar nedåt" i åldrarna, så kallade ISO-BMI 35 som gäller för barn (gräns för övervikt) och ISO-BMI 30 (gräns för fetma). Ett värde över ISO-BMI 35 kg/m² definieras som svår fetma. Dessa nivåer finns markerade i de svenska tillväxtkurvorna (Derwig 2018). Ett BMI-värde tar inte hänsyn till kroppens sammanställning, det vill säga fett, muskler, vatten eller skelett samt hur övervikten är fördelad. Från att barnet är fött och upp till två år kan ett BMI-värde skifta och det kan därför vara för tidigt att ställa någon diagnos för fetma eller övervikt (Derwig 2016). För barn skiljer det sig i BMI-kurvorna. BMI-värdet visar alltså inte om barnet har en stor muskelmassa eller om han eller hon har mycket bukfetma och löper stor risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar (Trygg Lycke 2016, s.19). Ju tidigare barnet utvecklar barnfetma ju kortare blir livslängden. Genomsnittliga livslängden sjunker med 13 år för en 20 år gammal person med ett BMI på 45 (Minges, Nam, Grey, Whittemore 2015). Även författarna Cole, Bellizzi, Flegal och Dietz (2000) belyser hur BMI-måttet har flera svagheter, där andelen muskler respektive kroppsfett inte tas hänsyn till.
Ökad förekomst av fetma och övervikt
Idag är barnfetma ett stort folkhälsoproblem och ökar snabbt över hela världen, framförallt i industriländer. I Sverige lider 2–5% av fetma och 15–24% av övervikt, de olika siffrorna beror på variationer i ålder, bostadsområden och socialekonomiska faktorer (Danielsson, Bohlin, Bendito, Svensson & Klaesson 2016). Över en av fem barn lider av fetma eller övervikt i utvecklade länder (Turner, Owen & Watson 2015). Enligt Barnobesitasregister i Sverige (BORIS 2017) är förekomsten av fetma hos barn >15% i Stockholm, Västra Götalandsregionen, Malmö, Örebro, Jönköping, Halland och Kalmar. I Värmland och Västmanland är förekomsten av barnfetma mellan cirka 10–15%, i övriga landsting i Sverige kan förekomsten ligga mellan 5–10% eller <5%. Efter tre års behandling uppnår 47% av barnen önskad viktnedgång. Detta bidrar till att dessa barn får en minskad risk för fetmarelaterad sjuklighet (BORIS 2017).
Fetma bland unga har mer än fördubblats under de tre senare decenniet, vilket kan vara associerat med social isolering och dåligt självförtroende. Detta medför en allmänt dålig mental hälsa hos den drabbade individen (Minges, Nam, Grey, Whittemore 2015). Fetma i barndomen är ett betydande folkhälsoproblemen på grund av dess inverkan på individens hälsa och livskvalité samt dess tendens att fortsätta senare i vuxenlivet. Detta medför även enorma ekonomiska kostnader för samhället då dessa individer har en större tendens av att drabbas av olika sjukdomar såsom dyslipidemi, astma, psykisk ohälsa, högt blodtryck samt andra sjukdomar. Studien visar även hur fetma i barndomen och fetma i vuxenlivet medverkar till bland annat för tidig död, cancer, artros samt kroniska ryggbesvär (Shrewbury et al. 2018).
En studie visade att familjer med låg inkomst och brist på sjukförsäkring rapporterades som ett hinder i sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma. Föräldrarna var inkapabla att betala vårdkostnaderna som klinikerna krävde. Det förekom även problematik för familjer som bodde i landsbygden, då resan kunde skapa ekonomiska svårigheter (Findholt, Davis, Michael 2013).
Enligt BORIS (2017) finns det fortfarande områden i Sverige där barn med fetma inte tas om hand av sjukvården. Det förekommer flertal barnkliniker som inte tar emot barn med fetma och andra kliniker som genomför sjukdomskontroll, dock ingen behandling. I vissa andra områden behöver barnet lida av allvarlig fetma för att bli accepterad som patient och bli
erbjuden vård. Barnkliniker i Skellefteå (Region Västerbotten) och Sundby/Luleå (Region Norrbotten) är några av de kliniker som inte behandlar fetma, vilket går emot vad som är rimligt i det kliniska- och även resurs- och patientperspektivet. Utebliven behandling kan leda till att fetma och övervikt följer med barnet in i vuxenlivet. Behandling av fetma i ett tidigt skede är mer lättbehandlad och minskar riskerna för framtida sjuklighet. Att behandlingsresultat är bättre hos yngre barn än äldre är välkänt och det är därför beaktansvärt att behandla i tidig ålder (BORIS 2017).
Forskning visar att barn i många länder i världen visar brist på fysisk aktivitet samt brist på deltagande i fysisk aktivitet i skolan eller i hemmet. Även val av transportmedel såsom exempelvis bil och buss till och från skolan associeras med ökad risk att utveckla övervikt och fetma bland barn. Tidigare studier visar att barn som äter mättat fett, sockerrika saker och raffinerad stärkelse löper stor risk att utveckla fetma och övervikt i ung ålder. Idag växer dagens barn upp i en digitaliserad värld till skillnad från förr. Dessutom medför dagens moderna samhälle att allt fler barn tillbringar flera timmar framför TV och elektroniska spel vilket minskar deras fysiska aktivitet (Mwaikambo, Leyna, Killewo, Simba & Puoane 2015). Fyra av fem tvååringar använder internet regelbundet. Idag använder en tvååring internet lika mycket som ett femårigt barn gjorde för fem år sedan. År 2017 använde 99% av barn från sjuårsåldern och uppåt internet. De yngre barnen har sällan egna mobiltelefoner dock får de oftast tillgång till internet via föräldrarnas mobiltelefoner. Det kan finnas fördelar med att utsätta barn i tidig ålder för det digitala då samhället digitaliseras i snabb takt och detta ställer nya krav på medborgarna (Le Roux Svalberg & Le Roux Svalberg 2018, s. 156–157).
Preventiva arbetet
I sjuksköterskans preventiva arbete mot fetma och övervikt är det viktigt att vara medveten av de lagstiftningar som anses centrala i vårdandet. Målet i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) är att bidra till en god hälsa och vård på lika villkor. Patienten ska dessutom så tidigt som möjligt erbjudas en medicinsk bedömning i det preventiva arbetet mot fetma och övervikt. Enligt Patentlagen (SFS 2014:821) har patienten rätt till en god och individanpassad information om sitt hälsotillstånd. Sjuksköterskan ska även tänka på att visa respekt för alla människors lika värde och självbestämmande i sitt preventiva arbete. Sjuksköterskan har också en informationsplikt som hon måste ta hänsyn till i sitt möte med den unga individen. Det är viktigt att sjuksköterskan erbjuder patienten valmöjligheter i sitt preventiva arbete, detta för att kunna bidra till den bästa möjliga behandlingen mot fetma och övervikt. Exempelvis ska patienten ha rätt till val av vårdare, behandlingsalternativ och hjälpmedel (Zetterström 2017).
I sjuksköterskans preventiva arbete mot fetma och övervikt är det viktigt att ha kunskap om hållbar utveckling. Enligt Socialstyrelsen definieras “hållbar utveckling som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” (Socialstyrelsen 2018, s.38). Genom att sjukvården utgår ifrån hälsofrämjande processer så bidrar den till de globala målen för hållbar utveckling. Genom att sjuksköterskan har ett förhållningssätt som främjar hållbar utveckling så kan hon eller han bidra till minskad miljöpåverkan och både social och ekonomisk hållbarhet. Det kan exempelvis handla om att sjuksköterskan, i sitt preventiva arbete mot fetma och övervikt, ska bidra till jämlikhet och ha ett sjukdomsförebyggande arbete (Socialstyrelsen 2018).
Motiverande samtal (MI) används som metod för att bidra till förändring i livsstilsområden såsom fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor och stress. MI används idag inom hälso- och sjukvården såsom i skola, ungdomsmottagning, tandvård och socialtjänsten. Ett MI samtal består utav fyra faser som är engagera, fokusera, framkalla och planera. Engagera handlar om att sjuksköterskan fokuserar på att skapa ett samarbetsklimat. Den andra punkten i MI förloppet handlar om att fokusera på ämnet och att sjuksköterskan bedömer beredskapen för en förändring hos barnet och dess föräldrar. Den tredje punkten handlar om att framkalla en förändring och att stödja självtilliten hos barnet. Sista punkten handlar om att avsluta samtalet och skapa en plan för att lyckas skapa en ny förändring (Kuehn Krylborn, Trygg Lycke & Holm Ivarsson 2013, ss. 32–35).
Hinder i det preventiva arbetet
En studie visade att brist på kunskap av viktrelaterad hälsa utgjorde ett hinder i det förebyggande arbetet. Sjuksköterskan kunde vara osäker på de faktorer som är förknippade med fetma och övervikt. Det förekom en osäkerhet om hur sjuksköterskan skulle börja diskutera ett barns vikt med föräldrarna. Dessutom kände de sig inte övertygande om de hade förmågan att motivera föräldrarna att ändra familjens livsstil. Detta kunde bero på brist kunskap och utbildning. Sjuksköterskan kunde känna sig obekväm och dåligt utrustad i att ge information om barnets vikt och dess hantering (Bradbury, Chisholm, Watson, Bundy, Birtwistle 2018). Som sjuksköterska skall vårdgivaren vara tydlig med att ge god information för att minska risken för frustration och ångest hos föräldrar som har barn som lider av fetma eller övervikt. Om sjuksköterskan skulle låta bli att berätta för föräldrarna om riskerna och diagnosen som barnet har, så skulle vårdgivaren undanhållit en insikt som skulle underlättat för föräldrarna att hjälpa sitt barns hälsa (Magnusson & Ljungkrona-Falk 2013, s. 25).
En annan studie visade att det förekom en rädsla bland sjuksköterskorna för föräldrarnas reaktion om barnets vikt (Stelle, Wu, Jensen, Pankey, Davis & Aylward 2011). Komplexa familjesituationer såsom svår familjedynamik och känslomässiga eller beteendemässiga problem kunde ibland skapa ett hinder. Föräldrarna var ofta omedvetna eller ansåg att barnets vikt inte var ett problem. Hälso- och sjukvårdspersonal indikerade ofta en rädsla för föräldrarnas reaktion när sjuksköterskan diskuterade barnets vikt. De var oroliga för att föräldrarna kunde känna att sjuksköterskan kritiserade deras livsstil eller föräldraskap. Kunskapsbrist eller tidigare erfarenheter där föräldrarna reagerat illa var oftast orsaken till dessa rädslor hos sjuksköterskan. Det resulterade i att vissa sjuksköterskor undvek att föra en dialog om ämnet (Bradbury et al. 2018).
Vårdande möte
Ekebergh (2015, s. 122–123) beskriver att det vårdande mötet skall stödja och stärka barnets hälsoprocesser. Sjuksköterskan har ansvar att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet. I mötet med den unga individen ska sjuksköterskan visa respekt och öppenhet för barnets värld och integritet samt svara an på dennes behov. I det vårdande mötet ska sjuksköterskan vara närvarande, fokuserad, uppmärksam och lyhörd för att kunna förstå barnet och föräldrarna på bästa sätt. På så sätt kan sjuksköterskan ge uttryck för att hon finns där, hon ser och att hon lyssnar och att hon försöker förstå hur situationen är för barnet och föräldrarna. Till följd av detta ställer det vårdande mötet krav på ett gott och speciellt förhållningssätt till barnet och föräldrarna i det preventiva arbetet. För att sjuksköterskan ska lyckas med att få vården att bli vårdande så ska hon observera hur det är för den unga individen som vårdas, vilka känslor som kan väckas och hur situationen är för barnet att besväras av övervikt eller fetma. Med
andra ord måste sjuksköterskan sätta sig in i barnets livsvärld. Om sjuksköterskan misslyckas med att möta barnets livsvärld på något sätt så kan det medföra att det vårdande förhållningssättet blir ett icke vårdvetenskapligt vårdande. För att sjuksköterskan ska lyckas i sitt vårdande förhållningssätt så ska hon vara nyfiken, ha lust att vilja se samt att ha förmågan att bli förvånad, överraskad och vara alert (Ekebergh 2015, s.122–123). Som sjuksköterska är det viktigare att ha ett vårdande samtal än ett bedömande samtal i sitt preventiva arbete. Syftet med det vårdande samtalet är att ge individen kraft och möjligheter att uppleva och växa mot en god hälsa samt uppleva livskraft (Dahlberg och Ekeberg 2015, s.130–131).
PROBLEMFORMULERING
Fetma och övervikt hos barn har ökat i befolkningen genom åren. Tidigare studier visar att fetma och övervikt hos barn följer med in i vuxen ålder. På många sätt kan övervikt och fetma hos barn tolkas som den nya folksjukdomen. Sjuksköterskans förebyggande arbete ses som en viktig grund för att identifiera och förebygga uppkomsten av fetma och övervikt under barnets uppväxt samtidigt som det kan vara ett känsligt ämne att prata om med föräldrarna och barnet. Då sjuksköterskan är en central person kring prevention och behandling av fetma och övervikt hos barn är det viktigt att sammanställa litteratur som blir lättillgänglig för sjuksköterskor. Denna litteraturstudie kan bidra till ökad förståelse och kunskap då den tar upp sjuksköterskans tidigare erfarenheter kring det preventiva arbetet mot övervikt och fetma hos barn.
SYFTE
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av det preventiva arbetet mot övervikt och fetma hos barn.
METOD
Data
Studien är en litteraturstudie. Friberg (2017, s. 141) beskriver hur en litteraturstudie bör bygga på att genomföra en utförlig och fördjupad analys av tidigare studier. Enligt Segesten (2017, s.108) innebär en litteraturöversikt en kartläggning av tidigare genomförda studier av såväl kvalitativa som kvantitativa artiklar. Friberg (2017, s. 141) beskriver hur litteraturöversikt handlar om att skapa en översikt om kunskapsläget inom ett visst omvårdnadsområde eller ett problem inom sjuksköterskans kompetensområde/ verksamhetsområde.
Datainsamlingen
De vetenskapliga artiklarna hämtades från databasen CINAHL och via söktjänsten Primo. Databaserna valdes ut då de innehåller material inom Nursing och de är framför allt skrivna på engelska. Inklusionskriterier för studien var barn mellan 2–15 år som har fetma eller övervikt. Avgränsningar som gjordes var följande: Peer Reviewed, Obesity, humans, 10 years, English. Sökorden som genererade flest artiklar var: Obesity, Overweight, Weight, Child, Nurse, Health, Motivation, Preventing, Promote, Health Personnel Barriers, School och Families. Artiklarna valdes först efter att ha läst artikelns titel och abstrakt. Tjugoåtta
artiklar valdes och lästes igenom för att se om det eventuellt kunde besvara vårt syfte. Av dessa valdes sedan åtta artiklar som besvarade studiens syfte, (se bilaga I). Artiklarna som granskades är ursprungligen från olika länder, bland annat Sverige, Danmark, USA, England och Tanzania.
Dataanalys
Dataanalysen startade genom att författarna delade upp de tjugoåtta artiklarna mellan varandra. Slutligen valdes åtta artiklar som besvarade studiens syfte. Författarna läste individuellt igenom var och en av artiklarna för att få ett bredare perspektiv. Därefter läste författarna tillsammans för att kunna förstå de meningsbärande enheter som kunde besvara syftet. Författarna delade in artiklarnas resultat i olika meningsbärande enheter genom att färgmarkera relevanta delar i texten i två olika färger, detta för att kunna urskilja likheter och skillnader. Den färgmarkerade texten fick vi titta tillbaka på vid skrivandet av studiens resultat. Efter detta jämfördes resultaten av artiklarna för att urskilja och för att para ihop till en text i studiens resultat. Enligt Friberg (2017, s. 148) ska studierna dokumenteras i en översiktstabell, (se bilaga II). Artiklarna studerades och fördes in i områden som syfte, metod och resultat i en tabell. Med hjälp av tabellen skapades en god överskådlighet som grund för analysen.
Etiska överväganden
Sandman och Kjellström (2013, s. 312–214) beskriver hur forskning enligt Helsingforsdeklarationen bör granskas av oberoende personer som godkänner studiens etik. Forskningsetiken är något som utförs innan och under loppet av ett vetenskapligt arbete. De etiska övervägandena förekommer under hela studiens gång, från val av ämne, frågeställningar, genomförande, rapportering och spridning av resultat (Sandman och Kjellström 2013, s. 312–214). Inför denna studien behövdes inte någon etisk prövning men de artiklar som inte hade granskats av en etisk kommitté uteslöts från studien.
RESULTAT
Analysen resulterade i två huvudteman och fem underteman. Kategorierna har sammanställts i en tabell, se tabell 1. Huvudkategorierna i studien beskriver sjuksköterskans metoder i det preventiva arbetet och mötet med familjen. I resultatet benämns endast BMI då det inte har varit möjligt att urskilja om ISO-BMI används. I denna studies resultat har vi valt att benämna sjuksköterskor samt specialistsjuksköterskor såsom skolsjuksköterska, barnsjuksköterska och distriktssköterska, som “sjuksköterska”.
Tabell 1. Sammanställning av kategorier.
Huvudteman Underteman
Sjuksköterskans metoder i det preventiva
arbetet Använda mätinstrument
Att ge information
Mötet med familjen Dialog med föräldrarna Ett känsligt ämne
Sjuksköterskans metoder i det preventiva arbetet
Använda mätinstrument
Bonde, Bentsen och Hindhede-Lykke (2014) beskriver hur sjuksköterskor tillämpar mätinstrument i mötet barnet med övervikt och barnets föräldrar. De förklarar hur de använder BMI-kurvan med ett motiverande syfte, en sjuksköterska visar BMI-diagrammet samt var barnet ligger på kurvan och ett av målen är att få barnet att prata. Ofta har barnet märkt att han eller hon lider av övervikt och känner oro över detta (Bonde et al. 2014). BMI- diagrammet ansågs vara ett användbart verktyg för att upprätthålla dialog med föräldrarna i det preventiva arbetet, samt lätt att förstå deras barns viktutveckling oavsett föräldrarnas bakgrund. En annan fördel med BMI-diagrammet var att det är en objektiv metod som inte hade något att göra med sjuksköterskans egen åsikt (Regber, Mårild, & Johansson Hanse 2013). Användning av BMI i kombination med andra mätinstrument som exempelvis den kliniska blicken var något som flera sjuksköterskor använde i sin bedömning (Regber et al. 2013; Bonde et al. 2014).
Sjuksköterskor som använde pappersregister inom hälsovården fick beräkna BMI manuellt, ett tidskrävande moment som ofta gjordes efter vårdbesöket. Detta resulterade ofta i att föräldrarna inte fick ta del av resultatet förrän barnets nästa vårdbesök (Regber et al. 2013).
Att ge information
Att anpassa information efter den unga individen och dess föräldrar var något som ansågs viktigt i sjuksköterskans preventiva arbete mot fetma och övervikt (Bonde, Bentsen & Hindhede 2014; Tucker et al. 2013, Regber et al. 2013; Stelle et al. 2011; Findholt et al. 2013). Bonde et al. (2014) sjuksköterskor förklarar hur de tillämpar “öppna frågor” i mötet med barn och föräldrar. Eftersom föräldrarna spelar en viktig roll i barnets liv så kan en god kommunikation mellan föräldrar och vårdpersonal ha en stor betydelse för barnets viktminskning. En god vårdkontakt är när sjuksköterskan pratar och lyssnar på barnet och föräldrarna. De faktorer som förutsäger en effektiv kommunikation i vården omfattas av omsorg, intresset att veta mer, respons och känslan av tillit. Regber et al. (2013) beskriver hur sjuksköterskor inom barnhälsovården delade ut ett frågeformulär om motion- och kostvanor som en standardrutin när barnet var 18 månader och 2,5 år. Detta var något som sjuksköterskorna ansåg gav dem tillfälle att strukturera samtalet om föräldrarna upplevde en oro kring barnets vikt, sömn, matvanor och fysiska aktivitet.
Mwaikambo, Leyna, Killewo, Simba & Puoane, (2015) beskriver hur viktigt det är att informera barnet och föräldrarna om barnet vikt, innan det utvecklas till fetma i det preventiva arbetet. Studiens resultat visar att det fanns fler överviktiga barn i privata skolor (27,7%) till skillnad från offentliga skolor (5,9%). Studien visar även att många föräldrar och barn inte var lika medvetna om hur transporten till och från skolan kan påverka barnets vikt vilket påverkar sjuksköterskans preventiva arbete mot fetma och övervikt. De som åkte med
kollektivtrafiken och tog med sig mat hemifrån var mindre benägna att drabbas av övervikt eller fetma.
Genomföra motiverande samtal (MI)
MI var något som ansågs ha god effekt i sjuksköterskans preventiva arbete mot fetma och övervikt hos barn (Söderlund, Malmsten, Bendtsen & Nilsen 2010; Tucker et al. 2013; Bonde et al. 2014). Nästan hälften av sjuksköterskorna som fick en utbildning i MI beskrev hur innehållet och strukturen i deras diskussioner om vikt hade förändrats, och bidragit till en positiv effekt på det preventiva arbetet (Söderlund et al. 2010). MI var en omvårdnadsåtgärd som användes i kommunikation med barnet och dess föräldrar. Information om kosthållning och livsvanor gavs till barnet och föräldrarna. MI bidrog till positiva förändringar i det preventiva arbetet, barnens fysiska aktivitet ökade, samtidigt som antalet timmar framför dator och TV minskade. Observationer visade även sänkt BMI och ökad kunskap om motion och kost hos barnet (Tucker et al., 2013). Enligt Söderlund et al. (2010) ansåg sjuksköterskorna att MI- tekniken var en enklare metod att använda jämfört med traditionella rådgivningsmetoderna. Fyrtiosex procent av sjuksköterskorna ansåg att de lättare kunde påverka barnets motivation, beteende och bidra till förändring till det bättre. Trettiofem procent av sjuksköterskorna observerade synliga resultat på barnens viktminskning efter ett MI. Sextiotre procent ansåg det var enklare att föra en dialog i det preventiva arbetet, samt sammanfatta föräldrarnas åsikter med hjälp av MI. Sjuttiofyra procent ansåg att de hade tillräckligt med tid för att använda MI i arbetet, medan 78% av sjuksköterskorna tyckte att de enkelt kunde lyssna aktivt på barn och föräldrar under MI (Söderlund et al. 2010). Sjuksköterskor uttryckte att MI var något som behövdes utbildas i, detta för att kunna tillämpa MI-tekniken korrekt i mötet med den enskilda individen (Tucker et al., 2013; Söderlund et al. 2010).
Bonde et al. (2014) uttrycker att MI ska genomföras med barnet och dess föräldrar i det preventiva arbetet. Barn i åldrarna 13–14 år inte ska hållas ensam ansvariga för alla nödvändiga livsförändringar. Föräldrarna var inte alltid närvarande i det första mötet eftersom hälsokontrollen i åldrarna 11–14 år endast skedde med barnet. I de fall där övervikt identifierats så bjöds föräldrarna in till samtal (Bonde et al. 2014). Ibland kunde sjuksköterskan hantera situationen annorlunda beroende på barnets ålder. Om ett barn är 11 år bjuds föräldrarna in för rådgivningssamtal. Däremot om barnet är 14 år bjuds föräldrarna till rådgivningssamtal endast om det önskas av barnet. Vissa sjuksköterskor ansåg att äldre barn borde välja själva (Bonde et al. 2014; Regber et al. 2013).
Mötet med familjen
Dialog med föräldrarna
Enligt Regber et al. (2013) beskrivs hur oroliga föräldrar oftast tar det första steget i samtalet med sjuksköterskan. Ibland hade föräldrar en känsla av att deras barn lider av övervikt, vilket resulterade till att de inledde en dialog. I dessa fall var sjuksköterskan med som ett enkelt stöd, tog fram broschyrer och kopplade in dietisten för att förebygga fetma och övervikt hos barnet i god tid. Enligt Bonde et al. (2014) uppkommer ett dilemma när sjuksköterskan identifierar ett problem som föräldrarna inte själva ser eller är bekymrade av. Å ena sidan vill sköterskan inte påtvinga en situation på vare sig barnet eller föräldern som de själva inte anser är ett problem. Å andra sidan känner sjuksköterskan att hon släpper barnet om hon inte ger den information som är essentiell att ge i det preventiva arbetet mot fetma och övervikt.
För sjuksköterskan uppstår ett dilemma mellan familjens självständighet och sjuksköterskans professionella ansvar att ta hand om barnet (Bonde et al. 2014). Föräldrar som uppfattades som omotiverade att bidra till en förändring ansågs skapa ett hinder i sjuksköterskans preventiva arbetet mot fetma och övervikt. Detta skapade ett hinder i arbetet med familjen för att främja bland annat livsstilsförändringar (Turner et al. 2015). Studiens observationer visade att barn med viktproblematik oftast kom från familjer med låg fysisk aktivitet och dåliga kostvanor, och där föräldrarna oftast var överviktiga (Tucker et al. 2013; Findholt et al. 2013; Söderlund et al. 2010).
Författarna Stelle et al. (2011) berättar om hur familjens kultur kan utgöra ett hinder för sjuksköterskans preventiva arbete mot fetma och övervikt hos barn. Dessa kategoriseras i fyra områden: språkbarriär, bristande kunskap om livsmedel, olika uppfattningar om normal kroppsstorlek/vikt samt hög förekomst av viktproblematik bland vissa grupper. Sjuksköterskor rapporterade att de kände att de måste ge mer information och rådgivning till familjer från en annan kultur till skillnad från dom som tillhör ens egen kultur. Det förekom en rädsla bland sjuksköterskorna för föräldrarnas reaktion om barnets vikt. Rädsla om att föräldrarna kommer känna sig personligen attackerade eller att deras barn känner sig utpekade (Stelle et al. 2011). Det förekom även att vissa föräldrar medvetet ville att barnet skulle hamna i övervikt, ofta på grund av oro att de inte skulle växa till normal längd. En 3-åring med lågt BMI kunde resultera i övervikt eller fetma vid 4 eller 5 års ålder. Detta bidrog till att föräldrarna blev nöjda, för då ansåg de att barnet äter bra och kommer växa bra enligt föräldrarna (Regber et al. 2013).
Sjuksköterskor i studien av Regber et al. (2013) beskrev hur föräldrar som inte var mottagliga för information om deras barns viktstatus, kunde bero på en förnekelse eller en känsla av att vara förolämpad. När sjuksköterskan erbjöd föräldrarna efterföljande besök resulterade detta i att föräldrarna inte kom eller avbokade. Ibland kunde vissa föräldrar bli arga eller vända sig till en annan sjuksköterska. Sjuksköterskorna stötte även på föräldrar som förändrade sin inställning och blev mer mottagliga i samtalen. Några föräldrar blev lite ledsna, dock var de ändå närvarande vid nästa vårdbesök. Efter andra besöket verkade föräldrarna mer lyhörda, började tänka och gradvis byta familjens livsvanor, vilket gav en positiv effekt på sjuksköterskans preventiva arbete (Regber et al. 2013).
Ibland befinner sig barnet och föräldern i olika faser. Detta kan uppstå när barnet känner en oro och är missnöjd med sin vikt, dock är detta inget föräldrarna identifierar som ett problem eller något som behöver förändras. Ett exempel som en artikel tar upp är en pojke med övervikt som vill börja spela fotboll, dock får han inte det på grund av att föräldrarna inte har tid att köra honom till matcherna. Ett annat exempel från artikeln är en överviktig tjej som är missnöjd över sin vikt, ändå ger föräldrarna henne fickpengar trots att de vet att hon kommer använda pengarna för att köpa läsk och skräpmat och därav öka i vikt och må psykisk dåligt. En sjuksköterska beskriver utifrån sin erfarenhet hur vissa barn nästan ber föräldrarna att inte ge dem sötsaker, att föräldrarna måste lära sig att sätta gränser för sina barn, annars hamnar barnet i en ond cirkel (Bonde et al. 2014). Dessa känsliga situationer kan vara utmanande för sjuksköterskan att hantera i det preventiva arbetet mot fetma och övervikt hos barn.
En studie beskriver hur sjuksköterskan i det preventiva arbetet upptäckte att många familjer hade det svårt att göra förändringar. Exempel som sjuksköterskan tog upp är att många barn är stillasittande större delen av dagen med tillgång till onyttig mat och dryck, samt där lekställen och leksaker inte alltid fanns tillgängligt eller tillgängliga till ett bra pris (Bonde et al. 2014). Det är inte alltid rättvist att allt ansvar läggs på föräldrarna. Utan här behöver
sjuksköterskan titta på hur det går att främja barnhälsan på samhälls- och skolnivå (Söderlund et al. 2010).
Ett känsligt ämne
I studien av Regber et al. (2013) beskrevs att samtala med föräldrarna i det preventiva arbetet mot övervikt eller fetma hos barn var ett känsligt ämne. Samtidigt var det något som sjuksköterskorna sällan undvek att informera föräldrarna om enligt Regber et al. (2013). Till skillnad från Stelle et al. (2011) studie som visar hur vissa sjuksköterskor undvek ämnet helt och hållet vid rädsla för föräldrarnas reaktion, osäkerhet och tidigare erfarenhet. Enligt Redberg et al. (2013) ansåg en sjuksköterska att övervikt hos barn var lättare att ta upp och diskutera kring om det ännu inte hade accelererat till fetma. När övervikt eller fetma förekom hos föräldrarna kände sjuksköterskor att de indirekt kritiserade dem för sin egna övervikt och livsstil i det preventiva arbetet. Om föräldrarna hade normal kroppsvikt kände sjuksköterskorna att diskussion om deras livsstil kunde upplevas anklagande för dåligt föräldraskap (Redberg et al. 2013).
När en sjuksköterska hade svårt att berätta för föräldrarna att deras barn hade fetma eller övervikt, använde hon sig av BMI-diagrammet som en strategi för att kunna inleda en dialog med föräldrarna (Regber et al. 2013). Flera sjuksköterskor ansåg att det var deras plikt att tala om fetma med barnet, samt att det var deras uppgift att vara förespråkare och att hålla barnets intressen i fokus (Regber et al. 2013).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Den metod som användes i studien var en fördjupad analys av tidigare studier enligt Friberg (2017, s.141). Styrkan med studien ligger i att artiklarna är skrivna på engelska och är peer reviewed. Dock kan det uppstå felaktigheter eftersom engelska inte är författarnas modersmål. Detta kan ses som en svaghet eftersom författarna inte behärskar det engelska språket lika mycket som det svenska språket. Konsekvensen kan bli att studiens validitet sänks. Att inkludera olika artiklar från andra länder än Sverige bidrar till att studien blir informationsrik och får en större bredd om fetma och övervikt hos barn. Axelsson (2012, ss. 174–175) nämner att litteraturstudier kan av många positiva anledningar innehålla både kvantitativa och kvalitativa artiklar eftersom det bidrar till att läsarna får en bättre verklighetsbild av de studerade ämnet.
Segesten (2017, s. 87) beskriver att kvalitativa studier bidrar till att läsarna eller forskarna får en fördjupad förståelse inom de valda ämnen som studeras (Segersten 2017, s. 87). Studien bygger på en litteraturöversikt av 5 stycken kvalitativa artiklar och 3 kvantitativa artiklar som publicerats. Det som var tydligt i artiklarna var att de hade en del gemensamma resultat. Litteratursökningen började med att söka efter artiklar i CINAHL, dock fanns det inte många artiklar som gav svar på studiens syfte. Därefter utfördes en sökning i Primo, som gav 24 träffar som sedan granskades.
Resultatdiskussion
Studien resultat visar att BMI-kurvan och MI i mötet med barnet och dess föräldrar var något som ansågs betydelsefullt i vårdandet, detta bidrog till ökad förståelse om risker som förekom
med fetma och övervikt. Detta var något som ansågs vara av stor betydelse i sjuksköterskans preventiva arbete. För att kunna främja sjuksköterskan preventiva arbete så bör sjuksköterskan vara medveten om de hinder som hon kan möta såsom familjens kultur, språkbarriär, bristande kunskap om livsmedel, olika uppfattningar om normal kroppsvikt och storlek. Många sjuksköterskor upplevde rädsla för föräldrarnas reaktion för att meddela om barnets övervikt vilket försvårade det preventiva arbetet. Detta medförde att diskussionen med föräldrarna lätt blev ett känsligt ämne. I sjuksköterskans vårdprofession är det viktigt att ge god och individanpassad information och rådgivning om barnet vikt.
En av huvudfynden i studiens resultat var att MI var något som ansågs viktigt i kommunikationen med familjen. Enligt Brobeck, Bergh, Odencrants och Hildingh (2011) har MI positiva effekter i samtal med barn och föräldrar. MI som rådgivningsmetod bygger på att väcka intresse för förändring när det unga barnet inte är motiverat eller redo för förändring. MI är ett sätt att arbeta med livsstilsförändringar i hälsofrämjande syfte. I mötet ska sjuksköterskan använda sig utav motiverande strategier, exempelvis kan samtalet fokuseras på skälen och förmågan att förbättra matvanor och öka sin fysiska aktivitet för att minska vikten (Brobeck et al. 2011). Kärnan för att förebygga fetma och övervikt hos barn enligt Magnusson och Ljungkrona- Falk (2013, s. 25) är att främja goda matvanor och ge kunskap om ökad fysisk aktivitet i hälsosamtalet.
Det är även viktigt att sjuksköterskan startar en “ringar på vatten”- effekt, som innebär att den unga individen blir tillräckligt kompetent och motiverad för att bidra till en hälsosam förändring för sig själv på egen hand (Holm Ivarsson, Kuehn Krylborn & Trygg Lycke 2013, ss. 16–17).
Enligt Ekeberg (2015, ss. 122–124) är det även viktigt att tillämpa ett särskilt förhållningssätt till den enskilda individen, i form av personcentrering och betoning av samarbete och unga individers självbestämmande. Även utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv är det viktigt att vårdpersonal som möter barn som har fetma eller övervikt bör i dialogen använda sig av goda kommunikationsfärdigheter, exempelvis reflektivt lyssnande och ge information i dialog. Studiens resultat visar att MI har en stor betydelse i mötet med familjen och barnet, och att det är viktigt att sjuksköterskan har ett vårdande förhållningssätt i sitt vårdande möte med barnet.
Ett överraskande fynd i studien var att mötet och dialogen med föräldrarna inte alltid bidrog till så mycket positivt för barnets hälsa. Enligt Trygg Lycke (2016, ss. 20–21) är det alltid viktigt att ha i åtanke att föräldrar är en viktig resurs till barnet i det preventiva arbetet som sjuksköterskan utför (Trygg Lycke 2016, ss. 20–21). Samtidigt som det kan förekomma att föräldrar till barn som har fetma eller övervikt upplever att de bli påhoppade och ifrågasatta av sjuksköterskor. Dessutom anser många föräldrar att de får råd de inte bett om och åsikter som de inte har efterfrågat av vårdpersonalen (Trygg Lycke 2016, ss. 20–21; Larsen, Mandleco, Williams och Tiedeman 2006). Detta medför att föräldrarna tappar orken och lusten att lyssna på vad vårdpersonal anser och rekommenderar för att förebygga fetma och övervikt. Det händer lätt att föräldrarna börja försvara sig i en sådan situation och att samtalet hamnar i en ond cirkel (Trygg Lycke 2016, s. 21). Sjuksköterskan bör fortsätta öka föräldrarnas kunskap om hur de kan bidra till en hälsosammare livsstil för barnet.
Studiens resultat visar att lågutbildade föräldrar och/eller föräldrar som själva lider av övervikt och fetma har en större risk att bidra till fetma och övervikt hos sina barn, något som även Larsen et al. (2006) beskriver. Enligt Magnusson, Eiben och Ljungkrona-Falk (2018, s.
32) har högutbildade föräldrar mer förtroende för vetenskapliga experter inom olika områden. Föräldrar har oftast lättare för att ta till sig stöd som samhället erbjuder i form av exempelvis barnhälsovård samt rådgivning. De tar oftast emot de råd och stöd som erbjuds, något som gynnar sjuksköterskan i sitt preventiva arbete. Genom åren utsätts barnen mer för reklam, framförallt reklam om varor som innehåller socker och fett. Vissa föräldrar har varit med på kurser som handlar om att tolka och förstå reklambudskap på TV, samt att överföra det kritiska tänkande på sina barn och ökad medvetenhet. Detta har visat ett positiv resultat, möjligtvis är det så att denna kunskap innehas av högutbildade föräldrar (Magnusson et al. 2018, s. 32).
Enligt författarna Le Roux Svalberg och Le Roux Svalberg (2018, ss. 161–162) delas samhällsförluster in i direkta och indirekta kostnader. De indirekta kostnaderna handlar främst om frånvaro och sjukskrivning som är högre hos individer som har fetma eller övervikt. De direkta kostnaderna handlar om de sjukvårdskostnader som uppstår i samband med övervikt och fetma. Enligt Andersson, Welin och Carlsson (2018) kostade enbart behandling av fetma cirka 25,2 miljarder kronor under år 2016 i Sverige.
Enligt Le Roux Svalberg & Le Roux Svalberg (2018, ss. 161–162) kan ökad medvetenhet om ett hälsosamt liv ge en förebyggande effekt mot fetma och övervikt. Detta skulle med andra ord ge en samhällsvinst som är positiv för en hållbar utveckling i samhället. Behandling av övervikt och barnfetma lönar sig på många olika sätt, bland annat lönar det sig både ekonomisk, socialt och medicinskt. Med detta sagt är det viktigt att öka intresset för fysisk aktivitet och goda matvanor i tidig ålder för att bidra en hållbar utveckling och gynna sjuksköterskans preventiva arbete mot fetma och övervikt.
SLUTSATSER
● Information och utbildning till barn och föräldrar är en viktig del i sjuksköterskans preventiva arbete. Utbildning i MI hos sjuksköterskorna, var något som gav positiv effekt på barnet. Samtidigt som detta var något som de behövde en utbildning till för att kunna genomföra då det förekom kunskapsbrist bland sjuksköterskor om hur MI skulle tillämpas i det preventiva arbetet. Fetma och övervikt hos barn är ett komplext ämne utan något klart svar på hur det preventiva arbetet ska tillämpas på bästa sätt. Det förekom det hinder i sjuksköterskans preventiva arbete i form av bristande kunskap att inleda ett samtal med föräldrarna. Detta kan innebära att det behövs mer kunskap inom sjuksköterskans grundutbildning för att kunna inleda ett samtal om ett känsligt ämne, men även utbildning i MI.
● Slutligen bör föräldrar och sjuksköterskor uppmuntra dagens barn till att vara mer fysiskt aktiva genom att exempelvis begränsa skärmtiden och främja aktiv transport till och från skolan. Hur kan egentligen sjuksköterskor få föräldrarna att förstå och kunna bidra till mindre fetma och övervikt hos sitt barn, och kan sjuksköterskan egentligen komma åt de föräldrar som inte bryr sig om barnets hälsa? Detta skulle kunna öppna möjligheter till att främja hälsa och minska utvecklingen av fetma och övervikt i tidig ålder.
REFERENSER
Andersson, E., Welin, K. O. & Carlsson, K. S. (2018). Kostnader för fetma i Sverige idag och år 2030.
https://ihe.se/wp-content/uploads/2018/06/IHE-Rapport-2018_3_.pdf [2019-05-29].
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I Granskär, M., Höglund-Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 2. Uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 173–188. Bengtsson, K. (2016). Övervikt och fetma hos barn.
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/fetma/overvikt-och-fetma-hos-barn/ [2019-04-25].
Bonde, A. H., Bentsen, P. Hindhede, A. L. (2014). School Nurses’ Experiences With Motivational Interviewing for Preventing Childhood Obesity. The Journal of School Nursing, 30(6), ss. 448–455. https://doi.org/10.1177/1059840514521240
BORIS. (2017). Barn Obesitas Register I Sverige: Årsrapport 2017.
https://www.vardgivarguiden.se/globalassets/behandlingsstod/halsoframjande-arbete/handlingsprogram-overvikt-och-fetma/boris-arsrapport-2017.pdf [2019-03-07].
Bradbury, D., Chisholm, A., Watson, P. M., Bundy, C., Bradbury, N. & Birtwistle, S. (2018). Barriers and facilitators to health care professionals discussing child weight with parents: A meta‐synthesis of qualitative studies. British Journal of Health Psychology, 23(3), ss. 701– 722 https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/bjhp.12312
Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants., S., Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses’ experiences with motivational interviewing in health promotion practice. Journal of Clinical Nursing, 20(23–24), ss. 3322–3330. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1365-2702.2011.03874.x
Cole, T. J., Bellizzi, M. C., Flegal, K. M. & Dietz, W. H. (2000). Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ, 320(7244), ss. 1240–1243. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1136/bmj.320.7244.1240
Danielsson, P., Bohlin, A., Bendito, A., Svensson, A. & Klaesson, S., (2016). Five‐year outpatient programme that provided children with continuous behavioural obesity treatment enjoyed high success rate. Acta Paediatrica, 105(10), ss. 1181–1890. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/apa.13360
Derwig, M. (2016). Definitioner av övervikt och fetma. Rikshandboken barnhälsovård. https://www.rikshandboken-bhv.se/halsa-och-utveckling/tillvaxt/definitioner-av-overvikt-och-fetma/ [2019-03-15]
Derwig, M. (2018). Tillväxtdiagram. Rikshandboken barnhälsovård.
https://www.rikshandboken-bhv.se/halsa-och-utveckling/tillvaxt/tillvaxtdiagram/ [2019-03-15]
Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. I Arman, M., Dahlberg, K., & Ekebergh, M. Teoretiska grunder för vårdande. 1. uppl., Liber: Stockholm. ss. 129– 144.
Ekebergh, M. (2015). Vårdande möten. I Arman, M., Dahlberg, K., & Ekebergh, M. Teoretiska grunder för vårdande. Liber: Stockholm. ss. 122–128.
Findholt, N. E., Davis, M. M. & Michael, Y. L. (2013). Perceived Barriers, Resources, and Training Needs of Rural Primary Care Providers Relevant to the Management of Childhood. Obesity. Journal of Rural Health, 29(1), ss. 17–24.
https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jrh.12006
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Stockholm: Lund. ss. 141–152.
Holm Ivarsson, B., Kuehn Krylborn, L. & Trygg Lycke, S. (2013). Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma, vuxna, ungdomar och barn. 1. uppl., Stockholm: Gothia utbildning.
Larsen, L., Mandleco, B., Williams, M. & Tiede, M. (2006). Childhood obesity: Prevention practices of nurse practitioners. American Academy of Nurse Practitioners banner, 18(2), ss. 70–79. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1745-7599.2006.00105.x
Le Roux Svalberg, M. & Le Roux Svalberg, A. (2018). Viktiga barn: Familjebok om övervikt och hållbara vardagsvanor. 1. uppl., Stockholm: Pagina Group AB.
Magunsson, M. & Ljungkrona-Falk, L. (2013). Definitioner, bakgrundsfaktor och konsekvenser för hälsan. I Magnusson, M. Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa. 1. uppl., Stockholm: Lund. ss. 65–85.
Minges, K. E., Nam, S., Grey, M. & Whittemore, R. (2015). Weight Status, Gender, and Race/Ethnicity: Are There Differences in Meeting Recommended Health Behavior Guidelines for Adolescents? The Journal of School Nursing, 31(2), ss. 135–145. https://doi.org/10.1177/1059840514554089
Mwaikambo, S. A., Leyna, G. H., Killewo, J., Simba, A. & Puoane, T. (2015). Why are primary school children overweight and obese? A cross sectional study undertaken in Kinondoni district, Dar-es-salaam. BMC public health, 15(10862), ss. 1269–1279. DOI: 10.1186/s12889-015-2598-0
Kuehn Krylborn, L., Trygg Lycke, S. & Holm Ivarsson, B. (2013). Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma : vuxna, ungdomar och barn. 1. uppl., Stockholm: Lund. Regber, S. Mårild, S. & Johansson Hanse, J. (2013). Barriers to and facilitators of nurse-parent interaction intended to promote healthy weight gain and prevent childhood obesity at Swedish child health centers. Bmc Nursing, 12(27), ss. 1–11. DOI: 10.1186/1472-6955-12-27 Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I Friberg, F. Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur,. ss. 105–108.
SFS 2014:821. Patentlag. Stockholm: Regeringskansliets
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Regeringskansliets.
Socialstyrelsen (2019). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Systematisk förteckning. Svensk version 2019, Del 1 (3) Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21213/2019-1-12.pdf [2019-05-29]
Socialstyrelsen (2018). Bästa möjliga hälsa och en hållbar hälso- och sjukvård. https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20816/2018-2-4.pdf [2019-05-11]
Shrewbury, V. A., Burrows, T., Ho, M., Jensen, M,. Garnett, S. P., Stewart, L., Gow, M. L., Ells, L. J., Kheng Chai, L., Ashton, L., Walker, J. L., Littlewood, R., Coyle, D., Nowicka, P., Ashman, A., Demaio, A., Duncanson, K. & Collins. C. (2018). Update of the best practice dietetic management of overweight and obese children and adolescents: a systematic review protocol. Systematic Review Protocol, 16(7), ss. 1495–1502. DOI: 10.11124/JBISRIR-2017-003603
Stelle, R. G., Wu, Y. P., Jensen, C. D., Pankey, S., Davis A. M. & Aylward, B. S. (2011). School nurses' perceived barriers to discussing weight with children and their families: a qualitative approach. The Journal of school health, 81(3), ss. 128–37. DOI: 10.1111/j.1746-1561.2010.00571.x
Sugiura, R., Okada, T. & Murata, M. (2011). Prognosis of infantile obesity: Is infantile obesity “benign” childhood obesity?. Pediatrics International. 53, ss. 643–648. DOI: 10.1111/j.1442-200X.2011.03322.x
Söderlund, L. L., Malmsten, J., Bendtsen, P. & Nilsen, P. (2010). Applying motivational interviewing (MI) in counselling obese and overweight children and parents in Swedish child healthcare. Health Education Journal, 69(4), ss. 390–400. DOI: 10.1177/0017896910373136 Tucker, J. S., Ytterberg, L. K., Lenoch, M. L., Schmit, L. T., Mucha, I. D., Wooten, A. J., Lohse, M. C., Austin, M. C. & Mongeon Wahlen, J. K. (2013) Reducing pediatric overweight: Nurse- delivered motivational interviewing in primary care. Journal of pediatric nursing, 26(6), ss. 536–547. DOI: 10.1016/j.pedn.2013.02.031
Turner, G. L., Owen, S. & Watson, P. M. (2016). Addressing childhood obesity at school entry: Qualitative experiences of school health professionals. Journal of Child Health Care, 20(3), ss. 304–313. DOI: 10.1177/1367493515587061
Trygg Lycke, S. (2016). En viktig bok om Övervikt hos barn och ungdomar. 1. uppl., Stockholm: Gothia
https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight [2019-03-15].
Zetterström, E-B. (2017). Lagstiftning.
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/ansvar-och-regelverk/patientens-rattsliga-stallning/lagstiftning/ [2019-04-26].
BILAGOR
Bilaga I.
Sökhistorik: Nedan presenteras de kombinationer på sökord som gav oss artiklarna till resultatet.
Databas Datum Sökord Övriga
Inklusions/ exklusionskri terier
Antal träffar Inkluderade artiklar
CINAHL 2019-03-29 obesity AND childhood AND nursing Filters: Peer Reviewed. Årtal:2008-2019, 100 1 Bonde, A.H., Bentsen, P. & Hindhede, A.L., 2014 Primo 2019-04-01 nurse promote healthy weight Filters: Peer Reviewed. Årtal:2009-2019, Nursing 2 094 1 Regber, S. Mårild, S. & Johansson Hanse, J. 2013 Primo 2019-04-02 Nurses Discussing Weight With Children and Families Filters: Peer Reviewed. Årtal:2009-2019, Nursing, Humans 332 1 Stelle, R.G. Wu, Y.P. Jensen, C.D. Pankey, S. Davis A.M. & Aylward, B.S. 2011 Primo 2019-04-04 Resources Barriers childhood Obesity Filters: Peer Reviewed. Årtal:2009-2019, Humans, Obesity 1 381 1 Findholt, N.E., Davis, M.M. & Michael, Y.L., (2013). Primo 2019-04-04 childhood obesity overweight school health Filters: Peer Reviewed. Årtal:2009-2019, Humans, Obesity, child, Schools 1 368 1 Turner, G.L., Owen, S. & Watson, P.M., 2015.
Primo 2019-04-12 Why are children overweight? Filters: Peer Reviewed. Årtal:2009-2019, Obesity, English 12 306 1 Mwaikambo, S.A. Leyna, G.H. Killewo, J. Simba, A. Puoane, T. (2015). Primo 2019-04-23 Nurse Reducing Overweight Filters: Peer Reviewed. Årtal:2009-2019 5 331 1 Tucker, J. S., Ytterberg, L. K., Lenoch, M. L., Schmit, L. T., Mucha, I. D., Wooten, A. J., Lohse, M. C., Austin, M. C., & Mongeon Wahlen, J. K. (2013) Primo 2019-04-24 Motivational Interviewing obese overweight children Filters: Peer Reviewed. Årtal:2009-2019 1 294 1 Söderlund, L.L., Malmsten, J., Bendtsten, P., & Nilsen, P. (2010).
Bilaga II.
Översikt av analyserad litteratur
Titel Författare Årtal Tidskrift
Syfte Metod och urval Resultat
Addressing childhood obesity at school entry: Qualitative experiences of school health
professionals
Turner, G.L., Owen, S. & Watson, P.M. 2015.
Journal of Child Health Care
Att undersöka sjuksköterskans roll att ta ute med barnfetma vid en tidig ålder. Kvalitativ metod (halvstrukturerade intervjuer, fokusgrupper och frågeformulär) användes för att fånga olika perspektiv och upplevelse. 26 personer från skolhälsovården intervjuades. England
Det ansågs att
sjuksköterskan hade en viktig roll när det kommer till att förebygga
barnfetma, så var det sjuksköterskan även begränsad i sitt jobb på grund av brist på rutiner och riktlinjer, resurser samt utmaningar för att engagera föräldrarna.
Barriers to and facilitators of nurse-parent
interaction intended to promote healthy weight gain and prevent
childhood obesity at Swedish child health centers.
Regber, S. Mårild, S. & Johansson Hanse, J. 2013 Bmc Nursing Studien syftar på att undersöka sjuksköterskans tolkning om samverkan mellan föräldrar och vårdgivaren som är sjuksköterskan vid “Child Health Centers” så kallad CHC i studien. I studien utfördes halvstrukturerade intervjuer med 15 anställda sjuksköterskor på Child Health Centers under 2011-2012. Intervjuer spelades in, transkriberades ordagrant och importerade s till QSR N'Vivo 9-programvara. Sverige Diskussion om övervikt och fetma ett känsligt ämne för föräldrar. Resultatet gav 332 koder, 16 subteman och sex huvudteman. Subteman beskrev främst hjälpmedel och hinder att förebygga barndoms övervikt. Huvudtemat beskrev bedömningen av livsmönster,
föräldraansvar,åtgärder, ett känsligt ämne, barns viktstatus och initiativet.
School Nurses’ Experiences With
Motivational Interviewing for Preventing Childhood Obesity.
Bonde, A.H., Bentsen, P.
Studien undersöker skolsjukskötersk ans erfarenhet och dilemma vid motiverande samtal med Studien bygger på en kvalitativ metod, djupintervjuer med 12st slumpmässigt utvalda sjuksköterskor i De dilemman som sjuksköterskan möte var när barnets föräldrar inte uppfattat barnets övervikt som ett problem, även om själva barnet hade en viss oro över sin vikt. I dessa
& Hindhede, A.L. 2014
The Journal of School Nursing
barnet som lider av övervikt och föräldrarna. Danmark, Köpenhamn. Sjuksköterskorna genomgick en 4-dagars utbildning i motiverande samtal och barnviktsfrågor, intervjun genomfördes ett år senare. Danmark möten kunde sjuksköterskan använda BMI-diagrammet som ett pedagogisk verktyg, något som ibland gav bra effekt där man kunde inleda en dialog med föräldrarna.
Perceived Barriers, Resources, and Training Needs of Rural Primary Care Providers Relevant to the Management of Childhood Obesity. Findholt, N.E., Davis, M.M. & Michael, Y.L. 2013
Journal of Rural Health
Syftet var att undersöka hinder, resurser och behoven i primärvården i samband med bedömning, behandling och förebyggandet av fetma i barndomen. Studien bygger på en kvalitativ metod, djupintervjuer hos 13 deltagare i delstaten Oregon i USA. De 13 deltagarna omfattar 9 läkare och 4 sjuksköterskor. Studien gjordes med halvstrukturerade Intervjufrågor. USA
De hinder som förekom i sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma delas in olika kategorier: brist på resurser och tid,
begränsad/brist
kunskap/motivation hos barnet och föräldrarna, få samhällsresurser. Det fanns få samhällsresurser som hjälpte kliniker för att jobba förebyggande mot viktproblematik.
School nurses' perceived barriers to discussing weight with children and their families: a
qualitative approach. Stelle, R.G. Wu, Y.P. Jensen, C.D. Pankey, S. Davis A.M. & Aylward, B.S.
2011
The Journal of school health
Studiens syfte är att bidra till litteraturen genom att ytterligare analysera fokusgruppmeto dik och sjuksköterskorna s tolkning av att hantera övervikt och vikt-hälsoproblem bland barn och deras föräldrar.
22 sjuksköterskor i USA har varit deltagande i 7 stycken fokusgrupper under 2008. Mötet registrerades och skrevs ned. Författaren till studien undersöker fokusgruppens innehåll och sammanfattade olika teman utifrån det. Författaren använde sig av
Sjuksköterskorna upplevde brist på tid, barn
motivering, familj egenskaper, rädsla för reaktioner och svårigheter att bevara relationen med den överviktiga barnet som ett hinder till deras
kommunikation om viktrelaterad hälsa med föräldrarna.
N'Vivo 8-programvara för att utvärdera teman. Analys skedde génom kvalitativ dataprogram. USA
Why are primary school children overweight and obese? A cross sectional study undertaken in Kinondoni district, Dar-es-salaam.
Mwaikambo, S.A. Leyna, G.H. Killewo, J. Simba, A. Puoane, T. 2015 BMC public health Syftet med studien är att undersöka orsaken till fetma och övervikt hos skolbarn i Kinondoni-distriktet, Dar-es-salaam. Studien är en tvärsnittsstudie av barn i grundskolan som är mellan 7-14 år gamla och som bor i Tanzanias huvudstad.Totalt deltog 1 793 barn i studien. Tanzania 10,2% av 1722 barn var överviktiga och 4,5% fetma. Övervikt och fetma var 14,9% bland pojkar och 14,5% bland tjejer. 27,7% med fetma och övervikt av barnen gick i privatskola och 5,9% i offentliga skolor. Barn som gick till skolan var mindre benägna till övervikt och fetma. De som åkte privatbil skolbuss och spelar regelbundet på datorn och tittade på TV oftast förknippad till fetma och övervikt. Reducing pediatric overweight: Nurse- delivered motivational interviewing in primary care. Tucker, J. S., Ytterberg, L. K., Lenoch, M. L., Schmit, L. T., Mucha, I. D., Wooten, A. J., Lohse, M. C., Austin, M. C., & Mongeon Wahlen, J. K. (2013) Journal of pediatric nursing
Studien syftar till att
sjuksköterskor testar Let`s Go programmet vid motiverande samtal med barn som är överviktiga samt föräldrar vid besök i primärvården. Deltagarna i studien är barn mellan 4 till 18 år samt föräldrar. Dessa barn fick inte ta några mediciner under studien såsom preventivmedel, antidepressiva läkemedel och med mera. Använde Let`s Go vid det motiverande samtalen. Detta är ett program som hjälper barn och föräldrar att fokusera på ett beteendeförändrin g i deras
Motiverande samtal visade ha positiva effekter hos barnet och dess föräldrar. Man observerade en signifikant ökning av hälsosamma kostvanor i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. En större andel deltagare i interventionsgruppen minskade antal timmar på Tv-tittande och ökad fysisk aktivitet per dag jämfört med kontrollgruppen.
vardagliga vanor som leder till utveckling av övervikt hos barnet. USA Applying motivational interviewing (MI) in counselling obese and overweight children and parents in Swedish child healthcare. Söderlund, L.L., Malmsten, J., Bendtsten, P., & Nilsen, P. (2010).
Health Education Journal
Syftet med studien var att undersöka hur en kurs i
motiverande samtal (MI) till sjuksköterskor påverkar deras preventiva arbete mot barnfetma och barnets attityder till MI.
Kvantitativ studie. 76 sjuksköterskor slumpmässig utvalda från 33 olika barnhälsovård central i Östergötland deltog i utbildningen. Sjuksköterskorna kontaktades ett år senare för att svara på frågor per telefon. Sverige
MI hade en positiv effekt i diskussionen om vikt. De flesta MI-tekniker visade sig vara enkla att använda i mötet med barnet och föräldrarna. Ungefär hälften av sjuksköterskorna fortsatt använda MI i sitt arbete.
