BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Historien som leder till sång
Ett utvecklingsarbete i förskolan om hur barn producerar en sång utifrån en berättelse
The story that becomes a song
A study in preschool regarding children´s ability to produce a song based on a story
Anette Kron
Förskollärarexamen, musikprofil 210hp Datum för slutseminarium (2018-08-30)
Examinator: Sara Berglund Handledare: Ylva Holmberg
Preludium
Nu sitter jag i min veranda på gården belägen i en liten by. Tankarna snurrar kring arbetet som har varit ett spännande projekt att genomföra, men stundtals inte helt enkelt. När processen drog igång visste jag inte riktigt vilken förkunskap barnen hade sedan tidigare. Vilken nivå behövde projektet läggas på, för att utmana barnen på en lagom nivå? Det var svårt att i förväg sia om vilken del i projektet som skulle bli mest utmanande att genomföra. Jag måste nog säga att skrivprocessen var den del som blev mest utmanande.
Under projektets gång träffade jag härliga barn som tyckte att det var både svårt och roligt att arbeta i projektet. Barngruppen jag arbetade med var fantastisk och mötte mig med glädje och nyfikenhet. Det svåraste för dem var att förstå hur en berättelse kan ses som en sång. Vid varje tillfälle vi sågs, mötte jag barn som hade tänkt till kring de olika momenten och drev arbetet framåt med deras idéer. Jag fick även ett härligt mottagande från pedagogerna som var tacksamma att barnen fick möjlighet att delta i projektet.
Som barn växte jag upp med musik och med en musikalisk mamma. Hon sjöng både i kör och spelade klarinett i hemvärnets musikkår. Musik har alltid legat mig varmt om hjärtat. Som barn gillade jag även sagor och berättelser. Nu är jag inne på min sjätte termin på förskollärarutbildningen med musikprofil. När jag har varit och arbetat på olika förskolor har
min reflektion varit att böcker gärna läses undervilan, som alternativ i stället för att sova. Men
för mig belyser sagor och berättelser lika händelser som barn kan känna igen sig i, även om de ibland utspelar sig i en fantasivärld. Sagorna och berättelserna har ett större värde och syfte än att enbart fungera som en nedvarvande effekt. Kombinationen av intresset för musik och berättelse inspirerade mig till detta examensarbete. Vilket förde min tanke vidare till att vilja pröva en metod genom att arbeta med en berättelse som utgångspunkt till musikproducerande.
Slutligen vill jag tacka min handledare Ylva Holmberg för all handledning och uppmuntrande ord på vägen. Utan detta stöd hade arbetet inte blivit lika strukturerat, med alla pusselbitar på rätt plats. Med din positiva energi har du gett mig energi till att lägga in en extra växel för att slutföra arbetet. Jag vill även ge ett stort tack till min sambo Mikael som stått ut med mig under arbetets gång. Lika så till mina fantastiska vänner som ställt upp med stöttande ord. Till sist ett stort tack till examinatorn Sara Berglund som lyfte arbetet till en ny nivå och gav förslag på hur arbetet kunde lyftas ytterligare.
Abstrakt
Syftet med utvecklingsarbetet äratt ur ett didaktiskt perspektiv undersöka och analysera ett sätt
att arbeta med berättande som leder till musikproducerande. Arbetet, en kvalitativ studie med
abduktiv ansats, synliggör barns läroprocess i relation till språkliga- och musikaliska aspekter. Berättande leder till en producerad sång som visar hur dessa aspekter kan samspela i olika uttryck. Ofta sjungs det redan producerade sånger på förskolan medan det är mindre vanligt att det produceras musik i förskolan. Teorin tar sin grund ur musikdidaktiken med begrepp som innehåll (linjärt och/eller icke-linjärt), aktivitetsformer (sång, spel och rörelse) och funktion (reproduktion och produktion). Utöver dessa centrala begrepp är literacy av vikt för utvecklingsarbetets analys, där det synliggörs hur barn samtalar i en samspelsdialog genom att vara delaktiga, involverade och autonoma. Genom barnens samspeldialog med ledaren återberättas historien om Sandvargen och Zackarina. Resultatet visar att barngruppen, utifrån en existerande berättelse, samspelar i en samspelsdialog där de utmanas språkligt när sångtexten produceras. Dramaturgin förstärks med rytminstrument i varierad dynamik. Resultatet visar att vid framträdandet samspelar ledare, barn, musik och historia.
Innehållsförteckning
BAKGRUND ... 6
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7
2 TIDIGARE FORSKNING ... 8 2.1MUSIK I FÖRSKOLAN... 8 2.2LITERACY I FÖRSKOLAN ... 10 2.3MUSIK OCH SPRÅK ... 11 2.4SAMMANFATTNING ... 12 3 TEORI ... 14 3.1MUSIKDIDAKTIK ... 14 3.2LITERACY ... 15 4 METOD ... 18 4.1METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN ... 18 4.2URVAL ... 19 4.3GENOMFÖRANDE ... 19 4.3.1 Övergripande planering ... 20 4.4ANALYSFÖRFARANDE ... 21 4.5ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 21 5 RESULTAT ... 23
5.1BERÄTTANDE OCH SAMSPELSDIALOG ... 23
5.2ÅTERBLICK OCH PRODUKTION AV SÅNGTEXT ... 24
5.3MELODI I RELATION TILL SÅNGTEXT ... 25
5.4RYTMINSTRUMENT OCH DYNAMIK ... 28
5.5DYNAMIKEN VIDAREUTVECKLAS ... 29
5.6FRAMTRÄDANDET ... 30
6 ANALYS ... 31
6.1VILKA INNEHÅLLSLIGA ASPEKTER SYNLIGGÖRS SPRÅKLIGT OCH MUSIKALISKT? ... 31
6.2HUR SAMSPELAR DE SPRÅKLIGA OCH MUSIKALISKA UTTRYCKEN? ... 32
6.3PÅ VILKET SÄTT SAMSPELAR AKTÖRERNA DVS BARNEN OCH LEDAREN MED BERÄTTELSEN OCH MUSIKEN? ... 33
7 DISKUSSION ... 35
7.1RESULTATDISKUSSION ... 36
7.2METODDISKUSSION ... 38
7.3AVSLUTANDE ORD OCH FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 38
REFERENSLISTA ... 40
Bakgrund
I den svenska förskolans läroplan (SKOLFS 1998:16) står det skrivet att lärandet ska baseras på samspel mellan barn och vuxna. Förskolläraren har ett ansvar att stimulera och utmana barns språk- och kommunikationsutveckling. Förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga till att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. Barnen ska även utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd, lika så sträva efter en förmåga att leka med ord, uttrycka tankar och kommunicera med andra. De ska ges möjlighet att skapa och kommunicera genom bland annat sång och musik. Förskolläraren har ett ansvar att ge förutsättningar för utveckling och lärande, genom upplevelser som är roliga och meningsfulla i en trygg och lärorik miljö (Ibid.).
Stills (2011) forskning visar att förskolepedagoger vanligtvis endast sjunger med barnen och arbetar med sångtexternas innehåll. Ehrlins (2012) studie visar på barns musikalitet, där musik och språk förenas genom rytm, vilket har betydelse för förmågan att tala. I Holmbergs (2014) studie framkommer det att sångerna på förskolorna för det mesta är av reproducerande karaktär, det vill säga det sjungs mestadels sånger som barnen sedan tidigare kan, inget nytt produceras. Norling (2015) belyser i sin studie vikten av den sociala språkmiljön i förskolan, hur barn erhåller och utvecklar sitt språk via sagoläsning, drama och sång.
Mina erfarenheter vid en förskola i mellersta Skåne visar att det visserligen finns ett musikrum med olika instrument på förskolan, men att pedagogerna inte upplever sig kunniga inom musikområdet. Däremot arbetar de mycket med litteraturen som metod för språklig utveckling. Utvecklingsarbetet bygger på att, i samarbete med barn, producera en sång utifrån en existerande berättelse. Detta tar sin utgångspunkt i ett längre projekt, vilket bygger på ett antal steg där barnen är delaktiga i att producera en sångtext och framföra sången. I denna process arbetar barnen med historiens innebörd i syfte att främja språkutvecklingen, med den övergripande ambitionen att genom annorlunda metodik pröva hur arbete med språk och musik kan kombineras och lyftas i förskolan.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med utvecklingsarbetet äratt ur ett didaktiskt perspektiv undersöka och analysera ett sätt
att arbeta med berättande som leder till musikproducerande. Inom ramen för utvecklingsarbetet, som utförs tillsammans med en barngrupp, fokuseras följande frågeställningar:
- Vilka innehållsliga aspekter synliggörs språkligt och musikaliskt? - Hur samspelar de språkliga och musikaliska uttrycken?
2 Tidigare forskning
Den tidigare forskning som presenteras belyser vikten av att utveckla språkförståelsen genom språkrytm i en social handling via musiken samt hur musikaktiviteter kan byggas upp i förskolan. Forskningen delas in i olika kategorier, musik i förskolan, literacy i förskolan och musik och språk. Vetenskapliga artiklar utgår från databasen ERIC via EBSCO där sökorden music, literacy, emergent literacy, early childhood education and preschool har använts.
2.1 Musik i förskolan
Sundin (2001) studerar barns musikaliska utveckling och kreativitet. Hans intresse är musikaliska uttryck när de inte påverkas av vuxna. Bjørkvold (1985), som forskar om det musiska lärandet och barns spontansång, menar att det musiska lärandet har sitt ursprung i 1920-talets reformpedagogik och tanken kring att skapa en barnvänlig skola där det musiska står för samhörighet genom musik, dans och dikt. Ur ett musiskt perspektiv är vi alla musiska eftersom musik finns i våra liv redan när vi är foster.
2011 undersöker Still hur den musikaliska lärandemiljön ser ut utifrån barnvisors texter, melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning. Metoden i studien grundar sig i hermeneutik och videografi. Resultatet av musikaliska lärandemiljöer i finska daghem visar att pedagoger förmedlar kulturarv och nyare sånger. De har fokus på barnvisornas textinnehåll men arbetar inte aktivt med innebörden i samspelet med barnen. De använder sig av musikstunder för att utveckla språkförståelse och den social förmåga snarare än för att utveckla barns musikaliska kunnande (Still, 2011).
Syftet med Ehrlins (2012) studie är ur ett sociokulturellt perspektiv belysa musikens funktion och dess plats på två musikförskolor. Detta för att utveckla barns musikalitet steg för steg genom rytm och rörelse, med en start i det enkla där musik och språk förenas genom rytm. Språkrytm har betydelse för förmågan att tala och ger barnen redskap till att kunna tala. Det är
enetnografisk studie där observationer utförs i form av passivt deltagande. På förskola ett börjar
alla musiksamlingar med rörelsesång för att välkomna och uppmärksamma varje barn. Samlingen präglas av samtal där pedagoger leder samlingen och ställer frågor. Förskola två arbetar med musik i verksamheten och beskrivs som en utvecklingsprocess, där alla ska känna sig delaktiga. Barnen får påverka genom att ge förslag på sånger, när sånger upprepas får ord
mening. Musikaktiviteterna ger struktur och ordning genom att fullfölja det som påbörjats. Målet är att barn ska kunna utveckla det svenska språket när de uttrycker sig i musik, rytmik och rörelse, de blir på så vis delaktiga och lär sig kommunicera (Ehrlin, 2012).
Wassrins (2013) studie med syfte att synliggöra hur barn och pedagoger tillsammans bygger och upprätthåller musikaktiviteter. Hennes centrala frågor handlar om deltagarnas initiativ, vilka resurser som används, vilka positioner och vilka möjligheter barn har att medverka kring musikaktiviteterna. Studien har en videoetnografisk ansats och är gjord genom en deltagande observation. Wassrin har i sin studie inriktat sig på människors sociala handlingar så som musikaliska, verbala och kroppsliga. I musicking, utifrån de yngsta barnens kompetens, visar Wassrin att trots avsaknande av språk svarar barnen på musiken och pedagogernas initiativ samt tar egna initiativ. För att synliggöra barns aktörskap behövs vissa förutsättningar, exempelvis materiella resurser, ljudmiljö med utvalda instrument och verksamhet som tillåter initiativ. Barnen använder sig dessa kroppsliga och materiella verktyg i samspel med andra (Wassrin, 2013).
Syftet med Holmbergs avhandling (2014) är att testa ett alternativt språk för musikdidaktiska relationer. Genom vetenskaplig grund har begreppet musikskap skapats, ett didaktiskt grundat
begrepp, som omformar musikstundernas figuration. Figuration är ett didaktiskt grundat
begrepp och omformar musikstundens innebörd tillsammans med empiri och teori. Enligt Holmberg är musikskap ett helhetsperspektiv med fokus på musikstundens rörliga innehåll och iscensättning med fokus på olika aktörerna. Musik som objekt kan innebära att barn erbjuds att lära sig i och/eller om musik. Empirin till den kvalitativa studien är genererad på tre förskolor för att få syn på variationer och innehåll. Musikskap kan fungera som ett sätt att medvetet tänka igenom ett målinriktat sätt att arbeta med musik, sång, rytm och rörelse i förskolan (Holmberg, 2014).
Lagerlöfs avhandling (2016) handlar om yngre barns samspel med och i anslutning till musikteknologi. Fokus är att utveckla ett datorprogram och studera barns användning av detta. Projektet är tvärdisciplinärt där en mjukvara, MIROR Impro, utvecklas för att hjälpa barn att lära sig improvisera musik. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv i musikaliska aktiviteter med språkets betydelse för meningsskapande. Via experiment provas datorprogrammet i anslutning till synthesizer, sessionerna videofilmas, transkriberas och analyseras. Resultatet av studien synliggör barns integrering med musikteknologi, vilket riktas
mot turtagning mellan barn och teknologin. Detta för att få syn på hur teknologin stödjer barns musikspelande. Studien visar att vissa barn själv upptäcker hur teknologin fungerar med turtagning, andra barn behöver stöd för att upptäcka det. De äldre barnen utvecklar däremot olika former av spelande och rollspel, där deltagarna relaterar och svarar på kamraternas initiativ (Lagerlöf, 2016).
Fokus i Garvis (2012) utvecklingspedagogiska studie visar på hur musik används i förskolan där lärandet inte står i en enkel relation till hur barn upplever och uppfattar ett objekt. Är tanken att barn ska lära sig att röra sig till musik genom att följa musikens puls måste pulsen upplevas av barnen. Dialog mellan barn och pedagog handlar om kommunikation och att interagera. Det synliggör vikten av att pedagoger hjälper barn utveckla sin kunskap gällande musik genom att låta barnen uttrycka sig där pedagoger tar ett barns perspektiv. Pedagogernas tolkning av vad barnen säger är viktiga dimensioner gällande kommunikation. Olika typer av musikgenre används för att hjälpa barn utveckla variationer i musiken. Resultatet visar att pedagogers involvering i barns lärande kring musik kan hjälpa barn att bli utmanade i deras lärande (Garvis, 2012). (ibid.).
2.2 Literacy i förskolan
Fast (2007) följer sju barn under tre år i syfte att ta reda på i vilka sociala och kulturella sammanhang barnen möter och utövar textorienterade aktiviteter.Hon följer övergången mellan hem, förskola, förskoleklass och skola. Teori som används är literacy som kategoriseras på olika sätt, så som Family literacy, visual literacy och literacy och identitet. Ett annat uttryck är textorienterade aktiviteter som Fast (2007) använder genomgående i sin avhandling. Begrepp som används är populärkultur och medier i hemmet och literacy i förskolan. Det är en etnografisk studie där observationer, informella samtal, intervjuer, insamling av barns teckningar och texter görs, texter synliggörs i olika omfattning och det krävs olika mycket av barnen på de olika förskolorna i samband med läs- och skrivaktiviteterna. De sociala och kulturella sammanhangen i barns uppväxt påverkar vilka textorienterade aktiviteter barnen möter. För de sju barnen är modersmålet ett tillträde till social gemenskap och att kunna uttrycka känslor. På egen hand utövar barnen olika traditioner genom att låtsas läsa och skriva. En ny upptäckt är hur barnen delar sitt engagemang för populärkulturella texter med andra (Fast, 2007).
Björklunds (2008) etnografiska studie syftar till ur ett sociokulturellt perspektiv få kunskap kring hur barn erövrar och uttrycker litteracitet. Björklund samlar in empirin med hjälp av videoinspelning, med fokus på hur barn i 1,5-3 år berättar och återberättar genom verbal och icke verbal kommunikation. Det framkommer att barn utforskar och prövar litteracitetens möjligheter och begränsningar i samspel med varandra. Genom att delta och skapa två tydliga former av litteracitethändelser där de får möjlighet att erövra och uttrycka sig, dels genom berättande och dels genom läsande och skrivande (Ibid).
2.3 Musik och språk
Att integrera upplevelser av musik i tidig ålder stödjer barns språkliga utveckling. Paquette och Rieg (2008) beskriver fördelen med upplevelser av musik vid det dagliga praktiska arbetet, vilket utvecklar barns språkliga förmåga. Musik kan förvandla ett klassrum till en trevlig och positiv lärmiljö där barn frodas emotionellt, socialt och akademiskt. Det ger barn struktur och öppnar upp för musikaliska aktiviteter i en kreativ miljö med tillit och respekt. Många olika strategier kan användas för att komponera musik till en berättelse och berättande dimensioner. Lektioner i språk kan tillsammans med musik förbättra den språkliga förmågan. Sånger kan användas för att lära variationer i språket så som utökat ordförråd och des meningsbyggnad (Paquette & Rieg 2008).
Norlings (2015) avhandling grundar sig i fyra olika delstudier med utgångspunkt och syfte i den sociala språkmiljön i förskolan gällande kvalitetsfrämjande dimensioner så som hur personalen engagerar sig samt vilka strategier och förhållningssätt de har. De fyra delstudierna utgår från enkäter till personal, skattningsobservationer av den sociala språkmiljön, fokusgruppsintervjuer samt videosekvenser av personal. Metoden utgår från ett observationsschema där både kvantitativ och kvalitativ ansats används som metoder. Studien utgår från social språkmiljö med förankring i begreppet emergent literacy där olika erfarenheter kring begrepp erhålls i språkmiljön från sagoläsning, böcker som varit tillgängliga, drama och sång samt hur texter och symboler används. I resultat har tre dimensioner av förskolepersonals strategier framträtt: 1) Kamratinteraktionen, en lekstrategi där barn delas in i mindre grupper för att underlätta kamratinteraktionen, 2) Den emotionella strategin där pedagogernas lyhördhet och förmåga att anpassa aktiviteter efter barnens intresse och behov genom att uppmuntra barnen till samspel och låta dem tala till punkt och våga uttrycka sig, samt 3) De stödjande kommunikativa strategierna, där bland annat sång, musik, artefakter, multimodala verktyg,
gester och öppna frågor, återkoppling och varierat språk är i fokus genom exempelvis öppna frågor, ett varierat språkbruk, återkoppling och stöd för muntlig språkutveckling (Norling, 2015).
2.4 Sammanfattning
Tidigare studier visar hur barns musikaliska utveckling sker när de påverkas av vuxna, men olika studier har lagt tyngdpunkt på olika delar. Still (2011) studerar hur pedagoger arbetar med utommusikaliska mål, genom att ta avstamp i sångtexternas innehåll medan Ehrlin (2012) arbetar med inommusikaliska mål så som rytm och rörelse.
Föreliggande utvecklingsarbete tar sin utgångspunkt i utommusikaliska mål, där syftet är att samtala om att vara behövd, vilket senare leder till en sångtext. Senare i processen växlar fokus till inommusikaliska mål där sångens uttryck förstärks genom dynamiken, vilket gör att studien drar nytta av de tidigare forskningsstudiernas resultat.
I Lagerlöfs (2016) studie går utvecklingsarbetet i en annan riktning och Lagerlöfs syfte är då snarare att lära barn improvisera musik. Metoden i föreliggande utvecklingsarbetet blir då snarare att improvisera dynamiken i sången med rytminstrument. Utifrån literacy i förskolan görs studier av Fast (2007) och Björklund (2008) kring hur barn erövrar och uttrycker litteracitet. Björklund (2008) studerar hur pedagoger engagerar sig kring språkmiljön i förskolan för att uppmuntra barn till samspel och våga uttrycka sig. Föreliggande utvecklingsarbete tar sin utgångspunkt i Fast (2007) och Björklund (2008) när barnen samtalar kring berättelsen som vidare leder in till en sångtext. Vidare studeras vikten av musik som ett sätt att utveckla barns språkliga förmåga samt hur musik används för att få fram variationer i språket (Paquette & Rieg, 2008).
I föreliggande utvecklingsarbete arbetas en egen metod fram som bygger på tidigare genomgången forskning att arbeta språkligt och musikaliskt. Genom att barnen får vända och vrida på orden så att de passar till melodin, utmanas det språkliga lärandet och barnen lär sig
att ändra på orden och utökar därmed sitt ordförråd. Genom att pröva en ny metod för språkligt
och musikaliskt lärande, produceras ny kunskap som utmanar barnen i deras fantasi och kreativitet. Genom Ehrlins (2012) studie där barnen övar sig i språkrytm och Wassrins (2013) studie där barnen tillsammans med en pedagog skapar en musikaktivitet knyts föreliggande
utvecklingsarbete ihop med tidigare forskning. I fortsatta föreliggande utvecklingsarbetet analyseras Holmbergs (2014) musikskap genom empirin. Genom att skapa en sångtext arbetas det med språkutveckling. Även Björklunds (2008) avhandling kommer vara ett stöd i analysen av hur barnens samtalsdialog förs.
3 Teori
I detta kapitel kommer en genomgång av teoretisk referensram och centrala begrepp som analysen till utvecklingsarbetet tar sin grund i, beskrivas. De teoretiska utgångspunkterna är musikdidaktik och literacy.
3.1 Musikdidaktik
Holmberg (2014) menar att didaktik i förskolan innehåller frågor som; Vad? Hur? Vem eller Vilka? och Varför? Didaktiken kan delas in i allmändidaktik och ämnesdidaktik. Didaktiken står för läran om undervisning och beskriver hur verkligheten upplevs, men även hur verkligheten bör vara. De didaktiska frågorna fungerar som ett stöd för att få med alla delar i en planerad aktivitet. Vad-frågan tar fasta på innehållet, vad individen ska lära sig. Hur-frågan handlar om metoden för individens lärande. Vem- eller Vilka-frågan är den eller de som ska lära sig och tillsammans med vem. Den fjärde och sista frågan Varför handlar om varför någon ska lära sig.
Enligt Holmberg (2014) är musikskap ett didaktiskt begrepp som låter empiri och teori mötas. Musikskap är ett helhetsperspektiv med fokus på musikstundens rörliga innehåll, iscensättning och olika aktörer. Det finns aktiviteter som sång, spel och rörelse i musikämnets innehåll. Fokus kan ligga på att lära sig en visa eller lärandet kring vad texten i sången förmedlar. Ses det som ett sångämne är sången ett medel och/eller alternativt ett innehåll i musikstunden. Musikaktiviteter kan även användas för att ge en förståelse kring musikens strukturella aspekter
till exempel takt, tempo och klang. Musikaktiviteter kan vara producerande och/eller
reproducerande och Nielsen (2006) kallar detta för funktionsområde. Reproduktion handlar om
att sjunga en tidigare skapad sång alternativt att härma en rytm eller rörelse. Produktion handlar om att skapa, komponera, arrangera och improvisera. Att producera handlar om att skapa en sång i en aktivitet på förskolan (Holmberg, 2014).
En musikstund kan vara linjär eller icke-linjär. Det linjära är det innehåll som planeras i förväg medan det icke-linjära innehållet är det som sker spontant. En icke-linjär händelse kan vara att musikstundens fokus ska vara tempo men ett barn vill leka spindelmannen. Vänder pedagogen detta icke-linjära till att leka spindelmannen i olika tempo sker ett icke-linjärt inspel till det
Innehåll i en musikstund kan, utifrån ett musikdidaktiskt perspektiv, baseras på tre olika
aktiviteter sångämne, ljudämne och rörelseämne. I aktiviteten sångämne är sången medel och/eller innehåll. Ljudämne innebär att spela på rytminstrument alternativt ha sinnligheten av ljud i fokus. Rörelseämne innebär att se på musik som rörelse, exempelvis kan en dirigents kroppsrörelse ses som musik, genom att dirigentens rörelseschema uttrycker ett musikaliskt uttryck (Holmberg, 2014).
När en musikstund planeras och genomförs finns det fyra olika lärande former att ha i åtanke:
lära i, om, med och genom musik. Att lära i och om musik handlar om att fokusera musik som
mål. Exempelvis kan aktiviteten handla om musikens strukturella dimension. Att lära med och genom musik handlar om att använda musiken som medel för annat lärande, exempelvis språk, matematik eller socialisation (Holmberg, 2014).
Vid en musikstund finns det olika aktörer såsom barnen, pedagogen och musiken. Detta handlar om den didaktiska Vem-frågan och vilka som kan inkluderas i musikstunden där barn och pedagoger är omgivna av musik. Under en musikstund finns det olika spelare. Igångspelare är någon som sätter igång en handling. Samspelare är det som växer fram gemensamt medan en
Medspelare är någon som gör det som förväntas utan att tillföra något nytt. Motspelare spelar
fram en disharmoni genom att göra motstånd (Holmberg, 2014).
I föreliggande utvecklingsarbete är begreppen sångämne och ljudämne centrala för analysen av inommusikaliskt mål av empirin med ett linjärt innehåll. Vidare kommer musikstundens
aktiviteter handla om hur aktörerna lär i, om, med och genom musik för att producera en
sångtext med en varierande dynamik. Begreppen används för att tolka empirin gällande det som sker i de olika stegen.
3.2 Literacy
Björklund (2008) skriver att litteracitet kan ses som en social praktik där de som deltar bygger kunskap genom att interagera med sin omgivning. Barn kommunicerar redan när de föds och möter andra människor. I förskolan prövar barn litteracitet i samspel med andra (Björklund, 2008) där de bland annat erbjuds att delta och kommunicera i sagostunder och blir involverade på olika sätt. Tre olika kategorier gällande berättarkunskap visar hur barn erövrar, uttrycker och skapar plats för litteracitet i olika sammanhang (Björklund, 2008). Det är i berättandet som
barn får pröva sina möjligheter att återskapa och skapa ett eget uttryck. På så vis byggs barnens berättarkunskap upp:
Involvering: Barn berättar i en dialog tillsammans med andra Delaktighet: Barn har rätt till att berätta och initiera till berättande Autonomi: Barn berättar sagor och bestämmer över sitt berättande
När barn involveras i berättandetskapas förutsättningar för dem att förstå litteracitet och hur
berättande kan gå till. Utgångspunkter för en fungerande samspelsdialog är att fråga, lyssna
och svara, vilket kan leda till att berätta tillsammans. En kommunikation kan ske via en pedagog som vägleder och pratar tillsammans med barnen och ger svar på frågor som framkommer i dialogen. En dialog kan till exempel uppstå när något behöver redas ut där barn tillsammans med en pedagog kan sätta ord på en händelse (Björklund, 2008).
När involvering sker är det ofta pedagogen som leder samtalen men genom delaktighet skapar barnen själva en del i berättandet. Detta kan ske genom frågor att tala kring tillsammans med andra. Får barnen skapa en dialog och ett berättande kan de pröva omgivningens svar och reaktioner till det som de vill förmedla. Det betyder att barnen kan påverka riktningen i sitt
berättande och avsluta som de vill. Hur orden används i samtal får betydelse för hur en dialog
eller en berättelse utvecklar sig. Det är genom erfarenheter som berättandet skapas (Björklund, 2008).
Autonomi sker i berättandet när innebörden i berättandet blir mer känt för barnen. I de tidigare
exemplen av involvering och delaktighet i berättandet sker de genom stöd av en vuxen. Om barn uppmuntras till berättande mellan varandra i stället för att rikta det mot en pedagog sker en autonomi. Olika redskap kan användas för att få igång barnen till att vilja berätta för sina kamrater. Ett exempel kan vara att de har en pärm med innehåll i som de själv skapat. Visar de denna pärm för en kamrat och berättar vad som finns i den ger de en förutsättning till
berättandet på barnens egna villkor och då kan barns identitet som berättare möjliggöras. Får
barnen interagera med berättande i fokus erövrar de olika verktyg för det egna berättandet. Genom berättandet erövrar barnen språket, vilket är en av grundstenarna till litteracitet (Björklund, 2008).
I föreliggande utvecklingsarbete kommer begrepp som samspelsdialog, involvering,
centrala begreppen som används ska förmedla en bild av hur teori och analys hänger samman. Utvecklingsarbetet börjar i berättandet genom att det förs en samspelsdialog där barnen blir
delaktiga, och avslutas i en sångtext där barnen hittar verktyg till sitt eget berättande vilket leder
4 Metod
Här presenteras de metoder som används i utvecklingsarbetet, där en sångtext producerats utifrån en existerande berättelse. Vidare redogörs för urvalsprocessen, genomförande, etiska överväganden samt analysmetod.
4.1 Metodologiska överväganden
Föreliggande utvecklingsarbete är en kvalitativ studie med abduktiv ansats där syfte och frågeställningar styr valet av metod. Det som Alvehus (2013) menar präglar en kvalitativ studie är att forskaren befinner sig själv i den sociala verklighet som analyseras och genomför samtidigt datainsamling och tolkning i växelverkan. Det kvalitativa synsättet riktar intresset mot individen, frågor ställs som individen tolkar och formar. Syftet med utvecklingsarbetet är att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka och analysera ett sätt att arbeta med berättande som kan leda till musikproducerande. För att matcha syftet anses en kvalitativ metod lämplig snarare än en kvantitativ eftersom arbetet innebär att forskaren befinner sig själv i den sociala kontext där utvecklingsarbetet äger rum.
Observationer kan utföras på i huvudsak två olika sätt, genom aktivt respektive passivt deltagande. I en aktivt deltagande observation är forskaren delaktig under processens gång medan en passivt deltagande observatör håller sig i bakgrunden (Larsen, 2009). I detta utvecklingsarbete har jag en dubbel roll, dels som deltagande observatör och dels som ledare för aktiviteterna. Under högläsningen är ledarskapet tydligt genom att jag läser berättelsen för barnen. Vid andra tillfällen, som när rytminstrumenten utforskas, tar jag ett steg tillbaka för att på så sätt få syn på hur barnen hanterar de olika instrumenten.
För att dels inte missa viktiga detaljer i de olika stegen och dels kunna vara fullt närvarande har empirin samlats in med hjälp av ljudupptagning. Det finns fördelar och nackdelar med ljudupptagning i de olika stegen. En fördel med ljudupptagning kan vara att alla ord uppfattas dvs transkriberingen blir noggrann och inget missas i dialogen (Alvehus, 2013). En nackdel kan vara att deltagarna störs och därmed begränsas berättandet. En tredje aspekt att förhålla sig till för att inte missa viktiga detaljer i de olika stegen, uppfatta barnens kroppsliga uttryck och vara fullt närvarande är i stället för ljudupptagning använda videofilmning. Något som avsevärt försvårar videofilmning är datalagsförordningen GDPR.
4.2 Urval
Förskolan, där utvecklingsarbetet genomförts, ligger i mellersta Skåne och bestod av fyra avdelningar där tre bestod av barn mellan 1-3 år och en bestod av barn mellan 3-5 år. Antal barn på de olika avdelningarna varierade. Den barngrupp som har erbjöds deltagande i genomförandet av utvecklingsarbetet bestod av 22 barn i femårsåldern. Av dessa 22 barn valde sju vårdnadshavare att låta sina barn få deltaga. Vid tiden för genomförandet är endast fem av de sju tänkta barnen närvarande i förskolan. Anledningen till att valet av barngrupp blev en femårsgrupp var att dessa barn har mest utvecklat språk. Barnen, på denna förskola, har redan som ettåringar mött sagans värld när de arbetat med bockarna Bruse på samlingen. Pedagogerna läste sagan och sjöng sången som senare lede till promenader i närområdet där de
hittade olika broar att lekavid och gestalta berättelsen. Barnen har sedan ettårsåldern tränats i
att bearbeta en saga språkligt och arbeta med den på olika sätt. Under åren har barngruppen arbetat med berättelser t ex genom att pedagogerna beställt en boklåda utifrån temat ”Konst och kultur – det magiska språket” där de läst om Jätten Finn. Barnen samtalar ofta om sagors innehåll, dessa samtal leder barn och pedagoger in till valet av en kapitelbok Stora boken om
Sandvargen (Lind, 2015). Under barn och pedagogers arbete med boken, som belyser olika
händelser i livet, tar utvecklingsarbetet sin utgångspunkt i att pröva en metodik i syfte att, ur ett
didaktiskt perspektiv,undersöka och analysera ett sätt att arbeta med berättande som leder till
musikproducerande.
4.3 Genomförande
Ett besök görs på förskolan för att ta reda på vad de arbetar med just nu. Förskolläraren presenterar en kapitelbok vid namnet Stora boken om Sandvargen (Lind, 2015), en bok som belyser olika teman. Förskolläraren har läst tio kapitel för barngruppen och ska påbörja kapitel elva ”Vem behöver Zackarina”. Valet för utvecklingsarbetet blir att fortsätta arbeta med befintlig bok istället för att tillföra ny litteratur. Genomförandet av arbetet delas upp i olika delmoment: 1) att ledaren läser ett kapitel ur boken 2) samtal mellan barn och ledare om kapitlet samt 3) barn och ledare producerar en sångtext. De olika delmomenten sker vid sex olika tillfällen fördelat under tre veckor. Vid utvecklingsarbetets början planeras fyra tillfällen in för att läsa, diskutera, producera, testa och öva. Senare läggs två tillfällen till, utifrån önskemål från barnen, eftersom de vill visa för sina kamrater vad de åstadkommit. Ett av de två tillagda tillfällena planeras för att ge barnen möjlighet att uppträda för sina kamrater. Innan
utvecklingsarbetet genomförs producerar ledaren några förslag till melodier. Efter tillfälle två produceras den slutliga melodin utifrån barnens önskemål.
4.3.1 Övergripande planering
Innan utvecklingsarbetet startas skapas en övergripande planering som sträcker sig över tre veckor. Planeringens struktur görs utifrån olika steg såsom högläsning, textskapande, sångämne och ljudämne, med stöd av didaktiska frågor. Samspelsdialog och skapande genomsyrar utvecklingsarbetet med inom- och utommusikaliska mål.
Tillfälle ett – Berättande och samspelsdialog
Jag läser ett avsnitt (kallat ”Vem behöver Zackarina”) ur Stora boken om Sandvargen (Lind, 2015). Efteråt talar jag med barnen om kapitlets innehåll.
Tillfälle två – Återblick och produktion av sångtext
Barnen och jag ger en återblick av vad avsnittet ”Vem behöver Zackarina” handlar om och sångtexten börjar skapas.
Tillfälle tre – Melodi i relation till sångtext
Melodin, som skapats utifrån barnens önskemål, presenteras för barnen av mig. Därefter fortsätter textskapandet.
Tillfälle fyra – Rytminstrument och dynamik
Jag presenterar rytminstrument och barnen får pröva att spela på dem.
Tillfälle fem – Dynamiken vidareutvecklas
Barnen över på dynamiken och arbetet med rytminstrumenten utvecklas. Barnen övar även på sången.
Vid tillfälle sex – Framträdandet
Barnen övar på sången och göra ett framträdande, med sång och rytminstrument, för sina kamrater.
4.4 Analysförfarande
Utvecklingsarbetet analyseras utifrån en abduktiv ansats, vilket innebär ett samspel mellan deduktiv och induktiv ansats. En deduktiv ansats utgår ifrån teoretiska föreställningar som prövar det empiriska materialet medan induktiv ansats tar sin utgångspunkt i det empiriska materialet utan någon teoretisk förståelse. I en kvalitativ studie är det svårt att analysera empirin utifrån enbart ett synsätt eftersom det sker en tolkningsprocess av materialet. Empiri och teori samspelar med varandra för att upptäcka nya aspekter i det som tolkas (Alvehus, 2013). Empirin samlas in med hjälp av ljudupptagning, materialet transkriberas och kategoriseras i olika teman. De olika teman av centrala begrepp hjälper till att tolka empirin. Följande begrepp sorterar materialet i olika kategorier: Lärandeformer i, om, med och genom är en kategori. Funktion så som reproduktion och produktion är en annan kategori. Innehåll linjärt och icke-linjärt är en tredje kategori. Aktiviteter sångämne, ljudämne och rörelseämne är en fjärde kategori. Aktörer och spelare barnen, pedagog/ledare, musiken, igångspelare, samspelare, medspelare och motspelare är en femte kategori. Berättande involvering, delaktighet och autonomi är en sjätte kategori. Samspelsdialog fråga, lyssna och svara är en sjunde kategori. De centrala begrepp som föreliggande utvecklingsarbete tematiserats utifrån hjälper till att rikta blicken mot den del av empirin som ger svar på utvecklingsarbetets syfte och frågeställningar. Analysen görs även utifrån de didaktiska frågorna: vad, hur vem och varför. Transkriberingen tar ungefär 20 timmar att genomföra. Den producerade sången skrivs ned, med hjälp av appen ”Notation Pad”, i noter vilket tar ca 20 timmar.
4.5 Etiska överväganden
Utvecklingsarbetet har tagit hänsyn till Vetenskapsrådets fyra huvudkrav: informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Det är forskarens uppgift att informera de berörda i den aktuella forskningen. Forskaren ska informera om vad som ingår i arbetet och vad som gäller för deltagarna. Utvecklingsarbetets syfte ska tydligt framgå och en beskrivning av genomförandet ska tillhandahållas. Utvecklingsarbetet startas genom att rektorn på aktuell förskola kontaktas via mail och en projektskiss bifogas för att ge en övergripande förståelse kring vad projektet handlar om. I nästa steg kontaktas berörda pedagoger till barngruppen och även de får ta del av projektskissen. Pedagogerna tycker det ska bli lärorikt och intressant att följa utvecklingsarbetet då de känner att detta är ett område de inte är vana att arbeta med. Efter att de berörda pedagogerna gett sitt
godkännande delas samtyckesblanketter (Bilaga1) ut till vårdnadshavarna, där det tydligt
framgår syftet med utvecklingsarbetet. 22 blanketter delas ut varavsju vårdnadshavare ger sitt
medgivande till att deras barn får delta. Vid tiden för genomförande är endast fem av de sju tänkta barnen närvarande i förskolan. Första mötet med barngruppen sker genom samtal i musikrummet där frågan om deltagande ställs till barnen. Barnen får reda på att de kan avbryta sin medverkan i utvecklingsarbetet när de vill under processens gång.
I enlighet med Vetenskapsrådets konfidentialitetskrav skrivs det fram att deltagarna ej ska kunna identifieras. I detta krav ingår att personuppgifter ska förvaras så att obehöriga ej kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, 2002). Alla deltagare i projektet är avkodade med fiktiva namn, likaså förskolan. Samtyckesblanketterna förvaras på förskolan i enlighet med gällande regelverk. Vid transkriberingen från ljudupptagningen avkodas namnen så att de ej går att härleda till person. Ipaden där ljudupptagningen spelas in förvaras på den berörda förskolan i enlighet med gällande regelverk.
Nyttjandekravet i utvecklingsarbetet gör gällande att tystnadsplikt så som att ej använda etiskt
känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer gäller (Vetenskapsrådet, 2002). Under transkriberingens gång kommer känslig information att tas bort och enbart det som tillhör arbetet kommer att transkriberas. I samtyckesblanketten har det skrivits in hur det insamlade materialet kommer att nyttjas. Samtliga vårdnadshavare har gett samtycke till att använda empirin till utvecklingsarbetet.
5 Resultat
Utifrån ett didaktiskt perspektiv kommer utvecklingsarbetets resultat att presenteras. Metodiken används för att berättandet ska ses som en väg till musikproducerande. Processen kommer att presenteras i olika steg från högläsning till skapandet av texten med förstärkning av rytminstrumentens dynamik.
5.1 Berättande och samspelsdialog
Utvecklingsarbetet börjar med högläsning av kapitlet ”Vem behöver Zackarina”. Barnen får i uppdrag att lyssna och försöka minnas vad kapitlet handlar om. Högläsningen sker i musikrummet på en rund grön matta. Högläsningen avslutas med att barnen får återberätta vad som hänt. Berättelsen handlar om hur en pappa står och suckar i köket över all disk. Zackarina vill gärna hjälpa till, men pappa anser att det blir stökigt, vilket föranleder att hon blir ledsen och går ner till stranden. Där möter Zackarina Sandvargen som är upptagen med att bygga ett sandslott. Sandvargen saknar en flagga som Zackarina hittar och då blir Sandvargen glad. Zackarina går trallande glad hemåt, men utanför huset påminns hon om varför hon gått hemifrån. Väl innanför dörren ser hon att disken står kvar eftersom pappa tappat diskproppen under kylskåpet. Efter att Zackarina hjälpt sin pappa att ta fram diskproppen får hon lov att diska. Under tiden som högläsningen sker stannar jag, tillsammans med barnen, upp vid några tillfällen och en samtalsdialog sker när barnen tittar på en bild i boken med sandslottet och Sandvargen. Denna samspelsdialog sker även efter kapitlets slut då vi talar om kapitlets innehåll samt vad det förmedlar. Avslutningsvis berättar jag för barnen hur processen kommer se ut, att de, under sex förmiddagar, kommer arbeta med boken på olika sätt som ska resultera i en producerad sång.
Anette: Kommer ni ihåg vad kapitlet handlar om?
Gabriel: Vem behöver Zackarina!
Valdemar: Zackarina blev ledsen.
Daniel: För att pappan sa till henne att hon får inte lov att hjälpa till.
Johan: Man måste hjälpa till och man kan vara lite snabbare också.
Gabriel: Att hon inte fick lov att diska och när Zackarina kom tillbaka till huset, var det som innan.
Johan: Han skulle ta proppen som låg under kylen. Men den nådde han inte så Zackarina fick ta den.
Gabriel: Ja för han hade för stor hand.
Desiree: Någon kan behöva hjälp och jag behöver dig.
5.2 Återblick och produktion av sångtext
Tillfälle två börjar med en återblick gällande kapitlets innehåll och ordet ”behövd”. Utgångspunkten är att starta en samspelsdialog genom att ställa frågor till barnen. I dialogen sätter barnen ord på det som sker i berättelsen. Barnen leds in på nya frågor för att synliggöra
om de förstår ordet ”behövd”. Gabriel berättar hur han är behövd på fredagar när han skär gurka
till tacosen och mamma och pappa blir glada. Gabriel jämför denna handling med pappan i berättelsen som behöver Zackarina när han tappat diskproppen under kylskåpet och hur glad han blir när hennes hand är lagom stor för att nå den. Efter detta samtal fortsätter samtalet och barnen leds in till sången de ska producera tillsammans. De samtalar om hur de tror att Sandvargen ser ut och var han bor. Johan berättar att Sandvargen vet vad som hände för länge sedan, men kommer inte ihåg vad som hände för en kort stund sedan.
Anette: Vad menas med att känna sig behövd?
Desiree: Att man behöver någon.
Johan: Pappan behövde inte hennes hjälp och Sandvargen ville inte leka med henne och man kan sakna någon, jag saknar faktiskt Sara.
Anette: Det kan jag förstå att du gör.
Desiree: Om jag har tagit sönder något så behöver jag hjälp av någon att fixa det.
Anette: Ja! Men hur kan man känna sig behövd? På vilket sätt kan man känna sig behövd Gabriel?
Gabriel: Att någon behöver hjälp och då behöver mig. Jag hjälper till på fredagar och skär gurkan till tacosen.
Anette: Det är helt rätt att du kan känna dig behövd när du kan hjälpa någon.
Barnens berättande leder vidare in till skapandet av sångtexten. Sångtexten behöver en inledning, en vers och ett tydligt slut.
Anette: Nu ska vi börja med att skapa en sångtext, denna text kan ni se som en berättelse. För att skapa en sång behöver vi först skriva texten, vad det är ni känner boken vill berätta.
Gabriel: Den ska vara perfekt och inte rolig!
Johan: Sandvargen bor i sanden och simmar i havet.
Gabriel: Sandvargen ser ut som sand, han är vit, lite brun och orange med glittrig päls.
Desiree: Men vi kan väl bara trycka ut texten om sandvargen sången det är ju bara att trycka ut den.
Anette: Fast vi ska skapa en ny text tillsammans.
Valdemar: Wow ska vi göra text det vill jag göra men inte sjunga. Valdemar: Vi kan väl rimma?
Anette: Ska vi rimma?
Valdemar: Men vi kan väl bara hitta en och skriva den?
Desiree: Så här Sandvargen tassar på stranden Zackarina kommer och sandvargen badar och då kom en bläckfisk.
Johan: Zackarina har gått till stranden byggt ett hus med sandvargen och sandvargen badar och när bläckfisken kommer.
Valdemar: Hm det är svårt att göra sången.
Anette: Men är något svårt så får vi hjälpas åt att lära sig något så berätta
vad ni tycker att den handlade om?
5.3 Melodi i relation till sångtext
Inför detta möte med barnen har en melodi producerats utifrån deras önskemål, melodin presenteras för barnen och arbetet startar med att få sångtexten att passa till melodin och sångrytmen och variation av tonhöjd. Barnen sjunger mening för mening och byter ut ord tills de passar till melodin men ändå förmedlar samma innebörd. Tanken med denna process är att skriva en ny sångtext utifrån en redan existerande berättelse och utmana barnen språkligt.
Desiree: Zackarina bor i huset vid stranden.
Jag prövaratt sjunga meningen som Desiree uttryckt, några ord får ändras och andra ord läggs till.
Valdemar: Hon vill ha någon att leka med…
Johan: … och ha roligt.
Anette: Då testar vi hur det passar in till melodin.
Återigen sjunger jag meningen med barnen, ändrar de ord som behövs och provar igen. På detta sätt byggs sången upp mening för mening, ord för ord tills sången är klar. Det krävs stor lyhördhet och visst ordförråd av barnen för att de ska klara att ändra på meningar som har samma innebörd men formuleras på ett annat sätt. När väl sångtexten är klar i relation till melodin sjunger vi den färdiga sången tillsammans.
5.4 Rytminstrument och dynamik
Vid nästa tillfälle närbarnen kommer in i musikrummet ligger rytminstrument redan på mattan
och de testar först att spela på instrumenten helt fritt. Efter en stund får de sätta ord på hur de upplever att de olika instrumenten låter. Barnen får reda på vad de olika rytminstrumenten heter samt förklaring kring dynamik, dvs att instrumenten kan låta starkt eller svagt. Vi samtalar om hur en cymbal kan låta starkt och en äggmaracas kan låta svagt. Barnen blir ombedda att fundera över vilka instrument som ska användas för att förstärka det som sker i sången.
Bilden visar de olika rytminstrumenten barnen använt. Längst upp från vänster finns bastamburin och triangel. Längst ner från vänster finns claves, cymbal och gurka. Ovanför cymbalerna finns äggmaracas och bjällerkrans.
Anette: Triangeln hur låter den låter den mjukt eller hårt?
Desiree: Den är fin den plingar så fint.
Anette: När jag slår på trumman hur låter det? Låter det glatt eller är det mer bestämt och stark?
Johan: Den har ett rätt starkt ljud.
Anette: Om vi tar en äggmaracas och skakar den hur låter den? Kan den passa till när sandvargen tassar på stranden?
Desiree: Ja, det gör den och triangeln ska vi ha i början det låter bra.
Anette: Gurkan då passar den in någonstans.
Valdemar: Ja, när de hamrar och spikar lyssna och cymbalen den ska vara slutet
Barnen kommer fram till vilka rytminstrument som ska användas och var i sången de olika instrumenten passar in för att förstärka det texten vill förmedla. Sången har en form av inbyggd dynamik som förstärks med rytminstrumenten. Dynamiken varierar i de olika delarna i sången, till en början svagt med en triangel som övergår till bastamburinen vilket gestaltar Sandvargen som tassar på stranden. När Sandvargen glimmar ute på havet spelar Desirée på bjällerkransen. Plötsligt kommer en bläckfisk och allting blir tyst, ingen ska hitta Sandvargen. I takt 50 bygger Zackarina och Sandvargen ett hus, vilket föranleder att barnen slår hårt på trumman, en gestaltning i hur hårt de arbetar med huset. Plötsligt glömmer Sandvargen Zackarina och triangeln börjar ensam spela för att gestalta en känsla av sorgsenhet. I takt 64 tystnar alla instrument, barnen uttrycker att detta är viktigt eftersom ingen ska missa den stora smällen, och därefter avslutas sången med att två cymbaler anslår mot varandra.
5.5 Dynamiken vidareutvecklas
Innehållet under det femte tillfället ska egentligen handla om att öva på sången tillsammans
med rytminstrumenten så som barnen bestämt vid föregående träff men något har hänt med
barnen sedan förra tillfället, speciellt med Johan. Han säger direkt att några instrument behöver bytas ut och motiverar varför samt spelar för att illustrera hur han tänkt. De andra barnen instämmer och instrumenten byts ut. Efter detta inslag av ett ickelinjärt innehåll leds barnen vidare in till det som var planerat för dagen, vilket är att sjunga sången och spela instrumenten.
Johan: Anette jag har tänkt på en sak vi behöver byta några instrument. Lyssna drar jag med fingrarna på trumman så låter det som om han går på stranden hör du så bra det blir. Och den stora trumman slår vi på den så hamrar vi och spikar hör du (och slår samtidigt på trumman).
Anette: Det blir jättebra då testar vi det och om triangel ska vara i början så får ni slå på den försiktigt så att det låter behagligt och ge ett lugn eftersom ni ville att låten skulle vara lugn.
5.6 Framträdandet
Denna dag ska barnen uppträda, med sin producerade sång i varierad dynamik och
rytminstrument som förstärker berättelsen i sången, för sina kamrater. Dagen börjar med att barnen övar att sjunga och spela sången några gånger, medan två förskollärare smyger in, lyssnar hur det låter och blir tårögda. När barnen övat klart går de till matsalen för att ställa ordning scenen samt ordna sittplatser till sina kamrater. Vid framträdandet ska barnen först sjunga sången utan rytminstrument och därefter spela på rytminstrument och sjunga samtidigt. Barnen har under tre veckor sett framemot dagen men ställer ändå frågan; ”Är det verkligen idag?”
6 Analys
Syftet med utvecklingsarbetet äratt ur ett didaktiskt perspektiv undersöka och analysera ett sätt
att arbeta med berättande som leder till musikproducerande. Metodiken som utvecklas under
arbetet utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, vem och varför. Vad-fråganleder in till den
existerande berättelsen som förmedlas via högläsning och avslutas i en producerad sångtext. Barnen arbetar språkligt och musikaliskt fördelat i olika steg. De övar sig i att föra en
samspelsdialog dvs tränar sig språkligt, vilket leder till lärande i relation till musikproducerande
och arbete med dynamiken. Hur-frågan ger svar på hur barnen ska lära sig samt med vilken metod. Metoden kring det språkliga arbetet sker i samspelsdialog med andra genom att lyssna, svara och fråga. Min ambition var att barnen skulle känna att de äger berättelsen som leder till en sångtext, utifrån Zackarina och Sandvargen. Metoden gällande det musikaliska arbetet är att arbeta med ljudämne, där rytminstrument förstärker sångens uttryck i en varierad dynamik. Barnen arbetar utifrån sångämne, med melodin i varierad tonhöjd i fokus. Aktörerna, dvs barnen och jag tillsammans, fungerar med mig som ledare i olika steg. Efter högläsningen arbetar barnen först språkligt genom att de återberättar, därefter skapas sångtexten som sjungs, sedan läggs rytminstrumenten till vilket leder till musikaliskt lärande som slutligen knyts samman och samspelar. Varför-frågan handlar om varför någon ska lära sig? Slutligen sammanvävs det språkliga och musikaliska genom att barnen kommunicerar på olika sätt via språket och musiken. Läroplanen (SKOLFS 1998:16) skriver i strävansmålen att musik ska vara både innehåll och metod. Musikens innehåll är mål som handlar om att lära i och om musik så som dynamik och tonhöjd. Metoden i musik är ett medel att lära med och genom musik, vilket är ett utommusikaliskt mål för språkutvecklingen. Utvecklingsarbetet ska ses som en variation mellan inom- och utommusikaliska mål.
6.1 Vilka innehållsliga aspekter synliggörs språkligt och
musikaliskt?
I utvecklingsarbetet synliggörs de språkliga aspekterna när barnen från början lyssnar på berättelsen och bjuds in till samspelsdialog vilket ger tillfälle för barnen att fråga, lyssna och
svara. För att starta upp en samspelsdialog behöver det öppnas upp för frågor. Från början
återberättar barnen vad kapitlet ”Vem behöver Zackarina” ur Stora boken om Sandvargen Lindh, 2015) handlar om. Å ena sidan pappa som säger till Zackarina att hon inte får lov att hjälpa till med disken eftersom det blir stökigt och å andra sidan Sandvargen som till en början
inte har tid med Zackarina eftersom han bygger ett sandslott. Samspelsdialogen går ut på att skapa förståelse kring ordet behövd, vilket leder att Gabriel berättar hur hans föräldrar behöver honom när de ber honom skära gurkan till tacosen. Längre in i utvecklingsarbetet synliggörs det språkliga när sångtexten produceras och barnens berättarförmåga får ta plats. De involveras tidigt i processen, vid återberättandet, och beskriver hur Sandvargen ser ut och vad de tror att han gör om dagarna. Barnens tankar hjälper dem att skapa en sångtext, autonomi, där de bestämmer över sångtextens innehåll. Barnen upplever det svårt att producera en sångtext och ger förslag på att skriva ut texten. När Valdemar förstår att de tillsammans ska producera sångtexten uttrycker han ”Wow” och ger förslag på att sången ska innehålla rim ”stranden i sanden”.
Processen, som till en början är sångämne, blir ljudämne när barnen, förutom sång, även spelar på rytminstrument till den producerade sången om Zackarina och Sandvargen. Sången kan barnen väl eftersom de arbetat med både melodi, text och dynamik i olika steg. De musikaliska aspekterna synliggörs bland annat när barnen spelar starkt och svagt, vilket handlar om dynamik ett inommusikaliskt mål. Barnen sjunger sången och lär sig en ny melodi med tonhöjdsskillnader i en strukturerad rytm dvs att lära i musik. Det är vid tredje tillfället sången är i fokus och sjungs, mening för mening, ord för ord. Projektet leder vidare in med ljudämne dvs barnen spelar på rytminstrumenten som på detta sätt förstärker sångens innehåll. Barnen kommer fram till att dynamiken ska skifta mellan starkt och svagt, inleda med en triangel som spelas svagt och en bastamburin som illustrerar när Sandvargen tassar på stranden. De vill att sången avslutas med en stor smäll där två cymbaler anslår mot varandra. Under processen, när barnen arbetar med rytminstrumenten, sker ett tydligt inslag av ett icke linjärt innehåll när Johan, är en igångspelare, uttrycker att några rytminstrument behöver bytas. Han motiverar det på ett tydligt sätt och de andra barnen tycker att hans förslag är bra. Här får det spontana samspelet först ta plats för att sedan ersättas med det linjära innehållet dvs att sjunga sången och spela på rytminstrumenten.
6.2 Hur samspelar de språkliga och musikaliska uttrycken?
De språkliga och musikaliska uttrycken samspelar när barnen sjunger den producerade sången och utvecklar språket med den sångtext de skapat utifrån den reproducerade berättelsen. De språkliga och musikaliska aspekterna synliggörs i processen i olika steg. Genom högläsning förs en samspelsdialog, därefter produceras en sångtext utifrån en existerande berättelse, sedan
anpassas sångtexten till melodin och därefter förstärks textens dramaturgi genom ljudskapandearbete med dynamiken. När barnen upplever musik, är lärandet i musiken, vilket sker när de spelar svagt på triangeln och starkt på trumman. I musiken kan även språkutvecklingen tränas, som ett utommusikaliskt mål, det vill säga lärandet med musik. Under musikstunden riktas barnens uppmärksamhet mot rytminstrumentens dynamik, detta för att barnen ska lära sig om musik. Barnen får uppleva skillnaden mellan att spela starkt och svagt och genom musiken prövar barnen att känna skillnaden på att spela i en varierad dynamik för att förstärka sångens innebörd. De spelar svagt på triangeln för att förmedla ett lugn när de sjunger sångtextens första rad ”I huset in till stranden där Zackarina bor…”. När barnen vill illustrera hur Sandvargen tassar på stranden drar de med fingrarna över bastamburinen. Bjällerkransen spelar de på när Sandvargen glimmar så fint. När barnen sjunger ”Nu ska de
bygga ett hus till Sandvargen…” börjar de slå hårt på trumman för att illustrera hur hårt
Zackarina och Sandvargen arbetar.
6.3 På vilket sätt samspelar aktörerna dvs barnen och ledaren
med berättelsen och musiken?
I utvecklingsarbetet finns olika aktörer dvs barnen och jag som ledaren med berättelsen och musiken. Aktörskapet kretsar kring framträdandet, textskapandet och lyssnandet. Musiken har en förmåga att påverka och tillhör på så vis aktörskapet. Aktörerna i utvecklingsarbetet
samspelar när de till en början för en samspelsdialog genom att berätta vad kapitlet handlar om.
Barnen involveras i en dialog genom att återberätta vad som lästes upp under högläsningen. De berättar om hur Zackarina blev ledsen när hon inte fick lov att diska men blev glad när hon kunde hjälpa sin pappa ta fram diskproppen under kylskåpet, vilket slutade med att Zackarina ändå fick lov att diska. Barnen är delaktiga i skaparprocessen och får möjlighet att påverka berättandets riktning och innehåll när de tillsammans skapar sångtexten. Barnen samspelar tillsammans med mig när de berättar hur de ser på ordet ”behövd”, hur de kan hjälpa någon som behöver hjälp. Samspelet sker i en samspelsdialog där barnen skapar en sångtext utifrån vad berättelsen ger till barnen. Zackarina saknade någon att leka med och vännen hon sökte var Sandvargen. Barnen kom fram till att Sandvargen behöver ett hus och tillsammans bygger de ett hus åt honom.
Berättelsen samspelar med musiken genom att barnen skapar en sångtext utifrån berättelsen där de sjunger och förstärker innehållet med hjälp av olika instrument. Barnen får lära sig
rytminstrumentens namn och prövar sig fram till vilka rytminstrument som passar bäst till sångens budskap. Slutligen samspelar alla delarna dvs barnen samspelar med mig, kamraterna, musiken och berättelsen när de framträder med sin producerade sång i en varierad dynamik.
7 Diskussion
Diskussionen inleds med en återblick gällande utvecklingsarbetets frågeställningar och teori. Vidare förs en diskussion om utvecklingsarbetets resultat och metodval som ställs i relation till tidigare forskning. Avslutningsvis reflekteras kring arbetets process i relation till yrkesverksamheten samt ges förslag till fortsatt forskning.
Syftet med utvecklingsarbetet äratt ur ett didaktiskt perspektiv undersöka och analysera ett sätt
att arbeta med berättande som leder till musikproducerande. Inom ramen för utvecklingsarbetet, som utförs tillsammans med en barngrupp, fokuseras följande frågeställningar: 1) Vilka innehållsliga aspekter synliggörs språkligt och musikaliskt? 2) Hur samspelar de språkliga och musikaliska uttrycken? 3) På vilket sätt samspelar aktörerna dvs barnen och ledaren med berättelsen och musiken?
De innehållsliga aspekterna synliggörs språkligt och musikaliskt samt vävs in i
utvecklingsarbetets process. Barnen för en samspelsdialog efter högläsning som leder till en producerad sångtext som förstärks med dynamiken av rytminstrumenten och sångens variation av tonhöjd och rytm. Denna process har delats in i olika steg från högläsning, skapa och producera en sångtext utifrån berättelsen som anpassa till melodin och förstärker textens dramaturgi genom ljudskapande med varierande dynamik. Barnen får sätta ord på vad det betyder att vara behövd. Språkligt utmanas barnen genom att byta ut ord för att de bättre ska stämma överens med melodin och lyfta fram deras tankar. Barnen beskriver hur de tror att Sandvargen ser ut och var han bor. Även Norling (2015) tittar i sin studie på den emotionella strategin där pedagoger är lyhörda och uppmuntrar barnen till samspel och vilka erfarenheter barnen erhåller språkligt. När barnen förstärker sångtextens dramaturgi, med hjälp av ljudskapande med en varierande dynamik av starkt och svagt, synliggörs dess musikaliska aspekter. Melodin har olika tonhöjd och rytm vilket barnen lär sig när de skapar sångtexten i relation till melodin. Utvecklingsarbetet är främst ett linjärt lärande men lämnar även utrymme till ickelinjära inspel likt det där Johan föreslår byte av rytminstrument. Ur ett aktivitetsperspektiv arbetar barnen med såväl sång som ljudskapande. Rörelseämne är något som inte ingår i utvecklingsarbetet, men skulle i förlängningen kunna vara något som ytterligare förstärker sångtexten.
De språkliga och musikaliska uttrycken samspelar när barnen sjunger sin producerade sång med den text de skapat utifrån en reproducerad berättelse. Paquette och Rieg (2008) betonar vikten av integrering av musik, för att ge stöd åt barns språkliga utveckling som ger möjlighet till ett utökat ordförråd. Garvis (2008) förespråkar i sin studie att barn behöver en god kommunikation från pedagogerna för att kunna utmanas i lärandet. I föreliggande utvecklingsarbete utmanas barnen till samspel mellan berättande och musik. Tidigare har inte det språkliga kombinerats med musikproducerande utan det har enbart sjungits sånger från den kända visskatten. Sammanfattningsvis kan konstateras att barnen fått förståelse kring hur en ny sång kan produceras utifrån en berättelse. Det som framkommit under arbetets gång är att det finns behov av att arbeta med musik i förskolan, men pedagogerna i verksamheten behöver fortbildning för att klara uppgiften. Detta framkom inför uppstarten av utvecklingsarbetet när pedagogerna förmedlar att de till största del arbetar med literacy och till väldigt liten del med musikaktiviteter. Pedagogerna uttrycker en önskan om metodik och kunskap för att på ett bättre sätt matcha språkutvecklingen genom musiken.
Förskolans läroplan (SKOLFS 1998:16) belyser i strävansmål att barn ska utveckla ett nyanserat talspråk och sträva efter en förmåga att leka med ord. Utvecklingsarbetet skapades för att pröva att ge barn en ny möjlighet att utvecklas språkligt och samtidigt arbeta med musiken som verktyg. Barnen får leka med ord där ordet ”behövd” problematiseras och sångtexten skapas. Barnens aktörskap framträder när de tillsammans i en samspelsdialog påvisar sin autonomi genom att producera en ny sångtext. Sångtexten förstärks när barnen spelar på olika rytminstrumenten i en varierad dynamik. De tillåts under processens gång att sätta ord på vad de tycker är viktigt, exempelvis blir Zackarina ledsen och barnen kommer då fram till att hon behöver en vän. När Zackarina finner vännen Sandvarg bestämmer barnen att han behöver någonstans att bo samt förmedlar att Zackarina och Sandvargen behöver hjälpas åt att bygga ett hus.
7.1 Resultatdiskussion
Tanken om utvecklingsarbetet uppkom genom arbetslivserfarenhet inom förskolan där det blivit synligt hur pedagoger arbetar med berättelser och på vilket sätt musik används. En ide om hur det kan vara möjligt att arbeta med musikproducerande med stöd i berättande i förskolan stärktes genom Stills (2011) studie som belyser hur pedagoger arbetar med barnvisor och Ehrlin (2012) som belyser språkrytmens vikt för att kunna tala.
Valet av teoretiska begrepp såsom musikskap med ett didaktiskt perspektiv hjälper till att få syn på och analysera processen som framkommer ur empirin. Hur aktörerna får en förståelse kring aktivitetsformen ljudämne vid användandet av rytminstrument i varierande dynamik. Ur empirin synliggörs att de olika stegen i utvecklingsarbetet har haft utgångspunkt i det linjära lärandet men lämnat utrymme till ickelinjära inslag exempelvis vid arbetet med rytminstrumenten. När barnen arbetar med att producera sångtexten är musiken även ett medel för språkutvecklingen. Begreppen är till hjälp för att förtydliga och synliggöra det som händer i empirin. Literacy hjälper till att synliggöra och sätta ord på hur barnen samspelar i en dialog med andra barn. Om barnen erövrar sitt berättande när de är involverade i samtal med andra leder detta till autonomi och barnen känner att de äger den sångtext de skapat.
Resultatetvisar hur de deltagande barnen för en samspelsdialog genom att lyssna, svara och
fråga. Barnen sätter ord på vad det betyder att vara behövd. Utifrån detta samtal produceras en sångtext. Barnen stöter på svårigheter under processens gång, när de tycker det är svårt att skapa sången. Ett barn ger förslag på att skriva ut sången men uttrycker ett ”Wow” när han förstår att de tillsammans med mig ska skapa något nytt utifrån kapitlet de lyssnat till. Barnen utmanas språkligt när de byter ut ord ur sångtexten så texten passar bättre till melodin. Arbetet tar sin utgångspunkt i berättandet som genom att ställa frågor till barnen lockar fram deras tankar. Norling (2015) tittar på samspelet genom olika strategier och förmågor till anpassade aktiviteter efter intresse och behov. I föreliggande arbete sker barns musikaliska utveckling när de producerar sångtexten. Barnens kreativitet kommer till uttryck när de prövar sig fram, vilka rytminstrument som ska användas och varför, på så sätt utvecklas barnen musikaliskt. Även Holmberg (2014) fokuserar på olika aktörer och hur det går att arbeta målinriktat med musikstunden. Målet med föreliggande utvecklingsarbete är att barnen får arbeta med en berättelse för att få en djupare förståelse kring textens innebörd. Vidare är tanken med arbetet att förutom de sånger som ingår i kulturarvet prova på att arbeta genom att producera egen musik. Ehrlin (2012) tar fasta på hur musik och språk kan mötas för att utveckla språket och kommunikation. Wassrin (2013) visar på hur barn och pedagoger upprätthåller musikaktiviteter trots att barnens verbala språk inte är så utvecklat. I föreliggande utvecklingsarbete används rytminstrumenten för att förstärka det verbala uttrycket i sången.
Resultatet av analysen visar på en likhet med Stills (2011) studie, där fokus på språkutvecklingen och att producera en sångtext är ett utommusikaliskt mål. En annan likhet är Ehrlins (2012) studie, där fokus på sångens rytm och dynamik är ett inommusikaliskt mål.
