Aqua ICR_Globala perspektiv

(1)

Välkomna till

SLU-Aqua och Kustlboratoriet

(2)

Dagens program

1. Introduktion om oss (ÖÖ)

2. Hav, kust och fiske ur ett globalt perspektiv (ÖÖ) Kortare rast

3. Hur kan experiment bidra till att lösa Östersjöns problem? (ÖÖ)

4. Åldersbetämning/artbestämning av fisk (Anne, ÖÖ) Lunch

5. KUSTFISK I ÖSTERSJÖN (Jens)

6. ”Panta rei” – vatten och hav i landskapet, inkl. exkursion till Hummelfjärden (ÖÖ)

(3)

Kort historia och fakta om oss

• Institutionen för Akvatiska resurser (SLU-Aqua) bildades på SLU 2011

• SLU-Aqua var tidigare Forskning och Utvecklings-enheten av Fiskeriverket som lades ned 2011

• Ungeför 170 anställda och knappt 200 mSEK i omsättning • 85 % Miljöövervakning, 8 % från SLU funding, och 7 %

(4)

SLU-Aqua finns på många platser

Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Kustlaboratoriet Sötvattenslaboratoriet Öregrund Simpevarp Väröbacka Älvkarleby Drottningholm Örebro

(5)

Fyra uppdrag

• Foma (FOrtlöpande MiljöAnalys) – övervakning och datavärdskap – analys av miljödata –

bedömningar - förvaltningsråd

Två program “Kust och Hav”, “Sjöar och vattendrag”

• Forskning – ökar långsamt

- En proffesur och ett lektorat, fler på gång, flera doktorander

• Utbildning – ökar långsamt

From 2016 ger vi tre kurser på SLU

• Samverkan –mycket med centrala myndigheter

(6)

Vårt mål: “Starka bestånd i friska vatten”

Forskning Analys Data-insamling Bedömning/Råd Arbetsgrupper Rådgivning Rapporter HaV, Länsstyrelser, EU ICES, HELCOM , OSPAR

Vetenskaplig publikation

(7)

För vilka?

Nationalla aktörer

- Statliga myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket

- Länsstyrelser, i visa fall kommuner

- Fiskindustrin, inclusive bade yrkesfisket och fritidsfisket - Icke-statiliga myndigheter (NGO) och allmänheten

Internationalla aktörer - EU kommisionen

- International Council for Exploration of the Seas (ICES) – internationella råd för kvoterade arter

- Helsinki commission (HELCOM, Östersjön) and Olso-Paris Convention (OSPAR, Nordsjön)

(8)

Vad gör vi?

• Övervakning av vatten och bedömning av akvatiska ekosystem idag helt beroende av provtagning

• Utsjö-trålning, kustfiske och sötvattensfiske, bottenfauna längskusten

• Utför bedömningsgrunder/klassificeringar av akvatiska ecosystem (nationellt), ger råd för akvatiska resurser (fisk och skaldjur) bade nationellt (Fisk och skaldjursbestånd/) och internationellt (kvoterade arter)

• Forskning och utbildning liten omfattning men ökar

(9)

Huvudsakligt arbete SLU-Aqua

• EU’s data-insamlingsprogram för fisk och skaldjur

- Ombordprovtagning på fiskefartyg (endast yreksfisket!) - Beståndsuppskattningar av internationella (kvoterade) och nationella (icke-kvoterade) bestånd

• Miljöövervakning av sjöar, vattendrag och kuster (fokus på fisk och skaldjur), ej i utsjön där SMHI har huvudansvar

• Databas-värd för fisk och skaldjur I sjöar, vattendrag, kuster och I utsjön • Ekosystem-baserad förvaltning för att hela ekosystem ska ha god status

enligt Havsmiljödirektivet

• Havsplanering för att tillgodose så många behov som möjligt • Utveckling av redskap och fisketekniker

(10)

Råd och informationsspridning

• Råd för kvoter av kommersiellt utnyttjade bestånd (via ICES)

• Råd för fiske- och miljöförvaltning och förvaltningsplaner (mest

nationallt, Östersjön)

• Vetenskapliga rapporter

• Mer populärvetenskapliga rapporet om fisk

och miljövervakning

• Intern rapport-serie

(11)

Kustlaboratoriet - Institute for Coastal

Research (ICR)

• Ungefär 50 som jobbar här

• Finns i Öregrund, Simepvarp,

Ringhals och Älvkarleby

• Fokus på kustekosystem och

(12)

Det var en gång ett kärnkraftverk…

1962 –Kustundersökningen

(plannering av de första svenska kärnkraftsverken)

1974 – Flytt till Öregrund som en del av Naturvårdsverket

(Forsmark kärnkraftverk och Biotest-sjön)

1991 – Kustlaboratoriet som en del av Fiskeriverket

2004 – Flytt till vår nuvarande local (Öregrunds gamla skola) 2011 – Bildar Akvatiska resurser och blir en del av SLU

(13)

Exampel på vad vi gör på Kustlab

• Kustfiskövervakning

i Östersjön och på Västkusten

• Övervakningsprogram

(recpientkontroll) av kärnkraftverk och pappersmassa fabriker

• Data-insamling från yrkesfisket

(mestadels ål, siklöja, strömming och skrubba)

• Åldersbestämning av fisk

(14)

Mer exempel…

• Havsplanering – var kan havet

exploateras, transporter, energiproduktion

• Fiskefria områden och marint

skydd

• Beståndsanalys och bedömning

av kustfisk I Östersjön (tex gös, sik, abborre, skrubba,

strömming)

• Invasiva arter– svartmunnad

(15)

• Utveckla indikatorer och integrerad miljöövervakning för att utvärdera statusen på fisk och kustekosystem • Redskapsutveckling och säl-säkra redskap – konflikter

mellan fiskare och skarv/säl • Ekosystemtjänster

• Fritidsfiske – utvärdering och Övervakning

….det var nog allt!

(16)

Forskning och undervisning

• Flera pågående forskningsprojekt som anknyter

till fiskbeståndens utveckling i framtiden

(miljögifter och klimateffekter)

• Fem doktorander vid Kustlab (sju vid SLU-Aqua)

• Undervisning på kurser vid SLU och andra

universitet

(17)

ECOLOGY

FOR

FISH

MANAGEMENT

&

CONSERVATION

Master’s course (15 hp) • Ultuna/Uppsala 1 Nov 2016 – 15 Jan 2017 http://www.slu.se/aquaticresources/education _Photo: E rik D eg er m an , S LU Illu st ra tio n: A nt ho ny T ho rpe , L M VP

Learn about fishes and their environment and how to apply your ecological knowledge to ongoing fish management and conservation projects!

(18)

PRINCIPLES OF

FISHERIES

SCIENCE

Master’s course (15 hp) • Ultuna/Uppsala

 How much fishing can

fish stocks and ecosystems take in order to still be productive, stable and reproducing?

 Learn how fish life history

traits and fish stock

assessment are linked to the scientific advice for the management of sustainable fisheries.

(19)

FRÅGOR?

(20)

Hav, kuster och fiske i ett globalt

perspepektiv

Vilka egenskaper har hav och kust

Möjligheter och hot?

(21)

Hur ser kust och hav ut globalt

• 70% av jordens yta

– Största delen homogen, artfattig, låg exploatering

• ”Kust” (150 km från

kustlinjen) utgör ca 15%

– ca hälften av jordens befolkning

– nästan all biodiversitet i haven

– Upp till 7% av kusthabitaten förstörs/påverkas varje år (Waycott et al. 2009) av mänsklig påverkan

(22)

Egenskaper

• Största delen av haven ”intakta”

från mänsklig påverkan, jmf med

landområden

• Stora populationer som kan

återkolonisera störda områden

– God återhämtningsförmåga

(resiliens) många landmiljöer

• Många hav internationellt

förvaltade

– ’The tradegy of the common’ –

(23)

(24)

Många olika ”betydelser”

• Hydrologisk

• Ekologisk

• Ekonomisk

• Matförsörjning

• Rekreation

(25)

(26)

Många hot!

• Fysisk exploatering

• Gifter och plaster!

• Övergödning och utsläpp

• Biologisk överexploatering

• Buller och störningar

(27)

Globalt fiske

• Landningarna i världen stagnerar

• Fiskbestånden alltmer

överutnyttjade

(FAO 2004)1950 2002 0 100 Milj. ton % av undersökta fiskbestånd

(28)

Sekventiellt fiske –

”fiska ner i

födoväven”

• Fiskar ner bestånd efter bestånd

• Fiskar ner först rovfiskar, sen bytesfiskar, osv

(29)

Stora rovfiskar försvinner

(Frank et al. 2002 Nature)

M edel tr of ini v å i fångs ter na 4.5 .. . By tes fisk ar R ov fisk ar

(30)

Småfiskar kvar i havet

(Daan et al. 2005 ICES J Mar Sci)

R el at iv f ör ändr ing i ant al i nd. < 20.1 cm 20.1-54.6 cm 54.6-148.4cm >148.4 cm Arternas längd

Ex: Nordsjöns fiskarter

Rovfisk Bytesfisk dödlighet (predation) födo-begränsning (konkurrens)