Hot och våld mot lärare
En kritisk diskursanalytisk studie av Svenska Dagbladet och
Aftonbladet
HUVUDOMRÅDE: Socialt arbete
FÖRFATTARE: Monique Leo & My Jagborn JÖNKÖPING 2020 juni
Förord
Vi vill tacka varandra för ett gott samarbete och hårt arbete under skrivandet av vår uppsats. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Nina som trots Coronapandemin funnits till hands och tagit sig tid att bistå oss med hjälp.
Abstract
Title: Threat and Violence against teachers - a critical discourse analysis of Svenska Dagbladet and Aftonbladet
Writers: Monique Leo & My Jagborn
Course Department: School of Health and Welfare Tutor: Nina Veetnisha Gunnarsson
With a critical discourse analytical method this study has analyzed how two Swedish newspapers portrays threat and violence by pupils against teachers. This study aims to find out how threats and violence as a concept is used, which definition of threats and violence that is produced and what discourses about threats and violence that dominates in the newspapers. The analyzed material consisted of 14 texts, including debate articles and news articles, published in Svenska Dagbladet and Aftonbladet between the years of 2014-2019. Fairclough’s three-dimensional model was used and resulted in three dominating discourses; threats and violence as a social concept, threats and violence is of criminal nature and careless pupils in exclusion. An underlying discourse was that the pupils’ voices were not heard. All discourses were discussed using Faircloughs theory on critical discourse analysis and labeling theory. The result showed that within the discourses of threats and violence there is a stereotypical conception about students in social exclusion and in crime that is at risk of labeling them. Furthermore, this study found that the newspapers use of the words threat and violence is used as a concept where few question its meaning. It is also discussed how the use of the concept leads to a greater risk of describing situations that are not associated with criminal actions. Social workers who encounter people who use or is subjected to violence need to be attentive on how it is portrayed in the media and what consequences it might have in encounters, assessment and decision-making within social work.
Keywords: Threat, Students, Teachers, Violence, Critical Discourse Analysis, Labeling theory, Svenska Dagbladet, Aftonbladet
Sammanfattning
Titel: Hot och våld mot lärare - en kritisk diskursanalytisk studie av Svenska Dagbladet och Aftonbladet
Författare: Monique Leo & My Jagborn
Kursansvarig institution: Hälsohögskolan, Jönköping University Handledare: Nina Veetnisha Gunnarsson
Med kritisk diskursanalytisk metod har denna studie analyserat hur två svenska tidningar framställer hot och våld av elever mot lärare. Studien ämnar ta reda på vilket sätt hot och våld används som ett begrepp, vilken innebörd som skapas och vilka diskurser om hot och våld som dominerar i tidningarna. Materialet som analyserades bestod av 14 texter, både debattartiklar och nyhetsartiklar, publicerade i Svenska Dagbladet och Aftonbladet under perioden 2014–2019. Faircloughs tredimensionella modell användes för den kritiska diskursanalysen vilket resulterade i tre dominerande diskurser; hot och våld som socialt begrepp, hot och våld är av kriminell karaktär och stökiga elever i utanförskap. En underliggande diskurs som uppmärksammats är elevernas röst hörs inte. Utifrån Faircloughs teori om kritisk diskursanalys och stämplingsteori diskuterades samtliga diskurser. Resultatet visar att inom diskurserna om hot och våld framställs en stereotypisk föreställning om elever i socialt utanförskap och i kriminalitet som riskerar att stämpla eleverna. Vidare kom studien fram till att tidningarnas användning av orden hot och våld används som ett samlingsbegrepp där få ifrågasätter dess innebörd. Det diskuteras även hur användningen av samlingsbegreppet medför en risk att begreppet tillämpas även i situationer som inte är kopplade till brottsliga handlingar. Socialarbetare som kommer i kontakt med människor som utför eller utsätts för hot och våld behöver vara uppmärksamma på hur detta framställs i media och vilka konsekvenser detta kan tänkas få i bemötande, bedömning och beslut inom socialt arbete.
Nyckelord: Hot, Våld, Elever, Lärare, Kritisk diskursanalys, Stämplingsteori, Svenska Dagbladet, Aftonbladet
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte ... 2
Bakgrund... 3
Medias makt och påverkan ... 3
Aftonbladet och Svenska Dagbladet ... 5
Tidigare forskning ... 6
Förekomst och former av våld ... 7
Fysiskt våld ... 7
Verbalt våld ... 8
Cybervåld ... 8
Sexuellt våld... 9
Effekter och konsekvenser av våld ... 9
Media och porträttering av unga ...10
Medias konstruerande av verkligheten ... 11
Teoretiska utgångspunkter ... 13
Diskursanalys ...13
Kritisk diskursanalys ...13
Faircloughs kritiska diskursanalys ...14
Faircloughs tredimensionella modell ...14
Diskurs som text ... 15
Diskursiv praktik ... 15
Social praktik ... 15
Sociologiska begrepp ...16
Stämplingsteori ...16
Metod ... 17
Insamling och urval av data ...17
Diskursanalys som metod ...18
Diskurs som text ... 18
Diskurs som diskursiv praktik ... 19
Diskurs som social praktik ... 20
Kritik mot den metodologiska ansatsen ... 20
Analysgenomförande ...21
Tillförlitlighet ... 22
Etiska överväganden ... 23
Resultat ... 24
Hot och våld som socialt begrepp ... 25
Hot och våld är av kriminell karaktär ... 28
Stökiga elever i utanförskap ... 32
Elevernas röst hörs inte ... 36
Sammanfattning av resultat ... 37
Diskussion... 38
Resultatdiskussion ... 38
Förslag till framtida forskning ... 44
Metoddiskussion ... 44
Inledning
Massmedia har förändrats i takt med den digitala utvecklingen från att endast existerat som tryckta tidningar så har flertalet helt eller delvis gått över till digitalt format. Media har en stor delaktighet i människans vardagliga liv genom att medias informationsflöde ständigt numera finns tillgängligt genom tidningsappar, sociala medier och tidningar på internet. Blomberg (2004) hävdar att ur ett historiskt perspektiv har journalistik alltid varit en central del i det vardagliga livet då de spelade en viktig roll i att kritiskt granska hur samhället behandlar sociala frågor och människorna bakom. Kännetecknande för media i modern tid är att den betraktas som att gå från att vara kritisk till att emellanåt istället karaktäriseras av sensationsjournalistik (Blomberg, 2004). Med sensationsjournalistik menas att rubriker dramatiseras och viss information utelämnas i syfte att korta ned artiklar. Ett exempel på ett socialt fenomen där medias rapportering har ökat i omfattning är ungdomar och ungdomars kriminalitet. Sedan slutet av 1900-talet har medias intresse för att skriva om ungdomar, subkulturer och ungdomskriminalitet blivit större (Blomberg, 2004; Levinsen & Wien, 2011). Kännetecknande för medias rapportering om ungdomskriminalitet är att det finns ett mönster där våldet beskrivs som ett socialt problem där omfattningen ökar, former av våld blir grövre och sker av allt yngre ungdomar (Blomberg, 2004). Skildrandet av en stereotypisk föreställning om en kriminell ungdom i svensk media har Blomberg (2004) sammanfattat som ’’kriminella invandrarungdomar från förorterna’’. Stereotypifiering i media spelar en central roll i stämplingen av människor då det förmedlar en bild som läsaren löper risk att internalisera. Vilket innebär sekundär avvikelse där personen accepterar stämpeln. Den individ som stämplats är i risk för fortsatt och förstärkt avvikande beteende (Giddens & Sutton, 2014). Då tiden som ungdom är en period i livet där människan befinner sig mellan barn och vuxen finns förväntningar från samhället att de ska uppträda på ett bestämt sätt. Emellertid är ungdomsperioden den tiden i livet då ungdomen är identitetssökande och påbörjar processen att forma sitt liv (Giddens & Sutton, 2014). Medias stereotypifiering av hur en ungdom ser ut, vad denne gör och vilken grupptillhörighet denne har kan tänkas bidra till att forma individen. Ungdomsperioden kännetecknas av mottaglighet för andras inflytande vilket i sammanhanget med medias stereotypifiering väcker ett intresse för att undersöka på vilket sätt media talar om ungdomar och hot och våld på. Våldet i svensk skola har haft flera olika uttryck genom åren där lärare använt aga för att disciplinera och straffa elever som misskött sig (Göransson, Knight, Guthenberg & Sverke, 2011). Skolaga förbjuds 1958 enligt svensk lag (Socialstyrelsen, 2013). Idag är den allmänna bilden snarare att våld i skolan kännetecknas
av elevers våld mot andra elever eller lärare. Detta får mycket uppmärksamhet i media där orden hot och våld är en ofta förekommande benämning på våldshandlingar som sker i skolan. Därför är det intressant att undersöka hur elevrelaterat våld i skolan, specifikt elevers våld mot lärare, framställs i media.
Svenska Dagbladet och Aftonbladet är två tidningar som skiljer sig åt i ideologisk utgångspunkt där Aftonbladet är socialdemokratisk och Svenska Dagbladet är obunden moderat. Tidningarna karaktäriseras av att inrikta sig på olika områden där Aftonbladet skriver om sensationella nyheter, sport och nöjen medan Svenska Dagbladet skriver om svenskt näringsliv, kultur och samhällsnyheter (Nationalencyklopedin, Aftonbladet, 2020; Nationalencyklopedin, Svenska Dagbladet, 2020). Mot bakgrund av tidningarnas skilda ideologiska utgångspunkter och journalistiska inriktning är det intressant att undersöka hur dessa talar om hot och våld av elever mot lärare.
Att kunna kritiskt förhålla sig till strukturer bakom sociala problem är viktigt för socionomer. För att kunna arbeta med sociala problem på strukturell nivå är det viktigt för socionomer att ha kunskap om vilken aktör som avgör vilka frågor som ges utrymme i samhällsdebatten. Media är en av de aktörer som har makten att påverka vem som får tillgång till att delta i samhällsdebatten och vilka frågor som väljs. Förhoppningen med denna studie är att förmedla kunskap till socionomer eller andra yrkesverksamma inom socialt arbete om medias sätt att tala om sociala problem och dess påverkan på samhällsstrukturer. Vidare hoppas denna studie på att uppmärksamma vilken makt media har och vilken effekt framställningen får på enskilda individer som socionomer och andra yrkesverksamma inom socialt arbete träffar i sitt vardagliga arbete.
Syfte
Syftet med denna studie är att utforska hur bilden av hot och våld samt elevers hot och våld mot lärare framställs och diskuteras i Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Vidare ämnar studien utforska vilka aktörer som dominerar diskurserna om hot och våld i skolan samt hur samtliga uttalar sig.
1. Vilka diskurser om hot och våld framträder i Svenska Dagbladet och Aftonbladet?
2. På vilket sätt används begreppet hot och våld mot lärare i Svenska Dagbladet och Aftonbladet, vilka språkliga formuleringar kan identifieras vid beskrivningar av hot och våld?
3. Vilka likheter och skillnader uppmärksammas i hur Svenska Dagbladet och Aftonbladet för diskursen om ämnet?
Bakgrund
Bakgrunden till studien är den medierapportering om det ökade våldet i skolan som fått större plats i media det senaste decenniet. Många av de artiklar som rapporterar om hot och våld i skolan förmedlar en stereotypisk bild av att det ökade våldet är ett resultat av kriminalitet och utanförskap. Emellertid talar få om vilka föreställningar denna bild bygger på och vad medias rapportering om fenomenet kan få för konsekvenser. Samhällsdebatten diskuterar hot och våld där bilden av att våldet ökar är central. Föreställningen är att när resonemang förs om hot och våld i media är det sällsynt att läsaren stöter på en problematisering eller förklaring av själva begreppet hot och våld. Utifrån att det upplevs som att media skildrar människorna bakom hot och våld med hjälp av stereotypiska föreställningar växer en frågeställning fram om hur dominerande denna bild i Svenska Dagbladet och Aftonbladet i själva verket är.
Mot bakgrund av att det saknas en entydig definition av begreppet hot och våld utgår denna studie ifrån Göransson et als. (2011) definition. Våldet delas in i 4 kategorier; fysiskt våld, verbalt våld, cybervåld och sexuellt våld. Detta redogörs vidare i avsnittet tidigare forskning.
Medias makt och påverkan
Enligt Foucault är kunskap och makt en produkt av varandra (refererad i Sarup, 1993). Med detta menar Foucault att makt är i en cykel där makt producerar kunskap och kunskap producerar makt. Detta resonemang kan tillämpas på media eftersom media besitter makt genom information. Redaktionen bakom större tidningar har ett ständigt informationsflöde där en form av filtrering sker för att välja ut vad som skall publiceras och inte. Utifrån att media har information som noggrant väljs ut finns det en större andel nyheter som inte förmedlas till läsaren vilket leder till deras makt (Sarup, 1993).
En bakomliggande orsak till vilka frågor inom området för socialt arbete som får utrymme i samhällsdebatten är medias ökade betydelse och maktställning (Blomberg, 2004). Vad
som betraktas som sociala problem i modern tid grundar sig i socialkonstruktivismens antagande att de är socialt konstruerade. Detta medför en begränsning gällande vilka problem och vilka grupper i samhället som får uppmärksamhet i media. Massmedias makt att avgöra vilka sociala frågor som talas om innebär att de är aktiva deltagare i processen att bestämma vilken förklaring som når ut till läsaren (Swärd & Starrin, 2006). I sammanhanget är det därför viktigt att belysa att medias rapportering om sociala problem sällan låter människorna som omnämns i artiklarna komma till tals (Blomberg, 2004). Emellertid anses massmedia i dagligt tal vara den kanal som ger en röst åt de personer som upplevt sig illa behandlade och svagare grupper i samhället. Det rådet ett samspel mellan vad som framhålls i media som ett socialt problem och vilka strukturella förhållanden i samhället som inverkar (Blomberg, 2004). Emellanåt saknas dock en förklaring till orsakerna bakom de sociala problem som framhävs i media och tenderar istället att fokusera på att myndigheter och experter besitter kontroll.
Politiker använder media för att förmedla politiska budskap och föra fram hur deras parti ämnar lösa sociala problem. Detta ses som en avspegling av medias delaktighet i kampen om vem som får utrymmet till att diskutera samhällsfrågor (Blomberg, 2004). Tidigare forskning visar på att det finns en uppenbar trend där vissa sociala problem ges företräde där ungdomars kriminalitet är ett sådant exempel (Evans, Rutberg, Sather & Turner, 1991; Levinsen & Wien, 2011; Saeed, 2010). Massmedia har därför genom makten att avgöra vem som får tillträde till samhällsdebatten en direkt påverkan på synen på ungdomskriminalitet vilket bör betraktas som att de deltar i att stämpla det som ett socialt problem (Swärd & Starrin, 2006). Medias påverkan på hur artiklarna kan komma att uppfattas av läsaren är således oundviklig.
Mot bakgrund av att internet som informationskanal utvecklats och blivit globaliserad har även risken för självcensur ökat. Större tidningar kan exempelvis välja vilka samhällsnyheter som ska rapporteras och vilken information som ska utelämnas (Blomberg, 2004). Emellertid menar Giddens & Sutton (2014) att ju fler internetmedia läsaren har tillgång till desto snabbare blir denne på att bedöma och tolka informationen som skildras. För att säkerställa att läsaren fortsätter använda sig av media använder sig tidningar på internet numera sig återkommande av sensationsjournalistik (Blomberg, 2004). Sensationsjournalistiken kännetecknas av överdrivna rubriker, utlämnande av information och nedkortning av artiklar. Detta medför en risk att media inte lyckas fånga alla de individer och grupper i samhället som finns representerade (Blomberg, 2004).
Massmedia har således förmågan att påverka enskilda individers uppfattningar vilket Fairclough (1995) beskriver som att de därför kan styra diskurser i specifika riktningar. Blomberg (2004) menar på att människor bakom de sociala problem som skildras i media ofta beskrivs som maktlösa. Detta innebär att ett vi-och-dom perspektiv förmedlas genom media som påverkar den allmänna opinionen om sociala problem (Giddens & Sutton, 2014). Det föreligger därför en risk för att läsaren upplever medias rapportering som en social verklighet (Gerbner, Gross, Jackson-Beeck, Jeffries-Fox, & Signorielli, 1978). Sammantaget blir effekten av hur sociala problem skildras i massmedia framställningen av en felaktig verklighetsbild där världen bedöms som farlig och enskilda individer och grupper i samhället riskerar att tillskrivas en avvikaridentitet (Becker, 2006).
Aftonbladet och Svenska Dagbladet
Aftonbladet är en socialdemokratisk kvällstidning från Stockholm som grundades 1830. Idag säljs aftonbladet i lösnummer och finns även tillgänglig i tabloidformat. Under början av 1900-talet hade aftonbladet en konservativ inriktning för att sedan under andra världskriget uttrycka sympatier för Tyskland. Detta resulterade i protester och att andra kvällstidningar bildades. En tid efter andra världskriget, år 1956, såldes aftonbladet till fackliga Landsorganisationen LO vilket bidrog till att tidningen tog en socialdemokratisk ställning. Idag ägs tidningen av dels av Schibsted samt dels LO vilket medför att den fortfarande kännetecknas av att anta en socialdemokratisk utgångspunkt. Aftonbladet har idag inriktning på sensationella nyheter, sport, kultur och nöjen (Nationalencyklopedin, Aftonbladet, 2020).
Svenska dagbladet är en moderat dagstidning från Stockholm som grundades 1884. Tidningen såldes fram till 2000 i lösnummer men är idag endast tillgänglig via prenumeration i tabloidformat. Under början av 1900-talet antog svenska dagbladet en konservativ hållning varav tidningens inriktning fokuserade på ämnet om sociala reformer. Under andra världskrigets period tog högerpolitikern Ivar Andersson över som chefredaktör och VD och tidningen kännetecknades av stark neutralitet. Emellertid präglades svenska dagbladet av att engagera sig i frågan om grannländerna Finland och Norge som var delaktiga i kriget. Sedan 1974 har tidningens politiska inriktning förändrats och kallas idag för obunden moderat. Svenska dagbladet rapporterar huvudsakligen om samhällsnyheter, svenskt näringsliv och kultur (Nationalencyklopedin, Svenska dagbladet, 2020).
Både Svenska Dagbladet och Aftonbladet menar på att dess främsta uppgift är att opartiskt förmedla nyhetsrapportering, att kritiskt granska och låta människor komma till tals. Mediekompassen (2018) skriver att det finns olika typer av texter som publiceras i tidningar på internet. Debattartiklar och nyhetsartiklar är exempel på två texttyper som skiljer sig åt. Nyhetsartiklar kännetecknas av nyheter och händelserapportering vilket gör att vad ett typiskt innehåll består av är svårt att avgränsa. Emellertid är exklusivitet och sensation två faktorer som påverkar tidningar i allmänhet då fler sålda tidningar och besökare på webbsidan är ekonomiska förutsättningar. Debattartiklar publiceras av tidningarna men är ofta skrivna ur ett politiskt perspektiv av politiker, sakkunniga eller andra personer som är engagerade i sakfrågor. Syftet med en debattartikel är att skapa debatt om sakfrågor och beröra läsaren (Mediekompassen, 2018).
Tidigare forskning
I detta avsnitt redogörs för tidigare forskning från vetenskapliga artiklar och rapporter som är av relevans för denna studie. Ämnen som anses vara relevant för denna studie är förekomst av våld, former av våld, effekter och konsekvenser av våld samt tidigare studier om medias porträttering av unga. En kunskapsöversikt från arbetsmiljöverket (Göransson et al., 2011) används för att redogöra för den svenska kontexten medan internationella studier utgör det största underlaget för tidigare forskning. Under sökning efter vetenskapligt material konstaterades kunskapsluckor vad det gäller svenska studier. Särskilt uppmärksammades att det inte fanns tidigare diskursanalytiska studier om elevrelaterat våld i media.
Det saknas studier som undersökt hur våld i svenska skolan förändrats över tid men våldet har haft flera uttryck där främst aga och elevers aggressivitet har använts för att benämna våld (Göransson et al., 2011). Emellertid är den allmänna bilden i modern tid att elevers våld mot elever eller lärare sker i större utsträckning än det omvända förhållandet (Göransson et al., 2011).
Definitionen av våld som begrepp är mångtydigt och används för att beskriva flera typer av beteenden (Larsson & Gill, 2013; Triplett, Payne, Collins & Tapp, 2016). En studie om användningen av ordet våld genomförd på 309 svenska personer i olika åldrar fann att 89 % sammankopplade fysiskt våld med våld genom att använda ordet slå (Larsson & Gill, 2013). Studien visade även att svenska personer använder sig av en fast definition att våld är en handling som är av fysisk karaktär och sker interpersonellt. Emellertid fann en
vinjettstudie att det inte finns en entydig definition om våld utan att det förekommer variation även beroende på forskarinriktning, yrke och personliga erfarenheter (Triplett et al., 2016). Vidare visade studien på att människor gör en koppling mellan ordet våld och sociala handlingar som ansågs negativa, exempelvis mobbning (Triplett et al., 2016).
Problematiskt för begreppet våld i sin helhet är att det får olika innebörd och definition beroende på när det används, i vilket sammanhang och av vem (Stanko, 2003). Stanko (2003) identifierade ett mönster i 20 studier om våld där både yrkesgrupper och forskare visade på skillnader i hur våld definieras. Vidare visade Stanko (2003) att forskarna definierade vuxnas våld mot barn som att ständigt skada fysiskt, sexuellt, emotionellt och psykologiskt i form av maktmissbruk. Stanko (2003) fann en variation av begreppets definition där våld mellan pojkar beskrivs som normaliserat då slagsmål betraktas som naturligt för pojkar. I en studie av Waddington, Badger och Bull (2005) om våld på arbetsplatsen definierade poliser och socialarbetare våld som att innefatta flera beteenden. Vilka beteenden som kopplades till våld berodde på yrkesgruppernas egna erfarenheter av våld på arbetsplatsen (Waddington et al., 2005).
Förekomst och former av våld
Flera internationella studier har funnit att elevrelaterat våld mot lärare i skolan är ett ökande problem (Alónso, López-Castedo & Juste, 2009; Göransson et al., 2011; Kauppi & Pörhölä, 2012; Tisman, Konda, Hendricks, Mercer & Amandus, 2013; Wilson, Douglas & Lyon, 2011). Framförallt pekar tidigare forskning på att våldet i skolan antar olika former som verbalt våld, fysiskt våld, cybervåld och sexuellt våld (Alónso et al., 2009; Göransson et al., 2011; Kauppi & Pörhölä, 2012; Wilson et al., 2011). I en svensk kunskapsöversikt från arbetsmiljöverket presenteras fysiskt våld, verbalt våld, cybervåld samt sexuellt våld som vanligast förekommande (Göransson et al., 2011). Denna studie kommer att utgå ifrån dessa former av våld. Nedan presenteras dessa var för sig.
Fysiskt våld
Det fysiska våldet presenteras i tre olika kategorier. Den ena innefattar att göra en annan person fysiskt illa genom knuffar, sparkar eller slag. Den andra handlar om att vara fysisk hotfull genom ord eller handling. Den tredje kategorin innefattar våld mot egendom. I kunskapsöversikten uppgav 30 % av 1230 lärare att de blivit utsatta för fysiskt våld under de senaste 12 månaderna (Göransson et al., 2011).
I Pennsylvania, USA gjordes en enkätundersökning som visade att 92,5 % av 5399 lärare hade blivit utsatta för någon form av elevrelaterad våld de senaste 12 månaderna. Speciallärare var särskilt utsatta för fysiskt våld (Tiesman et al., 2013). Ytterligare en studie i USA fann att 80 % av 731 lärare upplevt lindrigare våld i form av verbalt våld, kränkningar och trakasserier medan 27 % uppgav att de blivit utsatta för grovt, fysiskt våld (Wilson et al., 2011). En amerikansk studie genomförd i Minnesota på 6469 lärare fann att risken för att utsättas för fysiskt våld var mindre för de som undervisade på lågstadiet upp till högstadiet. Emellertid var risken att utsättas för icke-fysiskt våld högre (Gerberich et al., 2011). Ytterligare ett fynd var att risken för lärare att utsättas för våld ökade från och med gymnasiet. I studien identifierades att fysiskt våld utövades av elever både mot andra elever och lärare där 71 % av skedde av pojkar (Gerberich et al., 2011).
Verbalt våld
En definition av verbalt våld redogörs i kunskapsöversikten (Göransson et al., 2011). Verbalt våld förklaras som ord som används i syfte att skada någon. Detta kan ta sig i uttryck genom förolämpningar, nedsättande uttryck, genom att retas, säga elaka saker, svära eller göra narr av personen. I enkätstudien presenterad i kunskapsöversikten uppgav 50 % av 1230 lärare att de blivit utsatta för verbalt våld under de senaste 12 månaderna jämfört med de 30 % som uppgav sig utsatta för fysiskt våld (Göransson et al., 2011). I Spanien genomfördes en enkätstudie på 616 lärare som fann att våldet utövat mot lärare är en ny social förändring i skolan där verbala hot, kränkningar och aggressivitet hos elever förekom mest (Alonso et al. 2009). Ytterligare en studie genomförd i Finland fann att det elevrelaterade våldet har ökat där 55 av 215 tillfrågade lärare angav att de blivit utsatta för hotfullt beteende, verbala kränkningar och förolämpningar. 7 av dessa 55 uppgav att de regelbundet blev utsatta för våld (Kauppi & Pörhölä, 2012). Studien från Minnesota fann att det verbala våldet var vanligare förekommande för lärare som undervisade i de lägre åldrarna där verbalt våld utövat av elever stod för 95 % av händelserna (Gerberich et al., 2011).
Cybervåld
Cybervåld definieras som att förövaren använder sig av elektroniska verktyg såsom internet för att skada offret (Göransson et al., 2011). Till skillnad från andra typer av våld kan exempelvis utsattheten vara längre över tid om det läggs ut bilder på internet samt att den utsatte ständigt är tillgänglig, dygnet runt så länge telefonen är påslagen. Vidare kan saker
som läggs upp på internet nå en stor mängd människor på en kort tid. Det är även enkelt för förövaren att vara anonym. I kunskapsöversikten presenterades att 28 % av lärarna har blivit utsatta för något av de handlingar som definieras som cybervåld (Göransson et al., 2011).
Annan statistik kring cybervåld har varit svårt att hitta. Detta ses som beroende på att cybervåld är ett relativt nytt fenomen och andra svenska studier som undersöker förekomsten av cybervåld i skolan har inte anträffats.
Sexuellt våld
Sexuellt våld definieras som oönskat sexuellt beteende som leder till negativa konsekvenser för den som utsätts. Detta kan exempelvis ta sig uttryck genom oönskad sexuell uppmärksamhet, som innebär att någon försökt inleda en relation mot personens vilja eller som försökt förföra personen mot dennes vilja. Verbala sexuella trakasserier och könstrakasserier sker genom exempelvis förolämpningar eller nedvärderande attityder om en persons kön. Sexuellt våld kan även ta sig uttryck genom sexuellt tvång, som innebär att en person tvingar sig till sexuella tjänster (Göransson et al., 2011). I kunskapsöversikten presenterades att 21 % av de kvinnliga lärarna samt 16 % av de manliga lärarna någon gång under det senaste året blivit utsatta för verbala sexuella trakasserier genom grova eller fräcka kommentarer. 9 % av de kvinnliga lärarna respektive 5 % av de manliga lärarna hade under det senaste året upplevt oönskad sexuell uppmärksamhet (Göransson et al., 2011). Studien från Minnesota fann att ca 38 av 100 lärare per år rapporterade att de utsatts för sexuella trakasserier, verbalt våld och mobbning av sexuell läggning (Gerberich et al., 2011). Studien fann att risken för att utsättas för någon form av våld ökade för de lärare som hade en masterexamen eller arbetade som speciallärare. Emellertid minskade risken för de lärare som hade minst 20 års erfarenhet, inte arbetade heltid samt hade anställning på privata skolor (Gerberich et al., 2011).
Effekter och konsekvenser av våld
Enligt Göranssons et al. (2011) rapport tycks våldet i skolan förekomma i högre utsträckning i vissa skolor och städer medan vissa grupper utgör en större risk för de negativa konsekvenser som våldet medför. I undersökningen framkommer att våldet ger negativa konsekvenser för både elever och lärare såsom sämre fysisk och psykisk hälsa, försämrad trivsel och ökad sjukfrånvaro. Flera andra studier visar på att våld i skolmiljön påverkar människan negativt med effekter såsom stress och utbrändhet (Bass, Cigularov,
Chen, Henry, Thomazic & Li, 2016; Bounds & Jenkins, 2018; Göransson et al., 2011). Arbetsrelaterat våld anses överhuvudtaget ha en negativ påverkan på all skolpersonal (Bass et al., 2016).
Elevers våld mot lärare är en riskfaktor för ökad nivå av upplevd stress enligt en kvantitativ studie gjord i Illinois, USA (Bounds & Jenkins, 2018). Studien fann att mer än hälften av 117 lärare hade upplevt elevrelaterat våld. Ytterligare en studie studerar sambandet mellan psykisk hälsa, utbrändhet och elevrelaterat våld mot lärare (Bass et al., 2016). De fann att det fanns en positiv korrelation mellan elevers våld mot lärare och upplevd utbrändhet.
Rapporterad utsatthet för våld hänger samman med försämrad hälsa. De lärare som i Göransson et al. (2011) studie uppgav att de blivit utsatta för elevrelaterat våld hade sämre hälsa och sömnsvårigheter jämfört med de lärare som inte blivit utsatta. I två longitudinella studier rapporterades att utsatthet för fysisk och verbalt våld hänger samman med försämrad hälsa (Hanish & Guerra, 2002; Vossen, Piotrowski & Valkenburg, 2016). En annan aspekt som framkommer i resultatet är att de som själva blivit utsatta för våld kan uppvisa aggressivt beteende. Även de personer som utövar våld mot andra påverkas negativt av sitt beteende (Nansel, Overpeck, Pilla, Ruan, Simons-Morton & Scheidt, 2001). En påverkansfaktor som identifierats i den svenska kunskapsöversikten är vem som utövar våldet. Elever som blir utsatta av lärare rapporterade sämre sömn och psykisk hälsa än de som blivit utsatta av andra elever (Göransson et al. 2011). Emellertid uppgav lärare som utsattes för våld av elevers föräldrar och/eller rektorn på skolan samma effekter på hälsan där sömnen och psykisk hälsa försämrades. Det tycks därför finnas en likhet i upplevda konsekvenser och effekter på hälsan mellan lärare och elever vid utsatthet för våld.
Media och porträttering av unga
En dansk studie undersökte hur dansk media rapporterade om ungdomar mellan åren 1953–2003. Resultatet visar att mönstren för hur ungdomar representeras i media förändras över tid (Levinsen & Wien, 2011). Förändringen indikerar att det skett en ökning av förekomsten av unga personer i media från 5 % 1953 till 26 % 2003. Studien visade på att det är nationellt tillgängliga tidningar som innehåller flest negativa artiklar om ungdomar i media i jämförelse med lokala tidningar. Vidare visar studien på att unga personer delvis beskrivs som att tillhöra sociala grupper och subkulturer men även som egna individer i förhållande till andra. Till skillnad från annan internationell forskning visar studien på att dansk rapportering om ungdomar kopplade till kriminalitet har minskat mellan åren 1973–
2003, men att unga personer förekommer allt oftare i media (Levinsen & Wien, 2011). Tillsammans konstaterar studierna att ungdomars porträttering i media är vanligt förekommande samt att ungdomar sammankopplas med kriminalitet (Evans et al., 1991; Levinsen & Wien, 2011; Saeed, 2010). Främst visar tidigare forskning på ämnet att media har en stark påverkanseffekt på allmänhetens opinion om samhälleliga fenomen samt att det skett en förändring över tid (Blomberg, 2004; Gerbner et al., 1978; Krahé & Busching, 2015). Det föreligger en risk för att uppleva medias rapportering som en social verklighet där våld i samhället generellt ser ut att öka. Effekten av våld i massmedia blir att media framställer en felaktig verklighetsbild där världen bedöms som farlig för allmänheten (Gerbner et al., 1978).
Saeed (2010) har gjort en innehållsanalys på 286 engelska artiklar i media som innehöll rapportering om ungdomar. 169 av dessa artiklar fokuserade på ungdomar generellt, utan koppling till sport eller kändisskap, varav 138 av dessa var kopplade till kriminalitet. Av 286 artiklar var 80 artiklar kopplade till kändisskap eller sport. Å ena sidan förknippas ungdomar med en stereotypisk bild av negativ karakteristiska där de ingår i subkulturer och har ett avvikande beteende, men å andra sidan förekommer ungdomar även i media under kategorin kändisskap. Evans et al. (1991) genomförde en innehållsanalys av tre amerikanska populärmagasin riktade till ungdomar i syfte att undersöka mönster i hur ungdomar porträtteras. Resultatet visade att populärmagasinen anpassar innehållet och rapportering baserat på subkulturer och stereotypiska föreställningar. Gemensamt för båda studier är att de visar på att ungdomar sammankopplas med en negativ bild av subkulturer och kriminalitet (Evans et al., 1991; Saeed 2010).
Medias konstruerande av verkligheten
Shapiro och Lang (1991) har i sin studie undersökt hur den sociala verkligheten kan komma att uppfattas baserat på vilket intryck människan får av television. De fann att människan använder sig av en psykologisk mekanism där specifika minnen om händelser antingen automatiskt eller omedvetet väljs ut för att konstruera verkligheten. Studien fann även att information från både riktiga och fiktiva händelser får en inverkan på den psykologiska mekanismen vilket visar på hur media kan komma att påverka människans uppfattning om verkligheten utanför medias kontext (Shapiro & Lang, 1991). En studie av Buselle (2009) undersökte hur exponering av våld i media påverkar människans verklighetsuppfattning och sociala omdöme. 197 deltagare fick svara på en undersökning om exponering av våld i media, demografi och uppfattningar om socialt sammanhang. Sex veckor senare delades
deltagarna in i två kategorier varpå experiment genomfördes. Kategori 1 fick först svara på frågor om representation av människor i media för att sedan genomföra en uppgift om samma fenomen. Kategori 2 genomförde uppgiften först och svarade på frågorna efteråt. Resultatet visade att deltagarna tillhörande kategori 1 utförde uppgiften enligt hur de hade svarat på frågorna medan kategori 2 inte gjorde det. Buselle (2009) förklarar att resultatet visar på att hur människan uppfattar innehållet i media får en inverkan på verklighetsuppfattning och socialt omdöme.
En studie av Jacobs (2014) undersökte rapportering om skolvåld i Sydafrikanska tidningar. Totalt undersöktes 92 artiklar i 21 tidningar under ett års tid. Resultatet visade att hur journalister framställer och skriver om skolvåld påverkar allmänhetens uppfattningar och kan komma att bidra till negativa attityder gentemot människorna bakom skolvåld. Jacobs (2014) menar på att ju oftare skolvåld rapporteras om med stereotypiska föreställningar och negativa förklaringsmodeller, desto mer sannolikt är det att mediakonsumenten kan komma att uppfatta medias version som sanning. Vidare visade resultatet på att medias rapportering bidrar till tankesättet att skolvåld är ett individualistiskt problem istället för ett samhällsproblem, vilket påverkar allmänheten till att acceptera stereotypiska föreställningar om personerna bakom skolvåld (Jacobs, 2014).
Gemensamt för samtliga studier är att de alla har undersökt hur media är med och konstruerar människans verklighetsuppfattning. Vidare har samtliga belyst hur framställandet av människor i media får konsekvenser på socialt omdöme där det föreligger en risk att se till individualistiska problemförklaringar bakom våld i media istället för att betrakta det som ett samhällsproblem. Shapiro och Lang (1991) belyser hur händelser i media, sanna eller fiktiva, konstruerar människans verklighet och Jacobs (2014) påpekar att journalister avgör hur och vad som skrivs om våld i media. Sett till Buselles (2009) studie kan representation av människor i media komma att påverka det sociala omdömet vilket skulle kunna vara i både positiv och negativ riktning.
Utifrån kunskapsläget går det konstatera att nationell forskning på ämnet är bristfällig och således blir det svårt att uttala sig om fenomenets förändring i Sverige. Anmälningarna till arbetsmiljöverket har dock ökat (Arbetsmiljöverket, 2019; Göransson et al. 2011). Mot bakgrund av att internationell forskning är entydig i frågan om elevrelaterat våld som ett ökande socialt problem kan behovet av vidare svensk forskning konstateras. Då en kritisk
diskursanalytisk studie inte gått att finna på ämnet är det av intresse att göra en uppsats om fenomenets diskurser i media.
Teoretiska utgångspunkter
Diskursanalys
Inom diskursanalysen är socialkonstruktionism och anti-realism två teoretiska angreppssätt (Bryman, 2018). Utifrån antirealismens grundantagande förnekas att en yttre verklighet existerar som ska förklaras av forskare och utifrån konstruktivismen skapas olika versioner av världen i texternas diskurser. Bryman (2018) förklarar att människan använder språket som en strategi för att uppnå ett syfte med vad som sägs eller skrivs. Diskursanalysen undersöker språkets betydelse och hur språkets påverkan kan förstås i relation till samhället och människan. Genom detta kan språket förstås som en social handling då människan genom det förmedlar till varandra sina upplevelser och ställningstagande till samhälleliga fenomen (Svensson, 2019).
Diskursanalys som metod kan genomföras på två nivåer, mikro- och makronivå (Svensson, 2019). På makronivå studeras och analyseras samhälleliga diskurser ur ett övergripande perspektiv medan på mikronivå är fokus på aktörers mellanmänskliga diskurser. Diskursanalyser på mikronivå ämnar undersöka hur språket används och vilken effekt detta får på enskilda grupper, individens skapande av identiteter och relationer (Svensson, 2019).
En viktig aspekt av diskursanalysen är att ge en förståelse för hur verkligheten kan formas på olika sätt genom språket samt att lyfta fram den formgivande makt språket har. Diskursanalysen i sig är inte en vetenskaplig ansats utan använder sig utav olika tvärvetenskapliga perspektiv som kan appliceras på ett flertal olika områden (Winther Jørgensen & Philips, 2000).
Kritisk diskursanalys
Kritisk diskursanalys kombinerar språkanalys och sociologiska begrepp i syfte att kritiskt synliggöra hur språket skapar och upprätthåller strukturer i samhället (Svensson, 2019). Kritisk diskursanalys benämns som just kritisk eftersom en del utav dess kärna innefattar att belysa och fastställa språkets förhållande till framkallandet och vidmakthållandet av orättvisor i samhället. Grunden kritisk diskursanalys handlar om att identifiera orättvisor för att sedan skapa samhällsförändring genom att kritiskt granska och presentera de diskurser som skapar och återskapar dessa orättvisor i samhället (Svensson, 2019).
Faircloughs kritiska diskursanalys
Språket i textproduktion är grundläggande för hur sociala identiteter, relationer och kunskapssystem förmedlas (Fairclough, 1995). Detta innebär att all form av text är med och bidrar till att forma samhällsopinion och kultur. Fairclough (1995) exemplifierar detta genom att en syn på kultur eller samhällsfenomen ofta framställs som viktigare än de andra. Emellertid får språkets användning även makt att förändra människors uppfattningar. Därav är formandet och skapandet av diskurser språkligt ett komplext fenomen där språkets användning är av betydelse för analysen.
Gemensamt för alla former av diskursanalys är användningen av begreppet diskurs. Inom kritisk diskursanalys beskriver Fairclough (1995) två betydelser av begreppet. Å ena sidan är språket en social praktik och å andra sidan är det ett sätt att särskilja dem från varandra genom en bestämd diskurs (Svensson, 2019). Fairclough (1995) menar att diskurser beskrivs som kommunikativa händelser genom att hur en text skrivs får betydelse för hur vilken innebörd som förmedlas till mottagaren. Beroende på hur textens innehåll framställs kan exempelvis elevrelaterat våld som fenomen få olika beskrivningar och innebörd.
Faircloughs tredimensionella modell
I studien används Faircloughs tredimensionella modell. Modellen är en analytisk ram som kan användas vid empiriska studier om samhälle och kommunikation (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Den grundar sig på antagandet att diskurser är en del i skapandet av sociala relationer och identiteter, kunskap- och betydelsesystem. Modellen är indelad i tre nivåer; diskurs som text, diskursiv praktik och social praktik.
Figur 1. Illustration av Norman Faircloughs tredimensionella modell skapad i programmet Paint.
Diskurs som text
Förutsättningen för att analysera texten utifrån dimensionen diskurs som text är en lingvistisk inriktning. Detta uppnås genom att undersöka textens egenskaper; den grammatiska strukturen, vilka ord som används och på vilket sätt det relateras till diskursens sammanhang (Bergström & Boréus, 2012). Genom att göra en detaljerad analys av texternas egenskaper med hjälp av olika redskap kan diskurserna kartläggas och förverkligas textuellt (Winther Jørgensen & Philips, 2000). För att analysera texter presenterar Fairclough (1995) bland annat begreppen transivitet, modalitet och etos som redskap. Dessa begrepp är av vikt vid användandet och förståelsen av dimensionen diskurs som text. Begreppen kan användas på olika sätt men är alla olika sätt att analysera materialet som bringar en djupare förståelse av materialets innebörd och dess konsekvenser (Winther Jørgensen & Philips, 2000).
Hur de analytiska verktygen i den tredimensionella modellen tillämpats i denna studie redogörs för i metodavsnittet.
Diskursiv praktik
För att analysera texter utifrån den andra dimensionen, diskursiv praktik, undersöks hur de produceras, konsumeras och distribueras. Utifrån en lingvistisk analysinriktning används två centrala begrepp som verktyg i analysgenomförandet; intertextualitet och interdiskursivitet. Det vill säga hur texterna bygger på andra texter och vilka diskurser som texterna bygger på. (Winther Jørgensen & Philips, 2000).
Social praktik
Social praktik är den tredje dimensionen i Faircloughs modell. Analysen görs genom att placera de tidigare nivåerna i förhållande till den bredare sociala praktik som de är en del av. Detta görs genom att dels undersöka förhållandet mellan diskursiv praktik och den diskursordning den ingår i, dels genom att kartlägga de icke-diskursiva kulturella och sociala strukturer och relationer som skapar ramen för den diskursiva praktiken (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Fairclough (1992) menar att dessa frågor inte enbart kan besvaras med hjälp av diskursanalys utan behöver kompletteras med ytterligare en teori eller begrepp för att belysa den sociala praktiken. Enligt Bergström och Boréus (2012) är det först när diskursen sätts in i ett socialt sammanhang som möjligheten att kritiskt uttala sig om diskursen i förhållande till ideologi och makt uppkommer.
Sociologiska begrepp
Både Winther Jørgensen och Philips (2000) och Fairclough (1995) skriver att den kritiska diskursanalysen som metod behöver kompletteras med teori och begrepp för att kunna analysera den tredje dimensionen social praktik. Den teori och de begrepp som används i denna studie presenteras nedan.
Stämplingsteori
Stämplingsperspektivet är en sociologisk och kriminologisk teori som har sin grund i interaktionismen. Interaktionismen bygger på antaganden om att samhället skapas när människor interagerar med varandra genom olika interaktionsprocesser. Stämplingsprocessen tenderar att ge uttryck för samhällets maktstrukturer. Människor delas in i grupper såsom; avvikare och icke-avvikare (Giddens & Sutton, 2014). Avvikande beteende ses enligt Becker (2006) som en social konstruktion som skapas i interaktionen mellan grupper och speglar därför samhälleliga maktstrukturer. Genom att peka ut vissa beteenden som avvikande kan detta leda till stämplingsprocesser där en viss grupp människor som blivit utpekade internaliserar den uppfattning som skapats om dem. Giddens och Sutton (2014) talar om primär avvikelse och sekundär avvikelse. Primär avvikelse betraktas som en handling där det stämplade beteendet endast utgör en liten del av människans identitet. Handlingen accepteras och normaliseras således av omgivningen. Om omgivningen däremot inte accepterar beteendet och istället betecknar det som avvikande finns risk att människan stigmatiseras och självbilden påverkas, detta kan leda till sekundär avvikelse. Det avvikande beteendet riskerar därefter att bli en del av personens identitet. För att exemplifiera detta skulle en människa som begår ett mildare brott stämplas som kriminell efter vilket den gör det till en del utav sin identitet. Detta riskerar att föra in personen i fortsatt kriminellt beteende. Stämpeln kan dessutom, efter den sekundära avvikelsen bli en central del av personens självidentitet och leder till att det avvikande beteendet fortsätter eller till och med förstärks (Giddens & Sutton, 2014). Ett annat begrepp som lyfts inom stämplingsteorin är självuppfyllande profetia. Detta begrepp beskriver hur en falsk definition av ett beteende provocerar fram ett beteende i enlighet med densamma. Emellertid leder detta till att den tidigare osanna definitionen av den stämplade individen blir verklighet. Utifrån denna process beskrivs stämpling vara en utav de mest kraftfulla verktygen för att individer hamnar i kriminalitet (Becker, 2006).
Metod
Den kritiska diskursanalysen grundar sig i konstruktivistiska samt antirealistiska antaganden för att undersöka relationen mellan diskursiv praktik och kulturella förändringar i sociala sammanhang (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Kritisk diskursanalys ansågs vara ett lämpligt metodval i förhållande till studiens syfte som är att utforska hur bilden av våld och hot utövat av elever mot lärare framställs och diskuteras i svensk media. Inom kritisk diskursanalys finns flera analysmodeller. Denna studie använder sig av Norman Faircloughs modell som utgår ifrån att diskursen konstruerar sociala identiteter, relationer och har en påverkan på kunskap och betydelsesystem (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Under avsnittet analysgenomförande görs en redovisning för hur den tredimensionella modellens analysverktyg använts i studiens analys.
Insamling och urval av data
Studien baseras på två utav Sveriges största dags- och kvällstidningarna: Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vid valet av vilka tidningar som skulle användas till denna studie var ett kriterium att tidningarna skulle vara en dagstidning och en kvällstidning. Detta för att kunna undersöka om det finns likheter och skillnader i hur en dagstidning och kvällstidning uttrycker sig om hot och våld. Vidare gjordes ingen avgränsning om politisk färg vid valet av vilka tidningar som skulle användas till denna studie. I syfte att samla in artiklarna från Aftonbladet och Svenska Dagbladet användes databasen retriever research med sökordet ’’hot och våld av elev mot lärare’’. Därefter användes sökordet i kombination med ett tidsintervall mellan åren 2014–2019. Tidsintervallet valdes utifrån att anmälningarna om våld till arbetsmiljöverket ökat under denna tidsperiod (Arbetsmiljöverket, 2019). Flest artiklar kopplade till ämnet gick även att finna under tidsperioden vid sökningar i tidningarnas respektive webbarkiv. I databasen genomfördes ett urval utefter följande urvalskriterier i syfte att välja ut artiklar för studien:
1. Artiklarna skall vara från Aftonbladet och Svenska Dagbladet
2. Sökorden ’’hot och våld’’ samt ’’elev mot lärare’’ skall finnas med i artikeln.
3. Ett tidsintervall mellan åren 2014–2019 i syfte att avgränsa materialet.
Sökningarna resulterade i fem artiklar från Aftonbladet och 12 artiklar från Svenska Dagbladet. Efter att ha läst igenom samtliga artiklar framkom att tre artiklar inte hade
koppling till hot och våld av elever mot lärare utan hade istället koppling till migration och generella våldsbrott. Därutav valdes dessa tre artiklar bort från urvalet. Resterande 14 artiklar valdes ut till det empiriska underlaget för denna studie (se tabell 1).
Tabell 1. Antal artiklar
Internetkälla Antal Utvalda Svenska Dagbladet 12 10
Aftonbladet 5 4
Totalt 17 14
Artiklarna som valdes ut är både nyhetsartiklar och debattartiklar. Detta för att försäkra att texterna som använts ger en helhetsbild av de diskurser som finns i tidningarna. Både nyhetsartiklar och debattartiklar bidrar till att forma konsumentens åsikter och attityder varpå det anses viktigt att inte utesluta debattartiklar. Urvalet resulterade i att 8
nyhetsartiklar och 6 debattartiklar valdes ut för studien.
Diskursanalys som metod
Faircloughs tredimensionella modell används som ett analytiskt ramverk och hjälpmedel vid empiriska studier om kommunikation och samhälle (Fairclough 1995). Enligt modellen beskrivs samtliga dimensioner användas i en kritisk diskursanalys (Winther Jørgensen & Philips, 2000). De tre olika dimensionerna syftar till att belysa olika aspekter av diskursen och vilken betydelse den får. Nedan kommer en förklaring av de tre dimensionerna som använts vid analysgenomförandet.
Diskurs som text
I Faircloughs (1995) tredimensionellas modell finns första dimensionen diskurs som text. Följande tre centrala begrepp används för att analysera textens egenskaper; transivitet, modalitet, etos.
För att undersöka agentskap i texten samt vilka sociala och ideologiska konsekvenser detta medför används begreppet transivitet. Begreppet är av betydelse för denna studie då
majoritet av det empiriska materialet innefattar elever och lärare som två grupper samt hur dessa förhåller sig till varandra (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Transivitet synliggörs i denna studie genom att undersöka hur författarna uttrycker subjekt och objekt. Med subjekt menas vem som utför en handling medan med objekt menas den som tar emot handlingen (Fairclough, 1992).
I syfte att undersöka sanningsanspråk används begreppet modalitet. Modalitet undersöks genom att ta fram till vilken grad författaren till en text menar på att ett påstående är säkert sant (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Detta har även en påverkan på hur diskurser skapas och förstås. I denna studie har modalitet undersökts genom att studera det empiriska materialet utifrån hur författarna ställer sig till olika uppfattningar om hot och våld. I det empiriska materialitet visade författarna exempelvis på en hög grad av modalitet i meningen ’’när lärare hotas av föräldrar eller släkt till elever handlar det ofta om vissa områden i städer där det finns gängkriminalitet’’. Det understrukna ordet ofta och tempus presens i texten är utmärkande för sanningsanspråk. När författarens text är skriven i tempus presens visar detta på en hög grad av sanningsanspråk medan andra tempus såsom exempelvis dåtid påverkar graden till det lägre (Hodge & Kress, 1988). Ytterligare en indikator på modalitet är ord som borde, hävdar eller hävdade, kan, skulle kunna samt tidsadverbialen ofta, ibland och möjligen (Hodge & Kress, 1988). Hur författarna använder sig av nämnda ord och tempus får en inverkan på vad läsaren uppfattar som sanning.
Det tredje begreppet som använts är etos. Etos används i syfte att beskriva hur en diskurs skapar och reproducerar sociala identiteter för enskilda människor och grupper i samhället (Winther Jørgensen & Philips, 2000). I denna studie undersöks etos i det empiriska materialet genom att identifiera hur elever och lärare som grupper i samhället skildras och vilken effekt det får på den diskursiva processen om de som på olika sätt är påverkade av hot och våld i skolan.
Diskurs som diskursiv praktik
Inom den diskursiva praktiken föreligger ett intresse av hur en text produceras och konsumeras. I studien har analysverktyget interdiskursivitet använts för att analysera det empiriska materialet. Winther Jørgensen & Philips (2000) beskriver interdiskursivitet som utformande av diskurser både emellan samt inom diskursordningar. Interdiskursivitet mäts genom att utforska hur diskursen kan upprätthålla eller förändra befintliga diskurser eller diskursordningar. Hög interdiskursivitet beskrivs som en blandning av diskurser inom
samma fenomen, både inom diskursordningar och emellan dem. Detta visar på en förändring inom samhällets rådande processer. Om interdiskursiviteten istället är låg visar det på att rådande sociala strukturer upprätthålls i det empiriska materialet (Winther Jørgensen & Philips, 2000). I studien analyserades interdiskursiviteten genom att undersöka hur diskurser skapas eller reproduceras i det empiriska materialet. Låg grad av interdiskursivitet identifierades i materialet genom att samtliga artiklar använder sig av ord kopplat till kriminalitet vilket bidrar till att reproducera diskursen om att hot och våld är av kriminell karaktär.
Intertextualitet är ytterligare ett begrepp som tillämpas i denna dimension. Begreppet används i denna studie för att undersöka hur och vilka ursprungliga texter som det empiriska materialet bygger på (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Denna studie undersöker intertextualitet genom att identifiera om det empiriska materialet bygger på andra artiklar och vilka källor som används. I det empiriska materialet uppmärksammades att fem artiklar visade på intertextualitet där vissa delar av artiklarnas innehåll var identiska med varandra och baserades på rapportering från TT nyhetsbyrån [TT].
Diskurs som social praktik
Faircloughs (1995) andra dimension i den tredimensionella modellen kallas diskurs som social praktik. Fairclough (1995) nämner att teorier och sociologiska begrepp som är av relevans för studien skall kopplas samman med diskursen. Det är i denna dimension som slutsatser och texternas ideologiska konsekvenser framträder (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Denna studie analyserar resultatet utifrån sociologiska teorier och begrepp, såsom stämplingsteori och diskursanalysens konstruktivistiska angreppssätt.
Kritik mot den metodologiska ansatsen
Faircloughs modell beskrivs som den mest avancerade modellen för analys av förhållandet mellan språkbruk och bredare samhälleliga praktiker (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Trots detta återfinns kritik för modellen. Det främsta problemet i Faircloughs angreppssätt innefattar oklarheter och konsekvenser om skillnaden mellan det diskursiva och icke-diskursiva. Gränserna mellan diskursanalysen och den sociala praktiken görs inte tydliga. Användaren av modellen får inga tydliga riktlinjer för hur stor analysen av den sociala praktiken bör vara eller vilka sociologiska teorier som kan användas som komplement. Vidare kritik riktad mot metoden är begreppet diskurs. Detta eftersom det är ett mångfacetterat begrepp med mångtydiga definitioner. Exempelvis blir detta problematiskt
i en studie av diskursanalytisk karaktär då det finns ett stort antal genrer som en diskurs kan tillhöra. Således föreligger en risk för att blanda diskursgenrerna med varandra vilket kan leda till att resultatet kan tolkas olika. Ytterligare en kritik är att det föreligger bristande kunskap om hur processen av textkonsumtion går till för att påverka den sociala världen människan befinner sig i. Emellertid menar Fairclough på att studier om processen skall ingå i analys av texter. Detta kan leda till att författaren till studier får svårt att generera sitt resultat samt vid diskussionen av genomförd textanalys och eventuella konsekvenser (Winther Jørgensen & Philips, 2000).
Analysgenomförande
Faircloughs tredimensionella modell användes som grund för att analysera diskursen. De tre dimensionerna diskurs som text, diskursiv praktik och diskurs som social praktik användes som ett verktyg för att identifiera vilka begrepp som ingick i diskursen samt för att identifiera hur dessa relaterade till varandra (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Det empiriska materialet delades sedan in i två grupper varav samtliga var slumpmässigt placerade. Därefter genomfördes analysen av materialet var för sig och anteckningar togs utifrån den tredimensionella modellen i syfte att identifiera återkommande diskurser. Diskurserna som identifierades antecknades löpande.
Som första steg i genomförandet av analysen lästes allt empiriskt material för att säkerställa att artiklarna behandlade diskursen elevrelaterat våld mot lärare. I artiklarna framkom att det finns olika sätt att rapportera och prata om elevrelaterat våld mot lärare i svensk dags- och kvällspress. Fyra olika diskurser identifierades. Den första diskursen var ’’hot och våld som socialt fenomen’’. Detta efter att hot och våld som ord uppmärksammats vara ett samlingsbegrepp för flera typer av våld som nämns inom händelserapportering. Begreppet används dessutom utan specifika förklaringar av begreppet i sig och saknade i några artiklar information om vilken typ av våld som förekommit. Den andra diskursen var ’’hot och våld i skolan är av kriminell karaktär’’. Detta eftersom de debattartiklar som använts verkar skapa en bild av hot och våld i skolan som ett kriminellt problem. Emellertid förmedlar dessa texter åtgärder och tron på samhällsförändring. I det empiriska materialet återkom ord som kriminalitet, kriminell, gärningsperson, brott och fysiskt våld som kopplas till diskursen. Den fjärde diskursen som identifierades var ’’stökiga elever i utanförskap’’ då artiklarna uppfattades som att betona skillnader mellan elever och våldsutövare som utsatta eller i utanförskap av olika slag kontra övriga samhället. Utanförskap, social och ekonomisk utsatthet, utanförskapsområden, utsatta områden och stökiga elever är ord som kopplas till diskursen.
En underliggande diskurs som identifierats är att elevernas perspektiv aldrig lyfts i artiklarna. Istället intervjuas lärare eller annan skolpersonal om händelser relaterade till hot och våld i skolan vilket medför att rapporteringen blir ensidig. Den underliggande diskursen redovisas inte i tabellen då den inte är direkt uttalad kopplat till ord och således inte antas kunna räknas på hur många gånger den förekommer.
Hur ofta diskurserna förekom i det empiriska materialet redovisas nedan (se tabell 2).
Tabell 2. Identifierade diskurser i empiriskt material
Empiriskt material
+ antal artiklar Hot och våld som begrepp Hot och våld är av kriminell karaktär Stökiga elever i utanförskap
Aftonbladet (4) 5 3 2
Svenska Dagbladet
(10) 17 36 18
Totalt 22 39 20
Tillförlitlighet
Bryman (2018) nämner fyra kriterier för att en studie skall uppnå god kvalité. Kriterierna är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera.
Trovärdighet i en studie kan beskrivas som hur väl accepterad den blir. Detta mäts genom att säkerställa att studien genomförts i enlighet med de rådande regler som finns samt att de som deltagit i studien får möjlighet att se resultatet. Därmed ges deltagarna möjlighet att bekräfta att studiens beskrivningar stämmer överens med deras redogörelser (Bryman, 2018). Överförbarhet grundar sig i hur stor studiernas möjlighet är att överföra beskrivningar av något till andra kontexter. Då kvalitativa studier vanligen studerar en mindre grupps eller ett antal individers skildringar ur ett djupgående perspektiv kan läsaren själv bedöma på vilket sätt resultaten kan överföras till andra kontexter (Bryman, 2018). Pålitlighet berör hur tydligt studiernas alla faser redogjorts för. För att nå god tillförlighet behöver studien vara transparent i forskningsprocessen för att andra forskare och utomstående skall kunna granska studien (Bryman, 2018).Möjligheten att kunna styrka och konfirmera avgörs baserat på
forskarens redogörelse om svårigheten att uppnå fullständig objektivitet i samhällsforskning samt hur forskaren säkerställt att denne genomfört studien i god tro. I studien skall det framgå att forskaren inte låtit sig påverkas av värderingar, teoretiska antaganden i sina slutsatser (Bryman, 2018).
Då denna studie använder sig av data från tidningar på nätet har det inte varit möjligt att få respondentvalidering eftersom det inte har gått att återkoppla till artikelförfattarna i syfte att bekräfta om beskrivningarna överensstämmer med innehållet i artiklarna. Bolander och Fejes (2015) skriver att analysens trovärdighet påverkas av om läsaren enkelt kan följa och förstå analysens olika delar. Vidare skriver Bolander och Fejes (2015) att studien bör ha koherens vilket innebär att studien kan övertyga och kännetecknas av en helhet. Därför har studiens ambition varit att vara transparent genom att hänvisa till de citat som valts ut för de tolkningar som gjorts. Bryman (2018) lyfter att egna värderingar och uppfattningar om ämnet som forskaren undersöker har en risk att inverka på forskningsprocessen. Emellertid nämner Bryman (2018) att forskningen fullt ut inte kan vara värderingsfri varpå forskaren behöver reflektera över hur och vilka värderingar som kan påverka resultatet. Denna studies ambition har varit att så långt som det är möjligt inte påverkas av förförståelse och egna åsikter om studiens ämne vid tolkningen av resultatet.
Etiska överväganden
Bryman (2018) skriver att det finns fyra krav när det gäller etiska överväganden; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Mot bakgrund av att denna uppsats inte ämnar samla in data från enskilda personer utan befintligt, offentligt material på internet blir konfidentialitets-, samtyckes- och informationskravet inte relevant för denna studie. Detta då inget samtycke behöver inhämtas och inga enskilda personuppgifter behöver hanteras. Däremot lyfter Bryman (2018) att texter publicerade i tidningar omfattas av upphovsrättslagen. Detta innebär att materialet ska användas med god sed vilket avgörs av i vilka sammanhang materialet används (Skrivguidens redaktion, 2020). Enligt Bryman (2018) skall materialet som insamlas även vara lättillgängligt och utan förbud att disponeras. Användningen av det publicerade materialet redovisas i denna studie genom citat och andra textutdrag då det är en förutsättning för metoden. Emellertid förhåller sig denna studie till nyttjandekravet genom att det material som insamlat endast används i syfte att genomföra studien (Bryman, 2018).
Studiens författare har tagit i beaktning att studien kan leda till vidare stämpling av de individer och grupper som benämns som avvikande. Viktigt att nämna är att denna studie inte har som avsikt att förolämpa, kränka eller orsaka personer och grupper skada. Studien och studiens författare har heller inte i avsikt att bidra till stämpling av enskilda personer eller grupper i samhället som avvikande utan har för avsikt att visa på varför stämplingsprocessen anses problematisk. Denna studie har som målsättning att tydliggöra hur stereotypiska föreställningar och diskurser om hot och våld som fenomen, elever som enskilda elever och grupper i samhället konstrueras och reproduceras.
Resultat
De 14 artiklar i SvD (10) och Aftonbladet (4) under perioden 2014-01-01 till och med 2019-12-31 innehöll orden hot och våld samt elev mot lärare och har indelats i kategorier utifrån olika teman. Dessa teman kallas för diskurser i denna studie då bedömningen är att samtliga har en aktiv påverkan på hur det talas om hot och våld.
Den första identifierade diskursen är begreppet ’’hot och våld’’ som socialt begrepp. Detta presenteras genom att visa på hur begreppet används i media och på vilket sätt det tillskrivs en social innebörd.
Den andra diskursen är ’’hot och våld i skolan är av kriminell karaktär’’. Här presenteras vilka ord som återkommer i materialet kopplat till kriminalitet och vilken effekt detta får på diskursen. Likheter och skillnader mellan tidningarna redovisas även här. Stämplingsteori används för att redogöra vilken påverkan diskursen får på individer och grupper i samhället som kopplas samman med hot och våld.
Den tredje diskursen är ’’stökiga elever i utanförskap’’. Detta presenteras genom att redovisa hur personer och grupper i samhället porträtteras samt vilken effekt det får för stereotypiska föreställningar. Även politikers sätt att beskriva och uttala sig om hot och våld som ett resultat av utanförskap presenteras.
En underliggande diskurs som identifierats är ’’elevernas röst hörs inte’’. Här läggs fokus på hur detta visar sig i materialet och vilka konsekvenser detta får för läsaren och personerna bakom hot och våld.
Hot och våld som socialt begrepp
Det saknas en entydig definition av begreppet hot och våld vilket är en svårighet eftersom det blir upp till var och en att själv välja innebörd. Vilken definition som media väljer att förmedla blir därför viktig i denna studie eftersom det är den innebörd läsaren antas utgå ifrån. En diskurs som identifierats i texterna är hur begreppet hot och våld används. I denna studies empiriska material definieras hot och våld som en våldshandling där orden ofta används för att benämna både fysiskt och verbalt våld. Nedan följer exempel på hur detta tar sig uttryck i Svenska Dagbladet.
’’Lärarnas riksförbunds huvudskyddsombud Irene Zieverts har arbetat fackligt sedan 1996, och säger att hon aldrig förr varit med om så många incidenter om hot och våld på en skola under så kort tid. Det handlar om elever som slagit lärare med knytnäven i ansiktet, kastat varmt kaffe på andra elever och lärare och hotat att döda lärare.’’ (Thurfjell, 2019)
’’Ett underkänt matematikprov. Det var upprinnelsen till en misstänkt misshandel av två lärare som en 18-årig elev nu åtalas för, skriver Bohusläningen. Eleven ska ha slagit en lärare och kastat en stol mot en annan. Enligt Ann-Charlotte
Eriksson, vice ordförande för Lärarförbundet, leder ett tiotal fall per år av våld och hot mot lärare till åtal. - Vi upplever att det finns ett stort problem med hot och vi uppfattar att det ökar, säger hon till tidningen.’’ (Svenska Dagbladet, 2014)
Problematiskt med användningen av orden i citaten ovan är att de blir missvisande för läsaren. Trots att begreppet hot och våld saknar en entydig definition väljer författarna till artiklarna att använda sig av det för att beskriva verbala och fysiska former av våld. Först nämner författarna specifika våldshandlingar; ’’elever som tar stryptag, sparkar lärare och hotar att skjuta personal’’, för att sedan använda sig av samlingsbegreppet; ’’lärarnas riksförbund kopplar en kraftig ökning av hot och våld’’ vilket leder till att begreppet i sig själv ges en definition. I nästa artikel ges exempel på specifika våldshandlingar; ’’eleven ska ha slagit en lärare och kastat en stol mot en annan’’ och sedan används samlingsbegreppet; ’’leder ett tiotal fall per år av våld och hot mot lärare till åtal’’. Signifikant är att exempel på specifika våldshandlingar ges och sedan väljer författarna att nämna följande från intervjun; ’’vi upplever att det finns ett stort problem med hot och vi uppfattar att det ökar, säger hon till tidningen.’’ Detta blir problematiskt eftersom hot och våld som ett samlingsbegrepp används på ett sådant sätt att det språkligt kopplas till specifika våldshandlingar. Detta kan leda till att läsaren inte ifrågasätter när
