Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp | Civilekonomprogrammet Vårterminen 2017 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-G--17/01657--SE
Räntetak på marknaden
för högkostnadskrediter
Intressenters påverkan av förväntade effekter
Fredrik Lundberg
Markus Rundgren
Handledare: Christopher Danielsson
Förord
Denna kandidatuppsats inom Företagsekonomi avslutar våra studier vid Linköpings Universitet. Vi tar med oss mycket kunskap från våra tre år på civilekonomprogrammet och vill därför nu tacka alla som har hjälpt oss med att göra denna studien möjlig. Vi vill tacka våra intervjupersoner och all handledning vi fått från studenter i vår handledningsgrupp men vill främst rikta ett stort tack till vår handledare Christopher Danielsson som bollat idéer samt väglett oss genom den akademiska problematik och alla svårigheter som arbetet fört med sig under resans gång.
Linköping 14 augusti 2017
Sammanfattning
Titel: Räntetak på marknaden för högkostnadskrediter Författare: Markus Rundgren och Fredrik Lundberg Handledare: Christopher Danielsson
Bakgrund: På den svenska marknaden för högkostnadskrediter har det sedan införandet av krediten riktats kritik i media. Kritiken har främst sin grund i rapporter om antalet ökade ansökningar om betalningsförelägganden hos Kronofogdemyndigheten, till följd av obetalda snabblån. Men även som grund i oskäliga kostnader och ockeranglagelser mot företag på marknaden. I Finland infördes en ny lag för att förbättra konsumentskyddet under 2013. Lagen har inspirerat den svenska regeringen att tillsätta utredningen SOU 2016:68 som har precis som lagen som infördes i Finland bland annat föreslagit ett ränte-och avgiftstak.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur intressenter på snabblånemarknaden ser på, och påverkas av, förväntade effekter från framlagda lagförslag från utredning SOU 2016:68.
Genomförande: Studien har använt en kvalitativ forskningsmetod men använt kvantitativ sekundärdata. Fokus i empiriinsamlingen har varit av kvalitativ karaktär med semi-strukturerade telefonintervjuer. Intervjuer har gjorts med Konsumentverket och Finansinspektionen. En enkät skickades ut till företag på marknaden.
Slutsats: Denna studie har visat att Konsumentverket och Finansinspektionen delar uppfattningen om att ränte- och avgiftstaket bör antas då det anses som en viktig reglering för ett stärkt konsumentskydd. Resultaten visar att enbart lite kritik har riktats mot utredningens förslag. C-Finance ansåg att räntetaket inte kommer påverka deras produkter eller kreditprocess i någon större utsträckning. Intressentmodellen har använts för att analysera branschen som helhet och både negativa och positiva effekter har identifierats.
Nyckelord: snabblån, intressentmodellen, kreditrisk, återbetalningsproblem, räntetak, kostnadstak
Abstract
Title: Limited interest rates for instant loans on the financial market Author: Fredrik Lundberg and Markus Rundgren
Supervisor: Christopher Danielsson
Background: In the Swedish market for instant loan companies, criticism from media has been upon the companies since the introduction on the financial market. Criticism is mainly due to reports of the number of increased claims for payment orders and due to increasing numbers of people getting into debts, but also as a basis for unfair costs. In Finland, a new law was introduced to improve consumer protection in 2013. The act has inspired the Swedish government to appoint the investigation SOU 2016:68, which, like the law introduced in Finland, has proposed, an interest rate limit for instant loans.
Purpose: The purpose of the paper is to provide a broader picture on how stakeholders of the fast credit market views, and are expected to be affected by, the law change suggestion from investigation SOU 2016:68.
Method: The method that has been used is of a qualitative approach, with interviews as a primary source and quantitative data as a secondary source. A survey was sent out to companies from a branch organization on the market of instant loans.
Conclusion: This study has shown that Konsumentverket and Finansinspektionen share the view that the limited interest rates should be considered, because they find it an important regulation for a strengthened consumer protection. The results have shown that little criticism has been directed towards the investigation. C Finance believes that the limited interest rate for instant loans will not affect their products or credit processes to any significant extent. With background from Finland, the study has shown that the number of companies has decreased on the market as a result of interest rate limitations. The stakeholders of the market are expected to be affected both positively and negatively by the suggested law regulations from SOU 2016:68.
Förkortningar och begrepp
KFM - Kronofogdemyndigheten KV - Konsumentverket
FI - Finansinspektionen
KO - Konsumentombudsmannen
S.K.E.F - Svenska Konsumentkreditföretagens Ekonomiska Förening SOU - Statens Offentliga Utredningar
Kreditkostnad: Det sammanlagda beloppet av räntor, avgifter och andra kostnader som konsumenten ska betala med anledning av krediten, inklusive nödvändiga kostnader för värdering, dock med undantag för notariatsavgifter,
Effektiv ränta: Anger den samlade kostnaden för krediten - den nominella räntan plus samtliga tillägg och avgifter som konsumenten ska betala - uttryckt som en årsränta i procent. Den effektiva räntan är viktig för att konsumenter ska kunna jämföra krediter.
Konsumentkreditinstitut: Företag som bedriver verksamhet för snabblån (även kallat sms-lån). En låneform där krediten utgivs med kort varsel och ofta hög effektiv ränta.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemdiskussion ... 3 1.3 Syfte ... 4 1.4 Forskningsfrågor ... 4 1.5 Avgränsningar ... 4 1.6 Disposition ... 5 2. Referensram ... 62.1 Tidigare forskning: Finlands räntetak ... 6
2.2 Intressentmodellen ... 7
2.3 Tidsinkonsistent beteende ... 8
2.4 Konsumtionssamhället ... 8
2.5 Capital Asset Pricing Model (CAPM) ... 9
2.6 Moral hazard och Agentteorin ... 10
2.7 Ekonomiskt överskott ... 11
3. Metod ... 13
3.1 Kvalitativ forskning med fallstudie ... 13
3.2 Urval ... 14
3.3 Semistrukturerade intervjuer ... 16
3.4 Datainsamling ... 17
3.5 Abduktiv ansats ... 18
3.6 Analysmetod ... 19
3.7 Kvalitet och etik ... 19
3.8 Metodkritik, Validitet och Reliabilitet ... 20
4. Empiri ... 22
4.1 Utredning SOU 2016:68 ... 22
4.2 Finansinspektionen och Konsumentverket ... 23
4.3 KV och FI om utredning SOU 2016:68 ... 24
4.4 Kritik riktad till SOU 2016:68 ... 25
4.5 S.K.E.F och C Finance ... 26
4.6 Myndigheternas samarbete ... 27
4.7 Regler och sanktioner ... 28
4.8 Snabblånens kostnad för samhället ... 29
4.9 Marknadsföring ... 29
5. Analys ... 31
5.1 Konsumenter av högkostnadskrediter ... 31
5.2 Konsumentkreditinstitutens prissättning och konsumentskydd ... 31
5.3 Bortfall på marknaden ... 32
5.4 Intressent: FI och KV ... 33
5.5 Intressent: Kund ... 34
6. Slutsats ... 37
7. Förslag till fortsatta studier ... 39
8. Referenser ... 40
Bilaga 1. Telefonintervju Anna Hult, Konsumentverket ... 42
Bilaga 2. Enkätstudie C Finans ... 43
Figur 1: KFM statistik snabblån (Kronofogdemyndigheten, 2014) ... 1
Figur 2: Lagförslag från SOU 2016:68 ... 2
Figur 3: Capital Market Line (Sharpe, 1964) ... 10
Figur 4: Producent- och konsumentöverskott vid oreglerad marknad ... 11
Figur 5: Efterfrågeöverskott, producent- och konsumentöverskott vid införandet av pristak ... 12
Tabell 1: CAPM ... 9
Tabell 2: Information om insamlad primärdata ... 18
Tabell 3: Återblick av lagförslag från SOU 2016:68 ... 22
1
1. Inledning
Detta kapitel inleds med en bakgrundsbeskrivning till uppsatsens problematisering och syfte, följt av en presentation av frågeställningar, syftet, avgränsningar och disposition.
1.1 Bakgrund
Marknaden för finansiella tjänster och produkter är i ständig förändring och lagstiftaren måste gång på gång hantera förändringar av gamla som nya problem (Ingvarsson, 2009). Företag med låneprodukter som har hög effektiv ränta, kort löptid och är lättillgängliga är en bra sammanfattning av vad som sedan 2006 i Sverige har kommit att kallats sms-lån eller snabblån (Ingvarsson, 2009). Författaren menar att de problem som ofta belysts i denna låneformen är att den effektiva räntan är hög och att villkoren för att låna skapar en ockerliknande situation. Marknaden för dessa krediter har förändrats och reglerats sedan dess introduktion i Sverige. Exempelvis har krav på kreditprövningar av konsumenter gällande mindre krediter lagförts (Sveriges Riksdag, 2010). När snabblånen infördes på den svenska kreditmarknaden reglerades de inte av konsumentkreditlagen (1992:830) detta uppdaterades först 2011 av konsumentkreditlag 2010:1846 (Sveriges Riksdag, 2010). Tillsynsmyndigheterna Konsumentverket och Finansinspektionen hädanefter KV och FI har sedan introduktionen av snabblån fått ökade möjligheter till kontroll över kreditinstituten. Myndigheterna kontrollerar nu att bolagen följer en god kreditgivningssed och att de utför en korrekt kreditprövning och kan vid behov återkalla bolagets tillstånd för verksamheten (Finansinspektionen, 2013). Enligt statistik från Kronofogdemyndigheten har antalet fall av betalningsförelägganden kopplat till snabblån ökat (Figur 1). Exempelvis inkom det enligt Olsson och Åkerlund (2014) 29 134 ansökningar om betalningsföreläggande under det första halvåret av 2014, vilket motsvarade den största ökningen sedan lånet infördes 2006 (Olsson & Åkerlund, 2014).
2
I Finland introducerades det första lånet på marknaden för högkostnadskrediter år 2005 (Svensson & Tamminen 2015). Finland introducerade även ett räntetak på marknaden för snabblån som ett skydd för konsumenter som hamnat i överskuldsättning. I Sverige tillsatte regeringen under 2016 utredning SOU 2016:68 vars syftet var att utreda hur konsumentskyddet skulle kunna förbättras. Snabblånen ansågs bidra till överskuldsättning och betänkandets lagförslag förväntas minska överskuldsättningen och antalet fall av betalningsföreläggande hos KFM (SOU 2016:68). Dessa lagförslag liknar de regleringar som redan införts i Finland och förväntade effekter har stora likheter med de marknadseffekter som syntes i Finland (Svensson & Tamminen 2015).
Figur 2, Lagförslag från SOU 2016:68
SOU 2016:68 föreslår följande lagändringar: Upplysning vid marknadsföring att det avser högkostnadskrediter.
Måttfulhet i marknadsföring.
•Räntetaket innebär en begränsning av den kreditränta och den dröjsmålsränta som får tas upp för en högkostnadskredit. Utredningen föreslår att den högsta nivån får uppgå till 40 procent plus referensräntan. Kostnadstaket innebär att konsumenterna inte ska vara skyldiga att betala mer än 100 procent av
kreditbeloppet i kostnader för krediten. Här inkluderas kostnaderna för krediten, inkasso och dröjsmål.
Ett ränte och ett kostnadstak för högkostnadskrediter.
Kreditprövning ska även innefatta gratislån.
•Det ska inte vara tillåtet att gång på gång förlänga krediten mot en kostnad. Fokus ska istället ligga på att krediten avbetalas.
En begränsning av möjligheten att förlänga löptiden på en högkostnadskredit.
•Det ska finnas större marginal vid beräkning av konsumentens
återbetalningsförmåga i kreditprövningen. Vid fall där konsumenten har kvar väldigt små marginaler av sin disponibla inkomst skall krediten inte få beviljas. Marginal i kvar-att-leva-på-kalkylen.
3
Lagförslagen förväntas innebära följande effekter på marknaden enligt SOU 2016:68:
● Att konsumentkreditinstituten ska bli mer restriktiva i sin utlåning vilket kan resultera i utbudsminskning och att vissa konsumentkreditinstitut behöver lägga ned sin verksamhet.
● Färre kunder beviljas snabblån och färre kunder hamnar därför i betalningsföreläggande till följd av snabblånen (SOU 2016:68).
1.2 Problemdiskussion
Den uppåtgående trenden enligt KFM:s statistik belyser konsumentskyddsproblematiken på marknaden för snabblån. Myndigheterna KV, KFM och FI uttrycker att konsumentskyddet har brister. I utredningen förekommer det resonemang om förväntade effekter men valet att ställa konsumentskyddet över utbudsminskning saknar styrkning i form av statistik och siffror. Vi anser därför att det saknas en välgrundad diskussion och konsekvensanalys kring hur resterande intressenter utöver konsumenter i risk för överskuldsättning kan komma att påverkas av regleringarna.
Enligt intressentmodellen existerar inte ett företag självständigt på marknaden utan påverkas av olika intressenter som är beroende av varandra (Egels, 2003). Enligt författaren är det viktigt att identifiera och bry sig om dessa så kallade intressenter för att få en helhetsbild över en situation eller ett företag. Denna helhetsbild används sedan för att kunna ta välgrundade beslut (Egels, 2003). Författaren menar vidare att intresset för intressentmodellen ökat i takt med intresset för etiska frågor i näringslivet.
Med empiri från berörda myndigheter tillsammans med teori syftar vi att bidra med relevant information på de delar där SOU 2016:68 inte ger en komplett helhetsbild. För att undersöka effekter för intressenter kommer vi börja med att skapa förståelse varför räntan är hög med utgångspunkt i empiri och teori om finans och beteendeekonomi. Vidare vill vi med nationalekonomisk teori ge giltighet till varför det skulle kunna bli ett omsättningsbortfall på marknaden efter regleringarna. Detta leder sedan in oss på vårt huvudsyfte, att undersöka hur konsumentkreditinstituten och deras intressenter kan påverkas av lagförslag från utredning SOU 2016:68. Genom att identifiera intressenterna och deras intressen kan vi undersöka vilken information som utväxlas mellan dem och hur de påverkas av de effekter som utredning SOU 2016:68 förväntas innebära på marknaden.
4
1.3 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur intressenter på snabblånemarknaden ser på, och påverkas av, förväntade effekter från framlagda lagförslag från utredning SOU 2016:68.
1.4 Forskningsfrågor
● Vad ligger bakom snabblånens räntesättning?
● Hur ser tillsynsmyndigheterna på de nya lagförslagen som presenterats i utredningen SOU 2016:68?
● Hur ställer sig företag inom branschorganisationen S.K.E.F till förslagen i utredningen?
● Hur kan de förväntade effekterna från utredning SOU 2016:68 påverka konsumentkreditinstituten och deras intressenter?
1.5 Avgränsningar
Utredning SOU 2016:68 och dess förslag på lagreglering används som utgångspunkt för uppsatsen. Utöver utredningen har vi samlat empiri från myndigheterna FI och KV samt företag inom snabblånemarknaden som är medlemmar i Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening, S.K.E.F. Finlands motsvarighet till det lagförslag som utredningen föreslår används som jämförelsematerial. De intressenter från intressentmodellen vi lägger mest fokusering på är myndigheter, konsumenter och konsumentkreditinstitut (inklusive ägare och anställda). Vi undersöker i studien till viss del även den samhällsekonomiska kostnaden av regleringarna men inte den sociala kostnaden som uppstår när enskilda konsumenter hamnar i överskuldsättning. De intressenter från intressentmodellen vi baserat arbetet på är kunder, samhälle, myndigheter och företag (ägare, anställda och ledningsgrupp).
5
1.6 Disposition
Kapitel 2 – Referensram
Detta kapitel inleds med en beskrivning av tidigare forskning. Sedan presentera för uppsatsen använda teorier. Förutom intressentmodellen är teorierna kopplade till finans, konsumtion och ekonomiska beteenden.
Kapitel 3 - Metod
I detta kapitel presenteras och granskas studiens valda metod.
Kapitel 4 - Empiri
Här presenteras resultaten, utan att vare sig diskuteras eller analyseras.
Kapitel 5 - Analys
Här besvaras syftet och frågeställningarna med hjälp av empiri och teori.
Kapitel 6 - Slutsats
6
2. Referensram
2.1 Tidigare forskning: Finlands räntetak
I en studie av Svensson och Tamminen (2015) jämfördes konsumentskyddet i Sverige och Finland avseende snabblånen. I Finland introducerades snabblånen 2005, men ett utbud av mindre krediter hade funnits på marknaden sedan tidigare. Författarna beskriver hur affärsidén utvecklades och det första lånet via SMS-teknik gavs ut under 2005. Marknaden expanderade kraftigt under året och började etableras utomlands (Svensson & Tamminen, 2015).
Svensson och Tamminen (2015) förklarar att de finska myndigheterna, precis som de svenska, såg hur antalet personer som blev överskuldsatta kraftigt ökade. Följden blev att det under 2011 ansågs finnas behov av en åtstramande lagstiftning. Författarna beskriver att regeringen till följd av detta la fram proposition RP 78/2012 rd. Syftet med propositionen var framförallt att öka konsumentskyddet och minska den överskuldsättning som snabblånen var med och bidrog till. Det som föreslogs var att ett räntetak skulle införas som en prisreglering för att begränsa kreditens effektiva ränta (Svensson & Tamminen, 2015).
Den nya lagstiftningen trädde i kraft under 2013 och konkurrens- och konsumentverket, hädanefter KKV, i Finland har enligt Svensson och Tamminen (2015) märkt stora skillnader på snabblånemarknaden efter införandet. Antalet beviljade snabblån reducerades från att vara 411 000 år 2012, till att år 2014 vara 132 000 stycken. En tredjedel av företagen på marknaden för högkostnadskrediter har slutat existera och en tredjedel har fortsatt med verksamheten. Den sista tredjedelen har anpassat sig till lagstiftningen eller gjort försök att skapa nya typer av kreditprodukter som inte omfattas av lagstiftningen (Svensson & Tamminen, 2015). Exempelvis har man sett att snabblåneföretagen i Finland börjat med en produkt de kallar “Pre-Paid cards”. Författarna beskriver produkten som ett slags kreditkort med möjlighet till snabblån där räntan löper på 172.5%. Svensson och Tamminen (2015) förklarar att eftersom produkten tekniskt sett räknas som ett kreditkort omfattas den inte av lagen i Finland.
Svensson och Tamminen (2015) visar i sin empiri att KKV har sett att marknaden för högkostnadskrediter även i annat avseende förändrats i och med räntetaket. Innan lagen om ett räntetak trädde i kraft var det väldigt vanligt med ytterst små krediter. Ett vanligt lån hade
7
beloppet 200 euro med en lånetid på 30 dagar, nu har lån på 300–400 euro med en lånetid på 80 dagar blivit allt vanligare enligt KKV (Svensson & Tamminen, 2015).
2.2 Intressentmodellen
Enligt intressentmodellen har en organisation utbytesrelationer med olika aktörer och de är beroende av varandra. Olika intressenter ställer olika krav på organisationen. Intressenterna består av aktörer såsom individer, organisationer, grupper och myndigheter (Bruzelius & Skärvad, 2004). Författaren menar att organisationen är beroende av att intressenterna vill samverka i verksamheten och för att organisationen ska kunna uppnå sina mål bör de ta hänsyn till intressenternas krav. Ax et al. (2009) förklarar att intressenterna i sig har olika syften till att bevara ett informationsutbyte mellan dem och företaget. Informationsutbytet är en viktig kvalitetssäkring för att företaget ska kunna ta till sig av förändringar och att effektivare kunna nå både kortsiktiga och långsiktiga mål. Företaget bör för att på lång sikt kunna fortsätta existera på marknaden ta till sig av sina intressenters krav och behov och tillfredsställa dem (Ax et al. 2009).
Intressenterna är beroende av organisationen eftersom de på olika sätt lämnar bidrag till organisationen och i gengäld får ersättning i form av belöning. Det centrala i modellen är att skapa en jämvikt mellan företaget och intressenterna samt mellan det som är bidrag och det som är belöning (Bruzelius & Skärvad, 2004). Intressenterna kan bidra till företaget genom att exempelvis vara anställd och utföra ett arbete och kravet som i gengäld ställs är en lön för utfört arbete och arbetsförhållandena är stabila. Staten lämnar bidrag i form av infrastruktur eller subventioneringar medan de ställer krav i form av att företaget skall betala skatt och följa de lagar som upprättats. Den viktigaste intressenten för ett företag är kunden eftersom det är konsumenten som bidrar med vinster för företaget genom att köpa deras varor eller tjänster. I gengäld ställer konsumenten krav på att produkten eller tjänsten har kvalitet och att priset motsvarar det som erbjuds (Bruzelius & Skärvad, 2004).
Det kan uppstå konflikter mellan organisationens och intressenternas krav. Konflikter kan även uppstå mellan de olika intressenterna. Exempelvis kan anställda kräva högre lön vilket kan medföra att företaget höjer priset på produkterna och det strider mot kundernas krav eftersom de vill köpa produkter till rimligt pris. För att förhindra dessa konflikter måste företaget ta hänsyn till och förstå de olika intressenternas krav (Bruzelius & Skärvad, 2004).
8
2.3 Tidsinkonsistent beteende
Laibson (1997) beskriver bakgrunden till konsumenters beteende kring konsumtion och kort- och långsiktiga investeringar. Författaren menar att olika preferenser kan ge svar på hur människor beter sig kring sparande och konsumtion. Dock kan faktorer som tidsinkonsistens kan göra att även rationella konsumenter är skuldsatta. Laibson (1997) beskriver tidsinkonsistens exempelvis som val gjorda idag som beslutsfattaren senare ångrar. Kopplat till konsumtion kan det röra sig av inköp som vid köptillfället ansågs rationellt med tron att denne i framtiden fortfarande skulle ha samma åsikt. Om det framtida jaget anser köpet irrationellt har personen visat på tidsinkonsistent beteende.
Laibsons (1997) studier visade att människor som hade sparande i exempelvis fonder samtidigt kunde ha skulder från sina kreditkort. De studerade attityderna och människorna sparade i fonder delvis på grund av att de är belagda med en fördröjning vid försäljning. Detta gjorde att de inte skulle göra ogenomtänkta inköp och behålla sina besparingar. Laibson (1997) beskriver motivation och självbehärskning som eftertraktade personlighetsdrag som många saknar och istället tar hjälp av framtida krav på sig själva och teknologier för att säkerställa till exempel önskvärt sparande framöver. Enligt författarens forskning kan individer med besparingar samtidigt ha kostsamma skulder på grund av att dagens värde av en tillgång är högre än deras värdering av samma tillgång i framtiden. Vidare beskriver Laibson (1997) att ett beteende med konsumtion som överstiger inkomst kan rationaliseras av individen på grund av plan på ökad besparing i framtiden. Till exempel skuldsättningsproblem kan enligt författaren uppstå när samma individ i framtiden har andra preferenser och samtidigt värderar en annan tillgång för konsumtion.
2.4 Konsumtionssamhället
Enligt Baumans (2008) teori befinner vi oss just nu i ett konsumtionssamhälle som föregicks av ett produktionssamhälle. Författaren beskriver normen i det föregående samhället som att långsiktighet värderades högre än det mänskliga begäret. Varor skulle istället för att genast konsumeras hållas intakta en längre tid och omedelbar njutning av användning förknippades med obetänksamhet. Det nuvarande samhället Bauman (2008) beskriver bygger istället på konsumism som en samhällsegenskap. Författaren menar att konsumtion förklarar klasstillhörighet och att desto mer en medborgare konsumerar desto högre klass har denna i samhället.
9
Bauman (2008) förklarar att lyckan för samhällsmedborgarna ökar i takt med inkomsten men bara upp till en viss nivå för att sedan inte ge positiva effekter av konsumtion. Författarens forskning har dock kommit fram till negativa effekter av konsumismen. Främst för dem som inte har tillräckliga medel att konsumera för. De negativa effekterna är till exempel depression, stress och dåligt självförtroende. Bauman (2008) menar att samhället för med sig många risker och att grupper med lägre ekonomisk tillgång kan känna sig oönskade då de andra grupperna i samhället inte har förväntningar eller behov av denna grupp. Bauman (2008) förklarar att de som inte har medel för ”normal” konsumtion kan drabbas av utanförskap och att samhället bygger på en norm av konsumtion som kan pressa dem att konsumera mer än deras tillgångar.
2.5 Capital Asset Pricing Model (CAPM)
Enligt Fama och French (2004) mäter CAPM den del av den totala risken hos en tillgång som inte kan bortdiversifieras. Delen i fråga erläggs med en premieränta som marknaden kräver att avkastningen ska överstiga för att kompensera risken kopplad till tillgången. Formeln ser ut som följande: E(ri) = rf + ß (E(rm) - rf)
E(ri) = Förväntad avkastning rf = Riskfri ränta
ß = Tillgångens känslighet i jämförelse med marknadsportföljens E(rm) = Marknadsportföljens förväntade avkastning
E(rm) - rf = Marknadens riskpremie
Tabell 1: CAPM
Denna funktion visar att investerarnas krav på avkastning är högre om, allt annat lika, betavärdet är högre (Sharpe, 1964). Tillgången är i detta fall mer volatil än vald marknadsreferens. Detta samband beskrivs av Sharpe (1964) efterarbetat av Lintner (1965) i Figur 3 genom en bild över hur kapitalmarknaden ser ut. Investeraren kan på grund av ökad risk även kräva en högre grad av avkastning på satsat kapital. Författaren beskriver även hur investeraren kan välja objekt på kapitalmarknadslinjen beroende på hur risktagande personen i fråga vill vara.
10
Figur 3, Capital Market Line (Sharpe, 1964)
2.6 Moral hazard och Agentteorin
“It has long been recognized that a problem of moral hazard may arise when individuals engage in risk sharing under conditions such that their privately taken actions affect the probability distribution of the outcome” - Holmström (1979, s.74)
Vi utgår från Holmströms (1979) definition av begreppet moral hazard. Holmström (1979) beskriver Moral hazard som ett begrepp som funnits sedan 1600-talet med omfattande forskning och definitioner. Holmströms (1979) definition av moral hazard utgår från att individer som exempelvis tar en försäkring och delar en större del av risken med ett försäkringsbolag antar ett mer riskfyllt beteende kopplat till det försäkrade objektet i fråga.
Agentteorin beskrivs av Eisenhardt (1989) som en typ av moral hazard baserad på intressekonflikter och asymmetrisk information mellan en agent (gäldenären) och en kapitalgivare (kreditinstitut). Agentteorin bygger på att kapitalgivaren måste beräkna en agentkostnad eller ett specificerat avtal för att skydda sig mot denna intressekonflikt och informationsasymmetri. Anpassar vi Eisenhardts (1989) aggentteori inom kreditgivningsprocessen skulle denna informationsasymmetri exempelvis bestå av osäkerhet kring gäldenärens betalningsförmåga trots uppvisad månadsinkomst och frånvaro av
11
betalningsanmärkningar. Kapitalgivarens intresse är att få betalt för sina lån, ränta och avgifter medan gäldenärens intresse kan ligga i att spendera sina framtida pengar på annat vis. Agentkostnaden består av denna intressekonflikt som dessutom är belagd med bristande information om gäldenärens avsikter.
2.7 Ekonomiskt överskott
Boulding (1945) beskriver konceptet av ekonomiskt överskott som konsumentöverskott och producentöverskott. Enligt författaren uppstår konsumentöverskott när en konsument kan inhandla en vara för ett lägre pris än denne är villig att betala. Likvärdigt definierar Boulding (1945) producentöverskott som när en säljare kan sälja en vara för ett högre pris än det lägsta priset denne är villig att sälja varan för. Författaren förklarar att i absoluta tal blir konsumentöverskottet exempelvis 20 kr om en konsument kan köpa en produkt för 80 kr som denne hade betalat 100 kr för. Producentöverskottet blir 20 kr om säljaren hade kunnat tänka sig att sälja produkten för 60 kr.
Figur 4, Producent- och konsumentöverskott vid oreglerad marknad
Figur 4 visar sambandet som Boulding (1945) beskriver. Författarens koncept bygger vidare på teorier från bland annat Adam Smith (1776). Smith grundade begreppet “den osynliga handen” och visade på hur sambandet mellan utbud och efterfrågan påverkar pris och såld kvantitet. Axelsson et al (1998) förklarar hur pristaksregleringar till exempel kan få färre personer att konsumera produkten i fråga. Detta leder i sin tur till att utbudet på marknaden minskar då producenterna anpassar sin produktion till den lägre konsumtionen. Grafiskt ser skiftet ut som följande:
12
Figur 5, Efterfrågeöverskott, producent- och konsumentöverskott vid införandet av pristak
Figur 5 visar hur marknaden anpassar sig till en reducering i pris till följd av pristak. Såld kvantitet minskar på grund av att det inte längre är lönsamt för företaget att producera mer än kvantitet Q vid den lägre prisnivån (Axelsson et al. 1998). Grafen visar även hur producentöverskottet minskar efter justeringen. Konsumentöverskottet för den mindre del av konsumenter som får tillgång till produkten ökar. Dock visar Axelsson et al. (1998) att det istället bildas ett efterfrågeöverskott. Detta belopp är det som konsumenterna vid P2 vill konsumera men inte har möjlighet till på grund av det minskade utbudet. Dessa ekonomiska överskott används enligt Boulding (1945) vid samhällsekonomisk analys. Den oreglerade marknaden ger därför enligt författaren högre samhällsekonomisk nytta då den gav det högsta ekonomiska överskottet. Axelsson et al. (1998) visar dock hur regleringar av vissa marknader kan bidra till ökad samhällsekonomisk nytta på grund av exempelvis miljöskador av produktion. En reglering av en marknad kan i dessa fall vara mer lönsamt då marknaden regleras efter den samhällsekonomiska jämviktskostnaden snarare än den företagsekonomiska (Axelsson et al. 1998). Författarna visar även hur skillnaden mellan Q2 och QD blir ett efterfrågeöverskott.
13
3. Metod
3.1 Kvalitativ forskning med fallstudie
Kvalitativ forskning är enligt Bryman (2011) baserad på djup snarare än bredd och för att möjliggöra vår informationsinsamling valde vi ta del av den djupa kunskapen som KV och FI besitter (mer information under punkt 3.2). Semistrukturerade intervjuer passar bra till den kvalitativa metoden enligt Bryman (2011) då de möjliggör en djupdykning inom valt forskningsområde. Fördelarna med semistrukturerade intervjuer beskrivs vidare under punkt 3.3. Trots att vårt huvudsakliga fokus är av kvalitativ karaktär har vi tagit hänsyn till det resonemang Jacobsen (2002) för. Jacobsen (2002) menar att idealet av en undersökning är att kombinera kvantitativ och kvalitativ forskning eftersom den kvalitativa delen fungerar som en giltighetsförstärkning för studien. För att använda författarens resonemang som målsättning visar vi statistik från KFM, sekundärdata från S.K.E.F och enkätutskick till konsumentkreditinstitut som analys- och jämförelsematerial.
Den forskningsdesign vi ansåg maximerade informationsinsamlingen och kunde ge en nyanserad bild av fenomenet var en fallstudie. I enlighet med Jacobsens (2002) beskrivning av fallstudie som forskningsdesign kunde vi djupgående hitta information och främst använda kvalitativ forskning men även kvantitativ sekundärdata.
Vi utesluter tvärsnitt och longitudinell ansats för uppsatsen. Den förstnämnda bygger enligt Bryman (2011) på kvantitativa data och vi anser att den informationen som är nödvändig för studien informationsinsamlingen optimeras genom kvalitativa intervjuer. En longitudinell ansats passar enligt Bryman (2011) för mätning av förändringar över tid och skulle därmed kunna användas för att följa utvecklingen av en eventuell lagreglering. Dock passar denna ansats inte in i vår relativt korta tidsram, samt att lagen inte kommer träda i kraft under vår undersökningsperiod. Andersens (ur Jacobsen, 2002, s. 8–9) definierar en fallstudie som:
“...Ofta är idealet att gå på djupet i ett fall och lägga fram en helhetsanalys som står på egna ben. Undersökningsenheten ses som ett komplext helt, där många underenheter och deras förhållande till varandra utmejslas.” - Andersen (ur Jacobsen 2002, s. 8–9)
Andersens definition passar utmärkt vår syn på undersökningsobjektet. Underenheterna består av konsumenter, kreditinstitut och myndigheter. Jacobsen (2002) fortsätter med att
14
beskriva fallet som någonting som inträffat eller till exempel hur beslutsprocessen går till i en specifik organisation. Även den definitionen passar in på det vi vill undersöka eftersom vi undersöker ett lagförslag som är aktuellt och dessutom kommer påverka hur beslutsprocessen kommer gå till för de underenheter vi undersöker. Författaren beskriver dock att fallstudier och små-N-studier är nära besläktat och att avgränsningen mellan dessa är svårdefinierad. Det finns dock en tumregel att använda som Jacobsen (2002) beskriver som:
“När vi vill beskriva en speciell plats eller en speciell situation är oftast fallstudier mest lämpliga. Om vi däremot vill ha en rik beskrivning av ett speciellt fenomen bör vi välja små-N-studier.”. (Jacobsen, 2002, s.99)
Efter tolkning av tumregel tillsammans med resonemang från Jacobsen (2002) och Bryman (2011) anser vi att vårt tillvägagångssätt mer passar in som ett fall på grund av dess tydliga situationskoppling. Små-N-studier bygger enligt författarna på ett fåtal aktörer där forskaren skulle gå på djupet med varje enhet. Vi studerar fallet men har inte för varje enhet gått ned på djupet för att beskriva kontextskillnad mellan till exempel kreditinstituten i sig. Arbetet med denna uppsats ligger dock enligt Jacobsens (2002) resonemang tydligt i gränslandet mellan Fallstudie och små-N-studie.
3.2 Urval
Urval för primärdata utgörs av företag/yrkesmän från Finansinspektionen, Konsumentverket och ett medlemsföretag ur S.K.E.F. Urvalet är baserat på det Jacobsen (2002, s. 199) kallar “information”. Vi har sökt objekt att intervjua som vi anser besitter mest relevant kunskap om området vi undersöker. Efter genomgång av regeringens utredning ansåg vi att mycket information fanns att hitta från FI och KV. Via telefonkontakt med berörda myndigheter kunde vi gemensamt komma fram till vilka personer inom respektive myndighet som besitter mest relevant information och lyckligtvis få genomföra intervjuer med dem. Denna typ av tillvägagångssätt liknar det Bryman (2011) kallar snöbollsurval. Den första telefonintervjun genomfördes med Anna Hult som respondent. Anna Hult är jurist på Konsumentverket och biträdde även regeringens utredning som expert.
Konsumentverket (KV) är en statlig myndighet som bedriver tillsyn av att konsumentkreditlagen följs. När det gäller konsumentkreditinstitut har dock KV delad tillsyn
15
tillsammans med FI vilket följer av 49 § konsumentkreditlagen. Den delade tillsynen innebär att KV tillsammans med FI utövar tillsyn av kreditgivare vid snabblån. KV ser till att snabblåneföretagen i sin verksamhet följer konsumentkreditlagens bestämmelser medan FI har tillsyn över kreditgivare vid snabblån vilket omfattar kreditinstitutens verksamhetsledning. KV arbetar med tillsyn och kontroller för att försäkra att samtliga varor som konsumenter köper är säkra och ofarliga (Konsumentverket, 2016). Den förste april 2014 trädde en ny lag i kraft. Lagändringen innebar bland annat att KV numera har befogenhet att förelägga en näringsidkare att upphöra med att lämna krediter om en bestämmelse om kreditprövning inte följs (Konsumentverket, 2016).
Den andra telefonintervjun genomfördes med Victor Wrangdahl och Robert Skärström som båda arbetar på FI. Myndigheten ansvarar för tillsyn och tillståndsprövning på marknaden för finansiella företag (Finansinspektionen, 2016). Enligt Finansinspektionen (2016) är deras främsta uppgift är att bidra till ett stabilt och välfungerande finansiellt system och till ett starkt konsumentskydd i finanssektorn. Från och med den förste juli 2014 krävs det ett tillstånd för att yrkesmässigt lämna krediter till konsumenter, ett tillstånd som söks hos FI (Finansinspektionen, 2016). De företag som har tillstånd från Finansinspektionen kallas konsumentkreditinstitut. Vidare har konsumentkreditinstitut i uppgift att rapportera till Finansinspektionen om utlånad volym, ränteintäkter och antalet ansökningar om betalningsförelägganden (Finansinspektionen, 2016)
Vi ansåg att konsumentkreditinstituten borde haft en större möjlighet att uttala sig i regeringens utredning på grund av att de i allra högsta grad påverkas av det eventuella lagförslaget. Vi skickade därför via email ut enkäter till kreditinstitut som är medlemmar i S.K.E.F. för att ge dessa bolag en möjlighet att yttra sig. S.K.E.F är en ekonomisk förening uppstartad av de största svenska konsumentkreditföretagen på snabblånemarknaden (Svenska Konsumentkreditföretagen.a, 2017). Ett medlemsskap kräver att vissa verksamhetskopplade krav uppfylls och fungerar därför som en kvalitetssäkring för eventuella konsumenter. Kraven för ett medlemsskap i S.K.E.F är följande:
● Företaget ska vara registrerat hos Finansinspektionen
● Företaget ska respektera personens integritet och löpande följa upp kring skydd av låntagare
● Företaget ska bedriva en stabil verksamhet (Ekonomisk stabilitet, långsiktiga mål i verksamheten och lagenligt).
16
● Gemensamt för medlemsföretagen i organisationen är att de erbjuder snabblån på mellan 1000–15000 kr med återbetalning inom högst ett år. (Svenska Konsumentkreditföretagen.b, 2017).
Genom att använda S.K.E.F som urval kunde vi därmed säkerställa att inkommen data motsvarar de mest etablerade och seriösa aktörerna på marknaden med Jacobsens (2002) informationsurval som målsättning.
KFM hade mycket information inom området vilket visar sig i statistik över fall där snabblån lett till betalningsföreläggande. Vi valde att ta del av den information som redan sammanställts av KFM. Vi valde mellan alternativen att genomföra ännu en semistrukturerad intervju mot att samla sekundärdata men vi valde på grund av vad Bryman (2011) kallar resurseffektivitet att enbart visa deras statistik. Av samma anledning tog vi även del av sekundärdata från S.K.E.F som presenteras under empirin.
3.3 Semistrukturerade intervjuer
Telefonintervjuer innebär att frågorna ställs via ett telefonsamtal som spelas in för senare transkribering. Bryman (2011) förklarar att telefonintervjuer är vanligt förekommande vid marknadsundersökningar. Vid vetenskapliga undersökningar är det däremot vanligare att intervjuerna hålls ansikte mot ansikte. Vi har valt telefonintervju på grund av vissa fördelar som Bryman (2011) beskriver som mindre resurskrävande. Det är mindre kostsamt både i monetära medel och tid att ringa ett telefonsamtal till skillnad från att genomföra en resa och mottagande för en intervju hos respondenterna. Våra respondenter var belägna i Stockholm vilket för oss hade inneburit större resurser än vi hade att förbruka. Vidare menar Bryman (2011) att respondenternas svar kan bli påverkade bland annat av forskarens etniska bakgrund, kön och ålde. Detta kan leda till att respondenten uttrycker sig på ett vis den förmodar att forskaren uppskattar. Författaren menar att en telefonintervju därmed innebär en distans till sådana faktorer vilket starkt minskar effekten av dessa faktorer i respondentens svar (Bryman 2011).
Telefonintervjuerna riktade sig till konsumentverket och finansinspektionen. Dessa intervjuer låg dessutom bakom majoriteten av uppsatsens primärdata. Valet av semistrukturerade intervjuer bygger på Brymans (2011) beskrivning av olika intervjumetoder. Semistrukturerade intervjuer är baserade på en i förhand konstruerad intervjuguide som täcker de ämnen vi som forskare vill belysa. Författaren förklarar vidare att det ges en stor
17
frihet till respondenten att personligt utforma sina svar. Forskaren har möjlighet att välja en annan ordning inom intervjuguiden om denne önskar och kan även ställa följdfrågor för att bygga vidare på det respondenten svarar. Bryman (2011) menar att målet med metoden är att göra intervjun flexibel och att respondentens världsbild ska klargöras. Ostrukturerade intervjuer bör enligt Bryman (2011) användas när mönstret i intervjuguiden kan störa och försämra kvaliteten på intervjun som helhet. Vi anser att det inte gäller i vårt fall och uppskattar istället möjligheten till den starkare strukturen semistrukturerade intervjuer kan ge, vidare hjälper istället semistrukturen till att hålla datainsamlingen relevant till frågeställningarna (Bryman, 2011).
3.4 Datainsamling
Justesen & Mik-Meyer (2010) beskriver vikten av dokumenteringsval innan påbörjad intervju. Vi valde att via mobiltelefon spela in samtalet efter godkännande av våra objekt. Innan telefonintervjuerna ägde rum skickade vi via e-post ut vissa diskussionspunkter till respondenterna efter önskemål från deras sida. Det gjorde att respondenterna enkelt kunde förbereda sig och få en insikt i hur själva intervjuprocessen skulle gå till. Vid de båda intervjutillfällena inledde vi samtalet med att meddela respondenten om de etiska riktlinjer vi förespråkar för att ge dem en klar bild över vad vi ska använda informationen till och vilka rättigheter de som respondenter kan förvänta sig. Dessa etiska riktlinjer är baserade på Diener och Crandalls problemformulering (ur Bryman & Bell, 2013, s. 143–155) de förklaras närmare under punkt 3.5. De tidiga frågorna i intervjun var sedan av en mer allmän och övergripande karaktär för att öka graden av bekvämlighet för respondenterna och ge en tydlig struktur till intervjun, vilket enligt Bryman (2011) är ett av kriterierna för en framgångsrik intervju.
Enkätutskicket resulterade i ett svar från C Finance som är moderbolag till två av 16 anslutna företag i S.K.E.F (Svenska Konsumentkreditföretagen.b, 2017). C Finance var enkätutskickets enda respondent. Företaget grundades 2006 och är moderbolag till Flexlimit och Meddelandelån på den svenska marknaden men även Luotto Raha i Finland (Cfinance, 2015). Dessa tre bolag erbjuder olika typer av konsumentkrediter och moderbolaget hade 2016 en omsättning på 54 miljoner kronor (Cfinance, 2015). På grund av att vi inte fick den svarsfrekvens och urval för jämförelse som vi hoppades på hade en semistrukturerad intervju troligtvis givit mer djupgående svar, eftersom vi haft möjlighet till följdfrågor och utläsning av tonfall (Bryman, 2011). Företagen var dock svårtillgängliga vilket visade sig i
18
svarsfrekvensen och en semistrukturerad intervju som enligt Bryman (2011) kräver ett större antagande än att besvara en enkät hade kunnat resultera i totalt uteblivna svar. Enkäten hade enligt Bryman (2011) för låg svarsfrekvens för att kunna ge generaliserbarhet och giltighetsförstärkning. Ståndpunkter och citat från enkätsvaren kunde dock användas till utformningen av den sista semistrukturerade telefonintervjun med FI för att bygga nya perspektiv till vår undersökning.
Information om primärdata
Organisation Respondent Insamlingsval varaktighet Datum
C-Finance Ledningsgrupp Enkät - 2017-05-18
Konsumentverket Anna Hult Telefonintervju Ca. 30 min 2017-04-28
Finansinspektionen Victor Wrangdahl
Robert Skärström
Telefonintervju Ca. 30 min 2017-05-19
Tabell 2: Information om insamlad primärdata
Sekundärdata hämtad från KFM var rikstäckande utan bortfall och används som giltighetsförstärkning till våra resonemang. Bryman (2011) förklarar flera fördelar med användning av sekundärdata, särskilt vid en students uppsatsarbete. Författaren menar att användning av sekundärdata är en metod som ger kvalitativt sett bra data för en mycket låg kostnad. Datainsamlingen är ofta primärt utföras av erfarna forskare eller gedigna institut med mycket erfarenhet av datainsamling. KFM som rikstäckande organisation motsvarar dessa fördelar vilket gjorde denna insamling effektiv för vår uppsats. Bryman (2011) beskriver även att tidsbesparingar från användning av sekundäranalys medför mer tid till analys av samtlig data vilket i sin tur kan höja kvaliteten på uppsatsen. Detta var för oss relevant eftersom vi besatt en begränsad tidsram för arbetet. Inhämtade sekundärdata består av statistik från KFM:s hemsida av antal betalningsföreläggande kopplade till snabblån samt frekvens av åldersgrupp till dessa betalningsförelägganden.
3.5 Abduktiv ansats
Vi påbörjade arbetet genom att läsa och samla teori samt granska tidigare forskning och statistik. Det lade grunden till byggnaden av den första semistrukturerade intervjuguiden. Att basera arbetet på tidigare teorier tyder på en deduktiv ansats enligt Jacobsen (2002). Kunskap har dock byggts upp successivt genom arbetets gång från empiri inhämtad från den första
19
intervjun och framåt vilket gjorde att vi använde oss av en abduktiv ansats (Jacobsen, 2002). Vi fick därmed bukt på, enligt författaren, det största problemet med deduktiv forskning som är att forskaren med deduktiv ansats redan har en bild av fenomenet och således letar efter data som självupplevs som relevant. Detta menar Jacobsen (2002) kan bidra till att förstärka forskarens initiala förväntningar vilket leder till att informationstillgången begränsas och viktig information kan förbises. Vi kan enligt författaren hantera detta problem genom att hålla processen abduktiv.
3.6 Analysmetod
Rådata från intervjuerna kommer som tidigare nämnt att spelas in. Justesen & Mik-Meyer (2010) förklarar att transkribering är att föredra inför kategorisering och analys. För att säkerställa att vi inte missade något inför analysen valde vi att transkribera alla svar på intervjufrågorna vi ställer till objekten. Därefter gick vi igenom transkriberingen för att göra den mer koncis och mindre talspråklig och lyfte fram de mest relevanta citaten. Vi använde oss även av styrkan med kvalitativ metod som Ian Dey (ur Jacobsen, 2002, s. 53) beskriver som en spiral av data som analyseras på arbetets väg för att bidra med progression och nya infallsvinklar under undersökningens gång. Vi reducerade insamlat material och plockade ut de mest relevanta delarna för att se vad vi kunde besvara med insamlat material och vad för information vi saknade. Vid arbetade därmed progressivt framåt medan vi tog vara på de delar som framstod som mest relevanta för studien. Denna typ av analys och informationskategorisering gjorde för vår uppsats att de från början framlagda forskningsfrågorna justerades under arbetets gång. Enligt Jacobsen (2002) ska denna metod berika de mest relevanta faktorerna för studien vilket vi anser höjde kvaliteten jämförd med vår originalinriktning. Under arbetets gång justerades problemformuleringen för att tydligare knytas ihop med empiri och analys, vilket vi ansåg ökade kvaliteten på uppsatsens slutsats.
3.7 Kvalitet och etik
För att göra en bedömning av de etiska problem som kan uppstå i samband med genomförandet av studien valde vi att utgå från ett perspektiv som grundar sig i problemformuleringen av Diener och Crandall (ur Bryman & Bell, 2013, s. 143–155) som delar upp de etiska principerna som råder i fyra områden. Dessa områden tas upp för reflektion nedan.
20
● Skada för deltagarnas del. För att undvika att undersökningen skulle kunna komma till skada för intervjupersonerna, Formulerades intervjufrågorna på ett neutralt och distanserat sätt. Vi undvek även frågor som skulle kunna skapa oro bland de svarande till exempel vad gäller räntesatsernas påverkan på deras liv. Respondenterna för både enkäten och telefonintervjuerna informerades om deras konfidentialitet i undersökningen.
● Samtyckeskravet. För att uppfylla samtyckeskravet meddelades de deltagande om en beskrivning av den tänkta forskningsprocessen och tillräckligt med tid. Vi gjorde detta för att ge dem möjlighet att göra ett beslut om att delta eller avstå på goda grunder. ● Intrång i privatlivet. Undersökningen var inte baserad på faktorer som direkt berör de
svarandes privatliv. Alla deltagande hade även möjlighet att hållas anonyma om sådant önskemål funnits. Ingen data har lämnats till någon utanför undersökningen. ● Falska förespeglingar. Den informationen som gavs till undersökningsdeltagarna
stämde överens med den process som faktiskt tog plats och beskrivningen av forskningsprocessen som lämnades vid tillfällena av intervju kommer att innehöll de detaljer som kan anses relevanta för den som deltar.
3.8 Metodkritik, Validitet och Reliabilitet
Vi bedrev kvalitativ forskning inom det realistiska perspektivet. Dessa två kombinationer kan enligt Justesen & Mik-Meyer (2010) enkelt leda till nya infallsvinklar men även generaliseringssvårigheter. Vidare beskriver författarna att det realistiska perspektivet bygger mycket på generalisering för att forskningen ska vara applicerbar i alla liknande kontext. Vi hade därför något av en konflikt i vårt val av metod och perspektiv. För att hantera vårt problem med en metod som i vanliga fall enligt Justesen & Mik-Meyer (2002) har en låg grad av generaliserbarhet har vi varit konsekventa med utskickade enkäter så att alla respondenter fått samma frågor. Vi valde även att använda oss av insamlad statistik från till exempel kronofogdemyndigheten för att utnyttja data baserad på hela Sveriges population av snabblånsfall som gått vidare till betalningsföreläggande. Vi kunde därmed kombinera empiri med kvantitativ data för bättre kunna säkerställa antaganden och slutsatser, vilket enligt Jacobsen (2002) är närmare idealet av forskning.
Justesen & Mik-Meyer (2010) beskriver även kärnan av validitet som huruvida undersökningens resultat faktiskt belyser forskningsfrågorna. För att hålla uppsatsen valid har vi därför under arbetets gång fokuserat på forskningsfrågorna i vår egen empiriinsamling.
21
Jacobsen (2002) förklarar att kvalitativ forskning har en tendens att sväva ut och öppna upp för nya infallsvinklar och oväntad information. Det är enligt författaren delvis poängen med kvalitativ forskning men det kan även hota validiteten. Vi uppmuntrade respondenterna till ny information och extra belysning om relevanta ämnen men vi hade för avsikt att hålla utsvävningarna inom ramen för våra forskningsfrågor. Detta genom att ställa frågor och följdfrågor med ett resultatfokus det vill säga frågor som förhoppningsvis leder till analyserbart material (Justesen & Mik-Meyer 2010).
Justesen & Mik-Meyer (2010) beskriver reliabilitet som “i vilken grad som undersökningens metoder är så väldefinierade att andra i princip skulle kunna upprepa en undersökning och komma fram till samma resultat” (Justesen & Mik-Meyer, 2010, s.33). Vi upplever viss svårighet att verkligen bekräfta reliabiliteten på grund av att våra intervjuer syftar på att ta del av respondentens världsbild (Bryman, 2011). En annan person i liknande ställning som respondenterna hade därmed kunnat ge annorlunda svar. Med det sagt har vi följt en strategi som enligt Justesen & Mik-Meyer (2010) bör vara saklig med objektivitet som mål vid datainsamling. Det är även möjligt att tänka sig att bortfallen i svar från kreditinstitut påverkat studiens utfall.
22
4. Empiri
I detta kapitel redovisas vårt empiriska fall utredning SOU 2016:68, telefonintervjuerna med Konsumentverket och Finansinspektionen samt svar från utskickad enkät. Enkäten (Bilaga 2) skickades ut till samtliga företag i S.K.E.F men enbart ett företag valde att svara, C Finance, moderbolag till två konsumentkreditinstitut.
4.1 Utredning SOU 2016:68
Central för den här uppsatsen är utredning SOU 2016:68 “Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter”. Utredningen har tagit fram lagförslag som ska reglera marknaden för snabblån (i SOU 2016:68 kallat högkostnadskrediter). Snabblån ställs precis som blancokrediter utan säkerhet och definieras i utredning enligt följande punkter:
● En kredit om ett mindre belopp, upp till 20 000 kronor
● En kredit som ska betalas tillbaka på kort tid, mellan en och 10 månader ● En kredit med hög effektiv ränta, från 100 procent till flera tusen procent.
Återblick av lagförslag
Ett ränte- och kostnadstak för högkostnadskrediter
En begränsning av möjligheten att förlänga löptiden på en högkostnadskredit.
Måttfull marknadsföring och upplysning om att marknadsföringen avser högkostnadskrediter
Kreditprövning ska även innefatta gratislån.
Högre krav på kreditvärdighet vid kreditprövningen
Tabell 3: Återblick av lagförslag från SOU 2016:68
SOU 2016:68 uttrycker att ett av de största problemen med snabblån är att utbudet är för stort. Genom att göra marknaden mer reglerad hoppas de uppnå mer restriktivitet vid konsumentkreditinstitutens utlåning. Om ett räntetak införs tillsammans med ett kostnadstak innebär det för bolagen att de får mindre marginal per utlånad krona (SOU 2016:68). Det framgår i utredningen att en sådan reglering kan skärpa bolagens kreditprövningar då varje kundförlust resulterar i en procentuellt sett större andel förlust av eget satsat kapital. Utfallet förväntas bli att enbart de mest kreditvärdiga kunderna beviljas utlåning medan kunder som förväntas vara närmare återbetalningsproblem ska nekas kredit (SOU 2016:68).
23
Regleringarna om marginal i kvar-att-leva-på kalkylen och högre krav på kreditvärdighet förväntas ytterligare förstärka återbetalningsmöjligheten för konsumenterna.
I utredningen beskrivs det hur konsumenter som inte kan återbetala sina lån orsakar både höga kostnader för sig själv och även för tillsynsmyndigheter och KFM som indriver skulder. Utredningen tar upp följande resonemang:
“Att färre konsumentkrediter leder till skuldsättningsproblematik kan alltså inte anses negativt för vare sig den enskildes ekonomi eller samhällsekonomin. Åtgärder som innebär en generellt större restriktivitet i utlåningen kommer dock att i det enskilda fallet kunna innebära att en konsument som faktiskt hade kunnat hantera sitt kreditåtagande nekas kredit. Vid en avvägning mellan vad som kan uppnås om kreditgivningen blir restriktivare och de eventuellt negativa följderna av att vissa konsumenter inte längre har tillgång till kredit, anser dock utredningen att skälen för en större restriktivitet väger tyngre. När det gäller effekten att vissa bolag kommer att upphöra med sin verksamhet, anser utredningen att detta är en effekt som är godtagbar med hänsyn till syftet med regleringen.” (SOU 2016:68 s363)
Vidare beskrivs det i utredningen att antal betalningsförelägganden kopplat till snabblån i absoluta tal ökat enligt statistik från KFM. Statistik över andel av utlåningsärenden som gått till betalningsföreläggande saknas dock i underlaget och det beskrivs hur utredningen inte har tillgång till siffror att basera resonemang och val om lagförslag på. I SOU 2016:68 beskrivs det även att det förekommer obetalda fakturor och betalningsföreläggande fall i alla typer av branscher.
4.2 Finansinspektionen och Konsumentverket
Jonas Skärström och Viktor Wrangdahl (FI) från Finansinspektionen beskriver i vår telefonintervju att de bedriver tillsyn över de interna processerna från konsumentkreditinstituten. Till dessa processer nämner de bland annat att kreditinstituten rapporterar in till dem det monetära beloppet av samtlig utlåning, antal utlånade krediter, antal kunder, ränteintäkter och avgiftsintäkter. Skärström och Wrangdahl beskriver vidare att bolagen måste ansöka om tillstånd för att godkännas som kreditgivningsinstitut och måste uppfylla vissa krav för att få tillstånd till verksamhet. I detta tillstånd ingår det en ansökningsavgift på 65 000 kr för FIs handläggande och en årlig avgift på 30 000 kronor för FIs tillsyn av de interna processerna. Bland andra krav ska konsumentkreditinstituten följa
24
hänvisningar i FFFS 2014:8 där bland annat omfattande krav på verksamheten och dess dokumentation ska anges. Wrangdahl och Skärström (FI) förklarar att FI har tillsyn över de interna processerna medan tillsyn kopplat till marknadsföring och kreditprövning ingår i KV:s verksamhet.
Hult (KV) beskriver att sedan 2010 har KV avsevärt ökat sin kontroll på bolagen över hur de genomför kreditprövningar. Efter 2010 trädde en ny lag i kraft vilket gav KV insikt i konsumentkreditinstituten och därav möjligheten att faktiskt granska kreditprövningar. Sverige valde, efter en EU-omröstning som alla medlemsländer tog del av, att även omfatta alla lån under 200 Euro i konsumentkreditlagen. Hult beskriver vidare att fyra granskningar gjorts sedan 2014 där alla bolag brustit i sin kreditprövning. Bolagen hämtade inte tillräckligt med information från konsumenternas ekonomi för att kunna genomföra tillräckligt omfattande kreditprövningar för att säkerställa att kunden hade återbetalningsförmåga.
4.3 KV och FI om utredning SOU 2016:68
Skärström och Wrangdahl (FI) förklarar att de står bakom ett ränte- och avgiftstak på grund av att de inte ser det som ett problem att begränsa eller ta bort bolag som har som företagsmodell att låna ut pengar till individer som inte kan betala tillbaka. En sådan intäktsmodell kallar de orimlig. FI var med på remissen till utredningen och Skärström och Wrangdahl (FI) beskriver fortsättningsvis att resultatet av utredningen kan bidra till ett stärkt konsumentskydd. FI arbetar med att konsumenter inte ska hamna i överskuldsättning och belyser vikten av att så många som möjligt ska ha råd att betala tillbaka sina lån. Enligt Hult (KV) ställer sig även KV positiva till förslaget:
”Vi har varit väldigt positiva till de regleringar som föreslås i utredningen om högkostnadskrediter och framförallt de två regleringar (ränte- och avgiftstak) tillsammans tror vi för konsumenten i en bra riktning. Jag är inte säker på att det är mängden snabblån som kommer att minska men däremot kommer de ekonomiska kostnaderna som konsumenten kanske drabbas av om de inte kan betala tillbaka att minska, vilket är bra.” (Hult, KV)
Problemen kopplade till konsumentkreditinstituten uppmärksammades av KVs dåvarande generaldirektör som gav förslag om hårdare reglering på snabblånemarknaden varefter utredningen SOU 2016:68 om högkostnadskrediter tillsattes (Hult, KV). KV menar att om flertalet av de föreslagna regleringarna blir till lagstiftning kommer de att stärka
25
konsumentens ställning på marknaden. Hult (KV) förklarar vidare att det finns förslag som är mindre viktiga som till exempel att konsumentkreditinstituten måste informera om att lånet definieras som en högkostnadskredit. Mer viktiga förslag är enligt Hult (KV) i så fall att en ”kvar att leva på marginal” ska användas vid kreditprövningen och att möjligheten till förlängning av lån begränsas. Vissa av bolagen har nekar till avbetalningsplaner och erbjuder istället förlängning av lån med högre effektiv ränta än originallånet. Hult (KV) förklarar att en begränsning av möjligheten att förlänga lån skulle styra bolagen till att ta större hänsyn till deras konsumenter. Hult (KV) menar att sådan reglering skulle skifta bolagets fokus från att ge nya krediter till utsatta konsumenter till att hjälpa dem betala av deras skuldinnehav.
“...Det finns inga vinster med att ha konsumenter som inte kan betala tillbaka.” (Hult, KV)
4.4 Kritik riktad till SOU 2016:68
I utredning SOU 2016:68 tar de även upp självkritik där det framgår att krediter till viss del framställts som att enbart vara av ondo. Positiva effekter av krediter påtalas därmed som till exempel att mindre krediter har ett användningsområde för de som inte har ett sparande som kan behöva balansera sin ekonomi över tid (SOU 2016:68). Det kan till exempel handla om kredit för köp av en ny värmepump om den i hemmet oväntat går sönder (SOU 2016:68) I utredningen förklaras det vidare att det även kan gälla mindre livsviktiga inköp som en TV inför ett stort sportevent, det viktiga för den enskilda konsumenten är att kunna skapa likviditet och valmöjlighet över sin ekonomi. SOU 2016:68 beskriver att krediten har en förmåga att låta konsumenter ordna och planera sin ekonomi över tid och därför bidrar till tillväxt i samhället och fria val för konsumenten. Hult (KV) beskriver i vår telefonintervju att funktionen av konsumentkrediter är att snabbt tillgodose ett monetärt behov. Det finns konsumenter som inte får kredit någon annanstans, på grund av just bristande betalningsförmåga eller säkerhet, som använder snabblån. Hult (KV) beskriver det som en sista väg för konsumenten att få kredit.
Trots att KV enligt Hult ställer sig väldigt positiva till förslaget hade de önskat att lagförslagen även hade omfattat kreditmarknadsbolag. Hult förklarar att lagförslaget påverkar nu bara konsumentkreditinstitut som ger ut mindre lån och många andra typer av kreditprodukter belagda med liknande problem regleras ej. Konsumentkreditinstituten erbjuder även andra typer av produkter än snabblån. Enligt Hult (KV) finns det produkter som fungerar som ett virtuellt kreditkort. Konsumenten beviljas i dessa fall en kredit på
26
exempelvis 10 000 kr. Efter detta kan användaren plocka ut till exempel 3 000 kr vid eventuellt behov. Pengarna blir lättåtkomliga och varje gång konsumenten gör ett uttag tillkommer ränta och en pågående återbetalning (Hult, KV).
“En problemgrupp som vi har identifierat är kreditmarknadsbolag. Vi ser problem med lite större krediter och blankolånskrediter: där behöver man inte lämna några som helst uppgifter än sin egen ekonomi och det ser vi som ett större problem än snabblånen just nu.” (Hult, KV)
Hult (KV) syftar här på produkter som blancokrediter som inte är belagda med samma kreditprövning som snabblån. Blancokrediter kan godkännas av kreditmarknadsbolag med endast en signatur och ett personnummer och omfattar större belopp än snabblån. Kreditmarknadsbolagen ger även ut kreditkort som enligt Hult (KV) är en produkttyp som bidrar till att försätta konsumenter i överskuldsättning. Hult (KV) berättar även att det är möjligt att konsumentkreditinstituten kan komma att lägga sig precis under ränte- och avgiftstaket för att kunna finnas kvar på marknaden. Hult (KV) nämner att det finns en risk att problemen kopplade till snabblån förskjuts till större lån med längre kredittid efter regleringen. Det återstår att se hur marknaden skulle reagera på dessa eventuella lagförändringar.
4.5 S.K.E.F och C Finance
Branschorganisationen Svenska Konsumentkreditföretagen (S.K.E.F) visar på de positiva aspekterna av att låna pengar med kortare löptid (Svenska konsumentkreditföretagen.c, 2017). Framförallt så menar S.K.E.F att tekniken skapar effektiv handledning för varje enskild konsument. De menar vidare att kortare löptid kan vara mer lönsamt än att låna från en traditionell bank där amorteringen oftast löper i mer än ett år. Organisationen förklarar att snabblånet är ett bra alternativ till banklånet på grund av att prissättningen är tydlig och att en kredit som snabbt tillfaller konton snabbt och enkelt kan lösa oförutsedda utgifter (Svenska konsumentkreditföretagen.c, 2017). S.K.E.F har fört statistik över antal utlåningsärenden som har lett till betalningsföreläggande.
27
Antal fakturor Antal betalningsföreläggandefall Andel %
2014 519 870 33 768 6,5
2015 649 350 (+25%) 30 854 (-9,6 %) 4,75 (-27%)
Tabell 4: S.K.E.F:s andel betalningsföreläggande (Svenska konsumentkreditföretagen.d, 2017)
Statistiken visar att mellan åren 2014 och 2015 har antal fakturor för snabblån signifikant ökat medan antal betalningsföreläggandefall minskat. Andelen betalningsföreläggandefall från antal kreditärenden har därmed även minskat (Svenska konsumentkreditföretagen.d, 2017).
Ledningsgruppen på C Finance, moderbolag till bland annat Meddelandelån som är ett av konsumentkreditinstituten, har även kännedom om regeringens utredning. De svarar i utskickad enkät att en lagförändring inte skulle få större verkningar på deras produktutbud. Däremot förklarar ledningen (C Finance) att beroende på var ränte- och avgiftstaket i slutändan skulle hamna så kan de behöva göra små justeringar på deras utbud av räntebärande produkter. De förklarar vidare att deras räntor i dagsläget redan är skäliga. Ett ränte- och kostnadstak skulle inte heller påverka deras kreditbedömning på grund av att den redan är heltäckande (Ledning, C Finans). Vidare förklarar bolaget att deras räntor och kostnader i dagsläget inte är så höga att den effektiva räntan skulle göra att konsumenterna fick eventuella betalningsförelägganden. De använder även en form av trappa i deras system för utlåning där kunderna bör bevisa återbetalningsförmåga innan de kan komma upp i trappan och få till sig större belopp pengar. Saknar de återbetalningsförmåga kommer de inte bevilja fler lån (Ledning, C Finance).
4.6 Myndigheternas samarbete
Skärström och Wrangdahl berättar att FI och KV har en uppdelad tillsyn av kreditinstituten. I deras tillsyn finns det inget öppet informationsutbyte mellan myndigheterna. I telefonintervjun berättar de vidare att det inte finns någon öppen kanal av information. Regelverk diskuteras och arbetet är för båda parterna riktat för att säkerställa ett starkt konsumentskydd.
”Vi får inte dela med oss om informationen som vi får in från konsumentkreditinstitut. Vi har ingen öppen kanal där” (Wrangdahl, FI)
