Okänd Fotograf: En arkivstudie om den gotländska fotografen Laura Stenmans liv och fotografiska arbete under sekelskiftet 1900.

(1)

Konstvetenskapliga institutionen

Okänd fotograf?

En arkivstudie om den gotländska fotografen Laura Stenmans liv och fotografiska arbete under sekelskiftet 1900.

Författare: Kristina Gellerstedt ^© Påbyggnadskurs (C) i konstvetenskap

Höstterminen 2019 Handledare: Lars Wängdahl Examinator:

(2)

I

(3)

II

Abstract

Institution/Ämne Uppsala universitet. Konstvetenskapliga institutionen, Konstvetenskap

Författare Kristina Gellerstedt

Titel och undertitel: Okänd fotograf?

En arkivstudie om den gotländska fotografen Laura Stenmans liv och fotografiska arbete under sekelskiftet 1900.

Engelsk titel: Unknown photographer?

An archive study of the life and photographic work by the Gotlandic photographer Laura Stenman during the turn of the twentieth century.

Handledare Lars Wängdahl

Ventileringstermin: Hösttermin. (år) Vårtermin. (år) Sommartermin (år) 2019

Innehåll:

In this essay we follow a professional female photographer on the island of Gotland in Sweden around the turn of the twentieth century. The story of Laura Stenman’s life has for a long time been hidden, but through literature- and archival studies, her biographical story was pieced together and revealed during the winter of 2019. Through this essay her family life and photographic work has emerged. In parallel, a piece of the history of photography and the first photographers on Gotland are revealed.

The essay highlights the educational opportunities and advice available to those interested in photography at this time. It also describes the photographic studios that Laura Stenman and her second husband worked in. How the studio was planned and what inventories you would find in them. It also describes which assignments were the most common, which customers they had, how they communicated with the customers and how they found new ones. The economic conditions and aspects both for the photographer and the person to be portrayed, were of the utmost importance, and this is also being discussed.

Some of the photographic pictures that Laura Stenman made were found and studied in detail in order to find patterns in her work. The essay also highlights how both the married and unmarried women were affected by changes in two big reforms in Sweden. First in 1846 when new opportunities arose for those who wanted to carry on activities in the craft profession, and second in 1864 when a business freedom regulation was introduced.

Laura Stenman was married twice an both marriages changed her life and her history in different directions which is also being discussed throughout the essay.

Sökord:

photographers, photography, early photographic pictures, women´s history, fotografer under 1800-talet, fotografi, visitkortsfotografi, näringsfrihetsförordningen, kvinnohistoria, Gotland, Laura Stenman, K.J.A.

Gardsten.

(4)

III

(5)

IV

Innehållsförteckning

Inledning _______________________________________________________________________________________________ 1 Syfte ______________________________________________________________________________________________________ 3 Frågeställningar _________________________________________________________________________________________ 3 Avgränsningar ________________________________________________________________________________________ 5 Teori & Metod __________________________________________________________________________________________ 7 Material & urval _______________________________________________________________________________________ 9 Tidigare forskning ___________________________________________________________________________________ 13 Bakgrund ______________________________________________________________________________________________ 17 När fotokonsten kom till Gotland ___________________________________________________________________ 17 Laura Stenman _______________________________________________________________________________________ 19 Familjen _________________________________________________________________________________________________ 19 Fotografen Stenman __________________________________________________________________________________ 22 Utbildningsvägar ______________________________________________________________________________________ 27 Uppdrag, ekonomi & marknadsföring _____________________________________________________________ 28 Lika som bär ____________________________________________________________________________________________ 33 K.J.A. Gardsten _________________________________________________________________________________________ 36 Det gifta paret __________________________________________________________________________________________ 38 Är de fortfarande lika som bär? _____________________________________________________________________ 41 Ateljéer & filialer ______________________________________________________________________________________ 43

Adelsgatan 40 (Kv. S:t Michael 19) _____________________________________________________________________________ 44

Filial Roma _______________________________________________________________________________________________________ 46

Filial Visborgs slätt - Regementsgatan 9 _______________________________________________________________________ 47

Skeppargatan 28 - Kommendantsbacken 5 (Kv. Skepparen 1) ______________________________________________ 48

Adelsgatan 32 - (Kv. S:t Michael 25) ___________________________________________________________________________ 50 Arvet efter fotograferna ______________________________________________________________________________ 53 Vem var Rut? ___________________________________________________________________________________________ 56 Analys & diskussion _________________________________________________________________________________ 57 Sammanfattning _____________________________________________________________________________________ 63 Vidare forskning _____________________________________________________________________________________ 65 Tack! ____________________________________________________________________________________________________ 67

(6)

V Käll- & litteraturförteckning ______________________________________________________________________ 69 Tryckta källor & litteratur ___________________________________________________________________________ 69

Böcker ____________________________________________________________________________________________________________ 69

Tidningsartiklar _________________________________________________________________________________________________ 70

Tidningsannonser _______________________________________________________________________________________________ 70

Övriga tryckta källor ____________________________________________________________________________________________ 71 Digitala källor __________________________________________________________________________________________ 72

Riksarkivet - Digitala forskarsalen _____________________________________________________________________________ 73

Stockholms stad - Rotemansarkivet 1878-1926 ______________________________________________________________ 75

Sveriges släktforskarförbund - Rötter _________________________________________________________________________ 76 Bildförteckning _______________________________________________________________________________________ 77 Bilaga A ________________________________________________________________________________________________ 80

(7)

1

Inledning

Jag har en förkärlek för gamla ting och går mer än gärna på auktioner och loppisar. Allt som oftast finns där gamla fotografier, brev och vykort från främlingar som fångar mitt intresse. Många gånger har jag svårt att släppa taget om dem så det händer att jag köper med mig några hem till min egen samling. Blir så rysligt nyfiken på vilka alla dessa personer var och hur deras liv såg ut.

Kanske mest av allt funderar jag på hur deras privata brev och allra käraste fotografier plötsligt hamnade i mina händer. Tänk om det hade funnits ett sätt att resa tillbaka i tiden, besöka personerna och ta del av deras historier och livsöden. Efter att ha deltagit på en workshop där jag fotograferade med storformatskameror från 1800-talet, använde glasplåtar och utforskade kollodiumprocessen kände jag mig inspirerad att undersöka möjligheterna att själv bygga upp en 1800-tals ateljé på min mors gård på Gotland. Det var i samband med detta som min nyfikenhet växte. Vilka var egentligen de första gotländska fotograferna? När kom fotografiet till ön? Vilka startade upp de första fasta ateljéerna? Hur var det att arbeta som fotograf under sekelskiftet 1900? Den fråga som jag kanske mest fastnade för var om det fanns några tidiga kvinnliga fotografer på Gotland och vad det i så fall fanns berättat om dem? Vad hade de lämnat efter sig? Min uppsats tog avstamp i dessa frågor och ledde mig ut på många slingra vägar. Så småningom hittade jag fram till en mycket intressant men bortglömd person, Laura Stenman. Jag kunde dock inte finna något direkt skrivet om henne. Genom att studera arkivmaterial såsom tidningsannonser, kyrkoarkiv, husförhör, bouppteckningar, folkräkningar och fotografiska visitkort lyckades jag spåra hennes fantastiska livshistoria och verk vilket jag här vill presentera. Hoppas du ska finna detta arbete lika spännande som jag.

(8)

2

(9)

3

Syfte

Historiskt sett hade Visby många yrkesverksamma kvinnliga fotografer under sekelskiftet 1900.

Däremot fanns vid mina eftersökningar inte mycket skrivet om dem. ”Trots att yrket i själva verket var ett av få som ansågs lämpligt för kvinnor i slutet av 1800-talet”.¹ Med bakgrund av detta är uppsatsens avsikt att porträttera en kvinnlig yrkesverksam fotograf med fast ateljé, lokaliserad i Visby på Gotland under sekelskiftet 1900. Här presenteras en biografisk berättelse om en bortglömd kvinnas liv och arbete. Målet är att besvara frågeställningarna genom att ta avstamp i denna kvinnas liv och verk och på så sätt beskriva fotografiets framväxt på Gotland i tiden. I dagsläget har de kvinnliga fotograferna inte fått den plats de förtjänar i historien vilket jag med denna uppsats vill belysa. Det är ingen hemlighet att kvinnor många gånger hamnat i skymundan för att istället ge plats åt en manlig jämlike.

Frågeställningar

1) När kom fotokonsten och fotograferna till Gotland?

2) Vilken information och vilka bilder kan jag finna om och av Laura Stenman. Hennes liv, familj och arbete?

3) Vilka förutsättningar och utbildningsmöjligheter hade de kvinnor och män som ville bli fotografer under mitten på 1800-talet?

4) Hur såg de vanligaste uppdragen ut för fotografer på Gotland under sekelskiftet 1900?

5) Hur såg fotografens ekonomi ut och hur kommunicerade man med sina kunder?

6) Hur och var byggdes fotoateljéer upp och hur fungerade de?

1 Linnea Nilsson. Kvinnliga fotografer ska lyftas fram ur glömskan. Horisont Gotlands Nyhetsmagasin, 2017–12, nr 39.s.70.

(10)

4

(11)

5

Avgränsningar

I stället för att lägga allt fokus på att ingående studera samtliga 1800-tals fotografer på Gotland och samtliga ateljéer har arbetet mer kretsat kring sökandet efter en av dem. I första hand har arkivstudiernas utgångspunkt handlat om att finna information kring Laura Stenman, hennes arbete och de ateljéer hon haft tillgång till, samt de personer och händelser som var viktiga under hennes liv och karriär. Målet har varit att finna så mycket information som möjligt för att på så vis få en mer komplett bild och sedan kunna sålla och avgränsa materialet.

Under arbetets gång vidgades sökfältet något mer än planerat då det visade sig att Laura Stenman senare i livet gifte sig med en annan gotländsk fotograf, K.J.A. Gardsten. Hon blev således svår att följa i arkiven eftersom hon i lagens ögon sågs som omyndig. Mycket fokus fick därför också läggas på Gardsten för att på så vis hitta viktig information om Stenman. I begränsad utsträckning har även ett par av de fotografer som korsat Laura Stenmans väg och varit yrkesverksamma samtidigt som henne undersökts, såsom Mathilda Segerdahl, N.J.A. Lagergren och Rosalie Sjöman. Detta för att skapa en bredare bakgrundsbild och förståelse för sammanhangen.

Gällande sökandet efter bilder i olika arkiv har endast fotografier i visitkortsformat med tryck av Laura Stenman och i viss mån K.J.A. Gardsten varit prioriterade. Den glasplåtssamling som finns bevarad på Arkivcentrum i Visby med bilder från den så kallade Lagergren/ Gardstensamlingen har utelämnats då detta arkiv skulle kräva mer tid än vad som fanns för detta arbete. Det finns dock ett undantag och det gäller de redan digitaliserade bilderna från detta arkiv, vilka funnits lätt tillgängliga på Arkivcentrum i Visby.

(12)

6

(13)

7

Teori & Metod

Utgångspunkten för denna uppsats och det som burit arbete framåt har varit litteratur- och arkivstudier. Eftersom det fanns en avsaknad av litteratur specifikt om Laura Stenman kom de offentliga arkiven och djupare arkivstudier att bli än viktigare för metoden. Arbetet har kretsat kring att skapa en struktur och bygga upp ett biografiskt skelett med utgångspunkt i Laura Stenmans liv utifrån de fragment som återfunnits i arkiven. Kroppen har sedan byggts upp med hjälp av litteraturen. Där har det inhämtats mer generell information om fotografins utveckling på Gotland under sekelskiftet 1900. Målet med arbetet har varit att systematiskt leta reda på så mycket information som möjligt om Laura Stenman och de personer som stått henne nära, för att på så sätt lägga det stora pusslet om hennes liv. En del av metoden har också inneburit att jämföra de olika register som funnits tillgängliga för att säkerställa att informationen är korrekt. Uppbyggnaden av hela texten har därefter fått en kronologisk biografisk struktur. Syftet och frågeställningarna har styrt vägen framåt och svaren har genomgående bäddats in i arbetet och byggt upp kroppen för att sedan presenteras mer kortfattat i slutanalysen.

De fotografier som funnits tillgängliga från Laura Stenman sammanställdes i ett eget digitalt fotoregister där de sorterades utifrån visitkortens stämplar. Med bas i detta skapades ett register med flera tydliga markörer i bildernas innehåll såsom poser, antal personer i bilden, rekvisita samt kommentarer om när i tid bilden tagits, se bilaga A. Detta register gav en bättre överblick av bilderna vilket förenklade processen att sedan granska och dela in dem i olika kategorier. Utifrån denna metod valdes slutligen ett antal porträtt ut då de tydligt visade på återkommande markörer i Laura Stenmans arbete. Upprepningar som blev intressant att lyfta upp och påvisa.

På visitkortsporträtten från sekelskiftet 1900 finns det generellt inte några årtal redovisade vilket därför gör det svårt att datera dem. Datering har naturligtvis förenklats om det funnits något skrivet på fotografiets baksida eller om det tillförts en digital kommentar på rötter.se. Anna Dahlgren menar att en specifik tid eller tidpunkt inte var en signifikant faktor för de personliga porträtten och det kan finnas flera anledningar till detta, varav en skulle kunna vara att man endast låtit ta ett

(14)

8 fåtal porträtt under sin livstid.² Tidpunkten blev därför inte lika viktig som på senare tid då vi tar allt fler bilder.

Vid de tillfällen då bilder presenteras i uppsatsen finns ett bildnummer och en kort informationstext under bilden. Dessa bildnummer återkommer i en egen detaljerad förteckning med källor och ursprung i litteraturlistan.

Prisomräknaren som använts för att ta fram jämförbara värden är framtagen av Rodney Edvinsson professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.³

2 Anna Dahlgren. “Ett medium för visuell bildning. Kulturhistoriska perspektiv på fotoalbum 1850–1950”, Göteborg Stockholm Makadam förlag, 2013. s.248–249.

3 Rodney Edvinsson. Prisomräknare från medeltiden till 2100, 2018-01-19.

http://historicalstatistics.org/Jamforelsepris.htm (hämtad: 2019-12-13)

(15)

9

Material & urval

Grundmaterialet i detta arbete kan sägas stå på två ben. Det handlar om textbaserat material och bildbaserat material. För detta arbete har det handlat om följande:

Gamla reklamannonser och artiklar från Gotlands Allehanda. (En dagstidning med fokus på Gotland vilken grundades år 1873).⁴ Kungliga Biblioteket har en gedigen arkivsamling med svenska dagstidningar från år 1645 fram tills idag. Många av de aktuella tidningarna för denna studie finns digitaliserade där.⁵ Vissa senare utgåvor är låsta men kan då läsas på Almedalsbiblioteket i Visby. Riksarkivets digitala tjänster, den så kallade Digitala Forskarsalen har också varit till stor hjälp.⁶ Mycket kan nås om ett eget konto skapas, men i övrigt på plats på Riksarkivet. Här finns kyrkböcker med husförhörslängder, födelseböcker och folkräkningar, vilka allihop har inkluderats i denna uppsats. Via Rotemansarkivet och Stockholms stad har det varit möjligt att lokalisera de platser Laura Stenman och hennes familj bodde på under sin tid i Stockholm.⁷ Även studier av porträttfotografier från privata samlingar, så kallade visitkortsporträtt, har studerats. De flesta fanns publicerade på den digitala öppna kanalen Porträttfynd genom Rötter.se. En sida där privatpersoner kan lägga upp gamla bilder och kommentarer i syfte att underlätta släktforskning.⁸ Vidare i uppsatsen kommer det att hänvisas till just Rötter.se. Fynden där gav en uppfattning om vilka fotografer som lämnat efter sig alster och var yrkesverksamma på Gotland under 1800-talet.⁹ I skrivande stund finns i denna bildbank omkring 160 bevarade fotografier som producerats i Laura Stenmans ateljé med hennes stämpel.

Detta är en stor andel av det totala antalet uppladdade fotografier från Visby under den här tiden.¹⁰

4 Wikipedia, Gotlands Allehanda, https://sv.wikipedia.org/wiki/Gotlands_Allehanda, (hämtad: 2019-11-25)

5 Jonas Ahlberg. Svenska dagstidningar - Kort om databasen, 2018-09-24.

https://feedback.blogg.kb.se/forums/topic/kort-om-databasens-innehall/ (hämtad: 2020-01-10)

6 Riksarkivet, Digitala forskarsalen, https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen, (hämtad: 2019-12-01)

7 Stockholms stad, Rotemans arkivet 1878–1926, Stenman /Lundqvist/, Karolina Wilhelmina Laurentia. PostID:

069260050230, http://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Search.aspx, (hämtad: 2019-12-01)

8 Sveriges släktforskarförbund, Porträttfynd - Visby, Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges släktforskarförbund, https://www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd/gotland/visby, (hämtad: 2019-11-18)

9 Sveriges släktforskarförbund, Porträttfynd - Visby, (hämtad: 2019-11-18)

10 Sveriges släktforskarförbund, Porträttfynd - Laura Stenman / Laura Stenmans Atelier, Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges släktforskarförbund,

https://www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd/gotland/visby/laura-stenman (hämtad: 2019-12-01)

(16)

10 1899 samt 1911 gav Sveriges fotografers förbund ut en förteckning över alla verksamma yrkesfotografer i Sverige. Utifrån dessa har privatpersonen Lennart Snabb i Uddevalla sammanställt en gedigen lista som idag också finns att tillgå genom sidan Rötter.se.¹¹ Listan har varit till stor hjälp för att lokalisera vilka fotografer som varit verksamma på Gotland och sedan jämförts med andra källor. Ytterligare ett register med fotografer har granskats. Detta kallas för Bernhard Johanssons fotografregister. Där finns ort, personuppgifter, ateljéer och ungefärliga aktiva årtal angivna. Även detta registret har sammanställts av en privatperson, Bernhard Johansson, en släktforskande pensionär från Gävle.¹² Registret bygger på de sammanställningar han gjort av bildarkiv som funnits tillgängliga på Rötter.se mellan åren 2003–2012.¹³ Även Digitalt Museum länkar till Bernhard Johanssons register.¹⁴

Vid ett besök i Gotlands museums magasin i december 2019 visade det sig att det fanns omkring 18 bevarade fotoalbum fyllda med fotografier från sekelskiftet 1900. Dessa har olika privatpersoner skänkt till museet. Till denna uppsats har endast fyra slumpvis utvalda album studerats. Men dessa fyra visar allihop att en relativt stor andel visitkortsfotografier är tagna av fotografen Laura Stenman. Bilderna i dessa fotoalbum är dock lite mer svåråtkomliga då många av dem sitter fast och inte går att ta ut utan att göra åverkan på albumet. De enskilda fotografierna finns inte som sökbara föremål och är inte heller inregistrerade under Laura Stenmans namn.

På Arkivcentrum i Visby, där både Landsarkivet och Riksarkivet huserar, har allt i från fastighetsregister, bouppteckningar, adressböcker, begravningsregister och ritningar funnits att tillgå. Likaså har erfaren personal kunnat vägleda och föreslå nya riktningar för att hitta värdefull information. Trots att Arkivcentrum i Visby innehar flera miljoner fotografier så finns där tyvärr inte möjlighet att söka i arkiven utifrån fotografens namn pga. tidigare arkiveringsprinciper.

Naturligtvis finns en del samlingar inlämnade under enskilda fotografers namn, men inga fotografier har där gått att finna under Laura Stenmans namn. Däremot finns bilder under hennes

11 Sveriges släktforskarförbund, Fotografer i äldre tider, Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges släktforskarförbund, https://www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd/fotografer-i-aldre-tider (hämtad: 2019-12-01)

12 Bernhard Johanson. Fotografregister 1860–1920 version 2.0. 2017-04-11.

http://privat.bahnhof.se/wb154895/FotReg2.0/Nerladdning.html (hämtad: 2019-11-18)

13 Bernhard Johanson. Om fotografregister. 2015-08-01. http://privat.bahnhof.se/wb154895/FotReg2.0/om.html (hämtad: 2019-11-18)

14 Digitalt museum. Gardsten, Karl Johan August (1873-1928). 2020-01-06.

https://digitaltmuseum.se/021035592373/gardsten-karl-johan-august-1873-1928 (hämtad: 2020-01-10)

(17)

11 andra makes namn. Uppsatsens bildmaterial har framförallt valts utifrån det som funnits lättast tillgängligt i bildarkivet på rötter.se. Men också till viss del av bilder från fotoalbumen i Gotlands museums magasin. En bild tagen av Laura Stenman är också funnen i arkiven på Eskilstunas Stadsmuseum.¹⁵

15 Eskilstunas Stadsmuseum, EM 16326 - Porträtt, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/75859 (hämtad:

2019-11-18)

(18)

12

(19)

13

Tidigare forskning

Fotohistorikern och hedersdoktorn Eva Dahlman, som själv har en anknytning till Gotland, har länge forskat om de fotograferande kvinnorna. Redan 1993 skrev hon i Kvinnovetenskaplig tidskrift texten: Kvinnliga pionjärer osynliga i fotohistorien.¹⁶ Där lyfter hon att många kvinnor etablerade sig som fotografer redan under 1860-talet men att de ofta gömts under firmabeteckningen eller sina mäns namn om de varit gifta. Hon avslutar sin artikel med några uppmanande meningar. ”De som skrivit om fotografi och fotografer har tydligen ansett att de manliga fotografernas arbeten är intressantare. De kvinnliga fotografernas historia väntar ännu på att skrivas!”.¹⁷ Detta var nu snart 30 år sedan men dessa rader inspirerar fortfarande.

1993 kom också Ingeborg Lingegårds bok Möten med gotländska föregångskvinnor ut och där lyfts kortfattat några kvinnliga fotografer upp.¹⁸ Även skribenten David Papp sammanställde många av de tidiga fotograferna på Gotland i sin 20 sidor långa text om ”Fotografer på Gotland under 1800-talet” som återfinns i utgåvan av gotländskt arkiv 1974.¹⁹ Trots att han där nämner en hel del kvinnliga fotografer så har han helt utelämnat information om Laura Stenman. David Papp har skrivit ytterligare två texter vilka ligger till grund för den ovan nämnda. Det var texter framtagna till utställningen; Bilden berättar. Gamla fotografier 1865–1915 ur Landsarkivets i Visby samlingar. En utställning som visades på Gotlands museum, Fornsalen 1972. I dessa texter nämns Laura Stenman, men inte mer än att K.J.A. Gardsten var gift med en fotograf som hade ateljé på Visborgs slätt.²⁰ Information om denna text är hämtad ur arkiverat utställningsmaterial som finns bevarat i Svahnströmska rummet i Gotlands museums bibliotek.

16Eva Dahlman. “Kvinnliga pionjärer osynliga i fotohistorien”, Kvinnovetenskaplig tidskrift., 14(1993):3/4, s. 45–54, 1993.

17 Dahlman 1993, s. 52.

18 Ingeborg Lingegård, “Möten med gotländska föregångskvinnor”, Visby Guteböcker AB, 1993.

19 David Papp. “Fotografer på Gotland under 1800-talet”. I gotländskt arkiv 1974, Svahnström, Gunnar (red.), 81–

104. Visby: Barry Press Förlag, 1974.

20 David Papp. Två texter: “Om fotograferna” & “Gotländska fotografer under fotografikonstens första årtionden.”

Från utställningen på Fornsalen i Visby: “Bilden berättar. Gamla fotografier 1865–1915 ur Landsarkivets i Visby samlingar”, [Arkiverat material från Svahnströmska rummet] 1972.

(20)

14 År 2004 har Eva Sjöstrand i boken Frusna ögonblick. En berättelse om Svenssons fotoateljé i Hemse, lyft fram den spännande kvinnliga fotografen Olivia Wittberg från Hemse på Gotland.²¹ När hennes man dog och lämnade henne med 3 barn reste hon till Stockholm där hon lärde upp sig till fotograf. Åkte sedan hem till Hemse igen där barnen väntade och startade upp en fotoateljé som fick stor framgång. Hon reste också runt hela Gotland med sin kamerautrustning och häst och vagn för att dokumentera alla de gotländska kyrkorna.

I september 2019 publicerade fotohistorikern Björn Axel Johansson en artikel i tidningen Kamera och Bild med rubriken: Fotohistoria: Fotografins kvinnor - en bortglömd yrkesgrupp. Rubriken är talande, inte sant? Författaren skriver inledningsvis:

Allt sedan 1860-talet har kvinnliga fotografer tagit del i utvecklingen av den svenska fotonäringen.

Under slutet av århundradet och en bit in på det nya seklet dominerade de branschen på många orter.

De var verksamma som ateljéägare, fotografer, assistenter, retuschörer och biträden. Trots det hade de länge en undanskymd plats i den svenska fotohistorien. I dag är situationen annorlunda. Intresset för deras livsöden ökar och allt fler kvinnliga fotografer lyfts fram.²²

Björn Axel Johansson har för övrigt också skrivit boken Att se världen. Svensk fotografi under 175 år vilken också använts som referensmaterial i denna uppsats.²³

Maria Larsson och Jan Östergren skriver i texten Bakom och framför kameran om de enorma mängderna fotografiskt material som finns bevarat i landsarkivets samlingar. Glasplåtssamlingen i Visby ser ut att sakna motstycke i svenska arkiv. De ger också en kortfattad information om några olika fotografer som varit aktiva på Gotland under sekelskiftet 1900. Däribland lyfts N.J.A Lagergren och K.J.A Gardsten. Där visas också en vacker bild från ateljén på Adelsgatan 32, vilken återkommer även i denna uppsats. Laura Stenman nämns dock inte i denna text.²⁴

21 Eva Sjöstrand. “Frusna ögonblick. En berättelse om Svenssons fotoateljé i Hemse”, Gotland Länsmuseet på Gotland, 2004.

22 Björn Axel Johansson. Fotohistoria: Fotografins kvinnor – en bortglömd yrkesgrupp. Kamera & bild, 2019-09-28.

https://www.kamerabild.se/fotoskolor/fotohistoria-fotografins-kvinnor-en-bortglomd-yrkesgrupp (hämtad: 2019-11- 05)

23 Björn Axel Johansson, “Att se världen. Svensk fotografi under 175 år.” Stockholm Tekniska museet, 2017.

24 Maria Larsson & Jan Östergren. “Bakom och framför kameran”. I Landsarkivet i Visby 1905–2005, Arkiv på Gotland 3, Sundberg, Tommy (red.), 217–238. Visby: Ödins förlag, 2005.

(21)

15 Anja Petersen fokuserar förvisso inte på just Gotland i sin text från 2007, På visit i verkligheten - Fotografi och kön i slutet av 1800-talet, men hon lyfter intressanta frågor om hur kvinnor och män i Sverige har porträtterats genom tiderna och framförallt vilken roll fotografiet hade i etablerandet av 1800-talets bild av kvinnan.²⁵

Tidigare nämnda Eva Dahlman har på senare år också tillsammans med Carina Johansson, som är universitetslektor vid Campus Gotland och ordförande i Gotlands fotografiska forum, producerat utställningen Exponerad tid – gotländska kvinnor bakom kameran vilken visades på Almedalsbiblioteket i Visby 2017.²⁶

25 Anja Petersen,“På visit i verkligheten. Fotografi och kön i slutet av 1800-talet”, Stockholm, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 2007.

26 Lasse Linusson. Kvinnliga gotländska fotografer lyfts fram. Helagotland.se, 2017-08-22.

https://www.helagotland.se/kulturnoje/kvinnliga-gotlandska-fotografer-lyfts-fram-14431546.aspx (hämtad: 2019- 12-13)

(22)

16

(23)

17

Bakgrund

Möjligheten att fotografera och föreviga ett ögonblick har funnits i 180 år och samhällsutvecklingen har drivit såväl tekniken som inställningen till mediet framåt. Under åren som gått har den ena tekniken avlöst den andra, vilket också ständigt har förändrat förutsättningarna för fotograferna. Från början var fotograferandet begränsat till en ytterst liten skara med intresse för teknik eller konstnärliga aktiviteter.²⁷ Utrustningen var komplicerad, dyr och stor. Det var bara en exklusiv skara som hade råd att låta ta sitt porträtt.²⁸ I dag är fotografi tillgängligt för nästintill alla och vi använder små, snabba och lätta kameror som till och med barn kan handskas med. Miljontals fotografier tas och delas varje dag runt om hela vårt jordklot.

När fotokonsten kom till Gotland

Björn Axel Johansson skriver att Daguerreotypin offentliggjordes den 19 augusti 1839 i den franska akademin.²⁹ Nyheten spred sig snabbt och det dröjde inte länge innan tekniken kom till resten av Europa. Första gången annonsering för daguerreotypiporträttering gjordes i Stockholm var år 1841 och redan 30 september 1842 kan vi finna den första annonsen i Wisby Weckoblad.

Samtidigt dröjde det fram till 1844 innan Uppsala fick sitt första besök av en kringresande daguerreotypist och ända fram till 1854 i Sundsvall.³⁰ Angående Gotlands första annons så hade den ingen tydlig avsändare, men David Papp menar att det är mycket möjligt att det var den inhemska provinsialläkaren Andreas Andrée (1802–1877) som satte in den i tidningen och på egen hand experimenterade med daguerreotypier. ³¹

Bild 1. Första Annonsen om dagerrotypi på Gotland.

27 Papp 1974, s.100.

28 Johansson 2019-09-28, (hämtad: 2019-11-05)

29 Johansson 2017, s.23.

30 Papp 1974, s.81–82.

31 Papp 1974, s.82.

(24)

18 I övrigt var det framförallt kringresande daguerreotypister som satte upp tillfälliga ateljéer på Gotland. Dessa var oftast män. De stannade ett par veckor under sommarmånaderna, annonserade i tidningen och erbjöd porträttfotografering till den som hade råd.³² En av dem var Lars Benzelstjerna, Stockholms första yrkesfotograf som reste land och rike runt och fotograferade. På Gotland uppstod dock bekymmer när han inte fick redaktionellt stöd i den lokala tidningen, vilket blev en motgång för hans korta vistelse och kunderna uteblev.³³ I takt med att tekniken och kamerorna under 1860-talet utvecklades och fotografi blev allt mer populärt började också fasta ateljéer öppnas.³⁴

Ingeborg Lingegård menar att de manliga fotograferna som öppnade ateljéer gärna anställde kvinnliga assistenter och retuschörer med konstnärligt sinne. De fick många gånger lära sig hela den fotografiska processen, inklusive att fotografera själva. När allt fler män insåg att fotoyrket inte genererade några stora pengar såg de sig om efter andra uppdrag och de kvinnliga assistenterna såg sin chans att kliva in. Med åren började allt fler kvinnor öppna egna ateljéer.³⁵ Var kvinnorna gifta kan det vara svårt att spåra dem i arkiven eftersom de räknades som omyndiga och ofta arbetade i sina mäns namn. Var de däremot änkor eller ogifta räknades de som myndig och fick då själv driva sina företag.³⁶ Eftersom lönsamheten inte var så stor under de första decennierna gavs kvinnorna fri möjlighet att etablera sig på marknaden, men i takt med teknikens utveckling och marknadens ökade intresse för fotografi återkom männen under 1900-talet. Kvinnorna hade då redan fått in foten och tänkte inte frivilligt lämna sina platser.³⁷ Emma Elert, Klara Svebilius, Anna Klintberg, Martha Thompson, Elise Broander, Olivia Wittberg, Mathilda Segerdahl och Laura Stenman. Detta är bara några av de driftiga kvinnliga fotograferna som under 1800-talet etablerade sig på Gotland. Det var många kvinnor som engagerade sig i fotografi, till och med extremt många, enligt fotohistorikern Eva Dahlman som länge har forskat i ämnet. Hon menar att kvinnorna många gånger spelade en stor roll för den fotografiska utvecklingen men att de trots detta oftast inte syns till i historieböckerna.³⁸

32 Lingegård 1993, s.85.

33 Björn Axel Johansson. “De första fotograferna. Introduktionen av fotokonsten i 1840-talets Sverige”, Lund Historiska Media, 2005. s.230.

38Linusson 2017-08-22. (hämtad: 2019-12-13)

(25)

19

Laura Stenman

När arbetet med att lista de första gotländska fotograferna påbörjades dök namnet Laura Stenman relativt tidigt upp i ett register. Det som omedelbart fångade mitt intresse var att källorna gav så olika uppgifter. David Papp lyfter henne faktiskt inte trots sin i övrigt relativt heltäckande text från 1974.³⁹ Vid tiden för denna undersökning fanns inte heller något registrerat fotoarkiv av henne på Arkivcentrum i Visby trots att hon varit verksam under en längre period. Till en början verkade det hopplöst att finna någonting om henne. Vid en sökning i Gotlands museums arkiv dök en registrerad porträttbild tagen av henne upp. Men det var också bara en. Men vid studier av det material som privatpersoner själva kan ladda upp på webbplatsen Porträttfynd via Rötter.se återfanns dock hela 158 porträttbilder under rubriken Laura Stenman / Laura Stenmans Atelier.⁴⁰ Det är bara några få andra gotländska fotografer som har fler uppladdade bilder på denna webbplats. Vid nästa besök på Arkivcentrum plockades den så kallade läns- och adresskalendern för Visby och Gotland 1895 fram. Under rubriken Fotografer i yrkesregister för Visby fanns en

”Fru L. Stenman” vilket var spännande eftersom det 1895 endast var fem fotografer som stod med i denna kalender. ⁴¹

Familjen

I sökandet efter mer information om Laura Stenman påbörjades en släktforskning genom Riksarkivets digitala forskarsal.⁴² Det visade sig snart att hon inte var döpt till Laura Stenman. Hon föddes 17 juni 1862 som Karolina Vilhelmina Laurentia Lundqvist.⁴³ Hennes mor hette Anna Sofia Lundqvist (född Swanberg) född år 1825.⁴⁴ Fadern Fredrik Lundqvist född 1819 var gelbgjutare, det vill säga att han var hantverkare och gjöt i metall. Karolina Vilhelmina Laurentia hade totalt fyra syskon, en bror och tre systrar.⁴⁵ Adressen hon växte upp på var Klinterotens tredje kvarter

39 Papp 1974.

40 Sveriges släktforskarförbund, Porträttfynd - Laura Stenman / Laura Stenmans Atelier, (hämtad: 2019-12-01)

41 Sylve Norrby, 1895. “Illustrerad Läns- och adresskalender för Visby och Gotland med karta öfver Gotland”.

Visby, Gotlänningens tryckeri. sid 53.

42 Riksarkivet, (hämtad: 2019-12-01)

43 Visby domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ViLA/23085/C I/14 (1861-1865), bildid:

00013075_00072, sida 70, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00013075_00072

44 Visby domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ViLA/23085/A I/59 (1861-1883), bildid:

C0073237_00035, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0073237_00035

C0073237_00035

(26)

20 nummer 25 i Visby.⁴⁶ Detta är vad vi idag kallar Adelsgatan 32 och den ligger centralt beläget innanför ringmuren, mitt i Visby innerstad. Huset som i skrivande stund står där är dock inte detsamma som då. När familjen Lundqvist bodde där var fastigheten uppdelad i två olika tomter.

Nr 25 var den del som vette ut mot Adelsgatan och var bebyggd med ett klassiskt bulhus samt ett stall.⁴⁷ En F. Lundqvist ser ut att 1863 ha gjort en inteckning i fastigheten. Det handlade om 1000 kr med 6% ränta.⁴⁸ Troligen var detta hennes far Fredrik Lundqvist, vilket då tyder på att familjen bör varit ägare av fastigheten. Fadern dog 7 februari 1878 i Visby.⁴⁹ I Folkräkningen 1880 står Laura, 18 år gammal, som ogift och boende hemma hos sin mor, fortfarande på samma adress. Där bor även hennes syster, Johanna Fredrika född 1859.⁵⁰ 18 februari 1883 gifter sig Laura med handelsbokhållare Lars Oscar Stenman⁵¹. I samband med detta bytte hon namn till Stenman. Vid tiden för giftermålet var hon 21 år gammal och han, som var född den 8 juni 1855, var 28 år.⁵²

I tidningsnotiser och annonser omnämns hon som Laura Stenman, vilket hon också gör genom denna uppsats, även om andra namn också förekommer. Det äkta paret bodde troligen kvar i familjen Lundqvists fastighet på Adelsgatan några månader innan de lämnade ön. Om huset var stort eller litet och om det inrymde plats för flera familjer är lite oklart men i husförhörslängderna syns många olika personer som varit skrivna på adressen under kortare perioder. Det visar sig vara lärlingar och pigor som huserat där mellan åren 1862–1889. Det framgår även att en av lärlingarna tog över gelbgjutarverksamheten när Lauras pappa gick bort.⁵³ Detta tyder på att det funnits plats för flera hushåll på fastigheten. I maj 1883 annonserade Oskar Stenman att det fanns en ledig lägenhet att hyra i fastigheten och att Anna Lundqvist tog emot intresseanmälan. Med andra ord Laura Stenmans mor. Han skriver ”Som jag flyttat från Visby, finnes en af mig hyrd, nytapetserad

C0073237_00035

47 Joakim Hansson, “Visby innerstad - en bebyggelseinventering Del 2”, Länsmuseet på Gotland, 2003. s.324.

48 Inskrivningsmyndigheten i Gotlands domsaga arkiv, Fastighetsböcker, aktuellt blad, SE/HLA/1340076/D Ia/9 - 10015042_00173 (Riksarkivet)

C0073237_00035

50 Folkräkning 1880 - Visby stadsförsamling, Gotlands län, bildid: Folk_809093-125 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/Folk_809093-125

C0073244_00030, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0073244_00030

C0073244_00030

C0073237_00035

(27)

21 lägenhet, om 2 rum, kök, källare m.m. ledig att hyra. Närmare meddelar fru Anna Lundqvist, Adelsgatan 32. Oskar Stenman”.⁵⁴

Laura och Oscar fick två barn tillsamman och av allt att döma flyttade de till Stockholm. Den äldsta sonen föddes i Kungsholms församling i Stockholm den 11 november 1883.⁵⁵ Pojken döptes till Oscar Ragnar Bertil (Bertel) Stenman. I Gotlands Allehanda fredag den 16 november 1883 stod det att läsa följande: ”Född. En Son. Stockholm den 11 november 1883, Laura Stenman född Lundqvist, Oscar Stenman”. ⁵⁶2 år senare kom nummer två, Karl August Stenman, den 26 augusti 1885 i Visby.⁵⁷ Om familjen medvetet valde att föda i Visby eller om det var en slump är oklart, men två veckor innan förlossningen hade de flyttat in på en ny adress i Stockholm. Detta framkommer vid närmare studier av Rotemansarkivet 1878–1926.⁵⁸ Där är det möjligt att detaljerat följa hur familjen flyttat runt på flera olika adresser. De stannar inte särskilt länge på varje adress och ibland dyker det upp glapp. Den 14 augusti 1885 flyttade familjen till Regeringsgatan 27 där de bodde på femte våningen fram till årsskiftet samma år.⁵⁹ Kanske var det just på Regeringsgatan som Laura Stenman introducerades till det fotografiska yrket när hon var ute på promenader med sin nyfödde son? Lite längre bort på samma gata, Regeringsgatan 6, hade nämligen fotografen Rosalie Sjöman sin ateljé mellan år 1881–1905. Hon var en av Stockholms mest ansedda porträttfotografer och hade flera anställda. Sjöman var vid den här tiden i 50 års åldern. Hon hade fem barn från två olika äktenskap. Hon var ensamstående och hade samtidigt varit en oerhört framgångsrik fotograf sedan 1860-talet.⁶⁰ Jag menar att detta mycket väl kan ha inspirerat och imponerat på Laura Stenman som kanske fick upp ögonen för ett område där en kvinna kunde utvecklas och framgångsrikt arbeta.

54 Oskar Stenman. Annons i Gotlands Allehanda, 1883-05-11.

55 Stockholms stad, Rotemansarkivet 1878-1926, Stenman, Oskar Ragnar Bertil. PostID: 037040070080, http://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Search.aspx, (hämtad: 2019-12-01)

56 Laura Stenman & Oskar Stenman. Född. Gotlands Allehanda, 1883-11-16.

57 Visby domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ViLA/23085/C I/17 (1879-1894), bildid:

00013078_00153, sida 150, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00013078_00153

58 Stockholms stad, Rotemansarkivet 1878-1926, Stenman, Lars Oskar. PostID: 069260050220, http://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Search.aspx, (hämtad: 2019-12-01)

60 Dahlman 1993, s.47-50.

(28)

22 Familjen Stenman fortsatte flytta runt. Vid några tillfällen finns glapp i arkiven vilket får mig att fundera på om familjen reste bort eller möjligen tillbaka till Gotland i perioder. Den 30 november 1886 flyttade de för sista gången till ny adress i Stockholm, Folkungagatan 2B. Vid detta tillfälle registrerades de som inneboende och Oscar Stenman hade då den nya titeln handelsresande. Den 19 oktober 1887 flyttade så hela familjen på pappret tillbaka till Visby igen efter drygt 4 år i storstaden.⁶¹ Det fanns dock tecken på att de rest en del till Gotland långt innan den officiella flytten. Vi ska återkomma till detta inom kort. Men flytten tillbaka till Visby kan också ha föranletts av att Lars Oscar visade tecken på att vara sjuk. Endast en månad efter hemkomsten, måndag den 21 november 1887, fanns följande text i en annons i Gotlands Allehanda:

Dödsfall: Tillkännagifves, att min käre make Lars Oscar Stenman, stilla och fridfullt afled i Visby torsdagen 17 Nov. 1887 kl. ¾ 10 e.m, i en ålder af 32 år, 5 mån. och 9 dagar; sörjd och saknad af mig, barnen och föräldrar samt bröder och många vänner. Laura Stenman, född Lundqvist.⁶²

Det var tuberkulosen som tog honom och Laura blev ensam försörjare till sina barn i Visby.⁶³ Det ser ut som att hon flyttade tillbaka till familjens gamla adress Klinterotens tredje kvarter nummer 25 (Adelsgatan 32) där hennes mamma fortfarande bodde kvar.⁶⁴ Kanske var det just Lauras mor Anna som hjälpte till med barnen, vilka fortfarande var relativt små, i denna svåra tid.

Fotografen Stenman

Mycket information går att finna om Laura Stenman i de gamla gotländska dagstidningarna och därför har en hel del fokus lagts just där. I Gotlands Allehanda under rubriken

”Tillkännagifvanden” står det att läsa både tisdag 30 mars 1886 och den 9 april 1886 att Laura Stenman från och med den 1 april samma år tog över Fru Mathilda Segerdahls fotoateljé.⁶⁵ Var nu uppmärksam på att detta är året innan familjen officiellt flyttar tillbaka till Visby. Det här är intressant av flera anledningar. Dels för att familjen Stenman hade en del glapp mellan sina flyttar

61 Stockholms stad, Rotemans arkivet 1878–1926, Stenman, Karolina Wilhelmina Laurentia. PostID:

144470250190, http://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Search.aspx, (hämtad: 2019-12-01)

62 Laura Stenman. Dödsfall. Gotlands Allehanda, 1887-11-21.

63 Visby domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ViLA/23085/F I/1 (1880-1894), bildid:

00013121_00149, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00013121_00149

C0073244_00030

65 Laura Stenman. Tillkännagifvanden. Gotlands Allehanda, 1886-03-30 & 1886-04-09.

(29)

23 i Stockholm samt att de mellan år 1886–1887 stod som inneboende på Folkungagatan i Stockholm.⁶⁶ Detta antyder att de kan ha rest mellan Visby och Stockholm under den här perioden.

Möjligen var Oscar Stenman kvar i Stockholm och arbetade när Laura Stenman sonderade marken för att starta upp verksamheten i Visby.

Bild 2. Annons om övertagande av fotoateljé.

Någonstans på vägen måste Laura Stenman ha lärt sig det fotografiska yrket. Vilket hon mycket väl kan ha gjort i Stockholm där det fanns gott om moderna ateljéer som också drevs av kvinnor, så som exempelvis Rosalie Sjömans ateljé som tidigare nämnts. Kanske kom Laura Stenman tillbaka till Visby och började arbeta som lärling eller assistent hos den åtta år äldre Mathilda Segerdahl som hade sin fotoateljé på Adelsgatan 40. Samma gata som Laura var uppvuxen på och bara några hus längre bort. De kanske rentav kände varandra sedan tidigare. Mathilda Segerdahl hade framgångsrikt drivit sin verksamhet i tio år. Hon verkar dock inte ha ägt sin lokal.⁶⁷ Det ser inte heller ut som att Laura Stenman köpte lokalen utan hon hyrde sannolikt den del av husets övervåning där ateljén troligen låg.⁶⁸

67 Mathilda Segerdahl. Ny fotografisk Atelier. Gotlands Allehanda. 1876-07-25 & 1876-07-29.

68 Rådhusrätten-Magistraten i Visby stad (I) D1A:13 (1878-1938) Bild 560 / Sida 51 [Arkiv Digital]

(30)

24 Bild 3. Adelsgatan 32 och 40 två viktiga adresser för Laura Stenman.

Laura Stenmans liv fortsatte långsamt att nysta upp sig genom de olika tidningsannonserna och insändarna som återfanns. Ett par annonser återkom flera gånger mellan åren 1887–1889. Korta texter där det står att ”Undertecknads Fotografi-Atelier är öppen alla dagar hela vintern för fotografering, Laura Stenman Adelsgatan 40, ingång från gränden”.⁶⁹ Hon erbjöd alltså fotografering året runt och varje dag, vilket tyder på flera saker. Dels att hon ville förtydliga för sina kunder att det nu var fullt möjligt att låta sig fotograferas året runt.⁷⁰ Det är också ett tecken på att Laura tycks ha en för tiden relativt modern utrustning i sin ateljé så att hon kunde fortsätta fotografera även under årets mörkare perioder. Med den gamla våtplåtstekniken var detta nästintill en omöjlighet då det krävdes långa exponeringstider och mycket ljus. Många fotografer ägnade sig därför endast åt fotograferande under sommartid, men hade andra sysselsättningar på vinterhalvåret.⁷¹ David Papp lyfte svårigheterna för 1860-talets fotografer att hitta vettiga lokaler som kunde erbjuda de rätta ljusförhållandena. Han skriver om hur fotograferna själva fick argumentera för att det faktiskt var möjligt att fotografera trots olika väderförhållanden.⁷²

69 Stenman, Laura. Fotografi-Atelier. Gotlands Allehanda, 1887-10-07 & 1887-12-02 & 1887-12-16 & 1888-12-21

& 1889-01-04 & 1889-01-07 & 1889-01-11 & 1889-01-18 & 1889-01-25 & 1889-02-01.

70 Papp 1974, s.88.

71 Dahlman 1993, s.47.

72 Papp 1974, s.88.

(31)

25 Kunderna hade tidigt fått lära sig att det krävdes specifika ljusförhållanden och extremt långa exponeringstider för att skapa bra fotografier.

Laura arbetade säkert hårt med sin verksamhet, men små detaljer visar att hon ändå hade ett liv utanför arbetet. En tidningsartikel avslöjade att hon gillade att bada då hon var abonnent på Herman Lindströms Varmbadinrättning år 1895.⁷³ Det ser också ut som att hon och barnen skaffade sig ett husdjur. Den 24 februari 1888 står nämligen att läsa i Gotlands Allehanda att Fru Laura Stenman, och ett 60-tal andra personer i Visby, hade betalat skatt för sina hundar. ”Till allmänhetens kontroll kungöres härmed, att nedan nämnda personer erlagt skatt för hundkreatur här i staden för innevarande år”.⁷⁴

Laura Stenmans andra son, Karl August Stenman, blev bara 11 år gammal. 1896 drabbades han av samma sjukdom som sin far och dog i tuberkulos, den 2 juni.⁷⁵ Det måste varit fruktansvärt att först förlora sin man och sedan ca tio år senare sitt barn. Genom tidningsannonserna framstår Laura Stenman ändå som en stark kvinna med skinn på näsan. Kanske hade hon efter dessa livets duster bestämt sig för att rensa ur garderoberna? I april 1897, ett drygt år efter sonens död, annonserar hon i Gotlands Allehanda igen. Den här gången ber hon alla kunder som ännu inte hämtat ut sina gamla bilder att genast göra det eftersom de annars kommer säljas.⁷⁶

73 Abonnenter i Herman Lindströms Varmbadsinrättning. Gotlands Allehanda, 1895-07-12.

74 Drätselkammaren. Gotlands Allehanda, 1888-02-27.

76 Laura Stenman. Tillkännagifvanden. Gotlands Allehanda, 1897-04-17.

Bild 4. Första annonsen om öppettider 1887. ^{Bild 4} Bild 5. Annons om öppettider.

(32)

26 Bild 6. Annons om att hämta ut outlösta bilder.

Genom en stor artikel som publicerades i Gotlands Allehanda i juni 1897 kan vi ta del av den så kallade ”Bevillningsberedningens” förslag till inkomstbeskattning. Alla personer som var taxerade till en inkomst av arbete och kapital, fastigheter ej inräknat, av minst 500 kr, listades till allmänhetens beskådan.⁷⁷ Troligtvis hade Laura Stenman mycket att göra i sin fotoateljé och tjänade också hyfsat bra med pengar. Kanske var det lättast så efter allt som hänt. Hon arbetade för att försörja både sig själv, den 14 årige sonen Oscar och sin mor Anna som då var 72 år gammal.

Fotograf Stenman stod med i bevillningsberedningens förslag med en taxerbar inkomst på hela 600 kr. Räknas denna summa om till dagens värde så hade Laura Stenman ensam en årsinkomst på närmare 40.000kr.⁷⁸ I april 1898 satte hon in en annons i Dagens Nyheter och sökte en assistent.

Där stod: ”En Flicka, fullkomligt skicklig i plåt- och kortretuchering, erhåller plats på undertecknads atelier, om svar jämte arbetsprof och löneanspråk sändas till Laura Stenman, Visby”.⁷⁹ Om hon hittade någon assistent med hjälp av denna annons är fortfarande oklart.

Måhända var den äldsta sonen tidigare hennes hjälpreda men när han började bli äldre och redo att ge sig av på egna äventyr behövde hon kanske hjälp? Sonen, Oscar Ragnar Bertil konfirmerades 1898 och anslöt sig sedan till Visby sjömanshus den 31 juli 1899 varpå han år 1900 tog värvning i Svea livgarde den 27:e november och flyttade till Stockholm.⁸⁰ Vid folkräkningen 1900 stod

77 Bevillningsberedningen. Bevillningsberedningens förslag till inkomstbeskattning Visby 1897. Gotlands Allehanda, 1897-06-02.

78 Edvinsson 2018-01-19 (hämtad: 2019-12-13)

79 Stenman, Laura. En flicka. Dagens Nyheter, 1898-04-01 & 1898-04-04 & 1898-04-06.

80 Visby domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Församlingsböcker, bunden serie, SE/ViLA/23085/A II a/6 (1896-1936), bildid: 00012943_00039, sida 40, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00012943_00039

(33)

27 Laura Stenman fortfarande skriven på adressen Klinterotens tredje kvarter nummer 25 (Adelsgatan 32).⁸¹ Men sedan sonen flyttat till Stockholm och hennes mor dött den 3 juli samma år, var hon helt ensam i hushållet.⁸² Här började en helt ny tid i Laura Stenmans liv där hon kommer att bli varse kvinnans möjligheter och begränsningar under sin samtid.

Utbildningsvägar

Vid 1846 års reform avskaffades skråväsendet i Sverige. Detta gav ogifta kvinnor samma rätt som män att utöva hantverk och en viss rätt till att bedriva handel. 1864 infördes sedan näringsfrihetsförordningen vilken innebar att könsdiskrimineringen inom näringslagstiftningen avskaffades.⁸³ I alla fall på pappret. I princip kunde vem som helst då börja med vilket hantverk som helst utan kompetensbevis eller en formell utbildning.⁸⁴ Under 1874 fick också kvinnor en begränsad rätt att själva förfoga över sin inkomst skriver Björn Axel Johansson.⁸⁵ Trots detta fanns det fortfarande en hel del andra hinder för kvinnor. Särskilt för de som var gifta, vilka inte ansågs vara myndiga förrän år 1921.⁸⁶ Den ogifta kvinnan var formellt jämställd med mannen, men de gifta kvinnor som startade upp näringsverksamhet fick inte anställa lärlingar och gesäller, utan bara ta hjälp av sina egna hemmavarande barn.⁸⁷ Eva Dahlman lyfter bland annat utmaningarna i att skaffa sig en formell utbildning till fotograf under 1800-talets mitt och hur man istället kunde gå till väga. Visst fanns det de som försökte läsa sig till hur den avancerade tekniken fungerade, men relativt få böcker var ännu utgivna i ämnet.⁸⁸

Något man kunde förhålla sig till var de manualer och riktlinjer som fanns att tillgå. ”Manualerna var av två slag, en som var avsedd för den potentiella kundkretsen, och en som huvudsakligen var

81 Folkräkning 1900 - Visby stadsförsamling, Gotlands län, bildid: Folk_009093-184, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/Folk_009093-184

83 Anders Johnson, Grattis alla företagare! Näringsfriheten 150 år. Entreprenör, 2014-06-29,

https://www.entreprenor.se/nyheter/grattis-alla-foretagare-naringsfriheten-150-ar_591869.html (hämtad: 2019-12- 13) 84 Lena Andersson-Skog & Lars Magnusson. Näringsfriheten genomförs 1864. Företagskällan - berättar

näringslivets historia, 2016-09-23. https://www.foretagskallan.se/foretagskallan- nyheter/lektionsmaterial/naringsfriheten-genomfors-1864/ (hämtad: 2019-12-13)

85 Johnson 2014-06-29 (hämtad: 2019-12-13)

86Johnson 2014-06-29 (hämtad: 2019-12-13)

87 Andersson-Skog & Magnusson 2016-09-23 (hämtad: 2019-12-13)

88 Dahlman 1993, s.47.

(34)

28 tekniskt inriktad, avsedd för fotograferna”.⁸⁹ Fotografens uppdrag var enligt vissa tidiga manualer att dokumentera både de yttre och de inre karakteristiska dragen hos den som skulle avporträtteras.

Fotografen uppmanades att själv välja ut passande fonder och rekvisita som harmoniserade med personen i fråga.⁹⁰ För den som skulle besöka fotografen för första gången fanns det också råd och instruktioner att följa. Det kunde bland annat handla om att låta bli att avporträttera sig om man kände sig deprimerad eller nedstämd eftersom man inte gärna ville fånga det på bild. Undantagsfall var äkta sorg efter begravning eller liknande.⁹¹ Angående smink avrådde man i största möjliga mån från det då resultatet på fotografiet kunde ge en gipsliknande yta. Alla former av skönhetsfel skulle man istället överlåta till fotografens retuschör.⁹² ”Den porträtterade förväntades förbereda sig aktivt i fråga om klädsel, håruppsättning, sminkning och sinnesstämning, men när stunden var inne skulle fotografen ha en oinskränkt makt över arrangemanget”.⁹³

Eva Dahlman skriver att många av dem som var intresserade av yrket började arbeta som assistenter eller någon form av retuschörer på redan etablerade ateljéer. Det var ett smidigt sätt att lära sig så mycket som möjligt om fotografi och skaffa sig en egen utbildning. Det var först under 1880-talet det började erbjudas kurser i fotografi. Det hände också att retuschörer eller assistenter fick möjlighet att ta över ateljén om ägaren lade ner sin verksamhet. Ibland kunde också döttrar till aktiva fotografer ärva yrket efter sina fäder.⁹⁴

Uppdrag, ekonomi & marknadsföring

Ett av uppdragen för fotografer vid den här tiden var att dokumentera olika interiörer i borgarnas hem.⁹⁵ Vissa fotografer riktade också sina reklamannonser specifikt mot godsägare och folk med större egendomar som kunde vara intresserade av att få sina gods, trädgårdar och parker dokumenterade.⁹⁶ Allmänt känt är att Visby har en väldigt specifik särprägel med sina gamla

89 Solfrid Söderlind. “Porträttbruk i Sverige”, Stockholm, Carlssons bokförlag, 1993. s.252.

90 Dahlgren 2013, s. 248-250.

91 Söderlind, 1993, s.256-257.

92 Söderlind, 1993, s.258.

93 Söderlind, 1993, s.259.

94 Dahlman 1993, s.47.

95 Papp 1974, s.93.

96 Papp 1974, s.97.

(35)

29 byggnader, ringmuren och ruiner som än i dag gör staden till ett stort turistmål. Visby har en lång tradition av sommarturism. Vilket en del fotografer naturligtvis såg till att utnyttja redan under 1800-talet. Det var lätt att skaffa sig en extrainkomst genom att dokumentera olika vyer, så som ruiner och kyrkor men också lokala kändisar. Bilder som sedan i stort antal trycktes upp på kort med en tom baksida avsedd för meddelande och adress, så kallade vykort.⁹⁷ Det har dock inte dykt upp några belägg för att detta var något Laura Stenman ägnade sig åt. Hon ser ut att ha tjänat sina pengar på en annan typ av fotografisk verksamhet.

Bild 7. Fotografi inifrån en butik med försäljning av vykort i Visby.

Mellan åren 1888 och 1901 återfanns Laura Stenmans namn i de officiella artiklarna gällande inkomstbeskattning som publicerades i Gotlands Allehanda. Hennes inkomst varierade från 350 kr till 800 kr men de flesta åren låg den på 600 kr.⁹⁸ Efter 1901 går det dock inte längre att följa henne i dessa inkomstbeskattningar. När hon öppnade sin fotoateljé 1886 och började arbeta var det högst troligen porträttfotograferingar och visitkortsbilder som var hennes ekonomiska stabilitet. Visitkorten kallades just så eftersom det till en början var vanligt att fotograferna i

97 Papp 1974, s.96–97.

98 Bevillningsberedningen. Bevillningsberedningens förslag till inkomstbeskattning Visby 1897. Gotlands Allehanda, 1891-05-29, 1889-05-29, 1897-06-02.

(36)

30 helfigur porträtterade sina modeller i allra högsta grad påklädda med ytterkläder, huvudbonader och handskar som om de var på väg ut på visit.⁹⁹ Visitkorten blev snabbt oerhört populära och högsta mode var att låta ta sitt porträtt i en serie av bilder som sedan kunde delas ut till vänner och bekanta när man gick just på visit.¹⁰⁰ Visitkortstekniken innebar att 8 eller flera exponeringar av den porträtterade gjordes på samma plåt, vilket gav ett lägre pris än fotograferna tidigare hade kunnat erbjuda. Bilderna var i storlek 6x9 cm och monterades på kraftig kartong.¹⁰¹ Tidigare hade porträtten varit så pass dyra att framställa att kundkretsen begränsades till samhällets översta skikt.¹⁰² Men redan i slutet av 1860-talet hade priset sjunkit drastiskt och det blev allt vanligare att låta ta sitt porträtt.¹⁰³ Johansson skriver att

”På 1860-talet demokratiserades fotografin och spreds i städernas växande medelklass. Det breddade kundunderlaget resulterade i fler fotoateljéer och i allt större utsträckning svarade kvinnor för dessa rörelser”.¹⁰⁴

År 1860 var priset för ett dussin visitkort 12 riksdaler. Omräknat till dagens ekonomi är detta ca 700 kr eller ungefär 60 kr per bild. Den genomsnittliga lönen för en arbetare var då ca 2 riksdaler / dag. Redan fem år senare hade priserna sjunkit så ett dussin visitkort istället kostade 4 riksdaler.¹⁰⁵

Vi kan ana att priset för att låta ta sitt fotografi var av stor vikt för många kunder och det kunde naturligtvis vara en känslig fråga. Men att två stora konkurrerande Visbyateljéer under 1906 gick så långt att de annonserade tillsammans med en gemensam ny prissättning är intressant. Det var fotograferna K.J.A. Gardsten och systrarna H. & H. Johansson som under en period på tre månader gick ut med tre olika annonser som kunde skvallra om det känsliga ekonomiska läget. I den första annonsen skrev de att eftersom allmänheten nu ställde högre krav på ett förstklassigt arbete måste de från första februari höja priserna. Priset för ett helt dussin kabinett fotografier 15 kr och ett halvt dussin 8 kr. Matta visitkort 7 kr för ett helt dussin och 4,50 kr för ett halvt. Blanka visitkort 6 kr

99 Eva Dahlman & Gunvor Vretblad, “Exponerad tid: Johan Emanuel Thorins fotografier 1890-1930”, Stockholm, Nordiska museets förlag, 2015. s.28-30.

100 Papp 1974, s.88.

101 Dahlgren 2013, s.34.

103 Dahlman 1993, s.46.

105 Dahlgren 2013, s.46.