Några av de utmaningar och svårigheter de tidiga fotograferna ställdes inför var att hitta vettiga ateljéer och sedan jaga dagens ljus. David Papp menar att det var först efter 1860 som fasta fotoateljéer började sättas upp på Gotland.142 Innan dess hade de flesta fotografer som besökte Gotland varit ambulerande daguerreotypister som uteslutande fokuserade sina resor till de ljusa sommarmånaderna då förutsättningarna och kundunderlaget var som bäst.143 Fotograferna fick då hålla till godo med ateljéer som byggdes upp i uthus, trädgårdslokaler eller andra enklare rum. Där höll de öppet under dagens ljusaste timmar.144 Så hur skulle en bra fotoateljé se ut och vad skulle den innehålla? Den skulle gärna vara belägen med ett fritt läge eller högt upp i fastigheten. Om en vägg helt bestod av glasfönster var det att föredra eftersom det till en början behövdes mycket ljus till de långa exponeringstiderna. Takfönster var naturligtvis ännu bättre.145 Det var en stor fördel om ateljén låg på husets norrsida med fönstren skyddade från direkt solljus. Rikligt med ljus var bra, men man ville gärna undvika den hårda kontrast som direkt sol kunde ge.146 Allt eftersom den fotografiska tekniken utvecklades och exponeringstiderna blev kortare minskade naturligtvis behovet av ljus.
142 Papp 1974, s.86.
143 Papp 1974, s.87.
144 Papp 1974, s.88.
145 Papp 1974, s.102.
146 Ingeborg Lingegård. “Gotländska föregångskvinnor del II”, Uppsala Taurus förlag, 1988. s.140.
44
Adelsgatan 40 (Kv. S:t Michael 19)
Adelsgatan 40 i Visby är adressen där Laura Stenman startade upp sin fotografiska verksamhet.
Den 1 april 1886 tog hon över ateljén efter Mathilda Segerdahl.147 Det är mycket möjligt att hon också övertog delar av utrustning, fonder och rekvisita som fanns i lokalen, vilket var vanligt då fotografer tog över eller bytte ateljé.148 Hur huset och ateljén såg ut och var placerad kan vi ana genom uppmätningsritningar över huset från 1963 vilka återfinns på Riksarkivet i Visby. Detta var de tidigaste ritningar arkivet hade att erbjuda, men de ger ändå en god förståelse för ytorna. Se bild nr 26 och nr 27. Troligen var ateljén placerad på övervåningen då Fredrik Segerdahl och senare hans dotter Annie Segerdahl bedrev bokbinderi, tryckeri och bokhandel i bottenvåningen.149 Dokument visar en inteckning på 2000 kr som gjordes i fastigheten år 1876, samma år som Mathilda Segerdahl startade sin fotoateljé.150 Det finns beskrivet att byggnaden genomgick en större ombyggnation på 1800-talet då den norra delen av byggnaden tillkom och två frontespiser togs upp.151 Detta gav vindsvåningen bättre ljusförhållanden för den fotografiska verksamheten, även om väderstrecken för fönstren inte var helt optimala.
147 Laura Stenman. Tillkännagifvanden. Gotlands Allehanda, 1886-03-30.
148 Papp 1974, s.102.
149 Annie Segerdahl. Fred Segerdahl. Gotlands Allehanda. 1894-10-15.
150 Inskrivningsmyndigheten i Gotlands domsaga arkiv, Fastighetsböcker, aktuellt blad, SE/HLA/1340076/D Ia/9 - 10015042_00141 (Riksarkivet)
151 Hansson 2003, s.321.
45 Bild 26. Plan 1 ingång vid bockgränd tidigare kallad Judegränd.
Bild 27. Vindsvåning där fotoateljén troligtvis har legat i det som benämns tryckeri.
46
Filial Roma
Värt att kort nämna är att Laura Stenman under en period hade en filial i Roma. En del av de fotografier hon producerade stämplades med texten ”Laura Stenmans Atelier Wisby och Roma”, se bilaga A. Tittar vi också närmare på en av de sista annonserna som 1902 publicerades i Laura Stenmans namn kan den uppmärksamme se att där står ”Filial i Roma” Det är inte helt klart hur länge den fotografiska verksamheten bedrevs på denna ort, men troligen öppnas filialen där eftersom järnvägen var en viktig knytpunkt och det nya Roma Sockerbruk, som hade öppnat 1894, också kunde generera nya kunder.152
Bild 28. Annons Laura Stenmans Atelier, Gotlands Allehanda, 1902-03-07.
Bild 29. Roma järnvägsstation 1913.
152 Maria James. Spår av järnväg. Region Gotland, 2014-06-09. https://www.gotland.se/79503 (hämtad: 2019-12-27)
47
Filial Visborgs slätt - Regementsgatan 9
1897 etablerar sig Visby garnison på Visborgs slätt, vilket är ett område strax söder om innerstaden.153 Det byggdes för fullt och 1902 stod en ny byggnad klar med flera funktioner anpassade för militärerna. Bland annat specerier- och diversehandel, cigarrbod och inte minst en fotoateljé.154 Här etablerade paret Laura Stenman och K.J.A. Gardsten nästa filial och de var också de första fotografer att inneha ateljén. Troligen ett mycket strategiskt drag eftersom det här fanns ett gott underlag av kunder bestående av militärer som kanske ville skicka hem ett fotografi till nära och kära. I dag är byggnaden antingen riven eller flyttad för på platsen den stod finns nu bara en parkeringsplats kvar. Nästa fotograf som var aktiv i lokalerna var en Herr Tyrsén som tog över verksamheten 1931, ca 2 år efter Gardstens död.155
Bild 30. Observera skylten ”Fotografiatelier” och det stora fönstret ovan entrén.
153 Wikipedia, Visby garnison, https://sv.wikipedia.org/wiki/Visby_garnison, (hämtad: 2019-12-27)
154 Olsson, Kjell. Marketenteri / Handelsbod / Fotoatelje mm. Gotlands försvarshistoria och Gotlands trupper, http://www.tjelvar.se/p18/byggnader/p18-119.htm (hämtad: 2019-12-27)
155 Tyrsén - Foto. Gutar förr, http://gutarforr.tingstade.com/privata-foretagare-pa-gotland-1942/54-visby/1859-1942-tyrsen-foto (hämtad: 2019-12-27)
48
Skeppargatan 28 - Kommendantsbacken 5 (Kv. Skepparen 1)
En Visbyateljé som det finns relativt mycket information om är den som låg på Skeppargatan 28.
Den byggdes upp av fotografen N.J.A. Lagergren som var verksam samtidigt som Laura Stenman.
Kanske var han rent av en av hennes största konkurrenter? Han hade en stor framgång och kunde låta bygga ett hus vilket både bestod av hans eget hem och en modern fotoateljé.156 Ateljén låg på bästa plats, placerad högst upp i huset som färdigställdes 1885.157 1904 lade N.J.A. Lagergren ner sin verksamhet och drog sig tillbaka i husets bottenvåning.158 Då tog intressant nog paret Stenman / Gardsten över kontraktet, vilket måste varit stort då detta ansågs vara stadens finaste ateljé. De drev ateljén fram till 1915.159
Bild 31. Skiss på fasaden mot Kommendantsbacken i norr.
Vid närmare studier av ritningarna på denna ateljé är det lätt att lägga märket till de stora fönstren både i taket och på vindsvåningens ena vägg, se bild nr 31. Dessa fönster är enligt tidens principer förlagda mot norr för att undvika det direkta solljuset men samtidigt släppa in så mycket ljus som
156 Papp 1974. s.92–93.
157 Hansson 2003, s.456.
158 Papp 1974, s.93.
159 Larsson & Östergren 2005, s.220.
49 möjligt. I arkiven fanns inga ritningar på själva ateljén från bygglovet 1881 men däremot relationsritning som togs fram vid en ombyggnad då ateljén senare skulle bli bostadsyta, bild 32.
David Papp beskriver i sin text specifikt hur ateljén på Skeppargatan 28 såg ut.
I ateljén låg först ett väntrum och vid sidan av detta två små rum där ett par damer ”hjälpte upp porträtten”, retuscherade. Bakom väntrummet låg den stora ateljén, där innanför en lägenhet om två rum och kök som fotografen själv bebodde.160
Bild 32. Planlösning som visar den då moderna ateljén från år 1885.
160 Papp 1974, s.102.
50
Adelsgatan 32 - (Kv. S:t Michael 25)
Bild 33. Fasadritning mot Adelsgatan. Bild 34. Fotografi på fasad mot Adelsgatan.
Adelsgatan 32 är adressen där Laura Stenman växte upp och där hennes familj troligen ägde den ena av två tomter.161 Det är också där det äkta paret troligen träffades när K.J.A. Gardsten flyttade till Visbyoch Laura Stenman förlorat sin mor.162 På denna adress beslutade sig paret senare för att bygga ett helt nytt hus tillsammans. Ett modernt hus med vindsvåning och fotoateljé. Allt helt enligt deras önskemål. Kanske var de inspirerade av huset som N.J.A. Lagergren själv hade byggt på Skeppargatan. Under året 1915 gjorde paret tre inteckningar på totalt 28.800kr.163 I dag skulle det motsvara ca 1,2 miljoner.164 Det är mycket möjligt att någon av dessa inteckningar gjordes för att de först skulle kunna köpa loss och slå ihop tomterna som tidigare var delade på två, för att sedan påbörja bygget av drömhuset. I detta vackra hus levde Laura Stenman med sin man fram till 1926. Här fanns tre lägenheter på olika våningar. En källare med plats för lager, tvättstuga och matkällare. Och i gatuplan låg två butikslokaler. Ateljén var placerad i husets bakre del inne på gården. Naturligtvis högst upp i huset med högt i tak och stora fönster både längst med väggen och
161 Inskrivningsmyndigheten i Gotlands domsaga arkiv, Fastighetsböcker, aktuellt blad, SE/HLA/1340076/D Ia/9 - 10015042_00173 (Riksarkivet)
162 Folkräkning 1900 - Visby stadsförsamling, Gotlands län, bildid: Folk_009093-184.
163 Inskrivningsmyndigheten i Gotlands domsaga arkiv, Fastighetsböcker, aktuellt blad, SE/HLA/1340076/D Ia/9 - 10015042_00173 (Riksarkivet)
164 Edvinsson 2018-01-19 (hämtad: 2019-12-13)
51 i taket, vilket bild 36 och 37 visar. Den som skulle fotograferas klev troligen in via entrén på Adelsgatan 32 och gick en trappa upp. Där uppe kom man in i tamburen där det också fanns ett garderobsrum för ytterkläder. Sedan klev man in till nästa rum som var själva mottagningsrummet med ett omklädningsrum i anslutning. Innanför detta rum började sedan den stora långa ateljén som hade en kopieringsdel och ett mörkrum i början. Längst in bakom ateljén och alla fonder låg ett litet privat arbetsrum och ett toningsrum. Ytterligare en garderob och en trappa ner mot gården fanns också i själva ateljén.
Bild 35. Planer som visar den nybyggda fotoateljén år 1915.
52 Bild 36. Bild på ateljén på Adelsgatan 32. Fotograf: K.J.A. Gardsten.
Bild 37. Bild med okänd man från ateljén på Adelsgatan 32. Fotograf: K.J.A. Gardsten.
53