1
”De är ganska segregerade, det är de, och det är
problem.”
En studie om nyanlända grundskoleelevers skolgång i en förberedelseklass.
Södertörns högskola | Institutionen för vetenskapsutbildning Examensarbete 15 hp | utbildningsvetenskap | höstterminen 2010
Av: Bahie Gevriye
Handledare: Hassan Sharif
2 Abstract
By: Bahie Gevriye, autumn term of 2010. “They are fairly segregated, it is they, and there is a problem”. A study of newly arrived children's schooling in a preparation class. University
College Södertörn.
Supervisor: Hassan Sharif
My study is about a preparation class in a selected municipality. It is based on the child¹s perspective, and it tries to highlight the school situation of new arrivals in a school where the majority of the pupils are of Swedish origin. The purpose of my study is to visualize how the education for newly arrived children is organized in the municipality, and to get an understanding of a range of student’s view of the schooling in the preparation class as an introduction to a regular class.
To reach my goal, I have used qualitative methods, based on qualitative interviews. The interviews were made with six newly arrived pupils, and one interview was made with the deputy head of the school, which is in charge of immigrant education in the municipality. The results show that the four primary schools in the municipality have two preparation classes located in a school for year 1-5 and 6-9. The interviewed pupils are between 13 and 15 years old. The interview reveals deficiencies in different areas, concerning the newly arrived children.
The pupils are relatively segregated in school and they have no opportunities to form relationships with other pupils, which can lead to stigma. The education is characterized by lower expectations, and it is not ideal for the children’s cognitive development. The pupils also receive mother tongue education, and a few of them get student consolation. Most of them prefer student consolation, where the education is in Swedish simultaneously with their native language. The mother tongue education is not yet suited to the pupils’ abilities and needs, and the teachers in mother tongue language have a lack of qualifications.
Keywords: Newly arrived students, Preparation class, Mother tongue.
Nyckelord: Nyanlända elever, förberedelseklass, modersmål
3
Innehållsförteckning
Abstract... 2
Inledning och bakgrund... 4
Centrala begrepp ... 6
Syfte och frågeställningar... 7
Teorianknytning och tidigare forskning ... 8
Inkluderande och/eller segregerande integrering? ... 8
Tidigare forskning... 10
Material och metod... 15
Urval... 15
Etiska principer... 16
Barnintervju... 16
Genomförande... 17
Resultatredovisning... 18
Utbildningens organisering... 20
Elevernas uppfattning om förberedelseklassen... 26
Ämnesundervisning, lägre förväntningar!... 26
Modermål eller studiehandledning?... 29
Diskussion och slutsatser... 33
Reliabilitet, validitet och fortsatt forskning... 34
Käll- och litteraturförteckning... 35
Bilagor... 37
4
Inledning och bakgrund
I Sverige som mångkulturellt samhälle kan det finnas i många grundskolor en klass, där eleverna har olika åldrar, olika etniska bakgrund och olika förutsättningar. Det som de har gemensamt är att de är nyanlända barn som inte kan svenska. Sådan klass kan heta (Fbk) förberedelseklass eller (IK) internationell klass. Oavsett vad den heter har den samma avsikt att integrera nyanlända barn i skolan och erbjuda dem utbildning i en trygg miljö. Det kan vara en stor utmaning för lärare att anpassa undervisningen efter elevernas villkor och nivåer, eftersom barnens tidigare skolgång varierar enormt. Intresset för den studien utgår från min nyfikenhet att se närmare på skolsituation som berör ett stort antal nyanlända elever samt att få en uppfattning om hur en förberedelseklass fungerar och om detta system kan fylla elevernas behov och integrera dem i svenska samhället. Min studie handlar om barnen som går i en förberedelseklass för år (6-9) i en utvald kommun i söder om Stockholm och jag fokuserar mest på barnens perspektiv och sina upplevelser i att börja skolomgången i en enskild klass som en introduktion till en ordinarie klass. I min studie som jag genomförde belyser jag och analyserar också kommunens organisering av utbildningen för nyanlända barn.
I läroplanen (Lpo 94) betonas vikten av att undervisningen ska utgå från barns tidigare erfarenheter och det står följande:
Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.
I allmänna råd för utbildning av nyanlända elever från skolverket som kan stödja skolans arbete med nyanlända elever, kan man läsa följande:
Kommunen bör
• Ha riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,
• Se till att riktlinjerna är kända av skolans personal,
• Se till att information om hur anmälan till skolan ska ske finns lätt tillgänglig för eleven och elevens vårdnadshavare.
Vidare rekommenderar skolverket att, Skolan bör:
• Ha rutiner för hur mottagandet ska gå till,
5
• Så snart som möjligt skapa goda och förtroendefulla relationer med elevers vårdnadshavare.”( skolverket, 2008: s8)
Vidare kan man ha en uppfattning om hur individuell planering ska se ut:
”Skolan bör
• Kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk,
• Kartlägga elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning,
• Ha rutiner för hur och av vem kartläggning ska genoföras och dokumenteras,
• Genomföra kartläggning fortlöpande genom återkommande strukturerade samtal med eleven och, om möjligt, elevens vårdnadshavare,
• Överväga vilka för- respektive nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den aktuella eleven,
• Ha beredskap att förändra sin organisation (skolverket, 2008: s12)
Skolinspektionen startade ett projekt som utgick från nyanlända barns perspektiv under rubriken ”Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en trygg miljö”.
Slutsatserna i projektet visar brister i olika område som berör nyanlända elevers utbildning och pekar på ett behov av utveckling. Skolinspektionen påpekar också att nyanlända barns segregerande situation i skolorna kan leda till kränkande behandling av andra elever vilket befäster deras utsatthet. Därför är det viktigt att skolorna integrerar eleverna i sociala gemenskapen, samt att nyanlända elever bemöts med mer respekt av både personalen och andra elever. Undervisningen måste också utvecklas så att den baserar på elevernas förkunskaper.
För att skolorna ska lyckas ge nyanlända elever ändamålsenlig undervisning är det nödvändigt att ta reda på vilka kunskaper eleverna har och anpassa undervisningen utifrån varje enskild elevs behov och förutsättningar (Skolinspektion, 2009: s 29)
6 Centrala begrepp
I det här kapitlet redogör jag för de begrepp som återkommer jämt i studien. De begreppen står i fokus i flera delar av studiet, både i teorierna och i resultaten. Samma begrepp framkommer i olika forskningar. Därför är det viktigt att definiera dem för att förstå olika sammanhang relaterade till dessa begrepp. Jag utgår från skolverkets definition.
Förberedelseklass
”Grupp eller klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning” (Skolverket, 2008: s4)
Nyanlända barn
”Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modermål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid”
(Skolinspektion, 2009:3)
Modersmål
”Det språk som barn lär sig först, förstaspråk” (Skolverket, 2008: s4)
Modersmålsundervisning
”Den är ett eget ämne i grundskolan. Målet är att barnen på ett bra sätt ska tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens. Arbetet ska ske i sådana former att elevernas personliga utveckling främjas och deras självkänsla stärks.
De lärare som undervisar i modersmål kommer ofta från samma kulturområde som barnen.
Modersmålslärare måste också ha goda kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället” (skolverket, 2009).
Studiehandledning på modersmålet
”Barn och ungdomar som nyligen kommit till Sverige och inte kan tillräckligt för att följa undervisningen på svenska kan få undervisningen förklarad på sitt modersmål. Föräldrar och skola samtalar om elevens behov av studiehandledning. Det är skolans rektor som slutligen bestämmer när en elev ska erbjudas studiehandledning på sitt modersmål” (skolverket, 2009).
7 Syfte och frågeställningar
Syftet med min studie är att belysa och analysera ett antal nyanlända elevers skolsituation i en förberedelseklass i en av Storstockholms kommuner.
Studies frågeställningar är:
På vilket sätt är utbildningen för nyanlända elever organiserad i kommunen?
Hur uppfattar ett antal nyanlända elever i kommunens förberedelseklass sin skolsituation?
8
Teorianknytning och tidigare forskning
Inkluderande och/eller segregerande integrering?
Peder Haug skiljer mellan två olika sätt i att driva specialundervisning i skolan. Han nämner två begrepp som kännetecknar dem, inkluderande integrering respektive segregerande integrering. Med inkluderande integrering menar han att barnen får undervisningen tillsammans med de andra barnen i den klass som de är skrivna i oavsett deras förutsättningar och förmågor och de får undervisning som kan utveckla deras förmågor utan att segregeras och stigmatiseras i enskild klass. Med segregerande integrering menar Haug att eleverna får undervisningen utanför klassrummet och detta kräver att man ska kartlägga deras svårigheter och därefter får de en special undervisning anpassad efter deras behov.
Vidare hävdar Haug att barn som segregeras i enskilda klasser med tanken att ge dem bättre möjligheter för utveckling hamnar i stort sätt i stigmatiserande position. Barnen särbehandlas, vilket kan hämma deras utveckling.
Haug diskuterar också specialundervisning som kritiserades under 1990- talet och kritikens centrala punkt var att den skulle hämma inkluderande integrering. Trots detta får fler barn idag specialundervisning i enskilda klasser och detta vilar på tanken att hjälpa barnen som har särskilda behov, vilket de inte fick tillgång till i ordinarie klasserna förut.
Han påstår också att specialundervisningen sker i Sverige i olika sätt och vis. Den kan ske både i och utanför vanliga klasser och kommunerna har ansvaret att fatta beslut om organisering av special undervisning. Vidare säger han att Det inte finns en klar definition för specialundervisning samt tydliga riktlinjer för vilka som behöver det och vilka personer som kan utföra det( Haug, 1998).
Nyanlända barn betraktas som barn som har ett behov. De behärskar inte svenska språket när de kommer till Sverige och detta leder till att speciella åtgärder anordnas för att integrera dem i svenska skolor. Barnens skolgång organiseras på olika sätt i olika kommuner. I vissa kommuner integreras dem direkt i vanliga klasser medan i andra kommuner kan deras skolgång påbörjas i en förberedelseklass.
Förberedelseklass är ett system som hänger ihop med begreppet segregerande integrering, eftersom den grundar sig på att barnen få undervisningen utanför ramen av deras ordinarie
9 klasser. Undervisningen kan anses som specialundervisning eftersom den måste anpassas efter barnens behov.
I studiet försöker jag ifrågasätta detta system i en kommun och problematisera barnens situation för att kunna få en uppfattning om de förutsättningar som styr arbetet och om de nyanlända barnen får en tillgång till en rätt utbildning som de förtjänar och detta kommer jag att diskutera och analysera i ramen av begreppet segregerande integrering.
10
Tidigare forskning
Elsie C. Franzén belyser i sin bok ” Att bryta upp och byta land ” situationen vid invandring till ett nytt land. Hon försöker forma en bild om olika svårigheter som invandrare kan känna i sina möten med ett nytt land. Genom intervjuer med några personer som handlar om sina fösta tider i Sverige när de var barn kastar hon ljus på olika problem och svårigheter de mött som stigmatisering, diskriminering och segregering. Enligt Franzén sker en identitetssökning när man byter land. Hon säger att identitet påverkas av samspelet mellan människor utifrån psykologisk infattning och när man byter land avbryter man samspelet med de människorna i hemlandet och ett nytt samspel börjar med nya människor i det nya landet. Man förlorar sin gamla identitet men samtidigt skapar man ett nytt.
Samtidigt som vi kämpar med bearbetning av förlusten av vår gamla identitet växer nya rötter fram och nya erfarenheter läggs till de gamla. Vare sig vi vill det eller inte förändras vi som människor (Franzén, 2001: s85)
Mathias Blob i sin studie (Skolintroduktion för nyanlända flykting- och invandrarbarn) som utfördes i fyra olika stora städer (3 i Sverige och 1 i Danmark), sammanfattar några problem och svårigheter med arbetet i förberedelseklasser. Ekonomiska resurser som inte räcker för att stödja verksamheterna i förberedelseklasserna kan vara ett av problemen. Lärarkompetens är viktig också för att eleverna ska få den rätta utbildningen. Han påpekar också svårigheter som eleverna möter under inslussning i ordinarie klasserna och särskilt när den sker till en annan skola och detta relaterar han till dåligt samarbete mellan skolorna och otydliga riktlinjer ( Blob, 2004: s30)
Nihad Bunar i sin rapport ” nyanlända och lärande” presenterar och diskuterar olika aktuella svenska forskningar som berör nyanlända elever i Sverige. Han konstaterar att elever med utländsk bakgrund möter svenska skolan med många svårigheter som skapar fler hinder för elevers integrering i skolan och i högre grad bemöter nyanlända elever samma svårigheter och hinder. Vidare hävdar han att lärares förhållningssätt till nyanlända elever baserar på brister om deras kulturella bakgrund och deras förmågor vilket leder till att lärare ställer lägre förväntningar, därtill bedöms elevernas utveckling utifrån ”svenskhet” som norm vilket riskerar att bekräfta stigmatiseringen och minskar elevernas självtroende.
11 Bunar anser utifrån tidigare studier att förberedelseklasser är ett system som leder till segregering. Eleverna i förberedelseklasser drabbas av kategorisering och uppdelning som kan skapa orättvisor i deras skolgång jämförande med andra elever. (Bunar, 2010)
John Dewey berättar om miljöns påverkan på människor. Han säger att sociala miljön har en utbildande och uppfostrande inverkan på människors liv och detta sker omedvetet och utan ett planerat syfte.
den sociala miljön formar den mentala och emotionella dispositionen för individers beteende genom att engagera dem i aktiviteter som väcker och förstärker vissa impulser som har vissa syften och leder till vissa konsekvenser (Dewey, 1999: s 51)
Alexandra Ålund poängterar sociala relationer som en viktig aspekt i etnicitetskapande. Hon anser att etnicitet är någonting som ständigt förändras på grund av nya sociala relationer i samhället. Hon påpekar att en ensidig syn på etnicitet som bygger på ”renhet” och ”ursprung”
hämmar inkludering av invandrare i samhället ( Ålund, 1997: s13).
Ålund refererar till Le Page och Taboret- Keller (1985), när hon skriver om identitets två innebörder. Hon uttrycker:
Å ena sidan gäller det identitetens individuella karaktär, att vara sig själv och annorlunda än andra, d.v.s förmågan att kunna definiera sig själv som en person som är åtskild eller särskild med egna karaktäristiska drag, i en större samling individer. Å andra sidan gäller det identitetens kollektiva sida, det vill säga förmågan att identifiera sig själv som tillhörig i en kategori som är speciell i jämförelse med andra kategorier i en större enhet. I denna mening betyder identitet att man kan identifiera sig som tillhörig en grupp eller tradition
( Ålund, 1997: s162).
Elisabeth Elmeroth hävdar att interkulturell pedagogik kan skapa en ny syn på olikheter mellan barn. Där olikheterna anses som tillgång och inte som problem vilket leder till att möta elevernas erfarenheter med respekt och intresse (Elmeroth, 2008; s 117)
Åke Viberg hävdar att den sociala situationen utanför skolan har en avgörande betydelse i språkinlärning eftersom andraspråkinlärning sker i det land där språket talas. Han hävdar att språkutveckling är i stort sätt beroende av språkanvändning vilket i sin tur vilar på vilka kontakter man har. Vuxna och kamrater fungerar som förebilder när barnet lär sig ett nytt
12 språk, därför är det nödvändigt att barn har flera kontakter med vuxna respektive kamrater.
Samtalsämne och sättet som man talar med andra barn respektive vuxna skiljer sig i språkanvändning och genom fler kontakter utvecklar barnen sitt ordförråd och sättet att använda språket (Viberg, 1996: s119f)
I följande figur ger Viberg en överblick om olika faktorer som påverkar språkinlärning ( Viberg, 1996: s120)
Dewey betonar värdet av ungas tidigare erfarenheter som utbildningen måste baseras på.
Dessa erfarenheter formas av samspelet mellan medfödda aktiviteter och miljön. Pedagogens roll i undervisningen blir att framkalla de äldre föreställningarna först och de nya presenteras sedan. Därefter sker interaktionen mellan det gamla och det nya (Dewey, 1999: s110).
Elmeroth bekräftar också barns tidigare erfarenheter som utgångspunkt i interkulturellt pedagogik . Hon påstår att undervisning i skolan som inrymmer olika barn med olika erfarenheter måste baseras på dessa erfarenheter och detta ställer krav på att undervisningen ska ha sin utgångspunkt i elevernas värld och inte från skolans (Elmeroth, 2008: s78).
Social situation
Gruppstorlek Bosättnings - mönster
Socioekonomisk status
Sociokulturella mönster Attityder
Språkanvändning
Domäner förebilder
Hem vuxna Fritid kamrater skola
Språk- undervisning
Förberedelseklass
Reguljär svensk klass+ svenska som andraspråk hemspråksklass
Inlärning Mental
bearbetning av inflödet
Medvetna inlärnings - strategier
Språkbehärskning
Kunskap/kontroll
Bas/utbyggnad
Tal/skrift
13 Flerspråkiga elever måste få en undervisning som är både språk- och kunskapsutvecklande, eftersom deras andraspråk inte är färdigutvecklat, hävdar Elmeroth. Undervisningens innehåll får inte ligga i en låg kognitiv nivå även om barnen inte behärskar svenska fullt ut.
Ett rikligt och begripligt sammanhang gör det lättare att förstå. Det handlar alltså inte om att skala av texten så att de blir förkortade utan snarare om att skapa rikligt med associationer till redan kända begrepp ( Elmeroth, 2008: s131)
Detta betonar Viberg också. Han hävdar att andraspråkselevers kunskapsutveckling måste gå hand i hand med språkinlärning för att öka sina förmågor att använda språket som redskap för kunskapsinhämtning.
Om eleverna ska nå ikapp ”helsvenska” elever kunskapsmässigt, måste deras kognitiva utveckling och deras kunskapsinhämtande utvecklas parallellt med språkinlärning (Viberg, 1996: s133)
Christina Rodell Olgac betonar vikten av barns olika modersmål som grunden för undervisningen i svenska. Vidare hävdar hon att gott samarbetet mellan klasslärare och modersmålslärare har en betydande roll. Hon anser att klasslärare måste förbättra elevernas föreställning mot sina förstspråk och påminna dem då och då om hur värdefull modersmålundervisningen är( Rodell Olgac, 1995)
Gunilla Ladberg hävdar att modersmålet är ännu viktigare för flyktingbarn än för andra flerspråkiga elever. Modersmålet kan vara en bra startpunkt att arbeta med för att stimulera och motivera de chockade och skrämda barn som har svåra upplevelser, vilket kan hämma deras lust att lära sig ett nytt språk. Vidare betonar hon värdet av samarbetet mellan klasslärare och modersmållärare för att starka barnets förhållningssätt till både språken ( Ladberg, 2003: s190).
Elmeroth betonar också värdet av modersmålundervisning. Förstaspråk anses ha en stor betydelse för att barnen ska skapa en trygg identitet och positiv själv bild. Detta kräver att stärka barns uppfattning om sitt förstaspråk redan från förskoleåldern. Förstaspråket som ett av de flerspråkiga barns språk ökar också barns förståelse och öppenhet för andra kulturer i ett mångkulturellt samhälle. Dessutom är förstaspråk ett verktyg för lärande och detta kräver en oavbruten modersmålsundervisning som leder till att förstaspråket utvecklas vidare som i sin tur leder till kognitiv utveckling ( Elmeroth, 2008: s127f).
14 Detta bekräftar också Hyltenstam & Tuomela. De säger att ett kvalificerat och utvecklat förstaspråk understödjer inlärningen av andraspråk. Eftersom barnet har utvecklat olika begrepp för att förstå världen på sitt förstaspråk är det lättare att lära sig dem på det nya språket. Om begreppsinlärning stannar på förstaspråket innebär det att barnet måste lära sig nya begrepp på ett språk som han/hon inte behärskar vilket gör inlärningen svårare ( Hyltenstam & Tuomela, 1996: s40).
15
Material och metod
Min studie baseras på kvalitativ metod, där forskaren möter informanterna ansikte mot ansikte (Larsen, 2007: s26). Denna metod ger forskaren möjlighet att gå på djupet när det är nödvändigt. Dessutom kan forskaren ställa följdfrågor som leder till att utveckla svaren och intervju personen kan tala friare (Larsen, 2007: s27).
För att få svar på studiens frågor var det relevant att använda kvalitativa intervjuer. Eftersom jag valde att forska om en förberedelseklass utifrån barns perspektiv valde jag att intervjua några barn som går i en förberedelseklass för att få en djupare förståelse om deras uppfattningar om att vistas där. Och med tanken på att ta reda på kommunens arbetssätt i att organisera förberedelseklasser kontaktade jag kommunen via telefon och de föreslog att genomföra intervjun med biträdande rektorn i samma skola och som är ansvarig för de två förberedelseklasser som inrymmer nyanlända elever från fyra grundskolor i kommunen.
Intervjuerna baserades på uppföljningsfrågor som ställdes i olika ordning till de olika informanterna. Intervjuguiden som var en lista av frågor användes som hjälp under intervjun, där intervjupersoner fick prata fritt. Detta sätt kallas ostrukturerad intervjun enligt Larsen (Larsen, 2007: s 84).
Urval
För att få ett underlag till min studie föredrog jag en kommun, där etniska svenskar utgör majoriteten. Detta vilade på tanken att jag tydligare skulle se mottagning av nyanlända barn i en svensk skola som inte har så stor erfarenhet av att arbeta med elever som har olika etniska bakgrunder. För att genomföra intervjuerna med barnen, var det relevant att få samtycken från elevernas vårdnadshavarna. Jag genomförde intervjuerna med åtta barn som lämnade in godkännande för intervjun. Två barn som jag intervjuade samtidigt valdes bort eftersom inspelningen var mycket dålig och jag knappt kunde höra deras svar på mina frågor.
Två av barnen hade arabiska som förstaspråk som jag själv behärskar. Därför föredrog jag att intervjua dem på arabiska för att de skulle få mer frihet i att uttrycka sina tankar, vilket var en fördel för att gå på djupet och ställa fler följdfrågor. Även om de andra eleverna inte
16 behärskade svenska så bra visade de ett stort intresse i att bli intervjuade. Språket var inte så stort problem som jag trodde eftersom eleverna kunde i stort sätt uttrycka sina tankar och svara så tydligt som möjligt på frågorna.
Etiska principer
Vetenskapsrådet (2002) sammanfattar i Forskningsetiska principer fyra allmänna huvudkrav på forskningen, vilket jag följde i min studie. Det första är informationskravet vilket jag gjorde när jag först kontaktade skolan och lärare och i min presentation av arbetet försökte jag vara så tydlig som möjligt. Samtyckeskravet var också giltigt eftersom en stor del av intervjupersonerna var minderåriga vilket krävde ett samtycke från deras vårdnadshavare.
Konfidentialitetskravet innebär att skydda deltagandes identitet så att ingen obehörig kan ta del av uppgifterna. Apropå detta är alla deltagarnas namn i mitt arbete fingerade. Även skolan och kommunen är anonyma. Nyttjandekravet betonar vikten av att endast använda personliguppgifterna som samlas för forskningsändamål. Detta informerade jag deltagarna om i början av arbetet.
Barnintervju
Doverberg och Pramling Samuelsson hävdar att det är viktigt att välja en lugn plats för att få barnets koncentration i intervjun, vilket jag kunde i stort sätt arrangera. Jag genomförde alla intervjurena i ett rum som används till modersmålundervisning vilket barnen var vana vid.
Vidare påstår Doverberg och Samuelsson att hjälpmedel såsom bandspelare måste förberedas i förväg och under intervjun är det bättre att intervjuaren och barnet sitter mitt emot varandra och att försöka få ögonkontakt. De påstår också att det är en stor fördel när man spelar in intervjun, för att man kan koncentrera sig på det barnet säger samtidigt kan man få en större del i vad barnet sagt vilket man inte får när man endast skriver. (Doverberg och Pramling Samuelsson, 2000: s25f) Utifrån detta spelade jag in alla intervjuer vilket gav mig möjlighet att lyssna på dem sedan och anteckna allt barnen sagt.
Vidare betonar Doverberg och Pramling Samuelsson vikten av att skapa en relation i förväg med barnen som ska bli intervjuade. När barnen informeras om personen som ska intervjua och det som skall ske med hjälp av klasslärare till exempel underlättar kontakten med barnen under intervjun. Mitt syfte vid första besöket i skolan baserades på att få kontakt med eleverna innan jag genomförde intervjuerna och dessförinnan fick eleverna en sammanfattande information om mitt besök av sin klasslärare. Det är viktigt också att respektera barnen och deras känslor eftersom några ämnen kan vara känsliga. Barnen kan uppleva intervjuns
17 innehåll positivt eller negativt vilket intervjuaren måste vara medvetet om. (Doverberg och Pramling Samuelsson, 2000: s27f)
Genomförande
Första steget var att välja en kommun som passar. När jag bestämde en kommun, var det andra steget att hitta en skola som har förberedelseklasser. Genom datasökning kunde jag hitta en skola som har två förberedelseklasser för år 1-5 och 6 -9. Via telefon kontaktade jag skolan och fick prata med biträdande rektorn som visade intresset för att samarbeta och hon föreslog att jag skulle skicka ett mail som innehåller en presentation av mig själv och arbetet. Efter två dagar fick jag ett mail från en av lärarna som godkände att genomföra min studie med hennes elever i hennes klass.
I mitt första besök till skolan träffade jag läraren och vi kom överens om en annan tid för att träffa eleverna och för att lämna samtyckesbrev till dem. Vid andra besöket kom jag in i klassen och jag fick presentera mig dessutom gav jag eleverna en överblick om arbetet och dess syfte. Denna dag fick jag vara med eleverna under en lektion och hjälpa och syftet var att lära känna varandra. Intervjuerna med eleverna ägde rum i modersmålsrummet och de genomfördes under en dag. Intervjutider sträckte sig mellan tjugo och trettiofem minuter.
Intervjun med biträdande rektorn ägde rum i arbetsrummet och tog en timme och den genomfördes på en annan bestämd dag. Alla intervjuer spelades in. Därefter transkriberades det på papper och raderades efteråt.
18
Resultatredovisning
I det här kapitlet kommer jag att redogöra för de resultat som jag fått från intervjuerna med biträdande rektorn och de sex eleverna, samtidigt kommer jag att analysera dem utifrån olika teorier och relaterande till studies frågeställning. Jag börjar med att presentera eleverna som deltog i intervjuerna. Alla namn är fingerade som jag har tidigare sagt.
Marina är 15 år gammal. Hon kommer från Ukraina och hon har varit i Sverige i ett år och två månader. Hon bor med sin mamma, sin bror och sin styvfar som bodde länge i Sverige.
Marina bor i en annan kommun som anses mer mångkulturell och hon går i just den här skolan för att hennes mamma tyckte att den skolan kunde erbjuda bättre utbildning enligt en väninna. Hon hade gått 8 år i skolan i Ukraina.
Kevin är 14 år gammal. Ursprungligen kommer han från Kosovo. Han har bott nästan ett år i Sverige. I början bosatte sig familjen i en annan kommun och han gick i en annan förberedelseklass i fyra månader. Han bor med sin pappa och sin syster. Hans föräldrar är skilda och mamman bor kvar i Kosovo. Han har 7 års skolgång i Kosovo.
Ahmet är 14 år gammal. Han kommer från Irak och har bott nästan två år i Sverige. Innan han flyttade till Sverige bodde han tre år i Syrien och där gick han två år i skolan. Innan dess gick han 3 år i skolan i Irak. Hans pappa kom först till Sverige och efter några år följde mamman och systern efter. Tio månader senare kom han till Sverige. Hans föräldrar är nu skilda och han bor med sin mamma och systern. Fadern bor i annan stad. Ahmet hade en äldre bror som blev skjuten i Irak och han var 18 år gammal och sedan dess drabbas han av sömnsvårigheter som orsakas också av otrygghet och förskräckliga bilder av blod och död som sitter kvar i minnet.
Sara är 13 år gammal och hon kommer från Thailand. Hon har bott nästan ett år i Sverige.
Hon bor med sin mamma, sin bror och sin styvpappa som är svensk. Hennes far bor kvar i Thailand. I sitt hemland gick hon 6 år i skola.
19 Olga är 15 år gammal. Ursprungligen kommer hon från Polen. Hon har bott i Sverige i ett år och två månader. Först kom hennes far till Sverige och sedan kom hon med sin mamma och sin bror. Hon gick 8 år i skolan i Polen.
Nina är 13 år gammal. Hon är född i Egypten. När hon var fem år flyttade hon med sin familj till Italien, där gick hon 8 år i skola. Hon har varit drygt 5 månader i Sverige. Hon bor med sina föräldrar och sin syster som också går i den andra förberedelseklassen för årskurs (1-5) i samma skola.
20
Utbildningens organisering
Kommunen som min studie handlar om ligger i Storstockholms södra utkanter. Den är en av de minsta kommuner i Stockholms län med drygt 15 000 invånare. Kollektivtrafiken består av buss och pendeltåg som förbinder kommunen med olika delar i Stockholms län. I kommunen finns det fyra grundskolor som alla är (f-9). Skolan som jag kallar Bärskola är en av dem. Den ligger nära centrum och är i närheten till ett villaområde samt till hyresrättlägenheter vilket ger en bild av stor variation i elevernas sociokulturella bakgrund. Skolan administrerar även invandrarundervisningen i kommunen, Där invandrarbarn utgör 40 % av antal elever i skolan som inrymmer ca 540 elever. Skolan har två förberedelseklasser (1-5) med 16 elever och (6-9) som har 15 elever. Dessa klasser tar emot nyanlända barn från hela kommunen och erbjuder dem en introduktionsskolgång innan de integreras med andra elever i ordinarie klasserna som de är inskrivna i.
Förberedelseklasserna (Fbk) kallas i skolan internationell klasser (IK). Enligt biträdande rektorn som jag kallar för Karin låter internationell klass bättre än förberedelseklass tycker hon.
Vi tyckte att det var bättre ord. Det låter bättre med internationell klass. Förberedelse låter på något sätt som förbereda för vadå. Det är många som tror att det är diplomat barn där, och det var så att vi var i studiebesök i Eskilstuna och de kallar det för IK också
Karin är ansvarig för invandrarundervisning i kommunen. Hon hävdar att förberedelseklasser inte funnits så länge i skolan eftersom det inte varit så stor invandring i kommunen tidigare och detta kan jag tolka som att kommunen inte har så stor erfarenhet av mottagning av nyanlända barn.
Jag tror att det är ganska nytt att kommunen har börjat fatta ett beslut om vilken flyktingkvot man ska ha. Och detta tror jag var för 8 till10 år gammal att man har haft national mottagande av, och jag kan tänka mig att det var i samband med, att man också pratar om förberedelseklasser. Man behövde ha en organisation som man har missat i början
21 Det är Karin som tar emot nyanlända barn i skolan, men när det gäller flyktingbarn är det kommunen som tar emot dem och flyktingmottagning består av två personer som sköter arbetet, hävdar hon. I följande stycke berättar hon om första mötet med barnet i skolan:
Vi kallar dem till inskrivningsmöte, då kommer föräldern och barnet och en tolk och en av lärarna i förberedelseklasserna och detta beror på barnets ålder och vi går igenom formella frågor. Så att vi har alla uppgifterna. Skolsköterskan kallar barnet och föräldrar för att kolla sådana saker som om de har varit med. Hälsokontrollen, och sånt. Det är bättre om föräldrar berättar för pedagogerna om barnet har något problem
Karin påstår också att eleverna har bättre möjligheter att integreras i svenska samhället i Bärskolan, därför att det finns en blandning av både svenskar och invandrarbarn jämförande med andra skolor i andra kommuner som många har blivit allt mer invandrarskolor.
Här kan jag tycka att det är väldigt bra. Det är mångkulturellt eller det är blandning, så är det lättare för eleverna att integreras i svenska samhället här, tycker jag
Styrdokumenten som styr skolans arbete i förberedelseklassen är först och främst läroplanet, dessutom försöker de följa olika rapporter gällande nyanlända barn enligt Karin som påstår också att arbetet med invandrarelever behöver utvecklas och för att förbättra förutsättningarna i arbetet har alla pedagoger i skolan fått en fortbildning.
Vi också arbetar i hela skolan med språkutvecklingsarbetssätt. Alltså fortbildning, så att alla pedagoger läser en bok och diskuterar, så att vi kan ta emot de här barnen bättre
Läraren i förberedelseklassen (6-9) har några års erfarenheter av undervisning för flerspråkiga elever i annan kommun. Därtill finns det en annan lärare (Laila) som är flerspråkig. Laila kan arabiska och ryska och hon har en pedagogisk utbildning i sitt hemland, men hon är inte behörig här i Sverige. Laila hjälper till i klassrummet och fungerar även som tolk. Det är klassläraren som har huvudansvar för planering och undervisning. En del av eleverna får matematikundervisning med en matematiklärare som i sin tur är flerspråkig.
[ Laila] är där också som lärare. Hon har inte behörighet här i Sverige.
Hon är där för heltid också och en mattelärare. Det är ganska gått om lärarresurser så att det går att skapa grupper
Karin anser att skolans lärarresurser passar gruppstorleken av 15 elever. Vidare hävdar Karin att samarbetet mellan olika grundskolor gällande nyanlända elever inte ser så bra ut. Det är
22 svårt att komma överens med andra rektorer och lärarna om när inslussning av eleverna i ordinarie klasserna bäst påbörjas.
Karin hävdar att nu är det bestämt att så fort skolan tar emot ett nyanlänt elev, tittar de på barnets adress, därefter kontaktar de skolan, där så småningom barnet kommer att ha sin ordinarie klass i. I Bärskolan kräver de att andra skolor ska ordna en plats i någon ordinarie klass som passar eleven och meddela detta tillbaka.
Det blev också så vanligt att barnen som gått i förberedelseklassen kände sig trygga och ville gärna fortsätta här i skolan. Men förra läsåret, vi sa att vi inte kan ha kvar alla barn här för blir det till slut en stor invandrarskola bara. så, då måste man sprida dem, där de hör hemma.
Karin tillsammans med lärarna i förberedelseklasserna har bestämt att barnen inte får vara i förberedelseklasserna mer än tre terminer. Under tiden kan det ske en successiv inslussning i ordinarie klasser.
Ett, ett och ett halvt år, inte längre får barnen vara i förberedelseklasserna. Vi har funderat på det. Så att det kan ta ganska lång tid mellan 3-8 år för att lära sig svenska och därför behöver vi förstärka dem när de går in i klassen. Man behöver ha en organisation för studiehandledning för de elever som går i vanliga klasser.
Barnen är segregerade i denna klass och segregeringen orsakar problem. Detta betonar Karin:
”De är ganska segregerade, det är de, och det är problem”
Sammanfattningsvis får alla nyanlända elever i denna kommun en introduktionsskolgång i en av de två förberedelseklasserna beroende på sina åldrar. eleven skrivs in i en av de fyra grundskolor som finns i kommunen, men får sin undervisning i en annan klass tillsammans med andra nyanlända. De påbörjar sin utbildning i en enskild klass och får specialundervisning med syftet att lära sig svenska språket. Att kalla förberedelseklass för internationell klass kan jag tolka som ett försök att ”sminka”, det vill säga ett försök att dölja verkliga bilden av förberedelseklassens existens i skolan. Att ändra namnet kan inte lösa problemen som nyanlända elever drabbas av, när de segregeras och stigmatiseras.
Detta kan jag koppla till Haugs begrepp, segregerande integrering. (Haug, 1998: s22f). Alltså nyanlända elever segregeras i förberedelseklasserna. De bedöms efter brister i sitt svenska språk och erbjuds en anpassad utbildning efter sina behov, vilket i stor utsträckning kan stigmatisera dem som okunniga och i behov av stöd.
23 John Dewey berättar om miljöns påverkan på människor. Han säger att sociala miljön har en utbildande och uppfostrande inverkan på människors liv. (Dewey, 1999: s 51)
Förberedelseklassen möjliggör att nyanlända elever får en utbildning i en miljö som inte ställer höga krav på dem så länge de inte behärskar svenska språket ordentligt, däremot mister de möjligheten att bilda relationer med andra elever som kan underlätta deras integration i svenska samhälle. Detta betonar även Karin som erkänner att Bärskola har brister i att skapa goda relationer mellan elever av olika etniska bakgrunder.
Den andra aspekten är hur vi behöver arbeta med resten av skolan om hur vi tar emot de här barnen och skapa medvetenhet. Den här är väldigt trevlig skola, det är väldigt goda relationer mellan lärare och elever. Det är väl fungerande. Det är ingen som förstör. Men det finns också en väldig etnocentrisk norm. Det är en tydlig svensk norm som råder och det behöver vi också titta på. Fast det ser bra ut på ytan finns det liksom lite små konflikter mellan barn med etnisk bakgrund och detta behöver vi fundera också på
Det är skolans ansvar att försöka bygga broar mellan olika kulturer som barnen bär med sig.
Och detta kan relateras till Ålund som säger att etnicitet är någonting som ständigt förändras på grund av nya sociala relationer i samhället. Hon påpekar också att en ensidig syn på etnicitet som bygger på ”renhet” och ”ursprung” hämmar inkludering av invandrare i samhället (Ålund, 1997: s13).
Bärskolan ligger i en kommun som anses mer homogen etnisk svensk som tidigare sagt. Detta betonade Karin också i sitt tal om att kommunen inte har så stora erfarenheter i mottagande av nyanlända familjer.
Marina bor i en annan kommun i närheten, där invandrare utgör majoriteten. Hennes mor föredrog Bärskola framför de andra skolorna i kommunen där de bor enligt Marina.
Mamma tycker att […] skolan är inte så bra, mammas kompis säger att bärskola är bättre (15 år)
Egentligen får nyanlända elever inte välja skolan, eftersom det är kommunen som bestämmer. Men enligt Karin kan det hända att eleven bor i en kommun och har sin adress i annan kommun hos någon bekant eller släkt. Detta kan förklara Marinas situation.
24 Marina berättar att hon inte har någon kompis i området, där hon bor och inte heller i skolan.
Hon har bara en kamrat som sitter bredvid i klassen. Hennes relationer med andra elever i skolan är begränsad till eleverna i samma klass.
Jag känner ingen från andra klasser,…. jag har inte lektioner med dem (Marina 15 år)
Olga upplever samma situation också. Alla som hon känner och umgås med går i klassen. I motsatsen till Marinas och Olgas sociala position i skolan har andra informanter en annan position.
Kevin känner två barn som går i annan klass och de kommer från Kosovo, sitt hemland.
Jag har kompisar i klassen och två andra i skolan. De kommer från Kosova också, men de är födda här i Sverige (Kevin, 14 år)
Ahmet som spelar fotboll under sin fritid däremot har många sociala relationer enligt honom.
Han har många kamrater i och utanför skolan. I frågan om vilka etniska bakgrunder sina kamrater har, var han tvungen att tänka lite efter och han kom till att alla som han känner har olika etniska bakgrund men ingen av dem är etnisksvensk.
Jag har inga svenska kamrater och jag vet inte varför. Vi hälsar bara på varandra (Ahmet, 14 år)
Sara har också kamrater i skolan som ursprungligen kommer från Thailand, hennes hemland.
Några av dem är födda i Sverige. Deras kommunikationsspråk sinsemellan är thailändska.
Nina söker också kamrater i andra klasser och hon känner en elev som kan italienska och går i årskurs 8. Hon kan två olika språk, italienska och arabiska och hon använder språket som verktyg för att ha kontakt med skolans värld utanför sin klass.
Utifrån detta konstaterar jag att elevernas sociala relationer är begränsade till barnen i förberedelseklassen. Barnen skapar själva relationer utanför klassens ram och de söker först relationer med barn som har samma härkomst. Detta kan bero på deras begränsade andraspråksförmåga, vilket deras första språk kompenserar och öppnar nya vägar för dem.
25 Ahmet (14 år) var en gång inblandad i konflikt med en elev som är etnisk svensk i skolan.
Han hävdar att eleven inte gillar invandrare som speglas i sin attityd mot invandrarelever.
Sådana konflikter befäster kulturella grupperingar till ”vi” och ”de” som hämmar integreringen. Kevin (14 år) berättade också om en annan situation där konflikten orsakades av missförstånd. Enligt honom började problemet när han skojade och den andra eleven missförstod honom. Detta kan bero på djupa gapet som finns mellan barnens olika kulturer, men samtidigt måste man vara uppmärksamt på att sociala relationer påverkar också samspelet samt interaktions konsekvenser. Detta hävdar Ålund att många problem som berör invandrare och flyktingar relateras till ” annorlunda kultur”. Detta leder till att sociala relationer som är en viktig aspekt i etnicitetsskapande döljas. ( Ålund, 1997: s12)
Sociala relationer påverkar barns attityder sinsemellan, samtidigt påverkar nyanländas språkinlärning också. Viberg lägger en stor vikt vid den sociala situationen som har avgörande roll i språkinlärning. Han riktar uppmärksamheten på språkanvändning som har en betydande roll för språkutveckling och i denna mån spelar kontakter med vuxna respektive barn en viktig roll i att lära sig olika sätt att använda språket. (Viberg, 1996: s119f).
I förberedelseklassen har barnen en kontakt med lärare som andraspråks förmedlare. Utanför klassen eller skolan har de flesta av informanterna uttryckt att de inte har någon kontakt med svensktalande. De flesta uttrycker att de använder svenska bara i skolan med läraren och kamraterna i samma klass och det förminskar möjligheterna till vidare språkinlärning.
I Vibergs figur som handlar om några faktorer som påverkar språkinlärningen (se sidan 12) framkommer att språkanvändning präglas av två aspekter som han kallar domäner och förebilder. Med domän menar han situationen som barnet befinner sig i och som kräver språkanvändning av första eller andraspråk. Han anser att hem, fritids och skola är viktigaste domäner för barn i skolåldern. Å andra sidan anses vuxna och kamrater som barnet har kontakter med som förebilder vilka spelar en stor roll att öka ordförrådet och att barnet bekantar sig med olika stilregister som skiljer sig i samtal med en kamrat eller en vuxen. ( Viberg, 1996: s119f)
26
Elevernas uppfattning om förberedelseklassen Ämnesundervisning, lägre förväntningar!
Karin är medveten om skolans brister i att kunna kartlägga barns förkunskaper och hon anser att modersmållärare är bäst som kan ta den rollen.
Vi måste först hitta en form om hur vi ska göra en kunskapsbedömning . För om vi inte har modersmållärare som har denna kompetens och kan barnets språk, så blir det svårt. Många gånger kan modersmållärare inte det. De är språklärare
Undervisningen i förberedelseklassen grundar sig på språkinlärning som huvudsyfte.
Intervjuerna med eleverna gällande deras åsikter om undervisningssätt och innehåll visar sig olika. Ändå finns det flera ståndpunkter som eleverna är överens om. Eleverna får undervisningen i svenska och matematik som huvudämne som tar den största delen av undervisningen, därtill får eleverna andra lektioner som framkommer en gång i veckan som Idrott, musik och textilslöjd. I alla lektionerna får eleverna undervisningen tillsammans i samma klass förutom matematiklektionerna, där eleverna är delade i två grupper beroende på sina olika utvecklingsnivåer i matematik.
Alla informanter utrycker att huvudmålet för deras vistelser i förberedelseklassen är språkinlärning. Men i vilken sammanhang sker språkinlärning?
Marina (15 år) säger:
Det är inte så många ämnen i skolan som kemi,fysik…….NO i skolan är bara djur, skog och träd. Det är inte en riktig NO.
Sara (13år) betonar detta också:
NO är olika här och i mitt hemland, Det handlar bara om Sverige, som djur.
Nina (13 år) är medveten att undervisningen riktar sig mot språket mer än kunskaper. Hon säger:
No och SO är inte riktiga ämne i klassen. Det är bara för att man ska lära sig språket. T.ex hur man stavar katten och så här
27 Kevin (14) år berättar om de ämnen som han mest tycker om och som han inte kan relatera till undervisningen i Sverige.
Jag tyckte mest om geografi och historia i mitt hemland……. Vi har SO här men det är inte samma.
När det gäller matematikämnet var alla informanterna eniga om att matematiken i Sverige ligger mycket efter i jämförelse med sina hemländer.
Olga (15 år) uttrycker sin upplevelse av matematik:
Jag hatar matematik…… Matematik är lättare här i Sverige och jag kan redan lite av det och det blir lättare för mig
Kevin, Ahmet, Marina och Sara visar nästan samma inställning till matematikämnet. Eleverna delas i två grupper under matematiklektionerna. Alla dessa elever som tidigare nämnt är i samma grupp. Matematikböckerna som de får är olika beroende på deras matematiska utvecklingsnivåer.
De informanterna visar sig nöjda med undervisningen i förberedelseklassen. Olga jämför skolan i sitt hemland och i Sverige. Hon säger:
Skolan i Sverige är bättre för att den är lättare, alla ämne är lättare som matematik och engelska
Olga har börjat en successiv inslussning i en ordinarie klass. Hon upplever svårigheter i att kunna anpassa sig efter undervisningen med de andra eleverna. Hon känner mer trygghet i förberedelseklassen framför den ordinarie klassen. Hon säger:
Jag är rädd att gå i stora klassen, jag kan inte bra svenska…..Det är svårare att vara med stora klassen….Jag har inte många kompisar där….Jag tycker om undervisning i den här klassen för att jag kan fråga lärare om allting. Men det är svårt att fråga kompisar ”vad betyder det här” eller ” vad sa du”.
Kevin visar också rädsla att gå i en ordinarie klass i framtiden. Han säger:
Jag tycker att det kommer bli tråkigt när jag börjar i en vanlig klass, för att jag har inte kompisar och jag kommer inte att förstå dem.
28 Trots att flera informanter visar sig nöjda med undervisningen, inser Nina (13 år) att den inte fyller de behov och ambitioner som hon vill ha. Nina som har gått 8 år i skolan i Italien är väldigt kritisk till utbildningssättet i förberedelseklassen. Hon är medveten om den segregerande situationen som de befinner sig i samt en olämplig undervisning som ställer lägre förväntningar på eleverna. Hon visar rädsla att hennes kunskaper inte utvecklas och det är en risk att de tar fler steg tillbaka också.
Jag lär mig inte någonting nytt i den här klassen, och jag kan inte tänka mig att jag måste fortsätta två eller tre år i klassen. Det är en hemsk tanke…….Jag vill se vad de andra elever gör i stora klasser och hur undervisningen ser ut….. Jag har kunskapen och det jag behöver är att lära mig svenska språket bättre. Nina (13 år)
Trots otillräckliga språkfärdigheter accepterar Nina inte att alla nyanlända segregeras i enskild klass. Hon föreslår att vissa lektioner som idrott och musik kan ge eleverna bättre möjligheter för att integreras i skolan. Hon undrar:
Varför är det svårt att ha samma lektioner med andra elever t.ex i idrott och musik. Hur stor betydelse har språket i de lektionerna!
Attityd som en aspekt som påverkar språkinlärning framkommer också i Vibergs figur under sociala relationer (se sidan 12). Detta kan jag relatera till Ninas uppfattning om förberedelseklassen. Nina är väldigt kritisk till undervisningen i förberedelseklassen. Hon visar höga ambitioner att integreras i svenska samhället så fort som möjligt och hon har en framgångsrik skolgång med sig i bagaget. Ninas föräldrar är inte högutbildade men de värdesätter utbildningen högt. Viberg hävdar att föräldrarnas sociala bakgrund påverkar deras syn på svenskinlärning och detta i sin tur kan påverka barns attityd till svenska.
Utifrån detta konstaterar jag att lärare ställer lägre förväntningar på eleverna. Undervisningen är mer språkundervisning än att vara ämnesundervisning, där eleverna inte får möjligheter att utveckla kunskaperna som de redan har i bagaget. Det är bara Matematikundervisningen som baserar på elevernas utvecklingsnivåer, eftersom eleverna är delade i två grupper och har olika matematikböcker. Informanterna bär flera års skolgång med sig och massor med kunskaper som inte tas tillvara. Eleverna är oeniga när det gäller vistelsen i förberedelseklassen. Nina visar att hon har stark självförtroende, och tillit till sina kunskaper,
29 vilket leder till att hon har en kritisk synsätt på undervisningen. De andra elever visar sig nöjda och några av dem som Kevin och Olga är rädda att få undervisningen i ordinarie klassen. Detta tolkar jag som att eleverna känner sig trygga i förberedelseklassen som de är vana vid och att de inte har tilltro till sina förmågor. Men detta utesluter inte att de elever har behov till ämnesundervisning som passar deras utvecklingsnivåer.
Dewey betonar värdet av undervisning som baserar på barnens tidigare erfarenheter som med större fördel bidra utvecklingen vidare. (Dewey, 1999: s110). Elmeroth delar med Dewey samma synpunkt. Hon hävdar att det är nödvändigt att undervisningen grundar sig på barnens värld och inte på skolans. ( Elmeroth, 2008: s78)
Undervisningen i förberedelseklassen kan ifrågasättas, om den är anpassad efter elevernas kognitiva utveckling. Vilka villkor tas tillvara i planeringen av undervisningen? Och hur stort inflytande har elevernas förkunskaper?
Utifrån det informanterna sagt konstaterar jag att undervisningen i flera ämnen är irrelevant och inte tillräckligt meningsfull så att den kan stimulera och motivera elevers lärande.
Dessutom är undervisningen mer språkinlärning än att vara kunskapsförmedling. Enligt Elmeroth är det nödvändigt att flerspråkiga elever får undervisning som är både språk- och kunskapsutvecklande. Undervisningens innehåll måste anpassas efter elevernas kognitiva utveckling oavsett deras språkfärdigheter. ( Elmeroth, 2008: s131)
Viberg betonar också värdet av kunskaper som eleverna ska ta till sig parallellt med språket som eleverna kommer att använda som redskap för kunskapsinhämtning senare. (Viberg, 1996: s133)
Modermål eller studiehandledning?
Karin anser att modersmålundervisningen har en avgörande roll för nyanlända barn, för att hjälpa dem att komma igång i deras utbildning. Hon säger:
…Det beror på vilket språk de har, vilket modersmål de har när de kommer. Om vi har tur så brukar vi försöka att förstärka med modersmålslärare när de är nyanlända. Då försöker modersmållärare att hjälpa de här barnen igång och kan så pass hjälpa dem. Och det beror på vilket kompetens modersmållärarna har…
30 Karin hänvisar till kompetenser som modersmållärare har och som är en grundläggande aspekt för en fungerande modersmålundervisning som stödjer barns språkinlärning. Vidare tar hon upp några andra problem och svårigheter som hämmar modersmålundervisningen:
Jag tänker att kompetensen hos modersmållärarna ser väldigt olika ut och sen de praktiska problemen. En del språk har vi lärare som arbetar i andra kommuner och har några timmar här och det betyder också att det är svårt att vara flexibel, när de gör sitt schema så är det vissa dagar de kan vara här, så vi blir ganska låst med tiden i en del språk
Alla informanter uttrycker att de har tillgång till modersmålundervisning i skolan och de flesta får studiehandledning också. Deras förhållningssätt till modersmålundervisningen respektive studiehandledning skiljer sig ganska mycket. Marina (15 år) får modersmålundervisning en gång i veckan och den äger rum efter ordinarie skoltiden. Marina kommer från Ukraina men språket som hon undervisas på är ryska. Hon säger att hon kan ryska fast det är inte hennes modersmål. Även i klassrummet får hon hjälp på ryska eftersom Laila (flerspråkig lärare) bara kan ryska. Kevin får modersmålundervisning och studiehandledning två gånger i veckan. Han föredrar mest studiehandledning som den ger honom möjlighet att lära sig svenska samtidigt.
Jag kan redan albanska, så det är bättre med studiehandledning för jag lär mig svenska också. Kevin (15 år)
Han anser att modersmålundervisningen inte erbjuder honom någonting nytt eftersom den inte passar hans språk- och kunskapsutvecklig. Han säger:
Jag tycker att det är lätt, därför att jag går med de andra som är födda här och de kan nästan ingenting, och jag kan bättre. Kevin (15 år)
Studiehandledning som han får är inte riktigt en ämnesundervisning. Den syftar i stort sätt till att sammankoppla modersmålet till svenska språket och baserar mest på Kevins frågor om svenska språket enligt honom.
Jag går också på studiehandledning där lär jag mig svenska också och det handlar om vad som helst. Kevin (15 år)
31 Ahmet (14 år) har också en modersmållektion på arabiska och han får två lektioner som studiehandledning i matematik och språk också. Han föredrar också studiehandledning som är kopplad till svenska språket.
Jag tycker mer om studiehandledning för att jag lär mig svenska också Ahmet (14 år)
Sara (13 år) som kommer från Thailand har bara modersmålundervisning en gång i veckan och den äger rum efter skoltiden också. Undervisningen passar inte heller utvecklingsnivå i på hennes första språk vilket hon inser att den inte kommer bidra till vidare utveckling. Hon uttrycker:
Jag lär mig inte så mycket för att jag redan kan. Sara (13 år)
Olga (15 år) får bara studiehandledning en gång i veckan och som de andra informanterna tycker hon att studiehandledning är givande för att den öppnar vägen till svenska språket.
Jag har modersmålet en gång i veckan och den är på polska och svenska….. Jag tycker att den är bra för att jag får mer hjälp på svenska. Olga (15 år)
Nina (13 år) har en annan position. Hennes modersmål är arabiska, vilket hon använder mest hemma. I Italien utvecklande hon sitt andraspråk på italienska i skolan och i samhället som hon befann sig i ganska länge. Enligt Henne hade hon i Italien inte tillgång till modersmålundervisning vilket ledde till att användningen av det första språket begränsades.
Nina talade det första språket endast med sin familj. I Sverige får hon för första gång en undervisning på sitt modersmål, vilket hon visar en stor glädje över trots svårigheter som hon känner i att lära sig läsa och skriva på arabiska. Hon får också två lektioner som studiehandledning och en av dem får hon under skoltiden, när de andra eleverna i klassen får engelska. Studiehandledning får hon på italienska som hon behärskar väldigt bra och enligt henne handlar undervisningen mest om grammatik som hon lär sig genom att jämföra grammatiken i båda språken.
Eleverna har tillgång till modersmålundervisning i olika grad. Några har dessutom studiehandledning på det språk de behärskar. Eleverna som får både modersmålundervisning och studiehandledning visar bättre inställning till studiehandledning eftersom de lär sig svenska också. Modersmålundervisningen för de nyanlända elever som har redan ett starkt
32 och utvecklat förstaspråk samt en ryggsäck full med förkunskaper kan ifrågasättas. Vilka nya kunskaper erbjuds de att tillägna sig och som kontinuerligt kan bygga på deras tidigare kunskaper. Informanternas uppfattning om modersmålundervisning visar att den är en rutinmässig lektion som inte grundar sig på individualisering och olika elevers behov. Det är bara Ninas utsaga som inte stämmer, eftersom hon inte behärskade läsning och skrivning på sitt första språk, vilket hon visar glädje över att ha möjlighet att lära sig.
Karin berättar om olika praktiska svårigheter som hindrar skolans arbete och arrangemanget av modersmålundervisningen. Detta kan förklara skillnaderna gällande elevernas tillgång till modersmål- respektive handledningsundervisning och med tanken på rättvisor, så är det orättvist mot några elever som inte får samma möjligheter som de förtjänar. Karin hävdar också att modersmållärare är samma lärare som utför studiehandledning också. I stort sätt har de inte tillräckligt med kompetenser att driva ämnesundervisning, vilket gör modersmålundervisning till språkinlärning.
All forskning betonar vikten av barns första språk som grunden för att lära sig ett nytt språk.
Rodell Olgac, Ladberg, Hyltenstam & Tuomela och Elmeroth betonar värdet av modersmålundervisning som grunden för att driva utbildningen för andraspråks elever. Rodell Olgac (1995) betonar vikten också av ett gott samarbete mellan klasslärare och hemspråkslärare. Ladberg bekräftar detta också och hon anser att modersmålundervisningen kan vara en utgångspunkt för att barnen ska lära sig ett nytt språk. (Ladberg, 2003)
Elmeroth hävdar att barnens första språk är viktigt för att skapa identitet och en positiv självbild och den ökar barns öppenhet och förståelse för andra kulturer i det mångkulturella samhället. Vidare anser hon att förstaspråket måste utvecklas också i modersmålundervisningen (Elmeroth, 2008). Hyltenstam & Tuomela påstår att elever måste få möjligheter att utveckla begreppsinlärning i första språk eftersom deras förstaspråks utveckling har nått en hög grad, vilket underlättar inlärningen av de begreppen på det andra språket. När begreppsinlärning stannar innebär att barnen måste lära sig nya begrepp på ett nytt språk som gör inlärningen svårare. ( Hyltenstam & Tuomela, 1996)
33
Diskussion och slutsatser
Studiet genomfördes i en liten kommun söder om Stockholm, där svenskar utgör majoriteten i kommunen som präglades länge av ”svenskhet” som norm. Kommunen började ta emot nyanlända familjer för några år sedan, och i samband med detta uppstod ett behov till förberedelseklasser som organisation för nyanlända barns skolgång. Det är fyra grundskolor i kommunen som har två förberedelseklasser lokaliserade i Bärskolan. Utifrån intervjuerna konstaterar jag att eleverna är separerade från övriga skolan och detta utgör en stor risk för stigmatisering och diskriminering. Skolan har brister i att bygga broar mellan olika elever för att stärka sociala relationerna. Barnen söker själva kontakter med de andra genom att de använder deras förstaspråk som redskap. Detta kan relateras till Franzén (2001) undersökning som visar att intervjuade personer upplevde första mötet med Sverige när de var barn ganska besvärligt och de bär fortfarande i minnet bilder av segregering och särbehandling. Trots olika årtalskillnader emellan kan man se en samma bild som återkommer idag.
Resultaten visar också att samarbetet mellan olika skolor inte ser så bra ut. Detta kan få negativa effekter på barns utbildning när det gäller inslussning till ordinarieklasser. Problemet ligger i att det inte finns riktiga riktlinjer som styr arbetet varken i kommunen eller i skolorna.
Detta stämmer med resultaten som Blob (2004) fick i sin studie som genomfördes i de fyra stora städerna. När det gäller elevernas uppfattning om sin skolsituation är det några barn som visar sig nöjda med utbildningssättet i förberedelseklassen, trots att de poängterat att ämnesundervisning inte riktigt erbjuder dem nya kunskaper. Jag konstaterar att barnens förkunskaper och tidigare erfarenheter inte tas tillvara, vilket gör att lärare ställer lägre förväntningar på dem och undervisningen inte passar deras utvecklingsnivåer. Förkunskaper kan vara en utgångspunkt för att guida eleverna framåt och här spelar lärares kompetenser en avgörande roll i att kunna kartlägga elevernas tidigare kunskaper. Modersmållärare kan ha samma uppdrag och det kräver att även modersmållärare har tillräkligt med kompetenser och kunskaper. Lägre förväntningar och olämplig undervisning kommer också i Bunars (2010) resultat i sin forskning .
Modersmålet har en betydande stor vikt för nyanlända barn. Genom modersmålet kan lärare ha en uppfattning om deras förmågor och behov. Dessutom kan modersmålet stödja
34 andraspråksinlärning genom de begrepp som eleverna har utvecklat. I förberedelseklassen visar eleverna bättre inställning till studiehandledning än till modersmålundervisning och detta beror på att de inte får en modersmålundervisning som passar deras utvecklingsnivåer.
Studiehandledning lockar dem därför att den sammankopplar svenska språket till modersmålet, vilket eleverna kan känna mer nödvändigt och betydelsefullt. Avslutningsvis kan man ifrågasätta om de nyanlända barnen verkligen får en rätt utbildning i en trygg miljö.
Reliabilitet, validitet och fortsatt forskning
Min studie ägde rum i en liten kommun. Intervjuerna genomfördes med sex elever i en förberedelseklass för årskurs (6-9). Antal eleverna ger inte så stor möjlighet att generalisera slutsatserna. Det skulle vara bättre om jag kombinerade intervjuerna med observationer också för att kunna se hur undervisningen ser ut. Jag anser att resultaten av min studie kan väcka nya tankar kring nyanländas skolsituation. Jag försöker sätta ljus på några problem som de barnen får i första mötet med svenska skolan. En hel del av studien bygger på min tolkning av det barnen sagt och detta utgör att validiteten i arbetet minskar. Som fortsatt forskning skulle jag vilja genomföra en annan studie i den andra förberedelseklassen för årskurs (1- 5) för att få en förståelse om de elevernas uppfattning om deras skolsituation. Detta skulle ge möjlighet att jämföra resultaten och få en bredare förståelse om denna kommuns arbetssätt.
35
Käll- och litteraturförteckning
Blob, Mathias (2004). Skolintroduktion för nyanlända flykting- och invandrarbarn- en översiktsstudie av arbetet i fyra storstadskommuner. Norrköping. Integrationsverket.
Bunar, Nihad (2010). Nyanlända och lärande- en förskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm. Vetenskapsrådet. www.vr.se.
Dewey, John. ( 1999). Demokrati och utbildning. Göteborg. Diadalos AB.
Doverberg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar- metodik för barnintervjuer. Stockholm. Liber AB.
Elmeroth, Elisabeth. ( 2008). Etniskmaktordning i skola och samhälle. Lund. Studentlitteratur.
Franzén, Elsie. (2001). Att bryta upp och byta land. Stockholm. Natur & kultur.
Haug, Peder. ( 1998). Pedagogisk dilemma- specialundervisning. Stockholm. Skolverket.
Hyltenstam, Kenneth. Och Toumela, Veli. ( 1996). Hemspråkundervisningen. IK. Hyltenstam (Red). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrare- och minoritetsundervisning i Sverige.
Lund. Studentlitteratur.
Ladberg, Gunilla. (1996). Barn med flera språk. Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola och skola. Stockholm: Liber.
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Samhällsvetenskap.
36 Rodell Olgac, Christina. ( 1995) förberedelseklassen – en rehabiliterande interkulturell pedagogik. Stockholm.
Skolverket.(2008a). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm.
Skolverket (2006), Lpo94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm.
Skolverket. ( 2009). Modersmål, grundskola. 2009-04-14 http://modersmal.skolverket.se/index.php/grundskola
Skolinspektion.(2009). Utbildning för nyanlända elever- Rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Övergripande granskningsrapport 2009:3. Stockholm.
Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer, inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. www.vr.se
Viberg, Åke (1996). Svenska som andra språk i skolan. IK. Hyltenstam (Red). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrare- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund. Studentlitteratur.
Ålund, Alexandra (1997). Multikultiungdom. Lund. Studentlitteratur.
Andra källor
Kommunens hemsida.
37
Bilagor Bilaga1
Hej!
Mitt namn är Bahie Gevriye och jag är en student på Södertörns högskola, där jag studerar på lärarutbildningen. Jag håller på att skriva mitt examensarbete som handlar om barnen i förberedelseklasser och jag kommer att intervjua några barn i klassen om deras upplevelser i att gå i skolan och vilka relationer de har med de andra eleverna och med varandra.
Det kommer att ställas några frågor om barnets tidigare skola i hemlandet.
De intervjuerna kommer jag att spela in för att kunna använda dem i mitt arbete sedan.
Därefter kommer jag att radera dem och jag kommer att analysera och tolka intervjuerna som underlag till min uppsats och ingen annan får använda dem.
Jag ber dig som förälder om tillåtelse att genomföra en intervju med ditt barn. Alla deltagare kommer att bli anonyma och barnet har möjlighet att avbryta intervjun när han/ hon vill.
Med vänliga hälsningar Bahie Gevriye
Härmed godkänner jag att du får intervjua mitt barn,
Elevens namn---
Förälderns namn: Datum: ---
38 Bilaga 2
Intervjufrågor för barnen 1-Vad heter du?
2- Hur gammal är du?
3- Hur länge har du varit i Sverige?
4- Kan du berätta om din tidigare skolgång i ditt hemland?
5- Vad tycker du om klassen?
6- Vilka kompisar har du i klassen? Utanför klassen?
7- Vilka etniska bakgrunder har dina kompisar?
8- Får du en modersmålundervisning? Hur många gånger?
9- Vad tycker du om modersmålundervisning?
10- Vad gör du på din fritid?
11- När använder du mest svenska språket?
12- Hur ser du på din framtid?
Bilaga 3
Intervjufrågor för biträdande rektorn 1-Hur tar ni emot barnen?
2- Hur organiseras utbildningen?
3-Hur kartlägger ni barns förkunskaper?
4- Vilka kompetenser har lärare?
5- hur många elever är det i klassen? Vad tycker du om gruppstorleken?
6-Har ni riktlinjer för hur länge en elev går i förberedelseklassen?
7- Hur ser samarbetet mellan olika skolor?
8-Hur ser modersmål undervisningen och studiehandledning ut för nyanlända elever?
9- Varför heter den internationell klass?
10- Hur gör ni för att förbättra arbetet?
