Näringstillstånd och status hos sjöarna i Tyresåns avrinningsområde

(1)

Fakta 2016:9

Publiceringsdatum 2016-09-20

Kontakt

Enheten för miljöanalys och miljöplanering

Tfn: 010-223 10 00

stockholm@lansstyrelsen.se Jonas Hagström

jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se Joakim Pansar

joakim.pansar@lansstyrelsen.se

Näringstillstånd och status hos sjöarna i Tyresåns

avrinningsområde

Halterna av näringsämnena fosfor och kväve är i stort sett oförändrade och fortsatt höga i de tätortspåverkade övergödda sjöarna i Tyresåns avrinningsområde visar en jämförelse mellan sexårsperioderna 2004-2009 och 2010-2015. Därför behövs fortsatta åtgärder mot övergödningsproblematiken i Tyresåns tätortspåverkade sjöar och vattendrag.

Sammanfattning

Från 1970-talet fram till början av 2000-talet skedde en allmän haltminskning av näringsämnena fosfor och kväve i tätortspåverkade sjöar och vattendrag i Tyresåns avrinningsområde. Att så var fallet beror på ett antal framgångsrika åtgärder mot belastningen av närsalter i avrinningsområdet under de senaste årtiondena. Detta ledde till både en minskad mängd alger och ett förbättrat siktdjup i takt med att vattnet blev klarare.

Tyvärr visar resultaten av nedanstående analys att den positiva utvecklingen har avstannat i de flesta av de mest övergödda sjöarna. Under den senaste

tolvårsperioden har vattenkvaliteten i Tyresåns avrinningsområde på det stora hela inte förbättrats nämnvärt. Halterna av näringsämnena fosfor och kväve är fortsatt höga i de mest övergödda sjöarna Trehörningen och Orlången.

Fortfarande kvarstår därför ett stort åtgärdsbehov för att ytterligare minska belastningen av näringsämnen i de delar av Tyresåns avrinningsområde som har stor urban påverkan. I det fortsatta åtgärdsarbetet bör högsta prioritet ges till sjöarna Orlången och Trehörningen-Sjödalen, som har de högsta halterna av näringsämnena fosfor och kväve samtidigt som de belastar nedströms belägna sjöar och vattendrag.

Skärmbassänger för omhändertagande av näringsrikt dagvatten i den

övergödda sjön Trehörningen-Sjödalen. Foto: Iréne Lundberg

(2)

Om Tyresåns avrinningsområde

Tyresåns avrinningsområde på norra Södertörn i Stockholms län har en areal på ca 215 km² och omfattar sex kommuner; Stockholm, Huddinge, Haninge, Tyresö, Nacka och Botkyrka. Avrinningsområdet är mycket tätortspåverkat och 38 % utgörs av anlagda ytor av olika slag (Tabell 1 och Figur 1). Andelen jordbruksmark är dock liten (3 %) med få gårdar medan antalet små hästgårdar är förhållandevis stort. I Tyresåns avrinningsområde finns ett trettiotal sjöar som uppvisar stor variation ifråga om storlek och mänsklig påverkan. Flertalet av de högst belägna skogssjöarna är relativt små och näringsfattiga medan de större sjöarna längre ner i systemet som Drevviken, Magelungen, Orlången och Trehörningen-Sjödalen är starkt påverkade av övergödning. Detta gäller i viss mån även de mindre sjöarna Långsjön, Tyresöflaten, Albysjön och Fatburen som är belägna mellan Drevviken och Tyresåns mynning i Östersjön.

Övergödningen har historiskt framför allt orsakats av bristande avloppsrening.

Under 1970-talet stängdes de lokala avloppsreningsverken i Tyresån och allt spillvatten från samlad bebyggelse avleddes till Henriksdals avloppsreningsverk med en effektivare rening. Då var dock flertalet sjöar redan kraftigt påverkade av övergödning. Många insatser har utförts sedan 1970-talet för att minska belastningen av näringsämnena fosfor och kväve till Tyresåns sjöar. Halterna av dessa näringsämnen har minskat radikalt men är fortfarande höga i flera av sjöarna. Detta beror till viss del p.g.a. så kallad internbelastning från sedimenten av tidigare upplagrad fosfor. Idag står dagvatten från bebyggelseområden för huvuddelen av den externa fosforbelastningen. Bristande avloppsrening i de så kallade omvandlingsområdena står därefter för den största närsaltsbelastningen.

Åtgärder pågår fortlöpande för att ansluta dessa områden till kommunalt VA- nät. Jord- och skogsbruket inom avrinningsområdet står för en mindre del av belastningen.

Tabell 1. Markanvändning inom Tyresåns avrinningsområde. Beräkningen baseras på Lantmäteriets fastighetskarta 1:50 000.

Markanvändning Areal (km

²

) Areal (%)

Öppen mark 26,3 12,2

Fritidsbebyggelse 11,2 5,2

Hög bebyggelse 5,9 2,7

Låg bebyggelse 32,7 15,2

Sluten bebyggelse 0,2 0,1

Industriområde 4,3 2,0

Lövskog 1,3 0,6

Barr- och blandskog 111,5 51,9

Åker 5,8 2,7

Vattenyta 15,8 7,3

SUMMA 214,9 100,0

(3)

Figur 1. Karta över markanvändningen i Tyresåns avrinningsområde samt stationernas läge.

Stationernas namn framgår av Tabell 2.

Lissmasjön – en grund och näringsrik fågelsjö år 2006. Foto: Sofia Åkerman

(4)

Bakgrund

Länsstyrelsen i Stockholms län utför i samarbete med Tyresåns Vattenvårdsförbund årligen återkommande synoptiska vattenkemiska provtagningar i flera av sjöarna under augusti månad. Stockholm Vatten AB bedriver recipientkontroll inom sitt VA-verksamhetsområde i stora delar av Tyresåns avrinningsområde. Även kommunerna (Huddinge och Stockholms stad) genomför årligen återkommande sjöprovtagningar. Alla stationer listas i Tabell 2 med namn, Sjö-ID för den sjö den representerar samt geografiska koordinater i Sweref 99 TM. Notera att vissa av dessa stationer enbart har mätdata från den ena perioden, dvs. periodjämförelser avser enbart de stationer som har data från båda perioderna. Stationerna definieras dessutom inte enbart utifrån geografisk position utan även av vilket program (utförare) de ingår i.

Värt att notera är att de synoptiska stationerna (särskiljs med ”Syn.” efter stationsnamnet) enbart provtas under augusti månad och att analyserna av dessa prover utförts av SLU (inst. f. vatten och miljö). Av denna anledning fokuserar nedanstående analys enbart på mätdata från augusti månad för att få en bättre jämförbarhet mellan både lokalerna och perioderna.

Albysjön – en näringsrik slättsjö i Tyresåns nedre delar. Foto: Karin Ek.

(5)

Tabell 2. Stationer som ingår i analysen. Numreringen följer kartan (Fig. 1).

Koordinater anges i Sweref 99 TM. Förkortningen ”Syn.” inom parentes särskiljer de stationer som ingår i den synoptiska sjöprovtagningen från tidsseriestationer och annan kommunal övervakning.

Nr Stationsnamn

SWEREF Nord

SWEREF

Öst SJÖ‐ID

1 Trehörningen-Hanveden 6560757 673485 656093-162737 2 Nedre Rudasjön 6561958 678716 656247-163293

3 Ådran 6561695 672547 656258-162683

4 Trylen 6562734 677587 656296-163164

5 Rudträsket 6563232 672522 656323-162658

6 Kärrsjön 6563339 669801 656365-162404

7 Övre Rudasjön 6563323 679159 656380-163314

8 Svartsjön 6563979 683021 656381-163709

9 Lissmasjön 6563727 675385 656399-162959

10 Hacksjön 6563722 668384 656405-162276

11 Bylsjön 6564410 686435 656434-164030

12 Ramsjön 6564459 683015 656436-163712

13 Kvarnsjön Lissma 6565675 676052 656519-162958 14 Kvarnsjön Gladö 6564460 669877 656525-162507

15 Lycksjön 6564775 683501 656550-163744

16 Mörtsjön 6567659 673088 656747-162731

17 Drevviken S pkt (Syn.) 6567873 681694 656793-163709 18 Drevviken, Stortorp 6571541 678320 656793-163709 19 Drevviken, Trångsundet 6569306 681167 656793-163709 20 Drevviken, Trångsundet (Syn.) 6569206 681198 656793-163709 21 Drevviken, Treriksröset (Syn.) 6570247 681265 656793-163709 22 Orlången, Karlsborg (Syn.) 6566026 673718 656833-162888 23 Orlången, Flemingsbergsviken 6568111 670833 656833-162888 24 Orlången, Sundby Gård 6566474 672672 656833-162888 25 Orlången, Vidja 6565580 673993 656833-162888 26 Orlångens västra utlopp 6568255 674837 656833-162888

27 Grändalssjön 6568403 688022 656854-164187

28 Långsjön 6568643 684641 656895-163948

29 Trehörningen Ö. punkten 6570033 672649 656931-162687 30 Trehörningen V. punkten 6569459 672306 656931-162687 31 Trehörningen-Sjödalen (Syn.) 6569462 672314 656931-162687 32 Trehörningen-Sjödalen, utlopp 6569115 672755 656931-162687

33 Tyresöflaten 6569289 686273 656949-164064

34 Ågestasjön 6568956 675362 656962-162955

35 Barnsjön 6569735 684702 656974-163891

36 Albysjön 6570067 687412 656984-164254

37 Magelungen, Ågestabron 6569916 676220 657041-163174 38 Magelungen, Hammartorp 6569181 678249 657041-163174 39 Magelungen, Hammartorp (Syn.) 6569260 678178 657041-163174 40 Magelungen, Fagersjö 6571417 674031 657041-163174 41 Forsån, Magelungens utlopp 6570323 677620 657041-163174

42 Fatburen 6570640 687810 657083-164205

43 Flaten, mitt i sjön 6572309 679811 657143-163427

44 Flaten (Syn.) 6572309 679821 657143-163427

45 Gömmaren 6571868 666498 657213-162120

(6)

Underlag och metoder

Här redovisas resultaten av periodjämförelser för ett urval av de vattenkemiska variabler som har provtagits åren 2004–2015. Materialet har delats upp i två sexårsperioder: 2004–2009 samt 2010–2015. Analyserna avser enbart mätdata från augusti månad för att få en jämförbarhet mellan både lokalerna och perioderna. De variabler som utvärderats är ett urval av de som indikerar näringstillståndet i sjöar och vattendrag:

 Totalfosfor (tot-P)

 Totalkväve (tot-N)

 Kväve-fosforkvot (N:P-kvot)

 Klorofyll a (Chl a)

 Siktdjup

 Totalt organiskt kol (TOC)

 Vattenfärg (absorbans hos filtrerat prov vid 420 nm våglängd) För respektive period har samtliga variabler blivit tillståndsklassade enligt Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder för miljökvalitet från 1999 (NV Rapport 4913

⁽¹⁾

; Tabell 3).

Tabell 3. Färgbenämningar på tillståndsklass enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder (NV Rapport 4913)

⁽¹⁾

Fosfor, kväve och klorofyll

Kväve‐

fosforkvot

Siktdjup TOC Absorbans (vattenfärg)

Låga halter Kväveöverskott Mycket stort siktdjup

Mycket låg halt

Ej eller obetydligt färgat Måttligt

höga halter

Kväve- fosforbalans

Stort siktdjup

Låg halt Svagt färgat

Höga halter Måttligt

kväveunderskott

Måttligt siktdjup

Måttligt hög halt

Måttligt färgat

Mycket höga halter

Stort

kväveunderskott Litet siktdjup

Hög halt Betydligt färgat

Extremt höga halter

Extremt

kväveunderskott

Mycket litet siktdjup

Mycket hög halt

Starkt färgat

(7)

Dessa bedömningsgrunder beskriver tillståndet för mätvariabeln ifråga och ska inte förväxlas med den bedömning av ekologisk status som

Vattenmyndigheterna har utfört (www.viss.lansstyrelsen.se) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer (HVMFS 2013:19)

⁽²⁾

. Det nya bedömningssystemet baseras på nedanstående princip för mätvariabeln (kvalitetsfaktorn) ifråga:

Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) kan anta ett värde mellan 0 och 1 och ju större värde, desto bättre (högre) status. EK för respektive variabel delas in i maximalt fem statusklasser (Tabell 4).

Tabell 4. Färgkoder för statusklass enligt HVMFS 2013:19

1. Hög 2. God 3. Måttlig 4. Otillfredsställande 5. Dålig

Halterna av totalfosfor och klorofyll samt siktdjup har för respektive period även klassats med avseende på status enligt HVMFS 2013:19, vilket redovisas i Tabell 12.

Stationer med data från båda perioderna har även utvärderats statistiskt med det icke-parametriska Mann-Whitney U-testet för att fastställa om det finns

statistiskt säkerställda skillnader på 5 % signifikansnivå mellan perioderna med avseende på medianvärden.

Skillnaderna i medianvärden för de stationer som har data från båda perioderna har även analyserats på övergripande nivå med t-test för parade observationer.

Denna analys har utförts i tre urval:

1. Alla stationer med data från båda perioderna

2. De stationer från det första urvalet som via kartunderlag bedöms ha antropogen (av mänsklig aktivitet) fosforbelastning från källor inom tillrinningsområdet

3. De stationer från det första urvalet som bedöms vara väsentligen opåverkade av antropogena fosforkällor inom tillrinningsområdet.

Resultat och diskussion

Totalfosfor

Endast för två stationer finns säkerställda (signifikanta) skillnader i fosforhalt mellan sexårsperioderna. Detta gäller tidsseriestationerna Flaten, mitt i sjön (ökning) och Orlången, Flemingsbergsviken (minskning). I övriga fall är skillnaderna inte signifikanta (Tabell 5). Det finns heller ingen övergripande signifikant skillnad mellan perioderna sett till hela stationsurvalet (Tabell 13).

Ekologisk kvalitetskvot =

Hur det borde vara (referenstillståndet, tillståndet utan betydande mänsklig påverkan)

Hur det är (tillståndet)

(8)

Däremot syns en liten men signifikant minskning för kategorin ”betydligt påverkade av mänsklig aktivitet med avseende på fosforbelastning” (Tabell 14).

Trots detta visar resultaten på det stora hela på att fosforhalterna i Tyresåns tätortspåverkade sjöar inte har förändrats nämnvärt under den senaste

tolvårsperioden. För de mest övergödda sjöarna, som Trehörningen-Sjödalen, Orlången (undantaget stationen Flemingsbergsviken), Drevviken och

Magelungen syns överlag ingen signifikant förbättring (Tabell 2). De högsta totalfosforhalterna finns i Trehörningen-Sjödalen och Orlången.

Totalkväve

Endast tidsseriestationerna Trehörningen-Hanveden (ökning) och Magelungen, Hammartorp (minskning) visar på signifikanta skillnader mellan perioderna (Tabell 6). Det finns heller ingen övergripande signifikant skillnad mellan perioderna sett till hela stationsurvalet (Tabell 13). Vid uppdelning av stationerna i kategorierna ”betydligt påverkade av mänsklig aktivitet med avseende på fosforbelastning” (Tabell 14) och ”obetydligt påverkade av mänsklig aktivitet med avseende på fosforbelastning” (Tabell 15) syns en liten men signifikant ökning för kategorin ” obetydligt påverkade”. Eftersom dessa sjöar har stor andel skog i tillrinningsområdet kan haltökningen möjligen vara kopplad till ökad tillförsel av organiskt material från tillrinningsområdet, vilket även ger ökande halter av organiskt kol och brunare vatten. På det stora hela visar resultaten på att kvävehalterna i Tyresåns tätortspåverkade sjöar inte har förändrats nämnvärt under den senaste tolvårsperioden (Tabell 6). De högsta halterna av totalkväve finns i Trehörningen-Sjödalen, Magelungen och Orlången.

Kväve-fosforkvot

Endast tidsseriestationen Magelungen, Hammartorp (minskning) visar på signifikanta skillnader mellan perioderna (Tabell 7). Det finns heller ingen övergripande signifikant skillnad mellan perioderna sett till hela stationsurvalet (Tabell 13) eller kategorierna ”betydligt påverkade” (Tabell 14) och ”obetydligt påverkade” (Tabell 15). De lägsta kväve-fosforkvoterna och därmed störst risk för återkommande blomningar av cyanobakterier (blågrönalger) finns i

Drevviken, Orlången och Trehörningen-Sjödalen.

Klorofyll a

Varken på stationsnivå (Tabell 8) eller på övergripande nivå (Tabell 13 till Tabell 15) i något av urvalen finns statistiskt säkerställda skillnader mellan perioderna med avseende på klorofyllhalt. I detta avseende har således

vattenkvaliteten inte förändrats under perioden 2004-2015. Halten av klorofyll a är ett grovt mått på växtplanktonbiomassan i en sjö och jämförbarhet mellan sjöar är begränsad givet att olika alggrupper innehåller olika andelar av de fotosyntetiska pigmenten och det faktum att planktonsamhällenas

artsammansättning varierar mellan lokaler och år. En ytterligare aspekt är att klorofyllhalten inte bara korrelerar till algbiomassan utan även påverkas av ljusklimatet (högre klorofyllinnehåll i alger som lever i brunvattensjöar).

Klorofyllhalten blir därför inget exakt mått på vattnets näringsrikedom även om

korrelationen mellan totalfosfor och klorofyll a är stark.

(9)

Siktdjup

Endast i sjön Tyresöflaten syns en säkerställd skillnad (ökning) i siktdjup mellan perioderna (Tabell 9). Även om övriga variabler var för sig i denna sjö inte uppvisar statistiskt säkerställda förändringar kan noteras att även halterna av totalfosfor och klorofyll (minskning) liksom N:P-kvoten (ökning) förstärker bilden av förbättrad vattenkvalitet. Av Tabell 13 till Tabell 15 framgår att det inte finns någon skillnad på övergripande nivå mellan perioderna i något av urvalen.

Vattenfärg

Färgtalet är högst i de högst belägna områdena där skogsmark dominerar, främst i de södra delarna av avrinningsområdet och detta mönster gäller för båda perioderna (Fig. 11 och 12). I fyra sjöar syns en signifikant skillnad mellan perioderna med avseende på färgtalet, i samtliga fall en ökning (Tabell 10).

Detsamma gäller även på övergripande nivå, med statistiskt säkerställda skillnader i samtliga urval (Tabellerna 13 till 15), vilket även framgår av Figur 13. Ökningen av färgtalet är således allmän och inte begränsad till de högre belägna delarna av Tyresåns avrinningsområde.

Totalt organiskt kol

Totalhalten av organiskt kol (TOC) visar liknande mönster som färgtalet, både avseende skillnader mellan perioder och geografisk variation (Tabell 11 och Fig. 14 till 15). I detta fall är det dock endast Kärrsjön som visar en signifikant skillnad (ökning) mellan perioderna. På övergripande nivå finns statistiskt säkerställda ökning i samtliga urval (Tabell 13–15). Detta framgår även av Figur 16 som visar att haltökningen av TOC i likhet med ökningen av färgtalet är allmän och inte begränsas till de högst belägna delarna. Denna allmänna haltökning av TOC och vattenfärg (s.k. ”förbruning”) i skogsdominerade avrinningsområden i Nordeuropa och Nordamerika tros främst vara en återhämtningseffekt av minskad försurning av skogsmarken

^(3,4)

. Just Kärrsjön sticker ut eftersom den visar en signifikant ökning för både TOC och vattenfärg samtidigt som vattenkvaliteten i övrigt förefaller ha försämrats. Haltökningarna av totalfosfor och totalkväve liksom minskningen i siktdjup är inte var för sig statistiskt säkerställda, men den samlade bilden indikerar att tillförseln av organiskt (alloktont) material från tillrinningsområdet har ökat.

Utfall på statusbedömning av totalfosfor, klorofyll och siktdjup

Av Tabell 12 framgår utfallet av statusbedömning per station och sexårsperiod och man kan konstatera att skillnaderna mellan perioderna är relativt små även i de fall där vattenkvaliteten tycks ha förbättrats. I den nedre delen av

avrinningsområdet nedströms Drevviken tycks sjöarna Långsjön, Tyresöflaten, Albysjön och Fatburen sammantaget ha fått en något bättre vattenkvalitet.

Statusen har förbättrats i åtminstone något avseende i dessa sjöar, även om

skillnaderna mellan perioderna inte är säkerställda annat än med avseende på

siktdjup i Tyresöflaten. För de större övergödda sjöarna med flera stationer

finns på det hela taget inga förändringar för sjön som helhet även om några

(10)

stationer skiftar klass mellan perioderna. För Magelungen tycks klorofyllhalten ha minskat i samtliga stationer och siktdjupet förbättrats något, men detta ger inte effekt på statusen för sjön som helhet. I detta fall är resultaten

motsägelsefulla eftersom totalhalterna av fosfor och kväve tycks oförändrade samtidigt som vattenfärgen förefaller ha ökat. Detta står i direkt

motsatsförhållande till minskande klorofyllhalt och ökat siktdjup. Ingen av dessa förändringar är dock statistiskt säkerställda i någon av Magelungens stationer.

Allmänna slutsatser

Den samlade bilden av näringstillståndet i Tyresåns sjöar pekar i riktning mot att vattenkvaliteten hos flertalet av sjöarna inte skiljer sig nämnvärt mellan de båda sexårsperioderna vad avser klorofyllhalt, siktdjup och halter av

näringsämnen.

De förändringar som är mest påtagliga är att vattenfärg och totalhalter av organiskt kol har ökat i många av sjöarna, mest i de fall där tillrinningsområdet domineras av skog. Även haltökningen av totalkväve som syns enbart i det opåverkade urvalet kan vara kopplad till ökad tillförsel av organiskt material från omgivande skogsmark.

Endast ett fåtal stationer uppvisar i sig säkerställda skillnader mellan

sexårsperioderna med avseende på TOC och vattenfärg, medan det är lättare att se de övergripande skillnaderna inom avrinningsområdet för dessa variabler.

Detta framgår även av kartorna som visar de stationsvisa procentuella skillnaderna mellan perioderna (Fig. 13 och 16).

Dock finns en liten men övergripande förbättring av fosforhalten inom

kategorin med betydande antropogen tillförsel av fosfor (Tabell 14). Dessa sjöar är i huvudsak övergödda och har därför mer eller mindre omfattats av olika åtgärder för att minska belastningen av fosfor.

Trots denna allmänna men blygsamma förbättring vad gäller totalfosfor pekar resultaten i ändå samma riktning som slutsatserna i Faktablad 2016:8 ”Trender för näringstillståndet i tätortspåverkade delar av Tyresåns avrinningsområde”

⁽⁵⁾

, där det konstateras att förbättringen av vattenkvaliteten i flertalet

tidsseriestationer i Tyresåns tätortspåverkade delar avstannat sedan början/mitten av 2000-talets första årtionde.

Slutsatserna i föregående faktablad baseras på tidsserieanalys (monotona trender) av ett mindre antal vattendrags- och sjöstationer med stor påverkan från urban miljö men med mindre geografisk spridning.

Detta innebär ett annat angreppssätt än det som redovisats ovan, men

sammantaget visar dessa två i grunden olika analysmetoder att ytterligare

insatser behövs för att minska belastningen av näringsämnen till Tyresåns

avrinningsområde. I det fortsatta åtgärdsarbetet bör högsta prioritet ges till

sjöarna Orlången och Trehörningen-Sjödalen, som har de högsta halterna av

näringsämnena fosfor och kväve samtidigt som de belastar nedströms belägna

sjöar och vattendrag.

(11)

Tabell 5. Medianvärden av totalfosforhalter (µg/l) från perioderna 2004–2009 och 2010–2015. Färgerna anger tillståndsklassning enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder (NV Rapport 4913). Säkerställda skillnader i medianvärde mellan perioderna enligt Mann-Whitney U-test fångas upp under kolumnen ”Sign.” som anger signifikansnivå. Plustecken anger säkerställd ökning och minustecken anger säkerställd minskning med tiden (±±± p < 0,001;

±± p < 0,01; ± p < 0,05).

SJÖ‐ID Stationsnamn

Antal 2004‐

2009

Median 2004‐

2009

Antal 2010‐

2015

Median 2010‐

2015 Sign

656093-162737 Trehörningen-Hanveden 4 11,5 5 10,1

656247-163293 Nedre Rudasjön 6 16,5 5 12,4

656258-162683 Ådran 10 12,5 5 12,7

656296-163164 Trylen 0 - 1 20,0

656323-162658 Rudträsket 8 18,0 5 19,0

656365-162404 Kärrsjön 6 29,5 5 41,0

656380-163314 Övre Rudasjön 6 14,5 5 14,0

656381-163709 Svartsjön 6 14,5 5 10,0

656399-162959 Lissmasjön 5 38,0 2 37,5

656405-162276 Hacksjön 1 20,0 5 25,0

656434-164030 Bylsjön 0 - 4 15,5

656436-163712 Ramsjön 6 25,0 6 17,0

656519-162958 Kvarnsjön Lissma 6 16,5 3 21,0

656525-162507 Kvarnsjön Gladö 7 17,0 5 20,2

656550-163744 Lycksjön 6 18,0 6 22,0

656747-162731 Mörtsjön 8 28,0 6 33,3

656793-163709 Drevviken S pkt (Syn.) 6 48,0 6 43,8 656793-163709 Drevviken, Stortorp 6 41,0 7 45,0 656793-163709 Drevviken, Trångsundet 6 32,0 6 34,0 656793-163709 Drevviken, Trångsundet (Syn.) 2 46,0 5 33,5 656793-163709 Drevviken, Treriksröset (Syn.) 5 35,0 0 - 656833-162888 Orlången, Karlsborg (Syn.) 1 66,0 5 55,0 656833-162888 Orlången, Flemingsbergsviken 6 52,0 3 44,0 - 656833-162888 Orlången, Sundby Gård 7 58,0 3 63,0

656833-162888 Orlången, Vidja 7 52,0 3 46,0

656833-162888 Orlångens västra utlopp 8 61,5 6 53,0

656854-164187 Grändalssjön 6 15,5 4 12,6

656895-163948 Långsjön 3 50,0 6 36,3

656931-162687 Trehörningen Ö. punkten 7 75,0 0 - 656931-162687 Trehörningen V. punkten 7 75,0 0 - 656931-162687 Trehörningen-Sjödalen (Syn.) 0 - 6 112,5 656931-162687 Trehörningen-Sjödalen, utlopp 10 82,0 6 85,5

656949-164064 Tyresöflaten 5 28,0 6 21,5

656962-162955 Ågestasjön 8 34,0 3 28,0

656974-163891 Barnsjön 5 20,0 6 17,3

656984-164254 Albysjön 6 25,5 6 25,5

657041-163174 Magelungen, Ågestabron 12 34,0 12 38,0 657041-163174 Magelungen, Hammartorp 12 29,0 11 29,0 657041-163174 Magelungen, Hammartorp (Syn.) 1 34,0 5 34,0 657041-163174 Magelungen, Fagersjö 6 24,5 6 21,0 657041-163174 Forsån, Magelungens utlopp 10 29,5 6 30,0

657083-164205 Fatburen 5 33,0 6 29,3

657143-163427 Flaten, mitt i sjön 18 7,0 18 8,0 ++

657143-163427 Flaten (Syn.) 1 7,0 6 9,5

657213-162120 Gömmaren 11 9,0 0 -

(12)

Tabell 6. Medianvärden av totalkvävehalter (µg/l) från perioderna 2004–2009 och 2010–2015. Färgerna anger tillståndsklassning enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder (NV Rapport 4913). Säkerställda skillnader i medianvärde mellan perioderna enligt Mann-Whitney U-test fångas upp under kolumnen ”Sign.” som anger signifikansnivå. Plustecken anger säkerställd ökning och minustecken anger säkerställd minskning med tiden (±±± p < 0,001;

±± p < 0,01; ± p < 0,05).

SJÖ‐ID Stationsnamn

Antal 2004‐

2009

Median 2004‐

2009

Antal 2010‐

2015

Median 2010‐

2015 Sign

656093-162737 Trehörningen-Hanveden 4 521 5 635 ++

656247-163293 Nedre Rudasjön 6 481 5 553

656258-162683 Ådran 10 390 5 440

656296-163164 Trylen 0 - 1 650

656323-162658 Rudträsket 8 573 5 724

656365-162404 Kärrsjön 6 655 5 945

656380-163314 Övre Rudasjön 6 442 5 472

656381-163709 Svartsjön 6 402 5 392

656399-162959 Lissmasjön 5 770 2 590

656405-162276 Hacksjön 0 - 5 794

656434-164030 Bylsjön 0 - 4 633

656436-163712 Ramsjön 6 430 6 425

656519-162958 Kvarnsjön Lissma 6 655 3 570

656525-162507 Kvarnsjön Gladö 7 480 5 479

656550-163744 Lycksjön 6 390 6 548

656747-162731 Mörtsjön 8 597 6 642

656793-163709 Drevviken S pkt (Syn.) 6 464 6 583

656793-163709 Drevviken, Stortorp 6 748 7 600

656793-163709 Drevviken, Trångsundet 6 641 6 595 656793-163709 Drevviken, Trångsundet (Syn.) 2 527 5 554 656793-163709 Drevviken, Treriksröset (Syn.) 5 552 0 - 656833-162888 Orlången, Karlsborg (Syn.) 1 627 5 740 656833-162888 Orlången, Flemingsbergsviken 6 804 3 540 656833-162888 Orlången, Sundby Gård 7 772 3 570

656833-162888 Orlången, Vidja 7 775 3 520

656833-162888 Orlångens västra utlopp 8 742 6 750

656854-164187 Grändalssjön 6 400 4 423

656895-163948 Långsjön 3 634 6 583

656931-162687 Trehörningen Ö. punkten 7 1100 0 - 656931-162687 Trehörningen V. punkten 7 1100 0 - 656931-162687 Trehörningen-Sjödalen (Syn.) 0 - 6 1326 656931-162687 Trehörningen-Sjödalen, utlopp 10 1300 6 1450

656949-164064 Tyresöflaten 5 560 6 567

656962-162955 Ågestasjön 8 620 3 520

656974-163891 Barnsjön 5 431 6 456

656984-164254 Albysjön 6 491 6 573

657041-163174 Magelungen, Ågestabron 12 784 12 700 657041-163174 Magelungen, Hammartorp 12 773 11 630 - 657041-163174 Magelungen, Hammartorp (Syn.) 1 467 5 643 657041-163174 Magelungen, Fagersjö 6 758 6 770 657041-163174 Forsån, Magelungens utlopp 10 754 6 680

657083-164205 Fatburen 5 547 6 541

657143-163427 Flaten, mitt i sjön 18 357 18 380

657143-163427 Flaten (Syn.) 1 616 6 405

657213-162120 Gömmaren 12 523 0 -

(13)

Tabell 7. Medianvärden av kväve-fosfor-kvoter från perioderna 2004–2009 och 2010–2015. Färgerna anger tillståndsklassning enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder (NV Rapport 4913). Säkerställda skillnader i medianvärde mellan perioderna enligt Mann-Whitney U-test fångas upp under kolumnen

”Sign.” som anger signifikansnivå. Plustecken anger säkerställd ökning och minustecken anger säkerställd minskning med tiden (±±± p < 0,001; ±± p <

0,01; ± p < 0,05).

SJÖ‐ID Stationsnamn

Antal 2004‐

2009

Median 2004‐

2009

Antal 2010‐

2015

Median 2010‐

2015 Sign

656093-162737 Trehörningen-Hanveden 4 47 5 65

656247-163293 Nedre Rudasjön 6 30 5 43

656258-162683 Ådran 10 28 5 34

656296-163164 Trylen 0 - 1 33

656323-162658 Rudträsket 8 34 5 45

656365-162404 Kärrsjön 6 23 5 23

656380-163314 Övre Rudasjön 6 28 5 30

656381-163709 Svartsjön 6 24 5 41

656399-162959 Lissmasjön 5 18 2 16

656405-162276 Hacksjön 0 - 5 32

656434-164030 Bylsjön 0 - 4 39

656436-163712 Ramsjön 6 19 6 24

656525-162507 Kvarnsjön Gladö 7 28 5 24

656550-163744 Lycksjön 6 21 6 25

656747-162731 Mörtsjön 8 25 6 21

656793-163709 Drevviken, Trångsundet 6 19 6 18 656793-163709 Drevviken, Trångsundet (Syn.) 2 12 5 17 656793-163709 Drevviken, Treriksröset (Syn.) 5 13 0 - 656833-162888 Orlången, Karlsborg (Syn.) 1 10 5 13 656833-162888 Orlången, Flemingsbergsviken 6 15 3 14

656833-162888 Orlången, Sundby Gård 7 14 3 9

656833-162888 Orlången, Vidja 7 11 3 12

656833-162888 Orlångens västra utlopp 8 12 6 14

656854-164187 Grändalssjön 6 29 4 31

656895-163948 Långsjön 3 13 6 16

656931-162687 Trehörningen Ö. punkten 7 17 0 - 656931-162687 Trehörningen V. punkten 7 16 0 - 656931-162687 Trehörningen-Sjödalen (Syn.) 0 - 6 12 656931-162687 Trehörningen-Sjödalen, utlopp 10 16 6 18

656949-164064 Tyresöflaten 5 19 6 24

656962-162955 Ågestasjön 8 16 3 17

656974-163891 Barnsjön 5 19 6 25

656984-164254 Albysjön 6 17 6 23

657041-163174 Magelungen, Ågestabron 12 22 12 21 657041-163174 Magelungen, Hammartorp 12 27 11 22 - 657041-163174 Magelungen, Hammartorp (Syn.) 1 14 5 19

657041-163174 Magelungen, Fagersjö 6 32 6 40

657041-163174 Forsån, Magelungens utlopp 10 26 6 25

657083-164205 Fatburen 5 17 6 18

657143-163427 Flaten (Syn.) 1 88 6 45

657213-162120 Gömmaren 11 61 0 -

(14)

Tabell 8. Medianvärden av halter av klorofyll a (µg/l) från perioderna 2004–2009 och 2010–2015. Färgerna anger tillståndsklassning enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder (NV Rapport 4913). Säkerställda skillnader i medianvärde mellan perioderna enligt Mann-Whitney U-test fångas upp under kolumnen ”Sign.” som anger signifikansnivå. Plustecken anger säkerställd ökning och minustecken anger säkerställd minskning med tiden (±±± p < 0,001;

±± p < 0,01; ± p < 0,05).

SJÖ‐ID Stationsnamn

Antal 2004‐

2009

Median 2004‐

2009

Antal 2010‐

2015

Median 2010‐

2015 Sign

656247-163293 Nedre Rudasjön 6 9,1 5 8,4

656258-162683 Ådran 10 6,0 5 8,1

656296-163164 Trylen 0 - 1 22,0

656323-162658 Rudträsket 8 21,3 5 22,2

656365-162404 Kärrsjön 6 32,0 4 50,0

656380-163314 Övre Rudasjön 6 8,0 5 9,3

656381-163709 Svartsjön 6 4,0 5 4,4

656399-162959 Lissmasjön 5 25,0 2 15,1

656405-162276 Hacksjön 0 - 4 16,7

656434-164030 Bylsjön 0 - 4 12,9

656436-163712 Ramsjön 6 7,5 6 5,6

656525-162507 Kvarnsjön Gladö 7 11,0 4 11,5

656550-163744 Lycksjön 6 6,7 5 6,3

656747-162731 Mörtsjön 8 9,2 6 19,8

656793-163709 Drevviken S pkt (Syn.) 6 16,0 5 17,0 656793-163709 Drevviken, Stortorp 6 29,8 6 25,7 656793-163709 Drevviken, Trångsundet 6 23,4 6 21,1 656793-163709 Drevviken, Trångsundet (Syn.) 2 16,7 4 13,5 656793-163709 Drevviken, Treriksröset (Syn.) 5 15,0 0 - 656833-162888 Orlången, Karlsborg (Syn.) 1 35,8 4 51,3 656833-162888 Orlången, Flemingsbergsviken 6 29,2 3 38,0 656833-162888 Orlången, Sundby Gård 7 26,0 3 120,0

656833-162888 Orlången, Vidja 7 38,0 3 42,0

656833-162888 Orlångens västra utlopp 0 - 0

656854-164187 Grändalssjön 6 6,1 4 4,8

656895-163948 Långsjön 3 20,4 6 16,3

656931-162687 Trehörningen Ö. punkten 6 39,1 0 - 656931-162687 Trehörningen V. punkten 6 40,5 0 - 656931-162687 Trehörningen-Sjödalen (Syn.) 0 - 5 67,4 656931-162687 Trehörningen-Sjödalen, utlopp 0 - 0 -

656949-164064 Tyresöflaten 5 29,1 6 12,2

656962-162955 Ågestasjön 7 4,6 2 6,8

656974-163891 Barnsjön 5 5,3 6 6,1

656984-164254 Albysjön 6 20,1 6 14,5

657041-163174 Magelungen, Ågestabron 6 20,4 6 16,9 657041-163174 Magelungen, Hammartorp 6 21,9 6 16,9 657041-163174 Magelungen, Hammartorp (Syn.) 1 24,9 4 17,0 657041-163174 Magelungen, Fagersjö 6 13,7 6 9,3 657041-163174 Forsån, Magelungens utlopp 0 - 0 -

657083-164205 Fatburen 5 10,8 6 9,9

657143-163427 Flaten, mitt i sjön 6 2,5 6 2,5

657143-163427 Flaten (Syn.) 1 5,2 5 3,2

657213-162120 Gömmaren 7 6,6 0 -

(15)

Tabell 9. Medianvärden av uppmätt siktdjup (m) från perioderna 2004–2009 och 2010–2015. Färgerna anger tillståndsklassning enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder (NV Rapport 4913). Säkerställda skillnader i medianvärde mellan perioderna enligt Mann-Whitney U-test fångas upp under kolumnen ”Sign.” som anger signifikansnivå. Plustecken anger säkerställd ökning och minustecken anger säkerställd minskning med tiden (±±± p < 0,001;

±± p < 0,01; ± p < 0,05).

SJÖ‐ID Stationsnamn

Antal 2004‐

2009

Median 2004‐

2009

Antal 2010‐

2015

Median 2010‐

2015 Sign

656093-162737 Trehörningen-Hanveden

4 1,8 4 1,8

656247-163293 Nedre Rudasjön

6 2,0 5 2,2

656258-162683 Ådran

9 1,8 5 2,3

656296-163164 Trylen

0 ‐ 1 0,5

656323-162658 Rudträsket

8 0,9 3 0,8

656365-162404 Kärrsjön

6 1,1 5 0,9

656380-163314 Övre Rudasjön

6 3,4 5 2,6

656381-163709 Svartsjön

6 2,9 5 2,9

656399-162959 Lissmasjön

2 1,0 0 ‐

656405-162276 Hacksjön

1 0,9 5 1,2

656434-164030 Bylsjön

0 ‐ 4 1,0

656436-163712 Ramsjön

6 2,5 6 2,4

656519-162958 Kvarnsjön Lissma

6 0,8 3 0,9

656525-162507 Kvarnsjön Gladö

7 1,8 5 2,4

656550-163744 Lycksjön

6 2,0 6 2,5

656747-162731 Mörtsjön

8 1,8 6 2,0

656793-163709 Drevviken S pkt (Syn.)

6 2,0 6 2,4

656793-163709 Drevviken, Stortorp

6 1,9 6 1,6

656793-163709 Drevviken, Trångsundet

6 2,4 6 2,2

656793-163709 Drevviken, Trångsundet (Syn.)

2 1,8 5 2,3

656793-163709 Drevviken, Treriksröset (Syn.)

5 2,3 0 ‐

656833-162888 Orlången, Karlsborg (Syn.)

1 1,3 4 1,1

656833-162888 Orlången, Flemingsbergsviken

5 1,0 3 1,0

656833-162888 Orlången, Sundby Gård

6 1,0 3 0,9

656833-162888 Orlången, Vidja

6 1,0 3 1,0

656833-162888 Orlångens västra utlopp

0 ‐ 0

656854-164187 Grändalssjön

6 3,6 4 3,2

656895-163948 Långsjön

3 2,1 6 2,2

656931-162687 Trehörningen Ö. punkten

6 0,6 0 ‐

656931-162687 Trehörningen V. punkten

7 0,5 0 ‐

656931-162687 Trehörningen-Sjödalen (Syn.)

0 ‐ 6 0,6

656931-162687 Trehörningen-Sjödalen, utlopp

0 ‐ 0 ‐

656949-164064 Tyresöflaten

5 1,8 6 2,6

⁺⁺

656962-162955 Ågestasjön

5 1,0 0 ‐

656974-163891 Barnsjön

5 2,8 6 3,2

656984-164254 Albysjön

6 2,1 6 2,2

657041-163174 Magelungen, Ågestabron

6 1,8 6 1,9

657041-163174 Magelungen, Hammartorp

6 2,0 6 2,2

657041-163174 Magelungen, Hammartorp (Syn.)

1 1,5 5 2,2

657041-163174 Magelungen, Fagersjö

1 1,1 2 1,0

657041-163174 Forsån, Magelungens utlopp

0 ‐ 0 ‐

657083-164205 Fatburen

5 2,8 6 2,7

657143-163427 Flaten, mitt i sjön

6 5,9 6 6,3

657143-163427 Flaten (Syn.)

1 6,2 5 4,5

657213-162120 Gömmaren

9 1,7 0 ‐

(16)

Tabell 10. Medianvärden av färgtal

¹

(mg Pt/l) från perioderna 2004–2009 och 2010–2015. Färgerna anger tillståndsklassning enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder (NV Rapport 4913). Säkerställda skillnader i medianvärde mellan perioderna enligt Mann-Whitney U-test fångas upp under kolumnen

”Sign.” som anger signifikansnivå. Plustecken anger säkerställd ökning och minustecken anger säkerställd minskning med tiden (±±± p < 0,001; ±± p <

0,01; ± p < 0,05).

SJÖ‐ID Stationsnamn

Antal 2004‐

2009

Median 2004‐

2009

Antal 2010‐

2015

Median 2010‐

2015 Sign

656093-162737 Trehörningen-Hanveden 4 144 5 164 +

656247-163293 Nedre Rudasjön 6 88 5 77

656258-162683 Ådran 9 65 5 69

656296-163164 Trylen 0 - 1 343

656323-162658 Rudträsket 8 225 5 279

656365-162404 Kärrsjön 6 155 5 225 +

656380-163314 Övre Rudasjön 6 39 5 40

656381-163709 Svartsjön 6 26 5 28

656399-162959 Lissmasjön 5 71 2 114

656405-162276 Hacksjön 1 110 5 155

656434-164030 Bylsjön 0 - 4 203

656436-163712 Ramsjön 6 36 6 36

656525-162507 Kvarnsjön Gladö 7 40 5 68 ++

656550-163744 Lycksjön 6 83 6 108

656747-162731 Mörtsjön 8 40 6 47

656793-163709 Drevviken, Trångsundet 2 21 1 24 656793-163709 Drevviken, Trångsundet (Syn.) 2 16 5 22 656793-163709 Drevviken, Treriksröset (Syn.) 5 19 0 - 656833-162888 Orlången, Karlsborg (Syn.) 1 23 5 27 656833-162888 Orlången, Flemingsbergsviken 6 30 3 29

656833-162888 Orlången, Sundby Gård 7 29 3 26

656833-162888 Orlången, Vidja 7 29 3 24

656833-162888 Orlångens västra utlopp 0 - 0 -

656854-164187 Grändalssjön 6 22 4 30 +

656895-163948 Långsjön 3 25 6 25

656931-162687 Trehörningen Ö. punkten 7 38 0 - 656931-162687 Trehörningen V. punkten 7 50 0 - 656931-162687 Trehörningen-Sjödalen (Syn.) 0 - 6 30 656931-162687 Trehörningen-Sjödalen, utlopp 0 - 0 -

656949-164064 Tyresöflaten 5 28 6 26

656962-162955 Ågestasjön 8 36 3 44

656974-163891 Barnsjön 5 38 6 38

656984-164254 Albysjön 6 24 6 28

657041-163174 Magelungen, Ågestabron 2 8 1 37

657041-163174 Magelungen, Hammartorp 2 8 1 35

657041-163174 Magelungen, Hammartorp (Syn.) 1 27 5 26

657041-163174 Magelungen, Fagersjö 1 10 1 43

657041-163174 Forsån, Magelungens utlopp 0 - 0 -

657083-164205 Fatburen 5 26 6 26

657143-163427 Flaten (Syn.) 1 7 6 9

657213-162120 Gömmaren 12 25 0 -

(17)

Tabell 11. Medianvärden av totalhalter av organiskt kol (TOC; mg C/l) från perioderna 2004–2009 och 2010–2015. Färgerna anger tillståndsklassning enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder (NV Rapport 4913).

Säkerställda skillnader i medianvärde mellan perioderna enligt Mann-Whitney U-test fångas upp under kolumnen ”Sign.” som anger signifikansnivå.

Plustecken anger säkerställd ökning och minustecken anger säkerställd minskning med tiden (±±± p < 0,001; ±± p < 0,01; ± p < 0,05).

SJÖ‐ID Stationsnamn

Antal 2004‐

2009

Median 2004‐

2009

Antal 2010‐

2015

Median 2010‐

2015 Sign

656247-163293 Nedre Rudasjön 6 14,1 5 14,3

656258-162683 Ådran 10 11,0 5 11,9

656296-163164 Trylen 0 - 1 30,0

656323-162658 Rudträsket 8 22,4 5 23,1

656365-162404 Kärrsjön 6 20,1 5 25,6 +

656380-163314 Övre Rudasjön 6 9,9 5 10,8

656381-163709 Svartsjön 6 8,8 5 9,4

656399-162959 Lissmasjön 5 14,0 2 15,5

656405-162276 Hacksjön 1 23,0 5 25,7

656434-164030 Bylsjön 0 - 4 20,3

656436-163712 Ramsjön 6 9,5 6 9,8

656525-162507 Kvarnsjön Gladö 7 12,0 5 13,3

656550-163744 Lycksjön 6 11,0 6 14,4

656747-162731 Mörtsjön 8 11,5 6 12,4

656793-163709 Drevviken S pkt (Syn.) 6 8,3 6 9,5

656793-163709 Drevviken, Stortorp 0 0 -

656793-163709 Drevviken, Trångsundet 1 9,0 0 - 656793-163709 Drevviken, Trångsundet (Syn.) 2 7,1 5 9,7 656793-163709 Drevviken, Treriksröset (Syn.) 5 8,4 0 - 656833-162888 Orlången, Karlsborg (Syn.) 1 11,9 5 10,6 656833-162888 Orlången, Flemingsbergsviken 6 9,8 3 10,0 656833-162888 Orlången, Sundby Gård 7 10,0 3 9,3

656833-162888 Orlången, Vidja 7 9,2 3 9,4

656833-162888 Orlångens västra utlopp 0 - 0

656854-164187 Grändalssjön 6 8,7 4 9,5

656895-163948 Långsjön 3 10,6 6 9,8

656931-162687 Trehörningen Ö. punkten 7 14,0 0 - 656931-162687 Trehörningen V. punkten 7 12,0 0 - 656931-162687 Trehörningen-Sjödalen (Syn.) 0 - 6 15,6 656931-162687 Trehörningen-Sjödalen, utlopp 0 - 0 -

656949-164064 Tyresöflaten 5 10,3 6 9,8

656962-162955 Ågestasjön 8 11,0 3 10,0

656974-163891 Barnsjön 5 9,7 6 10,0

656984-164254 Albysjön 6 9,0 6 9,9

657041-163174 Magelungen, Ågestabron 0 - 0 -

657041-163174 Magelungen, Hammartorp 0 - 0 -

657041-163174 Magelungen, Hammartorp (Syn.) 1 8,1 5 10,7

657041-163174 Magelungen, Fagersjö 0 - 0 -

657041-163174 Forsån, Magelungens utlopp 0 - 0 -

657083-164205 Fatburen 5 9,3 6 10,0

657143-163427 Flaten, mitt i sjön 0 - 0 -

657143-163427 Flaten (Syn.) 1 4,9 6 7,5

657213-162120 Gömmaren 12 11,0 0 -

(18)

Tabell 12. Periodjämförelser avseende utfall på statusbedömning av totalfosfor, klorofyll a och siktdjup. Siffrorna är medianvärden från varje period som i föregående tabeller. Färgskalan för statusklasser framgår av Tabell 4. En uppskattning av påverkan med avseende på tillförsel av näringsämnet fosfor från mänskliga aktiviteter indikeras i kolumnen ”Väs. påv.” (P = Betydande påverkan är känd eller går att misstänka från kartanalys. O = ingen känd påverkan). Asterisk indikerar att sjön med avseende på totalfosforhalt tidigare har bedömts uppnå ett

referenstillstånd). Som framgår av exemplet Kärrsjön kan denna bedömning ifrågasättas.

SJÖ‐ID Stationsnamn

Väs.

påv.

PTot (µg/l) 2004‐

2009 PTot (µg/l) 2010‐

2015 Chl a (µg/l) 2004‐

2009 Chl a (µg/l) 2010‐

2015

Siktdj.

(m) 2004‐

2009

Siktdj.

(m) 2010‐

2015

656093-162737 Trehörningen-Hanveden O* 11,5 10,1 8,0 5,3 1,8 1,8

656247-163293 Nedre Rudasjön O 16,5 12,4 9,1 8,4 2,0 2,2

656258-162683 Ådran P? 12,5 12,7 6,0 8,1 1,8 2,3

656296-163164 Trylen O* - 20,0 - 22,0 - 0,5

656323-162658 Rudträsket O* 18,0 19,0 21,3 22,2 0,9 0,8

656365-162404 Kärrsjön O*? 29,5 41,0 32,0 50,0 1,1 0,9

656380-163314 Övre Rudasjön O 14,5 14,0 8,0 9,3 3,4 2,6

656381-163709 Svartsjön O 14,5 10,0 4,0 4,4 2,9 2,9

656399-162959 Lissmasjön P 38,0 37,5 25,0 15,1 1,0 -

656405-162276 Hacksjön O* 20,0 25,0 - 16,7 0,9 1,2

656434-164030 Bylsjön O* - 15,5 - 12,9 - 1,0

656436-163712 Ramsjön P? 25,0 17,0 7,5 5,6 2,5 2,4

656519-162958 Kvarnsjön Lissma O* 16,5 21,0 16,0 29,0 0,8 0,9 656525-162507 Kvarnsjön Gladö P 17,0 20,2 11,0 11,5 1,8 2,4

656550-163744 Lycksjön P? 18,0 22,0 6,7 6,3 2,0 2,5

656747-162731 Mörtsjön P 28,0 33,3 9,2 19,8 1,8 2,0

656793-163709 Drevviken S pkt (Syn.) P 48,0 43,8 16,0 17,0 2,0 2,4 656793-163709 Drevviken, Stortorp P 41,0 45,0 29,8 25,7 1,9 1,6 656793-163709 Drevviken, Trångsundet P 32,0 34,0 23,4 21,1 2,4 2,2 656793-163709 Drevviken, Trångsundet (Syn.) P 46,0 33,5 16,7 13,5 1,8 2,3 656793-163709 Drevviken, Treriksröset (Syn.) P 35,0 - 15,0 - 2,3 - 656833-162888 Orlången, Karlsborg (Syn.) P 66,0 55,0 35,8 51,3 1,3 1,1 656833-162888 Orlången, Flemingsbergsviken P 52,0 44,0 29,2 38,0 1,0 1,0 656833-162888 Orlången, Sundby Gård P 58,0 63,0 26,0 120,0 1,0 0,9 656833-162888 Orlången, Vidja P 52,0 46,0 38,0 42,0 1,0 1,0 656833-162888 Orlångens västra utlopp P 61,5 53,0 - -

656854-164187 Grändalssjön O 15,5 12,6 6,1 4,8 3,6 3,2

656895-163948 Långsjön P 50,0 36,3 20,4 16,3 2,1 2,2

656931-162687 Trehörningen Ö. punkten P 75,0 - 39,1 - 0,6 - 656931-162687 Trehörningen V. punkten P 75,0 - 40,5 - 0,5 - 656931-162687 Trehörningen-Sjödalen (Syn.) P - 112,5 - 67,4 - 0,6 656931-162687 Trehörningen-Sjödalen, utlopp P 82,0 85,5 - - - -

656949-164064 Tyresöflaten P 28,0 21,5 29,1 12,2 1,8 2,6

656962-162955 Ågestasjön P 34,0 28,0 4,6 6,8 1,0 -

656974-163891 Barnsjön P 20,0 17,3 5,3 6,1 2,8 3,2

656984-164254 Albysjön P 25,5 25,5 20,1 14,5 2,1 2,2

657041-163174 Magelungen, Ågestabron P 34,0 38,0 20,4 16,9 1,8 1,9 657041-163174 Magelungen, Hammartorp P 29,0 29,0 21,9 16,9 2,0 2,2 657041-163174 Magelungen, Hammartorp (Syn.) P 34,0 34,0 24,9 17,0 1,5 2,2 657041-163174 Magelungen, Fagersjö P 24,5 21,0 13,7 9,3 1,1 1,0 657041-163174 Forsån, Magelungens utlopp P 29,5 30,0 - - - -

657083-164205 Fatburen P 33,0 29,3 10,8 9,9 2,8 2,7

657143-163427 Flaten, mitt i sjön P 7,0 8,0 2,5 2,5 5,9 6,3

657143-163427 Flaten (Syn.) P 7,0 9,5 5,2 3,2 6,2 4,5

657213-162120 Gömmaren O 9,0 - 6,6 - 1,7 -

(19)

– 19 –

Tabell 13. Re sultat av t-te st (parvisa ob servatione r – a v ser m edian värde n för re spekti ve pe rio d ) på hel a urvalet. Gulm arkerat i ndi kerar signifi kanta skillnader (p < 0,0 5 ) m e llan peri ode rn a PTot (µg/l ) NTot (µg/l) N:P ‐kvot Klorofyll a (µ g/l) Siktdj up (m ) Vattenfärg (mg/l) TOC (mg/l ) 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 Mede lvärde 31,6 30,1 604,7 599,6 24,3 25,3 16,6 19,4 2,1 2,2 46,9 59,8 11,4 12,4 Varians 313,3 285,2 32976,0 34738,2 217,9 150,4 103,4 476,4 1,5 1,2 2406,5 4164,7 16,2 21,3 Observationer 37 37 37 37 37 37 34 34 32 32 34 34 28 28 Pearson ‐korrelation 0,95 0,77 0,75 0,62 0,93 0,97 0,95 Antagen medelvärdes skillnad 0 0 0 0 0 0 0 fg 36 36 36 33 31 33 27 t‐ kvot 1,68 0,24 ‐0,63 ‐0,94 ‐0,51 ‐3,64 ‐3,64 P( T<=t) ensidi g 0,0504 0,4042 0,2658 0,1761 0,3071 0,0005 0,0006 t‐ kritisk ensidig 1,6883 1,6883 1,6883 1,6924 1,6955 1,6924 1,7033 P( T<=t) tvåsidig 0,1008 0,8084 0,5316 0,3522 0,6142 0,0009 0,0011 t‐ kritisk tvåsidig 2,0281 2,0281 2,0281 2,0345 2,0395 2,0345 2,0518

(20)

– 20 –

sultat av t-te st (parvisa ob servatione r – a v ser m edian värde n för re spekti ve pe rio d ) för det u rval sjöa r som antagi ts vara betydli gt påverkade a v änsklig a k ti vitet m ed avseend e på dire kt tillförsel a v fosfor fr å n nä rbelä gna käll or i sjön s a v ri nning som råd e. Gulm arke rat ind ike ra r si gnifika nta skil lnade r (p < m e llan perio de rna. PTot (µg/l ) NTot (µg/l) N:P ‐kvot Klorofyll a (µ g/l) Siktdj up (m ) Vattenfärg (mg/l) TOC (mg/l ) 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 Mede lvärde 36,4 34,3 637,7 608,3 21,7 21,2 18,1 20,7 2,2 2,3 28,0 36,9 9,8 10,6 Varians 310,0 276,6 36002,9 36783,7 238,4 84,9 104,6 569,0 1,7 1,4 322,9 629,1 4,0 3,8 Observationer 28 28 28 28 28 28 25 25 23 23 25 25 19 19 Pearson ‐korrelation 0,95 0,79 0,84 0,55 0,93 0,86 0,77 Antagen medelvärdes skillnad 0 0 0 0 0 0 0 fg 27 27 27 24 22 24 18 t‐ kvot 2,03 1,26 0,29 ‐0,65 ‐0,83 ‐3,33 ‐2,43 P( T<=t) ensidi g 0,0259 0,1096 0,3882 0,2610 0,2066 0,0014 0,0130 t‐ kritisk ensidig 1,7033 1,7033 1,7033 1,7109 1,7171 1,7109 1,7341 P( T<=t) tvåsidig 0,0518 0,2191 0,7763 0,5219 0,4133 0,0028 0,0259 t‐ kritisk tvåsidig 2,0518 2,0518 2,0518 2,0639 2,0739 2,0639 2,1009

(21)

– 21 –

Tabell 15. Re sultat av t-te st (parvisa ob servatione r – a v ser m edian värde n för re spekti ve pe rio d ) för det u rval sjöa r som antagi ts vara opå verka de a v m änsklig aktivitet m ed avsee nde p å dire kt tillförsel av fosfo r från när bel ägn a källor i sjö n s a v rin n ing s om råde. Gulm arkerat indi ke rar si gnifi kanta skillnader (p < 0,05) m e llan period e rna. PTot (µg/l ) NTot (µg/l) N:P ‐kvot Klorofyll a (µ g/l) Siktdj up (m ) Vattenfärg (mg/l) TOC (mg/l ) 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 2004 ‐ 2009 2010 ‐ 2015 Mede lvärde 16,6 17,0 501,9 572,6 32,3 38,0 12,3 15,7 2,0 1,9 99,3 123,6 14,6 16,2 Varians 27,7 95,1 11171,7 31092,2 80,5 149,7 84,6 237,5 1,1 0,8 4749,2 9063,5 28,1 39,5 Observationer 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 Pearson ‐korrelation 0,95 0,83 0,54 0,96 0,94 0,97 0,98 Antagen medelvärdes skillnad 0 0 0 0 0 0 0 fg 8 8 8 8 8 8 8 t‐ kvot ‐ 0,25 ‐1,98 ‐1,62 ‐1,46 0,57 ‐2,25 ‐2,84 P( T<=t) ensidi g 0,4031 0,0413 0,0719 0,0915 0,2913 0,0274 0,0109 t‐ kritisk ensidig 1,8595 1,8595 1,8595 1,8595 1,8595 1,8595 1,8595 P( T<=t) tvåsidig 0,8062 0,0826 0,1439 0,1830 0,5827 0,0548 0,0217 t‐ kritisk tvåsidig 2,3060 2,3060 2,3060 2,3060 2,3060 2,3060 2,3060

(22)

– 22 –

s tillstån d skla ssning a v totalfosfo rh alt en ligt Natu rvå rd s verket s äldre be döm ning sgrund er (NV Rapp ort 4913 ) avse en de m edianvärden från ste se xårsp e ri od en 201 0-2 0 1 5 (aug usti vä rden).

(23)

– 23 –

Figur 3. Stationsvi s tillstån d skla ssning a v totalfosfo rh alt en ligt Natu rvå rd s verket s äldre be döm ning sgrund er (NV Rapp ort 4913 ) avse en de m edianvärden från den nä rm ast föreg åen de se xårsp e ri oden 2004 -20 09 (a ugu stivä rde n).

(24)

– 24 –

4. Stationsv is pr oc entuell för ä ndr ing av totalfosfor hal t uttr yckt s o m differ ens en i medianv ä rde (augus ti ) mellan s e nas te sexårsp e riod en (P2 ) och n ä rm ast end e sexå rspe riod (P1) enligt: Skillnad (%) = 1 00 x (P2 -P1)/ P1.

(25)

– 25 –

Figur 5. Stationsvi s tillstån d skla ssning a v klo rof yllhalt enlig t Natu rvård s verket s ä ldre be döm ningsgru nde r (NV Rap p o rt 4913) a v see n d e m edianvä rd en från den sena ste se xårsp e ri od en 201 0-2 0 1 5 (aug usti vä rden).

(26)

– 26 –

s tillstån d skla ssning a v klo rof yllhalt enlig t Natu rvård s verket s ä ldre be döm ningsgru nde r (NV Rap p o rt 4913) a v see n d e m edianvä rd en från rm ast föreg åen de se xårsp e ri oden 2004 -20 09 (a ugu stivä rde n).

(27)

– 27 –

Figur 7. Stationsvi s pro c e n tuell förän d ri ng av klorofyll halt uttryckt som differens e n i m edianvä rde (au g u s ti) m e llan sena ste se xårspe ri oden (P 2) o c h närm a st föregå end e sexå rspe riod (P1) enligt: Skillnad (%) = 1 00 x (P2 -P1)/ P1.

(28)

– 28 –

s tillstån d skla ssning a v si ktdjup e n ligt Naturvå rd s verket s äld re bedöm ning sg rund er (NV Rappo rt 4913 ) avsee n d e m edian värden från den a ste se xå rsp e ri ode n 20 10-2 015 (au g u stivärd e n ).

(29)

– 29 –

Figur 9. Stationsvi s tillstån d skla ssning a v si ktdjup e n ligt Naturvå rd s verket s äld re bedöm ning sg rund er (NV Rappo rt 4913 ) avsee n d e m edian värden från den närm a st före gåen de sexårspe riod en 20 04-2 009 (au g u stivärd e n ).

(30)

– 30 –

0 . Stationsvi s pro c e n tuell förän d ri ng av siktdj up uttr yckt som differen s en i m edianvä rde (aug usti ) m e llan se na ste sexå rs pe riode n (P2) o c h nä rm ast end e sexå rspe riod (P1) enligt: Skillnad (%) = 1 00 x (P2 -P1)/ P1.

(31)

– 31 –

Figur 1 1 . Stationsvi s tillstå ndskla s sning av vattenfärg enligt Natu rvård s verket s ä ldre be döm ningsgru nde r (NV Rap p o rt 4913) a v se e n d e m edianvä rd en från den sena ste se xårsp e ri od en 201 0-2 0 1 5 (aug usti vä rden).

(32)

– 32 –

2 . Stationsvi s tillstå ndskla s sning av vattenfärg enligt Natu rvård s verket s ä ldre be döm ningsgru nde r (NV Rap p o rt 4913) a v se e n d e m edianvä rd en från rm ast föreg åen de se xårsp e ri oden 2004 -20 09 (a ugu stivä rde n).

(33)

– 33 –

Figur 1 3 . Stationsvi s pro c e n tuell förän d ri ng av vattenf ärg uttr yckt som differense n i m edianvä rde (au g u s ti) m e llan sena ste sexå rspe ri oden (P 2) o c h närm a st föregå end e sexå rspe riod (P1) enligt: Skillnad (%) = 1 00 x (P2 -P1)/ P1.

(34)

– 34 –

4 . Stationsvi s tillstå ndskla s sning av halte n TO C enligt Naturvårdsve rkets äldre b edöm n ingsgru nde r (NV Rap p o rt 4913) a v se e n d e m edianvä rd en från ste se xårsp e ri od en 201 0-2 0 1 5 (aug usti vä rden).

(35)

– 35 –

Figur 1 5 . Stationsvi s tillstå ndskla s sning av halte n TO C enligt Naturvårdsve rkets äldre b edöm n ingsgru nde r (NV Rap p o rt 4913) a v se e n d e m edianvä rd en från den nä rm ast föreg åen de se xårsp e ri oden 2004 -20 09 (a ugu stivä rde n).

(36)

– 36 –

6 . Stationsvi s pro c e n tuell förän d ri ng av h a lten TOC uttr yckt som differen s en i m edianvärde (au g u s ti) m e llan sen a s te se xå rspe rioden (P 2) o c h närm a st end e sexå rspe riod (P1) enligt: Skillnad (%) = 1 00 x (P2 -P1)/ P1.

(37)

Referenser

(1) Naturvårdsverket Rapport 4913. Bedömningsgrunder för miljökvalitet:

Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket (1999).

(2) Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS 2013:19. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling (2013).

(3) Monteith, D. T., J. L. Stoddard, C. D. Evans, H. A. de Wit, M. Forsius, T. Hogasen, A. Wilander, B. L. Skjelkvale, D. S. Jeffries, J.

Vuorenmaa, B. Keller, J. Kopacek and J. Vesely (2007). Dissolved organic carbon trends resulting from changes in atmospheric deposition chemistry. Nature 450(7169): 537-U539.