Digital vägledning – en kvantitativ studie om vägledning på distans

Studie-och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2020–06–03

Examinator: Peter Gladoic Håkansson Handledare: Jonas Olofsson

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Digital vägledning – en kvantitativ

studie om vägledning på distans

Digital guidance – a quantitative study of distance

guidance

Matilda Karlsson

Ola Lindén

3

Sammanfattning/Abstract

Utbildningsdepartementets utredning av studie- och yrkesvägledning lyfter digitala och interaktiva vägledningstjänster som ett verktyg för att utveckla vägledningen i Sverige. Samtidigt ställde många skolor om till distansundervisning under våren 2020 till följd av smittspridningen av Covid-19, vilket innebar att studie- och yrkesvägledare behövde erbjuda vägledning på distans.

Syftet med undersökningen är att utreda vilka verktyg som används vid digital vägledning och vilken kvalité samt vilka för- och nackdelar som dessa har. Frågeställningar vi har undersökt är: Vilka digitala verktyg är vanligast förekommande vid vägledning på distans? Hur upplever studie- och yrkesvägledare kvalitén på digital vägledning? Vilka för- och nackdelar upplever studie- och yrkesvägledare med dessa digitala vägledningsverktyg? En kvantitativ metod har tillämpats och empirin har samlats in med enkäter som skickades ut till studie- och yrkesvägledare. Analysen har utgått från kommunikationsteori och begreppen digital natives och digital immigrants.

Resultatet visar att traditionella verktyg som mejl och telefonsamtal har flest användare. De olika åldersgrupperna använder sig av olika digitala verktyg. Av undersökta verktyg upplevs videosamtal hålla den bästa kvalitén. Digital vägledning generellt upplevs hålla en god eller ganska god kvalité. Tillgänglighet och flexibilitet anses vara de främsta fördelarna och avsaknad av personlig kontakt upplevs vara den största nackdelen med digital vägledning.

Nyckelord: digital vägledning, digitala verktyg, distans, kommunikation, studie- och yrkesvägledare

4

Förord

Vi vill börja med att tacka alla studie- och yrkesvägledare som tog sig tiden att svara på vår enkät och att de ville dela med sig av sina tankar, erfarenheter och åsikter. Vår undersökning hade inte varit möjlig att genomföra utan deras engagemang. Vi riktar också ett tack till våra klasskamrater som ställt upp på diskussioner kring uppsatsskrivandet och haft ett utbyte med erfarenheter. Vi vill även tacka vår handledare Jonas Olofsson som under hela arbetes gång funnits som ett stöd. Slutligen vill vi tacka varandra, för ett roligt och utvecklande arbete.

Eftersom vi har valt att genomföra arbetet gemensamt har vi resonerat att arbetet även ska skrivas gemensamt. Vi har i så stor utsträckning som möjligt försökt att skriva alla kapitel tillsammans och gemensamt diskutera samt formulera innehållet. Kapitlet Tidigare forskning samt lägga in alla enkätsvar i SPSS har Ola haft huvudansvaret för. Kapitlet Teoretisk referensram samt formalia har Matilda haft huvudansvar för. Resterande kapitel har vi haft gemensamt ansvar över.

5

Innehållsförteckning

2.1 Digital vägledning och dess för- och nackdelar 11

2.2 Kvalitén på digital vägledning. 12

2.3 Sammanfattning 14

3. Teoretisk referensram 15

3.1 Kommunikationsteori 15

3.2 Digital immigrants och digital natives 16

3.3 Sammanfattning 17

4. Metod 18

4.1 Metodval 18

4.2 Urval av informanter 19

4.3 Datainsamling 20

4.3.1 Validitet och reliabilitet 21

4.4 Analysmetod 22

4.5 Etiska ställningstaganden 23

5. Resultat 24

6

5.2 Användandet av digitala verktyg 26

5.2.1 Skriftliga verktyg 27

5.2.2 Verbala verktyg 28

5.2.3 Covid-19 30

5.3 Kvalitén av digitala verktyg 30

5.3.1 Skriftliga verktyg 31 5.3.2 Verbala verktyg 32 5.3.3 Generell upplevelse 34 5.4 För- och nackdelar 35 5.4.1 Fördelar 35 5.4.2 Nackdelar 36 5.5 Sammanfattning 37 6. Analys 38

6.1 Användandet av digitala verktyg 38

6.2 Kvalitén av digitala verktyg 39

6.3 För- och nackdelar 40 6.4 Sammanfattning 40 7. Diskussion 42 7.1 Resultatdiskussion 42 7.2 Teoridiskussion 44 7.3 Metoddiskussion 44

7.4 Sammanfattning och framtida forskning 45

Referenslista 47

7

1. Inledning

Den offentliga utredningen Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle lyfter ett flertal åtgärder för att öka likvärdigheten i studie- och yrkesvägledning, som i sin tur leder till förändringar i studie- och yrkesvägledares yrkesroll och arbetssätt. Ett av områdena som lyfts i utredningen är digitala och interaktiva vägledningstjänster med fokus på digital vägledning i form av information om studie- och yrkesvägar via webbplatser (SOU 2019:4, 257). I utredningen presenteras Sveriges mål från 2012 att landet skulle vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter samt regeringens beslut 2017 om en samlad digitaliseringsstrategi över flera samhällsområden, däribland skolväsendet (SOU 2019:4, 258).

Under våren 2020 har Sveriges regering gått ut med rekommendationer om att all utbildning från gymnasiet och uppåt mot högre studienivå ska bedrivas på distans till följd av smittspridningen av Covid-19 (Regeringskansliet 2020). Folkhälsomyndigheten har även gått ut med rekommendationer att man ska undvika onödiga sociala kontakter (Folkhälsomyndigheten 2020 a). Det innebär att flera skolor har stängt sina lokaler och därmed försvinner tillgången till fysisk vägledning i skolorna. Även många andra verksamheter där vägledare möter målgruppen utanför skolorna stänger ner på grund av rekommendationerna. Detta skapar ett nytt behov av vägledning på distans och ställer nya krav på de digitala verktyg som vägledare använder sig av i sin yrkesroll.

Ytterligare en följd av smittspridningen av Covid-19 är att ett flertal företag måste varsla och permittera sin personal. Arbetslösheten ökar till följd av att kunder inte besöker butiker i lika stor utsträckning som tidigare och efterfrågan på vissa produkter sjunker till följd av den ekonomiska krisen. Flera personer riskerar uppsägning och företag är hotade att gå i konkurs. Antalet arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen har ökat avsevärt under en kort period den senaste tiden (Frisk & Martinsson 2020). Under mars 2020 blev 36 800 personer berörda av varsel och uppsägning (Arbetsförmedlingen 2020). Branscher som har svårt att övergå till distansarbete och låta sina anställda jobba hemifrån tvingas varsla. Många av dessa branscher erbjuder dessutom många unga sina första jobberfarenheter på arbetsmarknaden, såsom hotell-, restaurang- och detaljhandelsbranschen (Tottmar 2020).

8

Vi menar på att digital vägledning är ett högst aktuellt ämne ur flera aspekter. Till att börja med den offentliga utredningen Framtidsval som lyfter vikten av att vara digitaliserad. För det andra den plötsliga övergången till vägledning på distans till följd av pandemin som kräver hjälp från digitala verktyg. Den högre arbetslösheten kan leda till en ökad efterfrågan på studie- och yrkesvägledning, vilket kan kräva en större tillgänglighet med hjälp av digitala verktyg. Alla dessa aspekter fick oss att fundera kring vilka verktyg som vägledare använder sig av vid kontakten med sökande på distans och hur kvalitén på vägledning som genomförs på distans upplevs.

1.1 Syfte

Syftet med undersökningen är att utreda vilka verktyg som används vid digital vägledning samt vilka för- och nackdelar som dessa har. Vi är även intresserade av studie- och yrkesvägledares upplevelse av kvalitén på den vägledning som genomförs med hjälp av digitala verktyg.

1.2 Frågeställningar

- Vilka digitala verktyg är vanligast förekommande vid vägledning på distans? - Hur upplever studie- och yrkesvägledare kvalitén på digital vägledning?

- Vilka för- och nackdelar upplever studie- och yrkesvägledare med dessa digitala vägledningsverktyg?

9

1.3 Avgränsningar

Vi har valt att avgränsa vår undersökning genom att endast undersöka användandet och kvalitén på sex olika digitala verktyg. Dessa är sms, chatt, mejl, telefonsamtal, videosamtal och nätbaserade samtal. Vi har valt att undersöka dessa verktyg eftersom det är de vanligast förekommande verktygen i artiklar, utredningar och tidigare forskning om digital vägledning. Dessutom har vi valt att göra denna avgränsning eftersom en bredare undersökning av vägledares uppfattningar om alla sorters digitala verktyg skulle bli alltför tidskrävande och svårt att genomföra.

Det som vi menar på skiljer verktygen videosamtal och nätbaserade samtal är att videosamtal är ett samtal där båda parterna ser och hör varandra. Ett nätbaserat samtal tänkte vi var ett samtal där parterna hör men inte ser varandra, och som förs över internet med hjälp av applikationer eller program på dator, mobiltelefon eller surfplatta. Denna definition framkommer inte i vår enkätundersökning.

1.4 Begreppsdefinition

Digital vägledning - Digital vägledning bedrivs när vägledare och sökande inte befinner sig på samma geografiska plats och när kommunikationen och vägledningen mellan vägledare och sökande sker med digitala medel såsom till exempel chatt, telefonsamtal, mejl eller videosamtal. Dessa vägledningsmetoder kan även kallas e-vägledning, webbaserad vägledning eller online vägledning etcetera.

Covid-19 - Covid-19 är det officiella namnet för sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2 (SARS-coronavirus-2). Covid-19 står för coronavirus disease 2019 (Folkhälsomyndigheten 2020 b).

Snäv vägledning - Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. Här ges den enskilde eleven möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar

10

(Skolverket 2013). I vår undersökning har vi fokuserat på digital vägledning i den snäva vägledningen och dess betydelse.

Vid vägledning - Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom (Skolverket 2013).

1.5 Disposition

Efter kapitel ett som är uppsatsens inledning följer tidigare forskning som är kapitel två. Där lyfter vi artiklar och rapporter som vi anser vara relevanta utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. Under kapitel tre presenterar vi undersökningens teoretiska referensram. I detta kapitel presenterar vi kommunikationsteori samt begreppen digital natives och digital immigrants. Därefter presenterar vi våra metodval samt redogör hur vi har använt oss av dessa i kapitel fyra. I kapitel fem presenterar vi vårt resultat från enkätundersökningen med hjälp av tabeller och diagram. Därefter görs en analys av resultatet i kapitel sex. Uppsatsen avslutas med en diskussion av resultatet, metodvalet och teorin i kapitel sju. Enkäten som vi använde vid undersökningen finns som en bifogad bilaga.

11

2. Tidigare forskning

I detta avsnitt presenterar vi tidigare forskning som belyser användandet av digitala verktyg vid vägledning, dess för- och nackdelar samt forskning om kvalitetsaspekter.

2.1 Digital vägledning och dess för- och nackdelar

Det finns ett flertal avhandlingar och artiklar som behandlar användandet av digital vägledning. Artikeln Online career counseling at Capella University: Advantages, challenges, and opportunities lyfter både för och nackdelar med digital vägledning. Fördelar som vägledarna på Capella University anser att digital vägledning har är bland annat ökad tillgänglighet. Det blir lättare att få tid och möjlighet till vägledning utöver ens skyldigheter som arbete och familj. Man kan även möta de som inte kan lämna bort sina barn under tiden, personer med funktionshinder som kan ha svårt att ta sig till ett kontor samt de som bor i avlägsna orter med dåliga förbindelser. De kan erbjuda mer tjänster med mindre pengar och resurser. Digital vägledning ger även mer möjligheter till anpassat innehåll utifrån vanliga frågor från studenter samt möjligheter från olika delar av skolan. Däribland jobbsök och förberedelser inför arbetslivet. Ytterligare en fördel, framförallt med vägledning över telefon, är att man är mindre fördomsfull eftersom vägledarna inte kan se sökandens utseende. De har även erfarenheter av att eleverna öppnar upp sig mer över telefon (Balke m.fl. 2017, 53).

Nackdelarna som de lyfter är att det finns svårigheter med att inte se personen man samtalar med eftersom det blir en avsaknad av kroppsspråk. Det är även en stor utmaning att hålla all information på hemsidan uppdaterad, speciellt när all information finns online i flera olika format (Balke m.fl. 2017, 54).

Vuorinen, Sampson och Kettunen (2011) skriver i artikeln The perceived role of technology in career guidance among practitioners who are experienced internet users om utvecklingen av

12

digitala medel i vägledning. De beskriver hur IKT (information och kommunikationsteknik) möjliggör nya vidder för studie- och yrkesvägledning och förbättrar tillgängligheten av vägledning. Enligt undersökningen i artikeln förutsätts det numer att vägledare använder digitala verktyg och att det är näst intill omöjligt att utföra sitt jobb som vägledare utan IKT. Både vägledaren och tekniken är viktiga roller i att leverera bättre vägledningstjänster för alla sökande.

Författarna menar även att vägledarens inställning till eller förutfattade mening om digitala medel spelar roll i hur denne lyckas med att utveckla sin yrkesutövning (Vuorinen, Sampson & Kettunen 2011, 40). Om en vägledare inte vill integrera digitala medel i sitt arbete kan det leda till att sådana insatser eller tjänster blir av sämre kvalité jämfört med en vägledare som är öppen för att förändra sitt arbetssätt. Möjligheterna som verktygen för digital vägledning innebär har länge varit erkända, men dock har de inte använts och integrerats fullt ut. Till största del har IKT, internet och digitala medel i vägledning använts för att distribuera information och inte för att främja “career management skills” (Vuorinen, Sampson & Kettunen 2011, 43) eller valkompetens. I undersökningen framkommer det även att det finns en förväntan på vägledare att engagera sig i olika sätt att bedriva vägledning online och digitalt. Författarna kunde därmed identifiera ett tydligt behov av stöd och löpande fortbildning i användandet av IKT och digital vägledning (Vuorinen, Sampson & Kettunen 2011).

2.2 Kvalitén på digital vägledning.

Hooley & Rice (2019) diskuterar i sin artikel Ensuring quality in career guidance: a critical review

det svåra med att mäta och försäkra god kvalité i vägledning. De konstaterar att det är en svår och omtvistad uppgift att bedöma vad “kvalité” inom vägledning är och hur man kan kvalitetssäkra vägledningstjänster. Kvalité i servicesammanhang utgör ofta en subjektiv upplevelse. Inom vägledning innebär det att den upplevda kvalitén av tjänsten kan variera mellan olika parter, såsom den sökande, vägledaren och politikerna. De beskriver: “Kvalitét är inte ett neutralt koncept utan snarare ett politiskt sådant” (Hooley & Rice 2019, 484, vår översättning).

Författarna fortsätter berätta att vissa metoder för att försäkra god kvalité på vägledning riskerar att istället medföra en motsatt effekt, exempelvis om kvalitén på vägledning skulle mätas av antalet samtal eller antalet sökande som har fått jobb. Det kan skapa incitament för vägledaren att ha fler,

13

kortare och mindre värdefulla samtal eller fokusera på “enkla” sökande som befinner sig närmast arbetsmarknaden. Det leder till att vägledaren ignorerar de sökande som har störst behov av vägledning, något som ofta benämns “creaming”. Sådana mätstockar kan alltså föranleda ett beteende som går emot vägledarens professionella omdöme (Hooley & Rice 2019, 483).

Skolinspektionen (2013:5) har genomfört en kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan, där de har granskat och undersökt vägledningens kvalité på 34 olika grundskolor i Sverige utifrån gemensamma kriterier. Dessa kriterier utgår från tre aspekter; tillgången till kontinuerlig vägledning, skolans bidrag till att vidga elevens perspektiv och huvudmännens ansvar och styrning av vägledning. De skriver att: “En god vägledning stödjer eleven i att utforska, identifiera och formulera sina intressen och möjligheter och därigenom komma fram till individuella val beträffande studie- och yrkesvägar.” (Skolinspektionen 2013:5, 48).

En av de punkter som Skolinspektionen (2013:5, 50) har granskat gällande huvudman och rektors ansvar för vägledning är att: “Rektorn ser till att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att den professionellt ska kunna utföra sina uppgifter inom studie- och yrkesvägledningen (2 kap. 9 § skollagen Lgr 11 avsnitt 2.8)”. Givet de förhållanden som råder idag innebär detta att kompetensutveckling i användning av digitala verktyg borde vara aktuellt för vägledare, speciellt för ovana användare av digitala verktyg.

Det sistnämnda konstaterandet är intressant om man ställer det i kontrast till vad Bright (2015) skriver i sin artikel If you go down to the woods today you are in for a big surprise: seeing the wood for the trees in online delivery of career guidance. Bright påpekar att den digitala utvecklingen inom vägledning har gått långsamt jämfört med andra verksamheter, men att det inte är bristande utbildning inom digital vägledning som förhindrar den från att ta fart. Problemet är att digitala vägledningsverktyg inte är användarvänliga och svåra att använda på grund av otydlighet och en övermäktig mängd information. Om digitala verktyg uppdateras och förbättras i dessa avseenden finns det potential för en mer utbredd användning. Bright menar att det är problematiskt att se digital vägledning som något separat från fysisk vägledning och menar istället att digital vägledning tillför och utvecklar den traditionella vägledningen. Digital vägledning ger vägledare fler möjligheter att knyta kontakter, skapa relationer och bättre möjlighet till uppföljning och återkommande kontakt (Bright 2015).

14

2.3 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns flera för- och nackdelar med digital vägledning och att det fortfarande finns rum att utforska mer, kanske framför allt ur en svensk kontext. Digitala verktyg blir en än mer viktig och naturlig del av vägledaryrket men vi ser också svårigheterna med att mäta kvalité på vägledning. Det kan variera mycket mellan olika kontexter och personer. Det är skiljer sig också åt om frågan formuleras som “kvalité för vem?”. I detta arbete och i vår undersökning kommer kvalitén på vägledning att bedömas med utgångspunkt från vägledarnas subjektiva upplevelser och egna bedömningar. Hade vi ställt frågor till elever eller huvudmän istället skulle svaren troligtvis ha varit annorlunda.

Att fortsätta undersöka digital vägledning har återigen blivit ett högaktuellt ämne till följd av spridningen av Covid-19. Det som utmärker vår undersökning från tidigare forskning är att vi har möjligheten att undersöka digital vägledning i en kontext där alla vägledare på något sätt måste använda sig av digitala verktyg. Vi har den unika chansen att undersöka digital vägledning mitt i en pågående pandemi som inneburit stora förändringar i samhället och skolorna och därmed även för vägledningen. Pandemin har krävt att studie- och yrkesvägledare har behövt erbjuda digital vägledning i större utsträckning än tidigare. Därav har vi fått möjligheten att även undersöka de studie- och yrkesvägledare som vanligtvis inte hade erbjudit digital vägledning.

15

3. Teoretisk referensram

I följande kapitel kommer vi redogöra för vår studies teoretiska referensram. Dessa teorier och begrepp kommer användas för att analysera resultatet av vår undersökning. Först lyfter vi kommunikationsteoretiska begrepp ur Arne Malténs (1998) Kommunikation och konflikthantering - en introduktion och till sist lyfter vi begreppen digital natives och digital immigrants.

3.1 Kommunikationsteori

Kommunikationsteori är ett verktyg för att beskriva, tolka, förklara och strukturera samspelet i ett samtal (Maltén 1998. 44). Signaler och tolkningar är två olika delar av samspelet i samtal som är viktiga för att undvika misslyckanden i kommunikationen. Det är viktigt att det budskap som skickas ut av sändaren tolkas på rätt sätt av mottagaren (Maltén 1998. 13). Användandet av verbala signaler är detsamma som användandet av ord, både i skrift och tal. Ord kan vara neutrala eller känslomässigt laddade. Ett ords innebörd kan vara allmänt erkänt, kulturellt omfattat eller av privat natur. Verbala signaler kan tolkas på olika sätt eller ha olika innebörd, till exempel beroende på individens kulturella bakgrund eller dialekt. Maltén (1998, 33) lyfter vikten av att sändaren anpassar sina verbala signaler till mottagaren. Även användandet av skrift- och talspråk tolkas olika beroende på vem mottagaren av signalerna är (Maltén 1998, 33). För att innebörden av verbala signaler ska komma fram använder sändaren av budskapet även icke verbala signaler. Med icke verbala signaler syftar Maltén (1998, 33) på kroppsspråk med ansiktsuttryck, minspel och gester inkluderat, men även betoning, röststyrka, tonläge och tempo på de verbala signalerna.

Kroppsspråket är extralingvistiskt, det vill säga ett komplement till det språkliga uttrycket. Det kan även kallas för ett stödspråk till det verbala språket. Vid medvetet kroppsspråk är signalerna kontrollerbara och inkluderar exempelvis gester, mimik och kroppshållning. Gester kan vara universella, allmänt omfattande och nationellt kulturbundna. Omedvetet kroppsspråk är

16

okontrollerbart, till exempel rodnad eller ansiktsblekhet. Speciella kroppsspråk är en kategori som behandlar olika sorters teckenspråk. Detta kan vara teckenspråk för hörselskadade men även teckenspråk som används av militär eller dykare (Maltén 1998, 34). Symboliska signaler är en slags sedvänja, snarare än kroppsspråk. Symboliska signaler är allt från Winston Churchills segertecken, V-tecknet, till märken och emblem som markerar någon form av tillhörighet. Andra exempel är hur vi beklagar sorgen vid någons bortgång samt tar med presenter när vi blir bortbjudna. Det finns även statussymboler som skickar ut en signal om att man uppbär en viss ekonomisk standard (Maltén, 1998, 36).

För att mottagaren ska kunna tolka signalerna som sändaren skickar måste parterna som kommunicera använda sig av kodning och avkodning. När man sänder ut ett budskap kodar sändaren detta. Mottagaren ska i sin tur avkoda och tolka det budskapet. Kodning och avkodning påverkas av faktorer som personlighet, erfarenheter, aktuell sinnesstämning, attityder etcetera. När det blir kommunikationsmisslyckanden beror det ofta på feltolkningar, alltså att avkodningen har blivit fel. Stora delar av budskapet förs oftast över med hjälp av icke verbala signaler. Får man inte ta del av dessa icke verbala signaler är sannolikheten för en feltolkning av budskapet större (Maltén 1998, 13–14).

3.2 Digital immigrants och digital natives

I Hoffman, Lutz och Meckels (2014, 154) studie Digital Natives or Digital Immigrants? The Impact of User Characteristics on Online Trust definierar de vilka människor som är digital natives och digital immigrants. Digital immigrants, eller digitalt invandrade, har inte växt upp med internet och digitala verktyg som en naturlig del av livet, utan det har tillkommit under en senare period av deras liv. Dessa är födda innan 1980-talet och använder sig främst av traditionella användningsområden, exempelvis e-post, nyheter, shopping och bankärenden. De är mer passiva och mindre experimentella i sitt användande av digitala verktyg. Digital natives, eller digitalt infödda, har goda erfarenheter av digitala verktyg och internet. De är födda efter 1980-talet och är främst användare av sociala medier, bloggar, Twitter men även de tidigare nämnda traditionella användningsområdena. Digitalt infödda interagerar mer på nätet och skapar profiler på flera olika

17

plattformar. De är även mer öppna med att dela med sig av tankar och idéer och de är mer experimentella i sitt användande av digitala verktyg.

3.3 Sammanfattning

Med utgångspunkt i dessa teorier och begrepp vill vi analysera vår empiri och nå en ökad förståelse för varför vissa digitala verktyg har högre kvalité än andra samt varför det finns olika för- och nackdelar med olika digitala verktyg. De ger även en förklaring till varför uppfattningen om användandet av digitala verktyg kan variera mellan åldersgrupperna.

Kommunikationsteori förklarar viktiga delar för att uppnå god kommunikation mellan två parter. Vi kommer använda kommunikationsteori som en förklaringsmodell till varför kommunikation vid digital vägledning kan upplevas som mer eller mindre effektiv. Kommunikationsteorin kommer också användas som en förklaringsmodell till varför vissa digitala verktyg upplevs hålla en högre kvalité än andra. Ett digitalt verktyg som videosamtal ger möjlighet till att ta del av flera icke verbala signaler än vad mejl gör, vilket kan tala för att videosamtal bör hålla högre kvalité än mejl.

Begreppen digitalt infödda och digitalt invandrade ger oss möjligheten att jämföra och förklara varför olika grupper kan uppleva digital vägledning annorlunda. I vår undersökning ger de en förklaringsmodell för varför studie- och yrkesvägledare i skilda åldrar använder sig av olika digitala verktyg, samt varför de kan ha skiftande upplevelser kring kvalitén på digital vägledning.

18

4. Metod

I detta avsnitt redogör vi för vårt metodval. Vi lyfter hur vi har gått tillväga i vårt urval av informanter och beskriver vår datainsamlingsmetod samt vår analysmetod. Avslutningsvis lyfts vetenskapsrådets etiska ställningstaganden och hur vi har gått tillväga för att följa dessa.

4.1 Metodval

Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod och genomfört en enkätbaserad studie. Den har genomförts som en survey, alltså att respondenterna läser och svarar på enkätfrågorna själva utan vår närvaro (Larsen 2018, 68). Det finns flera anledningar till att vi har valt att genomföra en enkätundersökning. Dels ville vi försöka nå respondenter över hela Sverige, vilket är mycket lättare att göra om man använder sig av enkäter än om vi skulle använda oss av en kvalitativ metod. Men dels har vi även respekt för det nuvarande läget i Sverige och smittspridningen av Covid-19. Vi vill så långt det går undvika att resa och träffa folk om vi inte behöver det.

Eftersom vårt syfte är att undersöka vilka verktyg som används i digital vägledning samt vilka för- och nackdelar som medföljer och att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelse av kvalitén på vägledning som genomförs med hjälp av digitala verktyg, är metodvalet ändamålsenligt. För att kunna ta reda på vilka verktyg som används i digital vägledning krävs en större svarsmängd, och därför valde vi att göra en enkätundersökning även om vi inte kommer att kunna generalisera våra resultat på grund av urvalet.

Enkätundersökningen gjordes i Google Frågeformulär med totalt 17 frågor varav två öppna frågor, 12 stängda frågor med givna svarsalternativ, en flervalsfråga och en för övriga kommentarer. Stängda frågor kan ses både som en fördel och nackdel med enkäter. Nackdelen är den att svarsalternativen är begränsade och bara så nyanserade som skaparen av enkäten tillåter och riskerar därmed att missa olika perspektiv och synvinklar. Fördelen är bland annat att det kan vara

19

enklare att besvara en fråga med givna svarsalternativ och på så sätt ökar svarsfrekvensen. Dessutom minimerar stängda frågor mängden oanvändbar information som kan komma med öppna frågor.

4.2 Urval av informanter

Vår population för undersökningen var studie- och yrkesvägledare i Sverige. Under arbetets gång insåg vi att det var svårt att genomföra ett traditionellt sannolikhetsurval eftersom vi inte har tillgång till ett register av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Sverige. Vi hade kunnat välja att undersöka ett län eller en specifik skolform men vi hade en ambition av att ha en stor räckvidd och undersöka flera olika verksamheter och hela Sverige. Eftersom vi var begränsade i tid valde vi att göra ett bekvämlighetsurval och använda ett forum för studie- och yrkesvägledare på Facebook som tillvägagångssätt för att nå våra respondenter. På grund av att vi inte använder oss av ett sannolikhetsurval blev vårt urval inte representativt för populationen och därmed är syftet inte att generalisera resultaten (Larsen 2009, 38). Det finns ett flertal problematiska aspekter med att vi valde att använda oss av bekvämlighetsurval samt att nå våra respondenter via ett internetforum som vi kommer diskutera närmare.

När enkäten skickades ut hade forumet 3403 medlemmar. Vi strävade mot att få 100 svar på enkäten och av dessa 3403 medlemmar fick vi 88 respondenter - svarsprocenten blev därför 2,6 procent. Svarsfrekvensen kan därmed sägas vara väldigt låg vilket kan ha orsakats av flera saker. Något vi har haft i åtanke gällande vårt tillvägagångssätt är att det krävs ett aktivt användande av Facebook för att nås av enkäten. Det finns en risk att de flesta gruppmedlemmar aldrig har sett vårt inlägg vilket bidrar till den låga svarsfrekvensen. Vi hade dessutom på grund av urvalsmetoden inte möjlighet att påminna gruppen på något effektivt sätt.

Det är alltid upp till respondenten att välja att delta i en enkät. Vi behövde förlita oss på gruppmedlemmarnas deltagande utifrån intresse och god vilja, eftersom vi valde att skicka ut enkäten till en grupp med studie- och yrkesvägledare snarare än enskilda inbjudningar. Vårt tillvägagångssätt kan också tänkas ha bidragit till en viss urvalsbias, alltså att våra respondenter har ett samband med de undersökta variablerna (SCB, 2020). I vårt fall är sambandet mellan Facebook och användandet av digitala verktyg och digital vägledning. Det enda vi faktiskt visste om våra

20

respondenter innan de besvarade enkäten var att de använde Facebook, vilket innebär att de redan använder ett digitalt medel i sin vardag eller arbete. Detta kan medföra att respondenterna har en positiv inställning till digital vägledning eftersom de redan frivilligt använder andra digitala medel. Det kan tänkas att det varit till vår fördel då ett aktivt medlemskap i gruppen också förutsätter ett visst engagemang och därmed kan ha påverkat svarsfrekvensen på vår enkät positivt.

Utöver en låg svarsfrekvens samt ett icke representativt urval måste vi också lyfta risken för mätfel. Slumpmässiga mätfel är när ett svar råkar bli något annat än det som stämmer med verkligheten. Systematiska mätfel uppstår om många feltolkar en fråga, eftersom svaren kommer utgå från en felaktig tolkning av frågan (SCB, 2020). I vår undersökning finns det en risk för systematiska fel, då vi inte har definierat vad vi menar med kvalité och de olika digitala verktygens innebörd.

Utöver det externa bortfallet fanns även ett visst internt bortfall. Av de 88 respondenterna fick vi på de två öppna frågorna 81 respektive 82 svar. Övriga frågor besvarades av samtliga respondenter. Könsfördelningen mellan respondenterna var 79 kvinnor och 9 män, dvs 89,8 procent kvinnor och 10,2 procent män. Det är en relativt representativ fördelning jämfört med de 2650 verksamma studie- och yrkesvägledare i Sveriges samtliga skolformer 2019/2020, där 82,4 procent är kvinnor och 17,6 procent är män (Skolverket 2020). Främst ville vi undersöka utbildade studie- och yrkesvägledare men med urvalsmetoden vi valde gick det inte att garantera att alla svarande var utbildade. Därför fanns alternativet att besvara enkäten även om man inte var utbildad studie- och yrkesvägledare så att vi kunde bortse från dessa svar i vårt resultat.

4.3 Datainsamling

Med utgångspunkt i våra frågeställningar och tidigare forskning utformade vi våra enkätfrågor (se bilaga 1). När vi kom fram till vilka frågor vi ville ställa så gjorde vi en liten förstudie där vi bad några kurskamrater att svara på enkäten och ge oss feedback. Därefter omformulerade vi frågorna efter behov eftersom det är viktigt i en enkät att frågorna är relevanta, tydliga och enkelt formulerade.

I enkäten frågar vi om upplevelsen av de digitala vägledningsverktygen sms, chatt, mejl, telefonsamtal, videosamtal och nätbaserade samtal men även om digital vägledning generellt. Vi

21

frågar om dessa verktyg för att besvara vår första frågeställning (Vilka digitala verktyg är vanligast förekommande vid vägledning på distans?) och eftersom dessa är de vanligaste förekommande digitala verktygen i tidigare forskning om digital vägledning. Frågan om digital vägledning generellt avser att besvara vår andra frågeställning (Hur upplever studie- och yrkesvägledare kvalitén på digital vägledning?). Sedan frågar vi även om de upplevda för- och nackdelarna med digital vägledning för att besvara vår tredje frågeställning (Vilka för- och nackdelar upplever studie- och yrkesvägledare med dessa digitala vägledningsverktyg?). I frågan om vilka digitala vägledningsverktyg respondenterna använder finns valet att skriva fritt och lägga till verktyg utöver de som vi omnämner i enkäten.

Enkätens stängda frågor är både ja-och-nej-frågor och frågor med en ordinalskala. Enligt Ejlertsson (2014, 93) går det i ordinalskalor att rangordna respondenternas inställning till en viss fråga och till vilken grad deras subjektiva upplevelse överensstämmer med frågan. I enkäten har ordinalskalan ett spann mellan “Mycket dålig kvalité” och “Mycket god kvalité” med sex olika svarsalternativ plus ett svarsalternativ “Använder inte/Ingen uppfattning” där respondenten inte tar ställning. Vi gjorde ett medvetet val att inte benämna hela skalan av svarsalternativ för att lämna rum för respondentens egen uppfattning. Det var också ett medvetet val att ha ett jämnt antal svarsalternativ eftersom det finns en tendens att med ett ojämnt antal svarsalternativ att respondenter ställer sig i mitten av skalan och på så sätt håller sig neutrala (Ejlertsson 2014, 82). Valet att ha med ett icke-alternativ gjordes först och främst för att de respondenter som inte använder ett visst digitalt verktyg inte skulle ta ställning till det men också för respondenter som inte hade någon uppfattning.

De öppna frågorna behandlar fördelar och nackdelar med digital vägledning. Dessa frågor lät vi vara öppna eftersom vi var intresserade av den subjektiva upplevelsen. Varje individ tänker olika kring frågan och om vi skulle gett svarsalternativ hade de blivit för många. På grund av att dessa frågor efterfrågade fördjupade svar behövde de kodas och tematiseras i efterhand.

4.3.1 Validitet och reliabilitet

Ejlertsson (2014, 107–112) skriver om validitet och reliabilitet i förhållande till kvantitativa undersökningar. Validitet i enkätfrågor handlar om deras förmåga att mäta det de avser att mäta. Det finns olika former och sätt att mäta validitet på och det kan ses som ett sorts kvalitetskrav på studien. Det kan handla om hur undersökningens frågeställningar och teoretiska anknytning har

22

omformulerats till enkätfrågor för att lyckas att besvara frågeställningarna. I detta avseende har vår undersökning uppnått en viss validitet.

Reliabilitet handlar om tillförlitlighet och huruvida resultatet i undersökningen blir likgiltigt om man upprepar undersökningen (Ejlertsson 2014, 107). Det betyder att enkätfrågorna ska vara formulerade på ett sådant vis att de besvaras likadant av samma personer vid upprepade tillfällen och i olika sammanhang (Ejlertsson 2014, 111). Vi har inte haft möjligheten att utföra vår undersökning två gånger och på så sätt mäta reliabiliteten. Reliabilitet i vår studie skulle innebära att någon annan skulle kunna använda vår enkät och få samma eller liknande resultat. Med vår urvalsmetod i åtanke är det komplicerat att genomföra undersökningen på samma sätt igen eftersom vi inte vet vilka individer som svarat. Dessutom har vi lagt ett litet fokus på den rådande pandemin världen och i Sverige som kan ha påverkat vårt resultat.

4.4 Analysmetod

Vi valde att använda oss av två analysmetoder. Eftersom vår enkät innehåller både öppna och stängda frågor ansåg vi att det krävdes mer än en metod för att analysera vår empiri. För att utreda de svar vi fick på våra stängda frågor med svarsalternativ använde vi bivariat analys. Med utgångspunkt från en bivariat analys vill vi undersöka samband mellan två variabler och åskådliggöra hur sambandsriktningen mellan variablerna skulle kunna förklaras. Vi kommer använda oss av korstabeller som analysform. Populationen består av studie- och yrkesvägledare inom olika verksamheter och i olika åldrar och vi vill urskilja mönster kopplade till erfarenheter av och uppfattningar om kvalité på olika digitala verktyg (Larsen 2018, 92).

För att analysera empirin från våra öppna enkätfrågor valde vi att använda innehållsanalys. Vi sammanställde svaren från våra öppna frågor för att lättare skulle kunna identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader. Vi har kodat svaren genom att märka ut nyckelbegrepp, till exempel flexibilitet, tillgänglighet, kroppsspråk och personliga möten. Därefter har vi kategoriserat koderna i olika teman. Våra teman är fördelar med digital vägledning och nackdelar med digital vägledning. Vi har därefter tittat på datamaterialet för att identifiera meningsfulla mönster. Dessa mönster har vi sedan analyserat i relation till tidigare forskning, teorier och begrepp (Larsen 2018, 160).

23

Vi kommer knyta an vårt resultat till de teoretiska begrepp och förklaringsmodeller som vi tidigare har lyft i uppsatsen. Detta för att öka trovärdigheten och komma fram till olika förklaringar till resultatets utfall (Larsen 2009, 69). För att kunna tillämpa det har vi valt att även använda den tidigare forskning som belysts och som har varit relevant för studiens frågeställningar.

4.5 Etiska ställningstaganden

Vi har utgått från Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning när vi genomförde vår studie. Vi kommer förtydliga hur vi har gått tillväga för att följa var och ett av dessa krav.

Informationskravet innebär att vi som genomför studien ska informera de som är berörda av vår studie om vår undersöknings syfte (Vetenskapsrådet 2002, 7). Vi har följt denna princip genom att vi informerade våra informanter om vår undersöknings syfte i det missivbrev som vi använde när vi skickade ut enkäten i Facebook-forumet. I vår enkät inleder vi med en informationsruta som också informerar om undersökningens syfte. Samtyckeskravet syftar till att deltagare i en undersökning har rätt till att själva bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002, 9). När vi skickade ut vår enkät informerade vi i medföljande missivbrev att deltagandet var helt frivilligt.

Konfidentialitetskravet innebär att de uppgifter vi innehar om alla som deltar i undersökningen ska ges största möjliga konfidentialitet samt att personuppgifter ska förvaras på ett sätt så att obehöriga inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådet 2002, 12). I vår undersökning råder fullständig anonymitet. Svaren på enkäten förvaras på ett sätt som gör att ingen obehörig kan komma åt de svar som lämnats in. Nyttjandekravet innebär att uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002, 14). De uppgifter vi har samlat in som empiri till vår undersökning används inte i något annat sammanhang.

24

5. Resultat

I detta kapitel redovisas resultatet av den genomförda enkätundersökningen. Vi börjar med att kort presentera bakgrundsinformation om våra respondenter. Därefter redovisar vi vilka verktyg som används mest av våra respondenter samt hur Covid-19 har påverkat användandet av digitala verktyg. Sedan redogör vi för hur kvalitén av de olika verktygen upplevs. Till sist redovisas de för- och nackdelar som våra svarande lyfter. Vi avslutar med en sammanfattning. Stapeldiagrammen beskriver fördelningen för totalen och tabellerna beskriver svarsfördelningen mellan åldrarna.

5.1 Bakgrundsinformation

När empirin var insamlad uppgick antalet besvarade enkäter till 88 och resultatet baseras därmed på 88 svar. 79 av svarande studie- och yrkesvägledare är kvinnor och nio svarande är män. De svarande bestod av 29 stycken i åldrarna 20 - 30, 32 i åldrarna 31 - 40, 16 i åldrarna 41 - 50, nio i åldrarna 51 - 60 och två är över 61 år gamla (tab. 1).

Tabell 1. Ålder och kön.

Ålder Total 20 - 30 31 - 40 41 - 50 51 - 60 61+ Kön Kvinna 25 29 15 9 1 79 Man 4 3 1 0 1 9 Total 29 32 16 9 2 88

25

Av de svarande arbetar 26 inom grundskola, 29 inom gymnasieskola, 18 inom Komvux/Vuxenutbildning, 13 inom eftergymnasial utbildningsanordnare och 11 inom annan verksamhet. Några av våra svarande arbetar inom flera skolformer inom samma tjänst (fig. 1). Alla svarande är utbildade studie- och yrkesvägledare (fig. 2).

Fig. 1. Verksamheter

26

5.2 Användandet av digitala verktyg

För att besvara vår första frågeställning frågade vi vilka digitala verktyg som respondenterna använder. I figuren nedan (fig. 3.) ser vi tydligt att mejl och telefonsamtal är de vanligaste förekommande digitala verktygen hos våra respondenter. Endast närmare hälften av våra respondenter använder sig av verktyget chatt.

Fig. 3. Användare av olika digitala verktyg

Utöver de förutbestämda svarsalternativen fanns det även möjlighet att fritt ange andra verktyg. Av våra svarande var det 10 som angav andra verktyg. Bland dessa uppgavs digitala verktyg för att mötas och samtala online, exempelvis Google Meet och Microsoft Teams. Andra respondenter svarade att de använde olika lärplattformar till exempel Google Classroom och InfoMentor. En respondent svarade att hen använder olika digitala informationssidor som hemsidor för antagning, gymnasie- och vuxenutbildning. En annan svarade att hen använde Instagram och en tredje hade skapat en egen hemsida.

27

5.2.1 Skriftliga verktyg

Nedan redovisar vi resultatet över vilka åldersgrupper som använder olika skriftliga digitala verktyg (tab. 2 - 4). Av de totalt 53 som använder SMS är det till antalet flest i de yngre åldrarna men även i de äldre åldrarna är det fler som använder SMS än inte.

Tabell 2. Användandet av SMS uppdelat på ålder

Ålder Total 20 - 30 31 - 40 41 - 50 51 - 60 61+ Använder Sms Ja 16 22 8 5 2 53 Nej 13 10 8 4 0 35 Total 29 32 16 9 2 88

Andelen som använder chatt är lite större i åldersgruppen 31 - 40 än i de andra åldersgrupperna där ungefär hälften använder verktyget. Totalt sett är det framförallt de två yngre åldersgrupperna som använder sig av chatt eftersom 35 av totalt 46 tillhör åldern 20 - 40 (tab. 3.).

Tabell 3. Användandet av chatt uppdelat på ålder

Ålder Total 20 - 30 31 - 40 41 - 50 51 - 60 61+ Använder Chatt Ja 15 20 7 3 1 46 Nej 14 12 9 6 1 42 Total 29 32 16 9 2 88

28

Tabell 4 visar att nästan alla respondenter använder sig av verktyget mejl. Anmärkningsvärt är det att de tre respondenter som anger att de inte använder mejl tillhör de två yngre åldersgrupperna.

Tabell 4. Användandet av mejl uppdelat på ålder

Ålder Total 20 - 30 31 - 40 41 - 50 51 - 60 61+ Använder Mejl Ja 28 30 16 9 2 85 Nej 1 2 0 0 0 3 Total 29 32 16 9 2 88

5.2.2 Verbala verktyg

Här nedan redovisar vi resultatet över användandet av digitala verbala verktyg uppdelat på åldersgrupper. Användandet av telefonsamtal är stort bland våra respondenter, totalt 84 av 88 använder det och användandet är jämnt fördelat mellan åldersgrupperna (tab. 5.).

Tabell 5. Användandet av telefonsamtal uppdelat på ålder

Ålder Total 20 - 30 31 - 40 41 - 50 51 - 60 61+ Använder Telefonsamtal Ja 28 31 15 8 2 84 Nej 1 1 1 1 0 4 Total 29 32 16 9 2 88

29

Lite mer än hälften av våra svarande använder videosamtal i sitt yrke (tab. 6.). Det finns en tendens i de yngre åldrarna att använda videosamtal i större utsträckning, dock är det nästan hälften av respondenterna i åldern 20 - 30 som inte använder det och hälften mellan 41 - 50 som gör det.

Tabell 6. Användandet av videosamtal uppdelat på ålder.

Ålder Total 20 - 30 31 - 40 41 - 50 51 - 60 61+ Använder Videosamtal Ja 17 22 8 3 0 50 Nej 12 10 8 6 2 38 Total 29 32 16 9 2 88

Ungefär två tredjedelar av respondenterna använder sig utav nätbaserade samtal (tab. 7.) och andelen som använder respektive inte använder det är ganska jämnt fördelat mellan åldersgrupperna. De två respondenter som tillhör åldersgruppen 61+ använder sig utav nätbaserade samtal.

Tabell 7. Användandet av nätbaserade samtal uppdelat på ålder.

Ålder Total 20 - 30 31 - 40 41 - 50 51 - 60 61+ Använder Nätbaserade samtal Ja 19 24 10 7 2 62 Nej 10 8 6 2 0 26 Total 29 32 16 9 2 88

30

5.2.3 Covid-19

Eftersom smittspridningen av Covid-19 har förändrat förutsättningarna att arbeta med vägledning var vi intresserade av att se huruvida pandemin har påverkat användandet av digitala verktyg. Majoriteten av svarande använder digitala verktyg mer eller mycket mer än tidigare. En liten del av våra svarande använder digitala verktyg lika mycket som tidigare och en svarande använder digitala

verktyg mindre än tidigare (fig. 4).

Fig. 4 Covid-19 påverkan på användandet

5.3 Kvalitén av digitala verktyg

Utifrån vår frågeställning om den upplevda kvalitén på olika digitala verktyg ställde vi frågor i vår enkät om den upplevda kvalitén för sms, chatt, mejl, telefonsamtal, videosamtal och nätbaserade samtal. Vi ställer även frågan om uppfattningen kring den generella upplevelsen av kvalité på digital vägledning.

31

5.3.1 Skriftliga verktyg

Kvalitén på SMS upplevs till större del vara dålig eller ganska dålig av de som använder verktyget (fig. 5). Av dem som använder chatt upplevs kvalitén bättre än för SMS, men flest svarar att kvalitén av chatt upplevs ganska dålig (fig. 6).

Fig. 5 Kvalité på SMS

Fig. 6 Kvalité på chatt

Där är fler som upplever att kvalitén på mejl är bättre än på SMS och chatt. Däremot tycker flest svarande att kvalitén på mejl är ganska dålig (fig. 7). De skriftliga verktygen upplevs främst hålla

32

en dålig eller ganska dålig kvalité varav mejl är det skriftliga verktyg som flest anser hålla en bättre kvalité än de övriga skriftliga verktygen.

Fig. 7 Kvalité på mejl

5.3.2 Verbala verktyg

I de tre följande diagrammen redovisas resultatet över den upplevda kvalitén av verbala verktyg. Nästan alla våra svarande använder sig utav telefonsamtal och majoriteten upplever att det håller ganska god eller god kvalité.

33 Fig. 8 Kvalité på telefonsamtal

Det är färre respondenter som använder videosamtal och nätbaserade samtal än telefonsamtal men majoriteten av användarna av dessa verktyg upplever att de håller ganska god, god eller mycket god kvalité. Ingen respondent upplever att något av dessa två verktyg är mycket dåligt och endast två upplever att videosamtal håller dålig kvalité.

Fig. 9 Kvalité på videosamtal

34

De verbala verktygen upplevs generellt av våra respondenter hålla en bättre kvalité än de skriftliga verktygen. Märkbart är att användarna av videosamtal verkar ha nästan enbart goda upplevelser utav det.

5.3.3 Generell upplevelse

Vägledning med digitala verktyg upplevs av våra svarande främst som ganska god eller god, där respektive svarsalternativ har 27 svarande. Den generella kvalitén upplevs som mycket god av 11 svarande, 20 svarande upplever den som ganska dålig och två upplever den som dålig (fig. 11). Av våra respondenter är det överlag svarande från de yngre åldersgrupperna 20 - 40 som upplever kvalitén som god i förhållande till de äldre åldersgrupperna som upplever att den är sämre.

35 Tabell 8. Generell upplevd kvalité uppdelat på ålder.

Ålder 20 - 30 31 - 40 41 - 50 51 - 60 61+ Generell kvalité Använder inte/Ingen uppfattning 1 0 0 0 0 Dålig 0 0 1 1 0 Ganska dålig 6 6 4 2 2 Ganska god 8 12 4 3 0 God 8 12 4 3 0 Mycket god 6 2 3 0 0 Total 29 32 16 9 2

5.4 För- och nackdelar

Utifrån vår frågeställning om för- och nackdelar kring användandet av digitala verktyg vid vägledning ställde vi två öppna frågor till våra respondenter där de hade möjlighet att fritt beskriva sina upplevelser av användandet av digitala verktyg.

5.4.1 Fördelar

De två mest förekommande fördelarna som våra informanter lyfte i sina svar var den ökade tillgängligheten och flexibiliteten med att använda digitala verktyg. Tidigare hinder för att få tillgång till vägledning försvinner. Några lyfter att sjukdom inte alltid behöver leda till inställda

36

samtal om man är pigg nog att ha mötet över telefon. Vissa som arbetar på flera olika skolor menar på att de är tillgängliga för alla sina elever hela tiden genom de digitala verktygen. Samt nu när stora delar av undervisningen sker på distans finns tillgången till vägledning kvar. Vidare lyfter vägledarna att den ökade tillgängligheten har lett till att de når grupper som de tidigare inte har nått. Hemmasittare är en av dessa grupper som plötsligt kan få tillgång till vägledning. Men även de som är intresserade av en utbildning som de bor en bit ifrån kan lättare få kontakt med vägledaren på berörd utbildning.

Andra fördelar som våra svarande lyfter är att digital vägledning är enkelt både för vägledare och elev. Dels på grund av att det är ett smidigt sätt att arbeta på, dels för att det blir mer lättsamt än att kallas in till ett samtal. Flera respondenter menar även på att det är ett snabbt och effektivt arbetssätt. Det skapar större möjligheter att hjälpa sökande med kortare frågor eller ärenden, samtidigt som man har möjlighet och tid över för att hjälpa fler elever. Det sparar dessutom tid för både vägledare och elev att inte behöva transportera sig till och från fysiska möten. Till sist lyfter flertalet fördelen med att eleven hinner reflektera i lugn och ro innan denna svarar samt att när man har reflekterat färdigt kommer man oftare tillbaka på grund av tillgängligheten med digitala verktyg, än om man ska behöva boka ett nytt fysiskt möte.

5.4.2 Nackdelar

Våra svarande lyfte ett antal nackdelar med att vägledning sker via digitala verktyg. Många uttryckte en avsaknad av personkontakt i samtalen. När man vid de flesta digitala verktyg inte kan ta del av kroppsspråk, ansiktsuttryck och blick blir det svårt att läsa av sökandens behov. Det leder oftare till missuppfattningar mellan samtalspartnerna.

Detta leder i sin tur till att samtalen ofta får en ytlig karaktär och att det informativa står i fokus. Det blir sällan vägledning på djupet utan endast enklare och mer informativa ärenden som kan avverkas via digitala verktyg. Samtalen upplevs även hålla en sämre kvalité än de som kan genomföras vid fysiska möten. En annan stor nackdel som flera svarande nämner är att man inte når alla sökande. Det finns alltid en grupp som drabbas av att man inte finns tillgänglig för fysiska möten. Det kan vara personer som har dålig vana av digitala verktyg, personer som är svaga i det svenska språket men även individer som inte är bekväma med att tala i telefon.

37

5.5 Sammanfattning

Det är värt att en extra gång nämna att våra resultat inte är generaliserbara eller att vi försöker tala för en större population än våra 88 respondenter. Våra svarande använder främst mejl och telefonsamtal som verktyg vid digital vägledning. Det verktyg som används minst är chatt. Andra verktyg som används utöver de vi frågade om i enkäten är lärplattformar och informativa hemsidor. Smittspridningen av Covid-19 har lett till en större användning av digitala verktyg, även om det finns några som använde digitala verktyg i stor utsträckning sedan tidigare.

De skriftliga verktygen upplevs främst hålla en dålig eller ganska dålig kvalité. Av de skriftliga verktygen är mejl det som flest anser hålla en bättre kvalité än övriga skriftliga verktyg. Av de verbala verktygen upplevs videosamtal hålla bäst kvalité men även telefonsamtal och nätbaserade samtal upplevs hålla god kvalité. I allmänhet upplever respondenterna att de verbala verktygen håller bättre kvalité än de skriftliga. Den generella upplevelsen av digital vägledning är att det håller en ganska god eller god kvalité. Det är främst yngre som upplever kvalitén som god och äldre som upplever kvalitén som dålig.

Vanligt förekommande fördelar med digital vägledning som våra svarande framhåller är tillgänglighet, flexibilitet, effektivitet, enkelhet och att man når fler målgrupper. Nackdelar som flertalet av våra respondenter lyfter är avsaknad av personlig kontakt och kroppsspråk som leder till missuppfattningar. Ytterligare nackdelar är att digital vägledning blir ytlig och informativ samt att vissa målgrupper är svårare att nå.

38

6. Analys

I detta kapitel analyserar vi vårt resultat i relation till den tidigare forskningen som vi har presenterat i tidigare kapitel samt våra teoretiska förklaringsmodeller, kommunikationsteori och digitalt infödda & digitalt invandrade. Resultatet analyseras och redovisas tematiskt på samma vis som i resultatdelen. I detta kapitel ämnar vi besvara vår undersöknings frågeställningar som är följande: “Vilka digitala verktyg är vanligast förekommande vid vägledning på distans?”, “Hur upplever studie- och yrkesvägledare kvalitén på digital vägledning?” och “Vilka för- och nackdelar upplever studie- och yrkesvägledare med dessa digitala vägledningsverktyg?”.

6.1 Användandet av digitala verktyg

Digital vägledning skapar många nya möjligheter för vägledningsprofessionen. Utvecklingen och breddandet av den digitala vägledningen har på olika sätt och av olika anledningar halkat efter i jämförelse med andra branscher (Bright 2015). Det görs dock framsteg och digital vägledning blir en allt mer naturlig del i yrket som studie- och yrkesvägledare. I de studier vi refererat till i kapitlet om tidigare forskning framhålls vikten av digitala verktyg i vägledningen. Studierna framhåller vidare att dagens vägledare behöver ha en viss kompetens inom området för att kunna utföra sitt arbete (Vuorinen m.fl. 2011). Inte minst, tänker vi, i tider som dessa behöver vägledning kunna bedrivas digitalt och online när vi helst inte ska träffas fysiskt på grund av Covid-19.

I vår undersökning framkommer det att majoriteten av vägledarna använder digital vägledning mycket mer nu på grund av situationen som uppstått med Covid-19 och att samtliga respondenter använder sig utav digital vägledning på ett eller flera sätt. Det kan utifrån tidigare forskning förklaras med att det krävs att dagens vägledare att har kompetens inom IKT och digitala verktyg för att kunna utföra sitt arbete (Vuorinen m.fl. 2011). De mest förekommande verktygen bland våra respondenter var mejl och telefonsamtal, vilka kan räknas in i de traditionella

39

användningsområdena av digitala medel som används av både digitalt infödda och digitalt invandrade (Hoffman m.fl. 2014). Samma teori kan även vara en förklaring till varför chatt är det minst förekommande verktyget bland våra svarande, eftersom det enligt Hoffmans teori är framför allt är digitalt infödda som använder sig utav liknande digitala medel. Majoriteten av respondenterna som använder sig av chatt kan räknas till gruppen digitalt infödda (Hoffman 2014).

En förklaring till att de verbala verktygen används i större utsträckning kan vara att de öppnar upp möjligheten för fler kommunikationssignaler att sändas och tas emot. Bortsett från de mer traditionella verktygen telefonsamtal och mejl används både nätbaserade samtal och videosamtal av majoriteten av våra svarande. I nätbaserade samtal har vägledaren chansen att höra tonfall hos den sökande och i videosamtal tillkommer möjligheten att se kroppsspråk och ansiktsuttryck som är viktiga delar i att tolka budskapet som den sökande sänder (Maltén 1998).

6.2 Kvalitén av digitala verktyg

Kvalité kan vara komplicerat att mäta i vägledning eftersom upplevelsen kan skilja sig åt beroende på vem man frågar (Hooley & Rice 2019). Vår undersökning har fokuserat på vägledarens subjektiva upplevelse på kvalitén av digital vägledning i vägledningens snäva bemärkelse. Våra respondenter är ense om att de olika skriftliga verktygen som de använder håller en sämre kvalité än de verbala verktygen. Detta kan tolkas som att det beror på att de skriftliga verktygen inte ger och skickar tillräckliga signaler i kommunikationen. De skriftliga verktygen innehåller endast verbala signaler i form av skrift och ord vilket gör att de kan vara svåra att tolka och avkoda (Maltén 1998). Avsaknaden av de icke verbala signalerna såsom kroppsspråk och tonfall försämrar kvalitén och det kan uppstå fler feltolkningar och kommunikationsmisslyckanden.

Med samma förklaringsmodell för varför de skriftliga digitala verktygen upplevs hålla relativt dålig kvalité kan vi tolka respondenternas uppfattningar om de verbala verktygens högre kvalité. Detta är eftersom de verbala verktygen kan förmedla både verbala signaler och icke verbala signaler. Ett telefon- eller nätbaserat samtal innehåller både ord, verbala signaler, och tonfall det vill säga icke verbala signaler. Videosamtal innehåller också båda typerna av signaler men ännu fler icke verbala signaler eftersom möjligheten att se kroppsspråk, ansiktsuttryck och mimik finns. Desto fler signaler som skickas och kan tolkas underlättar avkodningen i kommunikationen, vilket

40

i sin tur leder till färre kommunikationsmisslyckanden (Maltén 1998, 33). Detta kan vara en förklaring till att de verbala verktygen upplevs som generellt bättre än de skriftliga bland våra respondenter.

6.3 För- och nackdelar

En av de största nackdelarna som forskningen lyfter med att vägleda över digitala verktyg är avsaknaden av kroppsspråk, ansiktsuttryck och blickar. Artikeln Online career counseling at Capella University: Advantages, challenges, and opportunities är en studie som lyfter dessa nackdelar med digital vägledning (Balke m.fl. 2017, 54). Flera av de nackdelar som våra svarande lyfter i de öppna frågorna handlar om att det lätt kan bli missuppfattningar samt att det är svårt att vägleda när man inte sitter i samma rum som den sökande. Detta sker eftersom man går miste om bland annat kroppsspråk och blickar samt tonfall om man samtalar i skrift. Detta är i linje med vad kommunikationsteorin uttrycker krävs för en god kommunikation utan missförstånd. För att budskap ska kunna avkodas på ett korrekt sätt krävs det att mottagaren ska kunna ta del av alla signaler, inklusive de icke verbala signalerna (Maltén 1998, 33).

Balke lyfter fram fördelarna med vägledning på distans via digitala tjänster. Framförallt belyser de fördelarna med en ökad tillgång, utökade tjänster, anpassat innehåll och effektiv relationsuppbyggnad (Balke m.fl. 2017, 53). Detta kongruerar med vad våra respondenter svarade. De menar att den ökade tillgängligheten och flexibiliteten är de största fördelarna med digital vägledning.

6.4 Sammanfattning

Vår frågeställning gällande vilka digitala verktyg som vanligast förekommande visar att det är de traditionella verktygen, mejl och telefonsamtal, som används i störst utsträckning. Förklaringen till detta kan vara att dessa verktyg används av alla generationer, det vill säga både digitalt infödda och digitalt invandrade. För att besvara vår andra frågeställning om studie- och yrkesvägledares

41

upplevda kvalité på digital vägledning visade vårt resultat att digital vägledning generellt sett upplevs hålla god eller ganska god kvalité. Resultatet visar även att de verktyg som inkluderade flest kommunikationssignaler upplevdes hålla högst kvalitét. Det sistnämnda överensstämmer också med vår teoretiska referensram.

Slutligen ger resultatet svar på vår sista frågeställning och visar att de främsta fördelarna med digital vägledning är tillgänglighet och flexibilitet och de mest förekommande nackdelarna är avsaknad av personlig kontakt och kroppsspråk. Vår studie konfirmerar på så sätt både problemen och möjligheterna som har lyfts i andra studier om digital vägledning.

42

7. Diskussion

Syftet med undersökningen är att utreda vilka verktyg som används vid digital vägledning, hur kvalitén på dessa upplevs samt vilka för- och nackdelar som dessa har. I detta kapitel diskuterar vi undersökningens resultat och hur det är relaterat till tidigare studier på området. Därefter diskuteras teorival och metodval. Kapitlet avslutas med en sammanfattning där vi lyfter vad resultatet har för betydelse för vår framtida yrkesroll och förslag på framtida forskning inom digital vägledning.

7.1 Resultatdiskussion

Utifrån resultatet av vår undersökning kan vi se att digital vägledning är en självklar del i arbetet som studie- och yrkesvägledare. Digital vägledning är en viktig komponent i att finnas tillgänglig för sina sökande och i att stärka sökandes valkompetens. Generellt sett är vägledarna i vår undersökning positivt inställda till digital vägledning och upplever att den håller en någorlunda god kvalité. Att våra respondenter är positiva till digital vägledning märks också genom att de använder flera olika former av digitala verktyg, både verbala och skriftliga.

De svarande som tillhör de yngre åldersgrupperna upplever till viss del att olika digitala verktyg håller en bättre kvalité, det kan bero på att de är digitalt infödda. På samma sätt kan det mindre användandet av vissa verktyg förklaras med att den största andelen av de som inte använder verktygen är digitalt invandrade. Dock är skillnaden mellan grupperna i vår undersökning inte tillräckligt stor för detta att vara en tillräcklig förklaring. Individuell preferens och erfarenhet kan orsaka skillnaderna som visats genom vår studie. Dessutom är majoriteten av våra respondenter yngre vilket gör att undersökningen visar ett icke representativt resultat. Om vi hade haft ett annat eller större urval och ett annat tillvägagångssätt skulle resultatet kunna urskilja större skillnader eller likheter. Vi diskuterar urval och metod närmare i nästa avsnitt.

43

Det finns även några säregna enkätsvar som är intressanta. Till exempel är det 85 utav 88 respondenter som svarar att de använder mejl, men samtidigt har samtliga respondenter svarat på hur de upplever kvalitén på verktygen mejl. Det förekommer även på några andra digitala verktyg, där antalet som använder det inte överensstämmer med antalet som angett sin upplevelse utav det. I exemplet är det alltså bara tre svarande som angivit en upplevd kvalitetsnivå utan att i nuläget faktiskt använda sig av verktyget mejl. Det kan innebära att respondenter har använt sig av verktygen förut och bestämt sig för att de inte är tillräckligt bra och slutat använda dem. Eller kan det också vara så att de använt verktyget förut men inte längre har möjligheten att göra det av olika anledningar. Ett tredje alternativ är att det är digitala verktyg som de inte använder men där de ser utvecklingspotential och kan tänka sig att börja använda verktyget om det förbättras eller anpassas. Det fjärde och minst dramatiska alternativet är att man klickat fel eller misstolkat frågan, vilket kanske också är ett mer troligt alternativ.

Något som är värt att diskutera är var gränsen går för vad som är vägledning och vad som är information, och om dessa korsar varandra. När vi skickade ut vår enkät gav vi information om att vi ämnade att undersöka den snäva vägledningen och vägledningssamtalet. Därefter var det upp till den svarande att tolka hur den använder digitala verktyg för att utföra den snäva vägledningen. En av nackdelarna som ett flertal respondenter lyfter med digital vägledning är att det blir informativt och inte vägledning. Det kan också diskuteras huruvida vägledning kan ske genom skriftliga verktyg. För att besvara detta anser vi att man behöver ha en bestämd uppfattning om huruvida information är en del av vägledning eller inte. Enligt oss är information en av många viktiga delar av vägledning och studie- och yrkesvägledares arbete för att individen ska kunna göra välgrundade beslut. Information är en essentiell del av valprocessen eftersom det är där den börjar.

I inledningen av vårt uppsatsarbete började viruset Covid-19 spridas runtom i världen och det har fortsatt under arbetets gång vilket har satt sin prägel på arbetet. Det är många av våra respondenter som uppger att de använder digital vägledning mer till följd av Covid-19 utbrottet. Vi frågade om detta i enkäten just för att det kan vara så att respondenter inte har använt digitala verktyg tidigare men har på grund av pandemin blivit tvungna att göra det. Detta kan i sin tur ha påverkat vårt resultat i och med att digital vägledning blivit vanligare och fler digitala verktyg används. Pandemin har alltså gjort syftet med undersökningen högst aktuellt men kan också ha förvrängt resultatet till viss del.