Examensarbete Kommunikationens roll i filmmusikskapandeprocessen

(1)

Examensarbete

Kommunikationens roll i filmmusikskapandeprocessen

Ett arbete om att finna och uppfylla rollen som komponist i en filmproduktionskedja

Kurskod: 2MU602 Ort: Växjö

Författare: Martin Skog Handledare: Patrik Ahlm,

Karin Eriksson

(2)

Sammanfattning

I mitt examensarbete har jag undersökt kommunikation och dess betydelse för samspelet mellan kompositör och regissör. Under vårterminen 2013 har jag försökt reda ut vad en god kommunikation för sammanhanget är och hur det kan uppnås.

För att undersöka detta har jag skrivit och producerat musik till två kortfilmer, en vinjettfilm och en kortare inspirationsfilm. Samarbetena gav mig, tillsammans med litteratur och intervjuer, ett brett underlag för min undersökning. Genom detta

examensarbete har jag träffat personer och knutit kontakter som jag kommer ha nytta av i framtiden. Under arbetets gång har jag lärt mig många saker om kommunikation, dels genom motgångar men också genom lyckade arbeten. En av de viktigaste

lärdomarna jag har dragit är att alltid i utstråla en säkerhet och ett lugn i samverkan med andra. Jag har kommit fram till att fungerande samarbeten ser olika ut, beroende på vem eller vilka som arbetar tillsammans.

Denna uppsats har hjälpt mig att utvecklas som kommunikatör och kompositör.

Jag hoppas och tror att den även kommer vara till gagn för dig.

(3)

Förord

Jag vill tacka alla personer som har hjälpt till under arbetets gång. Tack Patrik Ahlm och Karin Eriksson för konstnärlig respektive språklig handledning. Tack Uno Helmersson och Olavi Linna för feedback på min konstnärliga del av arbetet samt intervju om kommunikation. Tack till alla regissörer vars filmer jag tonsatt: Christoffer Sevholt, Linus Gunnarson, Elin Ström, Michelangelo Miskulin och Erik Persson. Ett speciellt tack till Per-‐Axel Göjers, programmansvarig för Journalistik-‐ och Mediaprogrammet vid Linnéuniversitetet i Kalmar, en engagerad lärare som hjälpte mig att få kontakt med elever som jag sedan samarbetade med.

(4)

Innehållsförteckning

sid

1VISION………5

1.1 Inledning ………...5

1.2 Syfte………...6

1.3 Metod………6

1.4 Litteratur och intervju………7

2 GENOMFÖRANDE………...10

2.1 ”Studio Milano”………10

2.2 ”Sigge”………11

2.3 ”Whiskey” ………..12

2.4 ”Det hände mig”………...14

3 RESULTAT………..……..15

3.1 ”Studio Milano”………..15

3.2 ”Sigge”………..15

3.3 ”Whiskey”………...15

3.4 ”Det hände mig”……….16

4 DISKUSSION……….16

5 AVSLUTNING………23

6 REFERENSER………...24

7 BILAGOR……….……….25

7.1 BILAGA 1: Intervjufrågor: Uno Helmersson och Olavi Linna………25

7.2 BILAGA 2: Intervju med Elin Ström ………...….26

7.3 BILAGA 3: Intervju med Christoffer Sevholt och Linus Gunnarsson...27

7.4 BILAGA 5: Intervju med Erik Persson………28

7.5 BILAGA 6: Intervju med Michelangelo Miskulin………..29

7.6 BILAGA 7: Loggbok………30

(5)

1. Vision

1.1Inledning

Hösten 2012 gjorde jag praktik i en filmmusikstudio. Där fick jag lära mig mycket om vad det innebär att vara filmkompositör. Under denna 10-‐veckorsperiod träffade jag regissörer, filmkompositörer och musikproducenter. I dessa möten var ett ämne ständigt återkommande, nämligen kommunikation. Regissören Olavi Linna förklarade att ”Grundförutsättningen för att behärska ett samarbete med en regissör är att använda rätt språk”.¹ Det var under denna praktik som min idé väcktes om att undersöka

kommunikationens roll för filmmusikkomponisten. För att kunna studera detta krävs ett brett underlag. I ett tidigt skede kontaktade jag lärare och elever från Stockholms

Filmskola och från Journalistik-‐ och medieprogrammet vid Linnéuniversitetet i Kalmar.

Vi kom överens om ett samarbete där jag skulle göra musik till elevers

examinationsfilmer. Detta innebar musik till två kortfilmer och vinjettmusik för ett program om designmässan i Milano. Utöver samarbetet med eleverna har jag gjort musik till en kortare inspirationsfilm/reklamfilm för Whiskey genom ett

produktionsbolag i Kalmar.

Det är i princip en omöjlighet för en enskild person att besitta all den kunskap som krävs för en filmskapandeprocess. Denna omöjlighet gör samarbete till en nödvändighet. Ett filmteam består av många personer, alla med olika uppgifter och specialområden.

Filmarbetarna måste kunna förstå en regissörs idéer och, genom sin expertis, översätta dessa till verklighet. I slutändan ska alla processens komponenter resultera i en

sammanhängande film.

Ordet kommunikation kommer ifrån latinets ”communicare ”, som betyder att göra gemensamt (tankeinnehåll och avsikter).² För att kunna ta del av en regissörs, eller annan uppdragsgivares, tankar och avsikter är det ett måste att behärska den kommunikativa konsten både som sändare och mottagare.

1 Samtal med Linna november 2012

2 Nilsson, Waldemarsson, (2007), Kommunikation-‐ samspel mellan människor, s 11

(6)

Jag vill arbeta som filmkompositör i framtiden. Filmskapande kräver samarbete och samarbete bygger på kommunikation, därför vill jag undersöka ämnet vidare.

Min förhoppning är också att genom denna studie utveckla mina färdigheter som filmkompositör.

1.2 Syfte

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka betydelsen av kommunikation i ett

”filmteam”. Centrum för undersökningen är samspelet mellan mig som kompositör och mina uppdragsgivare. Jag vill få en bättre förståelse för filmkomponistens roll i en filmproduktion. Därför söker jag svar på följande frågeställningar:

-‐ Vad innebär och hur uppnås en god kommunikation?

-‐ Vilken betydelse har kommunikation för att uppfylla uppdragsgivarens önskemål?

1.3 Metod

Eftersom personerna som jag samarbetade med, främst regissörer, bor på olika platser i landet blev det en naturlig följd att kommunikationssätten varierade mellan de olika projekten.

I arbetet med produktionsbyrån i Kalmar satsade jag på att skapa en vänskapsrelation.

Där samarbetade jag med regissören Michelangelo Miskulin. Arbetet innebar alltså att jag skulle göra musik till en informationsfilm om whiskeydrickande. När vi hade möten för att diskutera filmen och musiken till filmen drack vi nästan alltid öl på någon pub i Kalmar. Jeff Rona skriver: ” When you begin a project with someone new, you owe it to yourself at get to know them on a personal level and find out what they like and don´t

(7)

like, musically an otherwise. This can help you in the long run”.³ Förutom personliga möten så kommunicerade vi också via mail, sms och telefonsamtal.

När jag gjorde vinjettmusik till elevprogrammet ”Studio Milano” arbetade jag mot Erik Persson. Programmet gjordes av studenter vid Journalistik-‐ och Mediaprogramet ifrån Linnéuniversitetet i Kalmar. Vår kommunikation fördes genom mail och ett par samtal.

I arbetet med kortfilmsdokumentären ”Det hände mig”, som gjordes av elever vid samma skola och utbildning, arbetade jag mot Christoffer Sevholt och Linus Gunnarson.

Vi träffades en gång i Kalmar, resten av vår kommunikation sköttes via mail, sms och telefonsamtal.

Jag ska även tillägga att jag åkte till Kalmar för att träffa eleverna ett par gånger innan arbetena sattes i gång. Dessa två möten gick mest ut på att vi hälsade på varandra, de berättade lite om sig själva och jag berättade lite om mig.

Kortfilmen ”Sigge” gjordes av elever från Stockholmsfilmskola. I det samarbetet

arbetade jag med Elin Ström. Vi träffades aldrig. I stället kommunicerade vi genom sms, mail och Skype-‐samtal.

Musiken till dessa filmer skrev jag själv. De spelades in hemma hos mig och i skolans studios.

1.4 Litteratur och intervju

För att få mer material och fler infallsvinklar till min studie har jag använt mig av följande litteratur:

• Kommunikation-‐samspel mellan människor av B. Nilson och A-‐K. Waldemarson.

Skriften behandlar kommunikation generellt. I denna bok tar författarna upp

3 Rona, (2009), The Reel World, s 248

(8)

viktiga saker om vad kommunikation är och hur det kan uppnås. I boken kan man bland annat läsa om filter och brusmodellen⁴:

⁵

Denna modell är bra för att förtydliga den väg som våra budskap färdas i en kommunikation. De olika delmomenten påverkar hur budskapen uppfattas hos mottagaren. Längre fram i uppsatsen använder jag ”filter och brusmodellen” för en analys av ett av mina egna samarbeten.

• ”The reel world” av filmkompositören Jeff Rona. En bok om filmmusik som bland annat tar upp viktiga saker för samarbeten inom yrket. Jeff Rona är en skicklig kompositör och ger i boken många bra verklighetsbaserade tips.

I mitten av maj månad 2013 intervjuade jag filmkompositören Uno Helmersson och regissören Olavi Linna om deras syn på kommunikation. De berättade om vad de brukar tänka på i samarbeten och hur de gör för att uppnå en god kommunikation. Olavi Linna sade att ”en arbetsledare tvingas kommunicera med olika människor och bra

arbetsledare tar intuitivt reda på vilken kommunikation som går hem med olika personer”.⁶ Han berättade att man bör använda olika ord i samtal med olika personer.

Uno Helmersson förklarade att

4 Nilsson, Waldemarsson, (2007), Kommunikation-‐ samspel mellan människor, s.26

5 Ibid.

6 Intervju med Linna och Helmersson maj 2013-‐05-‐16

(9)

Kommunikation är att hitta ett gemensamt sätt att tala som gör att man kan arbeta mot ett gemensamt mål. Eftersom man har olika kunskaper så måste man bygga ett universellt språk i samarbetet. En regissör kan exempelvis ge instruktioner som att här vill jag ha tunn musik, och då måste kompositören förstå vad som menas med det och kommunicera tillbaka på samma språk. ⁷

Uno berättade sedan att ”det kan hända riktigt bra grejer när man som kompositör kommunicerar mot fler personer i filmteamet, det blir en synergieffekt”.⁸

De gav mig tipset att alltid försöka utstråla en trygghet. Olavi Linna berättade ”att utstråla en trygghet handlar om små handlingar, exempelvis som att alltid komma i tid till möten, ha välorganiserade mappar i sin dator osv.”⁹ Uno Helmersson sade:

Om det uppstår osäkerhet och att man inte riktigt litar på varandra i teamet så blir det en ond cirkel som är svår att ta sig ur. Du måste vara ordningsam och utstråla en trygghet för att få förtroende och därmed kunna göra ett bra jobb”. ”Ibland tvivlar man på sig själv, att man inte kommer kunna leverera osv. men det får man absolut inte visa utåt. Den

tydligaste grejen till att saker och ting inte fungerar i filmskapande är rädsla. Det är extra viktigt att utstråla trygghet när samarbetspartnern börjar bli osäker.¹⁰

Olavi Linna sade sammanfattningsvis att ” man brukar säga att skillnaden mellan en professionell fotograf och en amatörfotograf är att den professionella fotografen alltid har laddade batterier”.¹¹

Förutom berättelser och tips gällande kommunikation i filmskapandeprocessen gav de mig också feedback på filmmusiken som jag skapade i mitt examensarbete.

7 A.a.

8 Ibid.

9 Ibid.

10 Ibid.

11 Ibid.

(10)

För att få återkoppling gällande kommunikation med mina samarbetspartners och för att få mer material att bygga min slutdiskussion kring har jag också intervjuat alla regissörer, eller motsvarande, vars filmer jag har skrivit musik till under arbetet.

2. Genomförande

2.1 ”Studio Milano”

Jag träffade programansvarige, Per-‐Axel Göjers, för Journalistik-‐ och Mediaprogrammet i januari 2012. Redan då berättade han om ”Studio Milano”, ett program om designveckan i Milano som skulle göras av vissa elever som examensarbete. Vid mina möten med Per-‐

Axel Görjers och eleverna fick jag reda på vad de ville ha för stil på vinjettmusiken. De pratade om en elektronisk låt med tydlig melodi, något som skulle ”låta design”. Jag väntade dock med att börja skriva musiken, eftersom jag ville se vinjetten först.

Eleven Erik Persson arbetade med den animerade vinjett som programmet skulle ha och det var honom som jag fick kommunicera med under arbetets gång. Den 28 mars

skickade han vinjetten till mig, samtidigt berättade han att de ville ha musiken klart den 1 april. Jag började genast komponera. Den 30:e mars skickade jag min musik till

eleverna. Erik svarade via mail att de var nöjda.

Dagen efter ringde Erik mig och sade: ”Det skulle vara gött med lite mer…. bas ”. Jag har varit i de rummen som de sitter och jobbar i. Monitorerna som finns där återger inte låga frekvenser. Jag märkte att jag tog lite illa upp, eller snarare att jag kanske blev lite irriterad. Jag tänkte att ”det är klart att ni inte hör någon bas när ni lyssnar i de

högtalarna”. Detta var endast tankar jag fick och jag bestämde mig snabbt för att agera enligt ”kunden har alltid rätt-‐regeln”. Jag visade inte att jag blev irriterad, utan frågade istället om de kom på fler saker som kunde förbättras. Sedan återupptog jag arbetet med låten igen. Den skulle vara klar om ett par timmar. Jag mixade om musiken och lade till mer bas. Det blev faktiskt bättre. Jag är glad att han ringde och påpekade detta. Det var också en bra övning i kommunikation. Om det här hade hänt i yrkeslivet och om jag hade

(11)

svarat irriterat på denna förfrågan, som till en början verkade så märklig, hade jag kanske aldrig fått jobba med den kunden igen.

2.2 ”Sigge”

Denna kortfilm är ett examensarbete av elever från Stockholmsfilmskola. Regissören heter Elin Ström. Arbetsprocessen för denna film var lite annorlunda än vad jag är van vid. Jag behövde skriva största delen av musiken innan filmen var klar, för att få mitt examensarbete att gå ihop tidsmässigt. Eftersom att jag skrev den mesta musiken utan att ha sett filmen var det extra viktigt att övrig kommunikation skulle fungera bra. Det kändes lite bakvänt att arbeta på detta sätt. Men efter att ha läst en intervju med

filmkompositören Adam Nordén, som gillar att skriva filmmusik utan att titta på filmen, tänkte jag att det kunde vara intressant att testa.¹²

Detta arbete var också lite speciellt med tanke på att jag inte träffade Elin Ström i

”verkligheten”. Jag gjorde tre stycken låtar till filmen, två av dem komponerades endast efter instruktioner av Elin. Den tredje som heter ”Moment” gjorde jag när bilden var klar. Elin och jag talades vid på Skype vid två tillfällen. Första gången var innan jag började skriva musiken och andra när jag var färdig med musiken. Båda samtalen pågick i ca en timma vardera. Utav dessa samtal bestod uppskattningsvis hälften av tiden av att diskutera ”Sigge” och mitt arbete med filmen. Resterande samtalstid bestod av ”lite allt möjligt”. ”Utan småprat, inget storprat”. ¹³

I vårt första videochattsamtal berättade Elin om filmen djupgående. Jag antecknade och ställde motfrågor för att få information som jag skulle kunna föra över till min musik.

Elin gav mig också referenslåtar, exempelvis ”Bloodbuzz Ohio” av bandet ”The National”.

Med dessa låtar bifogades kommentarer, exempelvis: ”Denna låt skulle passa till denna scen, om den inte lät så hårt”.

När vi hade talat klart började jag skissa på musik. Efter en tid skickade jag två låtidéer.

Dessa heter ”Kollage” och ”Fall”. ”Kollage” börjar spelas 6 minuter och 14 sekunder in i filmen. ”Fall” börjar spelas efter 10 minuter och 54 sekunder. När hon sedan svarade via

12 http://www.stim.se/sv/PRESS/Intervjuer/Adam-‐Norden/ (Besökt 19:e maj 2013)

(12)

mail förklarade hon att ”Kollage” passade perfekt. ”Fall”, däremot hade hon lite åsikter om. Hon tyckte den lät för uppjagad, och hon skrev att ”den behöver låta mindre som att Sigge (huvudpersonen i filmen) ska hoppa av en bro”. Efter det gjorde jag om ”Fall” helt och hållet. Jag fortsatte med ”Kollage”, ersatte midi-‐trummor med ”riktiga” trummor osv.

När ”Fall” var klar i sin nya form, skickade jag den till Elin. Hon tyckte den var bra, men tyckte inte om falsettsången på låten. Jag tog bort sången och skickade den till henne igen. Den versionen var Elin nöjd med. ”Fall” och ”Kollage” hade nu alltså blivit godkända.

När jag skulle fortsätta med den tredje och sista låten som skulle vara med i filmen hörde Elin av sig via mail. Hon berättade att de inte skulle ha med den scenen och därför behövde de inte heller den låten som vi pratade om tidigare. Som tur var hade jag inte kommit så långt med den musiken.

Elin förklarade att de behövde musik till en annan scen i stället. Hon föreslog att de kunde använda ”outro-‐delen” ifrån ”Kollagelåten” i den nya scenen om jag tog bort trummorna. Vid det här laget hade de spelat in filmen och Elin skickade klippet på den nya scenen till mig. Jag testade hennes idé mot filmen, men jag tyckte inte det passade alls. Istället svarade jag på hennes mail och frågade ifall jag fick prova en annan idé. Jag beskrev den som ”flytande, storslagen men inte för cheesy”. Hon svarade att jag absolut fick prova. När jag sedan skickade den nya låten som fick namnet ”Moment” fick jag snabbt svar. Hon var mycket nöjd.

Den 28:e april hade vi ett videochattmöte för att stämma av. I detta samtal passade jag på att intervjua Elin.

2.3 ”Whiskey”

Redan i somras nämnde Michelangelo att de höll på att göra en inspirationsfilm om whiskey och att de gärna ville att jag skulle göra musik till den. Som jag nämnde tidigare har vi träffats och diskuterat denna film i samband med att vi druckit öl. Vid dessa samtal pratade vi om att det skulle passa med storslagen, mystisk musik. Vi talade om att stråkar och kanske till och med säckpipa skulle kunna vara på sin plats.

(13)

Den 10 mars träffades jag och Michelangelo på ett Café i Kalmar för vårt första officiella möte angående filmen. Det visade sig nu att Michelangelo hade tänkt om helt. Han ville inte längre ha storslagen musik med stråkar. Nu sa han att en ”loungeig” jazzlåt med komisk nyans skulle passa till filmen. Jag hade tidigare gjort några skisser på musik enligt deras tidigare tankar, som nu bara var att kasta. Jag bestämde mig för att

verkligen reda ut vad de vill ha. En bristfällig kommunikation skulle ju kunna innebära att jag gjorde mer musik som inte skulle användas. Vi gick igenom filmen i detalj och skrev ner ledord för vad musiken ska representera. Det var ord som ”komisk”, ”lättsamt”

och ”lounge”. Jag fick också reda på att de behövde tre minunter musik. Michelangelo gav mig ett grovklipp av filmen sedan gick jag hem och började skissa på musiken. En vecka senare skickade jag en demo på låten. Michelangelo svarade via sms ” väldigt fint, precis som en god whiskey”. Däremot undrade han om jag kunde skita ner den och ta bort/ sänka flöjten. Jag fortsatte arbetet efter de direktiven. Nya instrument spelades in och jag förbättrade ljudkvalitén. I slutet av mars skickade jag låten i, som jag tänkte det, sin färdiga form. Michelangelo tyckte den nya versionen lät mycket bättre. Han var positiv i sitt mailsvar, men gav inget definit besked på om de var nöjda eller inte. I min loggbok skrev jag:

8 maj

Michelangelo har dröjt med filmen. Han berättar i ett sms att ” saker kom emellan”. Jag har försökt att ringa honom för att fråga vad han verkligen tycker om låten som jag skickade.

Men jag har inte fått svar. Jag vet att han tycker om låten, men är den tillräckligt bra?

Behövs den ändras? Jag kan tycka att det är lite brist i kommunikationen här för tillfället.

Han skulle skicka filmen låten i veckan i alla fall, i samband med det ska jag ringa honom igen.¹⁴

Veckan efter ringde jag till Michelangelo. Han hade fortfarande inte skickat filmen. Jag frågade vad han tycker om låten. Han berättade att han var nöjd med musiken, men jag anade en viss tvekan i hans röst. Jag sade till honom att vi kunde gå ett seg längre och hyra in ett jazzband som jag får producera. Michelangelo ska ta upp det med sina kollegor. Om de beslutar sig för att använda sig av ett band så kommer det arbetet vara utanför examensarbetet, eftersom tiden inte räcker till.

14 ”whiskeyloggbok” s 37

(14)

2.4 ”Det hände mig”

Denna dokumentär gjordes av elever ifrån Journalistik-‐ och mediaprogrammet vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Dokumentären handlar om en tjej som drabbades av cancer och om hur hennes konst får henne att återgå till ett normalt liv. Jag träffade eleverna Christoffer Sevholt och Linus Gunnarsson i Kalmar vid ett tillfälle innan jag började arbetet med musiken till filmen. Vi fick genast en bra kontakt och det visade sig att vi har mycket gemensamt.

”Det hände mig ” var redan färdigklippt när jag fick den. Det gjorde det lättare för mig att få en förståelse av vilken typ av musik som kunde passa. Filmen innehöll också temporär musik. De gav mig musikreferenser som ”Bon Iver”, ”Sigur Ros” och ”Explotions in the sky”. Men de var måna om att ge mig stort utrymme att bestämma själv om musiken. De förklarade att de var ”öppna för det mesta”. Vi hade skapat ett förtroende hos varandra.

Jag berättade för dem att jag tyckte om att deras dokumentär var så positiv, även fast den berör ett allvarligt ämne.

Jag visste vad de ville ha och jag kände att de litade så pass mycket på mig att jag inte skickade iväg några halvfärdiga låtar eller skisser för godkännande. Istället levererade jag all musik färdigskriven och färdigmixad i en omgång. Jag fick svaret att ” det är jättebra” och ”det är precis den stämningen vi är ute efter”.

(15)

3 Resultat

Totalt sätt har jag gjort 19 minuter och 11 sekunder färdig musik i mitt examensarbete.

Vissa stycken är mindre framträdande, så kallat ”underscore” och andra tar en större plats både melodi-‐ och volymmässigt.

3.1 ”Studio Milano”

Detta arbete resulterade i 37 sekunder musik. Det är en elektronisk låt där jag försökt skapa ett modernt ”designsound” med en bra och en minnesvärd melodi. Musiken är gjord till en vinjettfilm och den finns en synkronisering 14 sekunder in i låten, där tanken var att musiken skulle följa med in-‐zoomningen. Musiken är skapad och inspelad av mig i min hemmastudio.

3.2 ”Sigge”

Denna kortfilm innehåller tre musikstycken som jag har skrivit, totalt blev det 5 minuter och 54 sekunder musik. En av låtarna är gjord till bild, denna kallas ”Moment” och är med på en scen där huvudpersonen ”Sigge” ensam dansar på en scen. Här finns det synkroniseringar på kamerabyten och rörelser. De andra två låtarna gjordes innan jag fick se bilden, och är därför skapade endast utifrån regissören Elin Ströms muntliga och skriftliga beskrivningar. ”Kollage” heter en låt som spelas under ett bildkollage i filmen.

Det är en pop-‐rockig låt med mycket driv. Den sista låten heter ”Fall” och spelas när huvudpersonen får reda på att han inte platsar i sin dansgrupp och att han inte har någonstans att bo. I denna låt målar jag upp ett ljudlandskap som ska följa

huvudpersonens ledsamhet. Låtarna är inspelade både i skolans studior och i min hemmastudio.

3.3 ”whiskey”

Musiken i denna informationsfilm är 2 minuter och 41 sekunder lång. Jag skrev denna låt utifrån muntliga och skriftliga direktiv av regissören Michelangelo Miskulin.

Resultatet blev en ”loungejazzig” låt. Jag spelar gitarr och bas. Trumpet, flöjt, och trummor spelades av några klasskompisar. Tanken med kompositionen och

instrumenteringen var att fånga det komiska i filmens intervjuobjekt och att följa med

(16)

filmens huvudsyfte, att ge en annorlunda bild av att dricka whiskey. Låten är inspelad i skolans studio A.

3.4 ”Det hände mig”

Dokumentärfilmen är ca 15 minuter lång och innehåller 10 minuter musik som jag har skapat och spelat in i min hemmastudio. Här finns många synkroniseringar till bild och tal. I denna film kunde jag tänka mer som en helhet, eftersom vi hade god

kommunikation och jag fick filmen färdigklippt. Jag gav huvudpersonens konstateljé ett tema som skulle ha en religiös ”touch”. Hennes konst har hjälpt henne på vägen tillbaka från hennes cancersjukdom och därför tyckte jag att detta kunde understryka hur viktig denna plats var för henne. Noterat att detta tema blandas in i huvudtemat 11.51 när skolans konstateljé filmas utifrån. 02.43 och 11. 41 in i filmen är exempel på

synkroniseringar till nya kamerabilder. Tanken med detta var att få en mer sammanhängande helhet.

Genremässigt är musiken i filmen mestadels akustisk ”americana-‐aktig”

ljudlandskapsmusik.

”Det hände mig” är, enligt mig, min bästa prestation i examensarbetet. Jag tycker också att Christoffer Sevholt och Linus Gunnarson är de skickligaste filmarbetarna som jag har samarbetat med. Vår kommunikation fungerade bra och i sin helhet tycker jag att denna dokumentär är avsevärt mycket bättre än de andra projekten som jag arbetade på.

4 Diskussion

Jag har forskat om kommunikation i filmmusikskapandeprocessen. Arbetet började hösten 2012 av att jag tog kontakt med potentiella samarbetsparters. Därefter har jag läst böcker om filmmusik och kommunikation, jag har intervjuat verksamma personer i branschen och komponerat filmmusik. Under arbetets gång har jag kommit i kontakt med många personer. Kommunikation var på så sätt avgörande för att detta arbete

(17)

skulle bli av. Jag har lärt av egna erfarenheter, men också genom studerandet av andra personers erfarenheter.

Jag sökte svar på två frågor inför detta arbete. Den första var:

-‐ Vad innebär och hur uppnås en god kommunikation?

En god kommunikation ser ut på olika sätt i olika situationer med olika personer.

Regissören Olavi Linna berättade om vikten att ”intuitivt ta reda på vilken

kommunikation som ”går hem” med olika personer”. ¹⁵ Kommunikation innebär per definition ”att göra tankeinnehåll och avsikter gemensamt”.¹⁶ För att uppnå denna gemensamhet krävs enligt Uno Helmersson och Olavi Linna ett gemensamt språk som byggs upp genom att ”dricka många koppar kaffe tillsammans”.¹⁷

För att få ett kvitto på mina kommunikativa prestationer i den konstnärliga delen av mitt arbete bad jag alla mina samarbetspartners att svara på ett antal intervjufrågor.

Elevregissören Elin ström svarade så på en fråga:

Tyckte du att jag uppfyllde rollen som filmkompositör?

I och med att du var så tydlig med vad du behövde ha från mig så blev min regidel i musiken väldigt enkel. Jag behövde inte ha koll på musikteori eller tänkt ut melodier, det räckte med att jag beskrev vad som var viktigt i scenen, vad jag ville lyfta och ge någon enstaka referens så kunde du pricka in precis det jag ville ha. Den fingertoppskänslan är få förunnat!¹⁸

Detta visar på att vi lyckades bygga upp ett gemensamt, fungerande, ”språk”. Mitt arbete med Elin Ströms film ”Sigge” gick till på ett lite annorlunda vis, eftersom jag gjorde två av tre musikstycken utan att ha sett filmen. Där gick jag endast på hennes muntliga och skriftliga direktiv. Så här i efterhand tycker jag att musiken som jag skapade med filmen

16 Nillson, Waldemarsson, (2007), Kommunikation-‐ samspel mellan människor, s 11

18 Intervju med Ström 28 april och 18 maj 2013

(18)

tillgänglig fungerar bättre i sin helhet än dem jag gjorde utifrån enbart direktiv. Det som faktisk händer när filmmusik skapas utan filmens närvaro är att ett stort, kanske det största, kommunikativa momentet i processen försvinner. Arbetet filmen var även speciellt ur en annan synpunkt, nämligen att jag och Elin Ström aldrig träffades på

”riktigt”. Vi använde oss i stället av sms, telefonsamtal, mail och Skype som

kommunikationsmedel. Här är en del av intervjun med Elin Ström som tar upp detta:

Fungerade våra kommunikationsvägar?

Mail, sms och Facebook kan ju bli svårt om man bara använder det men med Skype vid flera tillfällen tyckte jag att det fungerade lika bra som om man hade haft möte face to face.¹⁹

Jag håller inte med om att Skype fungerar lika bra som ett möte ”face to face”. Det ger upphov till att mycket metakommunikation uteblir. I ett videochattsamtal ser man oftast bara sin samtalspartners ansikte, kroppsspråk blir därmed otydligt. Bilden uppnår inte alltid samma skärpa som det ett par friska ögon på egen hand kan åstadkomma. Därför blir ansiktsuttryck, som är en stor del av den undermedvetna kommunikationen, vagare.

Ljudkvaliteten på samtalen är oftast sämre än kvaliteten som våra öron naturligt uppnår vid en konversation, vilket också bidrar till att Skypesamtalen blir otydligare än möten

”ansikte mot ansikte”. Dessa fenomen kan förklaras med den så kallade ”Filter och brusmodellen”²⁰. Se sidan 7 för bild.

”Filter-‐ och brusmodellen” illustrerar kommunikation mellan person A och person B. A skickar ett budskap via en kanal, i detta fall Skype. Kanalen kan ge upphov till brus, t ex dålig ljud-‐ och bildkvalitet i videochattsamtalet. Sedan går budskapet igenom ett filter.

Detta filter består av förväntningar, förutfattade meningar och kulturella skillnader. Till slut är budskapet framme hos person B och nu ska denna persons respons gå genom samma procedur för att sedan komma tillbaka till person A.

19 A.a.

(19)

En modell är till för att förenkla, och därmed ge en ökad förståelse för ett

händelseförlopp. Det jag får ut av denna är tydligheten i att det jag ger ifrån mig när jag kommunicerar med en annan person ska genomgå en resa innan det kan tas emot.

Under resan genomgår budskapet moment som gör att min kommunikationspartner inte nödvändigtvis uppfattar mitt budskap på det sätt jag avser.

En god kommunikation innebär förståelse. För att uppnå detta behöver vi eliminera störningsmoment i så stor utsträckning som möjligt. Att använda flera

kommunikationskanaler kan ge större möjlighet till förståelse. I mitt samarbete med Christoffer Sevholt och Linus Gunnarson kommunicerade vi inte så länge, men på flera olika sätt. Vi använde oss av telefonsamtal, sms och personliga möten. Jag fick hela filmen färdigklippt innan mitt arbete började. Vi diskuterade filmen tillsammans.

Dokumentären hade temporär musik innan jag blev en del av projektet. De förklarade vad de tyckte var dåligt, respektive bra med denna musik.

Allt detta bidrog till en ökad förståelse mellan oss. Uno Helmersson och Olavi Linna sade till mig att det är viktigt att skapa en trygghet och ett förtroende i ett samarbete.²¹ Det var precis detta som uppstod när Christoffer och Linus berättade att de tycker jag är duktig och att de ville ge mig stort utrymme att bestämma om musiken själv. De litade på mig och jag litade på dem.

Uno Helmersson berättade att hans erfarenhet är att ”det kan börja hända grejer när man samarbetar med fler personer i filmteamet, det blir en synergieffekt”.²² I denna film,

”Det hände mig”, samarbetade jag med två personer och jag tror att det kan ha bidragit till att kommunikationen fungerade så bra.

I alla mina samarbeten har jag försökt att vara professionell, komma väl förbered till möten, alltid hålla ”deadlines”, kommunicera utförligt och sist men inte minst försökt leverera bra musik. Olavi Linna sade att ”skillnaden mellan en professionell fotograf och en amatörfotograf är att den professionella fotografen alltid har laddade batterier”.²³

22 Libd.

23 Libd.

(20)

Detta brukar också kallas ”Halo-‐effekten²⁴” och det innebär att ”När man upplever att en människa har en bra egenskap, drar man slutsatsen att personen har flera goda

egenskaper”.²⁵

Det finns även exempel i mitt arbete på kommunikation som varit bristfällig. I mitt samarbete med Michelangelo Miskulin har jag ibland känt att kommunikationen varit otydlig. På sidan 11 finns ett citat angående detta ifrån loggboken.

Här är ett annat exempel ifrån intervjun med Elin Ström:

Vad hade jag kunnat göra annorlunda?

Det ända jag kan komma på är möjligtvis säga till precis innan att du behöver avsätta några/någon vecka till andra projekt, så jag vet att det inte kommer något på ett tag. Denna gång fick jag veta efter ett tag att våran musik hade pausats, vilket verkligen inte gjorde något denna gång eftersom vi också hamnade efter med klipp och fick en senare deadline från skolan, kan vara bra för framtida projekt bara :)²⁶

Dessa två exempel pekar på när kommunikationen inte fungerade felfritt. Det är ju naturligtvis inte så att bara en part är skyldig i en ickefungerande kommunikation. Men det jag tar med mig av detta inför kommande arbeten är att jag hellre ska höra av mig en gång extra än en gång för lite.

Ett exempel på där jag undvek snedsteg i kommunikationen var i samarbetet med Erik Persson, där jag blev ombedd att ”lägga till mer bas i en låt”. Se sidan Här är ett utdrag ur loggboken:

1 april

Erik Persson ringde upp mig och bad om mer bas. ”Det skulle vara gött med lite mer…. bas ”. Jag har varit i de rummen som de sitter och jobbar i.

Monitorerna som finns där återger inte mycket bas. Jag märkte att jag tog lite illa upp, eller snarare att jag kanske blev lite irriterad. Jag tänkte att det

25 Libid.

26 Intervju med Ström 28 april och 18 maj 2013, s 26

(21)

är klart att ni inte hör någon bas när ni lyssnar i de högtalarna. Detta var endast tankar jag fick och jag bestämde mig snabbt för att agera enligt

”kunden har alltid rätt-‐regeln”. Jag visade inte att jag blev irriterad, utan frågade istället om de kom på fler saker som kunde förbättras. Sedan satte jag mig med låten igen.²⁷

”I en försvarsställning försvagas bedömningssituationen avsevärt och effektiviteten i kommunikationen närmar sig noll”²⁸. Det var just en försvarsställning jag lyckades undvika. Det är osannolikt att Erik Persson skulle vilja jobba med mig i framtiden ifall jag skulle blivit arg på honom. Uno Helmersson berättade att ”det är viktigt att inte visa ilska eller andra negativa känslor utåt i samarbete med sin uppdragsgivare, även fast det känns katastrofalt inombords så måste man alltid behålla ett lugn”.²⁹

Kommunikation betyder att ”göra gemensamt”. Förutsättningen för att göra något gemensamt är förståelse. Förståelse är i sin tur synonym med ordet sympati.³⁰ Denna ordlek föreslår alltså att kommunikation och att tycka om något är starkt relaterade.

Det krävs kommunikation för att kunna göra ett bra jobb som filmkompositör. Behöver jag därmed tycka om regissörens idé, eller räcker det med att jag förstår den? Kan jag förstå den utan att tycka om den? Det finns nog inget definitivt svar på den frågan. Men jag har lärt mig att det är större chans att jag gör ett bra jobb om jag gillar filmen. Enligt mig var ”Det hände mig” den film som jag presterade bäst på. Det var den filmen jag tyckte bäst om och det var i det samarbetet som kommunikationen fungerade bäst.

När jag gick ännu djupare i undersökningen om kommunikation kom jag fram till att den mest fundamentala beståndsdelen i en god kommunikation, och precis som för allt annat, är att ha en bra självkänsla.

En bra självkänsla medför att vi uppfattar och tolkar andra människor mer positivt, vi blir mindre avvisande och mer accepterande mot andra. Vi uppfattar dessutom det själva gör i en mer positiv dager. En positiv självkänsla gör också att vi kan fungera kreativt

27 Loggbok Jornalistik och Mediaprogrammet (”Studio Milano” och ”Det hände mig”), s 34

28 A.a. s.53

30 http://www.synonymer.se/?query=sympati 18 maj 2013

(22)

tillsammans med andra och bidra till att skapa ett bra klimat i relationerna till dem. De budskap vi sänder och tar emot är därmed påverkade av hur vi uppfattar oss själva och vår omgivning.³¹

Att uppfatta andra på ett riktigt sätt är till stor del att kunna uppfatta sig själv korrekt.

Eftersom kommunikation bygger på att uppfatta en eller flera personer på ett riktigt sätt krävs god självkänsla i arbetet som filmkompositör. Här kommer vi tillbaka till Uno Helmersson och Olavi Linnas råd om att undvika rädslor och oroligheter, eftersom det kan inkräkta på självkänslan.³²

I arbetet med ” Det hände mig” byggde vi upp en trygghet och ett förtroende för varandra. Ju mer jag undersöker saken, desto tydligare blir det att det inte var någon slump att just det arbetet blev bäst. Detta ger delvis svar och leder oss på min andra frågeställning:

-‐ Vilken betydelse har kommunikationen för att uppfylla uppdragsgivarens önskemål?

Min erfarenhet är att kommunikation har enormt stor betydelse för att uppfylla

uppdragsgivarens önskemål. Lika stor betydelse som att sikta är för en jägare. Visst kan jag skapa filmmusik utan kommunikation med en regissör eller motsvarande, men det vore lika dumt som att jägaren blundar och skjuter. Regissören och filmkompositören måste vara överens om vad som ska berättas i filmen och för att göra det krävs

kommunikation. God kommunikation är en absolut nödvändighet för att

filmkompositören ska kunna uppfylla uppdragsgivarens önskemål, bortsätt från den minimala chansen att han eller hon, ”i totalt mörker lyckas pricka rätt”.