Utomhusmiljön i förskolan En kvalitativ studie med fokus på pedagogers syn på användandet av förskolegårdens miljö för barns utveckling och lärande

Utomhusmiljön i förskolan

En kvalitativ studie med fokus på pedagogers syn på användandet av förskolegårdens miljö för barns utveckling och lärande

Författare: Agnes Sigvardsson & Sara Sjögren Handledare: Kristina Henriksson

Självständigt arbete i

förskolepedagogiskt område – 15hp

Abstrakt

Studien syftar till att bidra med kunskap om verksamma pedagogers syn på förskolans utomhusmiljö för barns utveckling och lärande. Frågeställningar som hur verksamma pedagoger talar om förskolans utomhusmiljö som en lärmiljö i undervisningen samt vilket syfte pedagogerna har med utevistelse har guidat studien. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i det

sociokulturella perspektivet där artefakter och mediering är centrala begrepp och som används för att tolka och analysera data liksom det

utvecklingsekologiska perspektivet som bidrar med centrala begrepp som mikro-, meso-, exo- och makrosystem. För att få svar på studiens

frågeställningar har data samlats in genom ett internetbaserat frågeformulär som består av tre öppna frågor. Formuläret har besvarats av 24 respondenter.

Resultatet visar en syn på möjligheter med utomhusmiljön både för barns hälsa och välbefinnande samt skapande av en lärandemiljö. Inomhus- och utomhusmiljön verkar i form av olika mikrosystem som kompletterar varandra genom att pedagogerna flyttar ut det pedagogiska materialet, exempelvis böcker, luppar, papper och pennor så materialet får en ny dimension för barns utveckling och lärande. Genom att pedagogerna

möjliggör att artefakter används i olika mikrosystem medverkar det även till att dessa medierar olika aktiviteter och öppnar upp för nya kamratrelationer.

Pedagogernas tal om närvaro och delaktighet tycks påverkas av makro- och mikrosystemet där kulturella faktorer och förskolegårdens storlek är aspekter som synliggörs. Däremot visar studiens resultat att exosystemet i form av kommunala beslut där faktorer som bl.a. regler och pengar utgör

begränsningar för utvecklande av utomhusmiljön.

Nyckelord

Utomhusmiljö, Samspel, Artefakter, Mediering och Pedagoger.

Tack

Vi vill rikta ett stort tack till alla pedagoger som har tagit sig tid till att medverka i vår studie. Tack för att ni ville dela med er av era resonemang, tankar och

erfarenheter. Vi vill även tacka vår handledare för allt stöd vi har fått under studietiden.

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

2 Tidigare forskning 1

2.1 Begränsningar i förskolans utomhusmiljö 1

2.2 Utveckling och lärande utomhus 2

2.3 Samspel och meningserbjudande i förskolans utomhusmiljö 3

2.4 Sammanfattning 3

3 Syfte och frågeställningar 4

4 Teoretiskt perspektiv 4

4.1 Det sociokulturella perspektivet 4

4.1.1 Artefakter 5

4.1.2 Mediering 5

4.2 Det utvecklingsekologiska perspektivet 5

4.2.1 Fyra system inom det utvecklingsekologiska perspektivet 5

5 Metod 6

5.1 Metodval 6

5.1.1 Frågeformulär 6

5.2 Urval 7

5.3 Genomförande 7

5.3.1 Bortfall 8

5.4 Tillförlitlighet 8

5.5 Validitet 8

5.6 Analys av data 9

5.7 Etiska principer 9

6 Resultat 9

6.1 Hur pedagoger talar om utomhusmiljön som en lärmiljö i undervisningen 10 6.1.1 Möjligheter med relationen mellan två mikrosystem 10

6.1.2 Exosystemet begränsar mikrosystemet 10

6.1.3 Makro och mikrosystemets påverkan av delaktiga pedagoger 11 6.1.4 Variation av artefakter bidrar till utforskande av förskolegården 12

6.2 Pedagogernas syfte med utevistelse 12

6.2.1 Mesosystemets betydelse för att växla behovet av utomhus och

inomhus 12

6.2.2 Variation av artefakter bidrar till en variation i mötet med andra barn 13 6.2.3 En friplats med artefakter och medierande redskap bidrar till

utvecklande motorik 14

6.3 Sammanfattning 14

7 Diskussion 15

7.1 Hur pedagoger talar om utomhusmiljön som en lärmiljö i undervisningen 15

7.2 Pedagogernas syfte med utevistelse 16

7.3 Sammanfattning 17

7.4 Metoddiskussion 18

7.5 Nya insikter från studien 19

7.6 Pedagogiska implikationer 19

7.7 Framtida forskning 19

Referenslista

Bilagor

Bilaga 1: Informationsbrev till pedagoger Bilaga 2: Frågeformulär

1 Inledning

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) beskrivs det att barnen i förskolan ska få möta en pedagogisk verksamhet som erbjuder varierande aktiviteter för barns utveckling och lärande i olika miljöer såväl inomhus som utomhus. Undervisningen ska även främja barns hälsa och välbefinnande och miljön ska inspirera till att utforska sin omvärld. Läroplanens innehåll kan kopplas till det som Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) skriver att barn i förskolan ska få vistas i en miljö som bidrar positivt till hälsa och välbefinnande. Vidare menar författarna att

förskolemiljön ska minimera spridning av olika smittor och ett exempel som författarna lyfter kan bidra till detta är att barnen får vara mycket utomhus.

Under vår utbildning har vi besökt flera olika förskolor där vi har reflekterat över att utevistelse sker under en stor del av dagen. Vi har reflekterat över att utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg ofta verkar vara en bortglömd del i den pedagogiska verksamheten och att det sällan verkar finnas ett syfte med utevistelsen. Vi har vid flera besök i förskolan observerat att utevistelsen uteblir vid dåligt väder, till exempel vid regn eller vid kyligare temperatur. Det har väckt en nyfikenhet hos oss att studera ämnet. Berkhuizen (2014) lyfter i sin studie att förskolegården ofta förbises och att det sällan läggs någon vikt vid att utveckla och förändra den. Den tas ofta för given och bara finns där som en självklar del i verksamheten. Ohlsson (2015) lyfter att många pedagoger förbiser utomhusmiljöns möjligheter och missar naturens resurser som finns tillgängliga utomhus. Vidare menar författaren att många pedagoger använder utomhusmiljön i syfte att barnen mår bra av att vistas utomhus och att de anser att barnen leker bra i den miljön. Att vistas utomhus med syfte att sträva efter läroplansmålen kan vara lika betydelsefullt som verksamheten inomhus på förskolan (Ohlsson, 2015). Vår erfarenhet är att utevistelsen ofta har ett otydligt syfte och tidigare forskning visar att utomhusmiljön är en del som sällan prioriteras att utveckla. Förhoppningen med föreliggande studie är därmed att bidra med kunskap om verksamma pedagogers syn på användandet av utomhusmiljön i förskolan för barns utveckling och lärande.

2 Tidigare forskning

I följande avsnitt redogörs för relevant forskning med utgångspunkt från vårt syfte

.

Med utomhusmiljö avser vi förskolegården och den pedagogiska miljön som barnen dagligen vistas i utomhus. Med pedagoger avser vi personal som arbetar inom den pedagogiska verksamheten i förskolan.

2.1 Begränsningar i förskolans utomhusmiljö

Engdahl (2014) finner i sin studie utifrån observationer och intervjuer att det är praktiska faktorer som påverkar förskolans möjligheter utomhus. Författaren skriver att det kan handla om barngruppens storlek och förskolans organisation. Vidare menar författaren att pedagoger upplever ett dilemma när det gäller barns lek

utomhus. Pedagogerna anser att den fria leken är viktig för barns utveckling samt för att de ska få inflytande för sin egen vardag. De lyfter även vikten av de styrda aktiviteterna och beskriver att även dessa är mycket viktiga. Författaren menar att pedagogerna anser att de vill tillgodose barns behov av fri egenstyrd lek samtidigt som de anser att det är viktigt att vara en närvarande pedagog som bland annat vägleder det enskilda barnet in i leken.

Berkhuizen (2014) har sammanfattat några studier och har kommit fram till att förskolegården ofta tas för given och att pedagoger sällan lägger någon vikt vid att utveckla den miljön.

2.2 Utveckling och lärande utomhus

I Szczepanzkis (2008) avhandling ”handlingsburen kunskap” vill författaren visa på utomhusmiljöns betydelse för utveckling och lärande. Forskaren har sammanfattat två artiklar och resultaten i studien finner han genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. I första artikeln finner Szczepanzkis (2008) utifrån frågan ”vad är utomhuspedagogik för dig?” att lärare resonerar att det finns olika sätt att lära samt att det finns olika former av kroppsligt lärande samt objekt och platser för lärande. I resultatet framkom det även att lärarna anser att inomhus och utomhusvistelse kompletterar och förstärker varandra i undervisningen. Lärarna beskriver att barns samspel med närmiljön utomhus bidrar till att barnen får en tydligare

verklighetsuppfattning vilket kompletterar den undervisning som sker i

inomhusmiljön. Flera lärare beskriver vikten av att utomhusmiljön skapar frirum med mer yta än inomhus och att frisk luft, motion, rörelse och lärande hör ihop.

Vidare beskriver lärarna även att rörelse utomhus bidrar till ett lugnare och mer koncentrerat klimat i undervisningssituationer inomhus, vilket kan ha betydelse för utveckling och lärande. I den andra artikeln finner författaren utifrån frågan “varför undervisa utomhus?” att lärare resonerar på olika sätt. Det framkom även att lärarna uppfattar att genom undervisning utomhus utvecklas verklighetsuppfattningen mer och barnen får en större uppfattning av det som studeras än att endast sitta och titta i böcker. I resultatet framkom det även att lärarna uppfattar att undervisning utomhus är mer än bara ämnen som associeras med utomhusmiljön där de menar att andra ämnen även kan undervisas utomhus. Lärarna beskriver det som att lärandet sker genom rörelse där flera sinnen aktiveras. Kroppsperspektivet, rörelsen och sinnena är det som poängterades som positivt och som har en stor betydelse för utveckling och lärande enligt lärarna.

Jane Brodin har genomfört en studie som grundar sig i ett EU projekt. Brodins (2011) syfte med studien är att förbättra livskvaliteten samt att utröna hur tillgång till aktiviteter utomhus kan användas som verktyg för att främja inkludering samt stödja social interaktion och kommunikation. Resultatet framkom genom enkäter, intervjuer samt litteraturstudier. Studiens resultat visar att många barn upplever det som positivt att vistas utomhus och att deras livskvalitet ökar när miljön är anpassad och tillgänglig för målgruppen. Det framkom att utomhusaktiviteter och att leka på förskolegården bidrar till social interaktion och lek i samspel med andra. Att vistas i naturen väcker barns nyfikenhet och blir därför ett viktigt verktyg för utveckling och lärande. Det kan tolkas som att barn enbart leker när de vistas utomhus men

författaren lyfter vikten av att lek och lärande hör ihop (Brodin, 2011). Szczepanski (2008) finner i sin studie att utomhusmiljön minskar verksamhetens begränsningar

och öppnar upp för nya lärmiljöer samt ett mer kroppsrelaterat lärande. Det skapas ett frirum för rörelse och erbjuds större ytor att vistas på. Brodin (2011) lyfter i sin studie vikten av det informella lärandet som beskrivs som aktiviteter som sker utanför de traditionella ramarna. Genom att flytta ut den klassiska lärmiljön som finns inomhus och det material som används så kan det skapas nya möjligheter och utmaningar för både barn och vuxna. Att se naturen som en naturlig

undervisningsmiljö kan vara positivt på flera sätt. Undervisningen kan anpassas utefter varje barns förutsättningar eftersom lärmiljön erbjuder större yta och har mindre krav för rörelse. Friheten att få röra sig fritt och utforska miljön runt omkring är en viktig aspekt för barn i förskolan (Brodin, 2011).

2.3 Samspel och meningserbjudande i förskolans utomhusmiljö

Engdahl (2014) finner i sin studie att olika barn använder material på olika sätt.

Ålder, kompetens och fysisk storlek är faktorer som påverkar hur barn uppfattar och använder olika meningserbjudande i olika konstellationer. Författaren kan se att material som enkelt kan transporteras mellan olika platser är det som tilltalar de flesta barnen mest. Författaren finner även i sin studie att barns samspel påverkas av olika meningsskapande och tillhörigheter som erbjuds samt vilket erkännande barnen erhåller i mötet med miljön, vuxna och andra barn. Detta erkännande utgår oftast från ett här och nu perspektiv utifrån en specifik situation. Sandlådan har i hennes studie framkommit som ett meningserbjudande som tilltalar många barn och är en plats som bjuder in till samspel mellan barn i olika åldrar. Det kan kopplas till Berkhuizens (2014) studie som visar att sandlådan är en plats som många barn ofta befinner sig i och där det uppstår flera samspelssituationer mellan barn i olika åldrar. Även Michélsen (2004) finner i sin avhandling att förskolan är en bra plats som leder barn in i samspel med varandra. Det är den fysiska miljön som bjuder in och leder till samspel mellan barn. Barn som gräver i sandlådan med spadar eller cyklar på gården lockar ofta till sig andra barn, där de materiella artefakterna kan ses som en affordance och leda till samspel mellan barnen. Mårtenssons (2004) resultat visar också att om barn får vistas i en miljö omringad av material som riktas mot gemenskap och samarbete så kan de utveckla barns samspelsförmåga.

Författaren lyfter även att en välutrustad och innehållsrik utemiljö bestående av grönområden, buskar och artefakter kan bidra till att kreativa lekar förekommer på gården. Vidare skriver Mårtensson (2004) i sitt resultat att en tydlighet kring aktiviteter och material gör det lättare för barn att anpassa och organisera lek och samspel. En miljö med pedagogiska potentialer, d.v.s. en gård med olika

konstellationer har även Pellegrinis (1987) studie visat ger barn möjligheter att utveckla sina sociala förmågor.

2.4 Sammanfattning

Tidigare forskning visar att utevistelse påverkar barn positivt på flera olika sätt.

Utomhus och inomhusmiljön kompletterar varandra och genom att vistas utomhus får barnen en bredare verklighetsbild, vilket har visat sig kompletterar den

undervisning barnen möter inomhus. De får ett bredare perspektiv av det som studeras. Utomhusmiljön skapar nya lärmiljöer och utmaningar inte bara för barnen utan även för vuxna. Barnen blir mindre begränsade utomhus då de oftast har en

större yta att röra sig på och kan på ett bredare sätt utforska sin närmiljö. Större ytor att röra sig på samt utforskande utomhus har visat sig vara en viktig aspekt för barnen på förskolan. Forskning har även visat att förskolegårdens utformning även spelar roll för barns utveckling och lärande. En bred och innehållsrik miljö öppnar upp för att barnen kan utveckla sina sociala relationer genom material som symboliserar lek och gemenskap, vilket också leder till att barns samarbete och samspelsförmåga kan utvecklas. Flera forskares studier visar att genom artefakter öppnas nya samspels möjligheter hos barnen. Sandlådan återkommer i flera studier som en plats med medierande redskap som bjuder in till möten mellan barn.

Engdahl (2014) är en av forskarna som finner detta i sin studie. Till skillnad från andra forskare finner författaren även att barn använder artefakter på olika sätt beroende på kropp, ålder och kompetens. Författaren menar även att samspelet påverkas av hur barnen uppfattar det meningserbjudande de erbjuds.

3 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers syn på användandet av förskolans utomhusmiljö för barns utveckling och lärande.

Studiens frågeställningar är följande:

• Hur talar pedagoger om utomhusmiljön som en lärmiljö i undervisningen?

• Vilket syfte har pedagogerna med utevistelse?

4 Teoretiskt perspektiv

I kommande avsnitt redogörs för vilka teoretiska perspektiv och begrepp som används i studien. De teoretiska perspektiv som används i studien är det sociokulturella perspektivet där begrepp som används för att bearbeta samt analysera det empiriska materialet i studien är artefakter och mediering. Det andra perspektivet är det utvecklingsekologiska perspektivet där begrepp som används för att bearbeta och analysera materialet i studien är mikro, meso, exo och

makrosystem.

4.1 Det sociokulturella perspektivet

Lev Vygotskij arbetade som pedagog med frågor om utveckling och lärande och är grundaren för det sociokulturella perspektivet som ligger till grund för förskolans läroplan (Lundgren Öhman, 2014). Inom det sociokulturella perspektivet ses människan som ständigt under utveckling med möjlighet att tillägna sig nya kunskaper i olika situationer. Hur människor lär samt vad som är nödvändigt att kunna påverkas av flera olika aspekter. Dels handlar det om intellektuell förmåga och de resurser som naturen bidrar med, men en annan viktig del att ta hänsyn till är vad omgivningen bidrar med, vilka resurser som erbjuds samt vilka krav som ställs.

Människor ses som kulturvarelser som samspelar med andra människor i vardagen och det är genom samspel med andra människor som kunskap utvecklas (Säljö, 2014).

4.1.1 Artefakter

Smidt (2010) beskriver artefakter som fysiska föremål som är skapta av människor och lyfter att det är viktiga komponenter i en människas liv. Författaren menar att artefakter hjälper människor att förstå sin omvärld.

4.1.2 Mediering

Mediering är ett centralt begrepp inom den sociokulturella teorin. Mediering betyder förmedling och är olika sätt att kommunicera. Det handlar om att människor

använder sig av intellektuella och materiella verktyg och artefakter för att kommunicera, samspela samt förstå och handla i sin omvärld. Inom den

sociokulturella teorin hävdar man att människor inte upplever världen direkt utan upplever och uppfattar världen med hjälp av medierande redskap, d.v.s. så socialiseras vi in i en värld där medierande resurser redan aktivt används på ett naturligt sätt. Till exempel lär vi oss genom det sociala samspelet att ett fordon tar en människa från plats A till plats B. Vi uppfattar saker på sätt som våra kulturella erfarenheter visar (Säljö, 2014).

Utifrån studiens syfte är artefakter och mediering relevanta begrepp att förankra i studiens analys. Utifrån pedagogernas beskrivningar kan det synliggöras hur artefakter erbjuds samt hur dessa artefakter medierar i utomhusmiljön.

4.2 Det utvecklingsekologiska perspektivet

Inom det utvecklingsekologiska perspektivet sätts barnet i fokus där de uppfattas som en del i de olika system som barnet omringas av i sin närmiljö. Inom teorin hävdar man att barnets utveckling och lärande sker genom kontinuerlig anpassning mellan barnet och den miljö barnet vistas i. Perspektivet menar att barnet påverkas av de system som ligger barnets närmiljö närmst. Förskolan är en betydande del i barnets vardagsliv. I förskolan samspelar barn med varandra, med vuxna samt med den fysiska miljön. Utformningen av miljön, material, inomhus eller

utomhusvistelse samt förskolans organisation påverkar barnets handlingar (Engdahl, Ärlemalm-Hagsér, 2015). Inom det utvecklingsekologiska perspektivet är makro, meso, exo och makrosystem centrala begrepp för att beskriva de nivåer som påverkar barnet (Hwang & Nilsson, 2019).

4.2.1 Fyra system inom det utvecklingsekologiska perspektivet

I mikrosystemet ingår roller, relationer och aktiviteter som sker i närmiljön. Med närmiljön menas hemmet, förskolan och kamratrelationer och det handlar om aktiviteter och platser där barnet är konkret närvarande. De tre komponenterna bildar en helhet och är viktiga för barns utveckling och lärande då de tillsammans påverkar barnets närmiljö. För att barns utveckling och lärande ska bli så rikt som möjligt är det viktigt att de får möta en miljö som erbjuder en variation av roller, relationer och aktiviteter (Bronfenbrenner, 1979). För barnets välmående är det av vikt att mikrosystemet är en fungerande del i barnets liv och att det är i balans

(Hwang & Nilsson, 2019). Mesosystemet handlar om relationen mellan de olika mikrosystem som barnet vistas i. Mikrosystemen hör ihop och tillsammans påverkar det barnet på flera olika sätt, till exempel hur ett barn agerar i förskolans

utomhusmiljö kan påverkas av förskolans inomhusmiljö. Exosystemet handlar om de miljöer som barnet själv inte är delaktig i men som indirekt påverkar relationen med den närmiljö barnet befinner sig i. Det kan till exempel handla om förskolans personalsituation eller kommunens barnomsorgspolitik. Makrosystemet handlar om samhället som man lever i som exempelvis levnadsstandard, familjepolitik,

skolpolitik men de kan även handla om andra kulturella faktorer (Hwang & Nilsson, 2019).

Utifrån studiens syfte bidrar det sociokulturella perspektivet och det

utvecklingsekologiska perspektivet med relevanta begrepp för studiens analys.

Pedagogernas beskrivningar kan ge oss en inblick i hur dessa fyra system möjliggör samt begränsar användandet av utomhusmiljön i förskolan.

5 Metod

I denna del beskrivs hur studien genomfördes. Kommande kapitel redogör för metodval, urval, genomförande, bortfall tillförlitlighet, validitet, analys av data, samt etiska principer.

5.1 Metodval

Studiens data har samlats in genom ett kvalitativt frågeformulär. Formuläret är utformat som en enkät som består av öppna frågor (Denscombe, 2018) för att undersöka pedagogers syn på förskolans utomhusmiljö för barns utveckling och lärande. Metoden valdes för att ge pedagogerna utrymme och tid att formulera svar samt för att undvika personlig interaktion och styrning. Formulär förknippas ofta ihop med kvantitativ metod men vi skulle vilja påstå att vår studie kan sammanfattas som en kvalitativ studie. Vidare beskrivning redogörs under rubriken

”frågeformulär”. Lökken & Söbstad (1995) beskriver den kvalitativa metoden mer som förståelse än förklaring. Man vill åt det individuella och som forskare vill man förstå helheten. Kvalitativ metod är inriktad på att slutsatser dras från det enskilda och specifika till det gemensamma.

5.1.1 Frågeformulär

Denscombe (2018) beskriver frågeformulär som en metod bestående av flera frågor där syftet är att samla information som kan användas som data för analys. Vidare menar författaren att det handlar om att samla in information genom att ställa frågor som är relevanta för studien. Författaren lyfter att syftet med ett frågeformulär är att upptäcka saker. Det finns inga direkta regler för hur ett frågeformulär bör vara utformat, men för att undvika onödiga detaljer och överflödig information bör man

hålla formuläret kort och koncist. Det finns däremot olika typer av frågeformulär och för att det ska karaktäriseras som forskningsmässiga frågeformulär måste de uppfylla följande tre kriterier:

• De ska vara utformade i syfte att samla information som kan användas som data för analys.

• De ska bestå av en serie nedskrivna frågor.

• De ska samla in information genom att fråga personer om saker som är relevant i studiens syfte.

Insamlingen av data har skett genom kvalitativ metod i form av ett internetbaserat frågeformulär som inte innefattar någon visuell interaktion med respondenterna (Denscombe, 2018). Vi har valt att skicka ut ett frågeformulär till pedagoger som arbetar på förskolor i olika kommuner. Formuläret skapades med hjälp av Google formulär som är ett webbaserat verktyg. Formuläret består av tre öppna frågor där respondenterna själva får möjlighet att formulera svar. De bestämmer längden samt innehållet på svaren utifrån deras egna förutsättningar. Öppna frågor ger

respondenterna en frihet och får svara med egna ord, dock ställer det krav då de ska kunna formulera sig (Kylén, 2004). En fördel som Denscombe (2018) ser med öppna frågor är att de data som samlas in består av en stor del av individens synpunkter eftersom respondenten får möjlighet att uttrycka sig med egna ord.

Författaren ser även två nackdelar med att ställa öppna frågor där den första är att det kräver en stor ansträngning för respondenterna. Den andra är att forskaren förses med rådata som kräver mycket tid för analys innan den är användbar i ett resultat.

5.2 Urval

I studien har formuläret skickats ut till 27 pedagoger. Av dessa 27 pedagoger är det 19 stycken som är förskollärare samt åtta stycken som är barnskötare. Studien har genomförts i två olika kommuner och det har varit på fem olika förskolor inom dessa kommuner, varav tre förskolor i en kommun samt två i en annan kommun. Vi valde att skicka till enskilda pedagoger med anledning att få fram den enskilda individens beskrivningar. Formuläret skickades till pedagoger i olika kommuner för att få tillgång till ett bredare urval då vi har kontakter i båda kommunerna.

Formuläret har hög konfidentialitet där inga namn finns tillgängliga. Detta innebär att det inte framkommer hur många pedagoger från respektive förskola det är som har deltagit eftersom deltagarnas namn inte synliggörs i formuläret. Pedagogerna namnges alfabetiskt A-P i resultatet. Utifrån studiens syfte och resultatet är det inte relevant vad pedagogerna har för arbetslivserfarenhet och yrkestitel därmed benämns de pedagog A-P.

5.3 Genomförande

Pedagogerna kontaktades via mail med beskrivning av vilka vi är samt om de skulle vilja svara på ett frågeformulär som handlar om hur pedagoger beskriver förskolans utomhusmiljö samt vilket syftet de har med utevistelsen på gården. I mailet

förklarades även att formuläret skulle ligga till grund för vårt självständiga arbete.

Det framkom även i mailet att formuläret har hög konfidentialitet och att det inte går att identifiera vem som har skrivit vad i svaren på något sätt. Pedagogerna fick en vecka på sig att kunna svara på frågorna. Det fanns inget behov av att skicka ut en påminnelse eftersom det under kort tid kom in svar från flera av respondenterna.

Många av svaren var utförliga. Svaren ansågs vara tillräckliga för att kunna få fram ett resultat.

5.3.1 Bortfall

Av 27 pedagoger var det 24 pedagoger som deltog i studien. På två utav frågorna svarade alla deltagare men på den resterande frågan var det endast 23 respondenter som har svarat. Det innebär att det är en deltagare som inte har svarat på alla frågor.

Svårigheter som forskare med frågeformulär ställs inför är att garantera svar från respondenterna. Eftersom formuläret har hög konfidentialitet och det inte framkommer vem som har deltagit kan det inte garanteras att någon från varje förskola har deltagit i studien. Vi kan inte heller se vem som endast har svarat på två frågor och har inte fått någon återkoppling om varför respondenten inte har fullföljt frågorna.

5.4 Tillförlitlighet

Vid en kvalitativ forskning är forskaren ofta närvarande vid insamlingen av data vilket kan bidra till att tillförlitligheten ifrågasätts (Denscombe, 2018). Denna studies data har samlats in genom ett frågeformulär där respondenterna själva har besvarat frågorna utan forskarens närvaro. På så sätt undviker forskarna att påverka svaren och respondenterna får själva bestämma över hur mycket de vill framföra i sina svar. Fördelen med att låta respondenterna besvara ett frågeformulär är att de får tid på sig att fundera över sina svar istället för att snabbt ge ett svar öga mot öga.

Genom att vi inte närvarade när formuläret besvarades så bidrog vi inte med någon personlig styrning. Detta lyfter Denscombe (2018) som en fördel, att om

respondenten fyller i formuläret själv så finns det ingen risk att data påverkas av personliga faktorer eller av hur en fråga ställs. Däremot kan det finnas risk för att inte kunna korrigera missförstånd vid tolkning av frågan.

5.5 Validitet

Studiens data har samlats in genom frågeformulär i form av tre öppna frågor.

Frågorna berör hur pedagoger beskriver användandet av förskolans utomhusmiljö och fokuserar på studiens syfte och frågeställningar. Denscombe (2018) beskriver att validitet handlar om hur relevant insamlad data är i relation till studiens syfte.

Författaren menar att validiteten i data beror på om forskningen baseras på relevanta frågor. Studiens insamlade data besvarar frågeställningarna där beskrivning av hur pedagoger talar om utomhusmiljön som lärmiljö i undervisningen samt vilket syfte pedagoger har med utevistelsen. Vidare menar författaren att det kan vara svårt för forskare att visa att de har fått rätt men poängterar vissa åtgärder som kan stärka forskningen. Genom att återvända till deltagarna med att bevisa data kan stärka

studiens validitet. I studien synliggörs pedagogers svar och beskrivningar i form av citat som stärker studiens validitet. Detta genom att data visas på ett tydligt sätt.

5.6 Analys av data

När respondenterna besvarat formuläret analyserades svaren noggrant för att kunna sortera ut likheter och skillnader i pedagogernas beskrivningar. Svaren

kategoriserades och kodades med hjälp av de teoretiska begreppen. Därefter sammanställdes pedagogernas svar och nya kategorier bildades utifrån våra egna rubriker i relation till studiens teoretiska begrepp. Vi fick fram möjligheter med relationen mellan två mikrosystem, exosystemet begränsar mikrosystemet, makro och mikrosystemets påverkan av delaktiga pedagoger, variation av artefakter bidrar till utforskande av förskolegården, mesosystemets betydelse för att växla behovet av utomhus och inomhus, variation av artefakter bidrar till en variation i mötet med andra barn samt en friplats med artefakter och medierande redskap bidrar till utvecklande motorik. Dessa underkategorier skapades utifrån analysen av studiens insamlade data.

5.7 Etiska principer

Inom forskningsetiska principer från vetenskapsrådet finns de fyra huvudkrav informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Dessa huvudkrav behöver varje forskningsprojekt ta hänsyn till när en studie genomförs eftersom dessa krav är till för att skydda individen (Dimenäs,

2007). Innan formuläret skickades ut så skickades ett meddelande till pedagogerna där studiens och formulärets syfte beskrevs. I meddelandet som skickades

tillfrågades pedagogerna om de ville delta i studien samtidigt som det förklarades att det var frivilligt att avsluta om de inte ville delta. I meddelandet beskrevs även att formuläret har hög konfidentialitet där inga namn kommer att synas eller användas i studien. Pedagogerna fick även information om att deras svar på frågorna endast kommer användas till forskningen och att materialet sedan kommer att raderas.

6 Resultat

Här presenteras resultatet utifrån våra frågeställningar ”hur talar pedagoger om förskolans utomhusmiljö som lärmiljö i undervisningen” samt ”vilket syfte har pedagogerna med utevistelse”. Resultatet redovisas under olika huvudrubriker och underrubriker som vi har fått fram genom att kategorisera svaren som framkommit i frågeformuläret i relation till studiens teoretiska begrepp.

6.1 Hur pedagoger talar om utomhusmiljön som en lärmiljö i undervisningen

Fler av pedagogerna skriver att de använder förskolans utomhusmiljö minst en gång per dag, men somliga skriver att de även använder sig av utomhusmiljön flera gånger om dagen. Nedan visas resultat av hur pedagogerna skriftligt beskriver användandet av förskolegårdens miljö.

6.1.1 Möjligheter med relationen mellan två mikrosystem

I svaren visar det sig som om att utevistelsen ses som en naturlig del när det gäller barns utveckling och lärande. Undervisningen som sker på förskolegården ses även den som en naturlig del i verksamheten där allt som sker både inomhus och utomhus i förskolan bildar en helhet. Flera pedagoger skriver att material och aktiviteter som används inomhus följer med ut i utomhusmiljön på ett naturligt sätt.

Vårt syfte är att främst få ut samma lärande & pedagogik ute som vi har för syfte att delge barnen inne. Vi har tex färdiga ”boxar” som vi lätt flyttar ut som tex kan innehålla ”målande & skapande” ”matte” ”natur - luppar insektsböcker etc” (Pedagog H)

På vår och sommar brukar vi rita och måla ute! (Pedagog I)

Genom att barnen vistas i utomhusmiljön så befinner de sig i ett mikrosystem.

Utomhusmiljön i förskolan blir ett mikrosystem för barnen eftersom det är en vardaglig del i deras närmiljö där de är konkret närvarande. Svaren visar att

relationen mellan två mikrosystem bidrar till att barnen får vistas i en varierad miljö.

Inomhus och utomhusmiljön kompletterar varandra och bildar en helhet genom att flera respondenter lyfter att material som vanligtvis används inomhus flyttar med ut till utomhusmiljön. Barnen får möjlighet att möta artefakter som medierar olika aktiviteter. Pedagogerna skriver att det finns boxar som innehåller exempelvis målande och skapande. I boxarna finns artefakter som medierar till barnen att det finns möjlighet till skapande. Relationen mellan två mikrosystem visar sig genom artefakter som används både inomhus och utomhus. Det material som flyttar med ut från inomhusmiljön länkar samman den miljön och utomhusmiljön med varandra vilket leder till att barnet befinner sig i mesosystemet genom att två mikrosystem står i kontakt med varandra.

6.1.2 Exosystemet begränsar mikrosystemet

Flera av svaren visar att det finns olika faktorer som begränsar möjligheter med utomhusmiljön i förskolan.

När det gäller gården på förskolan finns de i nu läget inte så pass mycket material samt saker barnen kan leka med som vi vill, detta är något som vi på förskolan arbetar med och har som mål att göra gården utforskande och inbjudande för barnen. Samt behöver ibland barn inte så många saker för att de ska kunna utforska någonting utan de använder sig utav sin fantasi både enskilt och i grupp (Pedagog E)

Det jobbas på hur vi ska kunna utveckla gården för att kunna utmana barnen mer motoriskt men det är inte så lätt med alla EU regler (Pedagog G)

Tyvärr finns det inte så mycket pengar till material som vi skulle önska och de vaktmästare som vi måste be om hjälp har sällan tid (Pedagog F)

Vi försöker utnyttja den så gott det går. Tyvärr är just vår gård väldigt kal, alltså det fattas grejer (Pedagog B)

Svaren visar att mikrosystemet kan påverkas av de begränsningar som pedagogerna lyfter som hinder för att kunna utveckla förskolegården. Pedagogerna beskriver flera faktorer vilka befinner sig i exosystemet som indirekt påverkar den utomhusmiljö som barnet möter på förskolan. Regler, pengar och begränsat med material är några faktorer som framkommer i svaren. Dessa faktorer kan inte barnet själv vara med att påverka utan styrs av andra komponenter. Hwang & Nilsson (2019) skriver att barn behöver möta en rik och varierad miljö för att kunna lära och utvecklas och

mikrosystemet behöver vara i balans för att barnen ska må bra. Svaren visar att faktorer i exosystemet begränsar barns utveckling och lärande eftersom det bidrar till att förskolan inte kan erbjuda en varierad och innehållsrik utomhusmiljö på grund av de faktorer som finns i exosystemet.

6.1.3 Makro och mikrosystemets påverkan av delaktiga pedagoger Svaren tolkas att närvarande och delaktiga pedagoger är en viktig del i barns utforskande av utomhusmiljön.

Att pedagogerna är närvarande och deltar i det barnen gör så att de kan förklara och eller utmana/stötta barn i deras tankar och görande (Pedagog J)

Det krävs att jag som förskollärare är närvarande, medupptäckare och med på barnens nivå. Jag måste vara lyhörd, nyfiken, ställa öppna frågor samt utmana barnen inom sitt eget lärande (Pedagog C)

Vi tänker att miljön ute innefattar både barnen, pedagogerna och materialet där vi är lyhörda inför barnens intressen och behov. Vi stöttar och inspirerar barnen på ett lekfullt sätt (Pedagog M)

Ett förhållningssätt som beskrivs är att barn, pedagoger och artefakter bildar en helhet i mikrosystemet. Svaren visar att det krävs att pedagoger är lyhörda och närvarande i barns utforskande samt att de kan utmana barnen i deras eget lärande.

Flera pedagoger beskriver att de är delaktiga i barns utforskande av utomhusmiljön där de tillsammans med artefakter skapar ett inspirerande mikrosystem. De faktorer som finns i makrosystemet kan därmed påverka hur barns möjligheter att utforska utomhusmiljön i förskolan möjliggörs. Det kan handla om pedagogers levnadssätt och kulturella faktorer som avgör hur närvarande och utmanande pedagogerna är gentemot barnen. Detta genom att pedagogerna är bärare av kulturella faktorer som kan påverka deras sätt att handla och agera i olika situationer. Ett annat

förhållningssätt som framkommer i svaren är att storleken på mikrosystemet kan påverka pedagogernas delaktighet. Pedagogerna beskriver att förskolegården är stor och därmed begränsar deras möjligheter att överskåda och närvara i alla barns

utforskande. Svaren visar att pedagogernas delaktighet kan påverkas negativt av mikrosystemets utformning. Mikrosystemets storlek beskrivs som att den begränsar pedagogernas delaktighet eftersom den beskrivs som för omfattande för att kunna närvara i samtliga barns lek. Detta tolkas pedagogerna anse som riskfyllt.

Mikrosystemet ses därmed som ett riskområde eftersom utformningen upplevs som omfattande.

6.1.4 Variation av artefakter bidrar till utforskande av förskolegården Svaren visar en variation av artefakter som barnen får möjlighet att möta och utforska på förskolegården.

Barnen har tillgång till cyklar, sandleksaker, vattenlek, gungor, klätterställningar mm som de får tillgång till när vi är ute. (Pedagog N) Genom att vi ”bygger upp” gården och anpassar den efter den gällande barngruppen ges oändliga möjligheter till att utforska och undersöka. (Pedagog O)

Gården kan utformas med exempelvis trafikregler för att ge en möjlighet att skapa en förståelse för att det finns ett system med skyltar och regler som kan tydas (Pedagog P)

I svaren framkommer det att mikrosystemet erbjuder barnen artefakter som bidrar till utforskande. Pedagogerna beskriver att utomhusmiljön som är anpassad efter barnens behov och intressen med olika artefakter och aktiviteter bidrar till ett bredare utforskande. I mikrosystemet får barnen möta cyklar, sandleksaker, gungor m.m. I svaren visar det sig att dessa artefakter intresserar samt väcker en nyfikenhet hos barnen vilket inspirerar dem till att utforska och undersöka. Svaren visar även att mikrosystemet erbjuder barnen att möta exempelvis trafikregler. Pedagogerna beskriver att det kan skapa en förståelse hos barnen att det finns regler som måste följas i livet. Detta resonemang knyter an makrosystemet till förskolegårdens mikrosystem.

6.2 Pedagogernas syfte med utevistelse

Pedagogerna beskriver flera olika syften med användandet av utomhusmiljön i förskolan. Nedan visas resultat av hur pedagogerna skriftligt beskriver deras syfte med användningen av förskolegårdens miljö.

6.2.1 Mesosystemets betydelse för att växla behovet av utomhus och inomhus Ett syfte med utevistelse som framkommer i svaren är att variera vistelse mellan två mikrosystem. I svaren visar det sig att barn påverkas positivt av att vistas i olika mikrosystem. Syftet är även att bidra till bättre hälsa hos barnen genom frisk luft som bidrar till ett lugnare klimat i andra mikrosystem.

Dels är frisk luft nödvändigt för att må bra och minska risken för bakteriespridning (Pedagog A)

Påverka barnens fysiska hälsa positivt, få ett lugnare klimat inomhus (Pedagog F)

Barnen mår bra av att växla mellan att vara inne och ute (Pedagog D)

Svaren visar att barn mår bra av ett fungerande mesosystem där de får möjlighet att växla mellan olika mikrosystem. Inomhus och utomhusmiljön är två olika

mikrosystem som pedagogerna erbjuder barnen att variera mellan. Pedagogerna beskriver att utevistelsen bidrar till att barns hälsa påverkas positivt eftersom det anses minska risken för spridning av bakterier. Svaren visar även att klimatet i andra mikrosystem påverkas av utevistelsen. Svaren tolkas mena att det blir ett lugnare klimat inomhus när barnen får möjlighet att växla mellan olika mesosystem, dvs.

växla mellan att vara inomhus och utomhus.

6.2.2 Variation av artefakter bidrar till en variation i mötet med andra barn Svaren visar att utevistelse på förskolegården bidrar till att barnen får en variation i mötet med andra barn. Syftet med utevistelsen visar sig vara att ge barnen möjlighet att träffa andra barn som går på förskolan och genom det skapa nya kontakter och relationer med andra barn som de inte umgås med hela dagarna.

Det finns gungor, lekställning, sandlåda, cyklar och stora ytor för barnen att vara på. Det finns även hus som barnen kan leka i tillsammans (Pedagog G) Vi erbjuder barnen att utforska & lära sig mycket på vår gård, som tex - cyklar, vägskyltar, gungor, rutschkana, sandlåda, kiosk, köksdel, naturdel där det är mer lummig natur där barnens egna fantasi får flöda, planteringslådor, fruktträd

& bärbuskar, en lång backe som man kan rulla ner för & vintertid åka pulka ner för, tankstation, hoppa-hage, vattenlek... har säkert glömt något, men vi som pedagoger försöker förnya miljöerna ute minst en gång per år tillsammans med alla föräldrar (Pedagog H)

Barnen ska få möjlighet att leka tillsammans med de andra barnen från de andra avdelningarna (Pedagog E)

Tillfälle för barnen att träffa och knyta kontakter med barn på de andra avdelningarna (Pedagog G)

I mikrosystemet använder sig barnen av olika artefakter. De artefakter som finns tillgängliga på förskolegården medierar till barnen att de vill lekas med. Det kan tolkas som att till exempel en cykel ropar till barnet att “kom och cykla på mig, jag är rolig”. De artefakter som finns tillgängliga i utomhusmiljön kan bli som en länk mellan barnen. En cykel eller en kiosk kan locka till sig barnen genom att mediera lek och på så sätt bjuda in till samspel mellan barnen där artefakterna medierar gemenskap och rollekar. Detta kan leda till att nya kamratrelationer kan skapas eftersom barn från olika avdelningar kan delta i samma lek. Inom detta syfte visar det sig att relationen mellan olika mikrosystem (olika avdelningar) även kan bygga på sociala faktorer och inte enbart i relationen mellan aktiviteter genom att de flyttar från inomhus till utomhus.

6.2.3 En friplats med artefakter och medierande redskap bidrar till utvecklande motorik

Ett av syftena som framkommer i svaren är att utomhusmiljön ses som en friplats för barnen som ger dem möjlighet att röra sig mer fritt. Genom en friplats med större yta erbjuds barnen möjlighet att utveckla sina motoriska färdigheter.

Det är också en friplats för barnen som kan röra sig fritt, låta mera och hitta på lekar som kan vara svåra att leka inne pga. plats, ljudnivå och andre hinder. Vi ser utevistelsen som motorisk utvecklande och den skall utnyttjas som en naturlig del i inlärningen och en del av helheten i undervisningen (Pedagog D)

Ute är det lättare för barnen att leka lekar som tar stor plats och på gården tränar vi grovmotoriken lättare än i trånga utrymmen inomhus (Pedagog K) Syftet är att dels träna grovmotorik genom att tex cykla, springa, gunga, rulla mm vilket stimulerar hjärnhalvorna och främjar inlärnings- och

koncentrationsförmågan (Pedagog L)

Men på klätterställningen som finns övar barnen grovmotoriken (Pedagog B)

Flera av respondenterna beskriver att syftet med utevistelsen är att ge barnen möjligheter att utveckla sin grovmotorik eftersom det finns större ytor för barnen att röra sig på. Flera av svaren visar att det finns flera olika artefakter i utomhusmiljön som bidrar till att barnen tränar sin grovmotorik. De artefakter som benämns som bidrar till att utveckla motoriken är cyklar, klätterställning och gungor. Men svaren visar även att det finns flera medierande redskap som bidrar till att motoriken kan utvecklas. Barnen får möjlighet att rulla och springa i utomhusmiljön, vilket pedagogerna lyfter som aktiviteter som kan bidra till att barnen får träna sin motorik. Pedagogerna beskriver även att de erbjuder barnen motorikbanor i utomhusmiljön. Motorikbanorna är medierande redskap som medierar rörelse och bidrar till träning av motorik i mikrosystemet.

6.3 Sammanfattning

Slutsatser som går att dra utifrån ovanstående resultat är att det finns olika system som har en betydelse för utomhusmiljön i förskolan, både positivt och negativt.

Artefakter har stor betydelse för pedagogernas syfte med utevistelsen eftersom de medierar olika aktivtiter. Mesosystemets betydelse leder till att olika mikrosystem kompletterar varandra och påverkas av varandra. Artefakter som används inomhus kan även användas utomhus och det informella lärandet har en central roll hos flera pedagoger. Variationen av vistelse i olika mikrosystem påverkar klimatet inomhus.

Grovmotorikens utveckling är ett av flera syften som somliga pedagoger har med utevistelsen där utemiljön ses som en friplats för barnen att utveckla sin

grovmotorik på. Barnen får på de olika förskolorna möta artefakter som bidrar till att grovmotoriken tränas. Barnen på förskolorna får möjlighet att möta en variation av artefakterna i utomhusmiljön som bidrar till att nya kamratrelationer skapas.

Pedagogernas resonemang visar att detta sker genom att artefakterna medierar lek och lockar till sig barn från olika avdelningar som vistas i utomhusmiljön samtidigt.

Resultatet visar även vikten av att utevistelsen minskar spridning av sjukdomar och att utevistelsen bidrar till att barns hälsa och välbefinnande påverkas positivt. I resultatet framkommer det även att det finns olika faktorer som begränsar

utomhusmiljön. Regler, pengar och begränsat med material är några faktorer som finns i exosystemet och begränsar utomhusmiljön i förskolan. I resultatet visas även vikten av pedagogers närvaro och delaktighet i barns utforskande. Närvarande pedagoger krävs för utmana barnen i deras lärande. Studiens huvudresultat kan sammanfattas som att pedagoger har flera syften med utevistelsen. Enligt pedagogerna i studien främjar utevistelsen barn på flera olika sätt. Svaren tolkas däremot att olika faktorer begränsar pedagogers möjligheter att använda

utomhusmiljön utifrån deras syfte med utevistelse.

7 Diskussion

I nedanstående avsnitt förs en diskussion utifrån studiens resultat i relation till studiens syfte och frågeställningar samt studiens bakgrund och tidigare forskning.

Det förs även en metoddiskussion, nya insikter från studien, pedagogiska implikationer samt förslag på framtida forskning.

7.1 Hur pedagoger talar om utomhusmiljön som en lärmiljö i undervisningen

I resultatet framkommer det att pedagogerna använder utomhusmiljön som en naturlig del i undervisningen varje dag. De menar att det finns möjligheter med att ha undervisningen utomhus och att inomhus och utomhusundervisningen bildar en helhet. Pedagogerna beskriver att material som används inomhus flyttas med ut och även används utomhus. En tolkning av detta är att här används det som Brodin (2011) beskriver i sin studie som det informella lärandet. Författaren menar att genom att flytta ut det traditionella material som används inomhus kan det öppna upp för nya möjligheter och utmaningar för barnen. Denna studie visar att det informella lärandet är aktuella och att samma material används både inomhus och utomhus. Pedagogerna skapar nya möjligheter och utmaningar för barnen vilket tolkas kan leda till utveckling och lärande. I resultatet lyfts även begränsningar fram som pedagoger anser finns i utomhusmiljön. Regler, pengar och ett fåtal material är det som framkommer begränsar utomhusmiljön. Detta fann även Engdahl (2014) i sin studie där hon bland annat skriver att förskolans organisation begränsar utomhusmiljön. Berkhuizen (2014) fann i sin studie att förskolegården ofta tas för given och att det sällan läggs någon vikt vid den. En tolkning av detta är att

exosystemet påverkar mikro och mesosystemet då brist på pengar, regler som måste följas samt förskolans organisation är anledningen till att utomhusmiljön i förskolan ofta upplevs som bortglömd och outvecklad. Detta kan leda till att den pedagogiska verksamheten utomhus försämras och att barnen därmed inte får möjlighet till den utbildning som förskolan ska erbjuda.

I resultatet framkommer det att en variation av artefakter och aktiviteter i utomhusmiljön bidrar till utforskande hos barnen. Resultatet visar att om en utomhusmiljö är varierad och anpassad efter barnens intresse och behov kan det bidra till ett bredare utforskande hos barnen. Detta framkommer även i Brodins (2011) studie som visar att om barn får vistas i en utomhusmiljö som är anpassad efter deras intressen och behov kan de bidra till att de upplever undervisningen utomhus som positivt. Resultatet i denna studie visar att ett anpassat mikrosystem med artefakter som inspirerar barnen bidrar till att utforskande sker. Brodins (2011) studie visar att det är viktigt för barn att få möjlighet att utforska miljön i förskolan.

Slutsatser som kan dras utifrån dessa studiers resultat är att en barnanpassad utomhusmiljö med artefakter och aktiviteter som väcker nyfikenhet hos barnen kan bidra till kreativt utforskande. En tolkning av detta är att ett nyfiket utforskande kan leda till att utveckling och lärande sker.

7.2 Pedagogernas syfte med utevistelse

I resultatet framkommer det att pedagogerna har flera syften med utevistelsen. Ett syfte som framkommer i studiens resultat är att möjligheten att växla mellan att vara inomhus och utomhus påverkar barns hälsa positivt. Pedagogerna menar att

utomhus får barnen frisk luft vilket pedagogerna menar minskar en spridning av sjukdomar och främjar deras hälsa. Detta menar pedagogerna bidrar till att

undervisningen inomhus sker under lugnare förhållanden. Detta har som vi tidigare skrivit även visats i Szczepanskis (2008) studie, där författaren menar att om barnen får möjlighet att vistas utomhus bidrar det till att dem är lugnare i inomhusmiljön.

En tolkning av detta är att friska barn med god hälsa mår bra vilket kan bidra till att de lättare kan tillägna sig kunskap. Barn som har god hälsa anses vara pigga och glada vilket kan leda till att undervisningen blir lugnare och givande för barnen. Ett fungerande mesosystem där en variation av vistelse i olika mikrosystem är positivt för barns hälsa vilket kan leda till att undervisningen inomhus blir givande och lärorik för barnen.

Ett annat syfte som framkommer i studiens resultat är att barnen får möta en variation av material och kamrater i utomhusmiljön. Pedagogerna menar att

utevistelsen ger barnen tillfälle att skapa nya relationer med nya barn. Detta resultat bekräftas även i Michelséns (2004) studie där hon funnit att den fysiska miljön i förskolan bjuder in till samspel mellan barn genom att de artefakter ett barn använder sig av bjuder in fler barn till leken. Även Mårtensson (2004) menar att en miljö som består av artefakter som innefattar samarbete leder till utveckling av samarbetsförmåga och det är i just mötet med andra barn som barnen får träna på samarbete. I denna studies resultat framkom det att barnen får möta en innehållsrik miljö där de får möta olika material och artefakter. Detta har visats vara positivt i tidigare studier där bland annat Berkhuizen (2014) menar att om man har en välutrustad och innehållsrik utemiljö så kan de bidra till att kreativa lekar

förekommer på förskolegården. Resultatet i studien visar inte hur barnen använder de artefakter som erbjuds i utomhusmiljön, men Engdahls (2014) studie visar att det finns olika faktorer som påverkar hur barn använder sig av de olika

meningserbjudande som finns i den fysiska miljön. I vårt resultat framkommer det

att barnen erbjuds exempelvis cyklar och sandlådan. Just sandlådan är en plats som Engdahl (2014) och Berkhuizen (2014) menar tilltalar många barn och som bjuder in till samspel mellan barn i olika åldrar eftersom det har visat sig vara en plats där många barn befinner sig samtidigt. En anledning till att sandlådan lyfts fram som en plats där många barn ofta befinner sig samtidigt kan vara sandlådans placering på förskolegården. En rimlig förklaring till detta kan vara att sandlådan är centralt placerad på förskolegården och innehåller flera artefakter som bjuder in barn till lek.

Att många barn har intresse för och befinner sig i sandlådan kan vara en anledning till att fler barn drar sig dit för lek och lärande.

Det tredje och sista syftet som framkommer i studiens resultat är att motoriken tränas. Pedagogerna beskriver utomhusmiljön som en friplats för barnen att utföra aktiviteter som kräver större utrymme samt ljudvolymen begränsas inte i samma utsträckning som inomhus. Detta har även visats i Szczepanskis (2008) studie där det framkom att utomhusmiljön ger barnen möjlighet till mer yta för rörelse och motion där utomhusmiljön beskrivs av pedagoger som ett frirum. En anledning till att flera pedagoger beskriver utomhusmiljön som ett frirum är att utomhusmiljön sällan är lika begränsad av utrymme som inomhusmiljön som består av fyra väggar och ett tak. Även Brodin (2011) tar upp vikten av friheten att få aktivera sig fritt och menar att det är en viktig aspekt för barn att kunna få utforska fritt. Resultatet i denna studie visar att i utomhusmiljön får barnen möta artefakter som medierar en aktivitet. De artefakter som barnen möter erbjuder exempelvis barnen att få träna sin grovmotorik. Pedagogerna i denna studie menar att träning av grovmotoriken stimulerar hjärnan och därmed främjar inlärning samt koncentrationsförmågan hos barnen. Detta framkom även i Szczepanskis (2008) resultat där det visat sig att rörelse och motion bidrar till lugnare undervisningssituationer, vilket har visat sig påverka barns möjligheter till lärande positivt. En tolkning av att rörelse utomhus bidrar till bättre koncentrationsförmåga kan vara att barnen gör av med mycket energi i form av rörelse. Detta kan leda till att de lättare kan koncentrera sig under lugnare undervisningssituationer. En anledning till detta kan vara att barnen inte har mycket energi kvar i kroppen och lättare kan fokusera på undervisningen.

7.3 Sammanfattning

Resultatet i denna studie visar att pedagogerna har flera syften med utevistelsen i förskolan men att det finns olika faktorer som begränsar deras vilja att erbjuda barnen den utomhusmiljö som de strävar efter. Vi uppfattar samtliga svar som att pedagogerna vill mer än de kan vilket även framkommer i Engdahls (2014) studie.

Samtliga pedagogers svar visar dock att de erbjuder barnen flera artefakter som bidrar till utveckling och lärande inom olika områden. Barnen får möjlighet att träna sina motoriska färdigheter genom att de erbjuds flera olika artefakter som bidrar till att motoriken tränas, däribland cyklar, klätterställning m.m. Ett resonemang som framkommer i studiens resultat är att inomhus och utomhusmiljön kompletterar varandra och att material som erbjuds inomhus även kan erbjudas utomhus. Detta genom att pedagogerna har gjort färdiga boxar med material som lätt kan

transporteras med ut och barnen får möjlighet att rita och måla ute när vädret tillåter.

Vi kunde även i resultatet se att genom att variera vistelse i olika mikrosystem är att

främja barns hälsa genom att det minskar spridning av bakterier och bidrar till lugnare undervisningssituationer. Syftet med utevistelsen är även att barnen ska få möjlighet att knyta nya kontakter med barn på andra avdelningar.

Tidigare forskning har visat att detta är positivt utmanande för barnen.

7.4 Metoddiskussion

Tanken med studien var att genomföra observation och intervju med verksamma pedagoger. Planen var att observera samt intervjua två förskollärare som arbetar i olika kommuner för att kunna få fram likheter och skillnader. Det uppstod hinder på vägen då förskollärarna valde att ställa in på grund av dåligt väder. De menade att den planerade utevistelsen uteblev och observationen kunde därför inte genomföras.

Det har även varit svårt att hitta tid till att genomföra observationerna och

förskollärarna har vid tidigare planerade tillfällen ställt in det planerade besöket. På grund av detta valde vi att ändra strategi och bestämde oss för att samla in data genom ett frågeformulär istället. Alla frågor i formuläret besvarades inte av samtliga pedagoger och alla pedagoger deltog inte, det var däremot fler som svarade än som inte gjorde det. Vi blev positivt överraskade när formuläret snabbt besvarades och valde därför att inte skicka ut en påminnelse. I efterhand har det förts diskussion om att om vi hade skickat ut en påminnelse så hade chansen kanske varit större att vi hade fått in svar från alla pedagoger och även de som inte svarade på alla frågor kanske också hade slutfört frågorna. En annan anledning som vi tror kan vara anledning till att alla inte deltog är att pedagogerna inte hade tid till att i lugnt och ro sätta sig ner och svara på formuläret. En annan anledning kan också vara att de blev distraherade och var tvungna att avsluta så de valde att skicka in svaren som de var och sen glömde bort att fullfölja den färdigt.

Fördelar som vi anser finns med att använda en kvalitativ metod i form av ett frågeformulär är att respondenterna själva kan bestämma när de vill besvara frågorna. Vi ser det även positivt att vi inte kan påverka respondenterna på något sätt i hur de ska svara. En annan fördel vi ser är också att respondenterna kan fundera över sina svar och inte bli påverkade av oss som kanske skulle ha skett om en intervju skulle genomföras med ett fysiskt möte. Eftersom vi inte är närvarande när respondenterna svarar på frågorna bidrar inte vi med några personliga tankar eller åsikter. Nackdelar som vi upplever med denna metod är att det blir svårt för oss att ställa några följdfrågor. Eftersom formuläret har hög konfidentialitet som gör att vi inte vet vem som har svarat vad kan vi inte ställa följdfrågor om de är något som vi vill ha utvecklat eller vill veta mer om. En annan nackdel är att om vi inte får så utförliga svar som vi önskar kan det bli svårt att få fram ett bra resultat kopplat till vårt syfte och våra frågeställningar.

Dimenäs (2007) lyfter vikten av att som forskare förhålla sig kritisk och neutral i analysen av data. Författaren menar att det är viktigt att inte tolka materialet utifrån sina egna värderingar. Studiens frågeformulärs reliabilitet är svår att bedöma då vår tolkning av pedagogernas svar kan ha påverkat resultatet, även om vi försökt förhålla oss neutrala till svaren i relation till analysen som gjorts. Utifrån de svar som lämnats för att få fram hur pedagoger beskriver användandet av utomhusmiljön

samt vilket syfte de har med utevistelse, upplever vi utifrån den kategorisering som gjort att det ges en tydlig bild av i studiens resultat.

Studiens data samlas in genom ett internetbaserat frågeformulär som består av öppna frågor. Respondenternas svar upplevs som utförliga och omfattande för att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar. Metoden ger däremot inga möjligheter för forskarna att ställa följdfrågor vilket möjligtvis hade bidragit till ett bredare analysmaterial. Som forskare ser vi att personliga intervjuer hade varit en alternativ metod att använda i studien för att få mer data samt för att ge oss möjlighet till att ställa följdfrågor.

7.5 Nya insikter från studien

Nya insikter som kommit fram hos oss utifrån vår studie är att vi i vår yrkesroll vill kunna erbjuda barnen en innehållsrik och utvecklande utomhusmiljö i förskolan. Vi vill att utevistelsen ska vara en naturlig del i den pedagogiska verksamheten och att det mesta som görs inomhus även kan göras utomhus. I vår yrkesroll ska vi sträva efter att erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet utomhus som ett

komplement till den verksamhet som erbjuds inomhus och att dåligt väder är inget hinder för utevistelse. Vår inställning till utomhusmiljön hoppas vi kan spegla av sig till våra kollegor så att våra barn får möta en utomhusverksamhet av hög kvalité med närvarande och delaktiga pedagoger.

7.6 Pedagogiska implikationer

Pedagogiska implikationer som studien visar är att tillgängligheten på material, pengar och regler är avgörande för den utomhusmiljö barnen erbjuds i förskolan.

Pedagogerna beskriver faktorer som bidrar till att utomhusmiljön begränsas samtidigt som de lyfter flera möjligheter med utevistelsen. Genom att synliggöra och problematisera dessa faktorer utifrån ett lösningsfokuserat förhållningssätt kan denna studie bidra till en yrkesutveckling inom förskollärarprofessionen. Denna studie är av relevans med hänsyn till begränsningarna som framkommer, då studien ger implikationer till pedagoger att se utomhusmiljön som meningsfull samt se möjligheter med utevistelsen där de kan utforma en utomhusmiljö som bjuder in barnen i lärorika och meningsfulla aktiviteter. För att skapa en lärorik och meningsfull miljö är det som pedagog viktigt att göra barnen delaktiga i utformningen av miljön för att kunna anpassa efter deras behov och intressen.

7.7 Framtida forskning

I studiens resultat framkommer det att pedagoger upplever faktorer som begränsar den pedagogiska verksamheten utomhus. Utifrån det resultatet skulle det för framtida forskning vara intressant att undersöka vilka förutsättningar förskollärare efterfrågar för att kunna erbjuda barnen en god pedagogisk utomhusmiljö.

För framtida studier skulle det även vara intressant att genomföra en studie på flera olika förskolor där alla får samma förutsättningar när det gäller storlek på

förskolegården samt tillgång till material. Det skulle vara intressant att undersöka om undervisningen blir likvärdig på alla förskolor eller om det ändå finns olika faktorer som påverkar utomhusmiljöns undervisning.

Referenslista

Berkhuizen, C. (2014). De yngsta barnens möjligheter till samspel på

förskolegården. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2014 Tillgänglig på Internet: https://dspace.mah.se/handle/2043/18052 (Hämtad: 2020-01-22)

Björkdahl Ordell, S, Dimenäs, J & Davidsson, B (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1.

uppl. Stockholm: Liber

Brodin, J. (2011). Kan erkhstödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Socialmedicinsk tidskrift: Stockholms universitet.

Tillgänglig på internet: http://hj.diva-

portal.org/smash/get/diva2:449059/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 2020-01-22)

Bronfenbrenner, U (1979). The ecology of human development: experiments by nature and design. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press

Denscombe, M (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur

Engdahl, I & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.) (2015). Att bli förskollärare:

mångfacetterad komplexitet. 1. uppl. Stockholm: Liber

Engdahl, K. (2014). Förskolegården: en pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och inflytande. Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.

Tillgänglig på internet: http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:703394/FULLTEXT02.pdf (Hämtad: 2020-01-22) Hwang, P & Nilsson, B (2019). Utvecklingspsykologi. Fjärde utgåvan [Stockholm]:

Natur & Kultur

Kylén, J-A (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. 1. uppl. Stockholm:

Bonnier utbildning

Lundgren, U, Säljö, R & Liberg, C (red.) (2014). Lärande, skola, bildning:

[grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur

Lundgren Öhman, U. (red.) (2014). Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm:

Lärarförlaget

Løkken, G & Søbstad, F (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund:

Studentlitteratur

Michélsen, E. (2004). Kamratsamspel på småbarnsavdelningar. Stockholm:

Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Mårtensson, F. (2004). Landskapet i leken: en studie av utomhuslek på

förskolegården. Doktorsavhandlilng, Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för landskapsplanering.

Tillgänglig på internet: https://pub.epsilon.slu.se/803/ (Hämtad: 2020-01-22) Ohlsson, A. (2015). Utomhuspedagogik: utveckling och lärande i naturen. 1. uppl.

Stockholm: Gothia Fortbildning

Pelligrini, A. D. (1987). Children on playgrounds: A review of “What’s out there”.

Children’s Environments Quarterly, 4(4), s. 2-7

Skolverket (2018) Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm: Skolverket

Smidt, S (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Szczepanski, A (2008). Handlingsburen kunskap: lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö. Lic. avh. Linköping : Linköpings universitet, 2008

Tillgänglig på Internet: http://liu.diva-

portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:234992

Säljö, R (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Trost, J & Hultåker, O (2016). Enkätboken. 5., [moderniserade och rev.] uppl. Lund:

Studentlitteratur

Änggård, E. (2012). Att skapa platser i naturmiljöer: Om hur vardagliga praktiker i en I Ur och Skur-förskola bidrar till att ge platser identitet. Nordisk

Barnehageforskning.5(10), 1-16, Tillgänglig på internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77445 (Hämtad: 2020-01-22)

Bilaga 1

Informationsbrev

Hej

Vi är två förskollärarstudenter som studerar vid Linnéuniversitet i Kalmar. Vi är nu inne på vår sista termin där vi arbetar med vårt självständiga arbete. Vi genomför en studie om utomhusmiljön där vi vill undersöka hur pedagoger förhåller sig till förskolans utomhusmiljö.

Vi skulle gärna vilja ha din hjälp att svara på en enkät som består av tre öppna frågor om du har möjlighet. Svaren kommer endast att användas i studien och enkäten har hög konfidentialitet där inga namn kommer användas. Undersökningen är frivillig och bestämmer du dig för att delta i studien så ger du ett godkännande till att delta. Vi vore tacksamma för svar inom en vecka.

Har du några frågor eller funderingar så är du välkommen att kontakta oss. Tack på förhand.

Med vänliga hälsningar

Sara Sjögren ss223mt@student.lnu.se Agnes Sigvardsson as223cu@student.lnu.se

Bilaga 2

Frågeformulär

En studie om förskolans utomhusmiljö

Vi skriver vårt självständiga arbete och genomför en studie om utomhusmiljön i förskolan där vi undersöker hur pedagoger beskriver användandet av förskolans utomhusmiljö. Vi vore tacksamma om du kunde svara på några frågor.

Tack på förhand.

Mvh Agnes & Sara

Hur utnyttjar ni utomhusmiljön på er förskola?

Ditt svar

Vilket syfte har du med utevistelsen på förskolegården?

Ditt svar

Hur kan utevistelsen på förskolegården ge möjligheter för barnen att utforska sin omvärld?

Ditt svar

Skicka