EXAMENSARBETE
Styrketräningens effekter hos barn och ungdomar
Litteraturstudie
My Clingston 2015
Filosofie magisterexamen Sjukgymnastik
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Styrketräningens effekter hos barn och ungdomar.
- Litteraturstudie
The effect of resistance training in children and adolescents.
- A systematic rewiev
Författare: My Clingston
Examensarbete magister i fysioterapi, 15 hp
Vårterminen: 2015
Stryketräningens effekter hos barn och ungdomar.
- Litteraturstudie
The effect of resistance training in children and adolescents.
- A systematic rewiev
Examensarbete i fysioterapi, 15 poäng, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2015.
Sammanfattning
Styrketräning bland barn och ungdomar är något som de senaste decennierna varit omdiskuterat gällande skador och dess effekt.
Svenska Riksidrottsförbundet menar att denna typ av träning skall införas redan hos barn i 7-8 års ålder. Tidigare studier har bland annat visat på skador på epifysskivorna, samt att den låga nivån könshormon skulle leda till att ingen muskeltillväxt eller kraftutveckling skulle ske. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekter av olika former av styrketräning hos barn och ungdomar under 18 år samt undersöka begränsningar i studiernas kvalitet. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, PEDro och Physical education index. Sökningen resulterade i totalt 1267 artiklar, efter granskning via titel, abstrakt och fulltext kom totalt 12 artiklar att granskas och redovisas i resultatet. Vidare kvalitétsanalys gjordes utifrån SBU:s granskningsmall. Resultatet visade att styrketräning hos barn och ungdomar gav en styrkeökning.
Olympiska lyft gav en ökad styrkeökning jämfört med plyometrisk träning, samt ökade dessutom balansen. Plyometrisk träning gav en ökad effekt gällande kraft i förhållande till annan typ av styrketräning. Ingen tydlig effekt på kroppssammansättning har uppvisats. Ytterligare parametrar som visats är ökad kroppsuppfattning. Resultatet tyder på att styrketräning hos barn och ungdomar leder till förbättrad styrka, ökad kraft och bättre balans.
Styrketräning kan även leda till en generellt ökad fysisk aktivitet och bättre kroppsuppfattning, där krävs vidare forskning. Resultatet visar även att ingen ökad risk finns för skador hos barn och ungdomar som utövar styrketräning. Dock bör all träning instrueras av en välutbildad tränare, för att undvika dålig teknik. Detta är viktigt att tänka på för fysioterapeuter i deras behandling av skador för barn och ungdomar, då de kan ordinera och instruera i styrketräna annorlunda än man tidigare har gjort.
Nyckelord: barn, ungdomar, styrketräning, effekt
Clingston, M
The effect of resistance training in children and adolescents.
- A systematic rewiev
Stryketräningens effekter hos barn och ungdomar.
- Litteraturstudie
Examensarbete i fysioterapi, 15 poäng, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2015.
Abstract
In recent decades resistance training among children and adolescents is commonly discussed regarding subjects like injuries and the effect. Current recommendation from The Swedish Sports Confederation is that resistance training should be introduced to children at 7-8 years of age. Previous studies has shown effects like damage on the epiphysis, and that low level of sex hormones would result in no growth and lack of increased power. The purpose of this study was to investigate the effects of various forms of strength training in children and adolescents under 18 years of age and to examine the possibility of systematic bias in the studies. The systematic rewiev was made in the databases PubMed, CINAHL, PEDro and Physical education index. The search resulted in 1267 articles, after examination by title, abstract and full text, twelve articles were to be examined and reported in the results.
Furthermore, the quality analysis was based on SBU's template for randomized controlled studies. All studies showed an increase of strength regardless which form of resistance training. In contrast, Olympic lifting gave greater strength gains compared with plyometric training, and also increased balance. There is no apparent effect on body composition, though the physical self-perception may increase. The study suggests that strength training in children and adolescents leads to improved strength, increased power and better balance. Strength training can also lead to a general increase in physical activity and better body image. However, the subject requires further research. The recent study also show that there is no increased risk of injury in children and adolescents who practice weight lifting. Thus, strength training should be supervised by someone who is well-versed in technique and the risks of training.
The results of this study may have a significant effect for physiotherapists in their treatment of injuries to children and adolescents so that they might instruct the strength training in new ways.
Keywords: children, adolescents, resistance training, effect
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ... 5
2. Syfte... 8
3. Frågeställningar ... 8
4. Material och metod ... 8
4.1 Sökning ... 8
4.2 Inklusionskriterier... 10
4.3 Exlusionskriterier ... 10
4.4 Litteraturbearbetning ... 10
4.5 Analys ... 10
5. Etiskt övervägande ... 11
6. Resultat ... 12
6.1 Träningsupplägg ... 12
6.2 Effekt av träning med olympiska lyft ... 12
6.3 Effekt av träning med plyometrisk träning ... 13
6.4 Effekt av träning med traditionell styrketräning ... 13
6.5 Risk för systematiska fel ... 14
7. Diskussion ... 16
7.1 Metoddiskussion ... 16
7.2 Resultatdiskussion ... 17
8. Slutsats ... 19
Litteraturförteckning ... 20 Bilaga 1 – Sammanställning av resultat
Bilaga 2 – Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier
1. Bakgrund
Styrketräning bland barn och ungdomar är något som de senaste decennierna varit omdiskuterat vad gäller om det är skadligt samt om det ger någon effekt.
Utifrån dagens rekommendationer för fysisk aktivitet hos barn och ungdomar mellan 5-17 år beskriver WHO (2011) att åldersgruppen bör vara aktiva minst 60 minuter dagligen. Ytterligare aktivitet utöver dessa 60 minuter per dag har fler fördelar för barn och ungdomars hälsa. Största delen av aktiviteten bör vara aerob, vilket betyder träning som syftar till att träna syreupptagningsförmågan.
Tre gånger i veckan bör stärkande träning för ben och muskulatur läggas in (WHO, 2011).
Styrketräning är ett begrepp som innefattar många olika typer av träningsformer, oftast i syfte av att öka sin muskelstyrka och/eller kraft. Styrketräning kan enligt Warren & Metzl (2010) beskrivas som:
o Styrketräning (Strenght training) – Träning mot motstånd som leder till en muskelkontraktion som att i sin tur ökar förmågan att utöva och stå emot kraft. Även känt som styrketräning eller engelskans resistance training.
o Styrketräning (Weight training) – Typ av styrketräning som använder sig av tyngdkraften eller en vikt för att generera motstånd.
o Olympiska lyft (Weight lifting) – Detta är en sport där utövaren har för avsikt att lyfta ett maximalt lyft. Två lyft som används är ”clean and jerk”
som kan översättas med frivändning och stöt samt ”snatch” vilket översätts med ryck.
o Styrkelyft (Power lifting) – Även här syftar träningen till maximal vikt att lyfta. Utövaren deltar i knäböj, bänkpress och marklyft.
o Plyometrisk träning (Plyometrics) – Övningar som utnyttjar snabba excentriska och koncentriska muskelkontraktioner för att öka kraft och fart i utövandet.
Vid denna typ av träning används begrepp som reps, set, one-repetition
vilointervall innefattar hur lång vila mellan seten eller övningarna som finns.
Periodisering förklaras med hur träningsprogrammet varieras utifrån volym och intensitet och dess förändring över tid för att stimulera träningsförbättring och möjlighet till återhämtning. En vanlig metod är att sänka volymen och öka intensiteten under träningsperioden (Warren & Metzl, 2010).
Svenska Riksidrottsförbundets rekommendationer när det gäller styrketräning är att styrketräningen bör påbörjas vid 7-8 års ålder, dock bör barnets individuella utveckling sättas i fokus (Tonkonogi, 2009). Dessa rekommendationer har uppkommit i samråd med Svenska Riksidrottsförbundets rådgivare Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap. Träningen ska tillämpas 1-3 pass/vecka och passen bör vara 20-40 minuter långa. Barnen bör starta med 8-12 övningar för hela kroppen, vid början av träningsperioden bör 1-2 set tillämpas med måttlig belastning och 12-15 repetitioner för övre extremitet och 15-20 för nedre extremitet. Efter 12 års ålder kan plyometrisk träning med fördel inkluderas i träningsprogrammet. Stor vikt måste ligga på rätt utrusning, väl genomförd teknik samt övervakning av tränare och ledare med god kunskap om styrketräning (Tonkonogi, 2009). Även USA och Kanada har liknande rekommendationer för styrketräning hos barn och ungdomar. I Storbritannien publicerades 2004 ett förslag om att alla unga människor bör uppmuntras till att styrketräna minst två gånger/vecka samt att det bör vara en del av en balanserad fysisk träning och idrottsundervisning. I Finland finns inga generella riktlinjer för styrketräning hos barn och ungdomar, däremot ses styrketräning som en naturlig del av barn och ungdomars fysiska aktivitet (Tonkonogi, 2009).
Rekommendationerna för styrketräning har inte alltid varit lika positiva som professor Tonkongi (2009) beskriver. Under år 1983 avrådde American Academy of Pediatrics (AAP) till all styrketräning hos prepubertala barn och ungdomar. Detta då tron var att prepubertala barn saknade tillräckligt med könshormon för att det skulle ge en betydande styrkeökning samt att belastning på ett ”omoget” skelett skulle skada epifysskivor och leda till en tidig stängning av dessa som i sin tur ledde till att barn skulle stanna i växten (Warren & Mytzl, 2009). Att barnen saknade tillräckligt med könshormon menade Warren & Mytzl (2009) skulle påverka förmågan till att utveckla kraft och muskelstyrka.
Ytterligare skador som beskrivs i tidigare litteratur är exempelvis bilateral radial
och ulnar fraktur (Gumbs et al, 1982), bilateral radius epifys fraktur (Milone et al, 2013) samt olika ryggproblem såsom smärta och spondylos (Aggrewal et al, 1979). De studier som påvisat epifysskador har dock även rapporterat dåligt utförande av övningarna samt brist på teknik (Milone et al, 2013). Hamill (1994) beskriver i sin studie ett förhållande på skador per 100 utövade timmar, där en jämförelse kan vara mellan olympiska lyft (weightlifting) på 0,0017 jämfört med barnfotboll på 6,20.
Tidigare litteraturstudier har visat på att det skett en förändring i forskningen.
Myer & Wall (2006) beskriver i sin studie att barn och ungdomar når positiva effekter av styrketräningen. De effekter som uppnås är bland annat ökad muskelstyrka, förbättrad neuromuskulär kontroll samt ökad kraft (Myer & Wall, 2006). Likaså beskriver Faigenbaum & Myer (2012) i sin litteraturstudie med studier mellan 1978 och 2008 att man inte kunnat påvisa några tydliga skador gällande styrketräning hos barn och ungdomar. De påvisar även att styrketräning är effektiv och säker för barn och ungdomar (Faigenbaum & Myer, 2012).
Dessa ovanstående faktorer har i sin tur gjort att styrketräning hos barn varit
omdiskuterat de senaste decennierna, men vad är egentligen som gäller enligt
senaste decenniets forskning? Kan barn och ungdomar få effekt av
styrketräning?
2. Syfte
Syftet var att undersöka effekter av olika former av styrketräning hos barn och ungdomar under 18 år.
3. Frågeställningar
1. Vilka effekter av olika typer av styrketräning finns hos barn och ungdomar under 18 år?
2. Vilken risk för systematiska fel finns hos de gällande studierna?
4. Material och metod
4.1 Sökning
För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturstudie där allt material granskades för att kunna beskriva hur styrketräning påverkar barn och ungdomar.
Detta gjordes genom litteratursökningar i databaserna PubMed, CINAHL, PEDro och Physical education index. Vid sökningar användes följande sökord, children och adolescent i kombination med powerlifting, weightlifting, weight training, strength training och resistance training. Sökningarna genomfördes mellan 23e och 29e mars år 2015. De sökkombinationer som gjordes var:
children AND weightlifting children AND powerlifting children AND ”weight training”
children AND ”resistance training”
children AND ”strength training”
adolescent AND weightlifting adolescent AND powerlifting adolescent AND ”weight training”
adolescent AND ”resistance training”
adolescent AND ”strength training”
Först valdes enbart children då det är MESH-term för barn, dock märktes att denna sökning inte gav tillräckligt med sökträffar och därefter gjordes en tilläggssökning med adolescent i kombination med de tidigare sökorden.
Sökningarna gjordes lika i alla databaser och ingen skillnad i kombination av
sökord fanns. Litteratursökningen finns redovisad i tabell 1. För närmare sökresultat utifrån varje databas se bilaga 1.
Tabell 1: Sökresultat
Sökning Totalt
Antal träffar
Preliminärt inkluderade (Dubbletter)
Inkluderade efter fulltextgranskning Children AND
weightlifting
28 6(5) 1
Children AND powerlifting
2 0 0
Children AND
”weight training” 87 2 (1) 2
Children AND
”resistance training” 383 17 (6) 1
Children AND
”strength training”
351 11 (9) 2
adolescent AND weightlifting
53 2 (2) 0
adolescent AND powerlifting
11 1 (1) 0
adolescent AND
”weight training”
164 1 1
Adolescent AND
”resistance training” 789 12 (5) 3
Adolescent AND
”strength training”
364 11 (5) 2
Totalt: 2232 63 (34) 12
4.2 Inklusionskriterier
o Studier gjorda på personer < 18 år
o Vetenskapliga artiklar skrivna på engelska eller svenska o Material publicerat år 2005 eller senare
o Studier genomförda på människor
o Studier genomförda på friska människor utan skada eller sjukdomsdiagnos
4.3 Exlusionskriterier
o Studier med kroppsviktsövning som metod o Reviewartiklar
4.4 Litteraturbearbetning
Sökningen i de fyra databaserna resulterade i totalt 2232 artiklar se tabell 1.
Dessa studier var genomsökta utifrån titel och abstrakt utifrån gällande inklusion- och exklusionskriterier, vilket ledde till 63 preliminärt relevanta artiklar, varav 34 dubbletter, vilket resulterade i totalt 29 artiklar som valdes att granskas utifrån fulltext. Vid läsning i fulltext valdes 17 stycken bort på grund av att det framkom att de inte matchade de befintliga inklusions- och exklusionskriterierna. Största anledningen till att materialet inte passade in var åldersspann över 18 år samt studier gjorda med kroppsviktsövning som metod. Totalt kom 12 artiklar att granskas och redovisas i resultatet. Av dessa 12 var tio studier Randomiserat kontrollerade studier och två enbart kontrollerade studier.
4.5 Analys
För varje studie som valdes ut beskrevs: problemområde och syfte, metod,
resultat, diskussion samt slutsats (Bilaga 1). För en vidare analys och granskning
av studiernas kvalité användes SBU:s granskningsmall för randomiserade studier
reviderad år 2014 (Bilaga 2). Syftet med kvalitetsgranskning var att bedöma
risken för att resultatet av studierna kan ha påverkats av systematiska fel eller
bias. Typer av systematiska fel är selektionsbias, behandlingsbias,
bedömningsbias, bortfallbias, rapporteringsbias samt intressekonflikter (SBU,
2014). Selektionsbias undviks genom en väl beskriven randomisering samt
undvika skillnader mellan studiegrupperna vid baseline. Genom att se till att så
många inblandade i studien som möjligt är blindade ser man till att
behandlingsbias undviks. Ibland kan detta vara svårt att uppnå. Åtminstone bör
testledare och de som utvärderar resultatet vara blindade. Bedömningsbias kan undvikas genom att lyfta fram och beskriva det primära effektmåttet och genom att visa på statistiska skillnader, samt inte försöka vinkla negativa resultat. Ett bortfall på 10% är acceptabelt, men ett bortfall på 30% är för stort. För att undvika rapporteringsbias krävs att de utfall som var med i studieprotokollet även tas upp i resultatet. Sista viktiga aspekten för att uppfylla god studiekvalité handlar om att undvika intressekonflikter vilket betyder att författarna eller uppdragsgivare har ett specialintresse som skulle kunna påverka resultatet (SBU, 2014). Detta kan exempelvis beröra ett träningsföretag som vill visa på att deras träningsform är den ”bästa” och kan vilja vinkla resultatet till det positiva.
Studierna bedömdes genom att varje fråga tilldelades en poäng för positivt svar och noll poäng för nekande eller oklart svar. Bedömningen ger en poängsumma som sedan omvandlas till procent av den totala poängsumman (Willman, Stoltz
& Bahtsevani, 2011). Författaren har valt en gradering där 80-100% av positiva svar motsvarar en studie av hög kvalitet vilket motsvarar låg bias, 50-80%
motsvarar en studie av medelhög kvalitet och under 50 % motsvarar en studie av låg kvalitet, vilket således har hög bias.
5. Etiskt övervägande
Det är av stor vikt att ha ett neutralt förhållningssätt vid urvalet av artiklarna för att undvika att resultatet vinklas åt något håll. Resultaten redovisas oavsett om utfallet av interventionen är positivt eller negativt i förhållande till studiens syfte.
På så sätt representerar resultatet av översikten det rådande kunskapsläget inom
området.
6. Resultat
6.1 Träningsupplägg
Träningen i samtliga studier genomfördes antingen två gånger per vecka (Granacher, Muehlbauer, Doelfinger, Strohmeier & Gollhoffer, 2011b;
Meinhardt, Witassek, Petrò, Fritz, & Eiholzer, 2013; Lubans, Aguiar & Callister, 2010; Faigenbaum et al, 2007; Chaoachi et al, 2014; Meylan, Cronin, Oliver, Hopkins & Contreras, 2013; Granacher et al, 2011a.) eller tre gånger per vecka (Channell & Barfield, 2008; Drogo et al, 2009; Ingle, Sleap & Tolfrey, 2006;
Moraes, Fleck, Dias & Simao, 2013; Cunha et al, 2014). Träningsperioderna varade mellan sex veckor (Faigenbaum et al, 2007), åtta veckor (Granacher et al, 2011b; Lubans et al, 2010; Channell & Barfield, 2008; Meylan et al, 2013), 10 veckor (Granacher et al, 2011a), 12 veckor (Ingle et al, 2006; Moraes et al, 2013;
Chaoachi et el, 2014; Cunha et al, 2014), 18 veckor (Drogo et al, 2009) och 19 veckor (Meinhardt et al, 2013). Träningssessionerna varade från 45 minuter upp till 90 minuter, dock var det flera studier som ej specificerade hur stor del som var ren styrketräning. Sex av studierna beskrev att inga skador skett under träningsperioden (Ingle et al, 2006; Granacher et al, 2011b; Meinhardt et al, 2013; Chaouachi et al, 2014; Moraes et al, 2013; Granacher et al, 2011a). I resterande studier framkom inget om skadeprevalens.
6.2 Effekt av träning med olympiska lyft
Två av artiklarna behandlande träning med olympiska lyft. Chanell & Barfield
(2008) jämförde traditionell styrketräning med olympiska lyft och fann ingen
signifikant skillnad mellan dessa två träningsformer. Däremot såg de att
olympiska lyft kan ha en måttlig fördel gentemot traditionell styrketräning vad
det gäller vertikalhopp. Chanell & Barfield (2008) kom även fram till att både
olympiska lyft och traditionell styrketräning uppvisade stora skillnader i
effektmått i förhållande till kontrollgruppen. Chaouachi et al (2014) jämförde
olympiska lyft med plyometrisk träning samt traditionell styrketräning i
förhållande till kraft och balans. De kom fram till att både olympiska lyft och
plyometrisk träning gav en mer effektiv styrkeökning än traditionell
styrketräning. När det gällde olympiska lyft i förhållande till plyometrisk träning
var resultaten lika alternativt bättre till fördel för olympiska lyft gällande
vertikalhopp och sprint. Däremot när det gällde balans och styrka var olympiska
lyft det som fick mest effektivt resultat (Chaouachi et al, 2014). Dessa två studier visar på att olympiska lyft med fördel kan användas av barn och ungdomar i syfte att öka styrka, kraft och balans. Chaouachi et al (2014) påtalar hur tidigare studier sett både olympiska lyft och plyometrisk träning som något som lett till skador. Deras artikel visar dock motsatsen och påtalar istället vikten av att lägga till detta i barn och ungdomars träning. Detta då både olympiska lyft och plyometrisk träning leder till en god träning av neuromuskulär kontroll (Chaouachi et al, 2014). Däremot trycker både Channell & Barfield (2008) och Chaouachi et al (2014) på vikten av att träningen sker under kontrollerade former.
6.3 Effekt av träning med plyometrisk träning
Två studier tog upp plyometrisk träning (Faigenbaum et al, 2007; Chaouachi et al, 2014). Som tidigare nämndes i studien av Chaouachi et al (2014) visade resultatet att plyometrisk träning uppvisade bättre testresultat än traditionell styrketräning, för vidare testresultat se bilaga 1. Även Faigenbaum et al (2007) kom fram till att tillägg med plyometrisk träning kommer att ge större effekt än enbart traditionell styrketräning. Detta visade sig i testresultatet gällande längdhopp, kast med medicinboll samt shuttle run (löpning mellan två markerade linjer i syfte att mäta rörelseförändring). De menar att en kombination av traditionell styrketräning och plyometrisk träning kan vara till fördel för att öka muskelfunktionen i övre och nedre extremiteter för pojkar mellan 12-15 år (Faigenbaum et al, 2007).
6.4 Effekt av träning med traditionell styrketräning
Samtliga nio artiklar redovisade en ökad muskelstyrka hos barn och ungdomar i
olika åldrar vid traditionell styrketräning (Granacher et al, 2011b; Cunha et al,
2014; Lubans et al, 2010; Moraes et al, 2013; Ingle et al, 2006; Drogo et al,
2009; Meinhardt et al, 2013; Granacher et al, 2011a & Meylan et al, 2013).
forskning för vidare resultat gällande energiomsättning. Vid träning genom traditionell styrketräning visade testresultaten att även en ökning i kraftutveckling sker, detta genom ökad förmåga till vertikalhopp (Granacher et al, 2011b; Meylan et al, 2013; Moraes et al, 2013; Inlge et al, 2006). Däremot såg Granacher et al (2011a) motsatt effekt och såg ingen ökning gällande förmåga till vertikalhopp. Ökad balans var något som inte kunde uppvisas utifrån traditionell styrketräning utan det behövs specifika balansövningar för att detta skall uppnås (Granacher et al, 2011a; Granacher et al, 2011b). Inte heller någon ökning i kardiovaskulär förmåga har uppvisats vid traditionell styrketräning (Cunha et al, 2014; Drogo et al, 2009), resultat av ökning uppvisades hos dem som haft kardiovaskulär träning under studieperioden (Drogo et al, 2009). Ingen skillnad i kroppssammansättning kunde uppvisas (Meinhard et al, 2013;
Drogo et al, 2009), däremot såg Cunha et al (2014) att kontrollgruppen ökade i fettmassa under träningsperioden till skillnad från gruppen som tränat traditionell styrketräning. Granacher et al (2011a) kom fram till att ingen hypertrofi uppkom efter 10 veckors träning hos prepubertala barn. Lubans et al (2010) fick fram att flickor ökade sin fysiska självuppfattning under studiens gång och pojkarna fick en stabil känsla av sin fysiska självuppfattning. Dock krävs längre studier för vidare resultat (Lubans et al, 2010).
6.5 Risk för systematiska fel
Utifrån den kvalitetsgranskning som gjorts av samtliga tolv studier har tio av studierna (Granacher et al, 2011b; Chaoachi et al, 2014; Moraes et al, 2013;
Cunha et al, 2014; Lubans et al, 2010 ; Channell & Barfield, 2008; Drogo et al, 2009; Ingle et el, 2006; Faigenbaum et al, 2007) bedömts ha en medelrisknivå för att systematiska fel skall uppstå (bias). En studie har uppnått låg (Meinhardt et al, 2013) risk för bias och en har uppnått hög risk (Meylan et al, 2013) för bias. För vidare information om vilken typ av bias se tabell 2.
Samtliga artiklar som tog upp träning med olympiska lyft (Chanell & Barfield, 2008; Chaoachi et al, 2014) och plyometrisk träning (Faigenbaum et al, 2007;
Chaouachi et al, 2014) uppnådde medelrisknivå för bias. Främst berodde detta på bedömnings- och behandlingsbias. Av de nio artiklar som tog upp traditionell styrketräning ligger sju av dem (Granacher et al, 2011b; Cunha et al, 2014;
Lubans et al, 2010; Moraes et al, 2013; Ingle et al, 2006; Drogo et al, 2009;
Granacher et al, 2011a) på medelrisknivå för bias, en artikel (Meinhardt et al, 2013) ligger på lågrisknivå och den sista artikeln (Meylan et al, 2013) på högrisknivå för bias.
Tabell 2. Sammanvägning av risk för bias (per utfallsmått)
Artikel
A1. Selektionsbias A2. Behandlingsbias A3. Bedömningsbias A4. Bortfallsbias A5. Rapporteringsbias A6. Intressekonfliktbias Sammanfattande bedömning av risk för systematiska fel (bias):
Granacher, Muehlbauer, Doelfinger, Strohmeier &
Gollhoffer, 2011.
Låg Medel Medel Låg Medel Låg
Medel
Meinhardt, Witassek, Petrò, Fritz, & Eiholzer, 2013.
Låg Medel Medel Låg Låg Låg
Låg
Chaoachi, Hammami, Kaabi, Chamari,
Drinkwater &Behm, 2014.
Medel Medel Medel Låg Medel Låg
Medel
Moraes, Fleck, Dias &
Simao, 2013.
Medel Medel Medel Låg Låg Låg
Medel
Cunha, Sant'anna, Cadore, Oliveira, Santos, Pinto & Reischak-
Oliveira, 2014
Medel Medel Medel Låg Medel Låg
Medel
Meylan, Cronin, Oliver, Hopkins & Contreras, 2013.
Medel Hög Medel Hög Medel Låg
Hög
Lubans, Aguiar &
Callister, 2010.
Låg Medel Medel Låg Låg Låg
Medel
Channell & Barfield, 2008.
Medel Medel Medel Låg Låg Låg
Medel
Drogo, King, Canelari, Bader, Brickey & Adams,
Hög Medel Medel Medel Låg Låg
