Visuell identitet på Instagram
En kartläggning av grafik på second hand- företags instagramkonton
Visual identity on Instagram: A survey of graphics on second hand companies' Instagram accounts
Maja Carlstein Kristin Axelsson
Handledare: Kristin Hane Examinator: Johan Håkansson
Kursens namn (GIK28T)
Examensarbete för högskoleexamen/filosofie kandidatexamen i Informatik 18 maj 2021
SAMMANFATTNING
Bakgrund Medvetenheten om vår miljöpåverkan och intresset för ett mer hållbart konsumtionssamhälle har ökat. För att uppnå de globala målen för en hållbar utveckling, behöver miljöpåverkan från konsumtionen minska. En del av lösningen är second hand-försäljning som också är en av de konsumtions- trender som ökar i störst omfattning. Konsumenterna uppskattar företag som bedriver hållbara verksamheter och behöver information från företagen för att kunna fatta medvetna köpbeslut. Sociala medier som Instagram används av second hand-företag för att nå ut med sin information. Dock kan det vara svårt att synas genom den stora mängd information som florerar i flödena.
Detta ställer krav på att second hand-företagens visuella identiteter utvecklas för att nå den önskade målgruppen.
Syfte Studiens syfte är att kartlägga hur second hand-företag använder grafik som en del av deras visuella identitet för att utmärka sig på Instagram.
Metod Som datainsamlingsmetod användes en visuell innehållsanalys. Urvalet bestod av elva second hand-företag vars inlägg på Instagram innefattades av kläder och inredning.
Resultat/slutsatser I denna studie var användningen av de grafiska elementen jämnt fördelad totalt sett för gruppen av second hand-företag. De grafiska element som företagen använder i inlägg är illustrationer, logotyper/symboler, tonplattor och text. Av det totala antalet inlägg som second hand-företagen publicerar, består 34% av inlägg med grafik. Totalt sett för gruppen av second hand- konton var inlägg med grafik i kombination med fotografisk bild den vanligaste typen av inlägg att publicera. För den totala gruppen företag används färger ur kategori röd, gul, grön, blå, svart, vit, grå och magenta varav röd användes i störst omfattning i inläggen med grafik. Second hand- företagen använder typsnitt ur huvudklasserna Sanserif, Seriff och Display i inläggen, varav typsnitt i huvudklassen Sanserif används i störst omfattning.
Inom underklasserna tillhörande de olika huvudklasserna används Neogrotesque, Grotesque, Transitional och Processed/Manipulated i störst omfattning.
Nyckelord Visuell identitet, Second hand, Instagram
ABSTRACT
Background The awareness of our environmental impact and the interest for achieving a more sustainable consumer society has increased. The impact from consumption must be reduced in order to reach the global goals for a sustainable development. Second hand sales is a part of the solution towards a more sustainable future and is also one of the most increasing
consumption trends. Consumers appreciate companies that take sustainable actions, and they need information from the companies to make more conscious buys. Social media platforms, such as Instagram, are being used by second hand companies to reach out with their information. However, it can be difficult to be seen amongst the large amount of information that overflows in Instagram feeds. Therefore, the companies need to develop their own visual identities in order to reach their desired target group and attract buyers.
Aim The purpose of this study is to map how second hand companies uses graphics as a part of projecting their visual identities on Instagram.
Method A visual content analysis was used to collect data for the study. Eleven second hand companies, whose Instagram posts contained clothing and home interior, was selected for the analysis.
Results/conclusions The result of this study shows that the second hand companies total use of different graphics was spread evenly amongst the following elements:
illustrations, logos/symbols, solid color surfaces and text. Of the total number of posts that were published by the second hand companies, 34%
consist of posts with graphics. Posts that consisted of graphics were most often used in the combination of photographic images and graphics. These types of posts were the overall most common for the second hand companies in this group to publish. The colors that the group of second hand companies uses in their posts consisting graphics, were found in the categories: red, yellow, green, blue, black, white, gray and magenta of which red was used in the greatest extent. The typefaces that were used in the posts were classified as Sanserif, Seriff and Display but Sanserif typefaces were the more often used than the others. This study also covered these typeface classifications subclasses in which Neogrotesque, Grotesque, Transitional and Processed/Manipulated are used to the greatest extent.
Keywords Visual identity, Second hand, Instagram
INNEHÅLL
1 Introduktion ... 1
1.1 Inledning ... 1
1.2 Bakgrund ... 2
1.2.1 Hållbar produktion och konsumtion ... 2
1.2.2 Intresset för second hand ... 2
1.2.3 Sociala medier ... 3
1.2.4 Visuell identitet ... 3
1.3 Problemformulering ... 4
1.4 Frågeställningar ... 4
1.5 Syfte ... 4
1.6 Avgränsningar ... 5
1.6.1 Instagram ... 5
1.6.2 Influencers och propaganda ... 5
1.6.3 Tidsperiod ... 5
1.6.4 Inlägg och grafik ... 5
2 Teori ... 6
2.1 Olika typer av instagraminlägg ... 6
2.2 Pixelbilder och objektgrafik ... 6
2.3 Grafiska element i visuella identiteter... 7
2.3.1 Tonplatta ... 7
2.3.2 Illustration ... 7
2.3.3 Logotyp eller symbol ... 8
2.3.4 Namn eller slogan ... 8
2.3.5 Färg ... 8
2.3.6 Typsnitt ... 9
3 Litteraturstudie ... 11
4 Metod ... 12
4.1 Strategi ... 12
4.2 Förstudie ... 12
4.2.1 Datainsamlingsmetod ... 12
4.2.2 Dataanalysmetod ... 13
4.3 Visuell innehållsanalys ... 14
4.3.1 Datainsamlingsmetod ... 14
4.3.2 Dataanalysmetod ... 14
4.3.3 Tillvägagångsätt ... 14
4.4 Etiska ställningstaganden ... 16
5 Resultat och analys ... 17
5.1 Resultat ... 17
6 Diskussion och slutsatser ... 24
6.1 Diskussion ... 24
6.2 Slutsatser ... 25
6.2.1 Grafiska element ... 25
6.2.2 Inlägg med grafik ... 25
6.2.3 Färg ... 25
6.2.4 Typsnitt ... 25
6.3 Metodkritik ... 26
6.3.1 Strategi ... 26
6.3.2 Förstudie ... 26
6.3.3 Visuell innehållsanalys ... 26
6.3.4 Vidare studier ... 27
Referenser ... 28
Bilaga 1 – Förstudie instagramkonton ... 30
Bilaga 2 – Typ av innehåll i inläggen ... 31
Bilaga 3 – Översikt Typ av inlägg ... 32
Bilaga 4 – Typ av grafiska element ... 33
Bilaga 5 – Färganvändning och kulörblandningar ... 34
Bilaga 6 – Färgkategorier ... 35
Bilaga 7 – Översikt på kontonas användning ... 36
Bilaga 8 – Huvud- och underklasser för typsnitt ... 42
FÖRKORTNINGAR OCH DEFINITIONER
term definition
Adobe Illustrator Ett illustrationsprogram skapat av Adobe
Färgsystem En systematisk uppordning och beteckning av färger
Gillamarkeringar Begreppet används för att beskriva när en användare tryckt ”gilla” på ett inlägg som publicerats på Instagram
Grafik Element som illustration, text, tonplatta, logotyp och symbol
Hexkod Ett färgkodvärde som kan användas för att identifiera en färg
Influencer En opinionsbildare som använder sociala medier för att påverka attityder och handlingar hos följare med samma intresse arbetar med marknadsföring
Kommentar När en användare kommenterat något som publicerats på Instagram
NMI Nyans, Mättnad, Intensitet. Ett färgsystem som beskriver färg
Instagramflöde Ett galleri av bilder som ett konto publicerat på Instagram
Instagraminlägg En eller flera bilder som publiceras i ett instagramflöde
Primärfärg Grundkulör ur ett färgsystem
RGB Röd, Grön, Blå. Ett färgsystem för additiva färgblandningar
Second hand En andrahandsmarknad för begagnade eller använda varor
Second hand-konto Ett instagramkonto med inriktning på second hand-försäljning
Sociala medier Ett samlingsnamn för flera olika sociala plattformar
Visuell identitet Användande av grafik som representerar en organisation och fungerar som dess "ansikte utåt"
1 Introduktion
I detta avsnitt presenteras studiens inledning, bakgrund, problemformulering, frågeställningar, syfte och avgränsningar.
1.1 Inledning
Intresset för en hållbar utveckling är något som Wiberg (2018) beskriver har ökat hos konsumenterna. För att nå Förenta nationernas (United Nations, 2021) globala mål för en hållbar utveckling menar Naturvårdsverket (2021) att miljöpåverkan från
konsumtionen måste minska. Augustsson och Brantö (2019) förklarar att secondhandförsäljning är en del av lösningen för ett mer hållbart
konsumtionssamhälle och är en av de konsumtions-trender som ökar i störst omfattning.
Att använda sociala medier är enligt Wiberg (2018) ett sätt för företagen att nå ut till konsumenterna, som kräver stöd i form av information för att kunna fatta medvetna köpbeslut. Dock kan det vara svårt för företagen att uppmärksammas på sociala medier, vilket enligt Lundgren och Sundin (2019) beror på den stora mängd
information som publiceras på plattformarna. Lundgren och Sundin (2019) förklarar att detta ställer högre krav på företagen att utveckla sina visuella identiteter för att nå sin önskade målgrupp. Phillips et al (2014) förklarar att företag med en tydlig visuell identitet kan ge konsumenten en bild av företagets personlighet och bidra till att skapa en relation mellan företaget och konsumenten. En visuell identitet kan enligt van den Bosch et al., (2005) bestå av element som; ett namn, en symbol, en logotyp, typografi, färg, en slogan eller andra grafiska element.
Johansson och Olsson (2015) har i en tidigare studie, undersökt hur Instagram kan
användas för att lyfta fram second hand-företag. De tittade på faktorer som; om
frekvensen av uppläggningen av bilder påverkar antalet gillamarkeringar, hur snabbt
man kan skapa trafik på kontot, om ökad närvaro på sociala medier ökar antalet besök
i butiken samt vilka inlägg som ger bäst respons. Något som tidigare studier saknar och
som denna studie ämnar kartlägga, är hur second hand-företag använder grafik i inlägg
på Instagram, som en del i deras visuella identiteter.
1.2 Bakgrund
1.2.1 Hållbar produktion och konsumtion
Förenta nationernas generalförsamling tog år 2015 fram 17 globala mål för en hållbar utveckling (United Nations, 2021). Målen är tänkta att uppnås till år 2030 och
inkluderar ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och ekologisk hållbarhet.
Naturvårdsverket (2021) menar att miljöpåverkan från konsumtionen måste minska och resurserna utnyttjas mer effektivt för att miljömålen ska nås. Vidare beskriver de att miljön påverkas av tjänster och varor genom hela dess livscykel från tillverkning till användning och återvinning. Augustsson och Brantö (2019) lyfter fram att en del av lösningen för att nå miljömålen är att skapa hållbara företagsverksamheter,
produktioner och produkter. De menar att detta kan bidra till att minska användandet av naturresurser och minimera klimatförändringarna.
Augustsson och Brantö (2019) menar att klädproduktion är resurskrävande vad gäller energiförbrukning. De förklarar även att användningen av kemikalier vid
klädproduktionen kan skapa både hälso- och miljöproblem. Detta på grund av att giftiga ämnen riskerar att spridas med avloppsvattnet och förorena färskvattnet.
Augustsson och Brantö (2019) förklarar också att klädindustrin skapar ett behov hos konsumenten att ständigt konsumera kläder då nya trender lanseras snabbt och gör nyinköpta kläder omoderna. De menar att produkterna får en kort livslängd då de endast använts ett fåtal gånger innan de slängs, vilket leder till en ökad produktion och avfallsmängd.
1.2.2 Intresset för second hand
Augustsson och Brantö (2019) förklarar att en del av lösningen för ett mer hållbart konsumtionssamhälle är second hand-försäljning. Där erbjuds en marknad för att sälja använda kläder istället för att slänga dem. Second hand-konsumtion är enligt
Augustsson och Brantö (2019) en av de konsumtionstrender som ökar i störst omfattning. Utvecklingen av digitala kanaler, affärsmodeller, och förändrade värderingar anses vara bakomliggande orsaker till denna utveckling.
Samtidigt som konsumenternas intresse för hållbara åtgärder har ökat, menar Wiberg (2018) att också förväntningarna mot att varumärken ska agera mer hållbart har ökat.
Konsumenterna kräver stöd i form av information från företagen för att kunna fatta medvetna beslut. Förutom att erbjuda en produkt, förklarar Wiberg (2018) att konsumenterna förväntar sig att företagen engagerar sig i den hållbara utvecklingen.
Konsumenterna uppskattar varumärken som bedriver hållbara åtgärder och att marknadsföra detta har en positiv inverkan på varumärkeslojaliteten.
Att informera om hållbarhet via sociala medier är enligt Wiberg (2018) ett sätt för företagen att nå ut till konsumenterna. Detta på grund av att den främsta anledningen till användandet av sociala medier är just informationssökandet. Wiberg (2018) menar att modeföretagen är de som använder sociala medier i störst omfattning för att sprida information om hållbara aktiviteter, då det finns möjlighet till transparens, inflytande och interaktion. Att uppmuntra konsumenter att interagera med varandra kring varumärken, kan enligt Wiberg (2018) leda till en positiv respons och långsiktiga relationer med konsumenterna.
Enligt Johansson och Olsson (2015) har second hand-företag svårt att sälja sina varor
via internet, eftersom det oftast bara finns ett exemplar av varje produkt. De har
genomfört en undersökning där de studerat hur Instagram kan användas för att lyfta
fram second hand-företag och locka nya konsumenter till butikerna.
I undersökningen tittade Johansson och Olsson (2015) på faktorer som; om
frekvensen av uppladdning av bilder påverkar antalet gilla-markeringar, hur snabbt trafik skapas på kontot, om ökad närvaro på sociala medier ökar antalet besök i butiken samt vilka inlägg som ger bäst respons. Resultatet visade bland annat att konton fort kan skapa trafik via Instagram samt att det var lätt att få följare och gillamarkeringar, men att kommentarer var svårare att få. Resultatet om ökade kundbesök i de fysiska butikerna uppstod men utelämnades då en längre undersökningsperiod krävdes för ett fullständigt resultat.
1.2.3 Sociala medier
Magnusson et al., (2019) menar att digitaliseringens utveckling har gjort sociala medier till ett vida brett fenomen som många människor använder sig av. Bara i Sverige använde enligt Internetstiftelsen (2020) år 2020, 89 procent av befolkningen någon typ av sociala medier. Enligt Internetstiftelsen (2020) är Instagram den näst största sociala medie-plattformen.
Enligt Lundgren och Sundin (2019) är det svårt för företagen att uppmärksammas genom bruset av innehåll på grund av den stora mängd information som läggs upp på sociala medier. De menar att den digitala utvecklingen ställer högre krav på företagens visuella identitet som bör utvecklas för att synas på digitala plattformar. Företag som vill dra till sig köpare måste därför enligt Lundgren och Sundin (2019), skapa relevant och attraherande innehåll för nå sin rätta målgrupp. De lyfter även fram att en metod för att väcka uppmärksamhet och stärka varumärket, är att använda kommunikation som kombinerar text och bildspråk.
1.2.4 Visuell identitet
Phillips et al., (2014) beskriver flera fördelar för företag att använda en tydlig visuell identitet. De menar att en visuell identitet ger kunden en bild av företagets
personlighet som bidrar till att skapa en relation mellan företaget och konsumenten.
Enligt Phillips et al., (2014) lagrar konsumenter scheman av visuell och verbal information i minnet genom upprepad exponering av teman och visuella element. De menar att detta kan ge en ökad igenkänningsfaktor som gör att företagen upplevs som mer bekanta.
Enligt van den Bosch et al., (2005) kan en visuell identitet bestå av element som; ett namn, en symbol, en logotyp, typografi, färger, en slogan eller andra grafiska element.
De beskriver att en visuell identitet är ett användbart verktyg för att hitta riktlinjer som kan skapa konsekvent innehåll.
1.3 Problemformulering
Att second hand-företagen syns på Instagram är av relevans utifrån ett konsumentperspektiv. Detta eftersom konsumenternas intresse för hållbar
konsumtion enligt Wiberg (2018) har ökat och därigenom förväntar sig att företagen agerar med hållbara åtgärder samt då konsumenterna enligt Wiberg (2018) kräver stöd i form av information, för att kunna fatta medvetna köpbeslut.
Enligt Johansson och Olsson (2015) har second hand-företag svårt att sälja sina varor via internet, eftersom det oftast bara finns ett exemplar av varje produkt. De har genomfört en undersökning där de studerat hur Instagram kan användas för att uppmärksamma second hand-företag och locka nya kunder till butikerna.
Något som tidigare studier saknar och som denna studie ämnar kartlägga, är hur second hand-företag använder grafik i inlägg på Instagram, som del i deras visuella identiteter. Det finns ett behov av att kartlägga denna användning då det enligt
Lundgren och Sundin (2019) är svårt för företag att uppmärksammas genom bruset av innehåll som läggs upp på sociala medier. Lundgren och Sundin (2019) menar att relevant och attraherande innehåll måste skapas för att företagen ska nå sin rätta målgrupp och dra till sig köpare.
1.4 Frågeställningar
• Hur använder second hand-företag grafik i deras instagramkonton?
o Vilka olika typer av grafiska element används på instagramkonton för second hand-företag?
o I vilken omfattning publiceras inlägg med grafik på instagramkonton för second hand-företag?
o Vilka färger används i grafik på instagramkonton för second hand-företag?
o Vilka typsnitt används i grafik på instagramkonton för second hand- företag?
1.5 Syfte
Studiens syfte är att kartlägga hur second hand-företag använder grafik som en del av
deras visuella identitet för att utmärka sig på Instagram.
1.6 Avgränsningar
1.6.1 Instagram
För att begränsa studiens omfattning kommer kartläggningen bortse från andra sociala medie-plattformar och endast innefatta Instagram som enligt Internetstiftelsen (2020).
är den näst största plattformen Enligt Johansson och Olsson (2015) använder företag Instagram för att synas och kan användas för att lyfta fram second hand-butiker samt locka till sig nya kunder.
1.6.2 Influencers och propaganda
Studiens syfte är att kartlägga instagramkonton skapade av företag som säljer second hand-produkter för att se hur grafik används i inläggen som en del i deras visuella identiteter. Kartläggningen kommer inte att inkludera konton som styrs av influencers eller privatpersoner då dessa konton främst innehåller propagerande eller
informerande inlägg som inte syftar till att sälja någon produkt.
1.6.3 Tidsperiod
Studien begränsas till att utgå från en bestämd tidsperiod i second hand-företagens flöde, från 22 mars 2020, kl. 14.39 till 22 mars 2021, kl. 14.39, vid genomförandet av den visuella analysen. Begränsningen sätts eftersom varje konto existerat olika lång tid och publicerat olika många inlägg. För att förhindra att ytterligare inlägg hinner publiceras, granskas enbart inlägg som publicerats fram till detta datum och inte efter.
Tidsperiodens längd sätts till ett år för att begränsa omfattningen av inlägg för analysen. Längden sätts till ett år bakåt i tiden för att möjliggöra en kartläggning om grafik användes återkommande.
1.6.4 Inlägg och grafik
Inlägg på företagens instagramkonton som innefattar samarbeten och inlägg som delats från andra konton kommer inte att kartläggas i denna studie. I kartläggningen kommer inte heller inlägg som visar innehåll med fokus på högtider, andra firanden eller säsongsbetonade inlägg att ingå. Detta eftersom grafiken i dessa inlägg inte förväntas följa företagets visuella identitet och kan bidra till avvikelser i resultatet.
Dessa inlägg inkluderar: jul, nyår, påsk, midsommar, alla helgons dag, mor- och farsdag, Earth Day, Black Friday, White Monday samt Circular Monday.
De rörliga inlägg som kommer att ingå i kartläggningen är videoinlägg, Reels och IGTV- inlägg. Händelser kommer att ingå i kartläggningen då denna typ av inlägg inte sparas i flödet utan försvinner från plattformen efter 24 timmar (se teoriavsnitt 2.1 Olika typer av instagraminlägg).
För att begränsa studiens omfattning kommer typsnitt som återfinns i logotyper inte att ingå i kartläggningen av vilka typsnitt som används.
Enligt van den Bosch et al., (2005) kan ett namn, en symbol, en logotyp, typografi,
färger, en slogan eller andra grafiska element, ingå i en visuell identitet. I denna studie
kommer illustrationer och tonplattor att kartläggas då dessa kan räknas som andra
grafiska element. Namn kommer i denna studie att räknas som logotyp/symbol och
slogan kommer att räknas som det grafiska elementet text (se teoriavsnitt 2.2 Grafiska
element i visuella identiteter).
2 Teori
I detta avsnitt presenteras studiens teori.
2.1 Olika typer av instagraminlägg
Enligt Herman et al., (2019) kan användare på Instagram skapa inlägg i form av både bilder och videoklipp till sitt instagramflöde.
Händelser är videoklipp och/eller bilder som finns kvar under 24 timmar innan de försvinner. Denna typ av inlägg går att dela vidare till instagramflödet (Instagram, u.å).
Reels kallas inlägg där användaren skapar korta videoklipp som kan bestå av
pixelbilder, videoklipp eller objektgrafik. En reel får vara upp till 30 sekunder lång och går att dela från instagramflödet vidare i användarens händelser (Instagram, u.å).
IGTV är ett inlägg i form av ett videoklipp som inte har någon tidsbegränsning.
Användare kan dela IGTV-inlägg i sitt instagramflöde (Instagram, u.å).
2.2 Pixelbilder och objektgrafik
Enligt Johansson et al., (2006) finns det två huvudtyper av digitala bilder, objektgrafik och pixelbilder. De förklarar att objektgrafik är beräknade kurvor och linjer som bildar de ytor och former som syns i exempelvis illustrationer och logotyper. Johansson et al., (2006) förklarar att objektgrafik kan vara raka linjer, cirklar, kvadrater, bågkurvor, typsnitt och andra grafiska objekt som kan ha konturer och fyllningar i olika kulörer, mönster och toner.
Pixelbilder är enligt Johansson et al., (2006) uppbyggda av kvadratiska bildelement, så kallade pixlar, beståendes av olika kulörer och färger som främst används i
fotografiska bilder. De förklarar att pixelbilder kan skapas genom att exempelvis fotografera med en digitalkamera.
I denna studie kommer instagraminlägg beståendes av endast pixelbilder att benämnas som inlägg utan grafik. Inlägg där objektsgrafik täcker hela inläggets yta kommer att benämnas som inlägg med heltäckande grafik. Inlägg där både pixelbilder och objektsgrafik syns, kommer att benämnas som inlägg med fotografisk bild i kombination med grafik (figur 1). Studien kommer även inkludera videoinlägg där objektgrafik syns och kommer därav benämnas som rörlig grafik i videoinlägg.
Figur 1. Visuella exempel av inlägg med och utan grafik.
2.3 Grafiska element i visuella identiteter
De grafiska element som kommer att kartläggas i denna studie är tonplatta,
illustration, logotyp/symbol, färg och text då dessa element enligt van den Bosch et al., (2005), vanligen ingår i ett företags visuella identitet.
2.3.1 Tonplatta
Enligt Johansson et al., (2006) är en tonplatta en jämn kulör över en bestämd yta som kan användas fristående eller bakom text. I denna studie kommer företagens
användning av tonplattor att kartläggas där tonplattan används, fristående, som bakgrund i ett inlägg, eller som ett element bakom text (figur 2).
Figur 2. Exempel på hur ett inlägg med en tonplatta kan se ut.
2.3.2 Illustration
Enligt Johansson et al., (2006) kan illustrationer byggas upp av objektsgrafik med hjälp av program som Adobe Illustrator och kan bestå av former och konturer med
fyllningar i olika kulörer, mönster och toner. Vidare beskriver de att en illustration även kan bestå av en pixelbild om en illustration skapad för hand har scannats in med hjälp av en scanner eller fotats av med hjälp av en digitalkamera. Denna studie kommer att kartlägga företagens användning av illustrationer då dessa förekommer i form av objektsgrafik (figur 3).
Figur 3. Exempel på inlägg med objektgrafik.
2.3.3 Logotyp eller symbol
Enligt Johansson et al., (2006) är en logotyp en grafisk symbol för ett företag,
organisation eller ett varumärke. Van den Bosch et al., (2005) menar att logotyper kan användas för en hel organisation, ska samspela med resterande visuell kommunikation och väcker synlighet åt organisationen.
2.3.4 Namn eller slogan
Ett namn kan enligt Bergström (2017) utgöra ett varumärke, precis som en produkt eller en logotyp. I denna studie då namnet på företaget förekommer visuellt i inläggen kommer detta element att räknas som logotyp eller symbol.
Enligt van den Bosch et al., (2005) kan en slogan representera ett löfte som
organisationen vill utsända och bli känd för. Då slogans förekommer visuellt i second hand-företagens inlägg kommer dessa att i denna studie, räknas som text.
2.3.5 Färg
Enligt Sandstad (2016) är RGB och NMI två olika enhetsberoende färgsystem som använder tre parametrar för att definiera en färgkulör. RGB-systemet delar upp
parametrarna i mängden rött, grönt och blått som färgkulören består av. NMI-systemet delar upp färgkulören i hur stor grad eller procent av parametrarna: nyans, mättnad och intensitet som färgen ger sinnesintryck av (Sandstad, 2016).
Johansson et al., (2006) förklarar att i RGB-systemet adderas olika intensivt ljus av de tre grundkulörerna R=rött, G=grönt, B=blått, för att skapa olika kulörer. Blandningen av RGB-värden definieras med hjälp av intensitetvärden, där varje grundkulör (röd, grön och blå) definieras på en skala från 0–255. Om ljuskällorna från dessa tre kulörer (RGB) blandas med full styrka (255) och lika intensitet uppfattar ögat blandningen som vit.
Vidare menar Johansson et al., (2006) att en vit blandning, med full intensitet och styrka får värdena (255, 255, 255). En blandning med lika mängd av grundkulörerna men av lägre intensitetvärden uppfattas som en neutralt grå blandning och en blandning med släckta RGB värden (0, 0, 0) uppfattas som svart. Om en ljuskälla får vara släckt och de andra två tända på full styrka (255) skapas följande
färgblandningar: rött + grönt=gult, blått + grönt=cyan, rött + blått=magenta (figur 4).
Med hjälp av RGB-systemet kan enligt Johansson et al., (2006), 16,7 miljoner olika kulörblandningar skapas och menar att det verkliga utseendet på en viss
kulörblandning är beroende av vilken skärm som används.
Figur 4. Exempel på kulörblandningar med RGB-systemet.
NMI kan enligt Sandstad (2016) beskriva vilken nyans (N), mättnad (M) och intensitet (I) en färg har. Nyans beskriver om färgen är exempelvis gul, röd eller violett, mättnad beskriver om färgen är svag (neutral) eller stark (mättad) och intensitet beskriver hur mörk eller ljus färgen är.
Enligt Adobe (2018) anges nyans (N) som en gradangivelse mellan 0 och 360. Mättnad (M) anges som en procentandel från 0 (grått) till 100 (helt mättad), vilket motsvarar mängden grått i förhållande till nyansen. Intensitet (I) anges som ett procentvärde från 0 (svart) till 100 (vitt) (figur 5). (Skrev om för tydlighet )
Figur 5. Beskrivning över hur färg avläsas med NMI-systemet (nyans, mättnad och intensitet).
2.3.6 Typsnitt
Enligt Hoffmeister (2016) kan typsnitt se olika ut vad gäller lutning, stil, bredd och dekorativa delar. Hoffmeister (2016) förklarar också att typsnitt vanligtvis delas in i två huvudklasser: Sanserif och Seriff varav Seriffer har en klack i slutet på bokstaven medan sanserifer saknar klack (figur 6). Typsnitt inom dessa huvudklasser används enligt Hoffmeister (2016) ofta i böcker och går bra att läsa i liten teckengrad (typsnittets storlek). Willen och Strals (2009) beskriver en tredje huvudklass som heter Display, i den ingår dekorativa typsnitt som ofta innehåller en blandning av attribut från andra klasser. Displaytypsitt fungerar enligt Willen och Strals (2009) bättre i större teckengrader där de detaljrika dragen framhävs bäst. Vidare beskriver Willen och Strals, 2009 att Displaytypsnitt ofta används i affischer, skyltar, rubriker och logotyper.
Figur 6. Utseende på typsnitt inom Seriff, Sanserif och Display.
Enligt Olsen (2016) kan olika utseenden på typsnitt definieras inom olika
klassificeringssystem. Willen och Strals (2009) beskriver att klassificeringssystem innehåller kategorier som representerar en uppsättning av attribut som delas av flera typsnitt. Dessa kategorier menar Willen och Strals (2009), ger designers och
typografer en bra grund för att analysera typografi.
Olsen (2016) beskriver att klassificeringssystem delar in typsnitt efter karaktärsdrag eller historisk kontext. Cathrine Dixons klassificeringssystem innefattar både
huvudklasser och underklasser för typsnitt. Klassificeringssystemet innehåller enligt Olsen (2016) tre huvudklasser, Sanserif, Seriff och Display. Sanserif innehåller underklasserna; Neogrotesque, Geometric, Humanist, Problems och Grotesque. Seriff innehåller underklasserna; Garald, Transitional, Didone, Slab, Wedge, Blackletter och Humanist. Display innehåller underklasserna; Curvilinear, Sampled, Industrial vernacular, Processed/Manipulated, Ornamental, Calligraphic och Dingbats. Enligt Olsen (2016) skapades detta system för att ge mer täckning för typsnitt inom Display- huvudklassen än andra tidigare klassificeringssystem (figur 7).
Figur 7. Indelning av typsnitt enligt Cathrine Dixons klassificeringssystem.
3 Litteraturstudie
Den vetenskapliga kunskap som denna studies bakgrund och teori bygger på, har förvärvats genom en litteratursökning. Litteraturen har tjänat ett flertal funktioner.
Den visade på tidigare luckor i kunskapen kring ämnet, indikerade relevansen i den tänkta problemformuleringen, samt visade hur begrepp inom området definierades.
Litteraturen har även bidragit med kunskap om de färgsystem och klassificeringssystem av typsnitt som redovisas i teoriavsnittet.
När urvalet av litteratur gjordes lades vikt vid att den skulle vara baserad på
vetenskap. Urvalet sorterades på e-böcker, avhandlingar och examensarbeten. För att öka antalet träffar söktes litteratur på både engelska och svenska. Urvalet behandlade ämnen inom sociala medier, visuell kommunikation, färgsystem, typografi samt second hand. Eftersom den digitala utvecklingen går snabbt framåt valdes litteratur
publicerad så nära nutid som möjligt för att undvika att studien baserades på föråldrade fakta. Sökorden var utvalda utefter studiens syfte.
De sökord som användes var: ’grafisk profil’, ’sociala medier varumärke’, ’text bild instagram’, ’digitalisering’, ’marketing’, ’hållbarhet’, ’intresset för second hand’, ’second hand på nätet’, ’instagram grafisk profil’, ’marketing on social media’, ’environmental sustainability’, ’visuell identitet’, ’visual brand identity’, ’social media’, ’hållbar utveckling’, ’säljande informerande inlägg’, ’grafisk manual’, ’graphic profile’, ’visual identity’, ’branding’, ’second hand’, ’coporate visual identity’, ’brand identity’, ’second hand online’, ’second hand on instagram’, ’NMI’, ’RGB’, ’RGB-system’, ’färgsystem’,
’NMI-modell’, ’typography’, ’klassificeringssystem typsnitt’, ’sansserif’, ’seriff’, ’display- typsnitt’, ’Adobe’, ’färgblandning’och ’display fonts typeface’, ’logotype’, ’logo’, ’logo, design, love’, ’fotografisk bild’, ’fotografi’, ’photo’, ’instagramphotos’, ’graphic elements’,
’grafiska element’, ’designing graphics’ och ’defining graphics’.
Litteratursökningen gjordes på följande databaser:
• Google Scholar, för vetenskaplig litteratur
• Summon, för artiklar och böcker
• DiVA, för uppsatser och publikationer
Sökningarna gjordes 2021-03-02, 2021-03-03, 2021-03-11, 2021-03-12, 2021-05-03,
2021-05-11.
4 Metod
I detta avsnitt kommer studiens strategi, urval, datainsamlingsmetod, dataanalysmetod och etiska ställningstaganden att presenteras.
4.1 Strategi
En kartläggningsstrategi valdes för denna studie. Enligt Oates (2006) går en kartläggning ut på att strukturerat samla in samma typ av data från en stor grupp människor eller händelser för att nå generaliserande slutsatser för en större
population. Valet att använda en kartläggningsstrategi gjordes då denna studie syftade till att; samla in samma typ av data från en grupp second hand-konton på Instagram och på ett systematiskt vis analysera datat för att hitta mönster i användandet av grafik.
För att analysera användningen av grafik på second hand-företagens instagramkonton valdes en visuell innehållsanalys som datainsamlingsmetod. En förstudie valdes som metod för att behandla urvalet av konton att ingå i den visuella innehållsanalysen.
Förstudien genomfördes för att kartlägga omfattningen av second hand-konton på Instagram och uppnå ett urval av konton med gemensamma attribut för att möjliggöra generaliserbara resultat från analysen av dessa.
4.2 Förstudie
En förstudie genomfördes för att kartlägga omfattningen av second hand-konton på Instagram och utifrån dessa göra ett urval av konton för den visuella
innehållsanalysen.
4.2.1 Datainsamlingsmetod
Konton med fokus på second hand hittades genom sökningar på Instagram och Googles databas. Fler konton hittades även genom att gå in på dessa kontons följarskara för att se vilka liknande konton de följde.
Sökorden som användes var: ’second hand konton på instagram’, ’hållbart fokus instagram’, ’instagram vintage’, ’instagram återbruk’, ’miljömedvetna
instagramkonton’, ’second hand fashion’, ’slow-fashion’, ’second hand shop’,
’välgörenhetsorganisationer’, ’klädinsamling instagram’, ’hjälporganisationer sverige’,
’återbruk sverige’ och ’instagram loppis’.
De funna kontona lades in i en tabell, strukturerad med kategorier som beskrev kontonas attribut såsom: följarantal, typ av produkt och startdatum. Denna tabell användes sedan som utgångspunkt i urvalsprocessen för de konton som skulle ingå i den visuella innehållsanalysen (bilaga 1).
Utifrån förstudiens valdes konton från kategorin: typ av innehåll i inlägg att ingå i den
visuella innehållsanalysen. Denna kategori summerade vilken typ av innehåll inläggen
bestod av och som visuellt syntes i flödet. Kategorin: typ av innehåll i inlägg valdes då
pixelbilder där produkter visas upp, kunde komma att samspela med de grafiska
elementen vilka studiens syfte var att kartlägga. Kategorierna; följarantal, fler konton,
startdatum, hur ofta publiceras inlägg, biståndsorganisation, fysisk butik, e-handel och
omsättning innefattade inte attribut som syntes i flödet och valdes därför inte som
kategorier att basera urvalet på.
4.2.2 Dataanalysmetod
Utifrån den kvalitativa datan från kategorin: typ av innehåll i inlägg, genererad från förstudien, skapades en ny tabell med kolumnrubrikerna: kläder/inredning,
kläder/accessoarer, kläder/textilier, propaganda/informerande och kläder (bilaga 2).
Den kvalitativa datan omvandlades till numeriska data genom att räkna frekvensen av konton inom varje kategori av produkter. Oates (2006) menar att kvalitativa data inkluderar all icke-numeriska data och att kvantitativ analys kan användas på kvalitativa data, genom att räkna antalet gånger ett ord förekommer.
Urvalet av konton baserades på den kategori av produkter som flest konton publicerade i deras instagraminlägg och därav var mest lika varandra. Detta för att uppnå generaliserbara slutsatser för denna specifika typ av konton (figur 8).
Figur 8. Förstudiens resultat i form av typ av innehåll i inläggen.
Resultatet av förstudien visade att det fanns flest gemensamma konton i kategorin kläder och inredning varav urvalet av konton för att ingå i den visuella
innehållsanalysen blev elva stycken:
1. @erikshjalpensecondhand 2. @myrorna
3. @sellpy 4. @tise.se
5. @rodakorsetumea 6. @emmausstockholm 7. @uddevallasecondhand 8. @geforlivet.orebro.city
9. @stadsmissionensecondhandmalmo 10. @tradera
11. @blocket
4.3 Visuell innehållsanalys
4.3.1 Datainsamlingsmetod
För att samla in data som visar hur second hand-företag använder grafik i instagraminlägg användes en visuell innehållsanalys. En innehållsanalys är enligt Oates (2006) en kvantitativ teknik där antal gånger något inträffat, räknas i en uppsättning dokument. I denna studie behandlades varje second hand-företags publicerade instagraminlägg genom att räkna antalet av de grafiska element som förekom i dessa inlägg under tidsperioden. Metoden valdes då den enligt Oates (2006) kan generera stora volymer av kvantitativa data som snabbt kan analyseras med hjälp av mjukvaruprogram. Enligt Oates (2006) är analysen även baserad på mätbara kvantiteter och inte subjektiva tolkningar vilket gör det möjligt för andra att återskapa analysen och kontrollera resultaten.
4.3.2 Dataanalysmetod
En kvantitativ dataanalysmetod användes för att analysera och hitta mönster i datat.
Kvantitativa data, genererade från den visuella innehållsanalysen fördes in i tabeller med hjälp av mjukvaruprogrammet Excel. Utöver tabeller användes även stapel- och cirkeldiagram som visuella hjälpmedel. Enligt Oates (2006) kan tabeller användas för alla olika typer av data och är bra för att se värden och hitta mönster i data. Oates (2006) beskriver att stapeldiagram ofta används för att visa frekvenser och cirkeldiagram används ofta för att visa proportioner.
4.3.3 Tillvägagångsätt
Vid insamlingen av data för vilka grafiska element som kontona använde sig av, skapades fyra kategorier för de olika typer av element som hittades i inläggen med grafik. De kategorier som elementen delades in i var; illustrationer,
logotyper/symboler, tonplattor och text. Antalet av varje typ av element som förekom på vardera kontos inlägg, räknades och fördes in i en tabell i form av numeriska data.
Detta för att kunna räkna frekvensen av elementen i kategorierna och den totala användningen av element för alla konton gemensamt. Grafik som förekom i
videoinlägg räknades efter hur många av varje element som förekom i videon även om videoinlägget i sig endast räknades som ett inlägg.
Vid insamlingen av data för att se hur många inlägg med någon typ av grafik som användes på kontona, räknades först antalet av alla inlägg som publicerats under tidsperioden totalt. Sedan räknades inlägg innehållandes någon typ av grafik. Inläggen med grafik delades in i tre separata kategorier; antal inlägg med heltäckande grafik, antal inlägg där grafik kombinerats med fotografisk bild och antal videoinlägg innehållandes grafik.
Dataanalysmetoden genererade numeriska data i form av heltal som sammanställdes i en tabell och ett cirkeldiagram skapades för att ge en tydlig bild av den procentuella fördelningen av de tre kategorierna.
Färgsystemen RGB och NMI användes för att definiera de färger som syntes i
instagraminläggens grafik. Genom att analysera både RGB- och NMI-värden kunde ett färgvärde tas fram som beskriver de upplevda färgerna.
Vid insamlingen av data till analysen av färger användes programmet Adobe
Illustrator. Skärmdumpar togs av alla inlägg innehållandes någon typ av grafik för
respektive konto som sedan lades in på en rityta i programmet. Därefter användes
pipettverktyget för att hitta RGB- och NMI-värdet samt hexkoden för varje färg.
Då en färg upprepades flera gånger i samma inlägg, exempelvis i form av flera små detaljer räknades färgen endast en gång. Då samma färg förekom flera gånger i ett videoinlägg räknades även denna färg endast en gång. Datat fördes in tabeller för respektive konto i Excel.
Ett fält i tabellen och diagrammen gavs en fyllningsfärg med hjälp av färgens hexkod för att ge en visuell uppfattning om vilken färg som behandlades. Tabellerna som visade respektive kontos färgsammansättningar lades samman till en ny tabell där alla funna kulörblandningar ingick. I den lades också antalet inlägg färgvärdet hittats i.
Tabellen skapades för att hitta och presentera mönster samt beräkna frekvensen av hur kulörblandningar återkom bland kontona. Färgerna sorterades in i
färgkategorierna: vit, svart, gul, röd, grön, blå, magenta och grå enligt de principer som beskrevs i teoriavsnittet (se teoriavsnitt 2.3.5 Färg). För att ge en tydlig visuell bild av den procentuella fördelningen, vad gäller användningen av färger för varje
instagramkonto skapades cirkeldiagram.
Färgerna sorterades in i kategorier baserat på de principer som presenterats (se teoriavsnitt 2.3.5 Färg). Färgerna kategoriserades enligt hur de olika
färgblandningarna byggts upp med RGB- och NMI-värden och hur de uppfattades på skärmen/bilderna (bilaga 6).
Enligt Johansson et al., (2006) uppfattas färgblandningar med lika full intensitet i de tre RGB-värdena som vit. Därför sorterades kulörblandningarna med full intensitet (255, 255, 255) in i kategori vit.
Enligt Johansson et al., (2006) uppfattas en blandning med samma värde av grundkulörerna röd, grön och blå men med lägre intensitetvärden än 255, som en neutralt grå kulörblandning. Värden som (R:176, G:176, B:176) sorterades därför till kategori grå. Även värden som (R:54, G:54, B:56), (R:240, G:241, B:244) och (R:128, G:126, B:138) sorterades hit då dessa kulörblandningar upplevs mer grå än exempelvis blå.
Enligt Johansson et al., (2006) uppfattas en kulörblandning med släckta RGB-värden (R:0, G:0, B:0) som svart och därför placerades dessa i kategori svart. I kategori svart lades även färgblandningarna (R:10, G:10, B:12) och (R:33, G:33, B:32) då de upplevs svarta.
Enligt Johansson et al., (2006) uppfattas en kulörblandning som den färg vars värde av R(röd), G(grön) eller B(blå) är högst. Blandningarna (R:71, G:27, B:39) och (R:224, G:210, B:156) sorterades exempelvis in i kategori röd. Blandningarna (R:25, G:100, B:55) och (R:28, G:145, B:96) sorterades exempelvis in i kategori grön. Blandningarna (R:57, G:57, B:151) och (R:36, G:81, B:156) sorterades exempelvis in i färgkategori blå.
Johansson et al., (2006) beskriver att då en av grundkulörerna RGB är släckt (0) och de andra två har full styrka (255) får man följande resultat: rött + grönt=gult, blått + grönt=cyan, rött + blått=magenta. Till kategori magenta lades därför kulörblandningar som (R:233, G:194, B:222). Till kategori gul lades kulörblandningar som (R:241, G:226, B:103).
För att visa fördelningen av användning av typsnitt bland kontona har Cathrine Dixons
klassificeringssystem använts (Olsen, 2016) (se teoriavsnitt 2.3.6 Typsnitt). Tre
tabeller skapades i Excel med huvudklasserna Sanserif, Seriff och Display och dess
underklasser. I tabellerna fördes data in om frekvensen för varje gång en underklass
förekom i vardera kontos inlägg. Datat gjordes därefter även om till stapeldiagram för
att gen en bättre visuell presentation.
4.4 Etiska ställningstaganden
Ett etiskt ställningstagande gjordes vad gäller att publicera exempel på grafikinlägg
från kontona. Då bilderna på kontona skyddas av upphovsrätten valdes att inga inlägg
skulle visas (Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 1960). Även ett
etiskt ställningstagande i frågan om att nämna företagens instagramkonton vid namn,
eller i kodad form gjordes. Detta för att undvika ett brott mot upphovsrätten vid
publicering av studien. Beslutet togs att använda kontonamnen då de inte var kopplade
till en privat-person utan till ett företag, vilket innebar att det inte var en fråga om
personuppgifter. Att använda företagsnamnen ansågs vara till nytta för läsaren, som
gavs en tydligare bild över vilken typ av second hand-företag som kartlagts i studien.
5 Resultat och analys
För att besvara frågeställningarna, samlades data in genom en visuell innehållsanalys.
Resultaten av den visuella innehållsanalysen presenteras och analyseras i detta avsnitt.
5.1 Resultat
I detta avsnitt presenteras resultatet av den visuella innehållsanalysen. Procentsatser i texten har avrundats till heltal. Företagens instagramkonton skrivs ut med @ framför namnet för att förenkla en sökning efter rätt företag på plattformen Instagram.
Grafiska element
Resultatet visar att de element som förekom i second hand-företagens instagraminlägg var; illustrationer, logotyper/symboler, tonplattor och text. Av dessa grafiska element förekom illustrationer flest gånger i de publicerade inläggen (bilaga 4).
Alla företag använde illustrationer, logotyper/symboler, tonplattor och text som grafiska element förutom @uddevallasecondhand som saknade logotyper/symboler i sina instagraminlägg (bilaga 4).
Av de totala antalet inlägg med grafik som publicerats på företagens instagramkonton under tidsperioden för analysen förekom det illustrationer i 29% av inläggen. 26% av inläggen innehöll någon typ av logotyp och/eller symbol. 21% av inläggen innehöll tonplattor och 25% av inläggen innehöll någon typ av text (figur 9).
Figur 9. Fördelning av antal grafiska element i inläggen.
Resultatet visar att flest företag använde text i störst omfattning av de olika grafiska
elementen (7 av 11 konton). Näst mest vanligt var det att företagen använde tonplattor
i störst omfattning (3 av 11 konton). Minst vanligt var det att företagen använde
illustrationer i störst omfattning (1 av 11 konton) (bilaga 4).
7 av 11 företag använde text i störst omfattning:
@tradera
@stadsmissinensecondhandmalmo
@geforlivet.orebro.city
@uddevallasecondhand
@emmausstockholm
@sellpy
@myrorna
3 företag av 11 använde tonplattor i störst omfattning:
@tise.se
@erikshjalpensecondhand
@rodakorsetumea
1 företag av 11 använde illustrationer i störst omfattning:
@blocket Inlägg med grafik
Second hand-företagen använde tre olika sätt att visa grafik i publicerade inlägg på Instagram; att hela inlägget täcks av grafik, att grafiska element kombineras med fotografisk bild/bilder och att företagen använde grafik i videoinlägg. Resultatet visar att det är vanligare att second hand-företagen publicerar inlägg utan någon typ av grafik än inlägg med grafik. Av det totala antalet inlägg som publicerats på alla företagens instagramkonton under tidsperioden för analysen, innehöll 34% av inläggen någon typ av grafik. 66% av inläggen innehöll ingen grafik. 23% av inläggen bestod av grafik i kombination med en fotografisk bild. Grafik i videoinlägg användes i 6% av inläggen och 5% av inläggen täcktes helt av grafik (figur 10).
Figur 10. Fördelning av antal inlägg med heltäckande grafik, grafik i kombination med fotografisk bild och
inlägg utan grafik.
För varje enskilt konto var det mest vanligt att företagen publicerade flest inlägg med heltäckande grafik (5 av 11 konton) och inlägg med en kombination av grafik och fotografisk bild (4 av 11 konton). Minst vanligt var det att företagen publicerade flest inlägg med grafik i videoinlägg (2 av 11 konton) (bilaga 3).
Nedan visas fördelningen av vilken typ av inlägg med grafik som publicerats i störst omfattning i vardera second hand-företags flöde (bilaga 3).
5 av 11 företag hade flest publicerade inlägg med heltäckande grafik:
@myrorna
@sellpy
@rodakorsetumea
@geforlivet.orebro.city
@stadsmissionensecondhandmalmo
4 av 11 företag hade flest publicerade inlägg med en kombination av grafik och fotografisk bild:
@erikshjalpensecondhand
@tise.se
@uddevallasecondhand
@blocket
2 av 11 företag hade flest publicerade inlägg med grafik i videoinlägg:
@emmausstockholm
@tradera
Användningen av olika typer av inlägg med grafik skiljde sig åt mellan kontona.
Exempelvis @blocket använde inlägg med grafik i kombination med fotografisk bild i
majoriteten av inläggen, medan @tradera endast använde grafik i videoinlägg
(bilaga 3).
Färg
Resultatet visar att det fanns 146 stycken olika kulörblandningar i de inlägg som innehöll någon typ av grafik. Av alla färgkategorierna användes färgvärden ur kategori röd i flest inlägg totalt för gruppen second hand-konton (bilaga 6). Nedan presenteras antal gånger färgvärden förekom totalt inom en färgkategori i second hand-företagens inlägg (figur 11).
Figur 11. Uppdelning av antal inlägg i färgkategorierna vit, grå, svart, grön, röd, magenta, gul och blå.
Resultatet visar att det inte var vanligt att flera second hand-företag använde samma färgvärden, då enbart tre färger återkom i exakt samma uppsättning av RGB- och NMI- värden, i mer än ett företags instagramflöde (tabell 1). Dessa var:
• @erikshjalpensecondhand och @emmausstockholm.
RGB-värdet (R:255, G:255, B:255) och NMI-värdet (N:330°, M:0%, I:100%)
• @emmausstockholm och @myrorna.
RGB-värdet (R:5, G:3, B:4) och NMI-värdet (N:328°, M:39%, I:1%)
• @uddevallasecondhand och @blocket.
RGB-värdet (R:216, G:132, B: 84) och NMI-värdet (N:31°, M:83%, I: 84%)
Tabell 1. Kulörblandningar som återkom på fler än ett konto.
Återkommande RGB/NMI värden
kontonamn kulör RGB NMI antal inlägg
@erikshjalpensecondhand 255, 255, 255 330°, 0%, 100% 59
@emmausstockholm 255, 255, 255 350°, 0%, 100% 12
@emmausstockholm 5, 3, 4 328°, 39%, 1% 7
@myrorna 5, 3, 4 328°, 39%, 1% 4
@uddevallasecondhand 216, 132, 36 31°, 83%, 84% 1
@blocket 216, 132, 36 31°, 83%, 84% 1
Av de funna kulörblandningarna i second hand-företagens inlägg användes de ur färgkategori vit, svart, magenta och gul i störst omfattning. Inget av second hand- företagen använde kulörblandningar ur färgkategori blå, grön eller grå i störst omfattning (bilaga 6).
I varje enskilt second hand-konto återkom kulörblandningar i vissa kategorier mer frekvent än andra. Exempelvis återkom kulörblandningar i färgkategori gul, i 61% av de publicerade inläggen hos @emmausstockholm. Detta företag använde även kulörblandningar ur färgkategori vit, i näst störst omfattning. Ett annat exempel är företaget @erikshjalpensecondhand som använde kulörblandningar från kategori röd i 58% av de publicerade inläggen. I 23% av inläggen använde @erikshjalpensecondhand även kulörblandningar från färgkategori vit (bilaga 7).
4 av 11 konton använde färger ur färgkategori vit i störst omfattning:
@uddevallasecondhand
@sellpy
@myrorna
@tise
1 av 11 konton använde färger ur färgkategori svart i störst omfattning:
@tradera
3 av 11 konton använde färger ur färgkategori röd i störst omfattning:
@blocket
@rodakorsetumea
@geforlivet.orebro.city
2 av 11 konton använde färger ur färgkategori magenta i störst omfattning:
@erikshjalpensecondhand
@stadsmissionensecondhand
1 av 11 konton använde färger ur färgkategori gul i störst omfattning:
@emmausstockholm
Resultatet visar att respektive second hand-företag använde färgvärden ur olika
många färgkategorier i deras inlägg med grafik. Antalet varierade mellan fyra och åtta
kategorier (bilaga 7).
Typsnitt
Resultatet visar vilken huvudklass och vilken underklass av typsnitt som förekom i text i second hand-företagens instagraminlägg. Av de inlägg där typsnitt hittades fanns följande fördelning: 330 inlägg använde huvudklassen Sanserif, 51 inlägg använde huvudklassen Seriff och 44 inlägg använde typsnitt ur huvudklassen Display. För den totala gruppen av konton var det mest vanligt att använda typsnitt ur huvudklassen Sanserif. Typsnitt ur huvudklasserna Serif och Display var mindre vanligt
förekommande och användningen var relativt jämnt fördelat mellan dessa två huvudklasser (figur 12).
Figur 12. Den totala användningen av typsnitt inom huvudklasserna Sanserif, Seriff och Display.
De underklasser som användes mest inom huvudklassen Sanserif var Neogrotesque och Grotesque. De underklasser som användes mest inom huvudklassen Seriff var Transitional och inom Display-typsnitt användes Processed/Manipulated i störst omfattning (bilaga 8).
13 av 19 underklasser i Catherine Dixons klassificeringssystem användes av second hand-företagen i deras inlägg. Dessa underklasser var. Grotesque, Neogrrotesque, Geometric, Humanist (Sanserif), Problems, Transitional, Didone, Humanist (Serif), Curvilinear, Sampled, Processed/Manipulated, Ornamental och Calligraphic. 6 av 11 underklasser användes inte någon gång av second hand-företagen: Dingbats, Industrial vernacular, Blackletter, Wedge, Slab och Garald (figur 13).
Diagrammet nedan visar antalet gånger underklasser förekom i text i second hand- företagens instagraminlägg (figur 13).
Antal inlägg
Figur 13. Den totala användningen av underklasserna bland inläggen.
Resultatet visade att 7 av 11 företag använde sig av Neogrotesque ur huvudklasssen Sanserif i störst omfattning (bilaga 8):
@myrorna
@sellpy
@tise.se
@rodakorsetumea
@tradera
@blocket
@geforlivet.orebro.city
Resultatet visar att 3 av 11 företag använde sig av Grotesque ur huvudklassen Sanserif i störst omfattning (bilaga 8):
@emmausstockholm
@uddevallasecondhand
@stadsmissionensecondhandmalmo
Resultatet visar att 1 av 11 företag använde sig av Transitional ur huvudklassen Seriff i störst omfattning (bilaga 8):
@erikshjalpensecondhand
Under analysen av typsnitt uppkom avvikelser i form av typsnitt i underklasserna som aldrig förekom i något granskat inlägg. Typsnitt som gav dessa nollvärden fanns i alla tre huvudklasserna. Typsnitten var Dingbats, Industrial vernacular, Blackletter, Wedge, Slab och Garald (bilaga 8).
I denna studie visade det sig att gruppen konton använde sig mest av typsnitt ur huvudklassen Sanserif i grafiken på Instagram. Inom denna huvudklass användes en till tre underklasser i större omfattning än andra (bilaga 8).
Underklasser
Antal inlägg
0 25 50 75 100 125 150 175 200 225
