6.3.1 Strategi
Till denna studie användes en kartläggning som strategi för att hitta mönster i second hand-företagens användning av grafik i deras publicerade inlägg på Instagram. Som datainsamlingsmetod användes en visuell innehållsanalys och en förstudie
genomfördes för att behandla urvalet av konton. Strategin visade sig passande då ett resultat kunde erhållas som besvarade studiens frågeställningar. Oates (2006) menar att kartläggning kan generera en stor mängd data under en kortare tidsperiod än andra strategier vilket har varit till fördel under denna studie som utfördes under en begränsad tidsperiod.
En design and creation strategi övervägdes för denna studie då det enligt Oates (2006) är en vanligt förekommande metod inom området för datavetenskap. Med metoden skulle ett eller flera second hand-konton skapats med inlägg där både grafiska element och second hand-produkter syntes. Denna strategi valdes bort då det tar tid att skapa flera olika konton med varierande grafiskt innehåll. Strategin valdes även bort då syftet med denna studie var att göra en kartläggning över redan befintliga konton på Instagram och inte syftade till att skapa nya konton. Då nya trender skapas snabbt fanns också risken att trender vad gäller utseendet på grafik i instagramkontona, kommit att ändrats innan studien hunnit publiceras. Enligt Oates (2006) riskerar den snabba teknologiska utvecklingen att göra resultaten utdaterade innan de hunnit testas mot målgruppen eller studien hunnit publicerats.
En enkät kunde nyttjats som datainsamlingsmetod då en enkät enligt Oats (2006) kan ge en bred täckning och leda till generaliserbara resultat. Syftet med enkäten skulle varit att förstå hur målgruppen upplever användandet av grafiska element kopplat till frågeställningarna. Resultatet av enkäten skulle kunnat ge svar på frågan om vilket utseende på grafiken som målgruppen föredrog. En enkätundersökning valdes dock bort då den enligt Oates (2006) inte kan garantera ärliga svar, vilket skulle inneburit en risk för allt för varierade och tolkningsbara resultat.
6.3.2 Förstudie
Ett mer generaliserbart resultat kunde uppnåtts om fler second hand-företag ingick i urvalet av konton till den visuella innehållsanalysen. I genomförandet av förstudien kan sökord eller begrepp som varit viktiga för omfattningen av second hand-konton, förbisetts. En större sökning kunde lett till att fler second hand-konton hittats, vilket skulle inneburit att fler attribut bland konton funnits att ta hänsyn till.
6.3.3 Visuell innehållsanalys
I den visuella innehållsanalysen granskades de inlägg som second hand-företagen publicerat under den utvalda tidsperioden. Mängden inlägg som granskades varierade stort mellan kontona då vardera second hand-företag publicerat olika mängd inlägg under tidsperioden.
Detta leder till olika resultat beroende på om resultatet ser till varje enskilt konto eller till den totala gruppen av second hand-konton. Exempelvis visar resultat att
kulörblandningar ur kategori röd användes i störst omfattning för den totala gruppen av konton. Detta kan bero på att konton som @blocket, som publicerat flest antal inlägg med kulörblandningar ur kategori röd också var det konto som publicerat flest antal inlägg under tidsperioden.
Inläggen som granskades fick enligt den bestämda tidsperioden vara publicerade mellan 22 mars 2020, kl. 14.39 till 22 mars 2021, kl. 14.39. En annan tidsperiod hade kunnat lett till andra resultat för de second hand-företag som publicerat få inlägg.
Ett annat resultat från den visuella innehållsanalysen kunde erhållits om den istället baserats på ett bestämt antal inlägg från vardera second hand-konto. Denna metod hade dock medfört en risk att inlägg inte valdes ut tillräckligt objektivt vilket i sin tur kunde lett till ett mindre trovärdigt resultat.
I den visuella innehållsanalysen sorterades först inlägg in i kategorier för inlägg med heltäckande grafik, inlägg med grafik i kombination med fotografisk bild och
videoinlägg innehållandes grafik. Separat från tidigare indelning sorterades sedan inlägg in baserar på vilken typer av grafiska element som förekom dvs illustration, logotyp/symbol, tonplatta och text. Även inlägg som förekom i analys av färg- och typsnitt sorterades utan koppling till tidigare sorteringar. Denna uppdelning gör det svårt att se korrelationer mellan de grafiska elementen och typen av inlägg, då insamlade data inte visar i vilket inlägg de grafiska elementen förekom.
För att se korrelationer mellan frågeställningarna skulle det varit till fördel om ingen separering gjorts kring de grafiska elementen och typerna av inlägg. Om analysen istället fokuserat på vardera inlägg för sig, granskat vilken typ av inlägg det var samt vilken grafik/färg/typsnitt som syntes, hade djupare och mer detaljerade resultat och diskussioner kunnat uppnås. Exempelvis kunde resultatet visat om ett inlägg
innehållandes fotografisk bild också innehöll grafik i form av text och/eller tonplatta samt vilken färg det var på både text och tonplatta.
Utöver den kvantitativa data som använts i studien hade det varit till fördel att även använda en kvalitativ datainsamlingsmetod. Data i form av beskrivande texter kunde bidragit till att förklara förekomsten av de grafiska elementen ytterligare och mer ingripande. Kommunikation som kombinerar text och bildspråk är enligt Lundgren och Sundin (2019) en metod för att väcka uppmärksamhet. Då grafik i kombination med fotografisk bild användes i störst omfattning hade kvalitativa data bättre kunnat beskriva förhållandet mellan text och fotografisk bild i inläggen.
I studien användes Catherine Dixons klassificeringssystem för att definiera typsnitt.
Eftersom det finns olika klassificeringssystem där uppdelningen av typsnitten i klasser ser olika ut, hade ett annat val inneburit ett annat resultat kring användningen av typsnitt (Olsen, 2016).
Vid granskningen av färger finns en risk för missvisande resultat eftersom RGB-systemet är ett enhetsberoende färgsystem. Enheter som används bör därför ställas in med exakta färg- och ljusinställningar. Färginställningarna bör även vara likvärdiga i det mjukvaruprogram där granskningen görs. I studien användes programmet Illustrator på två datorer med samma inställningar.
6.3.4 Vidare studier
Den här studien syftade till att kartlägga hur second hand-företag använder grafik i inlägg på Instagram som en del av deras visuella identiteter. Med hjälp av resultaten från studien kan vidare studier göras.
Studiens analyserade grafik i inlägg som publicerades på second hand-företagens instagramflöden under den utvalda tidsperioden på ett år. För vidare studier kan en längre tidsperiod tas hänsyn till för att få ett mer utförligt resultat och därav se fler mönster i användandet av grafiken.
REFERENSER
Adobe. (12 april 2018). NMI-modellen. https://helpx.adobe.com/se/photoshop-elements/using/color.html
Augustsson, E., Brantö, M. (2019). Inställning till konsumtion av secondhand-kläder: En kvalitativ studie om aspekter som motiverar unga vuxna att konsumera secondhand-kläder. [C-uppsats, Linköpings universitet].
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1318991&dswid=-8279
Bergström, B. (2017). Effektiv visuell kommunikation om nyheter, reklam, information och profilering i vår visuella kultur. Johanneshov: MTM.
Hoffmeister, S. (2016). The impact of font type on reading. [Senior Honors Theses, Eastern Michigan University]. 505. http://commons.emich.edu/honors/505
Herman, J., Walker, C., & Butow, E. (2019). Instagram for dummies. ProQuest Ebook Central.
https://ebookcentral.proquest.com/lib/dalarna/reader.action?docID=5904673 Instagram. (u.å). Reels. https://about.instagram.com/features/reels
Instagram. (u.å). Stories. https://about.instagram.com/features/stories Instagram. (u.å). Igtv. https://about.instagram.com/features/igtv Internetstiftelsen (2020). Sociala medier. Svenskarna och internet.
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/sociala-medier/#2020-7.5
Johansson, K., Lundberg, P., & Ryberg, R. (2006). Grafisk kokbok 3.0: Guiden till grafisk
produktion (3., rev. uppl. ed.). Bokförlaget Arena i samarbete med Kapero grafisk utveckling.
Johansson, M., Olsson, F. (2015). Instagram som instrument för marknadsföring.
[Kandidatexamen, Högskolan i Borås]. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A821655&dswid=341
Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729). Justitiedepartementet L3.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1960729-om-upphovsratt-till-litterara-och_sfs-1960-729
Lundgren, R., & Sundin, F. (2019). Det etablerade modeföretagets användning av Instagram - att skapa tilltalande innehåll. [Examensarbete, Linköpings universitetet]. https://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=7&af=%5B%5D&searchType=LIST _LATEST&sortOrder2=title_sort_asc&query=&language=sv&pid=diva2%3A1380219&aq=%
5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&n oOfRows=50&dswid=-8279
Magnusson, J., Lundin, J., Svärd, A. J. (2019). Hur reagerar unga vuxna på individanpassad marknadsföring via sociala medier?: Fokus Instagram. [Examensarbete, Lunds universitetet].
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=9004308&fileOId=900 4312
Naturvårdsverket. (2 mars 2021). Hållbar konsumtion och produktion.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Konsumtion-och-produktion/
Oates, J. B. (2006). Researching Information Systems and Computing. SAGE Publications Ltd.
Olsen, A. L. (2016). Typografi och typografiska klassificeringssystem i svensk grafisk
designutbildning. [Examensarbete, Linköpings universitet].
https://docplayer.se/26035651-Phillips, B. J., McQuarrie, E. F., & Griffin, W. G. (2014). How visual brand identity shapes consumer response. Psychology & Marketing, 31(3), 225–236.
https://onlinelibrary-wiley-com.www.bibproxy.du.se/doi/full/10.1002/mar.20689 Sandstad, B. B. (2016). Digital färghantering. Medit Publishing.
United Nations. (29 mars 2021). #Envision2030: 17 goals to transform the world for persons with disabilities. https://www.un.org/development/desa/disabilities/envision2030.html van den Bosch, A.L.M., de Jong, M.D.T., & Elving, W. J.L. (2005). How corporate visual identity
supports reputation. Corporate Communications, 10(2), 108–16. https://www-emerald-com.www.bibproxy.du.se/insight/content/doi/10.1108/13563280510596925/full/html Wiberg, A. (2018). Seeking loyalty on social media: A quantitative study examining the effects of
brand information regarding sustainability efforts on brand loyalty and its antecedents in the fast-fashion industry. [Masteruppsats, Linnéuniversitetet].
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1215008&dswid=-8279
Willen, B., & Strals, N. (2009). Lettering and type : Creating letters and designing typefaces.
ProQuest Ebook Central.
https://ebookcentral.proquest.com/lib/dalarna/reader.action?docID=3387364