EXAMENSARBETE
Grade Aid
Arbetet kring en applikation med målet att underlätta betygsättning
Daniel Hallin 2014
Högskoleingenjörsexamen Datateknik
Luleå tekniska universitet Institutionen för system- och rymdteknik
Luleå tekniska universitet
Institutionen för system– och rymdteknik
Högskoleingenjörsexamen
Datateknik
Grade Aid
Arbetet kring en applikation med målet att underlätta betygsättning
Författare:
Daniel Hallin
hallin.daniel@gmail.com
Handledare:
Robert Brännström
robert.brannstrom@ltu.se
21 januari 2014
Förord
Detta arbete avslutar mitt år vid Luleå tekniska universitet och två år vid Lunds universitet.
Mitt mål med arbetet var att utveckla ett verktyg som kan hjälpa lärare i grundskolan och gymnasiet med att sätta omdömmen och betyg i de kurser de undervisar i. Arbetet skrevs på egen hand under 10 veckor som den avslutande delen av mina distansstudier vid IngOnline-programmet i datateknik.
Jag skulle tacka min handledare Robert Brännström för hans hjälp och input, och mitt bollplank Rickard Samuelsson för hans erfarenhet och feedback.
i
Sammanfattning
I detta arbete presenteras och diskuteras skapandet och resultatet av en iOS–applikation som skall vara till hjälp för lärare i grund– och gymnasieskolan.
Vid arbetet kring större applikationer måste plannering och utförande ömsom stötas mot varandra. Mycket av tiden och arbetet går till att skifta mellan olika programmatis- ka och visuella lösningar, för att i slutändan nå det som stämmer bäst överens med det önskade resultat. Att minimera denna tidsåtgång och att skala bort sekundär funktio- nalitet har varit en stor utmaning för mig, men också det jag har lärt mig absolut mest av.
Slutresultatet blev en användbar produkt men med, från planneringen sett, en redu- cerad funktionallitet. Jag ser möjligheter i, och hoppas kunna ägna tid åt, en utvekling av produkten i framtiden, var jag kan dra nytta av den lärdom som arbetet har fört med sig.
Abstract
In this thesis I will present and discuss the making process and results of an iOS- application created to aid teachers, in the Swedish elementary and high school, when evalutating and grading their students.
Regarding the process of making larger applications, planing and execution will take turns in controlling the workflow. A lot of the time and work is spent on shifting between different programmatic and visual solutions, ending up with a result which most re- asmbles the original intention. The action of minimizing this consumption of time and reducing the amount of secondary features, has been of great challange to me, but has also been the most educative.
The end result is a workable product, with a lot of limitations seen from the orignial planning. I see a lot of possibilities and hope to spend more time on the application in the future, and make use of all the things I have learned in the process.
iii
Innehåll
1 Introduktion 1
1.1 Bakgrund . . . 1
1.2 Syfte och frågeställningar . . . 2
1.2.1 Det befintilga utbudet . . . 2
1.2.2 Egen applikation . . . 2
1.3 Avgränsningar . . . 3
1.4 Sociala, etiska och miljömässiga överväganden . . . 4
2 Ordlista 5 3 Teori 7 3.1 Applikationer på marknaden . . . 7
3.1.1 TeacherKit . . . 7
3.1.2 TeacherTool . . . 8
3.1.3 Gradebook Pro . . . 9
3.2 Ämnes- och Läroplaner . . . 9
4 Modell 11 4.1 Kurser . . . 11
4.1.1 Kursbeskrivning — CourseDescription . . . 11
4.1.2 Kursbeskrivning-Editering — CourseEdition . . . 12
4.1.3 Kurstillfälle — Course . . . 12
4.2 Kriterier . . . 13
4.2.1 Kriteriumbeskrivning — AquirementDescription . . . 13
4.2.2 Kriterium — Aquirement . . . 13
4.2.3 Gradering — Gradation . . . 13
4.3 Lärare, Elever och Registrering . . . 14
4.3.1 Lärare — Teacher . . . 15
4.3.2 Elev — Student . . . 16
4.3.3 Registrering — Enrollment . . . 16
4.3.4 Testning och kritik . . . 16
4.4 Skolorganisation . . . 17
4.4.1 Skola — School . . . 17
4.4.2 Klass — SchoolClass . . . 17
4.5 Övriga läroplanen . . . 18
4.5.1 Ämne — Subject . . . 18
4.5.2 Ämnessyfte — SubjectObjective . . . 18
4.5.3 Centralt innehåll — CentralContent . . . 19
4.6 Användning . . . 20
4.6.1 Anteckning — Note . . . 20
5 GUI - Användargränssnittet 21 5.1 Kriterier, Graderingar och Anteckningar — enrollment–vyn . . . 22
5.1.1 Kriteriumvyn — AquirementView . . . 22
5.2 Registrering och inloggning . . . 25
5.3 Sammlingsvyer . . . 27
5.3.1 Skolvyn . . . 28
5.3.2 Klassvyn . . . 28
5.3.3 Kursvyn . . . 29
6 Resultat 32 6.1 Applikationer på marknaden . . . 32
6.2 Den egna applikationen . . . 32
6.3 Testning och kritik . . . 33
6.4 Sociala, etiska och miljömässiga överväganden . . . 33
7 Analys av arbetet 34
8 Egen prestation 35
Litteraturförteckning 36
A Utdrag ur en ämnesplan 37
v
Kapitel 1
Introduktion
1.1 Bakgrund
Under det gångna läsåret hat jag kommit i kontakt med det nya betygsystemet i den svenska grund och gymnasieskolan. Systemet har inte bara fått ett nytt graderingssystem, A–E där tidigare MVG–G gällde, utan de stora delarna av betygsunderlag, kunskaps- krav och centralt innehåll har omarbetats och omstrukturerats.
Tillsammans med lärare och lärarstudenter har jag identifierat ett behov för ett verk- tyg att hjälpa lärare i sin plannering, sina anteckningar och översikt av sitt arbete med många olika lektioner och elever.
Under min utbildning har jag saknat att arbeta med större projekt, var resultatet får leva vidare och komma till användning när det färdigstälts. Jag hoppas att få avsluta mina tre år av högskolestudier med ett projekt som kan hjälpa en stor yrkeskår i sitt viktiga arbete.
Tillgång till villiga, entusiastiska testare och idé–bollplank, samt timingen med den re- lativt nyligen genomgångna reformen kan bara motivera valet av examensarbetet.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med det här arbetet är tvådelat. För det första skall en undersökning göras mark- naden för applikationer till för att underlätta lärares arbete vid betygssättning, samt om och hur dessa har stödjer det nya svenska betygssystemet.
För det andra skall egen appliktion implementeras med målet att komplettera det redan bestående utbudet av applikationer.
1.2.1 Det befintilga utbudet
Syftet med arbetet är undersöka utbudet av iPad applikationer som är till för att hjälpa lärare i betygssättning. Vad som skall undersökas är:
• Hur hjälper de till vid betygsättning
• Har du stöd för det svenska betygssystemet
• Vad är det allmäna omdömmet på applikationen 1.2.2 Egen applikation
Efter undersökning skall en egen applikation implementeras för iPad med ambitionen att:
• Applikationen skall integrera de formulerade mål och riktlinjer som finns definierade i skolverkets ämnesplaner. [1][3]
• Applikationen skall erbjuda något som inte än finns tillgängligt i utbudet av lära- rapplikationer för iPad.
• Applikationen skall testas av verksamma lärare och deras feedback skall tas i akt vid utvecklingen
2
1.3 Avgränsningar
1. Applikationen kommer bara ha stöd för ett begränsat antal kurser.
2. Applikationen kommer i första hand att implementeras enbart för iPad.
3. Applikationen kommer i första hand skapas som en stand alone product, för en användare med lokal data.
1.4 Sociala, etiska och miljömässiga överväganden
Viktigt för mig är att det resultat jag presterar är av nytta och kan ge praktiskt använd- ning till mig eller andra. Jag hoppas därför att jag genom valet av detta ämne kan bidra med någonting som får chansen att verka i sin fulla potential.
För applikationen är det viktigt att dess utförande inte orsakar orättvisor mellan ele- ver i dokumentering eller gradering. Sortering, filtrering eller behandling som gör det enkelt att slentrianmässigt bedömma elever är inte önskvärda, och bör till varje pris undvikas.
4
Kapitel 2
Ordlista
Somliga av termerna i texten kan syfta till både ett begrepp och till den objektklass som representerar begreppet i applikationen. I dessa fall används den engelska översättningen av ordet för att referera till objektklassen.
• Användaren — Syftar till Läraren som använder Applikationen.
• Applikationen — Syftar till programmet som är huvudsyftet med detta arbete.
• Centralt innehåll (CentralContent) — Syftar till det centrala innehållet i en kurs formulerat i läroplanen.
• Elev (Student) — Syftar till eleven.
• Gradering (Gradation) — Syftar till en viss resultatsnivå som kan uppmnås i ett kriterium.
• Kriterium (Aquirement) — Syftar till ett kunskapskrav för en bestämd elev i en bestämd kurs.
• Kriteriumbeskrivning (AquirementDescription) — Syftar till läroplanens eller den enskilde lärarens formulering av ett Kriterium.
• Kurs — Syftar till det som beskrivs av Kursbeskrivning och det som instansie- ras av Kurstillfälle. Inom grundskolan talar man inte om kurser, utan ämnen.
Ett ämne delas där in i olika år, med tillhörande beskrivningar och kunskapskrav.
Enskilda år inom ett ämne benämns som kurser.
• Kursbeskrivning (CourseDescription) — Syftar till läroplanens beskrivning av en kurs.
• Kursbeskrivning-Editering (SchoolEdition) — Syftar till den enskilde lärarens tolkning av en kursbeskrivning.
• Kurstillfälle (Course) — Syftar till en reell instans av en kurs som följer en bestämd Kursbeskrivning.
• Lärare (Teacher) — Syftar till läraren, samt användaren av applikationen.
• Registrering (Enrollment) — Syftar till en elevs deltagande i en viss kurs och kurstillfälle.
• Skola (School) — Syftar till skolan som en lärare och en elev är anknyten till.
• Skolklass (Schoolclass) — Syftar till klassen en samling elever är grupperade i.
• Ämne (Subject) — Syftar till det ämne en kurs tillhör.
• Ämnessyfte (SubjectObjetive) — Syftar till de i läroplanen formulerade syftet med ämnet.
6
Kapitel 3
Teori
3.1 Applikationer på marknaden
Mycket har hänt sedan smartphones och tablets introducerades för första gången. Mång- falden av applikationer inom alla områden har aldrig varit större och det inom utbildning är inget undantag.
Både iTunes och Google Play, de två största distrubutörerna av mobilapplikationer, erbjuder en stor varité av applikationer under rubriken utbildning. Båda app-affärerna erbjuder ett tusental produkter vardera. [5][6]
Dock så är de flesta produkterna riktade till studenter och elever själva, och en mindre mängd har lärare som målgrupp. I denna kategorin finns det ett 20 nämnvärda produkter och utavdessa har jag valt att titta närmare på tre av de mest citerade och populära.
TeacherKit, Teacher Tool och Gradebook Pro.
Den första av de tre applikationerna, TeacherKit, har testats manuellt. Analysen av samtliga applikationer är baserat på skaparnas egna produkbeskrivningar samt iTunes egna och fristående recensioner av dessa.
3.1.1 TeacherKit
TeacherKit är en applikation för iPad och iPhone (den är även tillgänglig till Android under namnet TeacherPal ).
TeacherKit erbjuder funktioner för att skapa prov och hemuppgifter vars resultat kan sparas för varje elev. Proven består av ett bestämt antal uppgifter som kan bli godkända eller icke godkända. Slutresultatet på ett prov är en procentsats av hur många av upp- gifterna som klarades av.
Förutom möjligheten att skapa prov gör TeacherKit det möjligt att föra närvaro på
sina studenter och viss integration med den interna kalendern, på motsvarande mobila enhet.
Dock finns inget stöd för den svenska läroplanen utan allt innehåll och mål måste skapas manuellt. Det finns häller inte stöd för Svenska som språk.
Applikationen är den populäraste av de tre undersökta och anledningen till denna tordes vara att TeacherKit är gratis och har stöd för flera enheter. Annars rankas appliktionen i regel lägst av de tre. [5][7][8]
3.1.2 TeacherTool
TeacherTool är en tyskutvecklad programvara av Udo Hilwerling, som finns tillgänglig för samtliga iOs-enheter (iPhone, iPad och iPad-touch). Applikationen finns i tre utfö- randen med olika mycket funktionalitet och prisklasser.
Applikationen påminner i utförandet om TeacherKit, men är mycket mer avancerad.
Förutom möjligheten att se elevers resultat vid olika provtillfällen finns en rad statistis- ka verktyg och möjligheten att dela och skriva ut delar av innehållet.
TeacherTool har, precis som TeacherKit, inget stöd för varken språket Svenska eller något ur den svenska läroplanen. Alla prov och tester måste skapas manuellt.
Dock har appliktionen höga omdömmen och har belönats priset för bästa utbildnings applikation i bl.a. Tyskland. Den inte lika höga populariteten som TeacherKit kan för- klaras med den genrellt höga prissättningen. [5][9]
8
3.1.3 Gradebook Pro
Gradebook Pro är ett nyare tillskott på marknaden. Den finns tillgänglig för samtliga iOs-enheter och Android-enheter.
Tilllika som i ovanstående applikationen skapar man i Gradebook Pro varje Prov och Test manuellt. Applikationen tillhandahåller en rad funktioner för att hantera närvaro, resultat, betyg, uppförande samt verktyg som för att underlätta sättning av slutbetyg.
Tillskillnad från sina ovanstående konkurenter har Gradebook Pro stöd för Svenska och en rad andra språk. Men inget speciellt stöd för den svenska, eller någon annan, ämnes eller kursplan.
Applikationen har en relativt låg kostnad och är högt betygssatt på iTunes tjänsten educationworld.com. [5][10][11]
3.2 Ämnes- och Läroplaner
Läroplanen är det styrdokument som lärare främst kommer i kontakt med när det kom- mer till vad de undervisar. De är definitionerna av vad ämnen och kurser skall innehålla, vilka mål som sätts för eleven och beskriver hur eleven skall bedömmas utifrån sina pre- stationer.
I Skolverket (SKOLFS 2010:37)[2] finns detta att läsa om kunskapskrav:
I de samlade läroplanernas tredje del finns de kursplaner och kunskapskrav som gäller för respektive skolform. Kursplanerna innehåller ämnets syfte och centrala innehåll.
Kursplanerna inleds med motiven till varför ämnet finns i respektive skol- form. Därefter anges syftet med och de långsiktiga målen för undervisningen i ämnet. I det centrala innehållet anges vad som ska behandlas i undervis- ningen. Det centrala innehållet är utformat så att det lämnar utrymme för läraren att göra egna fördjupningar eller tillägg. Kunskapskraven anger kun- skapsnivån för godtagbara kunskaper och för de olika betygsstegen.
.
Nyckelordet här är det centrala innehållet och kunskapskraven. Kunskapskraven skall finnas tillgängliga och elevernas uppnådda resultat inom dessa skall vara möjliga att spara i applikationen.
För att läraren skall kunna föra in sin tolkning av det centrala innehållet bör denne kunna skapa sina egna kunskapskrav, vars resultat kan konsulteras vid betygsättning eller ifyllning av läroplanens kunskapskrav. (Se exemple på kunskapskrav sidan 40)
Det centrala innehållet skall också finnas tillgängligt som stöd för att skapa egendefi- nierade kriterier och delmål för sina kurser och elever.
10
Kapitel 4
Modell
4.1 Kurser
Kurserna spelar kanske den mest centrala rollen i den struktur där läraren verkar. De definierar det innehåll som skall undervisas, vilka krav som ställs på eleven och beskriver praktiskt vilka elever som läser vad, var, hur och när. Därför måste kurser vara väl defi- nierade och representerade för att applikationen skall kunna byggas upp på ett intuitivt och lättbegripligt sätt.
Innan modellen skapas måste det först redogöras för hur en kurs definieras, vad den omfattar och hur den förhåller sig till lärare och elever.
• En lärare håller i regel i ett flertal olika kurser på den skola där denne undervisar.
• Kursen går som ett eller flera kurstilfällen
• Flera lärare skall kunna undervisa samma kurser.
• Elever följer en kurs och ett visst kurstillfälle.
• Elever läsar samma kurs oavsett vilket kurstillfälle de följer.
• En elev bör kunna flyttas mellan olika kurstillfällen.
• Om eleven byter till ett kurstillfälle som hålls av en annan lärare, måste denne lärarens kursanpassningar gälla för eleven.
• Om eleven byter till ett annat kurstillfälle får ingen sparad data gå förlorad.
I ovanstående ressonemang finner jag stöd för att en kurs bör delas in i tre olika lager:
Kursbeskrivning, Kursbeskrivnings-editering och Kurstillfälle.
4.1.1 Kursbeskrivning — CourseDescription
Klassen Kursbeskrivningen innehåller all den information som definieras i läroplanen för en kurs. Här finns den data som är densamma för alla lärare oavsett hur de väljer att anpassa kursen.
4.1.2 Kursbeskrivning-Editering — CourseEdition
En lärare skall kunna anpassa de kurser de unvervisar i. Anpassningarna utgör i första hand skapandet egna kriterium, baserade på det centrala innehållet i kursen.
Då flera lärare skall kunna undervisa i samma ämne måste anpassningarna vara per- sonliga och hör därför hemma i en egen klass, separerad från Kursbeskrivning-klassen som bara innehåller information från läroplanen.
I klassen Kursbeskrivning-Editering kan varje lärare lägga till egna kriteria och anpassningar till de kurser de undervisar i.
4.1.3 Kurstillfälle — Course
Ett kurstillfälle definierar en faktiskt omgång av den aktuella kursen som elever kan följa. Ett kurstillfälle definierar vilka elever som läsar denna omgång och vilken lärare som håller i omgången.
I längre utstreckning kan denna klass beskriva information som lektionssal och lek- tionstid samt vävas samman med kalender-applikationer.
CourseEdition
Course CourseDescription
— (String) name
— CourseEdition
— CourseDescription — (String) name
— (String) level
— (int) credits
— (String) scope
Figur 4.1
12
4.2 Kriterier
För varje kurs i läroplanen finns det väldefinierade kunskapskrav med vilkas hjälp en lärare kan bedömma sina elevers framgång, styrkor och svagheter och i slutskedet av kursen sätta betyg. För de fem betygen A-E finns det för A,C och E ett i löptext formulerat kunskapskrav med nyckelord som hör till respektive betyg. Exempel på kunskpaskrav ur läroplanen kan ses på sidan 40 i Appendix.
Betygen D och B är endast aktuella vid betygsättning och har inga egna kunskapskrav utskrivna. Därför är dessa inte aktuella under den fortlöpande uppmätningen av elevens progress och kommer därför utelämnas ur modellen.
Innan modeleringen av kunskapskraven måste det undersökas vad dessa bör innefatta.
Följande punkter är
Hämtade ur Skolverket (SKOLFS 2010:37)[1] och (SKOLFS 2011:19)[2]
• Kunskapskraven anger kunskapsnivån för godtagbara kunskaper och för de olika betygsstegen.
• Det centrala innehållet är utformat så att det lämnar utrymme för läraren att göra egna fördjupningar eller tillägg.
För implementering av kunskapskraven finner jag stöd för tre stycken klasser: Kri- teriumbeskrivning, Kriterium och Gradering.
4.2.1 Kriteriumbeskrivning — AquirementDescription
Kriteriumbeskrivning innefattar, precis som Kursbeskrivning, den information som går att finna i läroplanen och den information som är densamma för alla kurser och elever.
Klassen tillhandahåller de Graderingar och den kunskapskravsbeskrivning, utan nyckelord, som hör kunskapskravet till.
Vidare tillhandahåller klassen vilken rubrik kunskapskravet står under och ett index- eringstal.
4.2.2 Kriterium — Aquirement
Kriterium är, precis som Kurstillfälle, en instans av ett kriterium som beskrivs av en Kriteriumbeskrivning.
Kriteriumet innehåller instansdata av ett visst kriterium för en viss elev och kurs, var den mest uppenbara är vilken Gradering eleven har uppnått.
4.2.3 Gradering — Gradation
För att beskriva de olika betygen används klassen Gradering. Den tillhandahåller de nyckelord som är förknippade med betyget, en textrepresentation av betyget självt samt ett indexeringstal.
CourseEdition
Course CourseDescription
AquirementDesc... Gradation
Aquirement
Figur 4.2
4.3 Lärare, Elever och Registrering
Då kursstrukturen nu är uppbyggd skall detta kompletteras och kopplas samman med den övriga strukturen i applikationen. Att lärare och elever måste kunna representeras i modellen är näst intill självskrivet. Men för att se till hela modellen konstrueras på ett fulländat sätt måste alla kraven på applikationen tas med i beräkningarna.
En repetition från sidan 11.
• En lärare håller i regel i ett flertal olika kurser på den skola där denne undervisar.
• Kursen går som ett eller flera kurstilfällen
• Flera lärare skall kunna undervisa samma kurser.
• Elever följer en kurs och ett visst kurstillfälle.
• Elever läsar samma kurs oavsett vilket kurstillfälle de följer.
• En elev bör kunna byta mellan olika kurstillfällen.
• Om eleven byter till ett kurstillfälle som hålls av en annan lärare, måste denne lärarens kursanpassningar gälla för eleven.
• Om eleven byter till ett annat kurstillfälle får ingen sparad data gå förlorad.
Som tidigare nämnt måste lärare och elever representeras i applikationen. Vidare måste en lärare kunna hålla i och anpassa en eller flera kurser, det vill säga lärarklassen
14
bör äga ett antal Kursbeskrivning-Editeringar samt ett, av dessa beskrivna, antal Kurstillfällen.
Läraren och Eleven behöver inte ha en separat relation, då denna implicit existerar genom de kurser läraren undervisar och eleven läser.
Eleven bör inte heller ha en direkt koppling till Kurstillfälle. Då eleven skall kunna byta till ett annat kurstillfälle som hålls av en annan lärare, det vill säga följer en an- nan Kursbeskrivning-Editering, måste alla inblandade Kriterium uppdateras. Vid en direkt relation Kurs och Elev emellan, måste en av dessa klasser vara ansvarig för Kriterium-objekten. Då en elev i regel följer flera kurser är det inte en elegant lösning att hålla all information gällande dessa i Elev-klassen och inte heller i Kurs-klassen.
Behovet att skapa en klass för att beskriva relationen mellan en Elev och ett Kurs- tillfälle är uppenbarligen nödvändig. Klasserna som behövs för att komplettera kurs- strukturen är: Lärare, Elev och Registrering.
CourseEdition
Course CourseDescription
AquirementDesc... Gradation
Aquirement Enrollment
Student
Teacher
Figur 4.3
4.3.1 Lärare — Teacher
Lärar-klassen håller i nödvändig information kring Läraren, så som namn och kontakt- uppgifter. De mer vitala ansvaren för klassen är relationerna till de olika kurs-klasserna.
Då en lärare väljer bland tillgängliga Kursbeskrivningar för att skapa ett nytt Kurs- tillfälle skapas även, om den inte redan existerar, en Kursbeskrivnings-Editering för Kurs- beskrivningen. Varje kurstillfälle som läraren skapar följer innehållet i kursbeskrivningen och de personliga anpassningar som läraren gör i kursbeskrivning-editeringen.
4.3.2 Elev — Student
Elev-klassen håller i samma typ av nödvändig information som Lärar-klassen. Dessutom äger elev-klassen ett antal Registrerings-objekt, som i sin tur representerar vilka kurser som Eleven för närvarande läser.
4.3.3 Registrering — Enrollment
Registrerings-klassen håller i de mest centrala delarna kring en elevs kursdeltaganden.
• Den beskriver relationen mellan en elev och ett kurstillfälle.
• Den äger Kriterium-objekten som beskriver elevens progress i kursen.
• Den håller en referens till Kursbeskrivningen, om eleven läst delar av kursen, men inte följer något kurstillfälle.
• Den håller dessutom referenser till en eller flera Kursbeskrivnings-Editeringar, för lärares anpassningar skall bevaras över skiften mellan olika kurstillfällen.
För tydlighet bör nämnas att en elev bara kan följa ett kurstillfälle av en kurs åt gången och om eleven registreras vid ett nytt kurstillfälle så finns förvärvade kriterium kvar från det kurstillfället.
4.3.4 Testning och kritik
Tidigare i utvecklingen var inte registreringsklassen lika signifikant. Samt så var inte en enskild elev kopplad till ett kurstillfälle utan hela klassen var associerad med kurstill- fället.
Efter feedback från testare har detta ändrats till att varje elev läggs till individuellt till varje kurstillfälle. Detta för att praktiskt sett är det inte sällan som klasser delas in i halvklass eller mindre grupper, varpå dessa grupper för för överskådligheten kan registre- ras som olika kurstillfällen. Det är inte heller ovanligt att elever läser med andra klasser p.g.a. schema-tekniska omständigheter.
16
4.4 Skolorganisation
Hur elever i skolan organiseras och sorteras i olika grupper och subgrupper är någonting som alla har någon form av kännedom om. I det stora hela finns det i en skola ett antal skolklasser och i varje skolklass ett antal elever. Tillika har varje skolklass en skola, och varje elev i regel en klass. Huruvida klasser och elever vidare kan indelas faller utanför omfattningen för applikationen. Den enda praktiska fördelen med dessa grupper är om en viss subgrupp, till exempel en halvklass, följer ett kurstillfälle tillsammans. Dock får funktionaliteten att varje elev kan väljas individuellt till ett kurstillfälle anses vara tillräckligt.
Vidare har varje skola ett antal lärare och tillika har varje lärare en eller flera skolor.
Tidigare i processen fanns bara stöd för en skola per lärare, men i bland den feedback från de lärare som testat applikationen kom önskemål om stöd för flera skolor, då detta är förekommande bland verksamma lärare.
4.4.1 Skola — School
Skol-klassen är sparsamt utsmyckad. Utöver sina relationer till Teacher och SchoolClass har den endast attributet namn.
I utsträckningen skulle man kunna tänka sig att en skola har ett bestämt antal läsår och kurser som undervisas, eller om skolan är en grund– eller gymnasieskola. Detta utelämnas i detta arbete.
4.4.2 Klass — SchoolClass
SchoolClass huvudsyfte finns i relationerna till School och Student. Vidare har klassen attributen year och suffix, för klassens årgång och eventuella bokstavsindex.
Andra attribut som funnits i åtanke är klassföreståndare och profil, som även dessa hamnar utanför spektrat för denna applikation.
CourseEd..
Course CourseDes..
Aq-Desc... Gradation
Aquirement Enrollment
Student
Teacher
SchoolClass School
Figur 4.4
4.5 Övriga läroplanen
Applikationen bör, då den tillahandahåller det absolut mesta av kursplanerna, kunna representera hela kursplanerna. Vid en anblick vad vad som återstår finns ett stort antal skäl som stödjer detta.
Kurserna som undervisas tillhör alla olika ämnen som definierar sambanden mellan kurserna. ämnenas syften och kursernas centrala innehåll närmast definierar vad kun- skapskraven är och kommer ifrån.
4.5.1 Ämne — Subject
Subject representerar ett ämne i läroplanen. Varje ämne har ett antal kurser, som tidi- gare nämnts, och ett antal syften som beskrivs nedan.
4.5.2 Ämnessyfte — SubjectObjective
Ämnesyftet representerar attributet med samma namn i ämnesplanen. Varje ämnessyfte har ett ämne och ett ämne har ett eller flera syften.
18
4.5.3 Centralt innehåll — CentralContent
CentralContent beskriver, precis som SubjectObjective, attributet i läroplanen med samma namn. Varje kursbeskrivning har ett flertal CentralContent-objekt.
Det centrala innehållet bör, i ett senare skede, användas i applikation som stöd vid skapandet av egna kriterium.
CourseEd..
Course CourseDes..
Aq-Desc... Gradation
Aquirement Enrollment
Student Teacher
SchoolCl..
School
CentralContent SubjectObjective Subject
Figur 4.5
4.6 Användning
Om applikationen skall kunna ta anteckningsblockets och klasslistans plats i lärarens vardag behövs dock fler notationsmöjligheter än den att kunna sätta ett omdömme på eleven. Anteckningarna kan vara av allmän karaktär för eleven, eller en specifik notis för ett vist kriterium. Vad som inte antecknas vid lektionstillfället kan vara skillnaden mellan ett C och ett A, eller E och ett C.
Någon minsta form av anteckningsfunktion bör definitivt finnas med.
4.6.1 Anteckning — Note
Note är en enkel klass som håller reda på en text-sträng. I fortsättningen kan här givetvis andra medier tänkas, så som bilder, scanningar, filmer eller ljudupptagningar.
CourseEd..
Course CourseDes..
Aq-Desc... Gradation
Aquirement Enrollment
Student Teacher
SchoolCl..
School
CentralCo..
SubjectOb..
Subject
Note
Figur 4.6
20
Kapitel 5
GUI - Användargränssnittet
Applikationen är till för att underlätta lärarens arbete. För att den skall kunna vara till hjälp måste de fördelar och den funktionalitet den för med sig överväga den inlärnings- strecka och de eventuella brister förknippade med applikationen själv. Användargränsnit- tet har här en nyckelroll i sammanhanget. Det är det fönster som användaren tillgodogör sig information och den kontroll genom vilken denne manipulerar sina data.
Användargränsnittet i denna applikation har försetts med tre huvudvyer, genom vilka användaren kan överblicka skolor, klasser och kurser. Från dessa vyer kan ovanstående objekt beskådas, läggas till och förändras. I varje huvudvy kan man i sin tur nå och påverka närbesläktad data och en rad olika subvyer.
Vidare finns en login–vy med tillhörande registrer–vy. Den för läraren mest centra- la vyn i applikationen, den där elevernas progress noteras, refereras till som enrollment–
vyn.
"As far as the customer is concerned, the interface is the product. "
— Jef Raskin
5.1 Kriterier, Graderingar och Anteckningar — enrollment–vyn
I enrollment–vyn visas det som gäller en viss elevs deltagande i en kurs. Här kan såväl uppfyllda kriterium som anteckningar inspekteras eller uppdateras.
I vyn finns tre subvyer: Kurskriterier, Egna kriterier och Anteckningar. I de två förstnämnda presenteras listor med de aquirement-objekt som är kopplade till respektive courseDescription och courseEdition. Detta visas i Figur 5.3 – 5.5 respektive 5.1. Den tredje är en anteckningsvy där anteckningar gällande registereringen finns presenterad, i Figur 5.2
Vidare visas information och bild av eleven, en navigeringsmeny för att kunna välja annan elev som läser den aktuella kursen och samt en klar -knapp, för att återgå till föregående vy.
5.1.1 Kriteriumvyn — AquirementView
I varje lista representeras varje aquirement-objekt av en vy kallad AquirementView.
Denna vy listar aktuellt betyg med tillhörande gradation. När betyget uppdateras upp- dateras både vilket betyg som visas, samt kunskapskravet, vilket kan ses i figur 5.3 – 5.5.
22
Figur 5.1: Egenskapade kunskapskrav
Figur 5.2: Anteckningar om elev
24
Figur 5.3: Eleven har omdömmet a
5.2 Registrering och inloggning
Inloggningssviten är i stora drag väldigt enkel. Vid registrering av en ny användare i register–vyn fylls namnuppgifter, epost och lösenord in. Om alla uppgifter är godkända och epostadressen är unik skapas ett nytt teacher-objekt för användaren. Epostadressen och lösenordet används sedan för att logga in på applikationen, i login–vyn.
register–vyn syns i figur 5.6 och login–vyn i figur 5.7
Figur 5.4: Användaren trycker på bokstaven c
Figur 5.5: Eleven får omdömmet c
26
Figur 5.6: register–vy
Figur 5.7: login–vy
5.3 Sammlingsvyer
Skolvyn, Klassvyn och Kursvyn fungerar alla för att ge överblick och enkel navigering.
Ifrån dessa kan man sen i sin tur komma åt alla övriga element i applikationen.
Gemensamt för de alla vyerna är att de presenterar den inloggande lärarens respekti- ve objekt-instanser. Vidare kan var och en utav dessa kommas åt från andra vyer, via en meny i nederkanten av applikationens fönster. Därtill är de utrustade med en plus–knapp för att kunna lägga till nya objekt av motsvarande typ.
Från ikonerna i ovanstående vyer kan man nå en instansvy för det motsvarande objektet som beskrivs nedan.
Figur 5.8: Skolvyn
5.3.1 Skolvyn
I skolvyn kan skolans namn och skolklasser inspekteras. Namnet kan ändras och klasser kan kommas åt och läggas till. Skolvyn syns i figur 5.8.
I samtliga instansvyer finns en inringad plusknapp som kan nyttjas vid skapande av flera objekt. Efter korrekt ifyllning av all information kan man vid tryck på spara–knappen spara objektet och återgå till föregående vy. Vid tryck på plus–knappen öppnas med en gång ett fönster för skapande av ett nytt objekt.
Vid klick på en av klasserna i listan öppnas en klassvy med skolklassen i fråga.
5.3.2 Klassvyn
I klassvyn kan man på samma sätt som i skolvyn inspektera och editera information om skolklassen, samt hantera och lägga till elever. (Figur 5.10)
28
5.3.3 Kursvyn
I kursvyn kan man kan kontrollera mer än bara klassen course. Här kan man via en lista över elever kontrollera dessas kursdeltaganden, lägga till nya elever eller ta bort tidigare, som kan ses i figer 5.11. Det är här man kan kontrollera sina personliga kriterium för samtliga kurstillfällen.
Härifrån kan man komma åt enrollment–vyn och få överblick över alla sina pågående kurser. (Figur 5.12)
Figur 5.9: Skapande av elev
Figur 5.10: Klassvy 30
Figur 5.11: Skapande av kurs
Figur 5.12: överblick av kurser
Kapitel 6
Resultat
6.1 Applikationer på marknaden
I min undersökning av utbudet av lärarappliktioner på marknaden idag analyserade jag tre applikationer lite närmre: TeacherKit, TeacherTool och Gradebook Pro.
Resultatet av analysen av dessa kan sammanfattas som följer:
• Samtliga av de undersökta appliktionerna använder sig av egendefinierade prov där elevens prestation mäts i hur många uppgifter som klarats.
• Två av applikationerna är mycket rika på antecknings– och organiseringsfunktioner.
• Ingen av de undersökta applikationerna använder sig av den svenska ämnesplanen eller, till synes, några andra fördefinierade kursmål eller något kursinnehåll.
• Endast en av de undersökta applikationerna finns tillgänglig på svenska.
• Utbudet av applikationer är stort och toppskiktet anses i allmänhet vara av hög kvalitét.
6.2 Den egna applikationen
Syftet med den egenskapade applikationen var att:
• Applikationen skall integrera de formulerade mål och riktlinjer som finns definierade i skolverkets ämnesplaner.
• Applikationen skall erbjuda något som inte än finns tillgängligt i utbudet av lära- rapplikationer för iPad.
Sammanfattningsvis kan konstateras att den egna applikationen har stöd för, en del, av de mål och riklinjer presenterade i läroplanen för grundskola och gymnasium.
Generelt sett erbjuder applikationen som jag själv har utvecklat mindre funktionalitet än 32
de undersökta. Dock så är det inga av de tidigare som integrerar den svenska läroplanen eller något annat fördefinierat kursinnehåll.
6.3 Testning och kritik
I den feedback som kommit från de lärare som testat applikationen finns medhåll för att applikationen är begränsad i sitt nuvarande tillstånd. Mycket av kritiken har varit mer riktad mot användargränssnittet än mot funktionaliteten. Positiva utlåtanden har handlat om smidigheten i att inte separat behöva konsultera läroplaner vid betyg– och omdömmdessättning.
6.4 Sociala, etiska och miljömässiga överväganden
I avsnitt 1.4 trycktes det på vikten att applikationen inte gör det enkelt för läraren att bedömma elever utifrån fel anledningar. Men då omdömmen sätts individuellt för varje elev och ingen sortering utifrån annat än namn och skolklass äger rum, vågar jag påstå att applikationen i sitt nuvarande uppförande inte främjar orättvis bedömning av elever.
Kapitel 7
Analys av arbetet
Applikationen har trots att den i dagsläget inte är helt färdig, stor potential att kunna byggas på och uppgraderas till det intenderade målet. De flesta av begränsningarna går i enighet med de satta avgränsningarna beskrivna på sidan 3.
Som beskrivet i sektion 1.3, punkt 2 är applikationen för närvarande användbar för den enskilda läraren, utan interaktion med andra lärare eller skoladministration. Det finns i nuläget ingen extern kommunikation med server då detta inte fick plats inom ramen för detta arbete. Det finns dock goda förutsättningar för en påbyggnad av detta. Databasen är formulerad och all intern information sparas idag i ett json–format som är väl anpas- sat för serverkommunikation. Applikationen har även stöd för flera användare på samma enhet, vilket är ett första steg mot en fullfjädrad server-lösning.
Mycket av utvecklingstiden har gått åt till att anpassa mig till det för iPad nya operativ systemet iOS7 och dess nya framework och metoder. [4] Detta har varit en utmaning för mig som jag inte tagit med i beräkningar av tidsåtgång. I efterhand skulle man kunna ar- gumentera för att ha fokuserat på att utveckla för ett tidigare operativsystem. Men jag är ändå nöjd med det jag har lärt mig under dessa veckor, trots det överskridna tidsschemat.
I nuläget verkar det finnas ett hål i marknaden för lärarappliktioner med integrerat stöd för ämnesplaner. Detta beror med stor sannolikhet på att de flesta av produkterna på marknaden inte är svenskutvecklade, eller utvecklade där det finns så väldefinierade styrdokument. I nuläget finns det, i enighet med sektion 1.3, punkt 1, stöd för 1 st ämne och 3 st kurser, vilket framtiden kommer utvidgas till ett större antal ämnen och kurser inom grundskolan och gymnasiet.
Applikationen har testats i iOS-simulatorn som följer med utvecklingsmiljön Xcode [4], samt på iPad av två st verksamma lärare. Appen kommer kommande termin att testas och utvecklas vidare, vilket förhoppningsvis kommer leda till bättre användarvänlighet och en overall smidigare applikation.
34
Kapitel 8
Egen prestation
Under arbetets gång har det blivit tydligt för mig vad jag som utvecklare har för starka och mindra starka sidor. Möjligheten att få sätta de akademiska kunskaper jag tillgo- dogjort mig har både varit roligt men också ibland svårare än förväntat.
Jag måste till exempel bli bättre på att arbeta för och med människor som inte är innsatta i hur mjukvara och utveckling av denna fungerar. Det har igen gått upp för mig hur tydlig man måste vara, och att man i princip aldrig kan kommunicera för mycket.
Det som jag tekniskt skulle ha kunnat förbättrat avsevärt är designmönster och arki- tektur. Efter arbetet är jag nöjd med flera av arkitekturerna i appen, men många kan göras bättre och de som gjorts bra bör inte ha tagit så lång tid att komma underfund med. Dett gäller både mjukvara, databasstrukur och allmäna designmönster så som MVC.
Vad som varit betydligt enklare är integrering av grafik. Trots att jag inte läst dedi- kerade kurser i design eller grafik är dessa områden något jag alltid har använt mig av under min skolgång, vilket gör det ännu mer stimulerande att få använda det på riktigt.
Jag hoppas kunna ta mig mina lärdomar i ett fortsatt utvecklande av den här appli- kationen samt alla andra kommande utmaningar jag nu står inför.
Litteraturförteckning
[1] Skolverket (SKOLFS 2010:37) Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklas- sen och fritidshemmet, Skolverket; Stockholm 2010
[2] Skolverket (SKOLFS 2011:19) Skolverkets föreskrifter om kunskapskrav för grundsko- lans ämnen, Skolverket; Stockholm 2011
[3] Skolverket (SKOLFS 2011:144) Förordning om läroplan för gymnasieskolan, Skolver- ket; Stockholm 2011
[4] Apple (2013) https://developer.apple.com/resources/.
Hämtad 2013-10-01—2013-12-04
[5] Itunes (2013) https://itunes.apple.com/us/genre/ios/.
Hämtad 2013-10-01—2013-12-04
[6] GooglePlay (2013) https://play.google.com/store Hämtad 2013-10-01—2013-12-04
[7] Know your app, Recension av Teacher Kit
http://www.knowyourapps.com/reviews/teacherpal/.
Hämtad 2013-10-01—2013-12-04
[8] EdactionWorld, Recension av Teacher Kit http://www.educationworld.com/a_tech/app- reviews/teacher-pal.shtml.
Hämtad 2013-10-01—2013-12-04
[9] Teacher Tool Officiell Hemsida http://teachertool.de/.
Hämtad 2013-10-01—2013-12-04
[10] Gradebook Pro Officiell Hemsida http://gradebookapp.com/.
Hämtad 2013-10-01—2013-12-04
[11] EducationWorld, Recension av Gradebook Pro
http://www.educationworld.com/a_tech/app-reviews/gradebook- pro.shtml.
Hämtad 2013-10-01—2013-12-04
36
Bilaga A
Utdrag ur en ämnesplan
Samtliga utdrag är
Hämtade ur ämnet Musik från Skolverket (SKOLFS 2010:37) [1] och (SKOLFS 2011:19)[2].
Figur A.1: ämne med introduktion
Figur A.2: ämnets syfte i löptext
Figur A.3: ämnets syfte i listform
38
Figur A.4: Kursens centrala innehåll
Figur A.5: Kursens kunskapskrav
40
