Bildningsnämnden
Postadress: 265 80 Åstorp | Gatuadress: Storgatan 7 | E-post: kommun@astorp.se | Telefon: 042-640 00 | Fax: 042-642 10 Org. nr. 212000-0936 | Bg 5103-2951 | Pg 11 01 50-0 | www.astorp.se
KALLELSE
Bildningsnämnden kallas till sammanträde Datum: 2018-08-22
Tid: Gruppmöten 17:30. Sammanträde 18:00.
Plats: Björnekullasalen, kommunhuset
Allmänheten har möjlighet att senast 17:55 inställa sig för att ställa eventuella frågor om något av ärendena på nedanstående lista och/eller lyssna på förvaltningens information.
FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Upprop
2. Val av justerare och tid för justering 3. Fastställande av föredragningslista 4. Förvaltningens information
- Statsbidraget ”Likvärdig skola”, S.1 - Kunskapsresultat
- Linnea Tingne, utredare på migrationsenheten, presenterar kartläggning av nyanländas boende i Åstorp
5. Bildningsnämndens delårsredovisning, S. 2-20
6. Revidering av bildningsnämndens dokumenthanteringsplan, S.21-26 7. Eventuella övriga ärenden
8. Redovisning av beslut från Barn- och elevombudet 9. Redovisning av delegationsbeslut
10. Redovisning av delgivningar
11. Eventuella inbjudningar till kurser och konferenser, S. 27
- Seminarium om utmaningar med evidens och forskningsanvändning 12. Eventuell information från kontaktpersoner
Åstorp 2018-08-16
Reino Persson Johan Peterson
Ordförande Sekreterare
Ledamöter kallas Ersättare underrättas
Bildningsnämnden
SAMMANTRÄDESLISTAMandat S+C+KD = 8 M+L = 2 SD =3
Namn Närvaro § §
Ledamot Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår
Paul Ericsson (M) Ivan Cirkanovic (S) Linda Camper (S) Kerstin Andersson (S) Sten Hugosson (SD) Bodil Hellberg (L) Iby Todor (S) Murat Özbalci (C) Anton Holmberg (SD) Sofia Hultberg (C)
Marcus Möller (SD), 2:e vice ordf Gun Friberg (S), 1:e vice ordf Reino Persson (S), ordförande
Ersättare
Patrik Ivarsson (S) Tina Christensen (S) Sabina Gottschalk (SD) Camilla Häggström (M) Jacob Larsson (C) Nils Persson (KD) Jenny Ahlgren (MP)
Enligt beslut i kommunfullmäktige, 2014-11-17, § 193 gäller följande turordning för ersättare:
I första hand sättes ersättare från eget parti in, i andra hand ersättare i nedanstående ordning och det får aldrig finnas lediga ”beslutande-platser” om ersättare närvarar:
Parti Ersättare i ordning
Socialdemokraterna Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet Centerpartiet Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet Miljöpartiet Centerpartiet, Kristdemokraterna
Moderaterna Liberalerna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet
Liberalerna Moderaterna
Sverigedemokraterna Moderaterna
1 Ärende 4 1
Bildningsnämndens delårsbokslut 2018-07-31 Dnr BIN 2017/91
Sammanfattning
I enlighet med Åstorps kommuns styrmodell skall delårsbokslut upprättas årligen för det första delåret.
Beaktande av barnperspektivet
[X] Barnperspektivet har beaktats och förslaget till beslut bedöms inte påverka barn
[ ] Barnperspektivet har beaktats och förslaget till beslut bedöms påverka barn
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse av Annika Hoppe, 2018-08-14.
Bildningsnämndens delårsbokslut per 2018-07-31
Förslag till beslut
Bildningsnämndens delårsbokslut 2018 godkänns och översänds till kommunstyrelsen.
Annika Hoppe
Expedieras till:
Akt
Kommunstyrelsen
2 Ärende 5 2
Åstorps kommuns
Delårsrapport
Bildningsnämnden
Beslutat av:
Nämndsnamn 20xx-xx-xx §xx DNR 20xx/xx
3 3
Innehållsförteckning
Övergripande kommentar måluppfyllnad ... 3
Kommentar uppföljning fokusområden ... 4
Ökad sysselsättningsgrad ...4
Hållbart samhälle ...4
Förbättra framtiden för barn, unga och äldre ...4
Attraktiv arbetsgivare ...4
Service och bemötande ...4
Måluppföljning ... 5
Ökad sysselsättningsgrad ...5
Hållbart samhälle ...5
Förbättra framtiden för barn, unga och äldre ...6
Attraktiv arbetsgivare ...8
Ekonomisk redogörelse ... 9
Delår detalj ...9
Investeringar ...9
Analys av nettokostnadsutveckling 2017-2018 ...10
Kommentar, driftbudget ...10
Kommentar, investeringsbudget ...17
Åtgärder med anledning av negativ budgetavvikelse ...18
4 4
Övergripande kommentar måluppfyllnad
Måluppfyllelsen är god. Elevernas kunskapsresultat har ökat markant. Arbetet med de
aktiviteter som är kopplade till nämndens mål genomförs enligt plan. Ekonomirapporten visar ett sjunkande underskott.
5 5
Kommentar uppföljning fokusområden
Ökad sysselsättningsgrad
I samarbete med arbetsförmedlingen har extratjänster etablerats inom alla skolområden. Detta har resulterat i en ökad kvalitet för eleverna. Personerna som innehar extratjänsterna får en organiserad sysselsättning som kan leda till utbildning och arbete.
Arbetet med ökad sysselsättningsgrad är påbörjat och intensifieras under hösten 2018.
Hållbart samhälle
Alla verksamheter inom bildningsnämnden är Grön-flagg-certifierade.
Förbättra framtiden för barn, unga och äldre
Elevernas kunskapsresultat har ökat jämfört med föregående år.
Alla verksamheter arbetar med förebyggande folkhälsoarbete, exempelvis rastaktiviteter, elevhälsans arbete, uppföljning och utvärdering av elevernas- och personalens arbetsmiljö.
Attraktiv arbetsgivare
Sjuktalen inom bildningsnämnden är lägre än föregående år.
Arbetet med heltid som norm intensifieras.
Kompetensutveckling för ledare och personal sker kontinuerligt, exempelvis inom digitalisering.
Arete-meritering av lärare i förskola, grundskola och kommunal vuxenutbildning.
Verksamhetsstyrning genom ledarplaner.
Service och bemötande
Bemötande-frågor diskuteras kontinuerligt på arbetsplatsträffar.
Arbetet med klagomålshanteringen har förbättrats, bl.a. genom utökad information på hemsidan.
6 6
Måluppföljning
Uppfyllt
Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Saknas uppgift
Ökad sysselsättningsgrad
KF inriktningsmål Nämndsmål
Vi ska ge alla invånare möjlighet, att efter sina egna förutsättningar, försörja sig genom arbete och motivera unga till egen försörjning.
Fler unga i åldern 18-24 år skall beredas sysselsättning.
Kommentar
Målet är uppnått och aktiviteter som är beskrivna pågår.
Följa upp samtliga individer i ålder 16-20 som inte gå på gymnasiet
Kommentar
Samtliga individer i åldrar 16-20 år som inte går på gymnasiet har kallats till planeringssamtal
Hållbart samhälle
KF inriktningsmål Nämndsmål
Vi ska ta hänsyn till miljömässiga, sociala och
ekonomiska aspekter i samhällsutvecklingen. En hälsosam livsstil ska prägla alla verksamheter.
Kommentar
Målet har uppnåtts, då alla verksamheter i Bildningsnämnden arbetar med hälsofrämjande insatser t.ex. organiserad rastverksamhet, pausgympa, utegym, samt förändrat utbud i cafeterior i våra verksamheter.
Miljöperspektivet ska beaktas i alla för- och grundskolor som ska ha minst en miljöcertifiering 2015 och minst två 2018.
Kommentar
Målet är uppnått. Detta visas genom enheternas redovisningar av sina verksamhetsmål, aktiviteter och nyckeltal. Alla enheter är miljöcertifierade enligt Grön-flagg.
Alla verksamheter ska arbeta aktivt med integration.
Kommentar
Alla enheter arbetar aktivt med integration. Exempel;
samverkan med socialtjänsten, studiehandledning på modersmål, modersmålsstöd på förskolan, arbete med gemensamma värdegrundsfrågor, samt kommunövergripande samarbeta mellan fritidsgårdarna.
7 7
Förbättra framtiden för barn, unga och äldre
KF inriktningsmål Nämndsmål
Vi ska möjliggöra för individen att nå
livskvalitet och framtidstro. Samtliga elever ska fullfölja gymnasieutbildningen
Kommentar
2017 var det 71,2 % av Åstorps gymnasieelever som hade gymnasieexamen eller studiebevis inom tre år, vilket är samma som riksgenomsnittet. Inom fyra år var det 76,5 % som hade studiebevis eller gymnasieexamen i Åstorp.
Källa Kolada.
Likvärdigheten i tillgången till digital teknik säkerställs genom att alla elever i skolan har tillgång till en dator/surfplatta eller motsvarande (1-1) samt ett digitalt verktyg per tre barn i förskolan.
Kommentar
Bildningsförvaltningen har under de senaste tre åren arbetat aktivt med tillgången till digital teknik och har nått uppsatta mål. Även när det gäller olika typer av program till digitala verktyg är måluppfyllelsen god.
Elevernas kunskapsresultat ska öka och ligga över riksgenomsnittet.
Kommentar
För eleverna i årskurs 3 i matematik har resultaten ökat, från 65 % 2017 till 76 % 2018. Rikets snitt är xx %.
För eleverna i årskurs 3 i svenska har resultaten ökat, från 79 % 2017 till 83 % 2018. Rikets snitt är xx %.
I årskurs 3 har resultaten i matematik och svenska ökat.
Jämförelsesiffror med riket kommer under hösten 2018.
När det gäller årskurs 6 i engelska 87 % Nationella prov. I matematik 85 %. I svenska ligger resultatet på 89 %. Resultaten ligger stabilt med en marginell ökning jämfört med 2017.
Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har ökat. 2018 var det 67 % som nådde kunskapskraven i alla ämnen (2017: 58 %). Resultaten på nationella prov i engelska 87 % (2017: 82 %). I matematik 72 % (2017: 65 %).
Provet i svenska genomfördes ej fullt ut då provet läckte ut i förväg. Resultaten i Nationella prov årskurs 9 har ökat jämfört med 2017.
Genom undervisning, lek och lärande i förskolan ger vi barnen förutsättningar att vara självständiga individer med tilltro till sin egen förmåga.
Kommentar
Genom att arbeta med den gemensamma värdegrunden ser vi att barn och pedagoger samarbetar, lyssnar och visar ett aktivt intresse för varandra.
När vi använder oss av ett pragmatiskt upplägg synliggör vi barns lärande i vardagen.
8 8
KF inriktningsmål Nämndsmål
De lyssnar på varandra, hjälper varandra i olika situationer samt visar empatisk förmåga ex. är någon ledsen - frågar man varför.
Ge barnen verktyg att träna det sociala samspelet.
Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har återkopplats från förvaltningen till verksamheten för att säkerställa utvecklingen.
Elever i årskurs 9 ska vara behöriga till nationella gymnasieprogram.
Kommentar
Till stor del delas eleverna upp i flexibla arbetsgrupper, vilket skapar en lugnare och tryggare miljö och en optimal
lokalanvändning utifrån elevernas behov. Undervisningen anpassas efter elevernas individuella behov och mycket arbete läggs på grundläggande frågor såsom, bemötande, lyssna på varandra och vänta på sin tur. Eleverna uppmuntras till att hjälpa varandra. Samarbete sker mellan förskoleklass och fritidshemmet. Eleverna deltar i klassråd, elevråd och matråd.
Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har återkopplats från förvaltningen till verksamheten för att säkerställa utvecklingen.
2018 var 87 % av Åstorps elever i årskurs 9 behöriga till nationella gymnasieprogram (2017: 74 %).
Vi utvecklar självständiga elever som är delaktiga i sin vardag och tar ansvar för sin framtid.
Kommentar
Inom fritidshemmen har personalen ett gemensamt förhållningssätt och en tydlig veckoplanering, där barnen är delaktiga i planeringsarbetet. Arbete bedrivs i mindre och flexibla barngrupper i olika åldergrupper. Detta skapar trygghet, en lugnare miljö och goda kamratrelationer. Barnen blir mer självständiga genom att välja olika aktiviteter. Eleverna framför sina åsikter och på sätt blir fler elever engagerade och
intresserade av fritidshemmets aktiviteter.
Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har återkopplats från förvaltningen till verksamheten för att säkerställa utvecklingen.
Genom undervisning, lek och lärande i förskoleklassen ger vi barnen förutsättningar att vara självständiga individer med tilltro till sin egen förmåga.
Kommentar
En central del i förskoleklassen är att barnen får pröva på olika saker, träna sina förmågor och får på så sätt en större tilltro till sin egen förmåga. Lek och lärande samverkar i stor utsträckning för att främja arbetet med barnens sociala kompetenser.
Alla verksamheter ska arbeta mot inkluderande lärmiljöer och ha hög tillgänglighet för alla barn och elever.
Kommentar
Förskolorna och skolorna arbetar aktivt med att anpassa och förändra läromiljöerna utifrån barn och elevgruppernas behov.
9 9
Attraktiv arbetsgivare
KF inriktningsmål Nämndsmål
Vi ska ge våra medarbetare förutsättningar till ett hållbart och värdefullt arbetsliv oavsett livssituation.
Ledare i BIN ska ha god ledarkompetens.
Kommentar
Kontinuerlig kompetensutveckling av alla skolledare utifrån gruppen och individernas behov.
Alla skolledare genomgår det statliga rektorsprogrammet.
Varje år genomgår två till tre pedagoger rekryteringsutbildning för skolledare i syfte att säkra återväxten av skolledare.
Samverkan inom Familjen Helsingborg.
Alla skolledare har under året formulerat ledarplaner på individnivå. Planerna följs upp och utvärderas kontinuerligt.
Alla medarbetare ska ges möjlighet till heltid eller önskad tjänstgöringsgrad.
Kommentar
Alla enheter arbetar kontinuerligt med att ge sina medarbetare önskad sysselsättningsgrad. Med få undantag får medarbetarna den tjänstgöringsgrad de önskar. Planering och uppföljning sker årligen vid medarbetarsamtalet. Arbetet med önskad
sysselsättningsgrad intensifieras under hösten 2018 då alla ledare och fackliga representanter genomgår
kompetensutveckling.
BIN ska vara en arbetsgivare som erbjuder goda villkor för medarbetarna; t.ex. konkurrenskraftiga löner, god arbetsmiljö och olika personalförmåner
Kommentar
Under våren 2017 avslutades en utvecklingsprocess, vars syfte var att göra bildningsförvaltningen till en attraktiv arbetsgivare.
Bland de punkter som efterlystes av medarbetarna och som genomfördes var bl.a pedagogiska luncher i förskolan, arbetskläder i förskola och fritidshem samt möjlighet till semestertjänster för lärare eller andra lösningar gällande arbetstid. Utvecklingsprocessen fortsätter nu under HR- avdelningens försorg.
Arbetsmiljön inom bildningsförvaltningen diskuteras
kontinuerligt på arbetsplatsträffar och i samverkan med fackliga organisationer.
Personalen ska ha kunskap och kompetens att använda moderna digitala verktyg i sin undervisning.
Kommentar
Kompetensutveckling pågår kontinuerligt. Deltagande i ett forsknings- och utvecklingsprogram Programmering i undervisningen, där alla skolenheter är representerade tillsammans med representanter från bibliotek och PMC.
10 10
Ekonomisk redogörelse Delår detalj
Mkr Redovisning 31/7 Prognos 31/12 Årsbudget Avvikelse 31/12
Statsbidrag 27,9 45 33 12
Övriga intäkter 22,5 36,6 34,6 2
Summa intäkter 50,3 81,6 67,6 14
Personalkostnader -189,6 -322 -315 -7
Lokalkostnader -21,8 -38,4 -38,4 0
Övriga kostnader -87,8 -147 -137 -10
Avskrivningar -3 -5,2 -5,2 0
Finansiella kostnader -0,2 -0,4 -0,4 0
Summa kostnader -302,5 -513 -496 -17
Summa
Nettokostnader -252,2 -431,4 -428,4 -3
Statsbidrag - Prognosen i delåret visar en avvikelse på ca +12 mnkr. I avvikelsen ingår högre utfall än budgeterat gällande integrationsmedel, återsökningar hos Migrationsverket men framför allt bidrag från Skolverket. Avvikelsen i bidrag från Skolverket består främst av ökat bidrag för Lågstadiesatsning, bidrag för Mindre barngrupper i förskolan, bidrag för Ökad jämlikhet samt Likvärdig skola.
Övriga intäkter - Prognosen i delåret visar en avvikelse på +2 mnkr. Avvikelsen består till fullo av högre intäkter än budgeterat gällande driftsbidrag från Arbetsförmedlingen.
Personalkostnader - Prognosen i delåret visar en negativ avvikelse om -7 mnkr. Avvikelsen är direkt hänförbar till delar av de statsbidrag som sökts hos Skolverket och som är
predestinerade till bland annat ökad jämlikhet och likvärdighet i skolan. Även den positiva avvikelsen avseende driftsbidrag från Arbetsförmedlingen möter upp de ökade
personalkostnaderna.
Lokalkostnader - Ingen avvikelse.
Övriga kostnader - Prognosen i delåret visar en negativ avvikelse om -10 mnkr. I avvikelsen avser -7,5 mnkr volymförändringar, resterande -2,5 avser bland annat kostnader till följd av ökade statsbidrag från Skolverket, och som exempel ökade kostnader för måltider, livsmedel och skolskjuts. Även ökade kostnader för anpassningar av nya lokaler faller under denna post.
Avskrivningar - Ingen avvikelse.
Finansiella kostnader - Ingen avvikelse.
Investeringar
Mkr Redovisning 31/7 Prognos 31/12 Årsbudget Avvikelse 31/12
Investeringsinkomst 0 0 0 0
Investeringsutgift -2 -7,1 -13,1 6
Nettoinvestering -2 -7,1 -13,1 6
11 11
Analys av nettokostnadsutveckling 2017-2018
Tabellvärden Utfall Delår 2017 Utfall Delår 2018 Differens
Statsbidrag 17,7 27,9 9
Övriga interna intäkter 1 -0,4 -2
Övriga externa intäkter 19,3 22,8 1
Summa intäkter 38,1 50,3 8
Personalkostnader -154 -189,6 -8
Lokalkostnader -17,9 -21,8 -1
Övriga interna kostnader -7 -7 1
Övriga externa kostnader -60,4 -80,8 -5
Avskrivningar -3 -3 -1
Finansiella kostnader -0,2 -0,2 0
Summa kostnader -242,6 -302,5 -13
Summa Nettokostnader -204,5 -252,2 -5
Kommentar, driftbudget
ANALYS AV NETTOKOSTNADSUTVECKLING 2017 – 2018
STATSBIDRAG
Den svenska staten fortsätter att betala ut stora summor i statsbidrag för att höja kvaliteten i den svenska skolan. Under första halvåret 2018 ökade intäkterna från Skolverket med 6 mnkr jämfört med året innan. Differensen består bland annat av ökade medel för Lågstadiesatsning, medel vilka är riktade och ska användas för att förstärka lärartätheten i årskurs 1-3. Nya större statsbidrag förvaltningen också har tilldelats första halvåret 2018 är Ökad jämlikhet i
grundskolan och Mindre barngrupper i förskolan.
Förvaltningen har tilldelats mer centrala integrationsmedel för arbetet med nyanlända barn och elever. Dessa medel finansierar även lokalhyra för moduler placerade på Tingdalskolan och Rågenskolan. Differensen i aktuell period mellan åren motsvarar ca 2 mnkr.
ÖVRIGA INTERNA INTÄKTER
Kontogruppen övriga interna intäkter innefattar till största del intern reglering av elevpeng (kontot möts upp av motsvarande belopp i övriga interna kostnader). Respektive förskola och skola kompenseras eller betalar tillbaka medel motsvarande differensen mellan budget och utfall varje månad. Årets utbokade medel motsvarar ca -1 mnkr (minskade volymer utöver lagd internbudget) och genererar en differens på -2 mnkr då förvaltningen bokade ut motsvarande ca +1,5 mnkr för motsvarande period i fjol.
ÖVRIGA EXTERNA INTÄKTER
Under övriga externa intäkter faller främst Barnomsorgsavgifter, Driftsbidrag från
Arbetsförmedlingen, Momskompensation och Interkommunala ersättningar. Den positiva differensen på 1 mnkr består i ökade intäkter från barnomsorg (0,5 mnkr), Driftsbidrag från Arbetsförmedlingen (1,5 mnkr) samt en minskad intäkt för Interkommunala ersättningar (-1 mnkr).
12 12
PERSONALKOSTNADER
Den årliga uppräkningen av löner står för en stor del av differensen. Andra poster som inverkar på de ökade personalkostnaderna är bland annat:
Löneglidning inom förskola och skola.
Personalkostnader som en direkt konsekvens av ökade statsbidrag.
Minskningen av intäkter från interkommunala bidrag innebär att fler av de barn och elever som är folkbokförda i kommunen numera går i kommunens förskolor och skolor.
LOKALKOSTNADER
De ökade lokalkostnaderna motsvarar -1 mnkr och består till största del av ökade lokalhyror, dels indexuppräkning av redan befintliga hyror men även nya hyreskostnader för de moduler som placerats ut i förvaltningen.
ÖVRIGA INTERNA KOSTNADER
Kontogruppen övriga interna kostnader innefattar (likt övriga interna intäkter) till största del intern reglering av elevpeng (kontot möts upp av motsvarande belopp i övriga interna intäkter). Årets minskade medel motsvarar ca +1,0 mnkr.
ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER
Ökningen gällande övriga externa kostnader mellan åren består i dyrare program på gymnasiet och i att kommunen har elever som väljer att gå ett fjärde år, ca -2,5 mnkr. De ökade kostnaderna består också i upprustning av avdelningar i förskolan samt moduler, inredning och pedagogiska verktyg i klassrum i grundskolan och på Komvux, -2 mnkr. Den nya GDPR-lagen även har inneburit ökade kostnader för förvaltningen.
AVSKRIVNINGAR
De ökade avskrivningskostnaderna beror på ökade investeringar inom förvaltningen. Dock kompenseras kostnaderna fullt ut och påverkar ej resultatet på sista raden.
FINANSIELLA KOSTNADER Ingen förändring
13 13
UPPFÖLJNING INTEGRATIONSMEDEL
Av kommunens ledningsgrupp beslutad migrationsmodell erhåller förvaltningen medel att använda till integrationsfrämjande insatser för nyanlända barn och elever. Projektmedlen ska bland annat användas till mottagningsteam, förberedelseklass, studiehandledning på
modersmål, svenska som andraspråk och elevhälsa.
Efter genomlysning och återkoppling från förvaltningens samtliga chefer följer nedan de insatser som gjorts under årets första sju månader (beloppen är angivna i tusentals kronor):
Verksamhet Utfall Projektmedel BIN egenfinansiering
Mottagningsteam 266 -266 0
Administration 301 0 301
Utökad
modersmålsundervisning 328 0 328
Studiehandledning på
modersmål 3 533 -791 2 742
Förberedelseklass 2 165 -539 1 626
SvA 5 253 -1 323 3 930
Övrig riktad undervisning 655 0 655
Läromedel 73 0 73
Tolktjänster/översättning 1 003 -203 800
Kompetensutv/utb 102 0 102
SYV 371 -77 294
IM språk 1 313 -329 984
SFI 1 313 -1 624 -311
Skolkurator 821 -175 646
Skolsköterskor 505 -175 330
Talpedagog/logoped 158 0 158
FSK extra resurser 1 176 -294 882
Lokaler/moduler 1 764 -1 764 0
Total beräkning 21 100 -7 560 13 540
Differensen som uppstår mellan projektets intäkter och kostnader (-13,5 mnkr) täcks till viss del upp av återsökningar från Migrationsverket (+3,5 mnkr) och finansieras därefter av förvaltningens övriga verksamheter.
14 14
15 15
16 16
UPPFÖLJNING VOLYMFÖRÄNDRINGAR
Årsprognosen 2018 för Bildningsnämndens volymförändringar bedöms landa på ett underskott om -7,5 mnkr. Det totala anslaget för dessa volymökningar ligger under kommunstyrelsen och har inte fullt ut kompenserats.
Förskola, Fritidshem, F-klass och Grundskola följer lagd budget och har fullt ut kompenserats från avsatta medel under kommunstyrelsens förvaltning. Interkommunal verksamhet ligger -3,6 mnkr över budget till följd av den genomlysning av
resursfördelningsmodell som gjordes i förvaltningen hösten 2017. Genomlysningen visade på att interkommunala och fristående förskolor och skolor ej kompenserats tillräckligt avseende centrala OH-kostnader. En omkategorisering av kommunens två fristående förskolor har också bidragit till differensen. Gymnasium ligger -3,7 mnkr över budget. Åstorps kommuns gymnasieutbildning bedrivs av andra kommunala huvudmän alt fristående skolor och finansieras av interkommunal ersättning. I den prognos som är lagd för gymnasiet är en elevökning med ca 35 elever medräknad för höstterminen 2018. Elevökningen tillsammans med den indexuppräkning som skett mellan åren gör att avvikelsen landar på -3,7 mnkr.
Prognos bygger på den snittkostnad som är framräknad för vårterminen 2018 och som tar i beaktning den procentuella fördelningen i programval. Dock är årsprognosen osäker fram tills höstterminen 2018 startat. IM ligger +0,6 mnkr i förhållande till budget och sänker därmed det totala volymbehovet. Tillförda medel för integration ligger något över budget och bidrar till en positiv avvikelse. Prognosen för SFI följer lagd budget, och beräknas även göra en positiv avvikelse för 2018. Dock finns inga centrala medel att täcka upp för föregående års
volymbehov vilket gör att prognosen ligger fortsatt negativ om -0,8 mnkr.
Verksamhet 2018 Prognos 2018 Avvikelse 2018 Budget 2018 TB 2017 Utfall
Förskola 91,8 - 91,8 3,5 88,3
Fritidshem 25,4 - 25,4 0,4 25,0
F-klass 7,4 - 7,4 0,3 7,1
Grundskola 112,4 - 112,4 2,4 110,0
Interkommunal verk 25,6 3,6 22,0 0,2 21,8
Gymnasium 69,4 3,7 65,7 - 65,7
IM 5,7 -0,6 6,3 - 6,3
SFI 5,4 0,8 4,6 - 4,6
Summa 343,1 7,5 335,6 6,8 328,8
17 17
18 18
Prognos elever 2019 och framåt:
Bildningsförvaltningen har 43 fler elever i verksamhet F-9 till och med juni månad 2018 jämfört med befolkningsprognosen från november 2017. Volymökningen är tagen höjd för under innevarande år och påverkar således ej förfogandet 2018. Dock är denna differens ej medräknad i volymerna 2019 och framåt. Differensen mellan utfall och befolkningsprognos kan i framtiden öka, minska eller bestå. På grund av rådande osäkerhet väljer förvaltningen att ha kvar samma beräkningsunderlag för 2019 och framåt som tidigare, och som härrör till befolkningsprognosen från november 2017. Bildningsförvaltningen har 27 fler barn i förskolans verksamhet där resonemanget följer ovan nämnda.
Kommentar, investeringsbudget
Prognosen för Bildningsnämndens investeringar följer 2018 års lagd budget sånär som på två stora poster:
-3,4 mnkr Inventarier upprutning centralkök
-2,6 mnkr Inventarier nya Haganässkolan
Det råder fortsatt osäkerhet kring när upprustning av kommunens centralkök och mottagningskök kommer att äga rum. Likaså står den nya Haganässkolan ej klar under innevarande budgetår.
19 19
Åtgärder med anledning av negativ budgetavvikelse
Bildningsnämndens årsprognos 2018 ligger i delåret på -3,0 mnkr. Avvikelsen fördelar sig i förfogande -7,5 och verksamhet +4,0 enligt nedan:
Förfogande:
-11,7 mnkr (februari)
-9,1 mnkr (mars)
-9,1 mnkr (april)
-8,6 mnkr (maj)
-7,5 mnkr (delåret)
För vidare information se kommentarer under avsnitt uppföljning volymförändringar.
Verksamhet:
0,0 mnkr (februari)
+2,1 mnkr (mars)
+2,1 mnkr (april)
+2,6 mnkr (maj)
+4,0 mnkr (delåret)
Bildningsnämndens prognos för 2018 visar att förvaltningens verksamheter exkl
volymförändringar för 2018 lämnar en positiv avvikelse på +4,0 mnkr. Avvikelsen består dels av ej tillsatta tjänster centralt men även av en åtgärd att till höstterminen i största möjliga mån ej förlänga visstidsanställda medarbetares anställningar. Förvaltningens chefer ser även över ev övertalighet i personal inför kommande läsår 18/19 exkl pedagogisk personal och elevvård.
Den positiva avvikelsen avser även statsbidrag som ökat från föregående månad, detta slår dock igenom på ökade personalkostnader. För att ytterligare strama åt ekonomi kommer förvaltningen att vidta följande åtgärder:
Minska kostnader gällande vikarier i verksamheten. Detta kommer att göras med en ökad medvetenhet och tydlig ledning i vikarieanskaffandet. Vikariat ska skötas inom arbetslaget de tre första dagarna.
Effektivisering av personalresurs. Verksamhetens chefer kommer vid personal- och pensionsavgångar inte per automatik att tillsätta ny. En diskussion kommer att föras och en behovsanalys att göras.
Verksamheterna kommer att vara restriktiva i sitt användande av externa medel. Även här kommer en diskussion att föras och en behovsanalys att göras, när det gäller användandet av dessa.
20 20
Johan Peterson
Nämnd-/informationssekreterare 042 - 641 49
johan.peterson@astorp.se Bildningsnämnden
Dokumenthanteringsplan för bildningsnämnden Dnr BIN 2018/122
Sammanfattning
Enligt Åstorp kommuns arkivreglemente ska varje myndighet inom kommunen upprätta en dokumenthanteringsplan. Planen beskriver
verksamhetens hantering av dokument och information, vad som ska gallras och när samt vad som bevaras och hur det arkiveras.
Dokumenthanteringsplanen syftar till att uppnå en effektiv, och överskådlig dokumentstyrning samt att tillgodose lagkraven beträffande allmänna handlingar och arkiv. Planen ger också myndigheten i fråga nödvändig kontroll och överblick över sina allmänna handlingar samtidigt som
allmänhetens möjligheter till insyn och att eftersöka information förbättras.
Förvaltningen har upprättat förslag till en ny dokumenthanteringsplan för att dokumenthanteringen i nämndens verksamheter ska bli tydligare och
effektivare.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse av Johan Peterson, 2018-08-14.
Förslag till ny dokumenthanteringsplan, 2018-08-14.
Ärendet
Samtliga administratörer och rektorer har fått gå igenom förslaget och gett återkoppling på vilka handlingar som finns i verksamheterna och vilka som inte är aktuella för Åstorps kommun. Tidsdirektiv för när handlingar ska gallras eller översändas till centralarkivet har anpassats för att
verksamheterna ska kunna utföra dessa uppgifter så effektivt som möjligt.
Förslaget som nämnden har att fatta beslut om har färgsatts för att påvisa vad som har ändrats och lagts till. Ingen typ av handling har tagits bort.
Förslag till beslut
Förslag till ny dokumenthanteringsplan för bildningsnämnden godkänns och ersätter den nu gällande planen när nämndens beslut vunnit laga kraft.
Expedieras till: Akt, Bildningsförvaltningens administratörer och chefer Tjänsteskrivelse Datum 2018-08-14 Version 1
21 Ärende 6 21
22 22
8.2 Elevregistrering
Typ av handling Förvaringsplats Överföring till C- arkiv
Gallring Ev. kommentar
Elev-, studerandekort, elevmatriklar Rektorsexp. 3 år efter avslutad gymnasieskola
Bevaras
Klasslistor/gruppförteckningar Rektorsexp. Varje läsår Bevaras Dessa sparas automatiskt i Procapita men ska även bevaras i pappersform.
Skolkataloger Rektorsexp. Varje läsår Bevaras Fotokataloger eller motsvarande
Skolvalsblanketter Rektorsexp. Efter 3 år
Anhörigblanketter Rektorsexp. Vid inaktualitet
Ansökan om att få gå om årskurs eller uppflyttning till högre årskurs
Rektorsexp. Vid inaktualitet
Underlag för registrering Rektorsexp. Vid inaktualitet T.ex. meddelanden om skol- eller klassbyten, in- och avflyttning, frånvaro m.m.
Handlingar rörande samtycken enligt GDPR
Rektorsexp. 3 år efter avslutad
skolgång i åk 9
Flyttar eleven mellan två skolor i kommunen oavsett stadieförändring eller adressändring följer dokumenten med till den nya skolan.
8.3 Studieorganisation
Typ av handling Förvaringsplats Överföring till C- arkiv
Gallring Ev. kommentar
Ansökan och beslut till särskola Särskolans rektorsexp.
3 år Bevaras
Förteckningar över elever som fått modersmålsundervisning och studiehandledning
Rektorsexp. 3 år Bevaras
Elevers placering under PRAO Rektorsexp. Årligen efter avslutat läsår
Bevaras
Handlingar rörande praktik och praktikplatser
Rektorsexp. Vid inaktualitet
23 23
Förslag på reviderad plan
Studieorganisation (forts.)
Typ av handling Förvaringsplats Överföring till C- arkiv
Gallring Ev. kommentar
Handlingar som presenterar tillvals- ämnen som elever kan välja
Rektorsexp. Årligen efter avslutat läsår
Bevaras
Handlingar som rör disciplinära åtgärder
Rektorsexp. 3 år Bevaras
Anmälningsdokument till modersmålsundervisning
Rektorsexp. Efter avslutad
skolgång i åk 9
Flyttar eleven mellan två skolor i kommunen oavsett stadieförändring eller adressändring följer dokumenten med till den nya skolan.
Anmälan och beslut om studiehand- ledning på modersmål
Rektorsexp. Efter avslutad
skolgång i åk 9
Flyttar eleven mellan två skolor i kommunen oavsett stadieförändring eller adressändring följer dokumenten med till den nya skolan.
Ansökan om ledighet samt närvaro- och frånvarouppgifter
Rektorsexp. Efter avslutad
skolgång i åk 9
Flyttar eleven mellan två skolor i kommunen oavsett stadieförändring eller adressändring följer dokumenten med till den nya skolan.
Språkval Rektorsexp. Efter avslutad
skolgång i åk 9
Flyttar eleven mellan två skolor i kommunen oavsett stadieförändring eller adressändring följer dokumenten med till den nya skolan.
Överenskommelser om t.ex.
datoranvändning
Rektorsexp. Vid inaktualitet Flyttar eleven mellan två skolor i kommunen oavsett stadieförändring eller adressändring följer dokumenten med till den nya skolan.
Inackorderingsbidrag Rektorsexp. Vid avslutad
gymnasieskolgång
Flyttar eleven mellan två skolor i kommunen oavsett stadieförändring eller adressändring följer dokumenten med till den nya skolan.
Handlingar rörande interkommunal ersättning (IKE)
Rektorsexp. 3 år efter avslutad
gymnasieskolgång
Flyttar eleven mellan två skolor i kommunen oavsett stadieförändring eller adressändring följer dokumenten med till den nya skolan.
24 24
8.2 Elevregistrering
Typ av handling Förvaringsplats Överföring till C- arkiv
Gallring Ev. kommentar
Elev-, studerandekort, elevmatriklar Rektorsexp. 3 år efter avslutad gymnasieskola
Bevaras
Klasslistor/gruppförteckningar Rektorsexp. Varje läsår Bevaras
Skolkataloger Rektorsexp. Varje läsår Bevaras Fotokataloger eller motsvarande
Skolvalsblanketter Rektorsexp. Efter 3 år
Anhörigblanketter Rektorsexp. Vid inaktualitet
Ansökan om att få gå om årskurs eller uppflyttning till högre årskurs
Rektorsexp. Vid inaktualitet
Underlag för registrering Rektorsexp. Vid inaktualitet T.ex. meddelanden om skol- eller klassbyten, in- och avflyttning, frånvaro m.m.
Handlingar rörande samtycken enligt PuL
Rektorsexp. 3 år efter avslutad
skolgång
8.3 Studieorganisation
Typ av handling Förvaringsplats Överföring till C- arkiv
Gallring Ev. kommentar
Ansökan och beslut till särskola Särskolans rektorsexp.
3 år Bevaras
Förteckningar över elever som fått modersmålsundervisning och studiehandledning
Rektorsexp. 3 år Bevaras
Elevers placering under PRAO Rektorsexp. Årligen efter avslutat läsår
Bevaras
Handlingar rörande praktik och praktikplatser
Rektorsexp. Vid inaktualitet
Handlingar som presenterar tillvals- ämnen som elever kan välja
Rektorsexp. Årligen efter avslutat läsår
Bevaras
25 25
Befintlig plan
Studieorganisation (forts.)
Typ av handling Förvaringsplats Överföring till C- arkiv
Gallring Ev. kommentar
Handlingar som rör disciplinära åtgärder
Rektorsexp. 3 år Bevaras
Anmälningsdokument till modersmålsundervisning
Rektorsexp. Vid skolgångens slut
Anmälan och beslut om studiehand- ledning på modersmål
Rektorsexp. Vid skolgångens slut
Ansökan om ledighet samt närvaro- och frånvarouppgifter
Rektorsexp. Vid skolgångens slut
Språkval Rektorsexp. Årligen efter avslutat
läsår
Överenskommelser om t.ex.
datoranvändning
Rektorsexp. Vid skolgångens slut
8.4 Undervisningsplanering
Typ av handling Förvaringsplats Överföring till C- arkiv
Gallring Ev. kommentar
Slutligt schema för varje läsår Rektorsexp. Årligen efter avslutat läsår
Bevaras
Lokala kurs-, timplaner Rektorsexp. Årligen efter avslutat läsår
Bevaras
Läsårstider Diarie 2 år Bevaras Diarieförs centralt fr.o.m. 2014
Läromedel, förteckningar Rektorsexp. 3 år Bevaras
Handlingar rörande studieresor, skolresor och lägerskolor
Rektorsexp. 3 år Bevaras
Handlingar rörande särskilda utbildningsinsatser
Rektorsexp. 3 år efter avslutad skolgång
Bevaras Exempelvis ansökan och beslut om särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång, specialpedagog m.m.
26 26
Utmaningar med evidens och forskningsanvändning i skolan – Skolforskningsinstitutet besöker FoU Skolas seminarieserie Ledarskap på vetenskaplig grund
Var: Kommunförbundet Skåne, Gasverksgatan 3A, Lund När: 23 oktober kl. 10.15-12.30
Målgrupp: skolledare, utvecklingsledare, utvecklingschefer, lektorer m. fl. ledande befattningar inom skolan.
Medverkande: Skolforskningsinstitutet, Lisbeth Gyllander
Torkildsen, FoU-chef Landskrona, Richard Wester, lektor i Lunds kommun, Petra Svensson Källberg, utvecklingssamordnare Pedagogisk Inspiration Malmö.
Skolforskningsinstitutet har sedan myndigheten startades 2015 i uppdrag att verka för skolans vetenskapliga grund, bland annat genom att ta fram systematiska forskningssammanställningar för prioriterade undervisningsområden. När 2018 går mot sitt slut kommer fem sådana sammanställningar att ha publicerats.
De har alla kommit till under systematiska och kollegialt granskade processer.
Målet är att deltagarna efter seminariet har en tydligare bild av Skolforskningsinstitutets syn på evidens i skolans verksamhet, vilken typ av kunskap och förståelse som kan erbjudas genom
forskningssammanställningarna och insikter om vad skolorna själva måste arbeta med för att ha kompetensen att ta emot erbjudandet.
Seminariet avslutas med ett panelsamtal mellan Skolforskningsinstitutet och särskilt inbjudna gäster. Temat för samtalet är skolverksammas forskningslitteracitet.
Pris: 200 kr. Anmälan via https://kfsk.se/konferens/?p=23963