Föräldraledighet: hinder eller
möjlighet för etablering i samhället?
SNS rapportseminarium 16e mars 2021 Ann-Zofie Duvander Eleonora Mussino
Problemet
Fram till 2017 kunde föräldraförsäkringen användas av alla föräldrar till barn under 12 år (8 år till 2014)
Nyanlända migranter med barn i förskoleåldern fick hela föräldrapenningen.
Kommunen minskar kostnad om de uppmanar till användning,
men då får föräldern inte tillgång till
etableringsstöd och barnen inte förskola Migranter med barn är stor grupp
Grundnivån höjts
Syfte med rapporten
Ta reda på om den tidigare flexibiliteten i
föräldraförsäkringen ledde till att kvinnor fick längre tid hemma och ett senare inträde på
arbetsmarknaden
• Hur mycket har föräldraförsäkringen använts av nyanlända kvinnor?
• Finns det något samband mellan
föräldrapenninganvändning och senare arbetsmarknadsetablering?
– Skiljer sig detta åt mellan ursprungsland och över tid?
Föräldraförsäkringen
• Fram till 2014
• 16 månader att använda till barnet är 8 år, 77,6 % ersättning eller grundnivå
• Vanligt att använda flexibilitet, ”sprida på dagar” och ta under förskoleåldern
• Barnomsorgsgaranti från 1 år
• Restriktion barnets ålder 2014
• 2017 restriktion för utlandsfödda barn: om barnet över 1 år: 200 dagar, om över 2 år: 100 dagar
Tre övergripande målkonflikter i föräldraförsäkringen
• Drivkraft till arbete eller ekonomisk grundtrygghet?
• Individualiserad försäkring eller föräldrars fria vilja att bestämma vem som är hemma?
• Flexibilitet i användning kontra icke avsedda konsekvenser på arbetsmarknaden ?
Vilka undersöks i rapporten 1995-2014?
• Kvinnor som anländer med minst ett barn som var under 8 år = 89 216 kvinnor
• Exkluderas: felaktiga uppgifter och de som får ett ytterligare barn året för invandring = 82 800
kvinnor
• Uppgifter om födelseland, barnets ålder, antal barn, kvinnans ålder, försörjningsstöd, civilstånd
Vilka kommer till Sverige med barn? 1995-2014
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
SWEDEN IRAQ SYRIA
POLAND SOMALIA AND DJIBOUTI YUGOSLAVIA GERMANIC STATES THAILAND AFGHANISTAN DENMARK
Hur ofta används föräldrapenning?
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70
Sverige Danmark Tysktalande länder Polen Forna Jugoslavien Thailand Syrien Irak Afghanistan Somalia och Djibouti Övrigt
Andel användare Första året Andra året
Hur mycket föräldrapenning används?
0 5 10 15 20
Sverige Danmark Tysktalande länder Polen Forna Jugoslavien Thailand Syrien Irak Afghanistan Somalia och Djibouti Övrigt
Föräldrapenningdagar
Första året Andra året
Övriga resultat
• Ökning av andel användare över tid både första och andra året
• Minskning i antal dagar använda över tid
• Mer användning för yngre barn och fler barn, men inte jättestora skillnader
Andra året Tredje året
Sysselsättning efter första året
0 20 40 60
Emigration Barn
Inaktiv Studier/arbetslös Låg inkomst Medel/hög inkomst
0 20 40 60
15+
dgr
1-14 dgr Inga
Spelar föräldrapenning olika roll för kvinnor från olika länder? Tredje året i Sverige
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Svenskfödd, inga dagar Svenskfödd, 1-4 dagar Svenskfödd, 15 + dagar Född i Syrien, inga dagar Född i Syrien, 1-14 dagar Född i Syrien, 15 + dagar Född i Irak, inga dagar Född i Irak, 1-14 dagar Född i Irak, 15 + dagar Född i Afghanistan, inga daghar Född i Afghanistan, 1-14 dagar Född i Afghanistan, 15 + dagar Född i Somalia, inga dagar Född i Somalia, 1-14 dagar Född i Somalia 15 + dagar
Skattade andelar
Medel/hög inkomst Låg inkomst Studier/arbetslös
Spelar föräldrapenning olika roll för kvinnor från olika länder? Tredje året i Sverige
0 20 40 60 80 100
Svenskfödd, inga dagar Svenskfödd, 1-4 dagar Svenskfödd, 15 + dagar Danskfödd, inga dagar Danskfödd, 1-14 dagar Danskfödd, 15 + dagar Född i tysktalande land, inga dagar Född i tysktaland land, 1-14 dagar Född i tysktaland land, 15 + dagar Polskfödd, inga dagar Polskfödd, 1-14 dagar Polskfödd, 15 + dagar
Skattade andelar
Medel/hög inkomst Låg inkomst Studier/arbetslös
Spelar föräldrapenning olika roll för kvinnor från olika länder? Tredje året i Sverige
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Svenskfödd, inga dagar Svenskfödd, 1-4 dagar Svenskfödd, 15 + dagar Född i f. Jugoslavian, inga dagar Född i f. Jugoslavian, 1-14 dagar Född i f. Jugoslavian, 15 + dagar Född i Thailand, inga dagar Född i Thailan, 1-14 dagar Född i Thailand, 15 + dagar Övriga länder, inga dagar Övriga länder, 1- 14 dagar Övriga länder, 15 + länder
Skattade andelar
Sammanfattande resultat
• De som använder viss föräldrapenning (men inte mycket) har störst benägenhet att studera eller ha inkomst
• De som inte använt föräldrapenning har störst benägenhet att vara inaktiva
• Mönster samma för olika grupper och över tid
Konklusioner
• Kommer nya regeln om begränsning i
föräldrapenning leda till mer sysselsättning bland nyanlända kvinnor med barn?
-Troligen inte en stor förändring
Tidigare fungerade föräldrapenning som buffert och förstärkning för kommun
Målkonflikter i föräldraförsäkringen
• Ekonomisk standard till alla barnfamiljer och drivkraft till arbete
– Öka skillnad mellan grundnivå och inkomstrelaterad ersättning
• Individualiserad försäkring och föräldrars fria vilja
– Reservera månader även för grundnivån
• Flexibilitet i användandet och arbetsmarknads- integrering
– Balans i generositet och flexibilitet
