20 minuters skönlitteratur läsning på första lektionen för dagen
Vilka effekter ger det i läsförståelse och kunskapsutveckling hos gymnasieelever?
20 minutes of fiction reading in the first lesson of the day
What are the effects in reading comprehension and knowledge of high school students?
Borås, 2012-07-11 Examensarbete för gymnasieskolan yrkesämnen15(hp) kod: 2UV06L Handledare: Henrik Hultman, Linneuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Examinator: Anders Ingwald, Linneuniversitet, institutionen för teknik Författare: Mohsen Pourlotfi
Jörgen Erkers
Sammanfattning
Vår undersökning om läsprojekt på viskastrandgymnasiet som innebär 20 minuters
skönlitteratur läsning på första lektionen på dagen utfördes via enkätutdelning till årskurs två elever från 5 olika program. Vi ställde 12 bestämda frågor i syfte att få information om elevers åsikter angående läsning och dess effekter i utveckling av läsförståelse och kunskap.
Resultatet har visat att en majoritet av tillfrågade eleverna bekräftar att 20 minuters läsning under den första lektionen på dagen ger positiva effekter i deras läsförståelse, skriv förmåga, avslappning, koncentrations förmåga och utveckling i kunskap. Att 20 minuters
morgonläsning är viktigt håller 67 % av elever med om, men vår undersökning har också visat
att det finns en minoritet med Ca 33 % av eleverna alltså 16 av 49 tillfrågade, som inte tyckte
det. Tidigare nationella och internationella undersökningar visar att elevers läsförståelse har
försämrats, vilket beror på läslusten hos elever. En jämförelse av vår undersökning med både
nationella och internationella studier som gjorts tidigare, visar ungefär samma resultat. Det
kan vara olika faktorer som påverkar läslusten hos elever, bland anat deras personliga
identitet, grupptillhörighet, uppväxt miljö, föräldrarnas utbildningsnivå, och mm. Men i vår
undersökning har visat sig att elever med högutbildade föräldrar har högre läslust jämför med
de övriga. Trots att det finns ett svagt intresse hos en del av eleverna i läsprojekt har vår studie
visat att det finns en vinst för skolor att bedriva det.
Summary
Our study on reading projects at whispering shore high school, which means 20 minutes of fiction reading the first lesson of the day was conducted through questionnaire distribution to grade two students from 5 different programs. We ask 12 specific questions in order to obtain information about students' views on reading and its effects in the development of reading comprehension and knowledge. The results have shown that a majority of surveyed students confirmed that 20 minutes of reading during the first lesson of the day has a positive impact in their reading comprehension, writing skills, relaxation, concentration ability and development of knowledge. So that 20 minute morning reading is important is 67% of the students, but our study has also shown that there is a minority of About 33% of pupils thus 16 out of 49
respondents who did not like it. Former national and international studies show that students'
reading skills have deteriorated, due to the love of reading among students. A comparison of
our survey with both national and international study that was done previously, shows similar
results. There can be various factors that influence the love of reading among students, among
guessed their personal identity, group affiliation, childhood environment, parental education,
and more. But in our survey have shown that students with highly educated parents have
greater desire to read compared to the other. Despite the poor response of some of the students
for the reading project, but our investigation has shown that there is a gain for schools to
engage in it.
Förord
Vi är två studenter vid Linnéuniversitetet som går yrkeslärarutbildningen för att få behörighet att undervisa i de ämnen vi redan idag undervisar i. Det vi undervisar i är praktiska
yrkesämnen såsom el teknik samt fordonsteknik vilket är en utmaning i sig med dess snabba utveckling. Utbildningen vi har genomfört har breddat vår kunskap om det pedagogiska arbetet vi trots allt utför. Samtidigt som vår kunskap har breddats har även intresset samt förståelsen för andra ämnen väckts till liv däribland läsningen som ju traditionellt finns under svenska ämnet.
Det pågående läsprojektet på Viskastrandgymnasiet som dragit till sig vår uppmärksamhet går ut på så att samtliga elever läser skönlitteratur 20 min varje morgon och vårat intresse ligger i att försöka finna huruvida det ger ett positivt utslag för den enskilde individen samt om det är något att implementera i någon form i våran egen undervisning fast då i form av läsning utifrån fakta böcker med gällande yrkesspråk.
Intresset ligger också i att finna om var de positiva effekterna finns av detta projekt för att ge
nya infalls vinklar i vår undervisning.
Innehållsförteckning
Sammanfattning...1
Summary...2
Förord...3
Innehållsförteckning...4
1. Inledning...6
2. Bakgrund och litteraturanknytning...7
2.1 Läsförståelses roll i lärandeprocessen och yrkesprofessionen...7
2.2 Tidigare nationella och internationella studier om läsning...8
2.3 Läsprojektets roll i att förstärka läslust hos elever...9
3. Syfte och frågeställningar...11
3.1 Avgränsningar...11
4. Metod...12
4.1 Undersökningsmetod...12
4.2 Urval...
12
4.3 Genomförande av undersökning...12
4.4 Databearbetning………...13
4.5 Metodkritik………..13
5. Resultat...14
5.1 Resultat av frågor...15
Fråga 1...15
Fråga 2...17
Fråga 3...17
Fråga 4...18
Fråga 5...19
Fråga 6...20
Fråga 7...21
Fråga 8...22
Fråga 9...23
Fråga 10...24
Fråga 11...25
Fråga 12...26
6. Diskussion...27
6.1 Diskussion frågorna 1-8...28
6.2 Diskussion frågorna 9 och 10...28
6.3 Diskussion frågorna 11 och 12...29
7. Slutsats ...30
8. Litteraturlista...32
9. Bilagor...33
9.1 Elevers kommentarer på enkäts frågor...33
9.2 Tackbrev & enkäts frågor... 35
9.3 Sammanställning av enkäts resultat...39
9.4 Tabell som indikerar läslust hos elever med högutbildade föräldrar...45
1. Inledning
Långt innan tillkomsten av skolförlagd yrkesutbildning, utbildades kvalificerad arbetskraft på företagen som verkade runtom i Sverige. Alltså arbetsgivarna planerade yrkesutbildningen utan något skolmyndighetens ingripande, utvecklingen i industri och samhälle krävde kompetenta yrkesmän, då insåg man att effektivisering av yrkesutbildning kräver ett ömsesidigt samarbete mellan skolor och arbetslivet, alltså en kombination av det kognitiva lärandet, dvs. det teoribaserade lärandet och kontextuella lärandet som baseras på
erfarenheter.
Kvalitéer som arbetsgivarna söker hos elever gällande kunskap och socialisation baseras på de fyra dimensioner av språket, vilka är, att lyssna, att samtala, att skriva och att läsa, alltså dessa är grunden för lärande av yrkes kunskaper. Förutom arbetslivet kommer alla fyra dimensioner av språket spela avgörande roll i människans vardag, men här ska vi behandla den ena
dimensionen av språket, dvs. att läsa. Vår undersökning ska belysa effekter som ger läsning till läsförståelse och skrivkunnighet.
Gunnarsson & Rehngren (2006) ”Vi måste komma ihåg att det inte är våra ämnen som är vårt uppdrag, utan våra elevers lärande och utveckling”. Som lärare har man skyldighet att vara förtrogen med läroplanen, programmålen och kursplanerna i sina ämnen, men förutom ämnes kunskap ska lärarna se till att eleverna ska lyckas med sina utvecklingar i socialisation och lärande process, där det kraftfulla och nödvändiga verktyget i dessa ändamål är språket i alla sina former. Läsförståelse och skrivkunnighet är grundpelarna i människans utvecklings process. Oavsett vad man ska ha för framtida yrke ska man kunna läsa och skriva, för att tillfredställa sin vardags och yrkeslivs behov, alltså att ta reda på ingrediensen i ett livsmedels produkt, instruktion för ett instrument, eller ta del av nyheter är exempel som belyser vikten av läsförståelse. Att kunna läsa och skriva är en förutsättning för lärande, alltså det främsta verktyg som har en stor roll i människans utveckling. Som lärare kan man ställa sig frågan om alla elever har samma läs, och läsförstående förmågor? Svaret är naturligtvis nej. I en
löpartävling kan inte alla deltagande springa lika snabbt, men däremot kan de träna upp sig för att prestera bättre. Hjärnan har också som övriga organ samma uppbyggnad hos alla människor, men vi vet att fokusering, snabbtänkande, och inlärningsförmåga är olika hos olika individer. Lästräning precis lika som idrottsaktivitet som gynnar kroppens rörlighet, höjer människans förståelse, och koncentrations förmåga.
Viskastrandgymnasiet är en kommunal tekniskgymnasieskola som ligger i Borås stad.
Läsprojekt som utförs på Viskastrandgymnasiet, har pågått sedan 2001, på initiativ av skolans dåvarande ledning. Det är utformat så att eleverna läser valfri skönlitteratur i 20 minuter dagligen på första lektionen. Vi ska undersöka om effekter som läsprojektet ger i elevernas skolarbete, genom att fråga dem själva. Undersökningen omfattar årskurs 2 där elever från 5 olika program, dvs. El-, Bygg-, Industri-, IT-, och Fordonsprogram. Vi har delat ut enkäterna i mitten av Maj 2011, vilket innebär att eleverna hade deltagit i läsningen under 4 terminer.
2. Bakgrund och litteraturanknytning
2.1 Läsförståelses roll i lärandeprocessen och yrkesprofessionen
Man kan säga att utvecklingsprocessen för varje fenomen är en pil som går i fas med framtiden. Utvecklingen i kunskap, arbetsliv och vardagsliv, kräver kommunikation mellan oss människor, det viktiga elementen i kommunikation är språket med alla sina dimensioner vilka är, att lyssna, att samtala, att skriva och att läsa. Att samtala kräver att man kunna utföra sina budskap genom att prata, samt att kunna lyssna och förstå. Man kan även kommunicera med varandra genom att skriva till varandra, och för att uppfatta vad som finns på en text krävs kunnighet att läsa och förstå. Språk och kommunikation är grundläggande element i läroprocesserna” (Dysthe, O. (red). 2001)
I dagens utvecklade samhälle där kommunikationen mellan kollegor och medarbetare som sitter lång ifrån varandra sker via IKT, dvs. Information och Kommunikations Teknik. Alltså att informera en medarbetare som befinner sig i annan stadsdel, om en felrapport, kommer vanligtvis att ske via e-mail eller SMS, så för att förstå innehållet i text meddelande är det viktig att ha god läs- och skrivförmåga.
Dysthe, O. beskrev också att skriandet kan uttrycka; känslor, förståelse, tänkande,
reflekteringsförmåga samt förmåga att förmedla något. Naturligtvis kunnandet av språkets ena form kan underlätta kunnandet i andra former, dvs. man kan skriva bättre när man läser, eller när man skriver kan det kännas att man samtala med någon. ”Du lär dig att skriva både genom att läsa det som andra skrivit i ämnet och genom att själv skriva.” (Dysthe, O. Hertsberg, F &
Lökensgard, T. 2002).
Att skriva kan alltså vara ett lärosätt. Språket i alla former, dvs. tal, hörförståelse, läsförståelse och skrivkunnighet är det viktigaste faktorerna i lärande och kommunikations syfte.
För en lärande process krävs en kommunikation, som kan vara mellan och inom människor,
dvs. kommunikation har en utsida vänd mot andra som kunskapskälla och kunskapsmottagare,
och har en insida vänd mot oss själva som kunskapskälla och kunskapsmottagare. ”Människor kan ge varandra ett ofantligt antal skilda meddelanden. Det gör de med hjälp av ett utbrett ordförråd och genom att anpassa språkregler som sätter in orden i begripliga och
välformulerade meningar”. DE Swaan, Abram. (2003)
I läroplanen för gymnasieskolan, Lpf94, står att ”undervisningen skall organiseras så att eleverna ska få möjligheter att utvecklas efter sina förutsättningar. Att ska kunna uttrycka sig i tal och skrift så att deras språk ska fungera i samhället, dvs. deras vardag och yrkesliv samt att skolan har ansvar gällande elevers möjlighet att ska kunna söka sig till skönlitteratur, sak litteratur samt övrigt kulturutbud. I syfte att höja deras kunskap, självinsikt, och glädje”. Detta är ett underlag för skolor att utföra olika läsprojekt för att förstärka elevers läsförståelse, som är en av de viktigaste parametrar, som hjälper dem i att uttrycka sig i tal och skrift. Alltså den Regelbundna läsningen, förutom läsförståelse utvecklar även individers kunnande i tal, skrift, och språk. DE Swaan, Abram. (2003) beskriver språket att det lever vidare genom att ständigt, och jämt talas, höras, skrivas samt läsas.
2.2 Tidigare nationella och internationella studier om läsning
Läraren Per Fröjd förmedlar i sin doktorsavhandling, ”Att läsa och förstå svenska (Per Fröjd 2005)” att hans undersökning, under tre år i rad, som omfattade alla årskurs nio elever i Borås har visat att läsförståelsen hos dessa elever försämrades för varje år. Och att andelen duktiga läsare halverades och svaga läsare fördubblades. Även läraren Camilla Stenlöv angav i sin C- uppsats, ”Läsprojekt över ämnesgränserna (Camilla Stenlöv 2007)” att 50 % av eleverna inte läser på sin fritid, vilket indikerar icke läslust hos dessa elever, och bland internationella läsundersökningar kan man nämna, PIRLS- undersökningar 2001 och 2006, där PIRLS står för Progress in International Reading Literacy Study. PIRLS- läsförståelseundersökning som gjordes år 2001 omfattade årskurs fyra elever från 35 olika länder, och resultatet har visat att svenska elever hade den högsta genomsnittliga poängen (561), näst högst var Nederländerna med 554, och England med 550 poäng. Fast visade svenska elever att de var duktiga i läsförståelse i jämförelse med övriga deltagande länder, men ändå en jämförelse med senare undersökning från PIRLS som har skett 2006 indikerar att vi hade en nedsatt läsförståelse hos våra elever. Detta visar att utvecklingen har gått åt felhål.
PIRLS 2006- undersökning omfattade 5000 årskurs- 4 elever från 150 slumpmässigt utvalda
skolor från 45 länder. Alltså resultatet har visat att samtliga deltagande länder hade nedsatt
läsförståelse i jämförelse med 2001, och inte bara svenska elever. Men eftersom vår undersökning handlar om läsförståelse hos våra elever, dvs. svenska elever i Borås, så kommer vi att ha vår fokus på svenska elever. Den slutsats som man kan dra av både nationella och internationella studier om läsförståelse visar icke läslust, och motivation för läsning hos vissa grupper av elever. Men hur kan man förstärka läslusten hos dessa elever?
2.3 Läsprojektets roll i att förstärka läslust hos elever
Det är känt att alla elever inte har lika läslust och läslusten hos dem kan vara beroende på olika faktorer, b. l a. skolmiljö, uppväxtmiljö, familjeförhållanden, föräldrarnas utbildnings nivå, och mm. Naturligtvis, för att analysera dessa faktorer krävs separata undersökningar om var och en av dessa faktorer, men i egenskap av lärare, kommer vi att fokusera oss på
skolmiljö, och skolans läsprojekt som handlar om regelbundna läsningar i skolan.
Är läsprojektet en metod för att höja läslusten hos elever? Vi vet att människors ömsesidiga påverkan på varandra är ett fakta, som är känd sen tidigare, dvs. vi människor lär oss av varandra. ”Människor är i alla avseenden hänvisade till andra människor”. (DE Swaan, Abram 2003). Alltså den regelbundna kollektiva läsning i skolor kommer att skapa en sådan miljö som eleverna kommer att påverkar varandra, alltså de som har mindre lust för läsning kommer att ändra sig efter de som är seriösa i den. Naturligtvis påverkningen hos elever är ömsesidiga dvs. kan ske både i positiv och negativ riktning, där lärarna har den avgörande rollen att styra den i positiv riktning. Motivation är ett fenomen hos individer som driver de mot målet, men hur ska skapas motivation hos elever?
Jenner, Håkan i sin bok, (Motivation och motivationsarbete i skolan och behandling, 2004) skrev: ”Om jag är missbrukare och möter en behandlare som ser mig som ett, hopplöst fall, är risken stor att jag ger upp kampen att förändra min situation. Om jag däremot möter en behandlare som tror på mig - kanske mot alla odds - och hela tiden stöder och uppmuntrar mig, kan jag lättare tro på mig själv och ta mig ur missbruket.” Jenner, Håkan beskriver inte motivation som en egenskap hos individer utan en följd av de erfarenheter man gjort och det bemötande man får. Alltså uppmuntran och rätt bemötande kan skapa eller förstärka
motivationen hos elever.
Val av skönlitterära böcker kan vara en ytterligare faktor som kan höja läslusten hos elever.
Läsprojekt som utförs på Viskastrands gymnasiet, ger eleverna den frihet att själva välja sina
skönlitterära böcker, alltså de väljer själv vad de ska läsa. Det finns fördelar med skönlitterär
läsning bland annat förbättrad ordförståelse, utökning av ordförråd, skapande av personlig
identitet och skapande bilder av omvärld hos läsaren.
3. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att ta reda på gymnasieelevers åsikter om effekter som
läsprojekten ”20 minuters skönlitteratur läsning på första lektionen på dagen” ger i deras läs och skrivförmåga, och lyfta fram på vilket sätt läsförståelse gynnar deras förståelse i
karaktärsämnen. I ljuset av de undersökta resultaten och på grundval av tidigare forskning påvisas de fördelar och nackdelar dessa 20min läsning kan ge eleverna. Följande frågor står i centrum.
1. Hur upplever eleverna läsningen ur deras perspektiv?
2. Vad säger litteraturen om läsning och läsförståelse samt vad det ger eleverna?
3.1 Avgränsningar
I alla skolämnen behovet av språk spelar central roll, och språket har fyra dimensioner, vilka
är, att lyssna, att samtala, att skriva och att läsa. I vår enkätundersökning vi ställde 12 frågor i
samband med elevers läs intresse, läsförmåga, och läsförståelse, alltså vi kommer att fokusera
på läsning och effekter som ger den i elevers skolarbete.
4. Metod
Metoden som vi ska använda är att ställa frågor till elever via enkäter, samt litteraturstudie.
Men vi ämnar också jämföra vår undersökning med tidigare gjorda undersökningar i ämnet.
4.1 Undersökningsmetod
Då utgångspunkten i vårt examensarbete ej varit att fördjupa oss i valda ämne utan mer att få en indikation om åt vilket håll intresset lutar så har vi valt att utgå ifrån en enkät
undersökning. Detta för att vi anser att det ger oss tillräckligt med information utifrån de frågeställningar vi valt.
Frågeformulär är bättre än intervjuer när det gäller ett stort antal människor som skall delta i undersökningen. Dessutom undviks ”intervju effekten” dvs. den påverkan som intervjuaren har på den intervjuade. (Anderssen & Schwenke s.99 2008)
Men enkätundersöknings metoden har även nackdelar:
Ni kan inte kontrollera att uppgiftslämnaren tolkar frågorna på det sätt ni tänkt er Samt det största problemet med en skriftlig undersökning är bortfallet. (Anderssen & Schwenke s.100 2008).
12 frågeställningar har noga valts för att få en så noggrann process som möjligt samt att tillsammans ge oss de svar vi hoppas kan besvara våra frågeställningar i projektet.
4.2 Urval
Då läsningen är viktig i olika sammanhang i livet finns det alltid ett skäl att fördjupa sig i de frågeställningar som uppkommer i samband med läsning och hur vi påverkas av läsning. Vi har valt att utgå ifrån det läsprogram som finns på Viskastrandsgymnasiet. Där har vi valt att begränsa arbetet till årskurs två elever för att de har deltagit i läsning under en längre period, alltså de bör ha skaffat sig en egen uppfattning om läsning. Vi har slumpmässigt valt ut tio elever från 5 olika program, vilka var fordon, El, Industri, IT, och bygg- program.
4.3 Genomförande av undersökning
Vi har valt att genomföra vår undersökning med naturliga begränsningar. Läsprojektet vi vet
om på Viskastrandskolan är oss veterligt det enda organiserade i sitt slag. Det finns andra
projekt men det finns alltid skillnader och inte lika konsekvent. Vilket vi anser skulle göra att vi fick ett väldigt ostrukturerat svar som säkerligen hade väckt ner frågor än det ämnat besvara.
Vi har då enhälligt beslutat oss för att dela ut enkäten till ÅK2 samt att slumpmässigt dela ut enkäten till 10 elever i varje klass.
Valet av åk 2 baserar sig på att de är mitt i sina studier och inte påverkade av saker runt omkring dem. Detta i form utav avslutningar (ÅK3) samt allt det nya som åk1 får erfara.
Vi tror att detta kan ge oss det stabilaste svaren på våra frågeställningar.
4.4 Databearbetning
Vi har bearbetat data manuell, alltså genom att läsa enkäterna och göra ett sammanställning av svaren i varsin tabell, men för att rita ett diagram för varje svar har vi använt Exel.
4.5 Metodkritik
Idealet vore om man kunde utgå ifrån samtliga Skolor i Sverige och göra en
enkätundersökning men projektet finns ej i denna utsträckning. Att Viskastrands gymnasiet bara har praktiska program är också en begränsning i vårat arbete då den inte på något sätt belyser de studieförberedande elevernas åsikter i ämnet.
Vi kunde också ha valt att gå ut med enkäten till samtliga elever på skolan för att få ett säkrare
resultat av undersökningen. Men vi tror ändå att den metod vi valt ger en fingervisning för oss
i vårt yrke.
5. Resultat
Vi har gjort sammanställning av svaren med hjälp av Excel programmet. Resultaten för varje fråga har analyserats genom att utgå från elevers genus och studie program, och visas med ett stapeldiagram. På fråga om 20 minuters läsnings tiden svarade 61,2 % att 20 minuters
läsnings tid var lagom, och 10,2 % tyckte att 20 minuter är kort tid för läsning, alltså kan man dra slutsats att 71,4 % av svarande är positiva på morgonläsningen.
På frågan angående elevers åsikter om läsprojektets effekt i förbättrade läsförmåga hos dem, svarade: 67,3 % Ja (i olika utsträckning) och 32,7 % svarade, Nej inte alls. Alltså en klar majoritet tyckte att morgonläsningen förbättrar deras läsförmåga. Och på fråga om elevernas ökade intresse för skönlitteratur genom läsprojektet svarade 53,1 % Ja (i olika utsträckning) och 46,9 % svarade, Nej inte alls. Bland de som svarade Nej, kan finnas en grupp som redan har ett intresse för skönlitteratur, som inte beror på läsprojekt, och en grupp som inte över huvudtaget är intresserade för läsning alls.
På frågan om elever har börjat läsa skönlitterära böcker på sin fritid sedan de började gymnasiet, svarade 67,3 %, Nej inte alls, alltså en majoritet av de tillfrågade läser inga
skönlitterära böcker på sin fritid, men de läser ändå på skoltid under läsprojektets 20 minuters läsningstid, vilket visar vikten av läsprojekt, alltså om det inte hade pågick ett läsprojekt då skulle de inte läsa skönlitterära böcker alls. Svar på andra frågor visar att 53,1 % tyckte att deras koncentrationsförmåga blivit bättre (i olika utsträckning) på grund av läsningen, och 57,1 % tyckte att 20 minuters morgon läsning kan stimulera deras hjärna så att de lär sig snabbare, alltså detta resultat visar effekten av läsprojekt i elevers utveckling i koncentrations och lärande förmågor. På frågan om läsningen underlättar förståelse av kärnämnen/
karaktärsämnen eller inga av dem, hos elever, svarade 55,1 % kärnämnen/ karaktärsämnen, och på frågan om läsning kan höja elevers skrivförmåga svarade samtliga, alltså 100 % ja (i olika utsträckning). I enkäten ställde vi två frågor angående elevers mammor och pappors utbildnings nivå, där 28,6 % av elevers mammor, och 8,1 % av deras pappor hade
högskoleutbildning.
5.1 Resultat av frågor
Fråga 1
Anser du att 20min läsning är?
Svarsalternativ: 1- För kort tid, 2- Lagom tid, 3- För lång tid
Fråga 1; Anser du att 20 min läsning är?
0 1 2 3 4 5 6
För kort tid För kort tid Lagom tid Lagom tid För lång tid För lång tid
Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer
Svar alternativ
Antal svar
Industri EL IT Bygg Fordon
Syftet med frågan var att ta reda på elevers åsikter om läsnings tiden.
För kort tid
Av total 49 deltagande elever, var av 39 killar och 10 tjejer, från 5 olika program, där svarade 7/49 ca14,3 % att tiden är för kort. Tjejers andel i detta svar var 1/10 alltså 10 % 0ch killars andel av detta svar var 6/39, ca 15,4 %.
Lagom tid
30/49 elever, alltså 61,2 % tyckte att läsnings tiden är lagom, där killars andel i svaret var 22/39, dvs. 56,4 % och tjejers andel var 8/10, dvs. 80 %.
För lång tid
12/49 elever ca 24,5 % tyckte att läsnings tiden är för lång, där killars andel i svaret var 11/39,
dvs. 28,2 % och tjejers andel var 1/10, dvs. 10 %.
Fråga 2
Anser du att du förbättrat din egen läsförmåga genom skolans läsprojekt?
Svarsalternativ: 1- Ja i mycket hög utsträckning, 2- Ja i viss utsträckning, 3- Ja i låg utsträckning, 4- Nej inte alls
Fråga 2: Anser du att du förbättrat din egen läsförmåga genom skolans läsprojekt?
0 1 2 3 4 5 6
Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i viss utsträckning Ja, i viss utsträckning Ja, i låg utsträckning Ja, i låg utsträckning Nej, inte alls Nej, inte alls
Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Svar alternativ
Antal elever Industri
EL IT Bygg Fordon
Ja i mycket hög utsträckning
Av total 49 deltagande elever, var av 39 killar och 10 tjejer, från 5 olika program, där svarade 4/49 ca 8 %, Ja i mycket hög utsträckning. Tjejers andel i detta svar var 0 %.
Ja i viss utsträckning
17/49 elever, ca 34,7 % svarade, Ja i viss utsträckning, där killars andel i svaret var 12/39 ca 30,7 % och tjejers andel var 5/10, dvs. 50 %.
Ja i låg utsträckning
12/49 elever, ca 24,5 % svarade, Ja i låg utsträckning, där killars andel i svaret var 11/39 ca 28,2 % och tjejers andel var 1/10, dvs. 10 %.
Nej inte alls
16/49 elever, ca 33,6 % svarade, Nej inte alls, där killars andel i svaret var 12/39 ca 30,8 % och tjejers andel var 4/10, dvs. 40 %.
Bara 33.6 % tyckte att läsprojektet inte har förbättrat deras läsförmåga alltså majoriteten av tillfrågade tyckte att fick en förbättring av sina läsförmågor i olika grad.
Fråga 3
Har ditt intresse för skönlitteratur ökat genom läsprojektet?
Svarsalternativ: 1- Ja i mycket hög utsträckning, 2- Ja i viss utsträckning, 3- Ja i låg utsträckning, 4- Nej inte alls
Fråga 3: Har ditt intresse för skönlitteratur ökat genom läsprojektet?
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i viss utsträckning Ja, i viss utsträckning Ja, i låg utsträckning Ja, i låg utsträckning Nej, inte alls Nej, inte alls
Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Svar alternativ
Antal elever Industri
EL IT Bygg Fordon
Ja i mycket hög utsträckning
Av total 49 deltagande elever, var av 39 killar och 10 tjejer, från 5 olika program, där svarade 4/49 ca 8 %, Ja i mycket hög utsträckning. Tjejers andel i detta svar var 0 %.
Ja i viss utsträckning
17/49 elever, ca 34,7 % svarade, Ja i viss utsträckning, där killars andel i svaret var 12/39 ca 30,7 % och tjejers andel var 5/10, dvs. 50 %.
Ja i låg utsträckning
12/49 elever, ca 24,5 % svarade, Ja i låg utsträckning, där killars andel i svaret var 11/39 ca 28,2 % och tjejers andel var 1/10, dvs. 10 %.
Nej inte alls
16/49 elever, ca 33,6 % svarade, Nej inte alls, där killars andel i svaret var 12/39 ca 30,8 %
och tjejers andel var 4/10, dvs. 40 %.
Fråga 4
Hur många skönlitterära böcker har du läst på din fritid det senaste året?
Svarsalternativ: 1- 5 eller fler, 2- (4-5), 3-(1-3), 4- (0)
Fråga 4: Hur många skönlitterära böcker har du läst på din fritid det senaste året?
0 1 2 3 4 5 6 7
5 eller fler
5 eller fler
4 till 5 4 till5 1 till 3 1 till 3 ingen ingen
Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Svar alternativ
Antal elever Industri
EL IT Bygg Fordon
5 eller fler böcker
Av total 49 deltagande elever, var av 39 killar och 10 tjejer, från 5 olika program, där svarade 4/49 ca 8,2 %, 5 eller fler böcker tjejers andel i detta svar var 2/10 alltså 20 % 0ch killars andel av detta svar var 3/39, ca 7,7 %.
4 till 5 böcker
6/49 elever, ca 12,2 % svarade, 4 till 5 böcker, där killars andel i svaret var 6/39 ca 15,4 % och tjejers andel var 0 %.
1 till 3 böcker
21/49 elever, ca 43 % svarade, Ja i låg utsträckning, där killars andel i svaret var 15/39 ca 38,5 % och tjejers andel var 6/10, dvs. 60 %.
Inga böcker
17/49 elever, ca 34,7 % svarade, inga böcker, där killars andel i svaret var 16/39 ca 41 % och
tjejers andel var 2/10, dvs. 20 %.
Fråga 5
Har du börjat läsa skönlitterära böcker på din fritid sedan du började gymnasiet?
Svarsalternativ: 1- Ja, i mycket hög utsträckning, 2- Ja, i viss utsträckning, 3- Ja, i låg utsträckning, 4- Nej, inte alls.
Fråga 5: Har du börjat läsa skönlitterära böcker på din fritid sedan du började gymnasiet?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i viss utsträckning Ja, i viss utsträckning Ja, i låg utsträckning Ja, i låg utsträckning Nej, inte alls Nej, inte alls
Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Svar alternativ
Antal elever Industri
EL IT Bygg Fordon
Ja, i mycket hög utsträckning
Av total 49 deltagande elever, var av 39 killar och 10 tjejer, från 5 olika program, där svarade 2/49 ca 8,2 %, Ja i mycket hög utsträckning, där killars andel i detta svar var 0 %, och tjejers andel i svaret var 2/10 alltså 20 %.
Ja, i viss utsträckning
7/49 elever, ca 14,3 % svarade, Ja i viss utsträckning, där killars andel i svaret var 7/39 ca 18
% och tjejers andel var 0 %.
Ja, i låg utsträckning
7/49 elever, ca 14,3 % svarade, Ja i låg utsträckning, där killars andel i svaret var 6/39 ca 15,4
% och tjejers andel var 1/10, dvs. 10 %.
Nej, inte alls
33/49 elever, ca 67,3 % svarade, Nej inte alls, där killars andel i svaret var 26/39 ca 67 % och
tjejers andel var 7/10, dvs. 70 %.
Fråga 6
Anser du att din koncentrationsförmåga blivit bättre av läsningen?
Svarsalternativ: 1- Ja, i mycket hög utsträckning, 2- Ja, i viss utsträckning, 3- Ja, i låg utsträckning, 4- Nej, inte alls.
Fråga 6: Anser du att din koncentrationsförmåga blivit bättre av läsningen?
0 1 2 3 4 5 6 7
Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i viss utsträckning Ja, i viss utsträckning Ja, i låg utsträckning Ja, i låg utsträckning Nej, inte alls Nej, inte alls
Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Svar alternativ
Antal elever Industri
EL IT Bygg Fordon
Ja, i mycket hög utsträckning
Av total 49 deltagande elever, var av 39 killar och 10 tjejer, från 5 olika program, där svarade 2/49 ca 4,1 %, Ja i mycket hög utsträckning, där killars andel i detta svar var 2/39 ca 5,1 %, och tjejers andel i svaret var 0 %.
Ja, i viss utsträckning
11/49 elever, ca 22,4 % svarade, Ja i viss utsträckning, där killars andel i svaret var 7/39 ca 18
% och tjejers andel var 4/10, dvs. 40 %.
Ja, i låg utsträckning
14/49 elever, ca 28,6 % svarade, Ja i låg utsträckning, där killars andel i svaret var 13/39 ca 33,3 % och tjejers andel var 1/10, dvs. 10 %.
Nej, inte alls
23/49 elever, ca 47 % svarade, Nej inte alls, där killars andel i svaret var 17/39 ca 43,6 % och
tjejers andel var 6/10, dvs. 60 %.
Fråga 7
Tror du att du kommer fortsätta läsa skönlitterära böcker även efter att du gått ut gymnasiet?
Svarsalternativ: 1- Ja, 2- Nej, 3- vet ej.
Fråga 7: Tror du att du kommer fortsätta läsa skönlitterära böcker även efter att du gått ut gymnasiet?
0 1 2 3 4 5 6 7
Ja Ja Nej Nej Vet ej Vet ej
Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer
Svar alternativ
Antal elever Industri
EL IT Bygg Fordon
Ja
Av total 49 deltagande elever, var av 39 killar och 10 tjejer, från 5 olika program, där svarade 14/49 ca 28,6 %, svarade Ja, där killars andel i detta svar var 8/39 ca 20,5 %, och tjejers andel i svaret var 6/10, alltså 60 %.
Nej
17/49 elever, ca 35 % svarade, Nej, där killars andel i svaret var 16/39 ca 41 % och tjejers andel var 1/10, dvs. 10 %.
Vet ej
18/49 elever, ca 36,7 % svarade, Vet ej, där killars andel i svaret var 15/39 ca 38,5 % och
tjejers andel var 3/10, dvs. 30 %.
Fråga 8
Anser du att 20min läsning kan stimulera din hjärna så att du lär dig snabbare?
Svarsalternativ: 1- Ja, i mycket hög utsträckning, 2- Ja, i viss utsträckning, 3- Ja, i låg utsträckning, 4- Vet ej.
Fråga 8: Anser du att 20min läsning kan stimulera din hjärna så att du lär dig snabbare?
0 1 2 3 4 5 6 7
Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i viss utsträckning Ja, i viss utsträckning Ja, i låg utsträckning Ja, i låg utsträckning Vet ej Vet ej
Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Svar alternativ
Antal elever Industri
EL IT Bygg Fordon
Ja, i mycket hög utsträckning
Av total 49 deltagande elever, var av 39 killar och 10 tjejer, från 5 olika program, där svarade 4/49 ca 8,2 %, Ja i mycket hög utsträckning, där killars andel i detta svar var 4/39 ca 10 %, och tjejers andel i svaret var 0 %.
Ja, i viss utsträckning
10/49 elever, ca 20,4 % svarade, Ja i viss utsträckning, där killars andel i svaret var 7/39 ca 18
% och tjejers andel var 3/10, dvs. 30 %.
Ja, i låg utsträckning
14/49 elever, ca 28,6 % svarade, Ja i låg utsträckning, där killars andel i svaret var 12/39 ca 30,7 % och tjejers andel var 2/10, dvs. 20 %.
Vet ej
21/49 elever, ca 43 % svarade, Vet ej, där killars andel i svaret var 16/39 ca 41 % och tjejers
andel var 5/10, dvs. 50 %.
Fråga 9
Tycker du att 20 min morgonläsning underlättar mest förståelse av:
Svarsalternativ: 1- Karaktärsämnen, 2- Kärnämnen, 3- Inga av dem.
Fråga 9: Tycker du att 20min morgonläsning underlättar mest förståelse av:
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Karaktärsämnen Karaktärsämnen Kärnämnen Kärnämnen Inga av dem Inga av dem
Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer
Svar alternativ
Antal elever Industri
EL IT Bygg Fordon
Karaktärsämnen
Av total 49 deltagande elever, var av 39 killar och 10 tjejer, från 5 olika program, där svarade 4/49 ca 8,1 %, Karaktärsämnen, där killars andel i svaret var 4/39 ca 10,2 %, och tjejers andel i svaret var 0 %.
Kärnämnen
23/49 elever, ca 47 % svarade, Kärnämnen, där killars andel i svaret var 19/39 ca 48,7 % och tjejers andel var 4/10, dvs. 40 %.
Inga av dem
22/49 elever, ca 44,9 % svarade, Inga av dem, där killars andel i svaret var 16/39 ca 41 % och
tjejers andel var 6/10, dvs. 60 %.
Fråga 10
Tycker du att läsning även kan höja din skriv förmåga?
Svarsalternativ: 1- I mycket hög utsträckning, 2- I viss utsträckning, 3- I låg utsträckning, 4- Nej, inte alls.
Fråga 10: Tycker du att läsning även kan höja din skriv förmåga?
0 1 2 3 4 5 6
Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i viss utsträckning Ja, i viss utsträckning Ja, i låg utsträckning Ja, i låg utsträckning Nej, inte alls Nej, inte alls
Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Svarsalternativ
Antal elever Industri
EL IT Bygg Fordon
Ja, i mycket hög utsträckning
Av total 49 deltagande elever, var av 39 killar och 10 tjejer, från 5 olika program, där svarade 5/49 ca 10,2 %, Ja i mycket hög utsträckning, där killars andel i detta svar var 5/39 ca 12,8 %, och tjejers andel i svaret var 0 %.
Ja, i viss utsträckning
18/49 elever, ca 36,7 % svarade, Ja i viss utsträckning, där killars andel i svaret var 14/39 ca 35,6 % och tjejers andel var 4/10, dvs. 40 %.
Ja, i låg utsträckning
24/49 elever, ca 48,9 % svarade, Ja i låg utsträckning, där killars andel i svaret var 19/39 ca 48,7 % och tjejers andel var 5/10, dvs. 50 %.
Nej, inte alls
2/49 elever, ca 4, % svarade: Nej, inte alls, där killars andel i svaret var 1/39 ca 2,56 % och
tjejers andel var 1/10, dvs. 10 %.
Fråga 11
Vad är din mammas utbildningsnivå?
Svar alternativ: 1- Högskolenivå, 2- Gymnasienivå, 3- Grundskolenivå, 4- Vet ej.
Fråga 11: Vad är din mammas utbildningsnivå?
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Högskolenivå Högskolenivå Gymnasienivå Gymnasienivå Grundskolenivå Grundskolenivå Vet ej Vet ej
Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Svar alternativ
Antal elever Industri
EL IT Bygg Fordon
Högskolenivå
Av total 49 deltagande elever, var av 39 killar och 10 tjejer, från 5 olika program, där svarade 14/49 ca 28,6 %, Högskolenivå, där killars andel i detta svar var 10/39 ca 25,6 %, och tjejers andel i svaret var 4/10, dvs. 40 %.
Gymnasienivå
29/49 elever, ca 59,2 % svarade, Gymnasienivå, där killars andel i svaret var 23/39 ca 59 % och tjejers andel var 6/10, dvs. 60 %.
Grundskolenivå
3/49 elever, ca 6,1 % svarade, Grundskolenivå, där killars andel i svaret var 3/39 ca 7,7 % och tjejers andel var 0 %.
Vet ej
3/49 elever, ca 6,1 % svarade, Vet ej, där killars andel i svaret var 3/39 ca 7,7 % och tjejers
andel var 0 %.
Fråga 12
Vad är din pappas utbildningsnivå?
Svar alternativ: 1- Högskolenivå, 2- Gymnasienivå, 3- Grundskolenivå, 4- Vet ej.
Fråga 12: Vad är din pappas utbildningsnivå?
0 1 2 3 4 5 6
Högskolenivå Högskolenivå Gymnasienivå Gymnasienivå Grundskolenivå Grundskolenivå Vet ej Vet ej
Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Killar tjejer Svar alternativ
Antal elever Industri
EL IT Bygg Fordon
