GRUNDNIVÅ, 15 HP
STOCKHOLM SVERIGE 2020,
Att följa gröna Instagramkonton
Hur påverkas unga vuxna ur ett miljöperspektiv av att följa hållbarhetsrelaterade konton på Instagram?
EMELIE ERIKSSON JASMINE MOHAMED
KTH
SKOLAN FÖR ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP
Att följa gröna Instagramkonton
Hur påverkas unga vuxna ur ett miljöperspektiv av att följa hållbarhetsrelaterade konton på Instagram?
To follow green Instagram accounts
How are young adults affected from an environmental perspective by following sustainability-related accounts on Instagram?
Emelie Eriksson
EECS, Skolan för datavetenskap KTH Brinellvägen 8, 114 28 Stockholm
emeerik@kth.se
Jasmine Mohamed
EECS, Skolan för datavetenskap KTH Brinellvägen 8, 114 28 Stockholm
jumanm@kth.se
ABSTRACT
Studies show that human consumption, such as over-utilization of natural resources, is linked to global warming. Concurrently, sustainability issues are gaining more attention on social media platforms such as Instagram, where many young adults are active daily. This study investigates whether Instagram can be used as a tool to influence opinions on sustainability by trying to integrate content advocating the environment into personal Instagram feeds.
More specifically, the research question is "How are young adults impacted from an environmental perspective by following sustainability-related accounts on Instagram?". In this study, ten participants followed 19 sustainability-related accounts, consisting of the following categories: environmental organizations and environmental-activists, advocates of green eating habits, and accounts that deal with the use of plastics and littering. For ten days, the participants reflected on the content of their daily feeds, and finally, partook in individual interviews. The collected material was analyzed thematically and was split into four themes:
Instagram habits before and during the study, the (un- )perceptibility of the posts, the accounts’ influence on the participants and finally, emotions experienced during the study.
The results show that Instagram can affect the users by educating and inspiring them to take simple actions which are easily integrated into their everyday life. However, the study did not show a significant increase in environmental awareness or a changed view on sustainability issues among the participants. This was likely due to Instagram's algorithm which, by filtering content, makes it difficult to integrate new accounts into personal feeds. The study also addresses the coronavirus pandemic (COVID-19) and discusses it as a possible reason as to why the participants were not influenced to a greater extent.
Keywords
Instagram; Ecological sustainability; Environment; Impact;
Instagram’s algorithm; Environmental awareness
SAMMANFATTNING
Studier visar att mänsklig aktivitet, såsom utnyttjande av naturresurser, är kopplat till den globala temperaturökningen.
Samtidigt uppmärksammas hållbarhetsfrågor allt mer på sociala medieplattformar som Instagram, där främst unga vuxna är aktiva dagligen. Denna studie undersöker huruvida Instagram kan användas som verktyg för att påverka användarnas syn på hållbarhetsfrågor. Mer specifikt undersöker studien frågeställningen “Hur påverkas unga vuxna ur ett miljöperspektiv av att följa hållbarhetsrelaterade konton på Instagram?”. I studien fick tio deltagare följa 19 hållbarhetsrelaterade konton bestående
av följande kategorier: miljöorganisationer och miljöaktivister, förespråkare av grönare matvanor samt konton som uppmärksammar plastanvändning och nedskräpning. Deltagarna reflekterade över innehållet i sina Instagramflöden dagligen under tio dagar, och deltog slutligen i individuella intervjuer. Materialet analyserades tematiskt och delades upp i fyra teman:
instagramvanor före och under studien, inläggens (o)synlighet, kontonas påverkan på deltagarna och slutligen känslor kring studien. Resultatet visar att Instagram kan påverka användarna genom att bidra till nya kunskaper samt inspirera till enkla handlingar. Däremot visade studien ingen betydande ökning av miljömedvetenhet eller förändrad syn på hållbarhetsfrågor hos deltagarna. Detta beror troligtvis på Instagrams algoritm, som genom att filtrera innehåll försvårar möjligheten att integrera nya konton i personliga Instagramflöden. I studien diskuteras även coronapandemin (COVID-19) som en möjlig orsak till att deltagarna inte påverkades i större utsträckning.
Nyckelord
Instagram; Ekologisk hållbarhet; Miljö; Påverkan; Instagrams Algoritm; Miljömedvetenhet
1. INLEDNING
De globala koldioxidutsläppen och jordens medeltemperatur har ökat markant de senaste åren. Vidare är forskare överens om att dessa planetära förändringar kan kopplas till mänsklig aktivitet, såsom överkonsumtion, exploatering av naturresurser och ohållbara transporter. För att uppnå FN:s miljömål som är att hålla den globala temperaturökningen under två grader celsius [1]
behöver det ske en förändring av praxis, attityder och värderingar gällande hållbarhets- och miljöfrågor hos enskilda människor och i samhället.
Utöver klimatförändringar präglas vår tidsålder av medialisering och ständig uppkoppling. Appen Instagram tillhör de mest populära sociala medierna och används idag av mer än hälften av alla internetanvändare [2]. Instagram är en bildbaserad plattform som, bland annat på grund av sin enkla användningsform, blivit den snabbast växande sociala medie-appen [3]. I takt med Instagrams växande popularitet har även miljöorganisationer och miljöaktivister fått ett större fotfäste och utbredning på plattformen. Det har blivit allt vanligare med hållbarhetsrelaterade inlägg. Till exempel har hashtaggarna “#climatechange” och
“#savetheplanet” vid maj 2020 använts på 3.8 respektive 3.4 miljoner inlägg.
Genom att försöka koppla samman unga användare med miljöförespråkare som befinner sig på Instagram undersöker vi
hur unga vuxna påverkas ur ett miljöperspektiv. Instagram har visat sig vara effektiv i att väcka känslor [4], men kan det användas som ett verktyg för att öka medvetenhet och engagemang gällande hållbarhetsfrågor? Mer specifikt syftar denna studie till att, på ett kvalitativt sätt, undersöka frågan: “Hur påverkas unga vuxna ur ett miljöperspektiv av att följa hållbarhetsrelaterade konton på Instagram?”
1.1 Bakgrund
Denna studie tar avstamp i ett kandidatexamensarbete av Ahlholm, V. och Hellberg, L. [5]. I studien fick nio deltagare tillgång till Instagram via ett gemensamt konto vars flöde enbart bestod av hållbarhetsrelaterade inlägg. Resultatet visade att flödet påverkade deltagarna positivt ur ett miljöperspektiv.
Rapportförfattarna menar därför att Instagram är ett bra verktyg som kan användas för att få den svenska befolkningen att agera mer klimatsmart [5]. Vi undrade om liknande slutsatser kan dras om studien sker under mindre kontrollerade omständigheter, det vill säga om deltagarna följer hållbarhetsrelaterade konton från sina personliga Instagramkonton istället för ett konto som konstruerats i studiens syfte.
1.2 Frågeställning
Hur påverkas unga vuxna ur ett miljöperspektiv av att följa hållbarhetsrelaterade konton på Instagram?
2. LITTERATURGENOMGÅNG
Under denna rubrik presenteras tidigare forskning och studier som relaterar till arbetet. Instagram beskrivs även mer ingående.
2.1 Vikten av effektiv kommunikation
Enaut och Segnit har i rapporten “Warm Words: How are we telling the climate story and how can we tell it better?” skrivit om betydelsen av effektiv kommunikation i kampen mot klimatförändringar [6]. Enligt dem är mediers kommunikation med allmänheten tillsammans med politik väsentlig för att hejda de förödande konsekvenser som klimatförändringar kan förorsaka.
De föreslår bland annat att hållbara beteenden bör framställas som normala och naturliga för den stora massan som är oengagerad i klimatfrågan, att emotionellt engagemang tillåts och att kommunikation byggs på faktumet att människor litar mer på enskilda personer än på stater, företag och andra institutioner.
Rapporten skrevs under en tid då sociala medier ännu inte hade fått sitt stora genombrott. Idag vet vi att Instagram kan användas för att göra ett urval av det som de har beskrivit, nämligen att nå ut till massorna och sprida innehåll som talar till människor på ett emotionellt plan. Sociala medier, som Instagram, är med och formar hur information om hållbara beteenden artikuleras, formas och fylls med mening [7]. Detta är den främsta anledningen till att vi har valt att använda oss av just Instagram i vår studie. Under rubrik 2.3 beskriver vi Instagram som social medieplattform samt forskning som relaterar till appen mer ingående.
2.2 Människor påverkas av normer
Implicit menar Ernaut och Segnit att utmaningen gällande effektiv kommunikation bland annat ligger i att få hållbart beteende att framstå som norm1. Vi kunde inte hitta forskning om huruvida
1 Med “norm” menas ett allmänt accepterat beteende inom en social grupp. [NE]
normer på sociala medieplattformar kan påverka människor till att tänka och agera mer hållbart. Däremot hittade vi ett antal studier som har undersökt detta i fysiska miljöer.
Goldstein et al. [8] visade i sin studie att gäster på ett hotell var mer benägna att återanvända sina handdukar om en skylt talade om för dem att majoriteten av hotellets gäster också gjorde det, jämfört med om skylten enbart uppmanade dem att göra det av miljöskäl. Ett liknande resultat återfinns i en studie av Nolan et al.
[9]; där hängdes skyltar av fem olika kategorier på dörrar till hushåll i ett samhälle i Kalifornien. Skyltarna uppmanade till att spara energi av olika skäl. En skylt uppmanade till exempel invånare att spara energi av miljöskäl, medan en annan skylt förespråkade socialt ansvar. Den skylt som beskrev att majoriteten av invånarna sparade energi genom att använda fläktar istället för air-conditioning visade sig vara mest effektiv för att reducera energianvändning. På liknande sätt har det visat sig att desto mer bönder upplever att andra bönder engagerar sig i hållbart åkerbruk, desto mer strävar de efter att göra detsamma [10].
Instagramkontona som används i denna studie syftar till att exponera studiedeltagarna för ett ökat hållbarhetsrelaterat innehåll och på så vis normalisera hållbara beteenden och tankesätt.
Förhoppningen är att detta i sin tur ska påverka deltagarnas attityd gällande hållbarhet; att de ska värdera hållbarhetsfrågor högre, uttrycka villighet till att agera mer hållbart och få en ökad miljömedvetenhet.
2.3 Instagram och dess algoritm 2.3.1 Instagram
Instagram är den snabbast växande sociala medieplattformen och används av över hälften av Sveriges befolkning [2][11]. Den ger bland annat möjligheten att ladda upp, gilla, kommentera samt dela nya och befintliga bilder och videosnuttar med andra användare. Instagram har många funktioner; förutom det personliga flödet som består av inlägg från konton som användaren följer finns även en ”explore” sida som visar innehåll som kan vara intressant beroende på användarens egna aktivitet och intressen. Genom att följa, gilla och dela bilder från konton med ett visst innehåll börjar Instagrams algoritm visa samma typ av innehåll på användarens explore-sida. Det finns även en story- funktion där användare kan lägga upp bilder och filmklipp som försvinner efter 24 timmar. Instagram används ofta av unga för att hålla sig uppdaterade om vänners livshändelser, men appen har även flera syften. Instagram har blivit ett medium som ger makt till unga att uttrycka sig kring sådant de anser vara viktigt [12].
2.3.2 Instagrams Algoritm
I mars 2016 ändrade Instagram algoritmen för hur de miljontals flödena ser ut för användarna. Det tidigare flödet hade en kronologisk ordning där det senast uppladdade inlägget dök upp först i användarnas flöde. Då Instagram ansåg att användarna i genomsnitt missade 70% av innehållet i sina flöden ändrades flödet till något som marknadsfördes som ”see the moments you care about first”. I ett blogginlägg 2016 skrev Instagram att ordningen i ett flöde är baserad på troligheten att användaren är intresserad av innehållet, relationen med den som postade, samt tidslinjen för inlägget [13]. Instagram har inte släppt information om hur algoritmens struktur är utformad, men det är tydligt att flödena personifieras och är av flytande karaktär, det vill säga ändras ständigt beroende på användarens interaktioner [14][21].
I en högskoleuppsats av Norrman [15] undersöks hur Instagrams algoritm prioriterar bilder i två Instagramflöden. Det visade sig att de bilder som prioriteras i första hand är bilder från personer som
användaren känner medan bilder från offentliga personer och företag nedprioriteras av Instagrams algoritm. De offentliga kontona prioriteras dock i fall där användaren följer få konton och därmed har ett inläggsfattigt flöde. Studien visar också att de konton som användarna interagerar mest med är de konton vars inlägg dyker upp överst i flödet. Vidare visar studien att algoritmen lägger större tyngd på vilket konto det är som har publicerat inlägget snarare än själva bilden [15].
Instagram är inte unika i att använda matematiska algoritmer till att styra användarnas informationsflöden; dessa används flitigt av de flesta sociala medieplattformar och informationskanaler såsom Google och Facebook. Algoritmer har ökat i användning de senaste åren och forskningen kring dem likaså. Det finns dock fortfarande mycket att undersöka inom området, speciellt vad gäller Instagrams algoritm. Forskningen som finns kring algoritmer och sociala medier behandlar främst aktivitet i textinnehåll och i mindre utsträckning bildinnehåll [22]. Därmed råder det brist på forskning kring just Instagrams algoritm och vi kunde inte hitta fler källor kring hur algoritmen faktiskt fungerar.
2.4 Bilders påverkan
Studier har ända sedan 1950-talet visat att fear appeals är ett effektivt verktyg till att motivera hälsorelaterade beteendeförändringar, särskilt om det kombineras med information om vad personen ska göra för att undvika hälsokonsekvenserna [16]. Fear appeals är en strategi som grundar sig i att “skrämma” mottagarna genom att exempelvis visa obehagliga bilder för att få dem att ändra attityd kring något [17].
I en studie av Fong et al. [16] visade det sig att varningar i form av bilder har större påverkan på människor jämfört med enbart texter. Studieresultaten kommer från flera olika studier som jämfördes och som bland annat inkluderade fokusgrupper, intervjuer, experiment samt populationsbaserade enkäter med deltagare från ett flertal länder. Studierna gjordes främst på rökare och gick ut på att jämföra cigarettpaket med varningstexter och varningsbilder mot cigarettpaket med enbart varningstexter. I sin helhet visade studien att användning av bilder: (1) höjde sannolikheten för varningarna att bli sedda, (2) var mer effektiva i att utbilda och informera människor jämfört med motsvarande textvarning, och (3) att användningen av bilder gav deltagarna större motivation att agera jämfört med varningstexter. Studierna visade med andra ord att cigarettpaketen med varningsbilderna inte bara påverkade rökarnas attityd mot rökning, utan att de även ökade motivationen hos dem att sluta röka [16]. Därmed visar studien att bilder kan vara effektiva verktyg för att påverka människors attityder och i vissa fall även beteende.
Likt röknings hälsopåverkan är effekterna av klimatförändringarna kolossala. En stor del av de bilder som sprids på Instagram om klimatförändringar är skrämmande bilder föreställande utsatta djur och människor eller bränder och andra naturkatastrofer. Därmed är det troligt att bildplattformen Instagram kan användas som ett effektivt verktyg för att påverka människors attityder kring hållbarhet. Appen kan även ha en större påverkan i att utbilda människor kring hållbarhet jämfört med exempelvis långa blogginlägg.
3. METOD
Här beskrivs metodvalet, urvalet av deltagare och tillvägagångssättet. Det ges även en bakgrund till studiens hållbarhetsrelaterade konton; vilka konton som har valts och varför.
3.1 Metodval
Eftersom vi var intresserade av hur unga vuxna påverkas av att följa hållbarhetsrelaterade konton valde vi en kvalitativ metod bestående av dagböcker och individuella intervjuer. Dagböckerna syftade till att dokumentera deltagarnas dagliga observationer och tankar skriftligt då dessa kan vara svåra att återkalla i efterhand.
Dagböckerna verkade senare som diskussionsunderlag till intervjuerna där deltagarna fick möjlighet att resonera muntligt.
Som komplement till den kvalitativa metoden valde vi även att använda oss av en inledande och en avslutande enkät bestående av graderings- och flervalsfrågor (se Bilaga 2 och Bilaga 4). Detta för att lättare kunna urskilja förändring alternativt oförändring vid studiens slut.
Kvalitativa studier görs oftast på ett litet antal deltagare för att undersökningen ska kunna gå djupare [18]. Därför valde vi att begränsa antalet studiedeltagare till tio.
3.2 Urval
Vi lät tio studenter i åldrarna 20–29 från civilingenjörsprogrammet i medieteknik på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) ingå i studien. Detta för att de var lättillgängliga och tillhörde åldersgruppen som utgör majoriteten av användarna på Instagram; cirka 60% av Instagrams användare är mellan 18–29 år [19].
Urvalet skedde via den programintegrerande kursen i medieteknik DM1578 på KTH, och baserades på följande krav: Deltagaren, (1) använder Instagram dagligen, (2) följer mellan 200–500 konton på Instagram, (3) har inte läst en kurs om hållbarhet på högskolenivå och (4) följer max 1 miljöorganisation (t.ex. WWF eller Greenpeace) på Instagram. Kraven syftade till att göra förutsättningarna för deltagarna någorlunda likvärdiga.
Målsättningen var att ingen av deltagarna skulle vara avsevärt insatt i miljöfrågor sedan tidigare.
3.3 Tillvägagångssätt
Studiedeltagarna kontaktades via mejl. Ett instruktionsblad med beskrivning av vad deltagarna förväntades göra de kommande dagarna bifogades (se Bilaga 1).
Till en början fick deltagarna svara på en inledande enkät i form av ett Google formulär (se Bilaga 2). Huvudmomentet av studien inleddes då deltagarna började följa de 19 konton som listades i instruktionerna, och pågick sedan i tio dagar. Vi uppmanade deltagarna till att använda Instagram så som de själva önskar, och bad dem att vid slutet av varje dag fylla i dagboken (även det ett Google formulär, se Bilaga 3) för att reflektera över sin Instagramanvändning och kontona som ingick i studien.
När undersökningsperioden led mot sitt slut skickades ännu ett mejl till deltagarna med påminnelse om att fylla i den avslutande enkäten (se Bilaga 4) samt att boka intervjutid via tjänsten Calendly. Två till tre dagar efter undersökningen hölls individuella intervjuer med deltagarna via videosamtalstjänsten Zoom.
Efter att allt material var insamlat gjorde vi en tematisk analys av materialet. En tematisk analys är en kvalitativ analysmetod som används för att identifiera, analysera och rapportera mönster inom data [21]. Vi letade efter genomlöpande teman bland deltagarnas dagboksanteckningar och transkriberade intervjusvar. De fyra teman som valdes var: (1) instagramvanor före och under studien, (2) inläggens (o)synlighet, (3) kontonas påverkan på deltagarna och (4) känslor kring studien.
3.4 Instagramkonton med tema hållbarhet
Studiens hållbarhetsrelaterade konton (se Bilaga 1) delades in i tre kategorier: (1) miljöorganisationer och aktivister, (2) förespråkare av grönare matvanor och (3) konton som uppmärksammar plastanvändning och nedskräpning.
Kontona valdes utifrån antal följare. Höga följarantal ökar nämligen sannolikheten för att deltagarnas vänner (som de följer på Instagram) också följer kontona. Detta skulle kunna innebära att inläggen blir mer synliga. Vidare tror vi att höga följarantal också kan påverka deltagarna ur ett normperspektiv. Deltagarna kanske ägnar större uppmärksamhet och engagemang åt konton med många följare och gillamarkeringar, i jämförelse med konton med få.
Vad gäller kategorierna så valdes den första kategorin med Fongs studie om varningsbilder i åtanke [16]. Mycket av det innehåll som miljöorganisationer och aktivister postar (visualiserad statistik, bilder på naturkatastrofer, plast i haven med mera) kan ses som varningsbilder åtföljda av varningstexter i beskrivningarna (se Figur 1).
Figur 1: Ett inlägg postat av Greta Thunberg (kategori miljöorganisationer och aktivister) den 4 januari 2020.
Kategori (2) och (3) bedömdes vara mer knutna till vardagslivet och skulle därför kunna tänkas påverka deltagarna på det sättet.
Figur 2: Ett inlägg postat av Vego-magasinet (kategori förespråkare av grönare matvanor) den 28 februari 2020.
Figur 3: Ett inlägg postat av Plasticpollutes (kategori konton som behandlar plast och nedskräpning) den 3 februari 2020.
4. RESULTAT OCH ANALYS
Under denna rubrik följer resultatet av den tematiska analysen.
Deltagarna benämns som D1, D2, D3 och så vidare.
4.1 Instagramvanor före och under studien 4.1.1 Varför Instagram?
Från den inledande enkäten framgår det att den främsta anledningen till att deltagarna använder Instagram är för att följa vänner (alla deltagare angav detta), för att följa kändisar (sex av tio deltagare) och för att få inspiration (sex av tio deltagare). En deltagare (D3) berättade i intervjun att hon även använder Instagram för att bli upplyst om frågor hon inte har koll på. Hit hör dock inte konton med teman om hållbarhet, eftersom hon redan anser sig vara insatt i hållbarhetsfrågor tack vare sin miljöengagerade sambo.
4.1.2 Användningstid
Tiden som deltagarna vanligtvis tillbringar på Instagram per dag varierar kraftigt mellan deltagarna. D1 använder i genomsnitt Instagram ca tio minuter per dag, medan D6 använder appen ca 180 minuter per dag. Åtta av tio deltagare använde Instagram som vanligt under de tio dagarna som studien pågick. Två av deltagarna använde Instagram mindre under studien. D6, som tidigare använde Instagram 180 minuter per dag, minskade sin genomsnittliga tid till fem minuter per dag. Anledningen till den drastiska minskningen påstod hon var stress i samband med skolarbete. D2 minskade också sin användningstid avsevärt som en konsekvens av en daglig tidsgräns som hon själv satt upp för sitt Instagram-användande. Detta var ett sätt för henne att avskärma sig från information om coronakrisen som fått henne att må dåligt psykiskt. Kontona som ingick i studien var med och bidrog till den negativa påverkan eftersom även de publicerade inlägg om coronapandemin.
4.1.3 Vad hände med kontona efter studien?
Inga av deltagarna började följa några nya konton med teman om hållbarhet under eller efter studien. De flesta angav att de fortfarande följer kontona, men att de eventuellt kommer avfölja vissa i framtiden. D4 uppskattade kontona som ingick i studien och tänker fortsätta följa dem. D9 har avföljt samtliga konton eftersom han vill begränsa sitt Instagramflöde till inlägg publicerade av vänner.
4.2 Inläggens (o)synlighet
Dagböckerna och intervjusvaren visar att de flesta deltagarna inte såg många inlägg från kontona de fick följa. Endast tre deltagare (D2, D6 och D9) upplevde att många inlägg förekom i deras flöden. D2 uppgav att kontona vars inlägg hon interagerade med hade särskilt stor synlighet.
Tre av deltagarna reflekterade över inläggens synlighet under dagboksfrågan “Fri reflektion kring dagens Instagram- användning”. D3 skrev: “Visst är 19 av 419 [konton] inte en så stor del, men det känns som att jag skrollar och skrollar men inte stöter på något från kontona ni ville att jag skulle följa”. D2 skrev
“På sistone har jag alltid fått upp Greta Thunberg först, förmodligen då det är hennes konto jag interagerat mest med.”
Vidare berättade hon i intervjun: “Inläggen har kommit upp.
Framförallt de jag interagerat med”.
D7 reflekterade kring inläggens synlighet under majoriteten av dagarna och hennes reflektioner visar att hon förvånades över att inläggen inte dök upp oftare. Dag 5 skrev hon: “Såg inte så mycket alls om miljö idag alltså”. Dag 6: “Får verkligen inte så mycket i mitt feed från dessa konton annat än de vego-relaterade.”
Dag 7: “Är fortfarande lite konfunderad varför jag knappt ser några inlägg gällande miljö??”. Dag 9: “Jag tror att antingen så är mitt engagemang i miljökonton så liten att instagram algoritmen inte tror att det är intressant för mig och därmed inte visar dessa inlägg, eller så är jag för dålig på att uppmärksamma inlägg som inte är från folk jag är intresserad av så filtrerar bort det omedvetet??”. Avslutningsvis, dag 10 skrev hon: “En vecka har gått och tja, har väl inte lärt mig så mycket av att följa dessa konton men har å andra sidan inte sett så mycket av dem.”
Avsaknaden av hållbarhetsrelaterade inlägg i deltagarnas flöden framkommer även i svaren till dagboksfrågan “Har du kommit förbi några inlägg om hållbarhet idag?”. Alla deltagare förutom D2, D6 och D9 svarade nej åtminstone en gång på frågan. En tredjedel av svaren visar att deltagarna inte fått upp några inlägg alls dagen i fråga. Ännu en tredjedel visar att de fått upp ett inlägg alternativt konto under hela dagen. Sammantaget visar majoriteten av svaren att deltagarna inte sett mer än ett inlägg per dag. När deltagarna har sett inläggen har det främst varit från matkontona
@vegomagasinet, @portionundertian, @väljvego och
@jävligtgott samt konton som @GretaThunberg och
@Myecoresolution.
4.3 Kontonas påverkan på deltagarna
För att tolka hur och på vilka sätt deltagarna påverkats delades svaren från dagböcker, enkäter och intervjuer upp i tre underkategorier; inspiration, ny kunskap och miljömedvetenhet.
Dessa punkter diskuteras mer ingående nedan.
Sammanfattningsvis bidrog kontona till livsstilsinspiration och en del nya kunskaper om exempelvis Earth Hour och hur bergens ekosystem påverkas av klimatförändringar. Men majoriteten av deltagarna uppgav att de inte lärt sig något nytt som var kopplat till hållbarhet och miljö. Ingen av deltagarna upplevde att de blivit så påverkade att det har ändrat deras attityd eller gett upphov till en tydlig ökad miljömedvetenhet.
4.3.1 Inspiration
En kombination av intervjuerna och dagböckerna visar att majoriteten av deltagarna inte har upplevt mycket inspiration men att de ändå har känt någon typ av inspiration under studiens gång.
Under dagboksfrågan “Blev du inspirerad [av något inlägg idag]?”
visar 75% av svaren att deltagarna inte blivit det. De gångerna de kände sig inspirerade var det oftast matkonton som bidrog till
inspirationen, framförallt vad gäller att prova recept. D7 uppgav att hon inspirerades av matkonton och att hon redan följde dem innan studien. D4 hade nästan slutat äta kött innan studien och tyckte att recepten från matkontona bidrog till inspiration av nya rätter. Han tyckte även att kombinationen av recept och faktabaserade inlägg om köttkonsumtion gjorde det enklare för honom att avstå från kött. D1 och D5 inspirerades till att delta i Earth Hour efter att ha sett stories och inlägg om detta. D2 fann
@GretaThunberg inspirerade och ska delta i webbseminarier om klimatet och framtiden som hon tipsade om. Förutom inspirationen till att delta i Earth Hour och Gretas webbseminarier blev även en deltagare inspirerad till att handla frukt och grönt efter säsong. En annan deltagare inspirerad till att minska användning av handsprit eftersom det är dåligt för miljön.
Kontona bidrog alltså till en del inspiration kopplad till hållbarhet såsom Earth Hour, webbseminarium och att handla efter säsong.
Men inspirationen har främst varit kopplad till grönare recept och matvanor samt coronapandemin.
4.3.2 Nya kunskaper
Majoriteten av deltagarna lärde sig någonting under studiens gång, men de flesta kunskaperna är inte direkt kopplade till miljöfrågor. Genom att titta på dagboksfrågan “Har du lärt dig något om hållbarhet [...] idag?” kan vi se att endast några deltagare tagit till sig ny kunskap kring hållbarhet. En deltagare svarade: “Att klimatförändring påverkar bergens ekosystem och vad det har för konsekvenser på varelser”. En annan svarade:
“Earth hour har jag sett mycket om så de har jag såklart lärt mig mer om”. Ännu en deltagare som fått ny kunskap om hållbarhet skrev: “Jag lärde mig att det finns en international Water Day. De nämnde något om hur mycket isarna smälter i arktis”. Majoriteten av svaren på den frågan var dock antingen “nej, jag har inte lärt mig något”, att de lärt sig ett nytt recept eller något relaterat till coronapandemin. Exempelvis svarade en deltagare “Ja. Vill vi att människor ska överleva måste vi stanna hemma”, och en annan lärde sig att tillverka egen handdesinfektion. En deltagare lärde sig att man kan laga våfflor utan ägg.
D9 tyckte att det snarare handlade om att bli påmind om sådant han redan visste, än att lära sig något nytt. D1 lärde sig även en del recept och att tilltalande klädesplagg finns att köpa på second hand. D7 lärde sig att man kan köpa torkade baljväxter och koka dem själv. Svaren från dagböckerna kan stödjas av intervjuerna där majoriteten uttryckte att studien inte har gett dem ny kunskap om hållbarhet och miljön. D5 sa: “Jag har inte lärt mig så mycket nytt, det jag sett har varit mycket om corona. Många inlägg om att tvätta händerna, vilket inte har med hållbarhet att göra”.
Resultaten visar således att några deltagare har fått ny kunskap om miljö och hållbarhet men majoriteten av kunskaperna som deltagarna erhållit har varit kopplade till coronapandemin, mat och livsstil.
4.3.3 Miljömedvetenhet
Under intervjuerna svarade samtliga deltagare att de inte kände att deras miljömedvetenhet hade ökat märkvärdigt. Däremot graderade 6 av 10 deltagare sig högre på självskattningsfrågan
“Hur miljömedveten är du på en skala 1–10” efter studien jämfört med innan. D2, D3 och D9 graderade sig själva ett steg lägre på skalan och D6 graderade sig som lika miljömedveten. D3 kände inte att hennes miljömedvetenhet har ökat men tror definitivt att det gör skillnad att följa konton som lyfter viktiga frågor, vilket hon gör med andra typer av konton. Hon följer exempelvis konton som uppmärksammar prostitution i Sverige och tycker att det har ökat hennes kunskaper kring det. D9 uttryckte under intervjun att
han inte kände sig mer miljömedveten, men ändå tror att han undermedvetet blivit det. D2 tror att coronapandemin kan ha medverkat till en minskning av hennes miljömedvetenhet, men att hon inte avsiktligt minskat graderingen. Hon resonerade sig fram till att då vi befinner oss i en pandemi kanske klimatet och miljön inte längre utgör det största hotet mot mänskligheten. Av deltagarna som graderade sig högre sa D1: “[Jag] skulle inte säga att jag är mer miljömedveten nu” och D5 sa att hans syn på miljön var oförändrad.
Majoriteten av deltagarnas avslutande självgradering om miljömedvetenhet avvek alltså från den inledande. Trots detta svarade samtliga deltagare under intervjuerna att deras miljömedvetenhet var nästintill oförändrad. I de fall där deltagarna frågades varför självvärderingen ökat alternativt minskat antydde de flesta att det handlade om en oavsiktlig ändring. Eftersom intervjusvaren var mer utförliga litar vi på att dessa är mer sanningsenliga. Vi kan därmed säga att ingen av deltagarna har fått en attitydförändring gällande hållbarhetsfrågor eller en ökad miljömedvetenhet.
4.4 Känslor kring studien
Bland deltagarna fanns det vissa som uttryckte sig starkare kring studien. D3 skrev i dagboken att hon fick dåligt samvete över att inte vara särskilt intresserad av de få inläggen som hon möttes av i sitt flöde. Som redan nämnts under rubrik 4.1 mådde D2 dåligt av att använda Instagram under studien. Hon ansåg att vissa av kontona, till exempel @greenpeace, enbart gav henne ångest. D9 upplevde irritation över att behöva mötas av det han såg som reklam och sponsrade inlägg i sitt flöde. Han blev även oengagerad av att se repetitiva budskap om hur klimatförändringar och miljöförstörelse utvecklar sig i världen. Vid studiens början nedtecknade han följande i sin dagbok:
“Jag tror jag kommer att börja använda instagram mindre under de kommande veckorna. Jag har inget emot de konton som ni har sagt att man ska följa men anledningen till varför jag använder instagram från första början är för att se mina vänners bilder. Jag söker i regel typ matinspiration på Youtube eller någon annan hemsida. Jag kanske ändrar min attityd om ett tag, men just nu tyckte jag mest att det var jobbigt att mitt flöde var bombarderat av innehåll som jag inte tycker är jätteintressant.”
Tre av deltagarna verkade på det stora hela ha fått positiva upplevelser från studien. D1 blev som redan nämnt inspirerad till att delta i Earth Hour och förvånades över det låga priset på second hand kläder. D8 blev inspirerad av Greta Thunberg. Hon fick honom att känna att man som enskild individ kan göra mer för klimatet än vad man tror. D4 ansåg sig ha fått många goda råd, uppskattade att han fått upp ögonen för flera konton som han inte kände till tidigare och hoppades få se mer av kontona som ingick i studien i framtiden.
5. DISKUSSION
Att respondenterna inte blev så påverkade av att följa kontona och att majoriteten inte såg särskilt många inlägg om miljö och hållbarhet kan ha orsakats av att Instagrams algoritm hindrade inlägg från att dyka upp i flödena och att coronapandemin överskuggade inlägg om hållbarhet och miljö. Utöver dessa ämnen diskuteras även metodvalet och vidare forskning i detta avsnitt.
5.1 Instagrams algoritm vs. inläggens påverkan
Instagrams algoritm kan ses som den främsta anledningen till att deltagarna inte blev mer påverkade av att följa Instagramkonton om miljö och hållbarhet. Här nedan diskuteras vilken påverkan Instagrams algoritm kan ha haft på resultatet och hur deltagarna kan ha påverkats trots algoritmen. Resultatet tyder på att Instagram i viss utsträckning kan användas till att inspirera människor till mer hållbara livsstilar. På grund av den låga exponeringen av inlägg blev deltagarna dock inte tillräckligt påverkade för att få en ökad miljömedvetenhet.
5.1.1 Instagrams algoritm
Under resultat- och analysdelen “Instagrams (o)synlighet” kan vi se att den vanligaste anledningen till att deltagarna inte upplevde ökad miljömedvetenhet var den låga exponeringen av inlägg från kontona. Fastän deltagarna aktivt valde att följa 19 nya konton med tema miljö, filtrerades det mesta från de nya informationskanalerna bort. Detta kan delvis förklaras med högskoleuppsatsen av Norrman [15]. Uppsatsen tyder på att Instagram prioriterar konton som användaren har bra interaktion med, oberoende av vad för slags innehåll de lägger upp. Däremot är det underligt att Instagrams komplexa algoritm inte lyckas få upp mer av det nya innehållet när en användare aktivt valt att följa så många konton under samma tema. Flera deltagare ville se dessa miljöinlägg och uttryckte besvikelse över den låga visibiliteten hos kontona. Att Instagram ändå filtrerade bort dessa inlägg motsäger själva målet med algoritmen som marknadsförs som att
”visa innehållet du vill se, först” [13].
5.1.2 Uppnådd påverkan
Fastän deltagarna inte upplevde en ökad miljömedvetenhet upplevde de flesta deltagarna att de påverkades av studien. I resultat- och analysdelen ser vi att matkontona hade högst visibilitet i flödena. Samtidigt blev flera deltagare inspirerade av matinläggen och ville gärna testa nya recept och “grönare”
mattips. Att matkontona bidrog till mest inspiration och att de var mest synliga är en korrelation som tyder på att det är möjligt att påverka människor genom ett “grönare Instagramflöde”. Hade inläggen från miljöorganisationerna och miljöaktivisterna dykt upp mer frekvent i deltagarnas flöden hade det troligtvis lett till en större påverkan på deltagarnas syn på miljö och klimathot och därmed ökat deras miljömedvetenhet. Det går att hitta stöd för detta i studien av Ahlholm och Hellberg [5], som visar att Instagramflöden som uppmärksammar ekologi påverkar användarna till att ändra sina beteenden och utföra fler miljöpositiva handlingar. Att flera deltagare tog del av nya kunskaper och gärna ville se fler inlägg i framtiden för att inspireras och lära sig mer, ger också stöd åt detta.
D9 (en av de få deltagare som upplevde stor synlighet av miljörelaterade inlägg i sitt flöde) blev oengagerad av att följa kontona. Däremot uttryckte han också sitt ogillande av inlägg som visar en negativ bild av klimatförändringarna tidigt i studien och angav att han inte använder Instagram som inspirationskälla utan endast för att följa vänner. Vi tror att dessa skäl kan vara anledningen till att han känt sig ointresserad och att det inte motsäger flödets förmåga att påverka användaren. En annan deltagare som fick upp många inlägg blev inspirerad av Greta Thunberg, vilket återigen visar att Instagram i de flesta fall är ett bra verktyg till inspiration när inläggen väl dyker upp.
5.2 Avvikande innehåll på grund av COVID- 19
I mars 2020 fick coronapandemin (COVID-19) global spridning och har sedan dess påverkat världen på flera sätt. Då studien pågick, i slutet av mars 2020, tog pandemin stor plats i sociala medier som Instagram. Flera av kontona som ingick i studien, däribland @greenpeace och @climatereality, gick från att enbart posta innehåll som handlar om klimat och miljö till att dela med sig av budskap om att tvätta händer, social distansering, tacksamhet till människor som jobbar inom vård och omsorg och annat coronarelaterat innehåll (se figur 4 och 5).
Som vi nämnt under resultatdelen blev en av deltagarna så negativt psykiskt påverkad av coronapandemin att hon satte upp en tidsgräns för sitt Instagramanvändande i syfte att avskärma sig från nyheter om pandemin. Ytterligare tre deltagare angav i sina intervjuer att de definitivt tror att coronapandemin kan ha varit en anledning till att de i slutändan inte ansåg sig ha påverkats mer av att följa kontona som vi valt ut.
Trots att resten av deltagarna inte tog upp coronapandemin som en möjlig förklaring är det möjligt att deras Instagramanvändning och mottaglighet för information påverkades omedvetet av pandemin. Vardagen kan på många sätt ha förändrats för våra deltagare med nya rutiner och restriktioner. Det har varit en stor omställning för både samhället och individer som kan ha lett till ökad stress och oro. Allt detta kan ha bidragit till att de få hållbarhetsrelaterade inlägg som deltagarna faktiskt såg inte hade någon påverkan på dem, att de skrollade förbi inlägg, eller att de helt enkelt använde Instagram mindre under studieperioden trots att majoriteten angav att de använde appen som vanligt.
Coronapandemin har med stor sannolikhet påverkat resultatet av denna studie. Det är möjligt att studien hade fått ett annat utfall under mer normala omständigheter, det vill säga om inte COVID- 19 tagit så stor plats i den fysiska världen och det sociala medielandskapet som det gjorde.
Figur 4: Ett inlägg postat av kontot @greenpeace under studien.
Figur 5: Ett inlägg postat av kontot @climatereality under studien.
5.3 Metoddiskussion
Intervjuerna och självreflektionerna i dagböckerna anser vi har kompletterat varandra väl då de gav oss tillräckligt underlag för att kunna avgöra hur deltagarna påverkats. Metoden hade dock kunnat förbättras i andra avseenden.
Istället för en inledande enkät hade vi kunnat använda oss av inledande intervjuer. Deltagarna skulle då haft möjligheten att muntligt ställa eventuella frågor. Vi hade även kunnat ställa följdfrågor till frågorna i den inledande enkäten. Deltagarnas svar hade då kunnat bli utförligare och bilden av deltagarnas Instagramvanor och attityd vad gäller hållbarhetsfrågor tydligare.
Möten med deltagarna hade även medfört att vi skulle kunna säkerställa att informationen mottagits korrekt.
En pilotstudie genomfördes av den inledande enkäten på en testperson för att avgöra frågornas relevans och tydlighet.
Pilotstudier hade även kunnat utföras av intervjufrågorna och huvudmomentet i studien; det vill säga ett genomförande av studien ur deltagarnas perspektiv genom att följa kontona. Detta hade förmodligen gjort oss medvetna om inläggens osynlighet innan deltagarna påbörjade studien.
Att deltagarna exponerades för ytterst lite innehåll från kontona var ett problem som vi inte hade förväntat oss. Majoriteten av deltagarna som inte interagerade med inläggen (gillade, tittade på stories, kommenterade) upplevde att de inte heller såg inläggen särskilt ofta. Utifrån resultat- och analysdelen framgår det att en möjlig förklaring till den stora opåverkan (inspiration borträknat) är att deltagarna helt enkelt inte såg tillräckligt mycket av kontona i sina flöden.
På grund av den stora bristen på forskning om Instagrams algoritm kunde vi inte på förhand förutse hur den exakt skulle påverka flödena. Det vi visste från personliga erfarenheter var att flödena ständigt ändras. Enligt forskning anpassas flödena efter användaren samtidigt som användaren anpassar sig efter flödena [14]. För vår studie skulle detta innebära att varje deltagare får ett alldeles unikt flöde baserat på många olika (för oss, okända) faktorer. Bristen på forskning kring algoritmen gör det svårt för oss att veta, även nu efter studien, exakt vad det var som gjorde att inläggen från studiens konton inte var särskilt synliga i deltagarnas flöden.
Med det lilla vi visste om Instagrams algoritm i åtanke diskuterade vi under det inledande arbetet huruvida vi skulle låta
deltagarna gilla inlägg från kontona eller inte. Att gilla inlägg innebär en interaktionsökning med kontona och därmed skulle dessa konton kunna få högre prioritering i flödena enligt Norrman [15]. I sådana fall hade detta lagts till som en punkt i instruktionsbladet. Trots denna möjliga ökning av inläggens synlighet valde vi i slutändan att inte påverka deltagarnas interaktioner på Instagram av två anledningar.
För det första skulle det vid ett styrande av flödena finnas en risk för att kontona blir allt för dominerande. Går användarens önskvärda inlägg förlorade bland inlägg som han eller hon inte är intresserade av kan det leda till negativa känslor som irritation. En av deltagarna (D9) upplevde stor synlighet i sitt flöde trots att han inte interagerade med inläggen. En trolig förklaring är att han följer färre konton än resterande deltagare samt att han enbart följer vänner som inte postar särskilt ofta, medan studiens konton gör det mer frekvent. Citeringen av honom under rubrik 4.4 illustrerar tydligt risken med ett alltför stort övertag av studiens konton i flödet.
För det andra ville vi i denna studie ha en verklighetsförankring.
Som utomstående person kan man be sin vän att följa nya konton.
Som företag (Instagram) kan man styra vad som syns i användarens flöde. Det går dock inte att tvinga en person till att gilla inlägg. Vi inser i efterhand att det finns andra sätt att påverka exponering av innehåll på plattformen, utan att bli allt för
“styrande” och förlora verklighetsförankringen i det hela. Hade vi gjort om studien idag hade vi använt oss av Instagrams DM- funktion – en chattfunktion där man kan skicka meddelanden, bilder och länka till Instagraminlägg. Vi hade dagligen skickat inlägg till deltagarna och taggat dem i inlägg som vi skulle vilja att de ser. Deltagarna skulle då ha sett mer av kontona och kanske hade de även blivit mer påverkade.
5.4 Vidare forskning
Vi har i denna studie undersökt hur deltagare påverkas ur ett miljöperspektiv av att följa hållbarhetsrelaterade konton på Instagram. Som framgår i resultat- och analysdelen garanterar inte ett klick på en följaknapp att användaren exponeras av särskilt mycket nytt innehåll i flödet. I framtida studier om ämnet
“Instagram och hållbarhetskonton” vore det således mer intressant att fokusera på hur innehållet från kontona påverkar användaren.
Mer specifikt skulle det vara intressant att studera hur miljörelaterat innehåll bland icke-miljörelaterat innehåll i personliga flöden påverkar användaren ur ett miljöperspektiv. I en sådan studie vore det mer självklart att låta studiedeltagare gilla inlägg från kontona, eftersom det då inte är handlingen att trycka på följaknappen som undersöks i sig.
Utöver detta finns det fler sätt som man skulle kunna bygga vidare studien på. Några deltagare berättade att de skulle fortsätta följa hållbarhetsrelaterade konton efter studien. Det hade varit intressant att utföra studien under en längre period för att se om det skulle ha resulterat i större påverkan. Över än längre tidsperiod skulle det även vara möjligt att undersöka beteendeförändringar bland deltagare. Studien skulle även ha kunnat nischats på en specifik kategori hållbarhetskonton.
Eftersom många deltagare påverkades av matkontona skulle detta till exempel kunna vara en möjlig nisch.
6. SLUTSATS
Denna studie syftar till att besvara frågan “Hur påverkas unga vuxna ur ett miljöperspektiv av att följa hållbarhetsrelaterade
konton på Instagram?”. Efter att ha gjort en tematisk analys av det insamlade materialet kan vi urskilja tecken på en mindre påverkan i form av bland annat nya kunskaper om klimatförändringars påverkan på bergens ekosystem och inspiration till vegetarisk matlagning. När det kommer till deltagarnas miljömedvetenhet syns dessvärre ingen påverkan i studiens resultat.
Visst är bilder ett superbt verktyg till att fånga människors intresse och känslor, och visst är Instagram en bra plattform till att samla information om något eller hålla sig uppdaterad kring ett ämne, så som klimathot. Men är det någon idé att be en vän som är ointresserad av hållbarhet och miljöfrågor att följa några miljöorganisationer på Instagram i tron om att hen ska påverkas och öka sin miljömedvetenhet? Vi påbörjade studien i hopp om att visa att Instagram faktiskt är ett bra verktyg för just det, men resultatet av studien tyder på att detta inte är självklart. Instagrams algoritm försvårar möjligheten att integrera nya konton och lärdomar i användarnas dagliga Instagramflöde. Det behövs en större handling än att bara klicka på följarknappen om man faktiskt vill se kontona. Detta är synd då Instagrams popularitet och tillgänglighet gör det till ett utmärkt verktyg för inspiration när inläggen väl kommer upp i flödet. För att besvara den tidigare nämnda frågan; även om din vän går med på att följa dessa hållbarhetsrelaterade konton under tio dagar kommer det troligtvis inte leda till en ökad miljömedvetenhet, men det kan leda till en del inspiration. Slutsatsen som vi kan dra är alltså att Instagram tycks påverka unga vuxna genom att bidra till viss inspiration och en del ny kunskap, men inte märkbart ökad miljömedvetenhet.
7. REFERENSER
[1] United Nations Framework Convention on Climate Change:
What is the Paris Agreement? (N.D) Hämtad 20 april 2020 från United Nations https://unfccc.int/process-and- meetings/the-paris-agreement/what-is-the-paris-agreement [2] Internetstiftelsen (2017) Svenskarna och internet:
Kommunikation och sociala plattformar, Instagram.
Kapitel 4. Hämtad 14 mars 2020 från:
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och- internet-2017/kommunikation-och-sociala-
plattformar/instagram/
[3] Hussein, S., Al-Falahi, R. (2016) Sociala medier som ett nytt verktyg. Kandidatuppsats. Södertörns Högskola [PDF]
[4] Shuqair, S., Cragg, P. (2017) The immediate impact of instagram posts on changing the viewers’ perceptions towards traveling destinations. Asia Pacific Institute of Advanced Research (APIAR) [PDF]
[5] Ahlholm, V., Hellberg, L. (2019) Instagram och ekologisk hållbarhet. - Hur påverkas användaren, ur ett miljöperspektiv, av ett flöde på Instagram? Examensarbete på grundnivå.
Kungliga tekniska högskolan.
[6] Ereaut, G., Segnit, N. (2006) Warm Words: How are we telling the climate story and can we tell it better? Institute for Public Policy Research. www.ippr.org
[7] Haider, J. (2016) The Shaping of Environmental Information in Social Media: Affordances and Technologies of Self- control, Environmental Communication, 10:4, 473-491 [8] Goldstein, N.J., Cialdini, R.B., Griskevicius, V. (2008) A
Room with a Viewpoint: Using Social Norms to Motivate Environmental Conservation in Hotels, Journal of Consumer Research, Volume 35, Issue 3, October 2008. 472–482. DOI:
[9] Nolan J. M., Schultz, P. W., Cialdini, R. B., Goldstein, N. J., Griskevicius, V. (2008) Normative social influence is underdetected. Personality and Social Psychology Bulletin, 34(7), 913–923.
[10] Fielding, K.S., Terry, D.J., Masser, B.M., Hogg, M.A. (2008) Integrating social identity theory and the theory of planned behaviour to explain decisions to engage in sustainable agricultural practices. British Journal of Social Psychology, 47, 23-48
[11] Southern, M. (2018) Instagram Has 1 Billion Monthly Users, Now the Fastest Growing Social Network. Search Engine Journal. Hämtad 1 mars 2020 från
https://www.searchenginejournal.com/instagram-1-billion- monthly-users-now-fastest-growing-social-
network/258127/#close
[12] Lee, E., Lee, J. A., Moon, J. H. and Sung,Y. (2015) “Pictures Speak Louder than Words: Motivations for Using Instagram,” Cyberpsychology, Behavior and Social Network.
Mary Ann Liebert, Inc
[13] Instagram. Instagram Blog: See Posts You Care About First in Your Feed (2016). Hämtad 4 maj 2020 från https://about.instagram.com/blog/announcements/see-posts- you-care-about-first-in-your-feed
[14] Falk, S. (2018) “May the algorithm be with you - En mixed method studie om Instagrams personliga algoritmer”.
Examensarbete. Stockholms Universitet. [PDF]
[15] Norrman, M. (2019) “Hur tänker Instagram? En statistisk analys av två Instagramflöden,” Högskoleuppsats. Uppsala universitet. [PDF]
[16] Fong, G. T., Hammond, D. och Hitchman, S. C. (2009) “The impact of pictures on the effectiveness of tobacco warnings”
Bull. World Health Organ., vol. 87, no. 8, pp. 640–643.
[PDF]
[17] Paulsson, M. (2009) “Effekten av fear appeals” En studie om marknadsföringsstrategin fear appeals och dess påverkan på mottagaren. Kandidatuppsats, Högskolan på Gotland. [PDF]
[18] Martin, C. och Hedin, A., “En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju” (2011). Uppsala Universitet.
[PDF]
[19] Staunstup, P. (2019), “Instagram-statistik för 2019”. Hämtad 9 mars 2020 från http://staunstrup.se/blog/sociala- medier/instagram-statistik-for-2019/
[20] Braun, V. och Clarke, V., (2006) “Using thematic analysis in psychology”, Qualitative Research in Psychology, 3:2, 77- 101. [PDF]
[21] Kitchin, R och Dodge, M (2011). Introducing Code/Space.
Code/Space – Software and Everyday Life. MIT Press [22] Song, J., Han, K., Lee, D och Kim, S.W. (2018) “Is a picture
really worth a thousand words? A case study on classifying user attributes on instagram”. Research article, Ajou University. [PDF]
Bilaga 1
Instruktioner
1. Börja med att svara på följande inledande formulär (ska endast göras en gång):
Länk: Inledande enkät
2. Öppna nu Instagram och logga in på ditt personliga konto om du inte redan är inloggad.
3. Följ nedanstående Instagramkonton:
1. Greenpeace 2. WWF
3. Leonardo DiCaprio 4. Greta Thunberg 5. Håll Sverige Rent 6. KlimatSverige 7. Climatereality 8. Myecoresolution 9. Naturskyddsföreningen 10. Free_from_plastic
11. Vegomagasinet 12. Valjvego
13. Veganskmatlåda 14. Javligtgott
15. Portionenundertian 16. Plasticfeejuly 17. Plasticpollutes
18. Sustainable.millennial 19. Least.waste
3. Undersökningen har nu börjat och kommer pågå fram till 27 mars. Du är fri att använda Instagram som du vill!
4. Vid slutet av varje dag, från och med Ons den 18e, fyller du i Google-formuläret nedan och skickar det till oss (OBS! Viktigt). Detta är din Instagram-dagbok. Du kommer fylla i den totalt tio gånger så se till att spara länken så att den är lättillgänglig.
Länk: Instagramdagbok
5. Följ denna länk och boka en intervjutid.
Länk: Intervjubokning
6. I slutet av studien kommer ni att få ett mejl med en avslutande enkät som ni ska besvara.
7. Deltag i intervjun!
Har ni några frågor eller funderingar är det bara att kontakta oss.
Lycka till!
Emelie: emeerik@kth.se & Jasmine: jumanm@kth.se
