Biblioteks- och informationsvetenskap Sociologiska institutionen
Kandidatuppsats, 15hp
Ht-2020
Är särskolan och elever med funktionsvariationer med på
dagordningen?
En innehållsanalys av Biblioteksbladet 2005-2015
Pernilla Rosén
1 Abstract
2010 beslutades det att den nya skollagen skulle inkludera en paragraf om alla elevers tillgång till skolbibliotek, oavsett om de går i ”grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola eller gymnasiesärskola” (SFS 2010:800, 2 kap. 36 §). Dessutom innehåller bibliotekslagen från 2013 en paragraf som beskriver individer med funktionsvariationer som en grupp i samhället som ska prioriteras inom biblioteksverksamheten.
Denna studie undersöker om denna explicita inkludering av särskolor och individer med funktionsvariationer som står skrivna i respektive lagar även återfinns i de artiklar om
skolbibliotek som publicerades i Biblioteksbladet mellan 2005-2015. Studien undersöker även de bilder av skolbibliotek som de olika artiklarna presenterade, samt vilka möjliga
konsekvenser dessa kan ha för skolbiblioteksdiskussionen och de som tar del av dem.
Studien består av en både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av de artiklar som skrev om skolbibliotek och som publicerades i Biblioteksbladet mellan 2005-2015, och resultaten diskuteras sedan utifrån McCombs och Shaws dagordningsteori. Undersökningen visade att endast ett fåtal artiklar som explicit handlade om särskolor eller elever med
funktionsvariationer publicerades under denna period, och att en majoritet av de artiklar som skrevs använde skolbibliotek som ett paraplybegrepp utan att skriva om vilka skolformer som inkluderades i detta. Ett upprepat användande av skolbibliotek som ett paraplybegrepp utan att inkludera en definition av vad termen innefattar kan leda till att alla skolformer inte lyfts fram i lika stor utsträckning, och således inte får sina röster hörda, i de offentliga samtal som förs kring skolbibliotek.
Svensk titel: Är särskolan och elever med funktionsvariationer med på dagordningen? En innehållsanalys av Biblioteksbladet 2005-2015.
Engelsk titel: Are Special Education and Studients with Special Needs part of the Agenda? A Content Analysis of Biblioteksbladet 2005-2015.
Författare: Pernilla Rosén Handledare: Ragnar Lundström
Nyckelord: Särskolor, elever, funktionsvariationer, elever med funktionsvariationer, innehållsanalys, dagordningsteori, tidskrift, branschtidning, Biblioteksbladet, artiklar, Biblioteks- och informationsvetenskap
2
Innehåll
1 INLEDNING ... 3
1.1 Syfte och frågeställning ... 5
1.2 Disposition ... 5
2 TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING ... 7
2.1 Tidigare forskning ... 10
2.1.1 Dagordningsteorin i textbaserade analyser ... 10
2.1.2 Bibliotek i media ... 11
2.1.3 Den röda tråden ... 12
3 METOD ... 13
3.1 Urval ... 13
3.2 Etiska överväganden ... 14
4 RESULTAT OCH ANALYS ... 16
4.1 Artiklar om skolbibliotek som nämnde särskolor eller elever med funktionsvariationer i mer än bara en repetition av skollagen ... 17
4.2 Artiklar om skolbibliotek som nämnde elever, eller hjälpmedel för elever, med läs- och skrivsvårigheter ... 18
4.3 Artiklar om skolbibliotek med ett fokus på någon annan elevgrupp än de med funktionsvariationer ... 19
4.4 Artiklar som använde termen skolbibliotek som ett paraplybegrepp ... 20
4.4.1 Paraplybegrepp utan definition ... 21
4.4.2 Paraplybegrepp med definition ... 23
5 SLUTDISKUSSION ... 26
6 REFERENSLISTA ... 31
3
1 INLEDNING
I mitten av 2011 började den nya skollagen gälla, i vilken det står att ”[e]leverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek” (SFS 2010:800, 2 kap. 36 §, mina kursiveringar). Även i den senaste bibliotekslagen står det att:
Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information (SFS 2013:801, 4 §).
Denna studie ämnar undersöka om denna explicita inkludering även går att se i artiklar om skolbibliotek som publicerades i tidskriften Biblioteksbladet under 2005-2015. Detta är av intresse då tidskriften kan ses som ett av de forum genom vilken denna inkludering kan sprida sig till den bild som människor har av skolbibliotek. Undersökningen genomfördes med hjälp av en innehållsanalys av såväl kvalitativ som kvantitativ variant av relevanta artiklar, vars resultat sedan diskuterades med hjälp av dagordningsteorin
Det finns dock en motivering som måste göras innan studien fortsätter, vilken gäller
användandet av termen funktionsvariation i denna text. Termen ämnar inkludera alla de olika ord som används, och har använts de senaste åren, för att prata om individer med olika former av fysiska, psykiska och intellektuella funktionsvariationer (Vårdhandboken, 2020). Exempel på termer som användandet av funktionsvariationer i denna studie inkluderar är
utvecklingsvariationer, utvecklingsstörning, utvecklingsnedsättning, funktionsstörning, funktionsnedsättning och handikapp.
En återspegling av den ovan explicita inkludering av särskolor och personer med
funktionsvariationer i de två lagarna som rör skolbibliotek går att läsa i några av de rapporter och strategiförslag kring elevers tillgång till skolbibliotek som exempelvis KB har låtit göra, men inte i alla. Nedan presenteras ett fåtal av alla de dokument kring svenska skolelevers tillgång till skolbibliotek som finns att ta del av, för att se hur de skriver om skolbibliotek och på vilket sätt de inkluderar särskolan (grundsärskolan, gymnasiesärskolan samt specialskolan) eller elever med funktionsvariationer.
Tar man del av KB:s årliga biblioteksstatistik om offentligt finansierade bibliotek från 2019 kan man läsa att termen, eller kategorin, skolbibliotek ”är ett samlingsnamn för både
grundskole- och gymnasiebibliotek” (Kungliga biblioteket, 2019, 17). På några få ställen i
4 årsrapporten står det också kort om individer eller elever med funktionsvariationer. Detta sker i avsnitten som handlar om tillgängliga medier samt utbildning, där det står att
mediebeståndet på skol- och folkbiblioteken ska anpassas efter elevernas behov samt att fler skolor hjälper sina elever att skaffa inloggning på Legimus för att de på så sätt själva ska kunna ladda ner tillgängliga medier. Denna information och inkludering kan vara lätt att missa om man som läsare bara vill ta del av statistiken och tabellerna, eftersom detta står i brödtexten. I de statistiska tabellerna återges det ingen information om att särskolor eller integrerade skolor (där både elever med och utan funktionsvariationer går) skulle vara inkluderade i gruppen skolbibliotek, och har man inte läst andra KB-rapporter eller KB- definitioner av skolbibliotek innan så kan detta därför vara någonting man missar. Termerna grundsärskola, specialskola eller gymnasiesärskola står alltså inte med någonstans i texten.
Dock står det att det i bibliotekslagen är skrivet att biblioteken ska prioritera bland annat personer med funktionsvariationer samt ”tillhandahålla teknisk utrustning så att alla har möjlighet att ta del av information på sina villkor” (Kungliga biblioteket, 2019, 6). Men som nämnt ovan så framgår inte detta på ett klart sätt i den faktiska statistik som presenteras.
Läser man det nationella biblioteksstrategiförslaget Demokratins skattkammare (2019) kan man se en mycket tydligare inkludering och återkommande definition av vad dess författare lägger i användandet av termen skolbibliotek än i rapporten ovan. Redan i förordet skrivs en definition ut då det, i relation till bibliotekslagen, står att ”[v]isionen för biblioteken är att de ska finnas till för alla med hänsyn till vars och ens behov och förutsättningar” (Fichtelius, Persson och Enarson, 2019, 1). I avsnittet om demokrati och tillgänglighet refererar
författarna både till bibliotekslagen och till skollagen när det skriver om alla människors rätt till bibliotek, och att biblioteken ska vara tillgängliga ur flera olika perspektiv, bland annat kognitivt, kunskapsmässigt, fysiskt och språkligt. ”Alla har rätt att få ta del av den
biblioteksverksamhet som de har behov av” (ibid., 6), skriver de. När det gäller vilka former som inkluderas när det handlar om bibliotek skriver författarna således uttalat att de menar alla former av offentligt finansierade bibliotek i det svenska samhället.
Att särskolor och elever med funktionsvariationer ingår i användandet av termen skolbibliotek framgår således på ett tydligare sätt i vissa rapporter och dokument än i andra. I Demokratins Skattkammare kan man även läsa att 15-20 procent av Sveriges befolkning beräknas ha någon form av ”läsnedsättning eller läsovana” (ibid., 8) som gör att de inte kan ta del av text i icke- tillgänglig version (det vill säga utan hjälp av talböcker, punktskrift eller andra former av text eller hjälpmedel). Detta är speciellt intressant i relation till vad denna studie ämnar titta
5 närmare på: då en femtedel av Sveriges befolkning behöver olika hjälpmedel för att ta till sig text bör även särskolor och integrerade skolor med elever med funktionsvariationer synas på ett tydligt sätt i den statistik, rapporter, och i de offentliga diskussioner som förs om
skolbibliotek.
1.1 Syfte och frågeställning
Denna studie ämnar undersöka huruvida den explicita inkludering av olika former av särskolor och elever med funktionsvariationer som står med i både skollagen och bibliotekslagen även går att finna i artiklar om skolbibliotek som har publicerats i den biblioteksfokuserade branschtidskriften Biblioteksbladet. Tidskriften får således agera
representant för ett av de offentligt tillgängliga forum där området skolbibliotek diskuteras, för att undersöka huruvida den ovan nämnda inkluderingen inkluderas, presenteras och förs vidare till dess läsare. De bilder av skolbibliotek som lyfts fram i tidskriftens artiklar kommer i denna studie att diskuteras i relation till McCombs och Shaws dagordningsteori.
Studien ämnar svara på följande frågor:
- Publicerades det några artiklar om skolbibliotek i tidskriften Biblioteksbladet under den tioårsperiod kring det år då det blev lagstiftat i Sverige att varje skola ska erbjuda sina elever ett skolbibliotek; och hur förhöll sig dessa till särskolor och elever med funktionsvariationer?
- Vad skulle de bilder av skolbibliotek som dessa artiklar presenterar kunna ha för konsekvenser för de som tar del av denna kanal i den offentliga diskussionen kring skolbibliotek?
1.2 Disposition
Uppsatsen kommer härefter att disponeras på följande vis: I kapitel 2, Teori och tidigare forskning, presenteras dels det teoretiska ramverk som används i studien, men också tidigare forskning som har haft ett liknande syfte eller som har använt sig av samma metod och teori som denna studie använder sig av, för att på sådant sätt placera in denna studie i ett större sammanhang. Kapitel 3 presenterar den metod som kommer användas, det material som
6 denna kommer appliceras på, samt de etiska överväganden som dessa kan medföra; och kapitel 4 består av en genomgång av resultaten av innehållsanalysen samt de slutsatser som kan dras utifrån dessa. Kapitel 5 är en sammanfattning av studiens syfte och frågeställning där också det empiriska materialet, den teoretiska analysen samt slutsatserna kommer diskuteras vidare, även studiens utvecklingsmöjligheter tas upp i kapitlet.
7
2 TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING
Det teoretiska ramverk som denna studie utgår ifrån samt använder sig av i analysen kan sägas vila på tre ben: socialkonstruktionism, mediernas makt och betydelse för dess konsumenter, samt dagordningsteorin (agenda-setting theory). Nedan följer en kortfattad presentation av de två första benen samt en längre presentation av dagordningsteorin då det är denna som används mer uttalat i studiens analys och diskussion. Detta följs av en presentation av tidigare forskning som på olika sätt relaterar till denna studie.
Det socialkonstruktionistiska perspektiv som Berger och Luckmann (1998) presenterar går ut på att saker i samhället inte existerar på ett objektivt plan utan att vår uppfattning av dem är subjektiva. Det vill säga att saker kan upplevas och uppfattas olika från person till person. I denna uppsats kan man se det på följande vis: ett skolbibliotek är inte något objektivt fenomen eller en objektiv sak, utan det är skapat av människor, det drivs av människor, och det
utvecklas och förändras av människor. Kunskapen kring skolbibliotek (vad de är, vad de har för uppgift i skolan, och liknande frågor) är sålunda också subjektiv, och de bilder eller definitioner av skolbibliotek som ges i publicerade artiklar är en av de källor från vilken människor får denna kunskap. Det vill säga: medias bild eller framställning av skolbibliotek påverkar mediekonsumenternas kunskap och uppfattning av dem. Dessutom lyfts denna bild fram i media av olika människor, som i sin tur har olika förståelser av och kunskaper kring vad ett skolbibliotek är. Det är därför inte nödvändigtvis en och samma bild som presenteras i alla mediekanaler från vilka samhällets medborgare hämtar, i alla fall delar av, sin kunskap kring skolbibliotek.
Nära knutet till denna kunskaps- och världssyn är forskning om mediernas makt i samhället, vilket redan har nämnts lite kort i stycket ovan. Strömbäck (2014) forskar om mediernas påverkan på dess konsumenter när det gäller vilka objekt, ämnen eller frågor som de anser vara viktiga i samhället, samt konsumenternas tankar och åsikter kring dessa. Angående denna påverkan säger författaren:
Även om det är svårt att fånga exakt hur mycket och på vilka sätt människor påverkas av alla de budskap som förmedlas via olika medier varje dag, står det bortom allt tvivel att media påverkar oss (Strömbäck, 2014, 16).
Strömbäcks tankar krig media fungerar som en bra länk mellan Berger och Luckmanns perspektiv och det datamaterial som denna studie använder sig av, men också till den teori som materialet kommer att analyseras utifrån. Mediernas möjlighet och förmåga att påverka
8 åsikterna och uppfattningarna hos de som konsumerar den är nämligen en av grundpelarna i dagordningsteorin som formulerades av McCombs och Shaw i början av 1970-talet. Teorin hade sin födelse i politik- och journalistikstudier, men har sedan dess uppkomst kommit att användas inom flera olika ämnesområden (McCombs, 2005, 543). Teorin uppkom i en studie som genomfördes 1968 och publicerades 1972 kallad Chapel Hill-studien, i vilken författarna undersökte 1968-års amerikanska presidentval och obestämda väljare (undecided voters).
Studien var tvådelad, där den ena delen handlade om att ta reda på vilka frågor i valet som de obestämda väljarna ansåg vara viktigast, eller av högst prioritet, vilket författarna fick fram genom att de bad dessa väljare svara på enkätfrågor. Studiens andra del bestod av
innehållsanalyser av olika nyhetskanaler där fokus låg på vilka frågor dessa medier diskuterade mest och som de presenterade som viktigast i valet. Genom att föra samman resultaten av de två delstudierna kunde McCombs och Shaw se att den prioritet och
uppmärksamhet som de obestämda väljarna la vid vissa frågor stämde överens med de frågor som nyhetskanalerna hade presenterat som viktigast under de veckor då studien genomfördes (McCombs och Shaw, 1972).
Dagordningsteorin fokuserar således på hur den agenda som medier för fram med de artiklar som de publicerar påverkar uppmärksamheten och uppfattningen hos dess konsumenter (McCombs, 2005; McCombs och Shaw, 1972; Wu och Coleman, 2009). Denna agenda kan sättas genom att samma fråga eller händelse (story) tas upp igen och igen, dag efter dag, vilket gör att den upplevs som viktig av de som tar del av mediekanalen. Detta agendasättande behöver inte vara medvetet, utan det handlar till stor del om att tidningarna och tv-kanalerna inte kan presentera allt som har hänt, utan måste välja ett fåtal nyheter att lyfta fram
(McCombs, 2014, 2). McCombs (2014) beskriver det på följande sätt:
Through their day-by-day selection and display of the news, journalists focus our attention and influence our perceptions of what are the most important issues of the day. This role of the news media in identifying the key issues and topics of the day and their ability to influence the salience [uppmärksamhet] of these issues and topics on the public agenda has come to be called the agenda-setting role of the news media (ibid., 1).
Dagordningsteorin ser inte media som kanaler som bestämmer vad människor ska tycka och tänka om specifika saker, utan grunden i teorin är att media kan påverka vad deras
konsumenter tänker på. Inom teorin synliggörs även det faktum att det finns fler mediekanaler från vilka människor får agendor presenterade för sig. Dessa agendor, eller dagordningar, behöver inte se likadana ut, och mediekonsumenterna får således till sig flera olika bilder och presentationer av vad som har hänt och vad de bör tänka på (ibid., 22).
9 Det finns två olika nivåer som mediekanaler kan influera dess konsumenter på. Nivå 1
(objekt) handlar om den faktiska saken, frågan, eller ämnet som mediekonsumenternas uppmärksamhet riktas mot; och nivå 2 (attribut) handlar om de egenskaper och karaktärsdrag som objektet tillskrivs (McCombs, 2005, 446; McCombs, 2014, 40-41). En analys av
datamaterial med hjälp av enbart nivå 1 av dagordningsteorin handlar således om att
undersöka vad artiklarna som en tidning publicerar handlar om, vilka ämnen eller frågor som tas upp; medan en analys med hjälp av nivå 2 av dagordningsteorin handlar om att även titta på de attribut, egenskaper och karaktärsdrag som tillskrivs det objekt som presenteras och lyfts fram. Nivå 2 går således lite djupare när det gäller medias påverkan på konsumenternas uppmärksamhet och uppfattning i det att man inte bara tittar på vilka ämnen som lyfts fram, utan även på vilka egenskaper som tillskrivs dessa och hur de i sin tur påverkar hur
mediekonsumenterna tänker på och uppfattar objektet. Nivå 2 handlar på så vis om vilket perspektiv ett ämne eller en fråga betraktas från i media, vilket i sin tur kan komma att påverka hur konsumenterna tänker på ämnet eller frågan. McCombs (2014) skriver att:
It is the agenda of attributes that define an issue and in some instances tilt public opinion towards a particular perspective or preferred solution. Setting the agenda of attributes for an issue is the epitome of political power. Controlling the perspective of the political debate on any issue is the ultimate influence on public opinion
(McCombs, 2014, 51).
De två nivåerna handlar således om två typer av agendor som läggs fram av, och i, media.
Nivå 1 handlar om de objekt som presenteras och den vikt som dessa tilldelas, och nivå 2 handlar om de attribut som objektet tillskrivs, vilka kan se olika ut i olika mediekanaler (McCombs, 2005, 546). I denna studie används nivå 1 och 2 av dagordningsteorin på följande vis: på nivå 1 undersöks det om det publicerades några artiklar som handlade mer generellt om skolbibliotek och explicit om skolbibliotek på skolor med elever med
funktionsvariationer. På nivå 2 undersöker studien hur det skrevs om skolbibliotek, eller hur skolbibliotek beskrevs, i de artiklar där särskolor eller elever med funktionsvariationer nämndes och i de där de inte stod med—det vill säga, vilka egenskaper eller karaktärsdrag tillskrevs skolbibliotek i de olika artiklarna? Resultaten diskuteras sedan i relation till vad detta kan få för konsekvenser för de som tar del av artiklarna i detta forum.
10
2.1 Tidigare forskning
Nedan följer presentationer av några studier vars empiriska data likt denna studie bygger på tidningsartiklar. Majoriteten av studierna visar på bredden av ämnesområden inom vilka dagordningsteorin kan appliceras, men även en studie kring svenska mediers bild av bibliotek är med. Efter det att studierna har presenterats kommer den röda tråd som binder dem
samman med denna studies syfte att diskuteras lite närmare.
2.1.1 Dagordningsteorin i textbaserade analyser
2019 publicerades en studie som med hjälp av innehållsanalys och dagordningsteorin undersökte hur olika lokala dagstidningar i USA rapporterade om trafikolyckor där bilister, cyklister, och gångtrafikanter var inblandade. Detta för att undersöka vem, om någon, som fick skulden för olyckan genom att undersöka ordval och fraser; och för att se om olyckorna presenterades som enskilda händelser eller som en del av ett större problem (Ralph et al., 2019, 663; 664). Den sistnämnda ingången handlade om att se om tidningarnas agendor indirekt kunde influera mediekonsumenternas åsikter och uppfattningar till den grad att även de som bestämde över stadsplanering och vägsäkerhet påverkades. Relaterat till
dagordningsteorin visade studien att de som läser de olika dagstidningarna med stor
sannolikhet upplever, eller tänker på, trafikolyckor som isolerade incidenter och inte som ett problem som kan motverkas med hjälp av exempelvis stadsplanering, samt att läsarna tänker på det som att de som bar skulden för olyckorna oftast inte var de som körde bilarna.
2018 publicerades en studie kring hur tre olika amerikanska nyhetskanaler rapporterade om Cosby-skandalen, där komikern och skådespelaren Bill Cosby anklagades, och ställdes inför rätta, för olika former av sexuellt ofredande av flera kvinnor. Syftet med studien var att undersöka hur en och samma händelse eller historia (story) kan rapporteras på olika sätt i olika mediekanaler (Terán och Emmers-Sommer, 2018, 68) och vilka konsekvenser detta kan få för de som tar del av medierna, sett till hur viktig de anser händelsen vara. Studien visade att det gick att se tre olika typer av rapporteringar av skandalen från de tre mediekanalerna, och således tre olika agendor. Konsekvenserna som dessa olika agendor kunde ha för de som tog del av dem kunde vara att vissa såg skandalen som ett tecken på kvinnovåld, vissa såg den som en historia om en fallen Hollywoodstjärna, och vissa till stor del som en kändisskandal.
Författarna till studien betonade dock att många mediekonsumenter inte bara tar del av enbart
11 en mediekanal och på så sätt tar del av flera sätt att se på, och tänka kring, det som
rapporterades.
I och med att regeringen 2018 beslutade att FN:s barnkonvention skulle inkorporeras i den svenska lagen från och med januari 2020, publicerades det år 2019 en studie kring svenska mediers rapportering om denna konvention mellan 1995 och 2018. Studien hade som syfte att se på frekvensen av artiklar som handlade om, eller nämnde, barnkonventionen och om denna hade förändrats över tid. Det som visade sig i studien var att frekvensen med vilka olika mediekanaler hade publicerat artiklar om eller med termen barnkonvention* varierade genom åren. Kopplat till dagordningsteorin hade studien som syfte att se om information kring barnkonventionen var med på agendan i svensk press och således kom ut till invånarna. Detta eftersom det är de vuxnas skyldighet att se till att barnkonventionen följs, skriver författarna, och för att de ska kunna göra detta krävs det först och främst att de känner till den och vet vad den innebär (Magnusson och Eriksson, 2019, 591), vilket är information som media kan förmedla.
2.1.2 Bibliotek i media
Relaterat till ovan presenterade studier och teorier rörande medias makt gällande individers kunskap, uppfattning, och uppmärksamhet kring specifika frågor, så publicerades det 2018 en studie som undersökte debattartiklar rörande bibliotek och biblioteksfrågor i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som hade publicerats mellan 2007 och 2017. Syftet med studien var att undersöka vilka bilder och föreställningar av bibliotek som lyftes fram i debatter under denna tid, samt att reflektera kring vilka konsekvenser dessa skulle kunna ha för
mediekonsumenternas egna bilder och föreställningar och för själva biblioteksverksamheten och dess utveckling.
Under genomgången av debattartiklarna visade det sig framför allt vara tre olika diskurser eller debatter som hade ägt rum: en om olika driftsformer av bibliotek, då speciellt
Dieselverkstaden i Nacka diskuterades; en där inköp och gallring på bibliotek diskuterades, där det pratades om exempelvis Tintin- och Pippi Långstrump-böcker; samt en om våld och hot på bibliotek (Hedemark, 2018, 213). En av de saker som var ett återkommande tema var att många debattörer lyfte fram, och argumenterade för, att bibliotek skulle vara platser för bevaring av kultur (böcker), samt för yttrandefriheten och mot censur, och inte platser för
12 möten och aktiviteter. Denna dominerande bild eller föreställning, diskuterade författaren, kan påverka den bild av bibliotek som biblioteksstudenter har av sin framtida arbetsplats. Denna bild överensstämmer dock inte med verkligheten där bibliotek ibland är mötesplatser fyllda med aktiviteter och inte enbart tysta läsesalar. Denna bild kan också komma att indirekt influera själva biblioteksverksamheten genom att den kan påverka vilka politiska frågor rörande bibliotek som anses viktiga och som det således fattas beslut kring (Hedemark, 2018, 212; 228).
2.1.3 Den röda tråden
En studie kring bilden av bibliotek som framställs i debattartiklar, samt hur denna bild kan komma att påverka uppfattningen av bibliotek hos de som tar del av den, relaterar till denna uppsats på ett självklart sätt. Båda studierna består av empiriskt material från publicerade artiklar, de undersöker de bilder av bibliotek som dessa lyfter fram, och de eventuella konsekvenser som detta kan ha diskuteras. Vad den ovan presenterade studien av Hedemark (2018) gör är att visa på att det finns ett intresse av att se på hur olika delar av media skriver om, och framställer, olika typer av bibliotek, samt hur dessa skulle kunna påverka
uppfattningen av de olika biblioteksformerna hos de som tar del av detta offentliga samtal som media är en del av.
När det gäller vad forskning om trafikolyckor, kändisskandaler och barnkonventionen har för koppling till en studie om särskolor, elever med funktionsvariationer och skolbibliotek är det inte ämnet som är det intressanta, utan istället den mängd områden inom vilka
dagordningsteorin kan användas. När McCombs och Shaw formulerade sin dagordningsteori i början av 70-talet så gjorde de det i en kontext av politik- och journalistikstudier, men sedan dess har teorin kommit att utvecklas och användas inom flera forsknings- och ämnesområden.
Valet av att visa på bredden av forskningsområden där dagordningsteorin används är gjort för att visa att det även är möjligt att använda den för att titta på vilken plats som särskolor och elever med funktionsvariationer får i diskussioner rörande skolbibliotek.
13
3 METOD
Denna studie bygger på en innehållsanalys av artiklar som publicerades i branschtidningen Biblioteksbladet mellan 2005-2015. En innehållsanalys är ”en metod för textanalys där man systematiskt bryter ner och kategoriserar delar av textinnehåll för att besvara bestämda forskningsfrågor” (Boréus och Kohl, 2018, 50). Metoden har delats upp i en kvantitativ och en kvalitativ variant av bland andra Schreier (2014). Den kvantitativa metoden går ut på att man mäter eller räknar förekomsten av någonting i texten, exempelvis ett ord, då man
teoretiserar att denna frekvens påverkas av olika faktorer utanför texten vilka är av intresse för studien (Boréus och Kohl, 2018, 50); och den kvalitativa delen av en innehållsanalys går ut på att titta närmare på den kontextbaserade meningen av textinnehållet (Schreier, 2014, 173). I denna uppsats användes de två varianterna av innehållsanalys på följande vis: Det kvantitativa genomfördes genom att titta på antalet artiklar i tidskriften som handlade generellt om
skolbibliotek och om skolbibliotek med ett explicit fokus på särskolor eller elever med funktionsvariationer. Den kvalitativa delen av innehållsanalysen bestod av en kategori- kodning av de relevanta artiklarna, samt en närmare läsning av dessa.
Studien använde sig av konventionell (conventional) innehållsanalys, vilket betyder att författaren inte gav sig in i datainsamlingen och analysen med redan förbestämda kategoriseringskoder, utan att dessa skapades av författaren allt eftersom mönster i det empiriska data visade sig (Hsieh och Shannon, 2005, 1279; 1286). Denna process liknar den som görs inom tematisk analys där man i bearbetningen av det empiriska materialet
identifierar olika teman och sedan använder sig av dessa, tillsammans med det teoretiska ramverket, i den slutliga analysen (Braun och Clarke, 2006, 79; 81). Resultaten av studiens innehållsanalys diskuterades sedan med hjälp av dagordningsteorin (se teori ovan).
3.1 Urval
I denna studie har en specifik branschtidskrift, Biblioteksbladet, använts för att titta närmare på om och hur det skrivs om skolbibliotek i relation till särskolor och elever med
funktionsvariationer. Biblioteksbladet har getts ut av Svensk biblioteksförening sedan 1916 och har ett tydligt fokus på bibliotek och bibliotekarier, vilka också är dess största målgrupp.
Valet av tidskrift baserades på det faktum att dess målgrupp till stor del består av olika läsare inom biblioteksvärlden, och att denna därför skulle vara en bra kanal av det offentliga
14 samtalet för att undersöka den explicita inkluderingen av särskolor eller elever med
funktionsvariationer i skolbiblioteksdiskussionen som står skriven i olika lagar. Den term som var av intresse under den första genomgången av tidskriften var skolbibliotek, då detta gjorde att den första nivån av relevanta artiklar kunde urskiljas. Därefter delades de relevanta
artiklarna in i de olika kategorier som hade skapats utifrån de teman som hade visat sig under datainsamlingen (se metod ovan). Dessa teman relaterade till hur skolbibliotek presenterades och diskuterades i artiklarna. Särskolor och elever med funktionsvariationer var således termer som eftersöktes i de artiklar som handlade om skolbibliotek i Biblioteksbladet. De olika kategorierna och dess artiklar diskuterades sedan i relation till McCombs och Shaws dagordningsteori (se teori ovan) för att besvara studiens frågeställningar.
Som nämnts tidigare i denna text så gjordes det en avgränsning när det gällde den tidsperiod som undersöktes. Då skollagen som säger att alla svenska skolelever ska ha tillgång till ett skolbibliotek kom 2010 och lagstadgades 2011, har de artiklar som inkluderades i denna studie publicerats mellan 2005-2015. Detta för att ge en bild av de diskussioner som fördes innan samt efter det att lagen kom. På grund av den tidsbegränsning som denna studie genomfördes under så gjordes även ytterligare begränsningar: de tidskriftsnummer som inkluderades i studiens empiriska material var de som publicerades under åren 2005-2006, 2010-2012, samt 2014-2015. Detta för att behålla den inramande tioårsperioden men
samtidigt ha tid nog för att göra artiklarna, analysmodellen, och forskningsfrågorna rättvisa.
3.2 Etiska överväganden
Jag ser inte att det finns något i denna studie som skulle kunna ligga till grund för ett forskningsetiskt dilemma (CODEX, 2020), då studieobjektet utgörs av redan publicerade dokument och således inte involverar direktkontakt med informanter. Det som skulle kunna ha upplevts som ett problem är att jag i vissa fall refererar till artikelförfattare, men då jag gör detta i referenser till redan publicerade och offentligt tillgängliga tidskrifter anser jag att detta inte är etiskt problematiskt.
En svårighet med denna studie är dock att den inte kan svara på frågor som rör hur de olika artikelförfattarna själva tänkte kring skolbibliotek, utan det som undersöks är det som faktiskt står utskrivet i artiklarna. Relaterat till detta är det faktum att innehållsanalyser och (tematisk) kodning är subjektiva i sin natur: det är jag som författare som har skapat studiens
15 frågeställningar, läst artiklarna, och analyserat resultaten. Studien har dock genomförts med en medvetenhet kring detta problem, och jag hoppas att resultaten och analysen framstår som utan subjektiv påverkan och som att de skulle ha sett i stort sett likadana ut om det istället hade varit någon annan som genomfört studien.
16
4 RESULTAT OCH ANALYS
Under studiens valda år (2005-2006, 2010-2012, och 2014-2015) publicerade Biblioteksbladet 64 nummer. Sex av dessa var dubbelnummer, då tidskriften mellan åren 2010-2015 slog samman nummer 6 och 7 och år 2015 även gjorde det samma med nummer 1 och 2. De artiklar från Biblioteksbladet som var av relevans för denna studie delades först in i två grupper: i grupp 1 hamnade artiklar som handlade om skolbibliotek, artiklar utifrån vilka denna studiens analys och diskussion byggdes; och i grupp 2 hamnade artiklar som på något vis handlade om skolbibliotek men där fokus låg på någonting annat (exempel på detta är notiser om att Expertnätverket för skolbibliotek hade haft träff (JN, 2015, 40) eller debattartiklar som handlade om bibliotekens plats i samhället men där skolbibliotek bara nämndes som snabbast (Nilsson, 2005, 25)) och således inte kunde användas i studien. I grupp 1 placerades 53 artiklar, och det är dessa som lade grunden för de kategorier som skapades av författaren under studiens gång och som presenteras samt diskuteras nedan. Dessa kategorier är: Artiklar om skolbibliotek som nämnde särskolor eller elever med funktionsvariationer i mer än bara en repetition av skollagen; Artiklar om skolbibliotek som nämnde elever, eller hjälpmedel för elever, med läs- och skrivsvårigheter; Artiklar om skolbibliotek med ett fokus på någon annan elevgrupp än de med funktionsvariationer; samt Artiklar som använde termen skolbibliotek som paraplybegrepp. Nedan följer rubriker tillägnade varje kategori, information kring varför just dessa blev kategorier, en analys av de artiklar som placerades under dessa, samt en diskussion kring dem i relation till dagordningsteorin och dess två nivåer (objekt och attribut).
En intressant grupp av nummer av Biblioteksbladet är de som hamnade i kategorin Relevanta artiklar saknades, i vilka termen skolbibliotek* endast förekom ett fåtal gånger och när de väl stod med så var de inte av intresse eller relevans för denna studie. Allt som allt hamnade tio nummer i denna kategori, men på grund av att dessa inte presenterade någon tydlig bild av skolbibliotek kommer de inte presenteras närmare i denna studie. Det faktum att det fanns ett stort antal nummer som saknade, för studien, relevanta artiklar kommer indirekt att ingå i studiens slutdiskussion nedan.
17
4.1 Artiklar om skolbibliotek som nämnde särskolor eller elever med funktionsvariationer i mer än bara en repetition av skollagen
I denna kategori placerades enbart en av de 53, för denna studie, relevanta artiklar som publicerades i de 64 nummer av Biblioteksbladet under åren 2005-2015. Den artikel som skapade och hamnade i denna kategori handlade om den promemoria som Skolinspektionen presenterade inför det att de blev den myndighet som kontrollerar att tillgången till
skolbibliotek som sedan 2010 står skriven i skollagenen efterföljs. Denna promemoria innehöll bland annat de krav som Skolinspektionen ställer för att en skola ska bli godkänd i frågan om skolbibliotek. Artikeln nämnde även vilka skolformer som berörs av den nya skollagen, vilket betydde att grundsärskola, specialskola och gymnasiesärskola stod utskrivna i texten. Av de sex krav som Skolinspektionen presenterade handlade ett av dem specifikt om elever med funktionsvariationer och till en viss del därför om särskolor: ”6. Biblioteket är anpassat till elevernas behov och till funktionshindrades, invandrares och minoriteters särskilda behov” (MIA, 2011, 47, min kursivering). Artikeln var väldigt kort och författaren skrev således inte om vad de olika kraven betyder för skolbiblioteksverksamhetens
utformning. Men den bild av skolbibliotek som presenterades var en som innehöll olika elevers behov, och där elever med funktionsvariationer explicit skrevs med. Därför placerades denna som ensam artikel i denna kategori. Det finns flera sätt som artikeln skulle ha kunnat skriva, och handla, om särskolor och elever med funktionsvariationer på ett mer innehållsrikt vis, med exempelvis fler konkreta punkter som Skolinspektionen har i sina inspektioner av skolor, eller med exempel på hur olika skolbibliotek arbetar för att tillmötesgå de olika krav som Skolinspektionen har.
Kopplat till dagordningsteorin och dess två nivåer är den bild av skolbibliotek som denna artikel presenterade inte en detaljerad sådan, då det varken skrevs om konkreta exempel av bibliotekets betydelse för eleverna eller om dess arbetsmetoder. Men då ett av
Skolinspektionens sex krav som stod skrivna i texten explicit handlade om bland annat elever med funktionsvariationer gjorde detta att den bild av skolbibliotek som artikelns läsare fick var av en inkluderande karaktär. Detta eftersom två av de attribut som tillskrevs objektet (skolbibliotek) var inkludering och anpassningsförmåga (efter elevers olika behov). I artikeln ovan var särskolor och elever med funktionsvariationer explicit med i samtalet om
skolbibliotek, vilket resulterar i att dessa även blev en del av den bild av skolbibliotek som artikelns läsare tog till sig.
18
4.2 Artiklar om skolbibliotek som nämnde elever, eller hjälpmedel för elever, med läs- och skrivsvårigheter
I denna kategori placerades artiklar som handlade om skolbibliotek och som explicit nämnde elever med, eller hjälpmedel för elever med, läs- och skrivsvårigheter. Begreppet elever med läs- och skrivsvårigheter syftar inte enbart till elever med funktionsvariationer, utan även elever som av andra orsaker upplever svårigheter med att läsa och skriva inkluderas i detta begrepp. Dock placerades inte artiklar som handlade om elever med exempelvis andra modersmål än svenska i denna kategori, utan dessa diskuteras i en egen kategori nedan. De artiklar som placerades i denna kategori handlade inte uttalat om någon specifik elevgrupp, och kan därför diskuteras utifrån ett perspektiv där de inkluderar elever med
funktionsvariationer i sina diskussioner och presentationer av skolbibliotek. Endast två av de 53 relevanta artiklar som publicerades i Biblioteksbladet under den tioårs-period som var grunden för denna studie placerades i denna kategori.
En av de artiklar som placerades i denna kategori skrev om vinnaren av 2014-års Amy-pris, vilket är MTM:s (Myndigheten för Tillgängliga Medier) tillgänglighetspris. Denna artikel inkluderades eftersom vinnaren det året fick det på grund av hens arbete som
skolbiblioteksutvecklare, med en jurymotivering som bland annat handlade om hens arbete med inkludering och läsfrämjande (Biblioteksbladet, 2014b, 22). Denna artikel gav således en bild av vad skolbibliotek kan vara och göra, även om dess huvudfokus låg på någonting annat.
I denna bild av skolbibliotek var inkludering, läsfrämjande och tillgängliga medier
komponenter, eftersom MTM just arbetar med tillgängliggörande av medier och därigenom inkludering. De attribut som denna artikel på så vis indirekt tillskrev objektet var således inkluderande, tillgängliggörande och läsfrämjande resurs. Dock nämndes inte särskolor eller elever med funktionsvariationer explicit i texten.
Den andra artikeln som placerades i denna kategori handlade om att Malmö stad 2011
beslutade om att de skulle satsa 7,4 miljoner kronor på skolbibliotek, och andra insatser inom skolan, för att på olika sätt hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. I artikeln nämndes specifikt elever med dyslexi som exempel på en elevgrupp till vilka hjälpmedel skulle införskaffas. Artikeln handlade således om en specifik satsning på elever med läs- och skrivsvårigheter och författaren skrev om några konkreta exempel på hjälpmedel till dessa, exempelvis ”lättlästa böcker och dataprogram med särskilda läsinlärningsprogram” (HZ, 2011, 41), samt om skolbibliotek som en viktig del i arbetet med dessa. Detta gjorde att den
19 bild av skolbibliotek som artikeln presenterade för dess läsare var en inkluderande sådan, där utbud och utformning bör anpassas efter elevernas behov. De attribut som objektet
(skolbibliotek) tillskrevs var i denna artikel således anpassningsförmåga (efter elevernas behov), inkluderande och pedagogisk resurs.
Det som artiklarna i denna kategori gjorde var att de skrev om några konkreta exempel på olika hjälpmedel eller resurser som finns tillgängliga för elever med läs- och skrivsvårigheter, exempelvis MTM och lättlästa böcker. Detta vidgade den bild av skolbibliotek som de
presenterade till att även visa på faktiska resurser för inkludering och tillgängliggörande. De attribut som dessa texter tillskrev skolbibliotek nämndes ovan men kan vara värda att nämna igen: inkluderande, tillgängliggörande, anpassningsförmåga (efter elevers behov),
pedagogisk resurs och (specifikt) läsfrämjande resurs. Artiklarna skulle dock kunna ha skrivits på så sätt att de explicit inkluderade särskolor eller elever med funktionsvariationer.
Detta exempelvis genom att skriva ut att den skolbiblioteksutvecklare som vann MTM:s tillgänglighetspris arbetar med att skapa inkludering i skolbiblioteken för elever med funktionsvariationer, eller att den satsning på elever med läs- och skrivsvårigheter, och de hjälpmedel som nämndes, även inkluderar elever med olika funktionsvariationer.
4.3 Artiklar om skolbibliotek med ett fokus på någon annan elevgrupp än de med funktionsvariationer
De artiklar från Biblioteksbladet som placerades i denna kategori var de som handlade om skolbibliotek och där det fanns ett uttalat och explicit fokus på en viss elevgrupp som inte var elever med funktionsvariationer. Artiklarna i denna kategori lyfte således fram en specifik elevgrupp, och diskuterade hur skolbiblioteket skulle kunna användas som resurs för just dessa elever. Det publicerades fem artiklar i Biblioteksbladet under den valda tidsperioden som mötte dessa kriterier, vilka alla skrev om en och samma elevgrupp—elever med andra modersmål än svenska. På grund av detta diskuteras här de fem artiklarna och de bilder av skolbibliotek som de presenterade tillsammans, för att sedan analyseras i ljuset av
dagordningsteorin. Denna kategori inkluderades i denna studie för att visa på att det är möjligt för tidskrifter och artikelförfattare att lyfta fram olika bilder av vad ett skolbibliotek är och vad det kan arbeta med genom att fokusera på olika elevgrupper. Det dessa artiklar gjorde var att de belyste en specifik del av diskussionen kring skolbibliotek, eller en specifik elevgrupp, och visade på de olika tankar, åsikter, satsningar och projekt kring dessa som existerar.
20 Alla artiklar som placerades i denna kategori handlade som tidigare nämnt om
skolbibliotekets roll i språk- och läsutvecklingen hos elever med andra modersmål än svenska, samt om hur skolbibliotek kan hjälpa fler elever i skolor som ligger i segregerade områden att gå ut skolan med godkända betyg. En artikel handlade om en mångmiljardsatsning på detta inom skolan, vilken bland annat inkluderade kompetensutveckling för lärare och
skolbibliotekarier (Zorn, 2005, 17), medan en annan skrev om hur skolbibliotek kan hjälpa till med att ge elever ”goda kunskaper i svenska språket” (Adelsohn Liljeroth och Pålsson, 2006, 4). Dessa artiklar presenterade skolbibliotek som resurser som finns att använda, och som bör användas och utvecklas, för att förbättra språkkunskaper, läsförmåga och betyg, specifikt hos de elever med andra modersmål än svenska och som går i skolor i segregerade områden.
Artiklarna i denna kategori gav en något mer nyanserad bild av skolbibliotek än den som kommer att diskuteras i paraply-kategorin nedan, då de explicit skrev om att, och hur,
skolbibliotek kan hjälpa en specifik elevgrupp. Detta gjorde att den bild av skolbibliotek som de presenterade innehöll det faktum att skolbibliotek kan hjälpa specifika elevgrupper, och då anpassas efter dessa. De attribut som dessa artiklar tillskrev skolbibliotek var resurs gällande läs- och språkförmåga (vilket lyftes fram specifikt i relation till elever med annat modersmål än svenska) samt anpassningsförmåga.
4.4 Artiklar som använde termen skolbibliotek som ett paraplybegrepp
Detta är den kategori i vilken flest artiklar placerades i denna studie. Att skolbibliotek används som ett paraplybegrepp betyder att det är den term som används när skolbibliotek, oavsett skolform, diskuteras. Eftersom det är flera skolformer som berörs och inkluderas i
användandet av paraplybegreppet blir de påståenden och bilder som presenteras ofta
generaliserande (Psykologiguiden, 2021) om ingen vidare förklaring kring vad som inkluderas i den specifika användningen av termen görs. På grund av mängden artiklar har de delats upp i två underkategorier för att underlätta i genomgången och diskussionen: en som består av artiklar i vilka skolbibliotek har använts som ett paraplybegrepp men där ingen typ av indikation vad gäller begreppets betydelse eller inkludering presenterades; och en där en sådan definition och inkluderingen skrevs ut i texten. I underkategorin där texterna saknade en definition av paraplybegreppet placerades 24 artiklar, och i den andra placerades 21 artiklar—
allt som allt består således kategorin paraplybegrepp av 45 artiklar. Det publicerades inga
21 artiklar som angav vad de inkluderade i sin användning av skolbibliotek som paraplybegrepp i Biblioteksbladet under åren 2005 och 2006, och utifrån denna studies urval började dessa således att publiceras i och med att frågan om att inkludera alla elevers tillgång till
skolbibliotek i skollagen var uppe till diskussion på regeringsnivå år 2010. Av de artiklar där det inte framgick vad som inkluderades i deras användning av termen publicerades ungefär hälften innan 2010.
De olika typer av artiklar som inkluderades i denna kategori var exempelvis artiklar som skrev om prisvinnande skolbibliotek; artiklar bestående av antingen rena intervjuer med, enkätsvar från, eller sammanfattningar från seminarier med politiker och politiska partier;
artiklar som skrev om specifika skolbibliotek eller projekt; samt artiklar som handlade om olika skrivelser till eller från regeringen. Texterna som handlade om bibliotek som blivit tilldelade exempelvis priset Årets skolbibliotek inkluderades i studien eftersom dessa lyfte fram skolbibliotek som ansågs vara så pass bra att de fått pris, och de bilder av skolbibliotek som dessa artiklar presenterade kunde uppfattas som mål eller ideal när det gällde
skolbiblioteksverksamheten. Artiklar som återberättade åsikter och uttalanden av politiker inkluderades eftersom de presenterade den bild av skolbibliotek som olika politiska partier har, arbetar för och vill lyfta fram. De texter som skrev om specifika projekt och skolbibliotek presenterade bilder av verksamheter och projekt som av olika anledningar ansågs innovativa eller intressanta av tidningsredaktionen. Artiklarna som sammanfattade innehållet i olika skrivelser till och från regeringen inkluderades i denna studie på liknande grunder som artiklarna som skrev om politikers uttalanden, vilka är att dessa presenterade bilder av
skolbibliotek som existerar på riksdagsnivå och som kan komma att påverka beslut kring den faktiska skolbiblioteksverksamheten.
4.4.1 Paraplybegrepp utan definition
Majoriteten av artiklarna som använde skolbibliotek som ett paraplybegrepp utan att skriva ut någon form av definition av vilka skolformer som inkluderades i termen skrev om
skolbibliotek som en viktig pedagogisk resurs för eleverna (Rabe och Zorn, 2005, 6; ÅE, 2006, 28). Artiklar skrev också om inom vilka olika områden som skolbibliotek hjälper eleverna, och det publicerades artiklar om elevers skriv- och läsförmåga, läsintresse, och läsutveckling. ”Skolbiblioteken har stor betydelse för elevernas läsutveckling” (Pax, 2010,
22 48), står det skrivet i en artikel, vilket är ett uttalande som återkommer i flertalet texter,
formulerat på olika sätt. I en artikel uttalade sig en rektor på följande vis gällande vikten av att elever lär sig läsa: ”[d]et är jätteviktigt att barnen lär sig läsa. Det är grunden till att söka all slags kunskap. Om du inte kan läsa, söka kunskap och kritiskt granska källor står du dig slätt”
(Höglund, 2011a, 9). MIK (medie- och informationskunnighet) lyftes också fram i artiklar, och beskrevs spela ”en central roll” (Zorn, 2014, 14) i skolbiblioteksfrågan. När det skrevs om MIK handlade det om att öka elevernas informationskompetens, hjälpa eleverna att ”orientera sig i informationsflödet” (Rabe och Zorn, 2005, 6), garantera tillgång till information
(Lindberg, 2006, 35) samt hjälpa eleverna i deras kunskap om källkritik (Biblioteksbladet, 2012, 41). Vikten av att bedriva ”ett målinriktat arbete med att utveckla elevernas
informationskompetens” (HZ, 2012, 34) nämndes bland annat i en artikel som handlade om en vinnare av priset Årets skolbibliotek. Skolbibliotek som en pedagogisk resurs rörande digitala medier (Ekström, 2010, 22) var också någonting som togs upp, vilket vidgar det textbegrepp som diskuteras som del av skolbibliotekets domän och på så sätt även vidgade den bild av skolbibliotek som artikeln presenterade.
Bemanning av skolbibliotek var också en punkt som togs upp i några artiklar i denna
underkategori. En artikel skrev om en kanadensisk studie som visade att ”det finns ett positivt samband mellan elevernas framsteg och ett välutrustat bibliotek med välutbildade
bibliotekarier” (Lönn, 2006, 38), och andra artiklar skrev om liknande studier, både nationella och internationella (Ekström, 2010, 22). En förbättring av elevers skolresultat som en följd av en bemanning av skolbibliotek, skrev Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk
biblioteksförening i en krönika 2006, gör det enklare för elever att fortsätta studera på högre nivå (Lindberg, 2006, 35).
Andra ämnen som lyftes fram som delar av skolbibliotekens verksamhet handlade om att
”stimulera kulturell mångfald” (ibid.) och om skolbibliotek ”som kulturell mötesplats med lockande evenemang som gör eleverna mer kulturellt medvetna” (ÅE, 2010, 35). En annan artikel skrev om skolbibliotekets, enligt regeringen, roll i att ”ge fler elever tillgång till god skönlitteratur” (Rabe och Zorn, 2005, 6). Vad som menas med god skönlitteratur framgick dock inte i artikeln, och det kan diskuteras om det är en term som bör användas i samtal om skolbibliotek. En artikel som handlade om ett specifikt skolbiblioteksprojekt tog även i denna kategori upp anpassningsförmågan av skolbibliotek efter skolans förutsättningar, men de frågor som ställdes i relation till detta handlade här om ”hur området ser ut, hur stor skolan är och om det finns högstadium eller inte” (Zorn, 2014, 15). Anpassningen handlade i denna
23 artikel således inte om en anpassning av beståndet och de pedagogiska resurserna efter
elevernas olika behov, utan istället om en anpassning efter skolans utformning och placering.
För att koppla dessa artiklar och de bilder av skolbibliotek som de presenterade till
dagordningsteorin och se på de attribut som de tillskrev objektet (skolbibliotek), så lyfte inte varje artikel fram samma saker, samma attribut eller karaktärsdrag. Dock innehöll de bilder som presenterade återkommande teman. Skolbiblioteket som pedagogisk resurs var det största och tydligaste återkommande attributet som dessa artiklar tillskrev skolbibliotek. Som har visats i texten ovan berörde denna pedagogiska resurs olika områden i olika artiklarna, så som läsförståelse och MIK. Det var däremot ovanligt att artiklarna i denna underkategori tillskrev alternativa attribut till skolbibliotek, men även detta förekom. Inkluderingen av skolbibliotek som en plats för mångkultur och som förmedlare av så kallad god skönlitteratur vidgade den bild av skolbibliotek som artiklarna i denna underkategori presenterade. Detta eftersom fler attribut bidrar till en vidare och med detaljerad bild av objektet. De attribut som artiklarna i underkategorin paraplybegrepp utan definition tillskrev skolbibliotek var således pedagogiska resurser (inom olika områden och ämnen), anpassningsförmåga (efter skolans utformning), bör vara bemannade, platser för mångkulturella möten samt förmedlare av god
skönlitteratur.
4.4.2 Paraplybegrepp med definition
Det som skiljde dessa artiklar från de i underkategorin som presenterades ovan var att dessa skrev ut alla elever eller alla skolor i texten. Ett exempel på detta fanns i en artikel som återberättade politiska partiers svar på olika biblioteksfrågor inför riksdagsvalet 2010, i vilken det stod att ”[a]lla partier stödjer skrivningarna i den nya skollagen om att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek” (Biblioteksbladet, 2010, 44, min kursivering).
Även majoriteten av artiklarna i denna underkategori skrev om skolbibliotek som en
pedagogisk resurs för eleverna (ME, 2014, 40; Ekström, 2012, 16). De områden som nämndes när skolbibliotek som en pedagogisk resurs diskuterades var bland annat läslust, skriv- och läsförståelse, och MIK. En artikel som sammanfattade ett seminarium där olika politiker hade medverkat skrev att Lena Hallengren (S), Utbildningsutskottets ordförande, hade sagt att
”[e]tt av de tre viktigaste insatserna för att förbättra läsförståelsen är skolbibliotek” (ME, 2015, 57). Även elevers språk- och kommunikationsutveckling skrevs ut som viktiga
24 pedagogiska områden, och flera artiklar skrev om att ”skolbiblioteken spelar en viktig roll för elevernas läs-, skriv- och språkutveckling” (ME, 2014, 40). När det gällde MIK så skrevs det bland annat om hur skolbibliotekarier hjälper till med att ”minska den digitala klyftan genom att lära elever och lärare om källkritik, upphovsrätt och informationssökning” (Ekström, 2011, 25) och om deras roll i att ”stötta [eleverna] i informationshanteringen och kunskapsletandet”
(Biblioteksbladet, 2014a, 8). I en artikel diskuterades de kriterier som fackförbundet DIK har satt för att ett skolbibliotek ska tilldelas priset Skolbibliotek i världsklass, vilka bland annat inkluderar att arbeta för ”elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld”
(HZ, 2014, 40). En vidgad textvärld är en värld som också inkluderar bland annat talböcker, filmer på teckenspråk och punktskrift.
Många artiklar i denna underkategori skrev också om att skolbiblioteken borde bemannas, vilket ofta kopplades samman med diskussioner kring skolbibliotek som pedagogiska
resurser. ”Biblioteket kan inte vara ett pedagogiskt centrum om det inte finns en bibliotekarie som arbetar tillsammans med läraren” (Höglund, 2011b, 6) skriver en artikel. En annan påpekar att:
[d]et finns en förståelse för att ett rum med böcker inte kommer att öka vare sig läslust eller läsförståelse hos våra unga, om där inte finns en kompetens som kan förmedla litteraturen utifrån respektive elevs intresse och förutsättningar (Verksamhetsgruppen för skolbibliotek, 2012, 54).
Vilket även knöt diskussionen om bemanning av skolbibliotek till frågan om vad ett skolbibliotek är. En artikel skrev om att en definition av vad ett skolbibliotek är behövs eftersom skollagen är vagt formulerad och paragrafen som rör skolbibliotek är placerad
”tillsammans med föreskrifter om lokaler och utrustning” (DIK:s skolbiblioteksgrupp, 2011, 36). Ett flertal artiklar skrev även i denna underkategori om anpassningsförmågan hos skolbiblioteken, men i dessa handlade det om en anpassning efter elevernas olika behov. En artikel skrev exempelvis att ”organiseringen av skolbiblioteksverksamheten ska vara flexibel, dvs kunna se olika ut utifrån skolornas eller elevernas olika behov och förutsättningar” (HZ, 2010, 26), och andra skrev om att denna anpassning försvåras om skolbiblioteket inte är bemannat med utbildad personal (Höglund, 2011b, 4).
De bilder av skolbibliotek som presenterades i artiklarna i denna underkategori av skolbibliotek som ett paraplybegrepp skiljde sig inte särskilt mycket från de som
presenterades i den tidigare diskuterade underkategorin. Även här handlade det om att de tillskrev objektet (skolbibliotek) attribut så som pedagogisk resurs (inom olika områden), bör
25 vara bemannade och anpassningsförmåga. Dock skiljde sig bilderna i vissa aspekter.
Artiklarna som skrev ut en definition eller inkludering kring skolbibliotek som paraplybegrepp vidgade sina presenterade bilder av skolbibliotek direkt genom att explicit tillskriva dem attributet att alla elever ska ha tillgång till det. Genom att alla elever skrevs ut i texten inkluderades alla elever i de diskussioner och resonemang som författaren förde, vilket också fick som konsekvens att alla elever blev en del av den bild av skolbibliotek som artikeln presenterade. Det går dock att diskutera huruvida detta också gjordes i de bilder av skolbibliotek som presenterades i artiklarna som inte skrev ut denna definition av paraplybegreppet. Men då det som undersöktes i denna studie handlade om explicita inkluderingar i text är det utifrån detta perspektiv som frågan här diskuteras.
Ett annat attribut som skiljde sig mellan de två underkategorierna var det som handlade om anpassningsförmåga. Detta attribut förekom i flertalet artiklar, men till skillnad från artiklarna i den andra underkategorin till paraplybegrepp, där anpassningen handlade om den fysiska skolan, rörde frågan om bibliotekets flexibilitet här elevernas olika behov och förmågor. Detta attribut vidgade således bilden av skolbibliotek ytterligare, till att innehålla det faktum att alla skolbibliotek inte ser likadana ut på varje skola och att alla elever inte använder det på exakt samma sätt.
I relation till alla ovan diskuterade kategorier, men speciellt sett till de artiklar som använde skolbibliotek som ett paraplybegrepp, finns det en viktig diskussion för denna studie som handlar om den plats som alternativa attribut eller bilder får när det finns en dominerande bild av skolbibliotek. Hedemark (2018), som presenterades i avsnittet tidigare forskning ovan, skriver följande om frågan: ”[e]n tänkbar konsekvens är att alternativa synsätt på bibliotekens verksamhet kommer i skymundan” (Hedemark, 2018, 228). Detta resonemang och perspektiv går att använda på denna studie: kan ett användande av skolbibliotek som ett paraplybegrepp, och till vilket samma attribut tillskrivs upprepade gånger, leda till att andra former av
skolbibliotek, med andra attribut, hamnar i skymundan? Förekomsten av återkommande attribut och en relativt homogen presenterad bild av skolbibliotek har setts i de ovan presenterade resultaten, och konsekvenserna till detta diskuteras i slutdiskussionen nedan.
26
5 SLUTDISKUSSION
Studiens syfte och frågeställningar handlade om att undersöka huruvida den inkludering av särskolor och elever med funktionsvariationer som sedan 2010 samt 2013 står explicit utskrivna i skollagen respektive bibliotekslagen går att se även i de artiklar om skolbibliotek som publicerades i tidskriften Biblioteksbladet mellan 2005-2015. Detta eftersom
Biblioteksbladet, som en aktör i det offentliga samtalet med en stark branschanknytning till biblioteksvärlden, är en av de kanaler genom vilken denna inkludering i faktiska verksamheter kan lyftas fram och visas upp. Forskningsfrågorna gick ut på att undersöka om det hade publicerats några artiklar som handlade om skolbibliotek i den valda tidskriften under den valda tidsperioden, hur dessa generellt skrev om skolbibliotek samt hur de explicit
inkluderade särskolor och elever med funktionsvariationer. En underfråga till detta handlade om vilka konsekvenser de bilder av skolbibliotek som de olika artiklarna presenterade skulle kunna ha för de som tar del av dem.
Vad som visade sig under studiens gång var att det i de 64 nummer av Biblioteksbladet som gavs ut under åren 2005-2006, 2010-2012 och 2014-2015 fanns tio nummer i vilka inga relevanta artiklar hade publicerats. I dessa hade det skrivits artiklar där termen skolbibliotek förekom, men de handlade inte om ämnet på ett sätt som gjorde att de kunde användas i denna studie. De artiklar ur Biblioteksbladet som var relevanta för denna studie placerades i fyra olika kategorier som skapades under undersökningens gång, och i slutändan kom studien att bestå av 53 artiklar. Enbart en artikel skrev om särskolor eller elever med funktionsvariationer i mer än bara ett återberättande av skollagen; två skrev om elever med, eller hjälpmedel för elever med, skriv- och lässvårigheter; fem texter hade fokus på en annan specifik elevgrupp än elever med funktionsvariationer; och 45 artiklar använde skolbibliotek som ett
paraplybegrepp när de skrev om ämnet, och av dessa inkluderade 24 stycken inte någon information i texten som visade på vilka skolformer som ingick i begreppet, medan 21 stycken skrev med en sådan definition.
De resultat som visade sig i innehållsanalysen av dessa artiklar diskuteras nedan i relation till dagordningsteorin och de konsekvenser som de kan ha för de som tar del av dem. Då en klar majoritet av artiklarna använde skolbibliotek som ett paraplybegrepp kommer frågor kring detta att utgöra den större delen av diskussionen, och artiklarna från de andra kategorierna kommer användas för att ge alternativa exempel, förslag eller perspektiv. Den första frågan som det kan diskuteras och spekuleras kring gäller den faktiska användningen av
27 paraplybegreppet i dessa artiklar. Varför användes det i så stor utsträckning, och varför skrev inte majoriteten av artiklarna ut någon information kring vilka skolformer som de inkluderade i termen? En möjlig tanke är att användningen av skolbibliotek som paraplybegrepp kan komma från en vilja av att samla alla delar som bygger upp skolbiblioteksfrågan under ett och samma tak och diskutera dessa tillsammans. Att frågan om elevers tillgång till skolbibliotek just gäller alla elevers tillgång, och därför inte bör delas upp i diskussioner om
grundskoleelever, gymnasieelever, grundsärskoleelever och gymnasiesärskoleelever.
Bakgrunden till det återkommande användandet av skolbibliotek som ett paraplybegrepp kanske ligger i tanken om att skolbiblioteksfrågan ses som mer slagkraftig, och då även som enklare att hantera och fatta beslut kring, om den diskuteras som en fråga gällande grupperna elever och skolor och inte flera separata elevgrupper som har olika behov.
Ett annat perspektiv på frågan rörande användandet av paraplybegreppet handlar om dess konsekvenser. Intentionerna kan komma från en vilja av att ena alla elever och skolformer och på så vis vara starkare när skolbiblioteksfrågan diskuteras, men hur blir konsekvensen av det?
Här handlar det bland annat om huruvida ett användande av skolbibliotek som paraplybegrepp verkligen lyfter fram och belyser alla olika skolformer på ett likvärdigt sätt, vilket det borde göra om man ser det från perspektivet att paraplybegreppet används för att stå enade. I den tidigare refererade studien av Hedemark (2018) som handlar om de bilder av bibliotek som presenteras i debattartiklar i svensk dagspress skriver författaren även om konsekvenserna som kan uppkomma om det finns en bild som dominerar. Ett citat från studien som har diskuterats lite kort under paraply-kategorin i avsnittet resultat och analys ovan tåls att upprepa även här:
”[e]n tänkbar konsekvens [av att det finns en dominerande bild] är att alternativa synsätt på bibliotekens verksamhet kommer i skymundan” (Hedemark, 2018, 228).
Detta konsekvensresonemang kan även användas i diskussionen kring skolbibliotek som paraplybegrepp: får alla skolformer samma plats i diskussionen när paraplybegreppet används med eller utan definition, eller hamnar vissa skolformer, och indirekt även elever, i
skymundan? Ett problem som detta i sin tur kan medföra är att vissa skolformer inte kommer till tals—att deras röster inte blir hörda—och när skollagen säger att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek, bör också alla elever, eller skolformer, få ta plats i samtalet. Denna studie har visat att alla skolformer inte fick lika stor (uttalad) plats i den diskussion kring
skolbibliotek som fördes under åren 2005-2015, sett till de artiklar som publicerades i Biblioteksbladet under denna period. Som nämndes i inledningen till detta kapitel skrev
28 endast en av 53 artiklar om särskolor och elever med funktionsvariationer i mer än bara ett återberättande av skollagen och enbart två artiklar handlade om olika hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter, vilket är en grupp inom vilken elever med funktionsvariationer skulle kunna placeras. Fem artiklar handlade om en annan elevgrupp—specifikt elever med andra modersmål än svenska—vilket visar på att det är möjligt att, i alla fall i en artikel, bryta ut en specifik elevgrupp ur paraplybegreppet och belysa de problem och svårigheter som just denna möter. 21 artiklar skrev om skolbibliotek, men där det på ett tydligt sätt framgick i texten att alla elever var inkluderade i det som diskuterades, och i 24 av 53 artiklar användes termen skolbibliotek utan att någon form av inkludering gällande olika skolformer eller elevgrupper gjordes. Är man generös i tolkningen av vilka artiklar som specifikt skrev om särskolor eller elever med funktionsvariationer gäller detta således 3 av 53 artiklar; medan det var 29 av 53 artiklar (om man lägger ihop de som skrev om en annan elevgrupp och de som inte gav någon definition kring termen skolbibliotek) i vilka särskolor eller elever med
funktionsvariationer inte hade någon uttalad plats i diskussionerna. Denna fördelning visar på att de olika skolformerna inte fick en lika stor och explicit uttalad plats i de diskussioner som fördes under åren 2005-2015. Kopplat till dagordningsteori och dess två nivåer (McCombs, 2005; McCombs 2014; Wu och Coleman, 2009) visade studien således att särskolor eller elever med funktionsvariationer inte var explicit inkluderade i den dagordning, eller agenda, som Biblioteksbladets presenterade kring skolbibliotek rörande varken objekt eller attribut. På en objekt-nivå sågs detta i det låga antal artiklar som inkluderade dessa på ett explicit sätt, och på en attribut-nivå i att skolbibliotek tillskrevs så pass få alternativa och funktionsvariations- specifika attribut. Attribut så som pedagogisk resurs och anpassningsförmåga kan inkludera, eller handla om, särskolor eller elever med funktionsvariationer. Men om denna inkludering inte framgår på ett explicit sätt i texten går det att diskutera huruvida särskolor eller elever med funktionsvariationer faktiskt är en del av den bild av skolbibliotek som artiklarna presenterar, och således den agenda som de lägger fram.
En näraliggande fråga kring paraplybegreppsanvändandet rör de bilder av skolbibliotek som de olika artiklarna presenterade. Ett attribut som återkom i flera kategorier var
anpassningsförmåga. I de artiklar som använde skolbibliotek som ett paraplybegrepp utan att ange vad termen inkluderade handlade denna anpassning om skolans storlek och utformning, medan attributet handlade om en anpassning efter elevernas behov och förmågor i de artiklar som skrev ut vad som inkluderades i paraplybegreppet. I de tre artiklar som hade ett fokus på särskolor, elever med funktionsvariationer eller elever med läs- och skrivsvårigheter framkom
