KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT
2019
Kompetenser och yrkesroller på skolbibliotek
En kvalitativ intervjustudie om fem personer som bemannar skolbibliotek
MOA DOLK EMMA SVENSSON
© Moa Dolk & Emma Svensson
Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.
Svensk titel:
Kompetenser och yrkesroller på skolbibliotek. En kvalitativ intervjustudie om fem personer som bemannar skolbibliotek
Engelsk titel:
The qualifications and work roles on school libraries. A qualitative interview study about five people who work in school libraries
Författare:
Moa Dolk & Emma Svensson
Färdigställt:2019
Abstract:
In the political climate of 2019 in Sweden, school librarians became a controversial topic.
The discussion regarded the absence of fully qualified librarians with a bachelor degree in Library- and Information Science in school libraries. The purpose of the study is to identify the qualifications and professions of those who dominates the workplace and organization today; school librarians lacking a bachelor degree in Library- and Information Science.
Methods
The study was conducted on five different school libraries. The employees of the school libraries were interviewed face to face by using semi-structured interviews. The interviews were analysed with the help of qualitative content analysis.
Findings
The problem was not that educated librarians could not be employed on all the Swedish school libraries. Our results indicated that the librarians who were lacking a bachelor degree and managed the school libraries did not get a proper introduction or education on the duties and the practical tasks of the libraries. Findings of the study showed that an extensive social network is an important component for our respondents in their exercise of the librarian profession.
Nyckelord:
Bemannad personal, Kvalitativ innehållsanalys, Profession, Professionsteori,
Semistrukturerad intervju, Skolbibliotekarie, Skolbibliotek, Utbildning, Yrkesroll.
Innehållsförteckning
1. Inledning 4
1.1. Problemformulering 5
1.2. Syfte och frågeställningar 6
1.3. Begrepp 6
2. Bakgrund 7
2.1. Historisk utveckling av bibliotekarieprofessionen 7
2.2. Samtida perspektiv på skolbibliotek 8
3. Tidigare forskning 11
3.1. Rektorer och ledning 11
3.2. Skolbibliotekarier 12
4. Teoretiska begrepp och perspektiv 14
4.1. Semiprofession 14
4.2. Paraprofession 14
4.3 Kognitiv auktoritet 16
5. Metod 17
5.1. Semistrukturerad intervju 17
5.2. Kvalitativ innehållsanalys 18
5.3. Urval av respondenterna 20
5.3.1 Etiska hänsynstagande 20
5.3.1.1. Etiska forskningsprinciper 21
5.3.2. Presentation av respondenterna 21
6. Resultat 23
6.1. Rektorers stöttning av skolbibliotekspersonal 23
6.2. Utbildning och erfarenheter 24
6.3. Svårigheter och möjligheter 25
6.4. Kontaktnät 27
6.5. Undervisning och samarbeten 28
6.6. Bemannad personal 29
7. Analys 31
7.1. Den praktiska bibliotekarien 31
7.2. Paraprofessionella och kompetens 32
7.3. Kognitiv auktoritet 33
8. Diskussion 35
8.1. Rektorns inflytande 35
8.2. Bemannad personal 35
8.2.1. Icke betygsättande 36
8.2.2. Samarbeta med lärare 37
8.2.3. Kontaktnät 37
9. Slutreflektion 39
9.1. Slutsats och reflektion 39
9.3. Framtid 39
9.3. Vidare forskning 40
Källförteckning 41
Bilagor 45
Bilaga 1 - Intervjuguide 45
1. Inledning
Den 21 januari 2019 framförde Stefan Löfven sin regeringsförklaring där han inledde med att citera Astrid Lindgren. “Astrid Lindgren sa en gång att ‘barn skapar mirakel när de läser’.
Hon har rätt. Därför ska tillgången på skolbibliotek med utbildade bibliotekarier
öka.”(Löfven, 2019). I Löfvens regeringsförklaring beskrivs skolan som en plats, som ska vara jämställd för alla. I reaktion på Löfvens regeringsförklaring så har flera tidskrifter som Dagens samhälle (2019), Skolledningen (2019) och Biblioteksbladet (2019) skrivit om skolbiblioteken och hur dessa har blivit uppmärksammade av Löfven (2019). De tre tidskrifterna skrev att det är något positivt och håller med om vad Löfven beskrev, samt att det var på tiden att någon faktiskt uppmärksammade detta. Även Svensk Biblioteksförening (2019) och DIK (dokumentation, information och kultur, 2019) reagerade på vad Löfven (2019) uppmärksammade och även de tyckte att det var något positivt.
Problemet som Löfven lyfte var något som förslaget till den nationella biblioteksstrategin
Demokratins skattkammare (Kungliga biblioteket, 2019) också tog upp; för att eleverna ska kunna få en så jämställd skolgång som möjligt behövs tillgång till ett skolbibliotek och en utbildad skolbibliotekarie.
Varje elev i grundskola och på gymnasiet ska ha likvärdig tillgång till en välfungerande skolbiblioteksverksamhet. Utbildade bibliotekarier, rätt utrustning och medier,
ändamålsenliga lokaler samt stöd från ledningen bidrar klart till bättre målresultat för eleverna. (Demokratins skattkammare av Kungliga biblioteket, 2019, s. 16)
För att få en så likvärdig skolgång som möjligt behövs det tillgång till ett skolbibliotek och en utbildad bibliotekarie, men vem är det som ska reglera att skolorna håller den standarden som både Kungliga biblioteket (2019) och Löfven (2019) förespråkar? En av aktörerna som bevakar och skriver rapporter om skolbibliotek är Skolinspektionen. I Skolinspektionens rapport Skolbiblioteket som pedagogisk resurs, som utgavs 2018, beskrivs skolbiblioteket som en viktig del av skolans verksamhet. Skolinspektionen diskuterade det nuvarande läget för skolbiblioteken och hur många skolor som inte uppfyllde kraven som finns i lagen (SFS, 2013:801). De menade att skolbiblioteken är en viktig del av skolan och kan hjälpa till att öka elevernas kunskaper inom källkritik, läs- och skrivkunskaper, samt informationskompetens.
För att ett skolbibliotek ska kunna stödja skolan i dessa områden behövs ett fungerande skolbibliotek med bemannad personal. Med ett fungerande bibliotek förespråkade rapporten (Skolinspektionen, 2018) att skolbiblioteket ska vara en integrerad del av skolverksamheten.
Rapporten tog även upp goda exempel på skolbibliotek och vilka egenskaper en sådan
verksamhet har. En sådan egenskap är att skolbiblioteket används som en pedagogisk resurs i
skolans verksamhet. Schults Nybacka (2019) pekade ut att i lagen (SFS 2010:800) hamnar
skolbibliotek under rubriken övrigt, Skolinspektionen (2018) ville istället att skolbibliotek
skulle hamna under rubriken pedagogisk resurs. Att bekräfta skolbibliotek som en pedagogisk
resurs gör det möjligt att förändra skolbibliotekariens arbetssituation. Till exempel skulle det
öka skolbibliotekets legitimitet, vilket kan ge mer tyngd när bibliotekarien vill utveckla samarbetet med lärare. Det är även en problematik kopplad till skolbibliotekarie som
profession, eftersom det är svårt att bygga legitimitet och ha auktoritet. Vilket gör att färre ser poängen att anställa en skolbibliotekarie överhuvudtaget. Att se skolbiblioteket eller
skolbibliotekarien som en pedagogisk resurs till skolan kan leda till att anställningen eventuellt ökar.
Ett annat tema som diskuterades i samband med skolbibliotek var digitalisering av samhället.
Detta har betyder att det är till ökat informationsflöde för unga, vilket Pålsson (2017) menade har lett till nya svårigheter, då skolpersonal måste vara beredda på att möta ungas nya behov av att tidigt lära sig använda källkritik. Kungliga biblioteket belyste 2016, i en kartläggning, att skolbiblioteksverksamhet kan vara betydande i att ge skolelever den kunskap de behöver för att navigera dagens medier. Fortsatt menade de att utbildningen i biblioteks- och
informationsvetenskap ger bibliotekarier den expertis de behöver för att bedriva den utbildningen eller i alla fall komplettera sina kunskaper med lärarnas.
1.1. Problemformulering
Enligt lag (Bibliotekslagen, SFS 2013:801; Skollagen SFS 2010:800) ska alla elever ha tillgång till ett skolbibliotek, men varken bemanning av en utbildad bibliotekarie eller integration i skolverksamheten nämns. Dessa är två viktiga beståndsdelar till att göra skolan likvärdig för alla (Kungliga biblioteket, 2019). En viktig del av skolbiblioteket är den bemannade personalen eftersom skolbibliotekarien, som är en del av verksamheten, kan erbjuda både tjänster och resurser till eleverna. Skolinspektionen (2018) däremot uttryckte att en utbildad skolbibliotekarie bör finnas på ett skolbibliotek, för att kunna ge mer stöd till skolan och eleverna utöver den traditionella synen på vad ett bibliotek ska bidra med. Därför hävdade Skolinspektionen (2018) att en utbildad skolbibliotekarien kan gå över till en mer pedagogisk roll för skolan. Det problematiserar det faktum att skolbibliotek inte behöver en utbildad bibliotekarie det behövs bara en utbildad pedagog.
Om alla skolor skulle utveckla sina skolbibliotek och anställa bibliotekarier istället, så skulle inte alla skolbibliotek ändå kunna bemannas.Totalt hade vi 6982 skolor (skolverket, 2017) i Sverige och då räknades varje skola, grundsärskolor, gymnasiesärskolor, gymnasieskolor, specialskolor och grundskoleenheten in. För att bemanna alla dessa behöver man stärka professionen och hitta någon sorts lösning för att utbilda fler bibliotekarier, för enligt
Kungliga bibliotekets statistik (2015) fanns det 9 352 utbildade bibliotekarier, varav 12% var anställda skolbibliotekarier. Det betyder att 16% av alla skolor hade minst en
skolbibliotekarie. I dagsläget är det inte möjligt att utbilda tillräckligt många bibliotekarier
och kompetens inom biblioteks- och Informationsvetenskap blir anställda. Därför skulle det vara intressant att undersöka hur dessa personer, utan utbildning, antar sig rollen som bemannad personal på skolbibliotek eller som skolbibliotekarier.
1.2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att få kunskap om hur skolbibliotekspersonalen ser på sin yrkesroll och deras funktion i skolan.
- Hur ser skolbibliotekspersonalen på sin kompetens?
- Vilka utmaningar och möjligheter kommer till uttryck bland skolbibliotekspersonalen i deras yrkesroll?
1.3. Begrepp
Skolbibliotekspersonal
I denna studien så syftar denna term på personal på skolbibliotek som saknar utbildning inom biblioteks- och Informationsvetenskap (BoI). För att vidare specificera detta så definieras alla som saknar minst en kandidatexamen i ämnet som skolbibliotekspersonal. De som innehar minst en kandidat inom BoI benämns som skolbibliotekarie.
Bemannad personal
I revideringen (SFS, 2010:800) används termen bemannad personal (enligt våra antagande) för att inte behöva använda termen bibliotekarie, då termen bibliotekarie kan tolkas att alla skolbibliotek är skyldig att bemannas av en utbildad bibliotekarie och för att styrka att skolbiblioteken inte ska vara obemannade. I denna uppsats använder vi dock termen
"bemannad personal" för att beskriva all personal, med eller utan utbildning inom biblioteks -och informationskunskap, som bemannar skolbiblioteken eller när det blir aktuellt i den forskningen vi använder oss av.
Pedagogisk resurs
Begreppet pedagogisk resurs härstammar från de lagar (SFS, 2010:800), rapporter
(Skolinspektionen, 2018) och artiklar (Gärdén, 2017) som är relevanta för uppsatsen. Det
finns två spår i definitionen för pedagogisk resurser: skolbiblioteket som pedagogisk resurs
till skolan och skolbibliotekarien som pedagogiska resurs. I den här uppsatsen förhöll vi oss
till båda definitionerna för att bibehålla den relevans det kan ha för våra respondenter.
2. Bakgrund
Bakgrund är indelad i Historisk utveckling av bibliotekarieprofessionen och Samtida perspektiv på skolbibliotek. Den historiska utvecklingen av bibliotekarieprofessionen är fokuserad enbart på Sveriges utveckling samt samtida perspektiv är hämtad från hur det ser ut i Sverige idag.
2.1. Historisk utveckling av bibliotekarieprofessionen
“I en bemärkelse så är bibliotekarieyrket lika gammalt som de första biblioteken och därmed ett av världens äldsta yrken” (Hansson, Hedemark, Kjellman, Lindberg, Nolin, Sundin &
Wisselgren, 2018, s. 23). Yrket har funnits i en längre period men bibliotekarieprofession är, som Hansson et.al (2018) beskriver i sin text, en modern profession trots sitt ursprung.
Författarna har uttryckt att i början på 1900-talet var det frivilliga som skötte biblioteken och yrket sågs mer som en syssla. Sockenbiblioteken bemannades ofta av lärarinnor, samtidigt som föreningsbibliotek sköttes till stor del av män. Eftersom att det inte gavs någon formell utbildning för att inneha en biblioteksroll beskrevs det att de med kall, som var passionerad i bibliotek eller betraktade det som en livsuppgift blev de som jobbade på biblioteket. Det finns även yrken idag som har samma sorts kall, förklarade skribenterna och gav exempel på dessa, sjuksköterskeyrket och läraryrket. Den som startade utvecklingen till den moderna
professionen var Valfrid Palmgren som gjorde en utredning som föreslog att man skulle utveckla kurser för bibliotekarieyrket (Lindvall och Meyer, 2008). Efter Palmgrens förslag så utvecklades kurser som varade i några veckor och riktade sig mot lärarinnorna verksamma i de kommunala biblioteken.
Professionen och professionens utveckling skrev Hansson et.al (2018) ligger ihopkopplat
med utveckligen av utbildningen för bibliotekarier. Därför behöver man undersöka den
akademiska utvecklingen för att få en tydlig bild på professionens utveckling. I det tidigare
stycket beskrevs startpunkten för utbildningen och 1926 kom den första statliga utbildningen
som riktade sig mot främst folkbibliotekarier (Lindvall och Meyer, 2008). 1948 startade
Kungliga biblioteket en utbildning, beskrev Lindvall och Meyer. Som fungerade parallellt
med den statliga utbildningen fram till 1965-1969. Då började man undersöka möjligheten att
ha en gemensam utbildning, skrev skribenterna, och terminerna blev så pass uppdelad att det
gick att läsa olika inriktningar; antingen emot skol-och folkbibliotek eller företags- och
forskningsbibliotek. 1972 skapades Bibliotekshögskolan i Borås och 1977 gjorde man
högskolereformer i Sverige och då blev bibliotekarieprogrammet förlagt till Högskolan i
Borås. Jenny Lindberg skrev, i sin doktorsavhandling från 2015, att mellan 1972 till 1993
fanns det fortfarande splittringar i utbildningen mot olika bibliotekstyper, vilket enligt
Hansson et.al (2018) visade på en organisatorisk splittring i professionen. Lindberg (2015)
beskrev att 1993 slogs utbildningen ihop och den fick mer gemensamma ämnen. Därmed
En annan aspekt på professionen är biblioteksassistenter. Utbildningar till biblioteksassistent har givits i många former, och under olika perioder, utifrån arbetsgivarens efterfrågningar av den yrkesgruppen. Programmen var på 80 högskolepoäng och har erbjudits både på plats men även på distans. Men åsikterna, skrev Lindvall och Meyer (2008), är splittrade; arbetsgivarna vill ha biblioteksassistenter men biblioteksvärlden har sagt ifrån eftersom de tycker
utbildningen är onödig “de blir överkvalificerad för assistentsjobb och underkvalificerad för biblioteksjobb” (s. 9). Det kan också bli klyftor mellan bibliotekarien och assistenten på grund av hierarkin som existerar inom bibliotekssektorn, där meningen egentligen är att de ska komplettera varandra.
Hansson et.al (2018) beskrev de svagheter som finns inom professionen. En av svagheterna är att biblioteksfrågorna har flyttats runt inom olika politikområden och detta har pågått sedan början 1900-talet. Frågorna flyttades mellan utbildningspolitiken och kulturpolitiken,
skribenterna skriver att det blev otydligt eftersom att frågorna hamnar mellan de olika politikområdena. Men generellt så sorteras folkbiblioteket under kulturpolitiken och forskningsbiblioteken sorteras under utbildningspolitiken, skolbiblioteket hamnar däremot mitt i mellan. Detta, menade forskarna, påverkar även professionen. Något som präglar professionen är att det var ett kallyrke och en oavlönad syssla, vilket har blivit en svaghet i profession i form av lön. Bibliotekarieyrket är också dominerande kvinnoyrke och Hansson et.al (2018) samt Lindvall och Meyer (2008) beskrev att det kan försvaga professionens roll på grund av hur samhället ser ut idag. Lindberg (2015) menade att man ibland kallar
bibliotekarieprofessionen en semiprofession på grund av att yrket är så splittrat i
arbetsuppgifter, vissa arbetsuppgifter i yrket är praktiskt samtidigt som andra arbetsuppgifter är mer teoretiska. Det Lindberg skrev kan även kopplas till det Hansson et.al (2018) beskrev om hur professionen ligger nära den offentliga sektorn, vilket kan påverka professionen och stärka den som en semiprofession.
2.2. Samtida perspektiv på skolbibliotek
Idag är det många olika direktiv, policies, lagar och styrdokument som lyfter vikten av skolbibliotek. Däremot råder det skilda meningar om vilka kompetenser bemanningen på skolbibliotek borde inneha. Bibliotekslagen (SFS, 2013:801) lyfter inte frågan om
bemanning, utan säger bara att varje skola ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Skollagen (SFS, 2010:800) benämner skolbibliotek som en plats där både lokalen och utrustningen ska kunna användas i ett utbildningssyfte, lagen omnämner bemanning men specificerar inte utbildning. Däremot svarade DIK (2011) på bemanningsfrågan. DIK, som är en fackförening riktad mot kultur, reklam och kommunikation, skrev att skolbiblioteken ska ledas av
kompetent personal. Artikeln menade att personalen inte nödvändigtvis måste vara utbildad
för att kunna stödja elever inom både den digitala världen och deras språklig utveckling. DIK
menade att bara benämna bibliotek som en lokal kan leda till misstolkningar då personalen på
skolbiblioteket kan ge biblioteket en större roll i skolan genom att till exempel arbeta med
läsfrämjande. Huvudfokus i deras text var begreppet kompetens. De menade att kompetent personal leder till kompetenta elever. När de diskuterade vad de menar nämns dock inte utbildning. Vad de istället lyfte var en lista av kompetenser som den anställda på
skolbibliotek bör besitta, till exempel: digital kompetens inom information, kunskap om lärprocess, litteraturförmedling, hjälpmedel för elever med särskilda behov, samt att kunna organisera litteratur och klassificera den. Ett annat dokument som lyfte bemanningen av skolbibliotek var Litteraturutredningen (SOU 2012:65), det som tydligt skiljde detta
dokument från DIK (2011) var att den hävdade att den anställda på skolbibliotek borde vara en utbildad bibliotekarie. Vid flera tillfällen i dokumentet pekade de ut vilken inverkan en bibliotekarie kan ha på elevernas inlärningsprocess. Vidare diskuterades också
Litteraturutredningen (SOU 2012:65) tillgången till skolbibliotekarie och att små skolor kan sakna de ekonomiska förutsättningarna som större skolor har för att anställa en egen
skolbibliotekarie. En rapport från DIK och Svensk Biblioteksförening (2018) gör en beräkning på vad det kan kosta att bemanna alla skolbibliotek med antingen en utbildad bibliotekarie, dokumentalist eller informatiker. Summan hamnade på cirka 1,5 miljarder. En kartläggning av Kungliga biblioteket (2016) lyfte vikten av att ha ett skolbibliotek och skolbibliotekarie, men i sin diskussion av bemanning så nämnde de bara integrerade skolbibliotek eller skolor där de har betalat folkbiblioteket för att fylla tjänsten.
Två stora dokument som diskuterade skolbibliotekarier kommer från Skolinspektionen (2018) och IFLA (2015) (The International Federation of Library Associations and Institutions). Skolinspektionen (2018) skrev i sin rapport att det i tidigare granskningar (Gärdén, 2017) framkom flera brister inom svenska skolbibliotek. Bland dessa pekade de ut:
elever saknade tillgång till skolbibliotek, en avsaknad av samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier, skolbiblioteken användes inte till sin fulla potential, rektorn stöttade inte skolbiblioteket, samt skolbibliotekarien antingen saknade kompetens eller att skolbiblioteket var obemannat. Detta menade skolinspektionen (2018) kan leda till stora konsekvenser för eleverna, till exempel att deras digitala kompetens och källkritik inte utvecklas.
Skolinspektionen valde därför att göra en granskning riktad mot den pedagogiska resurs som skolbibliotek kan vara.
Slutsattserna var att det fanns en stor variation mellan skolorna angående vem som
bemannade skolbiblioteket, hens utbildning och roll i skolan. De upptäckte också en brist på skolornas nyttjande av skolbibliotekarier som pedagogiska resurser. I IFLAs riktlinjer för skolbibliotek från 2015 så gick IFLA igenom skolbibliotek grundligt. IFLA är en global organisation för bibliotek och informations professioner (IFLA, 2019). IFLA (2015)
förespråkade att skolbibliotekarier ska vara yrkesutbildade och att deras utbildning borde vara likställd till det arbete de förväntas göra. I texten hade de uttryckt sig att om en
skolbibliotekarie ska hålla i utbildning, måste deras utbildning också innehålla de delarna
skolbibliotekarien tid för undervisning, administration, samarbete och ledarskap. Denna gruppen, som ska stödja skolbibliotekarien genom sitt tekniska arbete och kontorsuppgifter, kallade IFLA för skolbibliotekspersonal och deras uppgift är att effektivisera
skolbibliotekariens arbete.
3. Tidigare forskning
Tidigare forskning är uppdelat mellan två ämnesområden: rektorer och ledning, samt skolbibliotekarier. När vi letade artiklar blev det märktes den tydliga avsaknaden av forskning om outbildad personal på skolbibliotek skulle tvinga oss att bredda vår sökning.
Därför gjorde vi valet att inkludera forskning om skolbibliotekarien, för att sedan i diskussionen kunna knyta an till vad vår studie visar om skolbibliotekspersonal. Vi valde också ut Mickniks (2015) studie då den diskuterar anledningen till att biblioteksfronten lätt bortprioriteras av politiker, vilket vi i denna studie har valt att koppla vidare till
skolbiblioteken. Samt Monagle & Finnegan (2018) studie om nya bibliotekariers användning av social media som kontaktnät, för studien ger en bra bild av hur kontaktnät används bland bibliotekspersonal.
3.1. Rektorer och ledning
Donna M. Shannon skrev i sin artikel Principals’ perspectives of school librarians som publicerades 2009 om hur mycket rektorn har ansvar över när det gäller
skolbiblioteksverksamheten. Författaren beskrev också hur rektorn ligger till grund för ett väl fungerande bibliotek. Med det menade Shannon att rektorn skapar kulturen på en skola men kan också sätta förväntningar på lärare och har ofta det slutgiltiga ordet när det handlar om resursfördelningar. Det betyder att en rektor blir central i förhållande till skolbiblioteket genom att rektorn indirekt bestämmer storleken och kvaliteten av skolbibliotekets samling med böcker och resurser. Rektorn influerar också den delen av skolbiblioteket som handlar om samarbeten med andra lärare, genom att uppmuntra till samarbeten. Rektorer har också inflytande över bibliotekarien som ledare utanför själva biblioteket menade Shannon. Något som författaren även tar upp är att många rektorer förväntar sig att ett skolbibliotek ska erbjuda de mer traditionella egenskaperna, såsom tillhandahålla material till elever och lärare, snarare än att samarbete med andra lärare. Något som framkom var att många rektorer, när de skulle anställa en bibliotekarie gick efter personlighet, rekommendationer och referenser än att kolla på utbildning och tidigare erfarenheter.
Michnik (2015) har en artikel som beskriver läget på folkbibliotek mellan bibliotekariechefer och politiker. Skribenten beskriver att ofta blir biblioteksverksamheten nerprioriterad på grund av det finns fler mer viktiga frågor och verksamheter att prioritera. Detta beror på att politikerna inte ser vad en biblioteksverksamhet kan bidra med, ur deras perspektiv är inte biblioteksverksamhetens potential tydlig utan den blir snarare ett svart hål för pengar. Något mer som Michnik beskrev är att det finns tre olika faktorer som uppmuntrar till ett positiv samarbete mellan politiker och bibliotekarie chefer: den politiska organisationen,
biblioteksplan och storleken på populationen.
3.2. Skolbibliotekarier
Skolbibliotekariernas olika utmaningar i skolor speglas genom flera texter (Gustafsson, 2015;
Centerwall, 2019; Ewbank, 2011). Centerwall (2019) och Gustafsson (2015) diskuterade kampen skolbibliotekarier möter i sina försök att få en plats i skolans undervisning och det samarbetet de måste ha med lärarna för det.
En skolbibliotekarie kan infinna sig i en mängd olika roller enligt Gustafsson (2015). I hennes kandidatuppsats förklarade hon att skolbibliotekarien kan vara informationskällor för eleverna, ha en roll som socialarbetare med att arbeta för att motverka segregation, samt arbeta hårt för att locka elever till skolbiblioteket. Centerwall (2019) menade att deras spridda roller gör att skolbibliotekarien har en plats mellan lärare, rektorer och elever. De måste kunna ha ett professionellt samarbete med lärarna, samtidigt som de vill ha en nära relation med eleverna. Enligt Centerwall så sätter skolbibliotekarien vikt vid att vara den vuxna bland eleverna, utan att betygsätta dem, vilket i sin tur gör det lättare för eleverna att kommunicera med dem. Hon förklarade att denna situation betyder att skolbibliotekarien ofta måste ta beslutet om vilken position de har i skolan. Vissa hävdar att de tillhör lärarpersonalen, andra att de är närmare eleverna. Något som Centerwall (2019) poängterade var att oberoende av vilken position skolbibliotekarierna tar så är lärarna nyckeln till elevernas klassrumstid, vilket gör att skolbibliotekarier ibland kan ha svårt att neka lärare när de väl vill samarbeta. Detta även om de känner att deras tid inte är tillräcklig under den perioden lärarna föreslår, i rädslan att ett nekande till samarbete leder till att frågan aldrig återkommer. Gustafsson (2015)
poängterade att ett fungerande samarbete med en lärare kan leda till fler samarbeten med fler lärare framåt genom att ha bevisat sin kompetens.
Centerwall (2019) diskuterade i sin studie skolbibliotekariens yrkesroll och vad
skolbibliotekarien i sitt yrke tycker är väsentligt. För att träda in i rollen som skolbibliotekarie måste man ta sin plats som skolbibliotekarie och genom att uttrycka det högt övertygar man också andra om sin roll. Centerwall skrev att när en skolbibliotekarie försöker få en
bekräftelse hos sina kollegor så gör sig skolbibliotekariens sig hörd, men att de också uppvisar sin kompetens. Erkännandet hos kollegor leder till att skolbibliotekarien kan utföra sitt jobb så bra och effektivt som möjligt. Hon menade att den bekräftelsen kan genomföras på flera olika sätt. Att medverka på lärarmöten förespråkade både Centerwall och Gustafsson (2015), detta för att både göra sin röst hörd och för att kunna medverka i lärarnas planering framåt. Om lärarna planerar projekt, menade Centerwall (2019) att detta är
skolbibliotekariens chans att visa att de också kan bidra. Vidare förklarade hon vikten av att medverka på skolpersonalens alla möten, att säga en sak på varje möte för att göra sig synlig.
En annan möjlighet att synliggöra sig, sa hon, är att skolbibliotekarien ständigt påminner
skolpersonalen om sin kompetens. Att göra detta leder också till att skolbibliotekarien gör
anspråk på sin plats i skolan. Centerwall förklarade för att skolbibliotekarien ska uppnå
respekt så krävs det mycket arbete från hens sida, allt från marknadsföra sitt skolbibliotek till att upprepade gånger påminna skolpersonal om sin kompetens.
En stor hjälp för bibliotekarier i helhet är kontaktnät mellan varandra. I Monagle och Finnegans (2018) studie diskuterades hjälpen bibliotekarier kan ge varandra genom att använda sociala medier. I deras studie stod nya bibliotekarier i fokus och avsaknaden av den praktiska kunskapen de behöver för att klara av arbetslivet. Mongle & Finnegans menade att tillgången till att skapa, och använda, sociala medier som kontaktnät har minskat
kunskapsklyftan mellan bibliotekarier. Detta kontaktnät blir viktigt för då den håller
bibliotekarien uppdaterad om nya trender, ny teknik och debatter inom biblioteksvärlden. En viktig del i användningen av dessa kontaktnät är att bibliotekarien inte känner sig isolerad på sin nya arbetsplats, vilket är en situation för speciellt skolbibliotekarier då de ibland jobbar som ensam skolbibliotekarie på skolan.
I USA har en kraftig nedskärning av skolbibliotekarier pågått de senaste åren, förklarade
Ewbank (2011) i sin studie. Detta trots att bevisen pekar på att skolbibliotekarier påverkar
elever positivt. Som svar på nedskärningarna har skolbibliotekarier valt att motarbeta det med
egna demonstrativa handlingar för poängtera sin roll. En av metoderna är att argumentera sin
betydelse med de som tar beslut, eller att få någon att argumentera för fortsatt anställning åt
sig. Studierna stämmer överens med Centerwalls (2019) och Gustafssons (2015) studier, även
om fokuset i de amerikanska undersökningarna låg på att få behålla sin anställning medan de
svenska låg på vikten att bli uppskattade och inkluderande på skolorna. Ett problem för
skolbibliotekarierna i Ewbanks (2011) studie är dock att det i vissa fall uppstår en tidsbrist för
att kunna göra en demonstrativ handling före och efter hot av avskedning. De påpekar att de
är underfinansierade och knappt hinner med sitt arbete i vanliga fall.
4. Teoretiska begrepp och perspektiv
I detta kapitel förklaras de teoretiska perspektiv vi åtog oss och visar på vad de betyder. I kapitel 7, analysen användes teorierna igen för att belysa resultatet i teoriernas perspektiv. Vi går igenom semiprofession, som är de utbildade bibliotekariernas professionsområde, sedan går vi igenom paraprofessionella för de som inte har en utbildning. Sen kommer vi gå igenom kognitiv auktoritet och vilken betydelse den har för yrkessamma bibliotekarier.
4.1. Semiprofession
En profession bygger på organiserad expertis, där abstrakt kunskap tillämpas på specifika fall.
Professioner har också utvecklade utbildningssystem med formella inträdeskrav och
examination. Därtill har professioner som regel utvecklat etiska koder för den professionella yrkesutövningen (Lindberg, 2015, s. 24).
Denna beskrivning täcker delvis vad som kan urskilja för bibliotekariers professionen, samt något man kan använda för att stärka legitimiteten i sin profession. En bibliotekarie har en kompetens inom informationssökning, källkritik, digital kompetens o.s.v. och det hör ihop med organiserad expertis. Det finns några som argumenterar att bibliotekarieprofessionen har svårt att ringa in ett expertis område, med det menas att professionen inte har en egen unik expertis (Lindberg, 2015). Teoretiskt är bibliotekskunskap abstrakt kunskap, men praktiskt i professionen betyder det att bibliotekariens har en förmåga att jobba med projekt, utarbeta dem och utvärderingen av dem och sen kunna ge ut dem i form av rapporter till andra.
Bibliotekarieprofessionen har ett utvecklat utbildningssystem med examination och inträdeskrav. Det med etiska koder har även utvecklas till exempel att bibliotekarien ska kunna efter bästa förmåga hjälpa som den möter på biblioteket och att alla medborgare eller elever är välkomna. Sen kan dessa etiska koder utmanas till exempel med gallring av böcker och vissa inköp av böcker som har en rasistisk eller nazistisk bakgrund.
Det har inte varit helt självklart att bibliotekarien är en profession på grund av att många delar av yrket är praktiskt lagda. Även när man tittar tillbaka på utvecklingen av professionen (och detta återkopplar till kapitel 2.1.) så är det faktorer som till exempel att det var ett kall, en sysselsättning och att människor bedrev biblioteket på sin fritid ideellt. Man brukar kunna klassa bibliotekarie som en semiprofession eftersom då får man in de praktiska delarna och de delarna i bibliotekarieyrket som har en akademisk bakgrund. Hansson et.al (2018) beskriver professionen som en modern profession och detta kan man även se i utvecklingen av professionen och i beskrivningen vad en profession är för något.
4.2. Paraprofession
Paraprofession beskriver personer i en professionell miljö som saknar en utbildning inom den professionen. Paraprofessionell är ett paraplybegrepp över alla personer som jobbar i
bibliotek utan en examen i BoI. Det kan vara allt från en person med specialinriktning på ett
specifikt ämne som saknar en BoI-examen, till en elevmedhjälpare menar Miller (1975).
Skribenten betonar vikten att begreppet i sig kan vara lite tvetydig, eftersom alla som saknar en examen inom BoI är paraprofessionel då personal på bibliotek kan ha examen i andra ämnen som i sin tur används i proffesionsutövningen. Miller tar också upp var behovet för paraprofessionella kommer ifrån och det kommer ifrån de kritiska bristerna i bibliotekarier på biblioteken när artikeln skrevs. Den extrema nedgången berodde på tiden efter andra
världskriget. Det kan man även koppla till idag eftersom både DIK (2018) och Arnborg (2002) beskriver att det finns en oroväckande bild över att det kommer, eller redan finns, en nedgång av tillgången till utbildade bibliotekarier. Dels för att många bibliotekarier tar pension men också för att ett nytt behov har kommit från skolornas sida att ha utbildade bibliotekarier som bemannar skolbiblioteken. Miller (1975) beskriver att det handlar om ekonomi eftersom utbildade bibliotekarier har en högre kostnad är det bättre ekonomiskt att anställa någon utan utbildning för att hanter lånedisken. Bibliotekarien kan då fokusera på de mer avancerade bibliotekarieuppgifterna. Paraprofessionella har ansvaret över de praktiska delarna som till exempel utlån och återlämning, uppställning av böcker och hålla ordning i hyllorna.
Miller (1975) skriver sin artikel om högskole- och universitetsbibliotek men artikeln går även in på skolbibliotek för de yngre. Där beskriver hon att de som jobbar där utan utbildning har ofta flera olika uppdrag. Uppdrag på en nivå för utbildad bibliotekarie men det är beroende på hur situationen ser ut, många anställda skolbiblioteket har varvat med hur många som är utbildad. Skolbiblioteken har ofta utbildning på sin respektive arbetsplats och eftersom arbetet är flexibelt blir den anställda mer fri i sin yrkesroll. Miller menar att på högskole- och universitetsbibliotek är det inte lika flexibelt. Det finns en problematik med att anställa personer som inte har utbildning, vilket är risken att personer med utbildning blir utan anställning. Däremot menar Miller att det aldrig kommer att hända, och detsamma skriver DIK (2018); eftersom bristen är för stor och för att utbildade bibliotekarier inte vill ha dessa tjänster på grund av lönen eller arbetsuppgifterna. Miller (1975) tycker att dörren alltid ska vara öppen för de som inte är utbildad eftersom det finns många faktorer som gör att man inte utbildar sig.
Paraprofessionella beskriver IFLA (2015) som en del av ett arbetslag som bidrar till
verksamheten och bibliotekarien med bland annat kontorsuppgifter och tekniska funktioner,
IFLA riktar denna informativa text direkt till skolbibliotek och skolbibliotekarier. Men IFLA
menar på att det ska finnas en transparens mellan paraprofessionella och bibliotekarien, den
paraprofessionella ska stödja bibliotekariens arbete. Något som IFLA även ger tyngd till är att
paraprofessionella ska ha utbildning för vad som krävs av tjänsten men också en utveckling
inom tjänsten för att kunna utöva sin yrkesroll.
4.3 Kognitiv auktoritet
Lindberg (2015) beskriver hur professionell kunskap förknippas med att ha en avancerad kunskapsområde inom ett visst område, vilket betyder att den utbildade kan ta avgörande beslut inom sitt yrkesområde. Med det menas att bibliotekarien ska genom sitt
kunskapsområde kunna göra beslut grundad på den kunskap de besitter. Men kunskapen kan även ge tyngd när man beslutar om de professionella lösningar som man utövar. Lindberg går vidare med att förklara kognitiv auktoritet som en entitet som besitter avancerad kunskap, och har en erkänd auktoritet av andra, vilket ger en förmåga att influera andras tänkande. Något som poängteras i Lindbergs text är att ett sådant inflytande inte endast finnas genom
kunskapsnivå, utan även genom förtroende från andra människor och erkännande från dem.
Med det menar skribenten att kognitiv auktoritet är något som uppnås i samband med ett kollektiv och inte på egen hand.
Lars Seldén (2004) skriver i sin avhandling om kognitiv auktoritet inom högskolebibliotek och universitetsbibliotek, och handlar om utbytet av information mellan olika
kunskapsnivåer. Selden nämner exempel mellan första-och sistaårsstudenter, samt paralleller mellan gesäll och mästare. Det handlar om hur de kan utbyta information eftersom Seldén resonerar att sistaårselever har mer kunskap och lättare kan guida någon annan med kravet att de rör sig inom samma expertområde till information. Seldén beskriver även att kognitiv auktoritet handlar om hur en professionell grupp kan verka för att lyfta upp individens
auktoritet bland andra eftersom enskilt har den inte samma auktoritet. Detta funkar i samband att de som har samma expertisområde eller samma tjänstenivå kan stärka varandras kognitiva auktoritet. Det är mer troligt att man vinner ett argument eller ett påstående med fler som har samma tankar och samma funderingar eller svar.
5. Metod
I metodavsnittet går vi igenom den insamlingsmetod som vi använt oss av i studien och den analysmetod men också de etiska hänsynstagandet vi har tagit förklaras.
5.1. Semistrukturerad intervju
Luo och Wildermuth (2009) beskrev semistrukturerad intervju som en metod mellan
strukturerad och ostrukturerad intervju. Metoden förklarade de har förbestämda frågor som en strukturerad intervju, men vid behov så kan frågor omstruktureras eller helt försvinna. Luo och Wildermuth använde därför begreppet frihet för att beskriva metoden. Metoden tillåter friheten för skribenten att anpassa sina frågor efter behov och om respondenten är villig, bygga ut den på helt andra håll. De fortsatte med en varning gällande intervjuarens tonläge, eftersom att intervjun görs ansikte mot ansikte är det viktigt att skribenten framstår så neutral som möjligt för att inte påverka respondentens svar. Luo och Wildermuth påminde också att om intervjun spelas in måste skribenten få tillåtelse. I detta fallet har våra respondenter fått skrivit under en samtyckesblankett som sedan har lämnats till Högskolan.
Precis som Luo och Wildermuth (2009) så byggde vi vår intervjuguide på de tre typer som beskrevs: essentiella frågor, extra frågor och utforskande frågor. Forskarna förklarade att essentiella frågor fokuserar på själva forskningen, extra frågor kan användas för att
kontrollera hur tillförlitliga svaren är samt för att omformulera essentiella frågor. Utforskande frågor betyder att man ber respondenten utveckla sina svar för att ge mer information om den ursprungliga frågan. Ordningen på frågorna och hur intervjun genomfördes grundade vi på ordningslistan som Robson (2011) presenterar. Han förklarar att man ska hålla sig till fem steg: introduktion, uppvärmning, huvuddelen av intervjun, varva ner och avslut. Vi valde i denna studie att följa dessa fem stegen. Vad som följer är en introduktion om vad varje steg innebär och hur vi har valt att interpretera dem för att bäst passa vår studie.
1.Introduktion
Skribenten presenterar sig, beskriver studien som ska genomföras, går igenom att deras information är konfidentiell och vad det innebär, ser till att respondenterna är okej med att intervjun spelas in och att anteckningar tas.
Detta steg använde vi oss av två gånger: när vi letade respondenter och precis innan inspelningen av intervjun startade. När vi letade respondenter presenterade vi vår studie, förklarade att det var en intervju och att den skulle spelas in, samt att all deras personliga information är konfidentiella. Vi skickade våra intervjufrågor till de respondenter som bad om dem, men tydliggjorde också att frågorna kan genomgå små ändringar innan intervjun.
Vid själva intervjun så upprepade vi allt och gick in mer på detalj för att säkerhetsställa att de
2.Uppvärmning
Starta intervjun med lätta frågor som kan ge en lugnande effekt.
Vi valde att tolka detta steg som något man kan använda både före intervjun för att kallprata och känna av respondenten för att se om vi behövde göra små redigeringar av
intervjufrågorna. Dessa var att ändra ordval eller behöva förklara saker mer ingående för att underlätta för respondenten. Frågorna vi startade intervjun med var namn, utbildning och hur länge respondenten har jobbat på skolbibliotek. Alla var enkla och passade för att lugna respondenten innan vi påbörjade huvudfrågorna.
3.Huvuddelen av intervjun
Denna delen består av majoriteten av frågorna som hanterar studieområdet. Det rekommenderar att ta de frågor som kan antas riskfyllda sist.
Huvuddelen är den stora delen av en intervju och det är också här det kan behövas extra förklaringar från både respondent och intervjuare, så att inga missuppfattningar inträffar. Det är också viktigt att intervjuare är uppmärksam på vilka svar respondenten ger så att rätt följdfrågor kan ställas utan att respondenten känner att hen behöver upprepa sig.
4.Varva ner & 5.Avslut
Enkla frågor för att lugn stämningen som kan ha stigit under huvuddelen. Tack respondenten och säga adjö. Robson varnar däremot att vissa respondenter har en tendens att berätta mer när man är påväg ut. Hur man hanterar detta är upp till skribenten.
I detta fall har vi valt att slå ihop de två sista momenten. Efter intervjun avslutades och inspelningen stoppades så kallpratades det lite med respondenten för att säkerhetsställa att respondenten kände sig bekväm med den intervjun vi hade genomfört. Detta var också då respondenten hade möjligheten att diskutera något vidare och vi såg till att lämna
respondenten utan negativa känslor.
Efter intervjun tog plats så ska forskarna transkribera den inspelade intervjun (Luo &
Wildermuth, 2009). Detta innebär att intervjun överförs från ljud till skift av forskaren.
5.2. Kvalitativ innehållsanalys
I den här studien valde vi att använda kvalitativ innehållsanalys för att kunna presentera och
analysera vår insamlade data. Vi har utgått från metodboken Applications of social research
methods to questions in information and library science av författarna Yan Zhang och
Barbara M. Wildemuth (2017). Kvalitativ innehållsanalys används ofta i kombination med
transkriberade intervjuer. När man använder kvalitativ innehållsanalys vill man veta en
grupps sociala verklighet, men även deras synsätt. I detta fall var det
skolbibliotekspersonalens verklighet och synsätt (Zhang och Wildemuth, 2017).
Enligt Zhang och Wildemuth (2017) är en kvalitativ innehållsanalys en analysmetod som hittar teman och mönster utan att förlora de olika individernas unika uttalanden eller dess kontext och detta gör man genom att inkludera citat från de transkriberade intervjuerna. Detta betyder att en viktig del i metoden är att presentera källorna. Något annat som är viktig enligt Zhang och Wildemuth är att ha ett kodningsschema att följa för att hitta de teman och
mönster som är relevant för studien. Nedanför följer den processen genomförde i vår studie och processen är hämtad från Zhang och Wildemuth, vi modifierade dock den så den passar för vår studie. Något som Zhang och Wildemuth påpekade med kvalitativ innehållsanalys är att man måste vara transparent under hela kodningsprocessen, även om metoden gör det svårt att vara objektiv. Detta kan försvåra det om man vill göra en liknande studie eller vill kolla validitet och reliabiliteten på studien. Något hade i åtanke, som författarna skriver, var att hitta en balans mellan att beskriva och dra slutsatser.
1. Emperiförberedelse
Detta steg går ut på att transkribera de gjorda intervjuerna, vilket beskrivits i stycket om semistrukturerade intervjuer. Något värt att notera är att som transkriberare gör man val om hur mycket man ska inkludera när man skriver ner intervjuerna. Om man till exempel ska ta med pauser, skriva ordagrant eller summera vissa stycken. I ställning med detta har vi försökt till den mån som går att transkribera ordagrant och, om det kändes som det har betydelse, beskrivit om respondenterna tog pauser eller skrattat.
2. Kategorier
I detta steg går man igenom empirin och bestämmer ord, fraser eller en paragraf som har relevans till texten för att kunna rama in de kategorierna som kommer användas i när man väl kodar datan.
3. Bestämma kategorier och skapa ett kodningsschema
Här tas de ord, fraser och paragraf som beskriver de olika fenomenen i texterna, man tittar på sin teori och tidigare forskning. När detta har gjorts, bestäms de kategorier som ska ingå i kodningsschemat. Detta beskrev Zhang och Wildemuth (2017) är ett viktigt steg eftersom man ska försöka att göra ett kodningsschema som är så konsekvent som möjligt eftersom vi är två som kodar, vilket betyder att regler och definitioner för kategorierna till
kodningsschemat blir relevant att skapa.
4. Koda data, dra slutsatser och analysera
I detta steget så kodar man datan efter kodningsschemat. Sedan presenterar man de teman och
5.3. Urval av respondenterna
Vi har använt geografiskt bekvämlighetsurval (Bryman, 2011) när vi valde ut respondenter och eftersom vi är två personer som skriver denna uppsats har de geografiska områdena varit där respektive skribent är uppvuxen. De geografiska områdena är därför Småland och södra Norrland, kommunerna är medelstora till stora. Vi gjorde ursprungligen valet att intervjua hälften var och fyra personer totalt kändes mest praktiskt. Efter att har intervjuat dessa tillät inte tidsramarna att hinna fler. I ett senare skede utökades vi vår respondentgrupp med en person till för att få in mer data. Därför är det slutgiltiga antalet respondenter fem personer.
Målgruppen vi valde är en svår grupp att få tillgång till på grund av att de var både svåra att hitta och att få kontakt med. Till följd av detta hade vi inte särskilt strikta urval, samt inget specifikt urval för kön.
De urval vi ursprungligen hade var att de inte skulle ha en formell utbildning inom biblioteks -och informationsvetenskap och att de skulle något i närheten av 100% tjänst i
skolbiblioteket. Men när vi fick tag på personer som kunde tänka sig vara med, så insåg vi att det inte kommer att funka. De flesta respondenter har därför generellt 50% tjänst i
skolbiblioteket, vilket gjorde att vi fick ändra urvalet om att respondenterna skulle ha 100%
anställning på skolbibliotek. Som tidigare nämnt var det svårt att få tag i målgruppen eftersom många skolor inte har en utvecklad hemsida, alltså inga kontaktuppgifter till skolbibliotekspersonalen eller till den som har ansvaret för skolbiblioteket. Vi fick därför gå via de bibliotekarier vi hade kontakt med och se om de kände några som stämde överens med det urvalet vi hade valt. Utöver det fick vi gå till Kungliga bibliotekets statistiksida (2019) för att leta upp de respektive skolornas statistik och titta på deras årsverken på skolbibliotekarie och årsverken med bibliotekariekompetens. Det hjälpte eftersom då kunde man se
antydningar på att det fanns någon som jobbade på skolbibliotek som inte hade en formell utbildning. Nästa steg var att kontakta rektorn och be dem om kontaktuppgifter till den som jobbade på biblioteket. I vissa kommuner var vi dock tvungna att ringa varje skola i
kommunen för att få ett svar om de hade skolbibliotekspersonal eller inte.
5.3.1 Etiska hänsynstagande
Vi har använt oss av de etiska forskningsprinciperna: informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Vi har varit noggranna
med att alla respondenter skrev på en samtyckesblankett, som handlar om att vi använder
deras svar i vår uppsats och att de hamnar under GDPR. Vilket betyder att alla respondenter
är anonyma och därför har vi fingerat namnen på respondenterna. Men vi har också under
transkriberingen inte skrivit ut de namn som nämns, specifika namn skolor eller ortnamn.
5.3.1.1. Etiska forskningsprinciper
Som nämnts ovan utgår vi från de fyra etiska forskningsprinciper. Vi gick igenom alla fyra med hjälp av Vetenskapsrådet (2002) och beskriva hur vi tar hänsyn till dem.
Informationskravet innebär att vi som forskare måste informera respondenten om vilket syfte vår studie har och hur studien genomfördes. I vårt fall är det intervjuer. De ska få information om att deras deltagande är frivilligt och att intervjun kan avbrytas när som helst. Det är viktigt att vi forskare meddelar respondenten om hur, de uppgifter de ger, kommer användas i studien. Vi har också varit tydliga med att detta är en kandidatstudie på Högskolan i Borås och att studien kommer publiceras. Allt detta genomfördes innan intervjuerna genomfördes.
Då vi utförde en intervjustudie har våra respondenter behövt visa sitt samtycke genom att skriva på en blankett. Samtyckeskravet var behövligt då känslig information samlats in. Då alla våra respondenter är myndiga så behöver vi inte inhämta vårdnadshavares samtycke.
Samtyckeskravet innebär också att respondenten hade rätten att avbryta intervjun när som helst.
Konfidentialitetskravet innebär att all information om respondenterna är antecknade så att en utomstående ej kan identifiera respondenterna. I vårt fall har detta betytt att all information som gör det möjligt att spåra respondenterna, såsom namn/kön/ålder och kommun där de är verksamma, antingen inte specificerade i uppsatsen eller har ändrats för att hindra att
publicering av denna studie leder till negativa konsekvenser för respondenterna. I detta fallet har vi också specificerat, i samtyckesblanketter, vilka känsliga uppgifter som kommer samlas in av oss forskare.
Det sista kravet är nyttjandekravet, vilket betyder att den information som samlas in bara kommer att användas i studien och forskningsändamål. Den enda gången informationen får delas är till andra forskare om de tar samma hänsynstagande till respondenterna som vi har gjort. Att bara använda informationen i forskningsändamål betyder att informationen inte får användas på ett sätt som påverkar respondenterna. Detta kravet har vi meddelat
respondenterna om muntligt innan intervjun genomfördes, det nämndes också i samtyckesblanketten.
5.3.2. Presentation av respondenterna
Carin
Började jobba på skolbiblioteket hösten 2003 och har gått utbildningen bokhandlarlinjen på
Högskolan i Borås där hon fick bland annat kunskap inom litteraturvetenskap,
Cornelia
Har jobbat på skolbiblioteket sen 2016 så detta blir hennes tredje termin som hon avslutar.
Cornelia är utbildad ekonomiingenjör i grunden och har jobbat som det i 10 år som produktplanerare tills fabriken hon jobbade på lades ner. Sedan har hon haft lite mer logistikjobb tills hon blev tillfrågad att börja jobba på skolbibliotek av bekanta. Som hon beskriver själv så “halkade jag in på ett bananskal”.
Eva
Har jobbat på biblioteket sen hösten 2018, så snart har hon jobbat ett helt läsår. Eva har en lärarbakgrund då hon utbildade sig till svenska och so-lärare för årskurserna 1-7, hon tog den examen 1997. Eva har även byggt på sin lärarexamen, vid 1999-2000 fick hon musik
kompetens. Eva har även gått en kurs på Högskolan i Borås på hösten förra året på 7,5 poäng.
Hilda
Har jobbat på biblioteket sen 9 augusti 2018, så hon har jobbat i snart ett läsår. Hilda är utbildad kulturvetare med inriktning litteraturkunskap och blev anställd på skolbiblioteket direkt efter sin examen.
Rune
Rune började jobba lite senare på höstterminen på grund av hans gamla jobb, men nu har han jobbat i två år. Rune har jobbat som skolbibliotekarie innan på lågstadiet men har även jobbat på ett folkbibliotek. Rune har gått en tvåårig utbildning på en musikteaterskola och tagit en kurs på pedagogisk drama på 15 högskolepoäng och har även gått en barn och
ungdomslitteratur kurs på 30 poäng. Rune valde att börja jobba på ett folkbibliotek från
början innan han fick skolbibliotekarie tjänsten och detta för att få mer normala tider.
6. Resultat
Här presenteras resultatet från de gjorda intervjuerna för Carin, Cornelia, Eva, Hilda och Rune. Intervjuerna tog 30-40 minuter att genomföra och de tog plats på respondenternas arbetsplats. Vi försökte att hitta en balans mellan respondenterna så alla fick lika mycket utrymme. Vi hade även tagit i åtanke i resultatet att varva citat med att återberätta
repodenternas svar.
6.1. Rektorers stöttning av skolbibliotekspersonal
Alla fem respondenter tyckte att om de skulle behöva stöttning av deras rektor, så står alltid respektive rektor bakom deras beslut. Däremot varierade det för varje respondent hur mycket rektorn är involverad. Den som hade den mest involverade var Evas eftersom hon bad rektorn om att få sluta som klasslärare och ta över positionen som skolbibliotekarie. Hon beskrev detta om sin rektor:
I det här fallet är det ju jag som har önskat att få den här tjänsten och bara att hon gav mig den var det första stödet att hon bara trodde på idéen. Att det kan vara en idé att få kliva av åt sidan för det här, att jag har fått möjlighet att få tjänsten och utbildningen som jag önskade kring den tid för läroplan och nu kommer jag få ett år till så känner jag att jag har hennes stöd och det är jätteviktigt.
Eva uttryckte att rektorns stöd är viktigt för att fortsätta samarbeta med rektorn och utveckla biblioteket tillsammans, men hon poängterade också att hon på egen hand har utvecklat sin roll i biblioteket. De andra respondenterna tyckte de hade stöd om de behövde det. Både Cornelia och Carin beskrev att rektorn inte lägger sig i och låter biblioteket sköta sig själv.
Hilda beskrev i sin tur att hon tror att rektorn faktiskt inte har så mycket koll på biblioteket men att hon ändå känner att hon får stöttning. Cornelia, Carin och Hilda tyckte inte rektorn behöver involvera sig i verksamheten eftersom den personen har så mycke annat att göra.
Rune berättade att han vänder sig till biträdande rektorn om det är något han behöver hjälp med, det är för att det var hon som anställde honom, vilket ger mer av en naturlig kontakt.
Rune beskrev sin rektor på ett liknande sätt som Hilda; han trodde inte att rektorn inte har full koll på vad biblioteket och skolbibliotekarien gör men att de stöttar som mycket som de kan.
Rune berättade också att hans rektor inte är involverad i skolbiblioteket utan överlåtit det till
honom, vilket Rune har tyckt är bra och visat tillit. Sen har bibliotekariechefen visat intresse
över att skolans bibliotek ska tillhöra kultur och fritidsnämndens ansvarsområde, vilket skulle
göra bibliotekariechefen till Runes chef. Detta innebär att han skulle få en chef som har full
insyn på vad ett skolbibliotek är och vilka tjänster man kan förvänta sig. Men Rune var
tveksam hur det skulle se ut praktiskt, vilka konsekvenser det skulle få för skolbiblioteket och
om det skulle innebära mindre tid eller tjänst på skolbiblioteket.
6.2. Utbildning och erfarenheter
Vi frågade våra respondenter om de har fått någon slags introduktion när de skulle tillträda tjänsten. Cornelia berättade att hon fick gå med den tidigare biblioteksassisten men hon beskrev det som en kort period på ungefär två veckors tid. Carin berättade att hon inte fick någon introduktion utan fick träffa den personen som hade tjänsten innan i 30-60 minuter, efter det fick hon lista ut allt själv men en kollega hjälpte till att visa rutinerna. Eva beskrev att hon inte heller fick någon introduktion eftersom det var hon tillsammans med rektorn som skapade tjänsten. De bestämde dock att Eva skulle läsa de lagar och förordningar som gällde för skolbiblioteket men också att de kurser om skolbibliotek som hon gick blev en del av hennes introduktion. Hilda beskrev att hon skulle ha fått en introduktion men den som hade tjänsten tidigare blev tyvärr sjukskriven efter en dag av introduktion, så Hilda berättade att hon fick lista ut det mesta själv. Rune beskrev att han fick två dagar på skolan innan han började sin tjänst och då träffade han den gamla bibliotekarien som visade honom lite av yrket och verksamheten. Men detta går vi djupare i kapitel 6.6. Bemannad personal.
Vi intervjuade de fem respondenterna angående om de hade blivit erbjudna
påbyggnadskurser som skolbibliotekspersonal. Bara Eva hade fått en sådan vidareutbildning, hon tog en kurs på 7,5 poäng som handlade om samarbeten inom skolbibliotek som gavs vid Högskolan i Borås. Eva berättade att hon och hennes rektor varit på konferens angående skolbibliotek. Carin beskrev att hon har gått någon kurs vid huvudbiblioteket och sedan har hon blivit erbjuden andra kurser. Hon beskriver att hon letar fram kurserna själv, då rektorn inte gör det. Däremot upplever hon att rektorn var positivt inställd till de kurser Carin föreslog. Cornelia beskrev att det onödig för henne att få fortsättningskurser eftersom det redan fanns en utbildad bibliotekarie och de kompletterar varandra. Dock har de funderat och resonerat kring vidareutbildning men de har inte tyckt att det är relevant för Cornelia att fortbilda sig då hon är biblioteksassistent, inte skolbibliotekarie. Istället har hon fått utbildning mer riktad till mot andra tjänst som skoladministratör. Hilda har en liknande erfarenhet, vilken hon beskrev på följande sätt:
Ähm [funderar]. Bara sådana här dagsutbildningar i typ fakturasystem och liksom sånt jag behöver kunna för att möta det administrativa. Men ingen vidareutbildning som hjälper mig som bibliotekarie i det jag gör utöver typ att attestera fakturor, å lära mig intranätet.
Rune har inte blivit erbjuden påbyggnadskurs inom sin yrkesroll men ingen har stoppat honom heller. Han funderade på att utbilda sig till bibliotekarie, men högskolan som erbjöd programmet lade ner programmet innan han hann gå utbildningen. Rune har nyligen gått en kurs om barn- och ungdomslitteratur på 30 poäng på distans mot Linné universitetet.
Något alla de fem respondenter höll med om är att deras tidigare erfarenheter har hjälpt dem i
biblioteksyrket.
Eva beskrev hur hennes lärarbakgrund har varit till stor fördel eftersom hon är van att planera undervisning och även hur hon ska förhålla sig till elever, med det menas att hon lätt kan ta hand om en grupp elever själv. Hon känner att hon kan etablera sig själv som ledare och vet hur hon ska fördela ordet. Hon beskrev att hålla i undervisning är väldigt lätt för henne, men att någon som inte har samma bakgrund kan tycka det är svårt. Hon fortsatte med att säga att alla har olika kunskaper och vissa behöver hon kompensera för. Eva beskrev också att om hon inte hade varit lärare innan så hade hon haft den svårare med undervisningen och hon kan tänka sig att samarbete med de andra lärarna hade blivit ytterst viktigt.
Carin beskrev att hennes jobb i bokhandel har hjälpt henne i sin yrkespraktik genom hantering av böcker. Cornelia beskrev hur logistikjobb har hjälpt henne mest eftersom hon arbetade som produktionsplanerare så jobbade hon med att organisera och arrangera, vilket hon även gör i biblioteket. Hon har även jobbat på IKEA och där lärde hon sig hur man ska bemöta människor och det tycker hon är en viktig del i att jobba i ett skolbibliotek att i detta fall kunna möta eleverna. Hilda beskrev att hon inte har så mycket erfarenhet eftersom det första jobbet som nyexaminerad är som skolbibliotekarie. Det hon har är att hon har skrivit recensioner specifikt för barn- och ungdomsböcker som frilansare. Hilda har även jobbat som au pair och där fick hon undervisa i engelska för barnen hon tog hand om.
Jag har övat på den pedagogiska biten när jag var au pair [...]. Då kunde jag testa vad som funkar eller inte funkar när man lär ut.
Hilda beskrev även att hon har jobbat inom hemtjänsten och beskrev även den som en nyttig erfarenhet för man lär sig lite hur man ska hantera människor i stressiga situationer.
När Rune har jobbat för folkbiblioteket fångade verksamheten upp hans tidigare erfarenheter eftersom han var utbildad inom teater, dans och drama. I den tjänsten som han hade fick han boka pedagoger, författare till skolorna, föreställningar inom dans, teater och sång. Detta eftersom alla 9:or skulle få uppleva någon sorts kulturupplevelse innan de gått ut ur nian. Nu på skolbiblioteket så är det mycket av den erfarenhet av att ha jobbat på ett folkbibliotek tidigare som blir nyttigast. Rune beskrev att sin bakgrund inom den estetiska världen inte tar så mycket plats i den verksamheten han är i nu, men han skulle kunna implementera den om han så ville.
6.3. Svårigheter och möjligheter
Alla fem har saker som de tycker är svårt, Eva tycker det är svårt att anpassa boksamtal, källkritik och informationssökning beroende på vilken klass hon undervisar. Eva förklarade att de äldre klasserna kan hon bättre eftersom hon har jobbat som lärare men med
förskoleklasser är hon mer osäker hur hon ska anpassa undervisningen. Ännu en svårighet
kan vara bra men om den passar att läsas högt vet man inte. Rune tycker det är svårt att motivera elever till att läsa speciellt på högstadiet där det oftas är en chargång att inte tycka om att läsa eller gilla böcker. Rune tycker därför att han ifrågasätter sin yrkesroll i
förhållande till de som är utbildade och hur de skulle hantera ett sådant problem som han beskriver det själv
Det här med att inte vara utbildad, jag vet ju egentligen inte vad jag borde veta om man säger så, vilken kunskap är det som jag borde ha som jag inte har.
Även Carin tycker det är svårt att motivera och intressera eleverna eleverna att läsa eftersom hon har svårt att få tid för boksamtal. Hilda beskrev en svårighet att hålla ljudnivån nere och få dem att lyssna:
Att få dem att lugna ner sig och att lyssna kan vara väldigt svårt. Ähm, de kan komma
inspringandes, tjutandes och kastandes skor. Jag har haft snöbollskastning här inne. Det var en som försökte klättra upp på en bokhylla, jag blev livrädd att den skulle välta. [...] Jag känner ett ansvar gentemot de som sitter här och vill ha det lugnt när de läser eller pluggar.
Hilda berättade att hon får agera som ordningsvakt ibland och det är en del av yrkesrollen som hon tycker är jobbig, en del elever kan till och med bli avstängda från biblioteket om de inte lyder ordningsreglerna. Cornelia beskrev svårighet att elever frågar efter böcker som kräver informationssökning eller om de vill ha boktips så hänvisar hon gärna till sin kollega som är utbildad bibliotekarie. Cornelia berättade även en svårighet i att inte kunna göra tillräckligt för eleverna när de till exempel är ledsen eller nedstämd. Men hon tycker det också är en stor möjlighet och en viktig funktion.
[...] en otrolig viktig funktion som man inte tänker på. Vi är ju en vuxen på skolan som inte är lärare som inte har en dömande roll mot eleverna. Vi pratar väldigt mycket med elever som behöver prata, som inte är en lärare som sätter betyg på dom som inte är en skolsköterska som är tvingad att dokumentera och sådär. Det är viktig funktion att bara vara och bara finnas här, det är bara vi och vaktmästare som har dom rollerna också och det kan ju ibland vara lite svårt också. Jag har ju inga problem att prata med skolungdomar men just när man ser att dom är ledsen och sådär skulle man vilja kunna göra mer men oftast räcker det med att bara vara också.
Hilda beskrev också de möjligheter de har på hennes och det är hennes pedagogiska
verksamhet där hon sitter och läser med de som har det svårare, hon tycker det är så givande att få se de elever utveckla eller när hon lyckas få en elev som inte tycker om böcker att börja läsa och börja läsa för läslusten skull. Så här förklarade hon det:
Jag tycker om den pedagogiska delen. Jag har alltid tyckt att det är kul. Jag tycker det är fantastiskt kul när man ser att läsgrupperna ger resultat, när det lossnar för eleverna. Jag har fått någon att börja läsa mer frivilligt. Att det går från att de tycker att det är fruktansvärt
hemskt att gå på lästräning till att de tycker att det är kul att läsa. Det är så otroligt givande.
Jag brinner för läsning och läsfrämjande
.
6.4. Kontaktnät
Tre av fem respondenter beskrev kontaktnät som något väldigt positivt som de har en stor nytta av, dessa tre är Cornelia, Hilda och Rune. Cornelia berättade att innan hon började jobba på biblioteket var det bara bibliotekarierna som hade kontakt med varandra. Cornelia började att funderar på varför inte biblioteksassistenterna också skulle kunna ha kontakt med varandra. Hon hade i och för sig en kollega som var utbildad bibliotekarie samt andra
kollegor på skolan, men det var ingen som har samma jobb som henne. Cornelia menar att det blev ensam och det var något som de andra, med samma jobb kände. Därför startade Cornelia upp samarbetet mellan biblioteks assistenterna inom de kommunala gymnasieskolorna.
Så då började vi träffas, vi träffas inte riktigt en gång i månaden men näst intill en gång i månaden. Träffarna är till för att utbyta ideer, hur gör ni?, hur jobbar ni ihop?, vi byter boktips, vad som är populärt nu och sådär. Det blir mycket lättare nu när vi har lärt känna varandra för då är det lättare att hjälpa till.
Så här beskrev Hilda det:
[...]Vi har mycket mailkontakt. Vi ber varandra om hjälp och tips, och lånar böcker av varandra. Vi träffas på skolbibliotekarie-träff, varannan var tredje månad. Då fikar vi, pratar, planerar samarbeten, byter tips, tankar och funderingar kring saker vi gör i vårt arbete. Min skola ligger väldigt nära gymnasieskolan. Så jag träffar dem mer än vad jag träffar de andra som är längre bort. Utbytet vi har mellan varandra betyder mycket. Det finns också en
maillista för skolbibliotekarier i hela Sverige. Den tycker jag är suverän. För där kan man läsa olika diskussionstrådar, där de diskuterar saker som är väldigt relevanta och aktuella.
