Arkivkonstperspektiv på digitalisering av arkiv

(1)

digitalisering av arkiv

En fallstudie av Thielska Galleriets

digitaliseringsprojekt för arkiv och konstsamling

Av: Kajsa Sandström

Handledare: Rikard Friberg von Sydow

Södertörns högskola | Institutionen för historia och samtidsstudier Kandidatuppsats 15 hp

Arkivvetenskap | Vårterminen 2020

(2)

Södertörns högskola Alfred Nobels allé 7 141 52 Huddinge Arkivvetenskap

(3)

Abstract

Since the turn of the millennium an extensive digitalisation of the European cultural heritage has been underway. The aim is to make the common cultural heritage accessible to everyone and promote developments in education, tourism and the creative industry, among others. Historically, archival documents and works of art have been closely related as archival documents has served as a proof of an artworks history and autheticity, its’ provinance. Since the turn of the millennium the archive has become a recurring theme in contemporary art. Informed by post structuralist theories of the archive as both a material place and a structure for power and history.

In this paper the relation between archival documents and artworks are being examined. By studying the digitalisation project of Thielska Galleriet in Stockholm the aim is to answer how documents of Richard Bergh’s letter archive, preserved at Thielska Galleriet, are being affected when made digitally available together with the museum’s art collection. The study is framed by the archive science theory the

accessparadigm. Occuring at the turn of the 21^st century the paradigm correlated with the change from paper to digital information storage, changing the focus of the

archive from custody to access. The analysis is taking an interdisciplinary approach in relation to the concepts provenance and authenticity, established in both archive science and art history and is further framed by the art historical dissertation The Archive Art Phenomenon: History and Critique at the turn of the Twenty-First Century by Sarah Callahan (Stockholm University 2018).

The case study shows that the relation between archival documents and artworks at Thielska Galleriet has been blurred in different ways historically. Though faithful to concepts of provenance and authenticity, the digitalisation project faced some challenges regarding how the status of some archival documents changed when registered in correlation with the art collection in the database. Seen through the lens of the Archive Art Phenomenon, archival documents might be considered artworks if they are conceptualised as such. Access to the digitalised archives and art collection of Thielska Galleriet opens up for considering the archival documents in new ways.

The use of Richard Berghs letter archive in artistic work and processes is one such potential.

Keywords: digitalisation, archive art, access paradigm, authenticity, provenance

(4)

Inledning ...………..s. 1 Bakgrund……….……….s. 3 Syfte och frågeställningar………….………...………s. 4 Metod……….………..…………....s. 4 Material……….…………..……….…s. 7 Teori……….…………...………….s. 8 Centrala begrepp……….…………...………..s. 11 Disposition……….………...………...s. 16 Forskningsläge……….s. 18

Arkivkonstfenomenet..……….s. 21

Fallstudie A………...s. 27 Fallstudie B………..s. 32 Analys fallstudie A..……….s. 36 Resultat fallstudie A……….s. 37 Analys fallstudie B………..……….s. 39 Reflektion utifrån litteraturstudien och

arkivkonstfenomenet……….s. 40

Resultat fallstudie B………..s. 42 Slutdiskussion………...s. 44 Käll- och litteraturförteckning………..s. 46

(5)

1 Den digitala teknikens utveckling har de senaste två decennierna genomsyrat

samhället på alla plan och i hög takt förändrat grunden för hur information skapas, sprids och används. Sedan millennieskiftet pågår en omfattande digitalisering av det europeiska kulturarvet. Den digitala plattformen Europeana har sedan 2005 samlat in och tillgängliggjort digitaliserat material från över 3700 museer, bibliotek,

konstsamlingar och arkiv inom den Europeiska Unionen. Syftet är att tillgängliggöra det gemensamma kulturarvet för vidare användning samt främja utvecklingen inom bland annat utbildning, turism och den kreativa industrin.¹ I Sverige utvecklade den statliga ABM-sektorn (arkiv, bibliotek och museer) mellan år 2012- 2015 en plan för hur analoga samlingar, bibliotek och arkiv ska tillgängliggöras digitalt för

allmänheten. Genom lagen om vidare utnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, PSI-lagen, ska ABM-sektorn sedan 2015 även tillgängliggöra det digitaliserade materialet på ett sätt som gynnar vidare användning och företagande, vilket även speglar Europeanas uttalade syfte.² Det handlar således om att göra kulturarvet tillgängligt för alla, oavsett bostadsort eller andra begränsningar, vilket ytterst är en demokratifråga.³ Samtidigt som digitalisering av arkivmaterial och samlingar leder till större tillgänglighet, förändras även hur arkivmaterial används, upplevs och uppfattas. Enligt det statligt ägda museet Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm har digitaliseringen skapat nya möjligheter inom den egna verksamheten.

Genom nya arbetssätt och samarbeten och effektivare processer för verksamhetens genomförande har de tekniska verktygen bidragit till att information sätts samman på nya sätt, används i nya sammanhang och för fler syften.⁴ Digitaliseringen av den statliga kulturarvssektorn förändrar även landskapet för privata aktörer. Att tillgängliggöra privata samlingar och arkiv digitalt har blivit nödvändigt för att

synliggöra sin verksamhet, attrahera forskare, nå ut till en ny publik liksom delta i den

1 ”Europeana - a European cultural heritage platform for all”: https://ec.europa.eu/digital-single- market/en/europeana-european-digital-library-all (2019-03-03).

2 ”Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen”:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2010566-om- vidareutnyttjande-av-handlingar_sfs-2010-566 (2019-03-03).

3 ”Tryckfrihetsförordningen, Svensk författningssamling (1949:105), 2 kap. 1 §.”:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/

tryckfrihetsforordning-1949105_sfs-1949-105 (2019-03-03).

4 ”Plan för digitalisering och tillgänglighet - Enligt regeringsuppdrag (Ku11.215)”: http://

www.digisam.se/images/docs/planerna/Nationalmuseum_Plan-digitalisering_och_tillgnglighet.pdf (2019-03-03).

(6)

samtida utvecklingen på området.

Mellan år 2018- 2020 pågår ett digitaliseringsprojekt av konstsamling och arkiv på Thielska Galleriet i Stockholm. Syftet är att svara mot ett ökande intresse för vilka motiv som ligger bakom formandet av en konstsamling, hur privata samlare kan leva vidare genom museernas narrativ och den specifika form av emotionell närvaro som en besökare kan känna i ett museum som en gång i tiden var ett privat hem.

Digitaliseringen bildar således en infrastruktur som både svarar mot, och inspirerar till, ett nyskapat intresse för Thielska Galleriets historia, dess samlingar och arkiv.⁵ Parallellt med tillgängliggörandet av det europeiska kulturarvet digitalt, som pågått sedan millennieskiftet, har det inom konsten uppstått ett fenomen bestående av konstnärer som på olika sätt använder sig av arkiv i konstverk och konstnärliga processer. I avhandlingen The Archive Art Phenomenon: History and Critique at the turn of the Twenty-First Century (2018) beskriver konsthistorikern Sara Callahan hur arkivet blivit ett begrepp inom samtida bildkonst. Arkivkonstfenomenet definieras av Callahan dels genom exempel på konstverk som består av arkivmaterial, dels bidrar med ett arkiv-perspektiv på tidigare konstnärers verk och processer och dels verkar utifrån en förståelse av arkivet som begrepp och immateriell struktur. I relation till det sistnämnda exemplet kan arkivkonstfenomenet förstås utgöra en förlängning av det konstvetenskapliga begreppet institutionell kritik. Sammantaget visar Callahan i sin avhandling hur arkivets föremål, metoder, diskurser och institutioner idag utgör en integrerad del av samtidskonsten.⁶

I den här uppsatsen vill jag undersöka hur digitisering (digitalisering) och digitalt tillgängliggörande av arkiv och konstsamlingar påverkar arkivdokumentens status.

Kontexten för undersökningen är Thielska Galleriets digitaliseringsprojekt. Studien avgränsas till digitaliseringen av konstnären och museiintendenten Richard Berghs brevarkiv som bevaras på Thielska Galleriet. Analysen fokuseras genom en fördjupad beskrivning av begreppen proveniens och autenticitet vilka båda är förankrade inom arkivvetenskap och konstvetenskap, liksom det arkivvetenskapliga begreppet

arkivkonstfenomenet.

Vad händer med arkivmaterialet när det tillgängliggörs tillsammans med och på samma villkor som konstverken ur samlingen?

5 Projektbeskrivningen för Thielska Galleriets digitaliseringsprojekt.

6 Callahan, Sara The Archive Art Phenomenon: History and Critique at the Turn of the Twenty-First Century, Academic dissertation for the Degree of Doctor in Philosophy in Art History at Stockholm University, 2018, s. 1f.

(7)

Bakgrund

Thielska Galleriet, beläget längst ut på Djurgården i Stockholm, är ett konstmuseum som skapades runt finansmannen och konstmecenaten Ernest Thiel. Huset ritades av arkitekten Ferdinand Boberg i början av 1900 talet och syftade till att inrymma den Thielska familjen liksom det skulle vara ett galleri för Ernest Thiels konstsamling, som växte fram perioden 1880- till 1920-talet.⁷ Konstsamlingen består av cirka 900 målningar, skulpturer och etsningar av framförallt skandinaviska

sekelskifteskonstnärer som Bruno Liljefors, Edvard Munch, Eugène Jansson, Carl Larsson, August Strindberg och Anders Zorn men även verk av de franska

konstnärerna Auguste Rodin, Paul Gauguin och Henri Toulouse-Lautrec. Därtill finns en samling av konsthantverk, möbler och designföremål från sekelskiftet. Fram till 1924 var huset och samlingarna i Thiels ägo. År 1925 köpte svenska staten

byggnaden med tillhörande konst och inventarier och 1926 öppnade museet för publik. Både hemmet och samlingarna är bevarade i stort sett ursprungligt skick. På nedre plan har ett galleri för temporära utställningar öppnats i vad som ursprungligen var familjens sovrum. Det före detta storköket med pigkammare utgör idag restaurang och café.⁸

Till museet hör två arkiv: Ernest Thiels brevsamling och konstnären Richard Berghs brevsamling. Thiels arkiv kom till museet efter hans död 1946 och innehåller brev från konstnärer och författare, tidningsartiklar, fotografier och

anteckningsböcker samt ritningar över konstens ursprungliga placering i huset.

Richard Berghs arkiv donerades till museet 1990 och består av konstnären och hans hustru Gerda Berghs brevsamling, skissblock, anteckningsböcker, fotografier med mera.⁹ Konstsamling och arkiv håller för närvarande på att digitaliseras och kommer våren 2020 att tillgängliggöras genom en digital plattform på Thielska Galleriets hemsida. Plattformen planeras rikta sig till professionella forskare och en allmänhet intresserad av konsthistoria, museologi, utställningskuratering, ekonomisk historia, litteraturhistoria och kulturstudier.¹⁰

Mellan mars till maj 2019 tog jag del av Thielska Galleriets digitaliseringsprojekt under en sammanlagt fem veckors praktik som ett led i min utbildning till arkivarie.

7 ”Om Thielska”: https://www.thielskagalleriet.se/om-thielska/ (2019-03-16).

8 ”Om Thielska”: https://www.thielskagalleriet.se/om-thielska/ (2019-03-16).

(8)

Min roll som praktikant utgör en av utgångspunkterna för uppsatsens fallstudie.

Genom praktiken befann jag mig i museets kontext och hanterade arkivmaterial som hade varit svåröverblickbart utan den pågående digitaliseringen. Jag fick således en unik inblick i digitaliseringsprojektet liksom i museets konstsamling och arkiv. Hur min egen medverkan i digitaliseringsprojektet inverkar på denna studie utvecklas vidare under rubrikerna Metod och Material.

Syfte och frågeställningar

Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt arkivdokument i Thielska Galleriets arkiv påverkas av att tillgängliggöras i en digital plattform tillsammans med galleriets konstsamling. Analysen utgörs av en reflektion utifrån begreppen autenticitet och proveniens. Tidigare forskning har visat att arkiv och konst är nära sammanlänkade såväl historiskt, ekonomiskt som diskursivt. I min uppsats bidrar jag med ett nytt perspektiv på hur arkivdokumentens status påverkas genom att analysera resultatet i relation till det samtida arkivkonstfenomenet.

För att undersöka syftet utgår jag från följande frågeställningar:

1. Hur bevaras arkivdokumentens autenticitet och proveniens när Thielska Galleriets arkiv tillgängliggörs digitalt?

2. Hur påverkas arkivdokumenten av att tillgängliggöras tillsammans med konstsamlingen i den digitala plattformen?

Fråga nummer två kommer att analyseras utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv genom konsthistorikern Sara Callahans begrepp arkivkonstfenomenet i avhandlingen The Archive Art Phenomenon - History and Critique at the Turn of the Twenty-First Century (2018).¹¹

Metod

Uppsatsens metod utgörs av en kvalitativ fallstudie av Richard Berghs brevarkiv som ingår i Thielska Galleriets digitaliseringsprojekt. Den kvalitativa forskningsmetoden passar när det handlar om att få en djupare förståelse av ett fenomen. Metoden är iterativ, vilket innebär att analysen börjar med det första insamlade materialet och

11 Callahan 2018, s. 1f.

(9)

fortsätter utvecklas kontinuerligt under processens gång.¹² Genom att syntetisera en bild av fenomenet som undersöks framträder relationer och länkar mellan fenomenets olika aspekter. Resultat och analys bygger till stor del på forskarens egen tolkning och beslut gällande vilka slutsatser som kan dras.¹³ Under min praktik i Thielska

Galleriets digitaliseringsprojekt fick jag en god inblick i digitaliseringens olika steg, liksom jag hanterade både analogt och digitiserat arkivmaterial. Erfarenheten från praktiken har bidragit till studiens utformning och analysen har växt fram

kontinuerligt under praktiken och arbetet med uppsatsen.

Insamling av data har skett genom observation, som i sin tur lade grunden för en kvalitativ intervju med en av projektets ledare. För att undersöka hur statusen på arkivdokument ur Richard Berghs brevarkiv förändras genom att tillgängliggöras digitalt ville jag ta reda på vilka beslut och tankar som låg till grund för arbetets metod och process. Kvalitativa intervjuer utmärks av att forskaren ställer enkla och raka frågor som därigenom kan ge komplexa och innehållsrika svar.¹⁴ Metoden ger ett rikt material ur vilket forskaren kan urskilja skeenden, mönster och åsikter.¹⁵

Författarna Guillemin & Gillam beskriver hur forskaren i mötet med studiens

deltagare behöver förhålla sig humant och lyhört samtidigt som denna behåller sin roll och sitt ansvar för situationen.¹⁶ Erfarenheten från praktiken gav mig ett på samma gång inifrån- och utifrån perspektiv i intervjusituationen. Kunskapen från projektet hade exempelvis betydelse för vilka följdfrågor jag ställde, liksom personen jag intervjuade visste vilken kunskap jag redan hade. Rollen som forskare innebar även en förskjutning från min roll som praktikant då det under intervjun var jag som ansvarade för den intervjuade.¹⁷ Jag har under intervjun strävat efter ett reflexivt förhållningssätt genom att göra mig medveten om hur min dubbla roll som författare av studien och praktikant i projektet inverkade på intervjusituationen.¹⁸

Intervjun tog plats i Thielska Galleriets konferensrum. Ett på förhand utformat intervjuschema ringade in områden gällande proveniens, autenticitet och

gränsdragningen mellan arkivdokument och konstverk och tjänade som struktur för

12 Pickard, Alison Jane Research methods in informations, elektronisk utgåva, 2:a uppl., London:

Facet, 2013 (2007) s. 302.

13 Pickard 2013, s. 289.

14 Trost, Jan Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, Lund, 2014 (1993), s. 32.

15 Trost 2014, s. 25.

16 Guillemin, Marilys & Gillam, Lynn, “Ethics, Reflexivity and Ethically Important Moments in Research” Qualitative Inquiry, 04/2004, Vol.10 (2), s. 264f.

17 Trost 2014, s. 91ff.

18 Guillemin & Gillam, 2004, s. 274f.

(10)

samtalet.¹⁹ Intervjun, som tog cirka 35 minuter, spelades in och transkriberades därefter till cirka tio sidor text.²⁰ Inför intervjun redogjorde jag för studiens syfte och frågeställningar.²¹ Jag informerade om att deltagandet var frivilligt och att deltagaren när som helst kunde välja att avbryta sin medverkan.²² Vidare meddelade jag att källmaterialet inte kommer att delas utanför studien och att deltagaren i uppsatsen skulle vara anonymiserad. Anonymiseringen begränsas av att det framgår att studien handlar om Thielska Galleriets digitaliseringsprojekt, vilket jag även påpekade. På deltagarens begäran mejlades frågorna ut före intervjutillfället. Deltagaren fick även möjlighet att se och kommentera svaren i den transkriberade intervjun. Jag hoppas att den färdiga studien kommer att vara av intresse för alla medverkande i Thielska Galleriets digitaliseringsprojekt.²³

Uppsatsen tar ett tvärvetenskapligt grepp mellan arkivvetenskap och konstvetenskap och behandlar hur tolkning av arkivdokument påverkas av att tillgängliggöras tillsammans med en konstsamling. Det handlar således om två fält som möts, konstvetenskap och arkivvetenskap. Livia Iacovino beskriver hur arkivvetenskaplig forskning med fördel kan bedrivas tvärvetenskapligt.²⁴

Tvärvetenskaplig forskning innebär att metoder, paradigm och begrepp från olika fält representeras i forskningsmodellen.²⁵ I denna uppsats analyseras frågeställningarna utifrån den arkivvetenskapliga teorin om accessparadigmet och det

konstvetenskapliga begreppet arkivkonstfenomenet. Resultatet reflekteras vidare genom begreppen autenticitet och proveniens, vilka är förankrade inom både

arkivvetenskap och konstvetenskap. I en fördjupad begreppsbeskrivning redovisar jag hur diskurserna runt dessa begrepp ser ut inom respektive fält. I studien sammanför jag mina kunskaper från arkivvetenskap och konstvetenskap. Jag hoppas därmed dra nytta av bredden i mina kunskaper med förhoppningen att resultatet kan vara av intresse för båda fälten.²⁶

Studien föregicks av en undersökning av forskningsläget. Utifrån sökorden värde, autenticitet, konst, arkiv, konstsamling, value, authenticity, art, archive, art collection

19 Trost 2014, s. 71f.

20 Trost 2014, s. 74f.

21 Forskningsetiska principer, Vetenskapsrådet, s. 7ff.

22 Forskningsetiska principer, Vetenskapsrådet, s. 9 f.

23 Forskningsetiska principer, Vetenskapsrådet, s. 15.

24 Iacovino, Livia “Multi-Method Interdisciplinary Research In Archival Science: The Case Of Recordkeeping, Ethics And Law”, Archival Science (2004) 4: s. 267.

25 Iacovino 2004. S. 271f.

26 Iacovino 2004, s. 284.

(11)

fann jag litteratur som belyste relationen mellan arkivdokument och konstverk i databaserna Söderscholar, Libris, Diva, Lisa och Google Books. Callahans avhandling om arkivkonstfenomenet svarade an till mitt intresse för relationen mellan konst och arkiv och avhandlingen bidrog till formuleringen av uppsatsens andra frågeställning.

Bland kurslitteraturen fann jag teorin om det arkivvetenskapliga accessparadigmet av Angelika Menne-Haritz. Utifrån litteraturen, arkivvetenskaplig teori, kvalitativ intervju, material och observation under min praktik lades grunden för uppsatsens analys och slutsatser.

Material

Artiklar och forskning som på olika sätt behandlat relationen mellan konst och arkiv utgör en diskursiv bakgrund för uppsatsens fallstudie. I Tainted Archives: Art, Archives, and Authenticity (2007) beskriver Rodney G.S. Carter hur arkivmaterial alltid varit av avgörande betydelse för att säkerställa en tavlas autenticitet och härkomst (proveniens) och därmed dess konsthistoriska och ekonomiska värde.

Artikeln beskriver en konstskandal. En stor mängd förfalskade konstverk såldes genom att bedragarna lyckades föra in förfalskade arkivdokument i prominenta

museers arkiv över hela Storbritannien.²⁷ I artikeln The Archive of Place and Land Art as Archive: A Case Study of Spiral Jetty (2017) beskriver Elisabeth England hur dokumentation och arkivmaterial i sig utgör en betydande del av Robert Smithsons konstverk Spiral Jetty från 1970.²⁸ Konsthistorikern Sara Callahan beskriver i avhandlingen The Archive Art Phenomenon - History and Critique at the Turn of the Twenty-First Century (2018) hur arkivet sedan millennieskiftet tagit plats inom den samtida konstens diskurser och praktiker. Arkivkonstfenomenet består dels av konstverk som hämtat material ur arkiven, dels bidrar med ett arkivperspektiv på tidigare konstverk, dels konstverk som förhåller sig till arkivet som begrepp, immateriell struktur eller institution.²⁹

Den kvalitativa studiens material utgörs dels av internt arbetsmaterial från min praktik i Thielska Galleriets digitaliseringsprojekt våren 2019. Materialet består av projektbeskrivning, två arkivförteckningar, en manual för registrering i den digitala

27 Rodney G.S. Carter, ”Tainted Archives: Art, Archives, and Authenticity”, Archivaria 63 (Spring 2007) s. 75-86.

28 England, Elisabeth The Archive of Place and Land Art as Archive: A Case Study of Spiral Jetty, The American Archivist, Volume/issue 80/2 2017, p. 336-354.

29 Callahan, 2018, s. 1f.

(12)

plattformen Museum Plus, liksom egna anteckningar. Fördjupad insamling av data har skett genom en kvalitativ intervju med en ledande person inom

digitaliseringsprojektet. Intervjun, som spelades in och transkriberades, har

tillsammans med det interna arbetsmaterialet utgjort det huvudsakliga underlaget för studiens resultat. (Intervjuschema bifogas uppsatsen som Bilaga 1.)

På internet fann jag bakgrundsinformation gällande politiska riktlinjer för digitaliseringen av kulturarvet i Sverige och internationellt. Genom Thielska Galleriets hemsida och den interna projektbeskrivningen läste jag om kontexten för digitaliseringsprojektet, samlingarna och arkiven.

Teori

Fallstudien analyseras utifrån arkivteoretikern Angelika Menne-Haritzs teori om accessparadigmet.³⁰ I artikeln Access- the reformulation of an archival paradim (2001) beskriver Menne-Haritz hur det i millennieskiftets politiska och sociala kontext, när före detta socialistiska stater öppnade upp sina arkiv för medborgarna samtidigt som nya informationsteknologier gjorde intåg i det sociala livet, uppstod ett paradigmskifte i förståelsen av arkivet. Från synen på arkivet som plats för förvaring och bevarande av minne (custody) till synen på arkivet som tillhandahållande av historiskt råmaterial och minnet i sig som en rekonstruktion utifrån nuet (access).

Genom att uppfatta arkivet som en institution som både förhindrar glömska och förbereder oss inför framtiden placerar accessparadigmet arkivet i samtiden. Med fokus på tillgängliggörande förhåller sig arkivet inom accessparadigmet neutralt till hur arkivmaterialet används. Arkivariens roll blir att tillhandahålla infrastruktur, faciliteter och hantering av arkivmaterial, utan att själv tolka informationen. För att svara mot samhällets utveckling behövde arkiven således bli serviceinriktade, kompetenta och professionella.³¹

Menne-Haritz beskriver hur internet vid millennieskiftet erbjöd nya möjligheter att presentera och tillgängliggöra arkivmaterial. Utöver att tillgängliggöra traditionella sökvägar som arkivbeskrivningar och arkivförteckningar online kunde nya typer av introduktioner och exempel ur arkivens innehav presenteras på hemsidor och internetportaler även länka samman arkivtjänster till en helhet. Snarare än en syn på

30 Menne-Haritz, Angelika ”Access – the reformulation of an archival paradigm”, Archival Science 1:2001, s. 57-82.

31 Menne-Haritz 2001, s. 59.

(13)

informationen som sann eller falsk beskriver accessparadigmet informationen som öppen eller stängd. Öppna arkiv tillgängliggör informationspotential snarare än lagrar information. Den som söker efter information i ett öppet arkiv ska kunna förstå vilka källor som finns att tillgå men själv ha kunskap om hur information kan utvinnas ur dessa. Den arkivvetenskapliga utmaningen inom accessparadigmet blev enligt Menne- Haritz att frambringa nya redskap och koncept som hjälper forskaren att orientera sig i materialen.³² Medan tidigare paradigm inom arkivvetenskapen fokuserat på metoder för bevarande av fysiska objekt inom säkert förvar, visade den digitala utvecklingen vägen för en ny syn på bevarande med fokus på materialens informationspotential.

För att behålla informationens potential och trovärdighet är det nödvändigt att bevara informationen inom det sammanhang i vilket den skapades. Var informationen bevaras och i vilken fysisk form, utgör inom accessparadigmet en praktisk fråga snarare än en arkivteoretisk princip eller metodologi. Access handlar inte om att anpassa beskrivningar och presentationer utifrån en tänkt användare. Endast forskaren vet vilka frågor som är relevanta att besvara och alla metoder som leder till att

sökbarheten ökar är användbara. Således orienteras accessparadigmet helt gentemot användaren.³³

För uppmärkning av digital information finns det en uppsjö av standarder att tillgå.

Standarder syftar till att reglera och underlätta utbytet mellan olika arkiv och

användare. Problemet med standarder är enligt Menne-Haritz att de inte tar hänsyn till vad som fungerar bäst i de enskilda fallen. Ett tillgängliggörande perspektiv låter arkivarien välja den standard som bäst öppnar upp arkiven och gör dem tillgängliga enligt kriterier baserade på arkivteori. Olika standarder kan användas utifrån olika syften. För att avgöra vad som passar i de enskilda fallen krävs både kunskap om arkivinnehavet och en förståelse för materialet som användartillvänt (output oriented).³⁴

Hur det digitala arkivet är organiserat är av stor betydelse för att förstå informationens sammanhang. Arkivets interna struktur är ett resultat av de kommunikationer och aktiviteter som gav upphov till informationen. Genom att identifiera olika nivåer av intensitet i arkivinnehavet kan olika delar tillgängliggöras vid olika tillfällen och utifrån behov. Arkivbeskrivningen möjliggör ett första inträde i

32 Menne-Haritz 2001, s. 60f.

(14)

arkivet. Därefter visar sammanfattande beskrivningar fram kopplingar mellan mer detaljerade nivåer. Rubriker och underrubriker ger snabba sökvägar liksom det digitala informationsschemat i sig tillhandahåller en stor informationspotential. Utan att ge en exakt bild av informationens ursprungliga form eller hur de kompetenser som gav upphov till informationen såg ut, reflekterar det visuella

informationsschemat hur information uppstod och kommunicerades i sin ursprungliga kontext. Internets struktur har även ökat möjligheterna att skapa strukturerade

presentationer av arkivet när arkivets scheman kan synliggöras och olika nivåer av arkivet tillhandahållas genom länkar. Även information, dokumentation och beslut som omgärdat arkiveringsprocessen, kan beskrivas och tillhandahållas på olika nivåer i strukturen, vilket hade varit betydligt svårare i ett pappersbaserat arkiv.³⁵

Även synen på gallring genomsyras inom accessparadigmet av ett tillgänglighets- perspektiv. Syftet med gallring är att bevara informationens hela potential samtidigt som det fysiska beståndet minskar. Frågan om vilken informationspotential som bäst tillhandahåller arkivets ursprungliga kontext, så att dess nätverk av relationer och händelser uppfattas, är central. Gallring berättar i sig även något om vad som ansågs representativt vid tidpunkten för gallringen och bör således dokumenteras och tillföras arkivets struktur. Liksom vid förteckning av arkiv utgår gallring från arkivets interna struktur. Bästa sättet att öppna upp ett arkivinnehav för externa besökare är att behålla representativa delar av arkivet men förstöra stora innehav av likartade dokument.

Därmed syftar även gallring inom accessparadigmet till att göra arkivet mer tillgängligt.³⁶

Under tidigare arkivparadigm stod tillgängliggörande delvis i motsats till

bevarande. Varje hantering, transport och kontakt med objekten innebär en förslitning på materialen. Men ett arkiv som inte används blir svårt att försvara eftersom arkiv kräver stora ekonomiska resurser.³⁷ Arkivens bevarande är således tudelat:

Arkivdokumenten ska bevaras på ett säkert sätt för framtiden samtidigt som innehavets andrahandsvärde (secondary value) ska öppnas upp. Andrahandsvärdet avser det historiska värde arkivdokumenten får när de flyttas ur sin ursprungliga kontext för att i sin helhet bevaras med potential att svara mot framtida

frågeställningar. Förändringar som orsakas innehavet efter att det flyttats över till

36 Menne-Haritz 2001, s. 67ff.

(15)

arkivet är svåra att identifiera och försvårar tolkningsmöjligheten. Den ursprungliga ordningen kan bevaras genom det fysiska materialet eller genom dokumentation. En bild eller virtuell rekonstruktion kan i vissa fall bevara ursprungsordningen mer autentiskt än det åldrande underlaget. Inom accessparadigmet utgår synen på bevarande från samtiden. Materialens autenticitet säkras enligt arkivvetenskapliga principer samtidigt som arkivet öppnas upp för samtida interpretation genom vad Menne-Haritz kallar intelligenta och serviceorienterade strategier.³⁸

Konceptet intrinsic value, som kan översättas egenvärde, innefattar arkivdokumentets inneboende värden: Hur det ser ut, i vilket skick det är,

anteckningar i marginalen på ett pappersark är alla betydelsebärande kvaliteter som säger något om kontexten i vilken informationen uppstod. Elektronisk information paketeras och bevaras på så vis att informationen i framtiden kan rekonstrueras i oförändrat skick. Genom att länka samman analog och digital information stabiliseras informationens ursprungliga och inneboende värden.³⁹ Arkivhandlingarnas stabilitet skiljer det förflutna från framtiden och representerar såldes tid. Kommentarer i marginalen på ett arkivdokument visar upp olika nivåer av tid i arkivets kontext, utan att i sig utgöra metadata. Även proveniensprincipen, som innebär att arkivet bevaras enligt sin ursprungliga ordning, är enligt Menne-Haritz användartillvänd genom dess fokus på tillgänglighet och service.⁴⁰Access som paradigm ger således både nya förklaringar till äldre arkivteori liksom det öppnar för ett interdisciplinärt nätverk av nya vetenskapliga metoder som passar den föränderliga, digitala informationen.⁴¹

Centrala begrepp

Här presenteras några begrepp som förekommer i texten och som kan behöva närmare beskrivning. I en fördjupande diskussion förklarar jag på vilket sätt jag använder mig av begreppen autenticitet och proveniens i analysen.

Digitalisering

Enligt svenska Nationalencyklopedin har ordet digitalisering ursprungligen

betydelsen omvandling av analog information till digital representation. I och med teknikutvecklingen har digitalisering fått en vidare betydelse och innefattar den teknik

41 Menne-Haritz 2001, s. 73 och 81.

(16)

och de system som används för övergången till ett digitalt samhälle baserat på en gemensam digital marknad, ökad datasäkerhet och snabbare internetförbindelser.⁴² I enlighet med projektbeskrivningen för Thielska Galleriets digitaliseringsprojekt, förstår jag begreppet digitalisering som de processer som syftar till att skapa en infrastruktur för att digitalt tillgängliggöra muséets samlingar och arkiv genom en databas.⁴³

Digitisering

Ordet digitisering syftar i uppsatsen på konvertering av analoga material till digitala format genom att exempelvis digitalt fotografera ett föremål, skanna en bild eller registrera data i ett digitalt samlingsförvaltningssystem.⁴⁴ Ordet digitisering finns inte med i den svenska Nationalencyklopedin och verkar där innefattas av begreppet digitalisering.⁴⁵ Jag använder digitisering på ovanstående vis eftersom det är etablerat inom arkivinstitutioner, exempelvis Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet.⁴⁶

Metadata

Nationalencyklopedin definierar metadata som metainformation, data om data och beskrivning av innehållet i ett digitalt dokument: Medan strukturella metadata beskriver hur ett datalagringssystem är uppbyggt, avser beskrivande metadata

datainnehållet.⁴⁷ I uppsatsen syftar metadata på den information om arkivdokumenten som tillförs de digitiserade arkivhandlingarna i databasen. Metadata garanterar att enskilda arkivdokument blir användbara över tid, att arkivdokumenten är tillgängliga på det sätt som de var avsedda för av dess skapare samt att dokumenten får

egenskaper som garanterar att de är tillförlitliga som arkivdokument.⁴⁸

42 “Uppslagsverket, Svenska Nationalencyklopedin”:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/digitalisering (2020-05-21)

44 Museers digitala förmedling, Nulägesanalys med fokus på hur museer i Sverige använder digitala metoder, produkter och innehåll i utåtriktad verksamhet. Rapport från Riksantikvarieämbetet, 2018, s 44. 45 “Uppslagsverket, Svenska Nationalencyklopedin”:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/digitalisering (2020-05-21)

46 “Digitisering Riksarkivet”: https://riksarkivet.se/digitisering (2020-05-21)

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/metadata (2020-05-21)

48 Jörvall, Lars m.fl. (red.) Det globala minnet: Nedslag i den internationella arkivhistorien, 2012, s.

336.

(17)

Arkivkonstfenomenet

Arkivkonstfenomenet förstås i denna uppsats utifrån Sara Callahans avhandling The Archive Art Phenomenon som undersöker hur arkivet under de senaste tjugo åren kommit att utgöra en del av samtidskonstens diskurser, praktiker och vokabulär.

The term archive art phenomenon – and its variant phenomenon of archive art - refers to the cluster of textual discourse, theories referenced, and artworks that are identified as part of the constructed category archive art. The term phenomenon is meant to evoke the colloquial sense of occurrence or circumstance, and is not intended to conjure the more rigorous philosophical usage of the term.⁴⁹

Callahan utgår inte från arkivet som ett avgränsat begrepp i relation till konst utan undersöker på vilket sätt arkivet blivit en etablerad del av konstvärlden vid en given tidpunkt i historien samt hur fenomenet arkivkonst kan förstås i relation till en vidare historisk och konsthistorisk kontext.⁵⁰ Begreppet arkivkonstfenomenet förstås utifrån historikern Mieke Bals begrepp travelling concepts, som beskriver hur koncept som rör sig mellan discipliner definieras av kontexten de för närvarande befinner sig i.⁵¹

Proveniens

Ordet proveniens betyder härkomst eller ursprung och härstammar från latinets Provènio; träda fram, spira upp, uppstå. I relation till samlingar av olika slag är proveniensbegreppet viktigt då det beskriver dokumentets, handskriftens, bokens eller föremålets upphovsperson, tidigare ägare eller fyndplats.⁵² I uppsatsen använder jag begreppet proveniens dels utifrån hur det definieras inom arkivvetenskaplig teori, dels utifrån vad begreppet innebär inom konstvetenskapen.

Inom arkivvetenskapen talar proveniensen om ett objekts ursprung och historia och innefattar uppgifter om när något tillverkades eller skapades, vem som gjorde det, när och var det skedde samt eventuella senare ändringar och kan även omfatta objektets olika ägare. När det gäller data används begreppet proveniens om uppgifter som talar om den ursprungliga källan för dokument och annan information. Proveniens kan ha juridisk betydelse. Exempelvis när det handlar om att härleda uppgifter om samtycke

49 Callahan 2018, s. 6.

51 Callahan 2018, s. 15.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/proveniens (2020-05-21)

(18)

vid behandling av personuppgifter enligt Dataskyddsförordningen.⁵³ Begreppet proveniens förknippas inom arkivvetenskapen även med

proveniensprincipen. Enligt denna princip ska varje arkivinnehav bevaras så som det vuxit fram, utan att den inbördes ordningen förändras eller information tas bort eller läggs till i efterhand.⁵⁴ Proveniensprincipen, le respect des fonds, uppstod i Frankrike vid mitten av 1800-talet och innebar till en början att alla dokument från en och samma arkivbildare (fond) skulle hållas samlade, i stället för som brukligt var delas upp efter olika klassifikationssystem. Innehavet skulle vidare delas in i grupper, från det mest väsentliga till det mindre väsentliga, och därefter klassificeras kronologiskt, alfabetiskt eller topografiskt beroende på vad som bäst understödde efterforskningar.

Modellen utvecklades några decennier senare i Preussen. Nu skulle arkivet inte bara avgränsas från andra arkiv, den inre ordningen skulle även behållas intakt.

Proveniensprincipen fick en betydande internationell spridning genom den första, nederländska arkivhandboken. Svenska forskare som företog resor till Europa fick lära sig den nya arkivteorin. 1903 infördes proveniensprincipen i det svenska arkivväsendetför bevarande av arkiv och som rättesnöre inom arkivvård.⁵⁵

I dagens komplexa byråkratier fokuserar proveniensprincipen främst på relationer mellan dokument, vem som skapade dessa och vilka funktioner och aktiviteter de genererades av.⁵⁶ Det enskilda dokumentet tjänar som bevis för transaktioner och hänger således ihop med arkivets övriga handlingar.⁵⁷ Information om hur och i vilken kontext arkivhandlingarna skapades ska även ingå i en beskrivning av

arkivet.⁵⁸ När proveniensprincipen respekterats kan exempelvis sociala och kulturella kontexter som hänger samman med dokumenten framträda och utnyttjas i

forskningssyften.⁵⁹

Inom konstvetenskapen spelar proveniensen en viktig roll för att spåra ett konstverks ursprung och ägarförhållanden. En tavlas proveniens beror nästan uteslutande på arkivdokument. Inventeringslistor, kvitton, brev, certifikat,

utställningskataloger kan användas för att spåra komplexa ägarbyten över tid och

53 ”IT-ord”: https://it-ord.idg.se/ord/proveniens/ (2020-05-21)

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/proveniensprincipen (2020-05-21)

55 Jörvall m.fl., 2012, s. 416f.

56 Douglas, Jennifer ”Evolving Ideas about the Principle of Provinance”, Currents of Archival Thinkning, 2010, s. 31.

57 Thomassen s. 5.

58 Thomassen s. 7.

59 Douglas s. 33.

(19)

mellan platser. Men proveniensen kan även framgå av stämplingar och inskriptioner direkt på själva konstverket. Sammantaget bildar inskriptioner och arkivdokument en biografi över konstverket. En helt bevarad proveniens är något ganska ovanligt.

Renässanskonstverk har ofta stora luckor i proveniensen men även för modernare konstverk kan proveniensen vara en gåta.⁶⁰

Autenticitet

Som autentiskt beskrivs något som existerar på det sätt som påstås. Begreppet härstammar etymologiskt från betydelsen tillförlitlig och som stöder sig på bevisliga grunder.⁶¹ Inom digital informationsvetenskap används begreppet autenticitet i samband med en uppsättning metoder som används för att upprätta påståendet om att en identifiering är sann.⁶² Medan begreppet identifikation innebär ett påstående om vad någon eller något är garanterar autentisering inom informationsvetenskapen att påståendet är sant.⁶³ För att garantera autenticiteten vid datatransaktioner behöver användaren exempelvis verifiera sin identitet genom faktorer baserade på vem

personen är, vad personen har, vad den gör eller var personen är. Vanliga metoder är PIN koder och lösenord men även kroppsliga, biometriska faktorer som fingeravtryck och i vissa fall ögon- eller ansiktsigenkänning har blivit allt vanligare.⁶⁴

Informationssäkerhet definieras enligt Jason Andress som skydd av information och informationssystem från obehörig åtkomst, användning, avslöjande, modifiering och förstörelse. Hotet består av hackare som tar sig in i datasystemen för att missbruka informationen. Emedan det är omöjligt att skapa helt säkra datasystem kan

riskanalyser skydda systemen från yttre intrång och skada.⁶⁵ Holistiska modeller för informationssäkerhet är exempelvis den så kallade CIA-triaden (som står för

Confidentiality, Integrity och Availability) och där begreppet integrity innefattar hur data förhindras från att förändras på ett otillbörligt eller oönskat sätt.⁶⁶ En annan modell för informationssäkerhet är den så kallade Parkeriska hexaden som förutom de ovanstående begreppen konfidentialitet, integritet och tillgänglighet även består av

60 Carter 2007, s. 77.

https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/autentisk (2020-05-25)

62 Andress, Jason The Basics of Information Security: understanding the fundamentals of InfoSec in theory and practice. Burlington, Elsevier Science, e-bok 2011, s. 20.

63 Andress 2011, 2. 17.

64 Andress 2011, s. 20f.

65 Andress 2011, s. 2f.

66 Andress 2011, s. 12.

(20)

principerna kontroll, autenticitet och användbarhet. Autenticitet innebär här huruvida uppgifter kan attribueras till rätt ägare eller skapare.⁶⁷ Vidare handlar auktorisation (authorization) om på vilken nivå i ett datasystem en användare har tillstånd att träda in och sker efter att identifiering med påföljande autentisering är klarlagt.⁶⁸

Förhållandet mellan autenticitet och proveniens

Arkivteoretikern Sir Hillary Jenkinson beskrev hur ett arkivdokuments autenticitet med stor säkerhet kan garanteras så länge det förvarats i en obruten kedja från sin ursprungliga kontext till arkivet, där de tagits omhand under uppsikt av en arkivarie:

Proveniensprincipen.⁶⁹ På liknande sätt är det möjligt att avgöra ett konstverks

autenticitet om det har befunnit sig i en obruten ägandeskapskedja, det vill säga har en väl dokumenterad proveniens.⁷⁰ Proveniensen spelar, som beskrivits ovan, en

avgörande roll när det gäller ett konstverks autenticitet. På liknande sätt spelar proveniensprincipen en avgörande roll när det handlar om att avgöra ett arkivdokuments autenticitet.

I uppsatsen använder jag begreppen proveniens och autenticitet utifrån hur de förekommer inom både arkivvetenskapen och konstvetenskapen. Min förståelse av begreppen är att de beror av- och är avhängiga varandra. Avgörande för min förståelse är att proveniens och autenticitet är multidisciplinära begrepp som definieras beroende av vilka teknologier och metoder som utgör exempel för begreppen inom respektive fält.

Disposition

Uppsatsen består av en inledning där den kvalitativa studiens bakgrund, syfte, metod, material och teori presenteras. Här förklaras även några för uppsatsen centrala

begrepp. Därpå följer en redovisning av forskningsläget. Tidigare forskning och artiklar som behandlat relationen mellan arkiv och konst på olika sätt sammanfattas.

Resultatet av fallstudien redovisas i två delar som motsvarar de två frågeställningarna.

Under rubriker som speglar uppsatsens syfte och frågeställningar analyseras resultatet genom Menne-Haritz arkivvetenskapliga teori om accessparadigmet och Callahans

67 Andress 2011, 3f.

68 Andress 2011, s. 34.

69 Jenkinson, Hillary”A Manual Of Archival Administration Including the Problems of War Archives and Archive Making, Oxford 1922, s. 12-15, s. 37-39.

70 Carter 2007, s. 77.

(21)

begrepp arkivkonstfenomenet. Avslutningsvis diskuteras uppsatsens resultat varpå följer förslag på framtida forskning.

(22)

Forskningsläge

Som ett hjälpmedel för min analys bygger jag ett teoretiskt sammanhang bestående av tidigare forskning som behandlat relationen mellan konst och arkiv på olika sätt.

I artikeln Tainted Archives: Art, Archives, and Authenticity (2007) beskriver Rodney G.S. Carter relationen mellan konstverk och arkivmaterial utifrån en av Storbritanniens största konstskandaler.Stöld av arkivmaterial håller ofta en lägre profil än stöld av konstverk men det är enligt Carter inte ovanligt att värdefulla arkivdokument stjäls från arkiven. Utöver arkivdokuments informations- och

bevisvärde har de även ett inre (intrincic) värde, bestående av estetiska och historiska kvaliteter, vilket gör dem till attraktiva objekt.⁷¹ Liksom det förekommer förfalskning av konstverk förekommer det förfalskning av arkivdokument. I fallet som Carter fördjupar sig i visade bedragaren en avancerad förståelse för hur arkivdokuments informations och bevisvärde är tätt sammanlänkat med ett konstverks värde på en marknad. Genom att placera falska arkivdokument i prominenta konstmuseers och konstinstitutioners arkiv över hela Storbritannien kunde över 200 förfalskade tavlor och teckningar säljas på konstmarknaden under loppet av en tioårsperiod.⁷²

Kuppen utfördes av bedragaren John Drewe, som i sin tur involverade pastisch- målaren John Mayatt, konstlärare i en mindre engelsk stad och producent av Genuine Fakes, tavlor som imiterade kända konstverk från 1800-1900-talen.⁷³ I slutet av 1980 talet blomstrade konstmarknaden för modern konst. Konstverk av även relativt okända konstnärer såldes för rekordsummor. Tillfället var rätt för att föra in Myatts målningar och skisser på konstmarknaden. Mellan 1986-1996 såldes Mayatts förfalskningar av konstnärer som Georges Braque, Marc Chagall, Jean Dubuffet, Alberto Giacometti, Le Corbusier, Henri Matisse m.fl., på auktionshus som Sotheby’s och Christie’s liksom till konstinstitutioner och gallerier på båda sidor om Atlanten för summor upp till 2,5 miljoner pund. Mayatt ansträngde sig enligt egen utsaga inte nämnvärt för att måla tavlor av bra kvalitet, varken konstnärligt eller tekniskt. Det var Drewes förståelse av hur konstmarknaden fungerar och förmåga att använda det till sin fördel som gjorde kuppen till en av konsthistoriens största.⁷⁴ För att skapa falsk proveniens till målningarna förmådde Drewe ytliga bekanta agera ägare till

71 Carter 2007, s. 75.

72 Carter 2007, s. 76.

73 Carter 2007, s. 78

74 Carter 2007, s. 79.

(23)

konstverken. Drewe skapade även fiktiva ägare liksom han agerade referens åt sig själv under falskt namn. Genom att kontakta släktingar till berömda konstnärer tog Drewe reda på information om konstnärernas liv och använde sedan informationen för att skapa falska dokument. Fakturor upprättades på stulna eller kopierade brevpapper, officiella stämplar förfalskades och tidstypiska skrivmaskiner användes. Genom donationer av förfalskade konstverk och pengar till exempelvis arkivvård skapade sig Drewe ett namn i konstvärlden och lyckades därigenom få tillgång till museernas arkiv. Där stal han handlingar, för kopiering och imitering, och implementerade därefter de förfalskade dokumenten i arkiven. När bedrägeriet uppdagades fann man i Drewes hem hundratals stulna dokument från Victoria and Albert Museum, the TATE Gallery och the Institute of Contemporary Art, stämplar, kvitton över försäljning av konstverk långt tillbaka i tiden, autenticitetscertifikat från Giacomettis och Dubuffets kvarlåtenskap, liksom mer profana redskap som saxar, suddgummin, korrigeringsfärg, tejp och lim.⁷⁵ Omfattningen av Drewes korruption av arkiven för Storbritanniens största konstinstitutioner kommer kanske aldrig att bli känd.⁷⁶

I artikeln The Archive of Place and Land Art as Archive: A Case Study of Spiral Jetty (2017) beskriver arkivarien Elisabeth England hur dokumentation och

arkivmaterial blivit en del av Robert Smithsons konstverk Spiral Jetty från

1970.⁷⁷ Spiral Jetty är ett så kallat jordkonstverk (Earth Work eller Land Art) i form av en platsspecifik, 460 meter lång och 4,6 meter bred spiral av sten som sträcker sig ut i Stora saltsjön i Utah i USA.⁷⁸ 1960- och 70 talets Land Art-rörelse inom konsten utmanade etablerade föreställningar om konstverket som objekt, värdeskapande och varaktighet. Land Art tar plats i landskap som själva är platser med en historia och identitet. Konstverkens ofta monumentala skala suddar ut gränsen mellan landskap och bebyggelse och har gjort att Land Art ibland snarare liknas vid arkitektur än skulptur. Eftersom konstverken ofta är placerade på avlägsna och svårtillgängliga platser når de publiken genom dokumentation i form av texter, ritningar, fotografier och filmer. Frågan som väcks är om den kontextuella informationen även bör ses som en del av konstverken. Eftersom de naturliga förändringar som tiden och platsen medför ofta utgör en del av konstnärens intention väcks frågan om på vilket sätt

75 Carter 2007, s. 80f.

76 Carter 2007, s. 82.

77 England 2017, s. 336-354.

78 Robert Smithson Earth Works: http://www.robertsmithson.com/earthworks/spiral_jetty.htm (2019- 04-08).

(24)

konstverken bör bevaras. I artikeln undersöker England hur Spiral Jetty bevaras samtidigt som hon reflekterar över hur det kontextuella universum som skapats runt Spiral Jetty har format konstverket, i ett komplext narrativ av plats, tid,

dokumentation och tolkning, noggrant orkestrerat av konstnären.⁷⁹

England undersöker Spiral Jetty utifrån ett arkivteoretiskt perspektiv på landskap och arkitektur. Medan dokumentation av bebyggelse, så som byggnadsritningar, bygglov och kartor, ofta finns bevarat i omfattande mängd i arkiven representeras landskap, odlad mark och kulturbebyggelse inte lika ofta. Ett landskaps historia är ofta dokumenterat i landskapet eller kulturbyggnaderna själva. För att följa hur en plats förändrats över tid behövs kontinuerlig, visuell dokumentation. Enligt arkivteoretikern Jeanette Bastian bär landskap på minnen som har en förmåga att bryta in i människors medvetande. Landskapet kan ses som en text i kontinuerlig förändring, där lager av information läggs till och omdefinieras i relationer mellan landskapet och dess invånare. I arkivforskning används landskap för att etablera kontext och relationer mellan handlingarna i arkivet som genom länkar till

geografiska platser och händelser får en tillförlitlig historia.⁸⁰ Platsen för Spiral Jetty valdes av Smithson på grund av landskapets många lager av historia, kultur och industri, liksom de specifika bakterier som färgar vattnet i Stora Saltsjön rött och de salter som kom att täcka spiralens stenar. Spiral Jetty var även ett uttryck för

Smithsons intresse för entropi, det vill säga materialens naturliga vittring. Ett begrepp som enligt England inte är helt olikt det arkivvetenskapliga begreppet inherent voice.

I bevarandet av Land Art-rörelsens konstverk har fotografiet fått en avgörande betydelse.⁸¹ Smithson lät fotografen Gianfranco Giorgoni dokumentera Spiral Jettys framväxt och konstruktion. Fotografierna har använts flitigt i utställningar och konstböcker. Giorgonis fotografi av Spiral Jetty tagen uppifrån en helikopter är den bild genom vilken avgjort flest personer har kommit i kontakt med verket.⁸² Smithson var medveten om dokumentationens betydelse och skapade även själv en film om verkets framväxt. Filmen är delvis en dokumentär, delvis ett uttryck för Smithsons intresse för tid, plats och mysticism. I filmen liksom i en essä om konstverket

kontextualiserar Smithson Spiral Jetty i landskapets uråldriga historia, betydelser och associationer. Essän finns bevarad i flera versioner med Smithsons anteckningar och

79 England 2017, s. 336f.

80 England 2017, s. 338f.

81 England 2017, s. 340f.

82 England 2017, s. 343f.

(25)

förändringar i blyerts. Myten runt konstverket formades aktivt genom att dokumentation som inte passade in i bilden förstördes. England frågar sig om

konstverket Spiral Jetty även kan anses bestå av de dokument som Smithson valde att förstöra?⁸³ Medan Spiral Jetty under flera år legat under vattenytan har

dokumentationen om verket cirkulerat och reproducerats otaliga gånger som en del av den samtida konstens kanon. Dia Art Foundation, som förvaltar Smithsons

kvarlåtenskap, har på senare år börjat dokumentera verket kontinuerligt för att följa hur det förändras över tid. Liksom arkivarier värderar samlingen framför det enskilda dokumentet menar England att Spiral Jetty får oss att se hur dokument av ett

konstverk hänger samman utifrån en gemensam proveniens.⁸⁴

Arkivkonstfenomenet

I avhandlingen The Archive Art Phenomenon: History and Critique at the Turn of the Twenty-First Century (2018) undersöker konsthistorikern Sara Callahan hur arkivet i början av 2000-talet blev ett vedertaget begrepp inom samtidskonstens diskurser och praktiker. Det så kallade arkivskiftet (archival turn) möjliggjordes av en föregående breddning av konstbegreppet genom teorier från filosofi, historia, litteratur- och kulturella studier som skett sedan 1960-talet. Fenomenet arkivkonst kan även förstås hänga ihop med en samtida tendens av konstnärer som återvänder till verk och

praktiker ur 1960- och 70-talens konstkanon. Spänningen mellan arkivet som en plats för förvaring och arkivet som koncept eller metafor är en annan nyckel till

uppkomsten av den samtida arkivkonsten. Begreppet arkivkonst blev allt vanligare under 2000-talets första decennium och har kritiserats för att vara ett modeord som används för att tillföra värde i en trendkänslig konstvärld. Tiden har däremot visat att arkivet numer utgör en etablerad del av den samtida konstens vokabulär.⁸⁵

Syftet med Callahans avhandling är att ta reda på vad arkivkonst är och hur den kan karaktäriseras, hur arkivbegreppet uppstod inom konstdiskursen samt hur begreppet arkivkonst relaterar till teorier om arkiv utanför den konstvetenskapliga diskursen.

Callahan utgår inte från att arkiv utgör ett avgränsat begrepp i relation till konst, utan undersöker på vilket sätt arkivet kom att bli en etablerad del av konstvärlden vid en given tidpunkt i historien och vidare, hur fenomenet arkivkonst kan förstås i relation

83 England 2017, s. 345ff.

84 England 2017, s. 348f.

85 Callahan 2018, s. 1ff.

(26)

till en vidare historisk och konsthistorisk kontext.⁸⁶ Begreppet arkivkonstfenomenet förstås utifrån historikern Mieke Bals begrepp travelling concepts, som beskriver hur koncept som rör sig mellan discipliner definieras av kontexten de för närvarande befinner sig i. Samtidigt som koncept i sig är en filosofisk analysmetod förkroppsligar koncepten även de kulturella praktiker de syftar till att skapa en förståelse för, skriver Bal och fortsätter:⁸⁷

Similarly, archive theory and the concepts of the archive that circulate there are embodied in the texts, artworks and practices that make up the archive art phenomenon, yet that

phenomenon in turn modifies and adjusts the concept of the archive in numerous ways.⁸⁸

I undersökningens första del analyserar Callahan fem texter, utgivna mellan 1995- 2008, som alla behandlar begreppet arkivkonst (Archive Art). Samtliga texter är skrivna av framstående forskare och teoretiker inom konstvetenskapsfältet. I texterna identifieras en tendens, trend eller ett intresse för arkivet vilket tar sig uttryck i

specifika konstverk och utställningar. Arkivkonsten tycks inte formas av en definierad kanon av konstnärer även om vissa konstnärer återkommer hos olika författare. Som exempel tjänar 70-talskonstnärerna Marcel Broodthaers, Marcel Duchamp, Andy Warhol, Tacita Dean, Robert Smithson m.fl., men även samtida konstnärer som t.ex.

Walid Raad/The Atlas Group, fotografen Stan Douglas, konstnären Lorna Simpson och Joachim Koester. Exemplen visar konstnärer som arbetar med arkivdokument eller dokumentation i sina verk, refererar till tidigare konstnärers verk, undersöker mediers temporalitet eller har en researchbaserad konstnärlig praktik.⁸⁹ Men även konstnärer vars arbete kretsar kring en epistemologisk osäkerhet, olika och

motsägelsefulla lager av kunskap eller uppvisar arkivdokumentens opålitlighet, ingår i definitionerna av arkivkonsten som fenomen.⁹⁰ I texterna om arkivkonst förekommer ofta referenser till de poststrukturalistiska filosoferna Michel Foucault och Jacques Derrida. Foucaults teori om arkivet har inom konstvetenskapen bidragit till förståelsen av konstens institutioner som konstituerade av ett nätverk av diskursiva praktiker, regler och regleringar inom vilka de konstnärliga praktikerna formas.⁹¹ Arkivkonsten

87 Callahan 2018, s. 15.

88 Callahan 2018, s. 16.

90 Callahan 2018, s. 35.

(27)

representeras dock inte enbart av ett kritiskt förhållningssätt till arkivet, den består också av materiella spår. Just arkivkonstens fokus på materialitet skiljer den enligt vissa författare från postmodern konst. Fotografiet och filmen lyfts fram och kameran beskrivs som en arkiveringsmaskin. Fotografiet har sedermera förlorat sin status som autentiskt dokument och kontrasten mellan analoga material och tekniker och digitala, elektroniska medier är något som tas upp i avhandlingen. Vad gäller arkivkonstens teman verkar de ofta oscillera mellan dikotomier som publikt/privat,

hittat/konstruerat, fakta/fiktion.⁹² Arkivkonstverk karaktäriseras också genom hur det mobiliserar ett förhållande till både framtiden och historien, ofta genom en

ackumulativ visuell praktik. Även intertextuella referenser mellan teoribyggen och materialitet är talande för arkivkonsten som ofta har en inbyggd självreflexivitet.

Självreflexivitet som begrepp utgår från den poststrukturalistiska förståelsen av kunskap som beroende av kontext och att subjektet därmed aldrig kan vara en neutral betraktare. Reflexivitet är också ofta inbyggt i konstverkens förhållande till deras egen, konsthistoriska kontext. Arkivkonst tenderar också kuratoriella praktiker genom att både utställningar och verk kan utläsas som en samling material bestående av flerfaldiga referenser som pekar långt utanför sig själva.⁹³

Intresset för arkivet har hos konstnärer ofta föregåtts av en strukturell förståelse av makt, förtryck och exkludering. I texten Vetandets arkeologi (1969) delar Michel Foucault upp begreppet arkiv i två delar: Archives, som syftar på arkivet som en plats för förvaring och bevarande, och archive där pluralets s slopas och som beskriver arkivet som ett system för kunskapande. Genom Foucaults teori är arkivet inte längre en plats där bitar ur det förflutna kan passas ihop till en helhet. För att förstå

arkivdokumenten behöver hänsyn tas till de strukturer som dokumenten ingått i. Det som sägs mellan raderna eller har uteslutits ur arkivet blir avgörande för dokumentens innebörd.⁹⁴ Maktperspektivet aktualiserades runt millennieskiftet när post-apartheid, post-kallakriget och post-koloniala arkiv öppnades upp och således sammanföll med den teoretiska diskussionen om arkivet bland forskare och kulturkritiker.⁹⁵ Även intresset för minnesskapande och materialitet inom kultur- och mediestudier öppnade under 1980- och 90-talen nya perspektiv på arkivet. Wolfgang Ernst kritiserade Foucault och menade att arkivet måste förstås för dess specifika materialitet.

95 Callahan 2018, s. 57.

(28)

Arkivobjekten är situerade i en specifik tid och olika teknologier har gett upphov till olika typer av kunskap. Skiftet mellan analog och digital information var under denna tid ett stort intresse inom medieforskningen.⁹⁶ När arkiven började tillgängliggöras digitalt kunde fler ta del av dokumenten. Men digitaliseringen väckte även en oro för hur den nya tekniken påverkade förståelsen av arkivinnehållet.⁹⁷ Skiftet ledde till en debatt om autenticitet som dels kom att handla om en upplevd skillnad mellan analoga och digitiserade arkivdokument och där analoga dokument framstod som mer

autentiska än digitiserade. Som autentisk förstås här en intuitiv sanningsupplevelse, en känsla av intimitet med ett unikt objekt som mötet med det analoga

arkivdokumentet ger. Callahan påpekar att det handlar om just en upplevd skillnad av autenticitet och att digitala medier upplevs som immateriella, trots att även dessa tekniker utgör en materiell verklighet och substans. Konstnären Joachim Koester väcker just denna känsla av materiell autenticitet i sitt verk Message from Andrée där en filmrulle från en misslyckad polarexpedition framkallas och ställs ut på Venedig Biennalen, över 100 år senare.⁹⁸

Ickedigitaliserade arkiv ansågs även mer autentiska genom att de var mindre kontrollerade och medierade. När forskare inte själva kan bläddra igenom materialet kommer de inte i kontakt med oavsiktlig information, som kan läsas på olika sätt och förstås utifrån andra sammanhang än de var avsedda för, menade Nina Lager

Vestberg. Eftersom digitala arkiv har en framåtförmedlande funktion uppfattades de även som mer rörliga och instabila, vilket kunde tyckas stå i kontrast till tidigare analoga arkiv. Callahan menar däremot att digitaliserade arkiv av just den

anledningen kan anses ligga närmare Foucaults och Derridas poststrukturalistiska teorier om arkivets radikala instabilitet. Arkivet kan inte läsas som en direkt källa till det förflutna utan innebär alltid en textuell omkonfiguration.⁹⁹

Det är också genom framförallt Foucaults teori som arkivkonstfenomenet kan kopplas till det konstvetenskapliga begreppet institutionell konstteori (Institutional Theory of Art). Enligt denna teori är konstens institutioner inte externa till

konstverken (museer) utan ett oreducerbart villkor för konstverkens existens som konst. Synen på konstens institutioner genomsyras inom den institutionella konstteorin av Foucaults definition av arkivet som: (A) general system of the

97 Callahan 2018, s 77f.

99 Callanah 2018, s. 60.