Vilka faktorer påverkar
sjuksköterskestudenter att söka arbete inom Norrbotten läns landsting?
Anna Shahgaldi 2016
Filosofie kandidatexamen Psykologi
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Vilka faktorer påverkar sjuksköterskestudenter att söka arbete inom Norrbotten läns landsting?
Anna Shahgaldi
Filosofie kandidat Psykologi
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Teknisk psykologi
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar intentionen hos sjuksköterskestudenterna vid Luleå tekniska universitet (LTU) att söka arbete inom Norrbottens läns landsting (NLL) efter genomförd utbildning. Med utgångspunkt från Icek Ajzen’s (1985) Theory of planned behaviour (TPB) undersöktes studenternas attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroll. En elektronisk enkät besvarades av 164 sjuksköterskestudenter från LTU:s alla tre årskurser. Fem faktorer hade betydelse för intentionen att välja NLL som framtida arbetsgivare. Störst betydelse hade familjens åsikt följt av arbetstidsförhållanden, möjlighet att utvecklas, att kunna leva nära de som betyder något och slutligen verksamma sjuksköterskors åsikt. I motsats till vad som var väntat framstod inte lönen som en viktig faktor. Arbetet avslutas med konkreta strategiförslag angående hur NLL kan arbeta för att stärka sin attraktionskraft gentemot nyexaminerade sjuksköterskor från LTU.
Nyckelord: Theory of planned behaviour, sjuksköterskestudenter, intentioner, söka jobb, attraktiv arbetsgivare
Abstract
The aim of this thesis is to investigate the factors that influence the intention of nursing students at Luleå University of Technology (LTU) to apply for positions in Norrbottens läns landsting (NLL) after graduation. Based on Icek Ajzen’s (1985) Theory of Planned Behavior (TPB) the students’ attitudes, subjective norms and perceived behavioral control were
examined. An electronic survey was filled out by 164 nursing students from all three grade levels at LTU. Five factors could predict the intent of nursing students to select NLL as a future employer. Of greatest significance was the family's opinion, followed by working conditions, the ability to develop, to live close to the people that matter and finally active nurses' opinions. Contrary to expectations, salary did not emerge as an important factor. The thesis ends with concrete strategy proposals about how NLL can improve and strengthen its appeal against newly graduated nurses from LTU.
Keywords: Theory of planned behavior, nursing students, intentions, apply for jobs, attractive employer
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Abstract
Inledning 1
Bakgrund 1
Tidigare forskning 1
Theory of planned behaviour 3
Attityd. 3
Subjektiv norm 3
Upplevelse av kontroll. 3
Intention. 3
Metod 4
Förstudie 4
Enkätundersökning 4
Material 5
Procedur 5
Bearbetning och analys av data 5
Resultat 6
Attityder 6
Subjektiv norm 6
Upplevd beteendekontroll 6
Samband mellan indirekta variabler och intention. 7
Diskussion 11
Resultatdiskussion 11
Metoddiskussion 12
Slutsats 13
Fortsatt forskning 14
Referenser 15
Bilagor 17
Bilaga 1 17
Fokusgruppsintervju 17
Bilaga 2 18
Information till studenter 18
Bilaga 3 19
Enkätens uppbyggnad 19
Bilaga 4 20
Enkätundersökning 20
Bilaga 5 25
Beräkningar av nyttovariabler 25
Inledning
Bakgrund
Det råder brist på sjuksköterskor i Sverige. Enligt Socialstyrelsen (2016) täcker inte antalet nyexaminerade sjuksköterskor det antal sjuksköterskor som går i pension nu och 10 år framåt i tiden. Resultat från Socialstyrelsens enkät 2015 (Socialstyrelsen, 2016), om hur landsting och regioner uppfattat rekryteringssituationen, visade att arbetsgivarnas behov av
sjuksköterskor är större än de möjligheter som finns att rekrytera. Statistiska centralbyråns arbetskraftsbarometer 2015 (Socialstyrelsen, 2016) gällande tillgång på arbetssökande konstaterade att tre av fyra tillfrågade arbetsgivare ansåg att de var i behov av fler
nyexaminerade sjuksköterskor. I Arbetsförmedlingens (2015) långsiktiga bedömning ”Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2015” framkommer det att
arbetsgivarna kommer att fortsätta att ha stora behov av sjuksköterskor fram till år 2025.
Samtidigt som efterfrågan av personal är stor runt om i landet väljer ett tusental av Sveriges utbildade sjuksköterskor att arbeta i Norge. En av anledningarna till detta är att de får betydligt högre ersättning i Norge än i Sverige (Sidén, 2015). Sjuksköterskestudenter från Luleå tekniska universitet (LTU) årskurs tre har i ett öppet brev till Norrbottens läns landsting (NLL) krävt en högre ingångslön för att de ska vara intresserade av att ta arbete inom NLL (Olsson, 2016).
NLL är ett av de landsting som står inför denna omfattande rekryteringsutmaning. De arbetar ständigt för att vara en attraktiv arbetsgivare och verkar för att säkerställa den framtida kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvård. Som del i det verkar landstinget för att attrahera och rekrytera nyexaminerade sjuksköterskor (NLL, 2015).
Tidigare forskning
Blivande sjuksköterskors attityder till att söka jobb hos en arbetsgivare påverkas av olika faktorer. Enligt Andrews, Brodie, Andrews, Wong, och Thomas (2005) kan studenters attityd till att söka jobb hos en arbetsgivare påverkas bland annat av hur lärande och stödjande praktikplatsen är hos arbetsgivaren. Svensk forskning har visat att lönen är av så stor vikt att sjuksköterskestudenter har sagt nej till anställning vid för liten ersättning (Bjerga Kiil &
Knutsen Hege, 2016).
Kavitha och Srinivasan (2012) visade i en strukturerad enkätundersökning, där de jämförde studenters och anställdas syn på arbetsgivarattraktivitet, att båda grupperna bedömde
utvecklingsmöjligheter inom organisationen som attraktiva. Grupperna skiljde sig sedan åt då den redan verksamma personalen attraherades av att organisationen erbjöd en god social samvaro, medan studenterna attraherades av den ekonomiska kompensationen arbetsgivaren skulle erbjuda.
Canada står inför samma problematik som Sverige när det gäller att attrahera och rekrytera tillräckligt många sjuksköterskor. Fréchette, Bourhis, och Stachura (2013) undersökte drygt 650 sjuksköterskestudenter i Quebec gällande deras uppfattning om attraktionsfaktorer inom organisationer. Deras enkätdata visade att sjuksköterskestudenterna skattade ekonomisk kompensation, arbetets beskaffenhet, hög kvalitativ vård och säkerhet som de viktigaste faktorerna.
De tidigare studierna visar att det kan vara olika faktorer som har betydelse för studenters intresse att söka arbete inom en organisation. Med denna bakgrund är det ur ett psykologiskt- och arbetsgivarperspektiv av intresse att få veta vad som har betydelse för LTU:s
sjuksköterskestuderande när de ska söka jobb efter genomförd utbildning.
Detta examensarbete är ett samarbete med NLL och har som syfte att undersöka faktorer som har verkan på LTU:s sjuksköterskestudenters intentioner att välja NLL som framtida
arbetsgivare. Detta har inte undersökts genom tidigare forskning. Kunskapen från
undersökningen förväntas kunna visa vad LTU:s framtida sjuksköterskor påverkas av när de söker arbete. Genom att inhämta kunskap om vad som har betydelse för studenterna kan NLL arbeta strategiskt och rikta sitt arbete för att på ett effektivare sätt attrahera och rekrytera framtida sjuksköterskor som är nyexaminerade från LTU.
Frågeställningarna som ska besvaras är:
• Planerar studenterna att söka jobb inom NLL efter genomförd utbildning?
• Vilka faktorer har betydelse för studenternas intention att söka arbete inom NLL?
• Har någon faktor en enskilt avgörande betydelse för studenternas intention?
• Hur kan NLL stärka sin attraktionskraft?
Theory of planned behaviour
The theory of planned behaviour (TPB) är en socialpsykologisk teori framtagen av Icek Ajzen (1985). Modellen (Figur 1) anger att en individs beteende föregås av en intention. Genom att känna till individens intention finns det möjlighet att uppskatta individens framtida beteende.
Intentionen påverkas i sin tur av tre komponenter: en personlig attityd till beteendet; subjektiv norm och personens upplevelse av kontroll (Ajzen, 2005).
Attityd.
Den personliga attitydvariablen påverkas av två indirekta variabler; värderingar och utfall av beteende. Värderingar har att göra med om personen uppfattar beteendet som någonting bra eller dåligt. Utfallet handlar om hur individen bedömer att beteendet i sig kan föra med sig nytta eller skada. Tillsammans avgör de om individen har en positiv eller negativ attityd till att utföra beteendet (Ajzen, 2005).
Subjektiv norm
Individens subjektiva norm påverkas av två indirekta variabler, motivation att vara andra till lags och social norm. Motivation att vara andra till lags handlar om hur mycket individen tar hänsyn till exempelvis sina kamraters åsikter. Den sociala normen handlar med utgångspunkt från samma exempel om vad individen tror att kamraterna har för åsikt om beteendet i fråga (Ajzen, 2005).
Upplevelse av kontroll.
Individens upplevelse av kontroll påverkas indirekt av styrkan i kontrollfaktorer och
uppfattning om grad av kontroll. Styrka i kontrollfaktorer handlar om i vilken grad individen bedömer att faktorer runtomkring kan underlätta eller försvåra förmågan att utföra beteendet.
Uppfattning av kontroll handlar om hur individen uppskattar sin förmåga att utföra beteendet.
Individen får på så vis en grad av upplevelse gällande sin egen kontroll (Ajzen, 2005).
Intention.
Intention är avsikten eller planen att utföra ett visst beteende i framtiden. Teorin anger att intentionen att utföra ett beteende blir starkare när individen har en positiv attityd till beteendet och när sociala påtryckningar finns, samt när förutsättningarna är goda (Ajzen, 2005).
Figur 1. Theory of planned behaviour (Andersson, 2011; Ajzen, 2006).
Metod
Förstudie
För att undersöka vilka frågor som skulle ställas i enkäten genomförde jag en
fokusgruppintervju med två sjuksköterskestudenter vid LTU. Intervjun genomfördes med öppna frågor (Bilaga 1) med syftet att få kunskap om relevanta attityder, sociala normer och kontrollfaktorer som kunde påverka sjuksköterskestudenters intentioner att söka arbete. Vid analys av intervjudata utkristalliserades fyra teman och faktorer (Tabell 1) som sedan användes som grund till frågor i enkätundersökningen.
Tabell 1
Resultatet från fokusgruppsintervjun.
Tema Faktorer
Vad erbjuder staden Luleå släkt, vänner och avstånd till andra städer.
Vad arbetsgivaren erbjuder lön, arbetsuppgifter, boende, introduktionstid och kollegor.
Praktikplatsen bild av arbetsplatsen, handledare och kontakter.
Sociala påverkansfaktorer klasskompisar, sjuksköterskor från VFU och söktryck till tjänsterna
Enkätundersökning
Samtliga 443 sjuksköterskestudenter vid LTU, årskurs 1, 2 och 3 ombads att besvara enkäten, av dessa valde 164 studenter att delta.
Material
Den elektroniska enkäten (Bilaga 3) utformades med den webbaserade programvaran
Education survey automation suite (EvaSys) med utgångspunkt från Icek Ajzen’s beskrivning av hur mätning av planerat beteende ska utföras enligt TPB (Fishbein, & Ajzen, 2010).
Ledning gavs även av Ajzen’s Sample TPB questionnarie (Ajzen, personlig sida, n.d ). Frågor om attityder, subjektiva normer, upplevd beteendekontroll och intentioner utformades som påståenden efter de teman och faktorer som framkom i förstudien. Påståenden skulle bedömas med 6-gradiga skattningsskalor. Siffran 1 på skattningsskalan betydde att deltagaren inte alls höll med om påståendet och 6 betydde att påståendet stämde helt. Sammanlagt ställdes 50 frågor, inklusive en öppen avslutningsfråga vars syfte var att fånga upp faktorer som inte behandlats i enkäten (Bilaga 3).
Procedur
Deltagarna uppmanades via tre olika sjuksköterskegrupper på Facebook:
”sjuksköterskeprogrammet HT- 2014”, ”HT 15 LTU” samt ”LTUs sjuksköterskor” att
besvara enkäten som skulle levereras till deras e-mail. I mailet förklarades syftet med enkäten och studenterna fick information om studiens etiska villkor. Deltagandet beskrevs likt
Vetenskapsrådets (2002) riktlinjer som helt frivilligt och de kunde avsluta sin medverkan närsomhelst. Svaren i enkäten skulle förbli anonyma och data skulle enbart användas till denna studies syfte (Bilaga 2).
Enkäterna distribuerades via EvaSys till deltagarnas mailadresser den 4/5 och 5/5- 2016.
Deltagarna fick tre dagar på sig att besvara enkäten. En påminnelse skickades ut efter de tre dagarna och den 12/4 avslutades datainsamlingen.
Bearbetning och analys av data
Data samlades in via EvaSys och togs ut i PDF- och SPSS-format. För att säkerhetsställa datas duglighet för fortsatta analyser kontrollerades svarsfördelningarnas symmetri, linjäritet och spridning (McQueen & Knussen, 2013). Alla beräkningar genomfördes i SPSS, version 23. Deskriptiva mått som medelvärden, standardavvikelser och korrelationer beräknades.
Styrkan i sambanden mellan direkta faktorerna attityd, subjektiv norm samt kontroll och intention beräknades genom linjär multipel regressionsanalys. Intentionen användes som beroende variabel och de övriga faktorerna som oberoende variabler (McQueen & Knussen, 2013).
För att tekniskt räkna ut betydelsen av de indirekta variablerna hos attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll multiplicerades skattningssvaren om värden och sannolikheter parvis.
Exempelvis multiplicerades individens attitydsvar gällande vikt av lön med individens svar på hur trolig en hög lön är vid arbete inom NLL. Samma princip gällde normkomponenten då individens uppfattning om vad exempelvis kurskamraterna hade för åsikt med hur mycket individen tog hänsyn till kurskamraternas åsikt. Betydelsen av nyttan i en kontrollkomponent, exempelvis tillgång till bostad, bestämdes på samma sätt genom att multiplicera individens svar på hur troligt det är att få tillgång till bostad vid arbete inom NLL med svaret på hur avgörande en bostad är för var att individen söker jobb (Ajzen, 2005).
De nya produkterna som därmed uppstod utgjorde oberoende variabler i de följande analyserna (Bilaga 5). Stepwise användes som analysmetod när faktorer som påverkat deltagarnas intention att söka jobb inom NLL sorterades ut (Bilaga 4). För kontroll av Stepwise-metodens resultat utfördes analyser även med metoden Enter där alla aktuella oberoende variabler gavs utrymme i regressionsmodellen. Inga väsentliga skillnader mellan
metoderna erhölls. Fyra frågor uteslöts från analyserna då de inte var tillräckligt bra formulerade eller inte fyllde något syfte vid analys enligt TPB (Bilaga 4).
Resultat
Majoriteten (91%) av deltagarna var kvinnor och 63.3% hade ursprung från Norrbottens län.
Årskurserna var lika representerade. Två tredjedelar av deltagarna var i åldrarna 18-28 år (Bilaga 3).
Attityder
Av de nio indirekta attitydkomponenterna (Bilaga 5) hade tre signifikanta samband med den direkta attitydfrågan (5.2 ”NLL kan erbjuda jobb som är bra för mig”). Det var frågorna om möjlighet till utveckling (Fråga 2.3 och 3.3) och frågorna om närhet till
betydelsefulla personer (Fråga 2.5 och 3.5). Frågorna om introduktion i arbetet hade också viss betydelse (Fråga 2.8 och 3.8), (Figur 2).
Subjektiv norm
Fyra indirekta sociala normkomponenter (Bilaga 5) mättes och av dem hade tre signifikanta samband med den direkta normfrågan (5.3 ”De flesta som är viktiga för mig tycker att jag ska arbeta inom NLL”). Det var frågorna om ”vad familjen tycker” (Fråga 8.3 och 6.1), vad ” redan verksamma sjuksköterskor tycker ” (Fråga 8.1 och 6.2) och vad personalen från vårdförlagd utbildning (VFU) hade för åsikt (Fråga 8.4 och 6.3), (Figur 2).
Upplevd beteendekontroll
Av fyra indirekta kontrollkomponenter (Bilaga 5) hade två signifikanta samband med den direkta attitydfrågan (5.1 ”Det är lätt för mig att få jobb inom NLL”). Det var frågorna om arbetstider (Fråga 7.7 och 7.3) och frågorna om betydelsen av kontakter inom NLL (Fråga 7.8 och 7.2), (Figur 2).
Samband mellan direkta variablerna och intention.
Två av tre direkta variabler visade signifikanta samband med intention. Subjektiv norm hade starkast samband med intention med frågan ”De flesta som är viktiga för mig tycker att jag ska arbeta inom NLL” (Fråga 5.3). Attitydfrågan ”NLL kan erbjuda jobb som är bra för mig”
(Fråga 5.2) visade också ett signifikant samband. Direkt upplevd beteendekontroll saknade signifikant samband med intention (Figur 2).
Figur 2. Signifikanta beta-vikter för sambanden mellan indirekta variabler och direkta variabler, samt mellan direkta variabler och intention efter linjär multipel regressionsanalys. α =. 05.
Samband mellan indirekta variabler och intention.
Knappt hälften av deltagarna väljer NLL som första val av arbetsgivare (Fråga 9.1) Den genomsnittliga intentionen att söka jobb hos NLL var M = 3.93, SD =1,738. Av
deltagarna var det 26.2% som tyckte att påståendet ”jag planerar att söka jobb inom NLL efter genomförd utbildning” stämde helt, medan 14.6% inte alls tyckte påståendet stämde (Figur 3).
Figur 3. Fördelning av deltagarnas direkta intention.
Av indirekta variabler var familjens åsikt mest avgörande för deltagarnas intention att söka jobb inom NLL. Familjens åsikter gav dubbelt så högt samband som att leva nära
betydelsefulla personer, verksamma sjuksköterskors åsikter och möjlighet att utvecklas inom yrket. Arbetstider hade ett medelhögt samband i förhållande till de andra signifikanta
indirekta variablerna (Figur 4).
Figur 4. Indirekta variabler med signifikanta direkta samband med intention enligt linjär multipel regressionsanalys. α =. 05.
I allt väsentligt ger analysen av sambanden mellan indirekta variabler och intention (Figur 4) samma resultat vad gäller viktiga faktorer som analyserna av samband mellan indirekta variabler och direkta variabler (Figur 2). I analysen av indirekta variabler mot intention föll dock några variabler som uppvisade signifikanta samband vid de separata analyserna mot direkta variabler bort. Det gällde betydelsen av introduktion, åsikterna hos sjuksköterskor från VFU:n och betydelsen av kontakter inom NLL.
Figurerna 5-9 illustrerar fördelningar med någorlunda symmetri och värden med bred spännvidd hos de indirekta variabler som hade signifikanta samband med såväl direkta variabler som intention. Enskilda komponenter har ett skattningsvärde i skalan 1-6, efter multiplicering med sin par-komponent får produkten ett värde mellan 1 och 36. Exempelvis för betydelse hos familjens åsikt innebär värdet 1 att personen tror att familjen inte alls tycker att han/hon ska söka jobb hos NLL, men också att personen inte alls bryr sig om familjens åsikt. Skalvärdet 36 betyder att personen svarat maximalt (6) och tror att familjen har en stark åsikt att han/hon bör söka jobb hos NLL, samtidigt som han/hon angett maximal (6) vilja att bry sig om familjens åsikt.
Figur 5. Fördelning av betydelse hos familjens åsikt.
Figur 6. Fördelning av betydelse hos möjlighet till skiftande arbetstider.
Figur 7. Fördelning av betydelse hos utvecklingsmöjligheter.
Figur 8. Fördelning av betydelsen av att kunna vara nära de som betyder något.
Figur 9. Fördelning av betydelsen för vad verksamma sjuksköterskor har för åsikt.
Diskussion
Resultatdiskussion
Examensarbetet skulle med hjälp av Isek Ajzen (1985) TPB undersöka vilken eller vilka faktor(er) som påverkar LTUs sjuksköterskestudenters intentioner att välja Norrbotten läns landsting som framtida arbetsgivare. Analys av enkätdata skulle visa om studenterna planerade att söka arbete inom NLL och om attityd, subjektiv norm eller upplevelse av kontroll hade enskilt avgörande betydelse för studenternas intention. Undersökningen avsåg om möjligt att bidra med konkreta förslag till NLL angående hur organisationen kan arbeta strategiskt för att stärka sin attraktionskraft gentemot nyexaminerade studenter från LTU.
De faktorer som utmärkte sig som betydelsefulla i förstudien var närhet och påverkan från släkt, vänner och klasskamrater, lön, arbetsuppgifter, boende, introduktionstid och kollegor.
Förstudiens resultat tillsammans med sjuksköterskornas öppna brev (Olsson, 2016) om krav på högre ingångslön inom NLL gav en viss förväntan om att lönefaktorn skulle ge utslag som en viktig faktor även i denna studie. Även tidigare forskningen har kommit fram till att ekonomisk kompensation är en viktig attraktionsfaktor bland studenter. I Kavitha och Srinivasan (2012) studie var det på den punkten som yrkesverksamma och studenter skiljde sig åt. Fréchette, Bourhis, och Stachuras (2013) studie med 650 sjuksköterskestudenter visade också att lönen var en av de högst skattade faktorerna. Senast publicerad var Bjerga Kiil och Knutsen Heges (2016) fallstudie med svenska sjuksköterskestudenter som visade att om lönen var för låg tackade den nyexaminerade nej till tjänsten som arbetsgivaren erbjöd.
Resultatet från undersökningen överraskade i det avseendet att lönen inte alls kom med som en avgörande faktor för LTU:s studenters intentioner. Lön är en faktor, men andra faktorer var så mycket viktigare att de konkurrerade ut lönen i analyserna.
Drygt en fjärdedel av studenterna angav stark intention, vilket är ett tecken på att de faktiskt kommer att söka jobb inom NLL efter avslutad utbildning. NLL kan alltså vara säkra på att kunna rekrytera en fjärdedel av studenterna. Samtidigt är det lika säkert att 15% inte alls kommer att söka sig till NLL. Bland de som inte alls avser att söka sig till NLL är dock 75%
studenter som inte vuxit upp i Norrbotten
Två av de tre huvudkomponenter i Theory of planned behavior visade signifikant samband med studenternas intentioner. Starkast samband hade social norm följt av attityd. Signifikanta samband förelåg även mellan fem indirekta faktorer och intention. Den starkaste
påverkansfaktorn var studenternas uppfattning om familjens åsikt och motivationen att ta hänsyn till deras åsikt. Därefter följde känsla av beteendekontroll och studenternas förmåga att arbeta på skiftande arbetstider. Inom attitydkomponenten var det utveckling som ansågs som viktigt inom yrket och uppfattningen att arbetsgivaren NLL tillhandahåller det, vilket även Kavitha och Srinivasan (2012) kom fram till. Närheten till människor som är
betydelsefulla var också värdefulla för LTU:s studenter, samt uppfattningen de har om vad verksamma sjuksköterskors tycker och i vad mån de tar hänsyn till deras åsikt.
En möjlig tolkning till varför normer med familjens åsikt hade avgörande betydelse för studenternas intention att söka arbete inom NLL, eller inte är de anhörigas personliga attityd och anknytning till arbetsgivaren. Anknytningen kan variera beroende på om de är från länet, eller inte. Familjen kan påverkas av egen erfarenhet av arbete inom NLL eller som del i
vårdsökande. De familjer som kommer från annat län önskar sannolikt att studenterna söker arbete närmare dem efter utbildningen. Verksamma sjuksköterskors åsikter kan ha olika påverkan på studenten beroende på hur lång arbetslivserfarenhet och kompetens individen har. Den yrkesverksamma sjuksköterskans attityd till det som arbetsgivaren erbjuder kan även påverka. En förklaring till att arbetstiden är en bidragande faktor till intentionen att söka jobb inom NLL skulle kunna vara att majoriteten av studenterna tillhörde det yngre åldersspannet och har större möjlighet att arbeta på skiftande arbetstider. Sjuksköterskestudenterna angav även ett behov av att få fortsätta att utvecklas i sitt kommande yrke. Något som kan förklara den positiva intentionen gällande utveckling är att studenterna, via VFU, fått vetskap om att det finns olika verksamheter, kompetenser och befattningar som är lockande inom NLL.
Varför ett arbete inom NLL innebär positiv intention kan bero på att de som har sitt ursprung i Norrbotten får fortsätta att bo i närheten av eventuell partner, släkt och vänner. Individer som flyttat till Norrbotten för studier kan vilja stanna kvar för att de har träffat en partner eller vänner för livet.
Enligt TPB blir oddsen för att studenterna ska söka arbete inom NLL större om studenten har en positiv attityd till det arbetsgivaren erbjuder, om det finns socialt tryck och när studenten känner att den har goda förutsättningar. I denna studie betyder det att NLL stärker sin attraktionskraft genom att arbeta synkront med att fylla studenterna med känsla av att arbetsgivaren erbjuder goda utvecklingsmöjligheter, att positivt socialt tryck från familjerna föreligger samt att studenterna känner att de har rätt förutsättningar och kan arbeta de arbetstider som NLL erbjuder.
Metoddiskussion
Datainsamling och analys genomfördes efter TPB i enlighet med de riktlinjer som teorin föreskriver. Ett re-test utfördes inte då tiden var för knapp men undersökningen skulle gå att replikera. Istället för LTU:s studentportal användes Facebook som kommunikationskanal för att informera om studien. Anledningen till detta var att tips mottogs av informanterna vid förstudien. Detta ansågs som ett effektivt sätt att nå ut till studenterna vid sidan om e-post.
Antalet deltagare och variationen i svaren erbjöd en god kvalité och var tekniskt meningsfull för den valda statistiska analysmetoden. Enkäten besvarades digitalt utan möjlighet att röja deltagarnas anonymitet, vilket bör ha lett till ärliga svar.
Valet av frågor baserades på tidigare forskning, fokusgruppsintervju och aktuell debatt i landet. Frågorna formulerades efter resultatet från fokusgruppsintervjun och enligt TPB.
Ingen ny faktor framkom genom den öppna frågan i enkäten. Sjuksköterskestudenter deltog i fokusgruppen och enkäten testades av en nyexaminerad sjuksköterska från LTU, samt av tre andra studenter. Frågorna bedömdes då som lättolkade och relevanta. Sambanden i data var ganska starka, vilket indikerar god reliabilitet. Frågor och metod för uträkning finns bifogat (Bilaga 5).
Svagheter med undersökningen var att fler studenter hade kunnat delta i fokusgruppen för att stärka validiteten i förstudien. En annan svaghet var att bara en fråga användes gällande direkta variabler då övriga frågor inte var av nog bra kvalité. Deltagare från samtliga utbildningsår besvarade enkäten och vissa svar kan ha påverkats av i vilken grad de haft kontakt och praktisk erfarenhet med NLL. Kunskapen om arbetsgivaren bör rimligtvis öka för varje år de läser programmet efter praktik och insyn i olika verksamheter. Deltagarnas tidigare beteende (Fråga 4.1- 4.2) var svårt att utreda eftersom deltagarna var under utbildning. Fråga 7.9- 7.10 användes inte för analys, de hade behövt formuleras annorlunda för att kunna
användas på det sätt som var planerat. Tanken var att de skulle bidra till kunskap om faktorernas betydelse av kontakter, VFU och introduktionsalternativ.
Slutsats
Var fjärde sjuksköterskestudent som deltog i undersökningen har stark intention att söka arbete inom NLL när de har genomfört sin utbildning. Vidare visade undersökningen att det inte fanns en enskild faktor som påverkar LTU:s sjuksköterskestudenter utan två faktorer, både social norm och attityd. Även fem indirekta faktorer påverkade intentionen, varav den starkaste påverkan på studenternas intention bestod av det sociala trycket från familjen.
Därefter kom attityden till utvecklingsmöjligheter, upplevelse av kontroll gällande arbetstider, följt av uppfattning om att kunna vara nära betydelsefulla personer och det sociala trycket från redan verksamma sjuksköterskor.
Resultaten ger följande rekommendationer för NLL:s strategiska kompetensförsörjnings- arbete:
1. Säkerhetsställ att studenternas familjer har en positiv inställning till organisationen NLL. Om familjerna har en positiv attityd så blir studenterna mer benägna att uppfatta arbetsgivaren som attraktiv och NLL förbättrar sin möjlighet att rekrytera
nyexaminerade sjuksköterskor från LTU. NLL kan agera för att familjerna ska få en starkare relation till NLL. Ge information om vad NLL erbjuder som arbetsgivare och få mottagaren att associera arbetsgivaren NLL med någonting positivt.
2. Marknadsför de utvecklingsmöjligheter och karriärvägar som finns inom NLL i dagsläget. Anpassa kommunikationsmetoden och informera både på NLL:s hemsida, LTU:s studentportal och sociala mediekanaler. Undersök vilka utvecklingsområden som studenterna anser särskilt attraktiva och ta reda på varför de uppfattas som attraktiva. Låt en av NLL:s sjuksköterskor samverka och vara en personlig länk till studenterna på LTU. Om möjligt skulle NLL kunna avsätta tid under VFU och presentera olika utvecklings- och karriärvägar inom NLL.
3. Informera studenter om de arbetstidsmodeller och alternativ som finns hos
arbetsgivaren. Vetskapen om arbetstidsalternativ kan förbättra studenternas upplevelse gällande deras förmåga att jobba på de arbetstider som en anställning inom NLL innebär. Nyexaminerade som exempelvis behöver ta hänsyn till sin familjesituation ska veta att det finns arbetstider som passar i vilket fall som helst. Om individen uppskattar möjligheten och den egna förmågan att arbeta höjs graden av upplevd kontroll och individen ser anställning hos NLL som ett attraktivt alternativ.
4. Informera studenterna om var NLL:s verksamheter finns rent geografiskt. Se över nyanställdas möjlighet till att vara verksamma i det geografiska intresseområdet där de har nära till personer som är betydelsefulla för dem.
5. Värdesätt redan verksam personal, de är ambassadörer för NLL och kan underlätta rekryteringsförfarandet. Erbjud anställda personlig och professionell utveckling.
Bekräfta och belöna individer och gruppers idéer och insatser. Genom att ta tillvara och uppskatta befintlig personal ökar chanserna att verksamma sjuksköterskor uppfattar, trivs och talar gott om arbetsgivaren. Arbetstagare som talar gott om sin arbetsgivare ökar graden av attraktionskraft och rekommenderar organisationen.
Fortsatt forskning
Genomföra en liknande undersökning där andra universitet än LTU studeras, i syfte att kartlägga hur generellt föreliggande undersökningsresultatet är.
Referenser
Andersson, J. (2011). Varför STUK? En undersökning av golvarbetares motiv. Hämtad från:
http://pure.ltu.se/portal/files/33167865/LTU-EX-2011-33128437.pdf
Andrews, G. J., Brodie, D. A., Andrews, J. P., Wong, J., & Thomas, B. G. (2005).
Place(ment) matters: students' clinical experiences and their preferences for first employers.
International council of nurses, 52, 142-153. doi:10.1111/j.1466-7657.2005.00262.x
Arbetsförmedlingen. (2015). Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2016 och en långsiktig utblick. Hämtad från: http://www.arbetsformedlingen.se
Ajzen, I. (2005). Attitudes, personality, and behavior [Elektronisk resurs]. (2nd ed.) Maidenhead, Berkshire, England: Open University Press
Ajzen, I. (2006). Icek Ajzen , Teory of planned behavior. Personlig sida. Hämtad från:
http://people.umass.edu/aizen/index.html
Ajzen, I (n.d). Constructing a TPB Questionnaire. Hämtad från:
http://people.umass.edu/aizen/pdf/tpb.measurement.pdf Ajzen, I (n.d) Sample TPB Questionnaire. Hämtad från:
http://people.umass.edu/aizen/pdf/tpb.questionnaire.pdf
Bjerga Kiil, M., & Knutsen Hege, M. (2016). Agency by exit: Swedish nurses and the “Not below 24,000” movement. Geoforum, 70,105-114. doi:10.1016/j.geoforum.2016.02.012 Fishbein, M., & Ajzen, I. (2010). Predicting and changing behavior: The reasoned action approach. New York: Psychology Press.
Francis, J., Eccles, M. P., Johnston, M., Walker, A. E., Grimshaw, J. M., Foy, R., Kaner, E. F.
S., Smith, L. & Bonetti, D. (2004). Constructing questionnaires based on the theory of planned behaviour: A manual for health services researchers. Newcastle upon Tyne, UK:
Centre for health services research, University of Newcastle upon Tyne. Hämtad från:
http://openaccess.city.ac.uk/1735/1/TPB%20Manual%20FINAL%20May2004.pdf Fréchette. J, Bourhis. A, & Stachura. M. (2013). The organizational attraction of nursing graduates: using research to guide employer branding. The health care manager, 32 (4), 303- 313. doi:10.1097/HCM.0b013e3182a9d81d
Kavitha, M., & Srinivasan, P.T. (2012). The relationship between employer image and
organizational attractiveness in the Information technology industry. Journal of contemporary reasearch in management, 7(2) . Hämtad från:
http://www.psgim.ac.in/journals/index.php/jcrm/article/view/223
McQueen, R. A., & Knussen, C. (2013). Introduction to research methods and statistics in psychology: a practical guide for the undergraduate researcher. (2. ed.). Harlow, England:
Pearson.
Norrbotten läns landsting (2015). Kompetensförsörjningen: vår stora utmaning i landstingen och i norrbotten. Hämtad från: https://nll.se/publika/lg/verk/Kansli/Evenemang/2015/2015- 04-
16%20lfuutbildning/Kompetensf%C3%B6rs%C3%B6rjning_Fullm%C3%A4ktige_150416.p df
Olsson, A. (2016). Arga studenter kräver minst 27 000 i ingångslön. Vårdfokus, 2. Hämtad från: https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2016/februari/arga-sjukskoterskestudenter- kraver-27-000-i-ingangslon/
Socialstyrelsen, (2016). Nationella planeringsstödet. Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20072/2016-2-16.pdf Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer
inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Bilagor
Bilaga 1
Fokusgruppsintervju
Attityder
• Beskriv vad du tycker är viktigt att en arbetsgivare erbjuder dig (för att du ska bli intresserad av arbetsplatsen)?
• Vilken tror du är den mest fördelaktiga arbetsgivaren för dig i framtiden?
Subjektiva normer
• Finns det någon person/grupper som har synpunkter om ditt val av arbetsgivare?
• Finns det andra som har andra åsikter än dig angående ditt intresse/val?
• Vilken betydelse har de för dig?
Upplevd kontroll över beteendet
• Finns det något som förenklar dina möjligheter att söka jobben som Intresserar dig?
• Finns det något som försvårar eller gör det omöjligt för dig att söka de arbeten som intresserar dig?
Bilaga 2
Information till studenter
Hej,
Jag har till mitt examensarbete gjort en elektronisk enkät riktad till er studenter som läser sjuksköterskeprogrammet vid LTU.
Syftet med enkäten är att undersöka ssk-studenters inställning till att välja Norrbotten läns landsting (NLL) som framtida arbetsgivare.
Att delta i undersökningen är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta. Det är DINA svar som är intressanta och de kommer förbli anonyma och endast användas till denna studies syfte.
Genom att delta i studien bidrar Du till ökad kunskap om vad som är viktigt för
sjuksköterskestudenter när de söker jobb, och hur de föreställer sig att det är att arbeta inom NLL
Var snäll och besvara enkäten, det tar bara 4-5 min och gör stor nytta!
Hälsningar, Anna Shahgaldi
Psykologistuderande vid LTU
Bilaga 3
Enkätens uppbyggnad
Fråga 1.1- 1.4 är bakgrundsfakta om deltagaren
Fråga 4.1- 4.2 är frågor som berör deltagarens tidigare beteende, svåra frågor för de som utbildas.
Fråga 5.5, 5.6, 7.9 och 7.10 valdes att plocka bort från analys då frågorna var dåligt formulerade.
Fråga 9.1 undersöker deltagarens första val av arbetsgivare.
Fråga 10 en öppen fråga om vad som påverkar deltagaren när de ska söka arbete. Syftet vara att fånga upp andra eventuellt betydande faktorer, som tidigare frågor missat.
Indirekta mått Direkt mått Intention
Attityd;
Värdering, fråga 2.1- 2.9 5.2 5.4
Utfall av beteende, fråga 3.1- 3.9
Social norm;
Motivation att vara andra till lags, fråga 6.1-6.4 5.3 5.4
Värderingar av sociala normer, fråga 8.1- 8.4
Upplevd beteendekontroll 5.1 5.4
Styrka hos kontrollfaktorer, fråga 7.1- 7.4 Uppfattning av grad av kontroll, fråga 7.5- 7.8
Bilaga 4
Enkätundersökning
Bilaga 5
Beräkningar av nyttovariabler
Indirekta mått för attityd
Värderingar Utfall av beteende,
Fråga Fråga
2.1 x 3.1
2.2 x 3.2
2.3 x 3.3
2.4 x 3.4
2.5 x 3.5
2.6 x 3.6
2.7 x 3.7
2.8 x 3.8
2.9 x 3.9
Indirekta mått för subjektiv norm
Motivation att vara andra till lags Värderingar av sociala normer
Fråga Fråga
6.1 x 8.1
6.2 x 8.2
6.3 x 8.3
6.4 x 8.4
Indirekta mått för upplevelse av beteendekontroll
Styrka hos kontrollfaktorer Uppfattning av grad av kontroll
Fråga Fråga
7.1 x 7.5
7.2 x 7.6
7.3 x 7.7
7.4 x 7.8
