!CA-förbundet och CA - företagen Verksa,mheten 1978
r - - - -- - -
Styrelsen och verkställande direktören för /CA Aktiebolag får härmed avgiva
berättelse för verksamhetsåret 1978.
l CA- förbundet
ICA-iden:
Skapandet av gemensamma resurser för användning under eget företagareansvar.
Medlemmar är de 4.000 ICA-köpmännen.
l medlem- l röst. Högsta beslutande organ är förbundsstämman.
ICA Aktiebolag
lCA·idens förverklittande:
(;enom ICA Aktiebolag, regionföretagen och de specialiserade dotterbolagen skapas de affärsmässiga förutsättningarna.
Regionföretagen
Samtliga företag drivs i aktiebolagsform
och bUdar i aktiebolagslagens mening I CA-koncernen.
l CA Aktiebolags styrelse är gemensam med ICA-förbundet. Den kallasICA-styrelsen och har köpmannamajoritet.
Aktierna ägs av l CA-köpmännen i resp. region och av ICA Aktiebolag.
Köpmannamajoritet i resp. styrelse.
Specialiserade dotterbolagen
Aktierna ägs av l CA Aktiebolag.
• ICA Banan
ICA Eol
Västra och södra Sverige.
6 distributionscentraler (DC)
l 700 ICA-köpmän
ICA Essve
StockhOJm, Östergötland, (;otland
3 distributionscentraler (DC)
400 l CA-köpmän
ICAHakon
Mellersta och norra Sverige
12 distributionscentraler (DC)
l 900 l CA-köpmän
• ICA J'rukt och Grönsaker
• ICA-förlaget
• ICA-restauranger
• ICA Rosteri
• Hjalmar Blomqvist
• BOB Industrier
• Köpmannatjänst
• Svea Choklad
Såhär är ICA-rörelsen uppbyggd
!CA-köpmannen är egen företagare. Småföre- tagarens möjligheter att inom dagligvaruhan- deln ensam konkurrera med konsumentkoope- rationen och olika kedjeföretag är emellertid begränsade. Det är svårt att ensam hävda sig mot stora marknadsdominerande producenter eller importörer.
Men genom att alla !CA-köpmän bygger upp och utnyttjar sina gemensamma resurser, t.ex. när det gäller inköp, kapitalanskaffning, marknadsföring, utbildning och konsumentin- formation, blir möjligheterna betydligt större.
Det är därför !CA-köpmännen genom sitt
eget förbund, I CA-förbundet, driver ICA Ak- tiebolag med de tre regionföretagen ICA Eol, ICA Essve och ICA Hakon. Samt ett antal dotterbolag specialiserade på butiksinredning- ar, förlagsverksamhet, tillverkning, import m.m.
Den dagliga samverkan sker genom region- företagen och deras 21 distributionscentraler
(DC), som var och en sköter den direkta kon- takten med ca 200 I CA-köpmän. Köpmännens inflytande i dessa företag utövas genom majo- ritet i !CA-styrelsen och i de tre regionföreta- gens styrelser.
1
!
( '
!CA-förbundet och l CA-företagen
Ve ksambeten 1978
FÖRBUNDSSTÄMMA
!CA-förbundets årsstämma äger rum tisdagen den 12 juni 1979 i Gamla Riksdagshuset, Stockholm, med början klockan 10.00.
BOLAGSSTÄMMA
Ordinarie bolagsstämma för ICA Aktiebolag äger rum onsdagen den 13 juni 1979 klockan 10.00 i Gamla Riksdagshuset, Stock- holm.
ANMÄLAN
Aktieägare, som önskar deltaga i bolagsstämmans förhandlingar skall
dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken senast fredagen den l juni 1979
dels anmäla sig hos styrelsen under adress ICA Aktiebolag, Box 6187, 102 33 Stockholm 6 eller per telefon 08/22 65 80 senast klockan 13.00 fredagen den 8 juni 1979
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste tillfälligt och senast fredagen den l juni 1979 ha inregistrerat aktierna i eget namn för att kunna deltaga i stämman.
UTBETALNING AV UTDELNING
styrelsen har som avstämningsdag beslutat föreslå den 15 juni 1979. Utdelningen beräknas bli utsänd av Värdepapperscentralen VPC AB måndagen den 25 juni 1979 till dem som på avstämnings- dagen är införda i aktieboken.
INNEHÅLL
Samhällsutve~klingen
!CA-köpmännen och handeln IY78
!CA-förbundet IY78
!CA-företagen 1978
ICA Aktiebolag, regionföretagen och de specialiserade dotterbolagen
Resultat och balansräkningar m m styrelser och direktioner
I CA-förbundets sektionsstyrelser
SJD. 2 3 6 8
22 40
4~
SamhäUsutveddingen
Även 1978 kom att kännetecknas av en tämligen långsam ekono- misk tillväxt sammantaget för in- dustriländerna. Från 1977 års dju- pa svacka innebar konjunkturut- vecklingen i Sverige en viss åter- hämtning. Framförallt ökade ex- porten medan den inhemska efter- frågan förblev matt under större
delen av året. För andra året i rad sjönk den privata konsumtionen och näringslivets investeringar.
För handeln innebar det ännu ett år av minskad volym.
En kraftig förbättring skedde av den svenska bytesbalansen vars underskott reducerades från 12,5 mdr kr 1977 till ca 3,5 mdr kr 1978.
Omslaget i handelsbalansen blev betydande och resulterade i ett överskott på ca 6 miljarder 1978 från ett underskott på 4 miljarder kr 1977.
PRISUTVECKLIN GEN Den allmänna konsumentprisni- vån steg under 1978 med 7,4%
mätt från december 1977 till och med december 1978 att jämföra med 13 % för motsvarande period föregående år. Så låg har infla- tionstakten inte varit sedan 1972.
Det innebar också att det pris- tak som sattes för löneavtalet 1978 hölls med god marginal. Den fak- tiska ökningen mellan index för januari och december 1978 blev
knappt 5,5 % att jämföra med det satta pristaket på 7,25 %. Prisut- vecklingen under 1978 innebar att Sverige avsevärt förbättrade sin position vid en internationell jäm- förelse.
Till detta bidrog i hög grad dag- ligvarorna som under 1978 steg med 4,7 %1) enligt SPK:s beräk- ningar (1977 16,9 %). De prisreg- lerade varornas andel av dagligva- rokonsumtionen uppgår till 90,9 %. Den prisstoppade delen a v dagligvaruhandeln utgör 25,5 %.
Prisstegringen på dagligvaror fördelade sig på följande sätt:
1977 1978
Skart
Mervärdeskatt 2,7%
Tobak 0,9%
Malt-, läske-
drycker 0,4% 4,0%
Höjningar i produktions- ledet och på importvaror Enligt jord-
bruksavtalet. 2,8% 1,5%
Kaffe (höjda rävarupriser) Övriga fabri-
2,6%
kant- och
importpriser 4,4% 9,8% 1,7% 3,2%
Höjningar i distributions- ledet
Av dessa för- delar sig to- talt ca 1/3 på partiledet och 2/3 på detaljist-
ledet 3,1% 1,5%
Dagligvaror
totalt 16,9% 4,7%')
1) A vs er ökning av prisnivån under året. Års- genomsnitt hela året visar ökning med 8 %.
Priserna på livsmedel har under 1978 stigit med i genomsnitt 4,8%
(1977 17,2 %).
Den relativt dämpade takten i prisutvecklingen från senare delen av 1978 bedöms fortsätta under
1979. Enligt SCB steg konsu- mentpriserna i januari med 0,7 %.
Detta är ungefår hälften av ge- nomsnittet för de senaste fem åren för denna månad. Starten för att klara pristaket i årets löneavtal (högst 5 % ökning under de tio första månaderna) är sålunda god.
Ett orosmoment är risken för in- ternationella prisstegringar för olja och andra råvaror. Ett annat är budgetunderskottet och den likvi- ditetsmässiga uppladdning som fö- rekommer och kan bli inflations- drivande.
Konsumentpriserna förväntas öka med 5- 6 % under loppet av
1979.
SYSSELSÄ TT NIN G
Tyvärr blev de prognoser som förutspådde en ytterligare ökning av arbetslösheten under 1978 sannspådda. Under 1978 var i ge- nomsnitt 86.000 personer arbets- lösa; en ökning med 9.000 jämfört med 1977. Arbetslöshetsprocen- ten steg från 1,8 % (1977) till ~ 2,1 %. Till detta kommer ca 170.000 som sysselsattes genom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder och ytterligare ca 17. 00~ ·.
företagsutbildning.
En förbättring tycks ha skett fr.o.m. tredje kvartalet 1978. Man räknar med att denna tendens skall bestå under hela 1979. Ung- domsarbetslösheten utgör emel- lertid alltjämt ett svårt problem.
DISPONIBEL INKOMST Hushållens disponibla inkomster i fasta priser beräknas 1978 ha min- skat med 1,6 %.
För 1979 förväntas hushållens reala köpkraft stiga med 2,8 %.
Till detta bidrager indexreglering- en av den statliga inkomstskatten~.
ökade bostadsbidrag, den ned- dragna inflationstakten och de allmänna stimulansätgärder som beslutats.
PRIVAT KONSUMTION Genom de stimulansåtgärder som beslutats förväntas den privata konsumtionen stiga med 2,8 1;0 under 1979. Till detta bidrager neddragningar i prisstegringstak- ten under 1978 och en förväntad for:tsatt neddragning under 1979.
Okningen i den privata konsum- tionen 1979 skall emellertid ses mot bakgrund av att den privata konsumtionen fallit med 4% från utgången av 1976 till andra kvar- talet 1978.
Livsmedelskonsumtionen min- skade 1978 uttryckt i fasta priser (1977 års prisnivå) med omkring en halv procent. Mellan 1977 och 1976 var minskningen 2 %.
~ l
l
DEN PRIVATA KONSUMTIONEN 207 MILJ AR DER
De svenska konsumenterna dis- ponerade 1978 för konsumtion el- ler sparande sammanlagt 229 mil- jarder kronor. Sparandet uppgick ( '""ill cirka en tiondel därav eller 22 --"'biljarder kronor. Till privat kon-
sumtion återstod alltså 207 miljar- der.
ICA-köpmänae handel 1978
och
Av dessa 207 miljarder gick 91 till köp i olika former av detalj- handel. Motsvarande detaljhan- delssiffra 1977 utgjorde 85 miljar- der. I löpande penningvärde öka- de således konsumtionen via de- taljhandeln med 6 miljarder eller 7 procent.
Eftersom prisstegringarna un- der året genomsnittligt utgjorde ungefår 8 procent minskade de-
taljhandelsvolymen med en pro- cent. 1978 var sålunda inte något bra år för detaljhandeln. Det var inte heller 1977. Då sjönk voly- men i förhållande till 1976 med l ,6 procent. På sina håll har man också betecknat 1977 och 1978 som "två förlorade år" för detalj- handeln.
!CA-köpmännen 1978
DENTOTALA DETALJHANDELN 91 MILJARDER
A v de 91 miljarder som utgjorde detaljhandelsförsäljningen i landet 1978 gick 54 miljarder eller nära 60 procent till dagligvarukonsumtion, medan 37 miljarder, eller drygt 40 procent gick till konsumtion av sällanköpsvaror. Sällanköpsva- rorna - i dagligvarubranschen vanligen benämnda specialvaror - drabbades särskilt hårt av kon- sumtionsminskningen. Den ut- gjorde för dessa varor nära två procent, medan minskningen för dagligvarorna stannade vid om- kring en halv procent.
A v den totala detaljhandeln i landet svarar !CA-köpmännen och Konsumentkooperationen för omkring 18 procent vardera, med- an NK-Åhlens svarar för ungefår 9 procent.
DAGLIG V ARU- FÖ RSÄLJNIN GEN 54,2 MILJARDER
A v landets totala dagligvaruför- säljning svarade varuhus och stormarknader för ungefår 9 mil- jarder eller 17 procent, medan de på dagligvaror specialiserade bu- tikerna svarade för ungefår 32 mil- jarder eller 58 procent. Återståen- de 13-14 miljarder eller 25 pro- cent av dagligvaruförsäljningen skedde utanför de specialiserade dagligvarubutikerna samt varuhu-
sen och stormarknaderna. Här återfinns en mängd olika säljkana- ler, bl a kiosker, gatukök, torg- handel och speciallivsbutiker. Vi- dare kan härfinnas ett visst statis- tiskt fel, eftersom beloppet utgör en restpost.
ICA-KÖPMÄNNENS DAGLIGVARU- FÖRSÄLJNING
15,6 MILJ AR DER, + 11%
!CA-köpmännen hävdade sin ställning väl inom dagligvaru- marknaden 1978 och hade en sammanlagd dagligvaruförsäljning av 15,6 miljarder kronor. Det in- nebar en ökning med 11 procent jämfört med föregående år.
!CA-köpmännens andel av mark- naden är 28-29 procent med en tillväxt under 1978 på ca en pro- cent.
64 nya !CA-butiker öppnades under året. Större delen av dessa var mindre och medelstora buti- ker.
Förnyelsen av det äldre butiks- beståndet fortsatte i oförminskad takt jämfört med tidigare år. Un- der 1978 genomgick 385 !CA-bu- tiker en mer genomgripande upp- rustning.
SPECIAL V ARU- FÖRSÄLJNINGEN 37 MILJARDER
Inom specialvaruförsäljningen dominerar fackhandelsbutikerna, som svarar för 74 procent av dessa s k sällanköpsvaror. Varuhusen och stormarknaderna svarar för
omkring 20 procent. Dagligvaru- butikerna spelar en mer undan- skymd roll med 6 procent av marknaden. Man bör dock märka att det inte anp.at än undantagsvis rör sig om en mycket liten del av sällanköpssortimentet, som åter- finns i dagligvarubutikerna.
ICA-KÖPMÄNNENS
SPECIALVARUFÖRSÄUNING 1,2 MILJARDER
Under 1978 sålde !CA-köpmän- nen specialvaror för omkring l ,2 miljarder kronor och behöll där- med sin position inom detta mark- nadsavsnitt.
MARK N ADSUTVECKLIN GEN 1968-1978
Dagligvarumarknadens utseend~
under de senaste 10 åren visar att
!CA-köpmännen och Vivo-Fa- vör-köpmännen - i båda fallen med egenföretagare i butikerna - - har vunnit terräng, medan konst1 mentkooperationen och NK-Åh-- lens har ungefår samma mark- nadsandel vid periodens början och slut.
Förlorarna på dagligvarumark- naden under perioden 1968 -1978 är dels gruppen ''övriga dagligva- rubutiker", dels den försäljning som sker utanför dagligvarubuti- ker, varuhus och stormarknader, den s k "grå marknaden".
För gruppen "övriga dagligva- rubutiker" är en orsak till ned- gången att en hel del av de däri ingående butikerna lagts ned. För- säljningen inom den "grå markna- den" - i brist på bättre betecli! _
!CA Edselehallen var en uppmärksam- mad butiksöppning 1978, föregången av lokala konsumentuppvaktningar betr. bu- tiksservicen i Ed sele. Vänstra bilden fr. v.
Klara Niislund (kund), Birger Jarl Pers- son (vd ICA Hakon), Börje Bil/me (chef
DC Sundsvall), Jan-Olov Amundrud (!CA-köpman) och Karl Erik Aman (vd
!CA-förbundet).
ning - har sjunkit bl a beroende på att en hel del av de mindre spe- cialbutiker som fanns för kött, bröd och mjölk, frukt, fisk, delika- tesser etc har försvunnit under årens lopp i samband med att dag- ligvarubutikerna har tagit upp dessa varugrupper.
HANDELNS LÖNSAMHET Dagligvaruhandeln är - jämfört med många tillverkningsföretag - en lågmarginalbransch. Detta ger en mycket stor känslighet när störningar uppträder på markna- den. Många av handelsföretagen balanserar när det gäller lönsam- heten på en knivsegg. En vanlig ambition i branschen är att nå ett ---'iverskott före dispositioner och _ Jmtt på l ,5 till 2 procent av om-
sättningen.
När störningar i likhet med 1977 och 1978 uppträder på marknaden
-~r det lätt att ett relativt lågt, men _..Om man tänkt sig ändå årligen återkommande överskott, för- vänds i ett underskott, för vars ut-
jämnande i bokslutet finns alltför liten buffert. Sjunker volymen står man där rried sina kostnader för anställda och anläggningar. N a turligtvis söker man anpassa kostnaderna så snabbt som möj- ligt. Men bl a på grund av den arbetsmarknadslagstiftning vi har, tar ju denna anpassning tid.
För handelsföretaget återstår alltså att pröva vilka möjligheter som finns att öka intäkterna. Med det långvariga cich omfattande prisregleringssystem man har att beakta inom dagligvaruhandeln är dock marginalförstärkningar mycket svåra att uppnå. Det framgår av de riktlinjer som den dåvarande regeringen gav den prisövervakande myndigheten SPK, Statens Pris- och Kartell- nämnd, år 1977, nämligen att övervakningen skall ta sikte på att förhindra prishöjningar, avsedda att kompensera för minskad för- säljningsvolym.
Dagligvaruhandeln har under 1977 och 1978 råkat ut för volym-
minskningar som skapat betydan- de problem på sina håll. Problem som kunnat få en mer begränsad omfattning om samhället haft stör- re förståelse för handelns arbets- villkor.
Någon gemensam redovisning av !CA-köpmännens sammanlag- da resultat sker inte. Bedömningar byggda på ett statistiskt urval bu- tiker visar dock att lönsamheten
1978 sjönk jämfört med 1977. Yt- terligare försämringar under 1979 skulle medföra en helt oacceptabel lönsamhetsnivå för den svenska dagligvaruhandeln.
SAMMANFATTNING
1977 och 1978 har varit påfrestan- de år för dagligvaruhandeln i Sve- rige. Trots dessa svåra förhållan- den har !CA-handlarna haft en gynnsam försäljningsutveckling med ökad marknadsandel som .följd.
Dagligvarumarknaden 1978 54 miljarder kronor
Specialvarumarknaden 1978 37 miljarder kronor
/-:--:--::-·;-:-;':;--;;->, Ca. 9.000 "rena"
/.,' · ·. ·. :· -: ·. ·._ --.: : .':. ··.- ) dagligvarubutiker
~t·::~> ~:
;:·5
miljarder kr.;~~~
Ca. 400 varuhus ~: ·: •• :-:-: :o.~
och stormarknader : ·• · . · . >:"~
ca. 9 miljarder kr ~~---
17 % Dagligvaruförsäljning genom
kiosker, fackhandel m.m.
den s.k. grå marknaden ca. 13,5 miljarder kr 25%
Ca. 20.000 fack- handelsbutiker ca 27 miljarder kr.
74 "to
Ca. 9.000 dagligvarubutiker ca 2 miljarder kr.
6%
Ca. 400 varuhus och stormarknader ca. 8 miljarder kr.
20 'o
Svensk detaljhandelsmarknad 1978
Dagligvaror Antal Försäljning
butiker 1978
78-12-31 mkr
l CA-handlarna 4.262 15.603
Konsum-Domus-Obs 2.050 11.824
Vivo/Favör-köpmännen 1.039 4.619 NK-Ahlens-Tempo-B & W 164 4.590 Filialföretag (minst 5 butiker,
ingår ej i ovanstående) m.fl. 312 2.420 övriga dagligvaru-
butiker ca 1.650 1.750
Summa dagligvarubutiker
och varuhus ca 9.500 40.800
Övrig detaljhandel ca 13.4001}
Total detalJhandelsmarknad 54.200
1} övrig detaljhandel: kiosker, bröd-, fruktaffärer, torghandel, dagligvaror genom fackhandeln m.m.
Specialvaror Total detaljhandel Marknads- Försälj n in g Marknads-· Försäljning Ökning Marknads-
andeJ ca 1978 andel ca 1978 mot 1977 andel ca
% mkr % mkr % %
28-29 1.174 3 16.777 11,3 18-19 21-22 4.425 12 16.249 5,2 18
8-9 J 348 1 4.967 9,0 5-6
8-9 3.600 9-10 8.190 6,9 9
4-5 180
l
1 2.600 11 ,O 33 100 1.850 4,0 2
75 9.800 26 50.600 55
25 27.2002} 74 40.600 45
100 37.000 100 91.200 7 100
2) Specialvaruförsäljning i fackhandeln m.m.
5
ICA-Iö bundet 1978
Vid förbundsstämman 1978 efterträdde Karl Erik Åman (t. v.) Nils-Erik Wirsäll (t.h.) som vd för /CA-förbundet och ICA Aktiebolag. I mitten styrelsens ordförande Bror Andersson.
1978 års förbundsstämma hölls i Uppsala universitets aula den 6 och 7 juni. Under stämmans första dag deltog ett stort antal gäster från näringsliv och samhälle i Sve- rige och övriga nordiska länder.
Programmet omfattade bland an- nat ett föredrag av professor Sunr.~
Carlsson - "Att driva företag ud.._
der 80-talet" - och anförande av vd Nils-Erik Wirsäll med titeln
"!CA-handlare i dag och i mor- gon". V d-anförandet har i tryck"""' form varit föremål för spridniok- till ett stort antal opinionsbildare.
I samband med stämman avgick Nils-Erik Wirsäll som verkstäl- lande direktör eftersom han under året uppnådde pensionsåldern.
Han efterträddes av Karl Erik Åman, tidigare vice verkställande direktör. Nils-Erik Wirsäll hylla- des för sin långa verksamhet inom
!CA-rörelsen och i samband där- med meddelades !CA-styrelsens
beslut att förbundet skulle ställa
medel till förfogande för att anordna ett symposium under hans ledning - "Handeln infö;- 80-talet". Till symposiet som kom att hållas i november inbjöds
Vid !CA förbundsråds höstmöte gjordes en grundlig genomgång av /CA-butikernas lönsamhets utveckling.
framstående forskare, samhällsfö- reträdare och företagsledare på dagligvaruhandelns område.
Förbundsstämmans andra dag omfattade diskussioner i sex olika utskott under temat ''Ide 78 - bra I CA-butik ännu bättre". De olika
r~mnena inom detta tema föranled-
\ _ _le livliga debatter i utskotten.
Rapporterna från dessa debatter trycktes efter stämman i form av sammanfattningar för vidare be- --1andling i sektionsstyrelserna.
_
1 !CA-förbundets 23 sektionssty- relser höll under 1978 140 sam- manträden. Varje sektionsstyrelse har dessutom knuten till sig en marknadskommitte, som handläg- ger löpande pris- och säljfrågor.
En av ledamöterna hämtas ur sek- tionsstyrelsen.
Förbundsrådet - ordförandena i de 23 sektionsstyrelserna och
!CA-styrelsen - sammanträdde två gånger under året. Från dessa möten har samtliga medlemmar fått direkta skriftliga rapporter.
!CA-styrelsen har hållit sex sammanträden. Ett av dessa
~rmmanträden omfattade en kon- -:erens under 24-27 april, varvid
man besökte !CA-företag, sek- tionsstyrelser, och marknads- kommitteer i Västerås, Linkö- -.,ing, Helsingborg och Göteborg.
_J.esan företogs till stor del med konferensvagn på järnväg och av- sikten var att i koncentrerad form kunna genomföra diskussioner på ort och ställe med ett stort antal företrädare för olika delar av
!CA-rörelsen. Resultatet av kon- ferensen blev också ett mycket gi- vande utbyte av ideer och syn- punkter.
Förbundets medlemssektioner höll sina årsmöten stadgeenligt under februari och mars 1978.
Uppslutningen kring årsmötena är god och mötena har förutom de rent stadgeenliga ärendena den viktiga uppgiften att vara ett fo- rum för lokal information och de- batt.
Mobila utbildningsenheter, dvs. rullande kurslokale r, gör att !CA-skolan även kan hålla kurser i direkt anslutning till butiker.
Intensivt utbildningsår inom ICA-rörelsen
!CA-butikernas Grundutbildning som bygger på individuell utbildning i butikerna har efter praktiska tester nu lanserats.
I !CA-förbundets regi har chefsutvecklingsseminarier i olika ämnen hållits. Bilden från Göteborg, med medverkan av ICA Affärsutskott.
7
ICA - Iöretagen 1978
ICA Aktiebolag, regionföretagen och de specialisende
dotterbolagen
Sifferhänvisning till kartan, numrerat från norr till söder
19 !CA-förbundet och ICA Aktiebolag
Regionföretaget ICA Eol AB:
30 HK Göteborg 42 DC Helsingborg 39 OCKalmar 40 DC Kristianstad 31 DC Kungälv 44 DC Malmö 38 DC Växjö
36 Färskvarncentral Borås Dotterbolag:
32 Olebolaget Olof Ericson AB Göteborg
41 AB Lindahl & Co Karlskrona
33 AB Frans Thiirett, Göteborg 45 AB AM Wickmans Eftr.
Malmö och Växjö 34 AB Albert Magnusson,
Göteborg Regionföretaget ICA Essve AB:
20 HK Stockholm 27 DC Linköping 21 DC Stockholm 37 DC Visby
Regionfdretaget ICAHAKON AB:
8 HK Västerås 6 DC Borlänge 7 DC Gävle 17 DC Karlstad
l DC Luleå 29 DC Skövde
4 DC Sundsvall 23 DC Södertälje
2 DC Umeå 15 DC Uppsala
9 DC Västerås 24 DC Örebro
3 DC Östersund Dotterbolag:
16 ICA Bagerier AB Uppsala 18 AB Bengt Heidenborg
Karlstad
10 Sjömans Textil AB Västerå~
5 Ede-bolaget, Sundsvall De specialiserade dotter- ec..
bolagen: ~~~~
35 ICA Banan AB Göteborg @
28 H~al~~ Blomqvist AB @ @ ®
Lmkopmg @(j5·
25 BOB Industrier AB Kurnia ::;
43 ICA Frukt och Grönsaker AB Helsingborg
Il !CA-förlaget AB Västerås 12 AB Köpmannatjänst
Västerås
22 AB !CA-Restauranger Stockholm
13 ICA Rosteri AB Västerås 26 AB Svea Choklad
Norrköping
14 ICA Special Västerås (avdelning av ICA AB)
·. ~·
® _
®•'.
®
ICA-fOretagen i sammandrag
1978 1977
Regionföretagens partihandels-
omsättning 9.126 mkr 8.086mkr Moderbolaget samt
de specialiserade dotterbolagens
omsättning 1.725 mkr 1.593mkr
ICA-koncernen i sammandrag
Omsättning 11.091 mkr 10.564mkr Rörelseöverskott
efter avskrivningar 203 mkr 202mkr_
Räntabilitet 9,9% 10,4 o/() (rörelseöverskott före
dispositioner och räntekostnader i förhållande till det genomsnittliga totala kapitalet)
soliditet 32,1% 33,2%
(obeskattade reserver, bundna skulder till medlemmar och aktie- ägare, eget kapital i förhållande till totala
k~italet)
Disponibla medel 1.117 mkr 816mkr
(inkl. reversutläning, finansväxlar, obliga- tioner, beviljade checkrediter)
Balanslikviditet
(förhållandet mellan 1,91 1,93
omsättningstillgängar och kortfristiga skulder)
Eget kapital och obeskattade re-
serve r 1.036 mkr 929mkr
ICA AKTIEBOLAG
!CA-handlarna har genom !CA- förbundet bildat ICA Aktiebolag med regionföretag och specialise- rade dotterbolag för att sköta den gemensamma verksamheten, t ex inköp, distribution till butikerna, (-.,utbildning och butiksplanering.
_1 ICA Aktiebolag och förbundet - har gemensam styrelse. Man har även gemensam vd. styrelsen har köpmannamajoritet. Ledamöterna --,väljs ur de tre regionföretagens
)tyrelser, som också har köpman- -- namajoritet. I CA-direktionen är
sammansatt av ledningen för res- pektive regionföretag, represente- rade av sina vd och vvd. I både styrelse och direktion ingår dess- utom vd för ICA Aktiebolag.
Moderbolagets resultat före dispositioner och skatt uppgår till 18,6 mkr (1977 16,8 mkr). Räntabi- liteten före skatt och räntekostna- der på det under året genomsnitt- ligt arbetande kapitalet var 8, 7 % (1977 9,5 %). Solidi't'eten - eget kapital, obeskattade ,reserver i förhållande till totala kapitalet - -var 30% (1977 38 %). Moderbola- _jet har under året i ökad utsträck- ning disponerat dotterbolagens likvida överskott för att möjliggö- ra en effektiv förräntning. Dessa
-~ransaktioner har medfört ökad _1apitalomslutning, som påverkar beräkningsgrunden för nämnda re- lationstal.
På balansdagen disponerade moderbolaget 131,2 mkr (1977 51,2 mkr) inklusive beviljad checkräkningskredit och kortfris- tig utlåning.
Antalet anställda uppgår till 63 personer (1977 61). Löner och ar- voden till styrelse och verkstäl- lande direktör uppgår till 0,5 mkr (1977 0,7 mkr). Till övriga anställ- da har utbetalats 5,9 mkr (1977 5,0 mkr).
ICA Aktiebolag har tillsam- mans med slakteriförbundet och Investeringsbanken förvärvat styckningsföretaget Styckmästa-
ICA Aktiebo ag
Ordförande Bror Andersson
Verkställande direktör Karl Erik Arnan
/CA-direktionen, fr. v. Birger Jarl Persson, Lars E/ford, Gösta Brissman, Karl Erik Åman (ordf), Roland Danielsson (sekr.), Rolf Olteng, Nils-Evert Fagerström och Leif Fredriksson.
ren i Västervik KB. Andelarna äges till 45 % av ICA Aktiebolag och tilllika stor del av Slakteriför- bundet. Investeringsbanken äger 10 %. Andelskapitalet är l ,O mkr.
Produktionen, som avser vacu- umpaketerade styckade nötdetal- jer, startade under augusti månad.
Företaget sysselsätter ett 80-tal personer.
!CA-KONCERNEN
Rörelseöverskottet efter avskriv- ning blev 203 mkr (1977 202 mkr).
Räntabiliteten före skatt och räntekostnader på det under året genomsnittligt arbetande kapitalet var 9,9 % (1977 10,4 %).
soliditeten utgjorde 32 % ( 1977 33 %), när medlemmamas bundna förlagsmedel inräknas i det egna kapital eL
Likviditeten är oförändrat god.
På balansdagen disponerade kon- cernen 1.117 mkr (1977 816 mkr) inklusive beviljade checkräk- ningskrediter och kortfristig utlå- ning.
Investeringarna uppgick under året till 170 mkr (1977 186 mkr).
Inkluderas !CA-köpmännens in- vesteringar under året utgjorde det investerade beloppet 259 mkr (1977 311 mkr). -
Mot bakgrund av den konjunk- turpåverkan som drabbade han-
deln under 1977 och 1978 får ut- vecklingen för !CA-koncernen be- traktas som tillfredsställande. Pris- utvecklingen under 1978 fick ett betydligt lugnare tempo än under 1977, vilket gjorde att 1978 års re- sultat till en ringa del påverkats av prisstegringsvinster. Den för kon- cernen i övrigt goda utvecklingen kännetecknar även finansverk- samheten, vars resultat förbättrats med drygt 8 mkr._
Anställda inom koncernen 1978 1977 Antal anställda 13.405 13.367 Löner och arvoden
till styrelseleda- möter och verk- ställande direktö-
rer 37,4
Löner till övriga 714,8 Summa löner 752,2
40,4 714,5 754,9 (Jmfr kommentar sid 22 samt not 12 sid 27),
Resultatet av verksamheten och ställningen för I CA-koncernen vid utgången av 1978 framgår av resul- tat- och balansräkningar samt fi- nansieringsanalyser på sidorna 22-31. Sammandrag av resultat- och balansräkningarna för de i koncernen ingående företagen re- dovisas på sidoma32- 37.
9
'
1
,1
! ! ' l
l CA-företagen
Regioaföretaget ICA EoiAB
Ordförande Åke Bondesson
Verkställande direktör RolfOlteng
En sammanlagd försäljning 1978 av närmare 6.300 Mkr innebär nytt volymrekord för !CA-hand- larna inom Eol-regionen. Det be- tyder en volymökning med 2,5 %i förhållande till 1977, och även i jämförelse med det hittills bästa
säljåret 1976 utgjorde ökningen 1,4 %. !CA-butikernas
marknadsandel i södra Sverige växte därmed ytterligare.
I partiledet uppgick omsätt- ningen för ICA Eol med dotterbo- lag till3.663 Mkr, en ökning med 406 Mkr eller 12,5 % mot 1977.
För den mest dynamiska volym- utvecklingen svarar färskvarorna liksom året innan, helt naturligt med hänsyn till de satsningar som gjorts inom denna varugrupp.
Dotterbolagen inom storköks- sektorn hävdade mycket fram- gångsrikt sin marknadsposition.
Denna verksamhet fick under året ett värdefullt tillskott genom för- värvet av AB Albert Magnuson i Göteborg, med tyngdpunkten på skeppsfurnering.
Totalt gav varudistributionen till medlemmarna 1978 förbättrat resultat, trots att jämförelsen på- verkas negativt av konjunktur- vinster 1977 på inneliggande varu- lager. Det goda utfallet samman- hänger bl.a. med att de första nya fårskvaruavdelningarna vid DC börjat ge positiva resultat. Också likviditet och räntenetto förbätt- rades ytterligare under 1978.
Under året tillkom ett 30-tal nya I CA-butiker med en säljyta av till- sammans ca 10.000 m2 i alla stor- leksklasser ända ner till "kvar- tersbutiker'' av servicekaraktär.
Nyetableringsvolymen är mindre än motsvarande siffror 1977 och de ursprungliga planerna för 1978, beroende på dels tidsförskjutning- ar och dels omprövning av vissa projekt. Genom ombyggnad och renovering fick 150 butiker sam- manlagt nära 50.000 m2 ny resp.
förnyad säljyta, varav ca 3.400 m2 i rent nytillskott.
AB Wickmans Eftr., Malmö, dotterbolag till !CA ·Eol AB, är specialiserat på leve- ranser till storhushåll. T. v. köttutbildning vid DC i Växjö.
/CA Backo-köp i Oxie (överst) och /CA Kvantum r Ronneby under byggnad.
l
De starka satsningarna under jubileumsåret (ICA Eol 40 år) vi-
sade sig välbetänkta och medver- kade till att hålla uppe volymen
-,~de i medlemsbutikerna och vid
-Dc. Detta var viktigt både för att skapa sysselsättning och för att bevara optimism.en inom rörelsen under ett så kärvt år som 1978.
!CA-rörelsen i södra Sverige förstärkte alltså på olika sätt sina positioner under 1978. Vi har nu ett förnämligt butiksbestånd och i regionföretaget starka resurser bakom butikerna. Det ger oss i allt stora möjligheter att även fram- över värna om vår ställning på marknaden.
T.h. !CA Torpet, Kyrkenorum, Stenung- sund.
Il
. ~
I CA-företagen
Regioa···retaget ICA Essve AB
Ordförande Sture Lindberg
Verkställande direktör Lars E/ford
Med 1978 kan vi lägga ännu ett framgångsrikt år för I CA-handeln till handlingarna.
I hård tävlan med andra före- tagsformer har vi kunnat öka vår andel av handeln.
Det stämmer till ödmjukhet men också till en viss stolt glädje över att vår modell för samverkan visar sig hålla även i ett kärvt kli~
mat.
Det har inte gått utan påfrest- ningar.,Butikernas lönsamhet är inte vad den borde. Kostnaderna har trots alla ansträngningar att bemästra dem stigit och margina- lerna har genom prisstoppet inte kunnat kompensera detta. Under senaste halvåret 1978 har emeller- tid en viss förbättring inträtt. Dels genom den - tyvärr dock ej till- räckliga - kostnadskompensatio- nen som SPK medgav. Dels också genom kraftfulla insatser på kost- nadssidan som den enskilde
!CA-handlaren vidtagit. Detta framgår av de delbokslut vi ge-
mensamt tagit fram. Trots detta är resultaten ännu inte betryggande för konsolidering och med tanke på framtida satsningar.
För regionföretaget ICA Essve får resultatet för 1978 anses be- tryggande. Under normalförhål- landen borde det möjligen varit något bättre, då med hänsyn till konsolidering och förräntning av redan skapade resurser.
Under det gångna året har vi haft glädjen uppleva ett ännu stör- re resursutnyttjande av
I CA-handlarnas egna distribu- tionscentraler - framför allt inom fårskvarn sortimentet.
Administrativt har vi förbättrat vår hantering. Nya defekterings- systemet (HoQe) verkar nu inom
Gotland och Ostergötland och på Stockholm ligger vi något före vår planering .
Vår organisationsgenomgång är i stort avklarad och den utbyggda konsulentverksamheten - som beslutades under året - träder i funktion i början av 1979. Vi hop- pas mycket av den. Via våra kon- sulenter bör en ännu intimare samverkan mellan medlemmarna/."' och DC kunna förverkligas. (,
Dataverksamheten håller på att avdramatiseras och allt fler blir medvetna om att det är hjälpmedel som skall hjälpa oss att veta mef..-7 om vår verksamhet. Kravet på e....,_
fektivitet är ju ständigt stigande och det är med moderna hjälpme- del vi ska kunna göra vårt arbete ännu bättre i framtiden. Samma syfte har också den inventering av tillgängliga rationella arbetsred- skap som vi startade under 1978.
Utbildningsverksamheten har varit fortsatt intensiv under det gångna året både i butiksledet och på våra DC. Det har gällt både
/CA Jour har blivit ett vanligt inslag bland Stockholmsområdets butiker. Bilden 01'(1/l
från Sveavägen, t.h. Skarpäng, Täby.
T.v. /CA 1\ragstu, Vallentuna.
vårt praktiska dagliga arbete, eko- nomisk utbildning och samver- kansfrågor.
Detaljhandelsavdelningen har kunnat glädja sig åt ett fortsatt stort intresse för om- och tillbygg- nader av butiker och nyetable- ( "'pgar. Inriktningen mot närhets-
_ch servicebutiker har bestått även under året. Gotlands nya di- stributionscentral håller på att uppföras och arbetet pågår planen-
-·-~~t.
- 'Inför 1979 är vi optimistiska.
Den fortsatta framgången vilar helt på vår förmåga att samarbeta på alla nivåer. Viljan finns och med den inställningen kommer vi att kunna fylla den viktiga uppgif- ten att göra vår samhällsinsats - effektivast möjliga service till konsumenterna.
/CA Essve bygger f. n. ny distributionscentral pu Gotland.
Utvecklingen av datasystem gt'Jr planenligt vidare inom samtliga tre regionföretag, bl.a. med orderregistrering via bildskärmar.
13
ICA-Iöretagea
Regionföretaget ICA Bakoa AB
Ordförande Carl-Hakan Swenson
Verkställande direktör Birger Jarl Persson
I CA-butikerna inom Hakons verksamhetsområde var vid års- skiftet 2.027 st. och nådde en för- säljning av 7.988 mkr. Detta inne- bär ca 3 % volymökning, vilket med hänsyn till utvecklingen inom dagligvarumarknaden får anses bra.
Under året har 24 st. nya
!CA-butiker tillkommit med 6.800 m2 säljyta och en sammanlagd be- räknad omsättning på 160 mkr.
Upprustning och tillbyggnader har skett av 180 st. butiker, vilka med- fört en ökad säljyta av 3.800 m2 •
Etablerandet av nya butiker har under se- nare år omfattat alft större andel mindre och medelstora butiker. Bilderna m·mz t.h. Grimstahallen, Bollstanås. Ovan Ugglebo Hande/Jförening, Ocf.:elbo. T.h.
ICA Jollen, Nyköping.
Antalet nyetableringar är lägre, både jämfört med tidigare år och i förhållande till det planerade anta- let inför 1978. Dessutom tenderar planerings- och beslutsprocesser- na för nyetableringar att bli allt längre.
De gemensamma marknadsfö- ringsprogrammen i form av flyg- blad och veckaannonser har ut- nyttjats väl och har lett till att
!CA-handlarna även under 1978 vunnit ytterligare marknadsande- lar.
ICA Hakons tolv distributions-
centraler, centrallager och stor- hushållsavdelningar sålde för sammanlagt 4.160 mkr, vilket är en ökning med 505 mkr eller
13,9% och 104 mkr mera än prog-
nosen för 1978. Sedan prisökning- arna räknats bort innebär den uppnådda försäljningen, att utle- vererad varumängd ökade med
r
drygt 5 %. Detta tyder på att meö..:
lemmarna ytterligare koncentrerat inköpen till sina egna distribu- tionscentraler. Färskvaruförsälj- ningen ökade med 26 % och djuf""
fryst med 13 % men även koloni-"'·
r
\
_ _ .... _ ... ~;; •• .c ... _. _ . . . ,
alvarusortimentet, som under se- nare år stagnerat, har fått ökad vo- lym.
Distributionscentralen i Örebro har varit föremål för en omfattan- de till- och ombyggnad, vilken medfört 5.300 m2 ytterligare lageryta till en kostnad av 11 mkr.
Distributionscentralens totala lageryta uppgår nu till 24.000 m2•
Det under 1977 påbörjade arbe- tet med en ökad datorisering av orderarbetet har planenligt fortsatt
1978. På samtliga distributionsom- råden finns nu ett antal butiker med egen dataterminal för varu- beställning till distributionscentra- lerna. Successivt kommer under
1979 allt flera av !CA-butikerna att erbjudas denna ordermöjligheL
Orderregistrering genom s.k.
dataskärm för varugrupperna frukt och grönsaker och färskva- ror är genomförd vid flertalet di- stributionscentraler. K varvarande får sin utrustning under första de- len av 1979. Arbetssättet innebär utöver förenklingar i säljarbetet klara förbättringar i information till butikerna och av orderna till distributionscentralemas lager.
Antalet medarbetare i moderbo- laget uppgick under året i medeltal til12.095, vilket innebär, att vi uppnått en tillfredsställande ef- fekthöjning. Detta särskilt som den ökade fårskvarnhanteringen kräver mer personella arbetsinsat- ser än det torra sortimentet. Ut- bildningsverksamheten har varit intensiv med stark inriktning på detaljhandelsfrågor, arbetsledar- utbildning, på olika nivåer samt chefsutbildning.
Det ekonomiska resultatet är tillfredsställande. !CA-köpmän- nens fortsatta goda utnyttjande- grad av alla gemensamma resurser och medarbetamas goda arbetsin- satser har bidragit till detta. En fortsättning härav utgör också den
bästa grunden för en fortsatt stark I CA-handel till gagn för både medlemmar, medarbetare, kon- sumenter och samhället i stort.
15
l i
iserade dotte bolagen
ICABaaanAB
GÖTEBORG
Omsättning 1978: 47,4 mkr Antal anställda: 77
VD Bertil Sjöblom
Leveranserna under 1978 uppgick till 19.204 ton, vilket innebär en ökning gentemot 1977 med 2.196 ton lika med 12,9 %. Endast ett år tidigare har ökningen i ton varit större, nämligen 1972, då ökning- en var 2.463 ton. Marknadsdelen för bananer steg på grund därav under 1978 till25,7 %och börjar närma sig I CA-butikernas mark- nadsdel för dagligvaror.
Sedan 1975 har paketeringsgra- den för konsumentförpackade ba- naner sjunkit år för år. Då var pa- keteringsgraden 69 % och är för
1978 55%.
Inköpspriserna steg under året med ca 6 %, en relativt liten höj- ning, vilket hör samman med den goda tillgången på bananer och därav följande ökad konkurrens.
Det fördelaktiga bananpriset gentemot andra frukter har bidra- git till en ökad banankonsumtion, som synes ha goda förutsättningar att kunna fortsätta.
Försäljningen i kronor steg från 40,3 mkr 1977 till 47,4 mkr 1978, vilket är en ökning med 17,8 %.
Antalet anställda uppgick 1978 till totalt 77 personer, varav i Gö- teborg 39, i Malmö 7 och i Uppsa- la 31.
"Önskebutiken" i Uppsala, nyöppnad 1978.
RjalmarBiomqvist AB
UllKÖPING
Omsättning 1978: 68,6 mkr Antal anställda: 129 VD Lars-Gunnar Hansson
Partihandelsförsäljningen har un- der året utvecklats gynnsamt.
..,. Omsättningen motsvarade en vo- lym om 2.860 ton till ett värde av 40,8 miljoner kronor, motsvaran- de en ökning med 2,6 miljoner el-
ICA B · . h . ler 6,9 %.
.. . an~ns mo!!mngs- oc paketerzngsan- D ~ .. rsålda volymen är i stort
laggmng z Ma/mo. en 10
•
t)
oförändrad mot 1977. Försäljning- en har utvecklats ytterligare mot varor av presentvarukaraktär, varför de "tyngre" varorna såle- des i minskad omfattning.
Branschen har som helhet under året haft en vikande marknad. I ljuset därav får vi betrakta det uppnådda säljresultatet som gott.
Försäljningen i de egna butiker- na inklusive dotterbolaget, Holms Glas & Porslin, Västerås, utgjor- de 27,4 miljoner kronor motsva- rande en ökning med 3 .9 miljoner eller 16,5 %.
Under året tillkom en ny butiksenhet "Önskebutiken" i
