iup vs. åp: vad är bäst för eleven?

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Sophia Farkas

ÅP VS. IUP

Vad är bäst för eleven?

Action programmes Vs.

Individual plans of development

What’s the best for the student?

Examensarbete 15 högskolepoäng lärarprogrammet

Datum: 2010-05-30 Handledare: Anders Broman

2

Abstract

This paper focuses on whether individual development plans as well as action programmes are needed.

Pupils in need of particular support get to be involved in an action programme – the school needs to provide any particular support a pupil needs. However, the individual development plan does not substitute the action programme. Thus an action programme as well as an individual development plan will be provided to students in need of particular support.

The individual development plan follows the pupil throughout the entire education, regardless of whether its content changes, whilst the action programme pertains to a limited period of time. Pupils that are not in need of particular support are not likely to need to set goals for themselves in addition to those already set outside of school. An action programme is

primarily concerned with affecting the conditions under which the pupils carry out their work.

The results of my study indicate that the individual development plan is yet another duty on part of the teachers, but with exceptionally scarce repayment. According to teachers at the school explored, the individual development plan generates little or no progress for pupils already involved in an action programme. A thoroughly crafted action programme is sufficient, according to teachers participating in the study. A pupil not in need of particular support will not need the individual development plan either, according to the teachers – it would merely be another paper to look at during development talks, but it would not benefit the pupil or the teacher.

3

Sammanfattning

Arbetet handlar om huruvida det behövs både individuella utvecklingsplaner och

åtgärdsprogram. Elever i behov av särskilt stöd ska ha ett åtgärdsprogram och det är skolan som ska ge det särskilda stödet. Den individuella utvecklingsplanen ersätter inte

åtgärdsprogrammet, för elever i behov av särskilt stöd kommer det således att finnas både ett åtgärdsprogram och en individuell utvecklingsplan. Den individuella utvecklingsplanen följer eleven genom hela skoltiden, även om innehållet förändras, medan åtgärdsprogrammet avser en begränsad tidsperiod. En elev som inte är i behov av särskilt stöd behöver antagligen inte sätta upp fler mål för sig själv än de som eleven redan har utanför skolan

Ett åtgärdsprogram handlar i första hand om att påverka de förutsättningar under vilka eleven arbetar i skolan.

Det resultat jag kommit fram till är att individuella utvecklingsplaner är ett ytterligare arbetsmoment för lärarna, men som ger otroligt lite tillbaka till lärare och elever. Enligt lärarna på den undersökta skolan så fyller den individuella utvecklingsplanen liten eller ingen funktion för elever som redan har ett åtgärdsprogram. Ett väl utarbetat åtgärdsprogram räcker enligt dessa lärare. En elev som inte har behov av särskilt stöd behöver inte heller individuella utvecklingsplaner enligt lärarna. Där blir det bara ett papper att titta på vid utvecklingssamtal, men det fyller ingen funktion för vare sig elev eller lärare.

4

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 4

1. Inledning ... 5

2. Syfte och frågeställningar ... 7

2.1 Avgränsning ... 8

3. Bakgrund ... 8

3.1 Vad är ett åtgärdsprogram? ... 8

3.2 Vad är en individuell utvecklingsplan? ... 11

3.3 Åtgärdsprogrammet och den individuella utvecklingsplanen ... 13

3.4 Historik ... 14

4. Metod ... 17

5. Resultatredovisning ... 19

5.1 Enkätsammanställning ... 19

5.2 Sammanfattning av resultat ... 23

6. Diskussion ... 27

6.1 diskuterande kommentar ... 27

6.2 Vidare forskning ... 29

Källförteckning ... 30

Bilagor ... 31

5

1. Inledning

Jag har letat efter ett viktigt ämne att skriva om och ett som dessutom intresserar mig. Jag har tillslut lyckats begränsa mig till att behandla åtgärdsprogrammet och den individuella utvecklingsplanen. Under rubriken "Skolans värdegrund och uppdrag" står det att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevens bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen, därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla.(Lpo 94 s.6)

Man har i flera undersökningar påvisat ett litet men ändå entydigt samband mellan skolprestationer och självkänsla. Elevernas självkänsla och självrespekt har en ännu starkare koppling till deras skoljag och prestationer i skolan. Det verkar med andra ord som om skolprestationernas betydelse för elevernas självkänsla är beroende av om eleverna uppfattar sig som klipska eller dumma i skolan. Jag bildens och självkänslans betydelse för skolprestationerna är särskilt tydlig hos underpresterande elever. De tror alltså inte att de klarar skolarbetet, även om testresultat visar att de egentligen skulle kunna göra mycket bättre ifrån sig.(Evenshaug & Hallen, 2001) Det är det jag eftersöker i min undersökning, Jag tror inte att de svaga och underpresterande eleverna med ett åtgärdsprogram mår bra av den ytterligare press som den individuella utvecklingsplanen ger. Den här aspekten kommer jag inte att gå in djupare på i min undersökning, men det är en intressant vinkel som är viktig att ha i åtanke i det fortsatta läsandet.

Åtgärdsprogrammet är till för elever i behov av särskilt stöd som inte når målen i undervisningen, alltså har de moment kvar som de av olika anledningar inte har klarat. Dessa elever har dessutom en individuell utvecklingsplan där de ska sätta upp mål som är framåtsträvande och som inte ska kopplas samman med åtgärdsprogrammet. Det blir väldigt många mål att jobba mot. En elev som inte har behov av särskilt stöd, mår säkerligen bra av att sätta upp mål att sträva mot för att sedan kunna stämma av och se om denne nått ända fram. Det är bra för den enskilda individen att lära sig att sätta upp rimliga mål samt att kunna utvärdera sig själv på ett bra sätt, detta borde man kunna få med sig från ett kontinuerligt arbete med individuella utvecklingsplaner.

6

Mitt grundproblem är detta: behöver elever i behov av särskilt stöd verkligen dubbla dokument med olika typer av mål under den period som eleven jobbar mot sitt åtgärdsprogram? Jag kommer att fråga ett antal lärare, för att få deras uppfattning om problemet. Det är läraren som aktivt jobbar med dokumenten och eleverna i fråga, det är därför jag lägger tyngdpunkten på deras åsikter. Skolan och samhället vi lever i är målstyrt.

Vi ska hela tiden ha mål att sträva efter, vi har uppnåendemål i skolan, men utöver det en hel rad mål som har med fritiden att göra, man vill bli bättre på fotboll, nå nästa ”level” på dataspelet, bli bättre, se bättre ut, listan är oändlig, och när man har lyckats med ett kommer tio nya. Hela livet kommer vi att ha mål att sträva mot. Det är därför viktigt att vi lär oss att sätta upp mål som är rimliga för oss som individer. Vi har också förväntningar och krav på oss, som vi vill uppfylla. Med andra ord är det mål som skolan sätter upp, mål som vi sätter på oss själva och mål som vår omgivning sätter på oss.

I de nuvarande kursplanerna finns det totalt cirka 2100 mål, det innebär att lärare för varje elev i ett 1-9 års perspektiv ska undervisa medvetet mot dessa 2100 mål. Dessutom ska läraren bedöma och dokumentera med vilken kvalitet varje elev uppnått dessa 2100 mål (www.du.se). Utslaget på ett år så är det 233 mål. Jag tycker inte att jag har fel om jag tolkar det som ett stort antal. Det innebär att en elev i behov av särskilt stöd ska jobba mot dessa mål plus de som eleven ska sätta upp för sig själv i den individuella utvecklingsplanen. Många ungdomar och vuxna, lever idag under press, press som skapas av allt ifrån medias syn på människan till den prestationspress vi kan uppleva i arbetet och under skolperioden (Peterson& Westlund, 2007).

En elev i behov av särskilt stöd mår sannolikt bra om den slipper att sätta upp mål för sig själv som den ska jobba med i skolan. Man kan anta att det är bättre att den får jobba med uppnåendemålen för att klara kraven som skolan ställer, istället för att sätta upp mål som eleven inte kommer att hinna med. En elev som inte är i behov av särskilt stöd behöver troligtvis inte sätta upp fler mål för sig själv än de som eleven redan har utanför skolan.

I en avhandling gjord av Lisa Asp-onsjö (2006 s.203) kommer det fram att det finns flera olika motsättningar i arbetet med åtgärdsprogram. Bland annat att ett flertal personer är delaktiga i varje elevs skolsituation, vilket medför krav på samarbete bland personalen. Sen finns det krav från regering och riksdag på att eleven och föräldrarnas inflytande ska öka.

Dessutom vidgas skolans uppdrag ständigt till att omfatta allt fler uppgifter. Detta

7

sammanlagt leder till att ett flertal motsättningar måste hanteras under arbetets gång, samtidigt som man ska sträva efter ett så bra program som möjligt för den enskilda eleven. I samma avhandling kan man läsa om de formaliteter som finns runt åtgärdsprogram, hur det ska utformas och arkiveras. Dessa delar kan i vissa fall ta fokus från själva innehållet och dessutom ses som en undanflykt om skolan misslyckas i det aktiva arbetet med åtgärdsprogrammet.

Jag kan se problemet med de ökande arbetsuppgifterna för lärarkåren, det är svårt att hinna med det pappersarbete som finns utöver undervisningen, dessutom tillkommer det regelbundna möten med elever med åtgärdsprogram. På den undersökta skolan har vissa lärare svarat att de uppdaterar åtgärdsprogram så ofta som varje vecka och för att kunna uppdatera så krävs det ett möte med elev och förälder. Täta kontakter kan vara ett krav och ett måste för skolan för att kunna uppfylla elevens behov, och täta möten kan vara en stödåtgärd i sig.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med detta arbete är att ta reda på om lärare anser att elever i behov av särskilt stöd behöver ha både ett åtgärdsprogram och en individuell utvecklingsplan eller om eleven klarar sig med bara ett åtgärdsprogram under de aktuella perioderna. Lärarna jobbar ständigt med eleverna och dokumenten och det är viktigt att det finns ett väl fungerande system för både elever och lärare.

1. Behöver elever i behov av särskilt stöd dubbla dokument med olika typer av mål under den period som eleven jobbar mot sitt åtgärdsprogram

a. Vad skiljer åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner åt?

b. Vilket av dokumenten är viktigast enligt läraren? Den individuella utvecklingsplanen eller Åtgärdsprogrammet?

c. Vilka tydliga för- och nackdelar påvisar de berörda dokumenten?

Den första frågeställningen är mitt huvudproblem, jag behöver de resterande frågeställningarna för att kunna ge svar på mitt huvudproblem. Fråga a är en dokument analys som är viktig för att kunna reda ut begreppen, och för att kunna förstå de faktiska

8

skillnaderna. Fråga b och c är enkätanalyser. Jag vill ha med de frågorna för att ge verklighetsförankring och tyngd till mitt huvudproblem. Om jag helt utgick från skolverkets dokumentation så skulle mina resultat se helt annorlunda ut. För att kunna uppfylla syftet är jag tvungen att göra en undersökning på en skola samt att förankra begreppen i skolverkets dokumentation och i aktuell forskning.

2.1 Avgränsning

Jag har valt att begränsa min undersökning till ett skolområde och dess enda högstadieskola.

Skolan är indelad i tre olika arbetslag och jag har valt att titta på dokumentation från alla tre.

Jag lämnade ut min enkät till alla verksamma lärare på skolan, totalt 25 stycken. Jag har fått in svar från 15 stycken och dessa har jag sammanställt. Undersökningen av åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner är gjord utifrån ett lärarperspektiv.

3. Bakgrund

3.1 Vad är ett åtgärdsprogram?

5 kap. 1 §, tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen

Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se

till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses, samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens

vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

9

Skolan ska ge det särskilda stöd en elev behöver. Ett åtgärdsprogram syftar till att säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses. Elever i behov av särskilt stöd ska ha ett åtgärdsprogram. Ett åtgärdsprogram grundar sig alltid på en utredning av elevens behov av särskilt stöd. Utredningen bör hållas åtskild från åtgärdsprogrammet.

Dokumentet ska kortfattat beskriva elevens behov och innehålla en beskrivning av de åtgärder som skolan avser att vidta samt en tydlig ansvarsfördelning. Skolans åtgärder utgår från positiva förväntningar på eleven och bygger på elevens förmågor och intressen. Ju tidigare stöd sätts in, desto snabbare kan en negativ utveckling hejdas och i regel krävs det mindre omfattade insatser.

Ett åtgärdsprogram på grundskolan relaterar till läroplanernas och kursplanernas mål och vad man vill uppnå på kortare och längre sikt. Skolan beskriver sina åtgärder i ett och samma åtgärdsprogram även om elevens behov av särskilt stöd finns i flera ämnen, och det är bra för eleven då den får en översikt, istället för att det ska vara skilda dokument i skilda ämnen.

Åtgärdsprogrammet ska tydligt visa hur åtgärderna ska följas upp samt hur och när de ska utvärderas. Ett åtgärdsprogram som innehåller tydliga och konkreta åtgärder som skolan kan genomföra på relativt kort sikt har god effekt. Genom att arbeta med kortsiktiga mål i riktning mot de långsiktiga förbättras skolans möjligheter att bedöma vilka åtgärder som fungerat.

Det är skolans uppgift att se till att det finns kompetens för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. Åtgärder vidtas så snart som möjligt när behov och åtgärder klargjorts.

Ett åtgärdsprogram grundar sig alltid på en utredning av elevens behov av särskilt stöd. Med tanke på att en utredning ska starta så fort en individ har behov av stöd så har jag svårt att se att kön skulle spela någon roll. Asp-Onsjö(2006) har i sin undersökning kommit fram till att så verkar vara fallet. Att pojkar har lättare att få ett åtgärdsprogram än flickor på grund av deras framtoning. Jag menar att individens behov borde märkas i undervisningen och på resultat, inte på beteende. Självklart kan ett beteende vara ett led i en problematik, men som sagt borde man gå mer på djupet än så.

10 Det är viktigt att:

• skolan strävar efter att tidigt göra eleven och vårdnadshavarna delaktiga i att utarbeta åtgärdsprogrammet,

• åtgärdsprogrammet kortfattat beskriver elevens behov,

• åtgärdsprogrammet i grund- och gymnasieskolan relaterar till läroplanernas och kursplanernas mål och vad man vill uppnå på kortare och längre sikt,

• åtgärdsprogrammet innehåller en beskrivning av de åtgärder skolan avser att vidta och en tydlig ansvarsfördelning,

• skolans åtgärder utgår från positiva förväntningar på eleven och bygger på elevens förmågor och intressen,

• skolan beskriver sina åtgärder i ett och samma åtgärdsprogram om elevens behov av särskilt stöd finns i flera ämnen,

• skolan ser till att det finns kompetens för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd,

• åtgärder vidtas så snart som möjligt när behov och åtgärder klargjorts,

• åtgärdsprogrammet tydligt visar hur åtgärderna ska följas upp samt hur och när de ska utvärderas.

(skolverkets allmänna råd s. 28)

Om det framkommer att en elev kan vara i behov av särskilt stöd ansvarar rektor för att behovet utreds. Det är viktigt att:

• Skolan skyndsamt utreder behov av särskilt stöd,

• Skolan söker samverkan med såväl eleven som dennes vårdnadshavare när en utredning inleds,

• Skolan i sin utredning tar hänsyn till omständigheter på skol-, grupp- respektive individnivå när man beskriver elevens svårigheter,

• Skolan anlitar extern kompetens om skolan inte själv förfogar över den nödvändiga utredningskompetensen,

• Skolan har rutiner för hur utredningen dokumenteras,

• Skolan har rutiner för samverkan med andra verksamheter. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd är det viktigt att

• Skolan klarlägger vilket särskilt stöd som behövs.

(skolverkets allmänna råd s. 14)

Arbetet med åtgärdsprogram kan ses som en process där uppföljning och utvärdering regelbundet görs för att inriktningen mot målen inte ska förloras. Uppföljningen är en kontroll av att beslutade åtgärder är påbörjade eller utförda. Utvärdering är en bedömning av om åtgärderna har varit lämpliga i förhållande till uppsatta mål

11

3.2 Vad är en individuell utvecklingsplan?

Den individuella utvecklingsplanen är framåtsyftande och bör

 Ge eleven ökad kunskap om och inflytande över det egna lärandet och den egna utvecklingen

 Ge eleven ökad möjlighet att ta ansvar för och påverka sina studier

 Konkret beskriva vilka insatser som bör vidtas för att eleven ska utvecklas i riktning mot målen

 Stärka elevens och vårdnadshavarens delaktighet i den individuella planeringen

 Skapa kontinuitet vid byten av lärare, grupp och skola (allmänna råd och kommentarer s.13)

Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och

mognad(skollagen 5 kap, 2§)

En individuell utvecklingsplan ska vara ett stöd för elevens lärande och sociala utveckling.

Informationen i utvecklingsplanen ska vara framåtsyftande och svara på frågan ”Vad ska eleven lära sig som nästa steg”?

Den individuella utvecklingsplanen ska vara framåtsyftande, men den måste ha sin utgångspunkt i tydlig information om vad eleven faktiskt kan i förhållande till läroplanens och kursplanernas mål. (Lärarnas tidning 2006-04-28) Det är ett framåtsyftande protokoll från utvecklingssamtalet som blir en viktig del i det samarbete som skolan ska ha med varje elev och med dennes föräldrar.(skolverkets allmänna råd) Den ska dels innehålla skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling, dels en planering av hur skolan ska arbeta för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt i riktning mot de nationella målen.

Är det inte alltid ambitionen att alla elever utifrån sig själva ska sträva efter att nå målen, och för att kunna nå dem så krävs det utveckling. För att kunna nå de nationella målen i år nio så kan du inte vara kvar på en årskurs sju nivå. Utveckling är enligt mig en grundpelare i skolan.

I planen ska det även framgå vad eleven och vårdnadshavaren kan göra och ansvara för. De skriftliga omdömena ska relatera elevens kunskapsutveckling till den pedagogiska planering som ligger till grund för undervisningen (stödmaterial).

Till skillnad från de skriftliga omdömena behöver inte denna del skrivas ämnesvis utan den sammanfattar vilka kunskaper och förmågor eleven behöver utveckla, men framgår inte det

12

redan i de skriftliga omdömena. Jag anser att det är ett dubbelt arbete. Frånsett att den individuella utvecklingsplanen även ska se till den sociala utvecklingen. De eventuella överenskommelser skolan gör med eleven och vårdnadshavarna ska skrivas in i den individuella utvecklingsplanen. Omdömena ska beskriva hur långt eleven kommit i sin kunskapsutveckling och visa på hur hon eller han kan komma vidare i sitt lärande.(Framåtsyftande planering och överenskommelser). Den individuella utvecklingsplanen ska vara en framåtsyftande utvecklingsplan som bland annat tar sin utgångspunkt i de skriftliga omdömena och den utvärdering som ligger till grund för dessa.

En tydlig utvärdering är en förutsättning för att planera den fortsatta undervisningen, för att kunna identifiera utvecklingsområden samt för att planera stödet till elevens utveckling och eventuella särskilda åtgärder (Iup-processen). Den individuella utvecklingsplanen ska med andra ord vara en del av utredningen när ett åtgärdsprogram ska tas fram. Ingen elev kommer att utvecklas genom att enbart diskutera problem. Den individuella utvecklingsplanen fokuserar på processen för att nå målen, mer än själva måluppfyllelsen och täcker dessutom den sociala utvecklingen, vilket de skriftliga omdömena inte ska göra. I den individuella utvecklingsplanen bedöms inte graden av måluppfyllelse, det är inte ett betygsunderlag utan beskriver vägen till målen (Att arbeta med IUP). Dock kan jag tycka att det är nödvändigt att graden av måluppfyllelse syns på fler ställen än i betyget. Å ena sidan är det bra att dokumentet inte är bundet till måluppfyllelse för att eleverna ska få jobba utan hetsen att nå mål, vilket säkert är bra för vissa. Men å andra sidan kan måluppfyllelsen vara en sporre. Och om eleven dessutom själv skrivit ned vad denne vill jobba och sträva mot så kan det vara av stor vikt att den samme kan få pricka av och stryka det som uppnåtts.

13

3.3 Åtgärdsprogrammet och den individuella utvecklingsplanen

Elever i behov av särskilt stöd ska ha ett åtgärdsprogram. Den individuella utvecklingsplanen ersätter inte åtgärdsprogrammet, men den kan ses som en förlängning av åtgärdsprogrammet.

Planen är en pedagogisk dokumentation som ska visa på elevens lärande och utveckling, både kunskapsmässigt och socialt. För elever i behov av särskilt stöd kommer det således att finnas både ett åtgärdsprogram och en individuell utvecklingsplan.

Den individuella utvecklingsplanen upprättas i anslutning till utvecklingssamtalet och ett åtgärdsprogram ska utarbetas så snart en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd.

Den individuella utvecklingsplanen följer eleven genom hela skoltiden, även om innehållet förändras, medan åtgärdsprogrammet avser en begränsad tidsperiod. Den framåtsyftande delen av en individuell utvecklingsplan upprättas vid utvecklingssamtalet medan ett åtgärdsprogram ska tas fram så snart det föreligger ett behov.

En individuell utvecklingsplan ska finnas för varje elev under alla år på grundskolan och revideras och ändras vid varje utvecklingssamtal. Det är ett framåtsyftande protokoll från utvecklingssamtalet som blir en viktig del i det samarbete som skolan ska ha med varje elev och med er föräldrar.

Ett åtgärdsprogram kan vara upprättat enbart för en kort period. Åtgärdsprogrammet är en hjälp att åstadkomma en överblick och kontinuitet i samarbetet för alla inblandade. (Prop.

1998/99:105 ) Åtgärdsprogram är till för svaga elever som av olika skäl inte når uppnående målen. Oavsett om en elev är i behov av särskilt stöd eller ej så ska läraren alltid sätta eleven och dennes lärande i centrum. Läraren ska möta eleverna både som enskilda individer och som en del av ett kollektiv(lärarens handbok, 2004).

14

3.4 Historik

Före folkskolereformen 1842 hade föräldrarna huvudansvaret för barnens fostran och utbildning. Bland annat åtog sig föräldrarna genom dopet ansvaret att ge barnet en religiös fostran. Därefter har skolans formella ansvar utökats allt eftersom den byggts ut(Lundgren, 2006, s.33). Det fanns ett samhälleligt intresse att normalisera det avvikande och krav ställdes på i slutet av 1800-talet att anstaltsvården för de avvikande skulle byggas ut. En idé som framfördes och växte sig stark i början av 1900-talet var utbyggnaden av hjälpklasser och nya former av specialundervisning (Lundgren, 2006 s. 34).

…en naturlig hjälpåtgärd,som erbjuds de elever, som på grund av miljö- eller arvsbetingade fysiska eller psykiska orsaker företar sådana avvikelser beträffande

utveckling och mognad, att de ej utan risk för komplikationer kan undervisas i de vanliga klasserna, samt till dem som på grund av speciella svårigheter behöver sådan

särskild specialundevisning, som ej kan meddelas inom den vanliga klassundervisningens ram (Lgr 62, s 62).

I Lgr 62 börjar man se att det finns en tanke på den enskilda individen, även om den sorteras in i tydliga fack beroende på problem. Vidare i Lgr 69 säger man så här:

Med utgångspunkt i systematiska eleviakttagelser, samtal med föräldrarna och diagnostiska undersökningar bör i första hand vederbörande lärare och

klasskonferensen söka utforma ett program för tillrättaläggande av undervisningen samt för särskild träning och behandling, som anses lämplig för just denna elev (Lgr 69, s 78)

Här ser man tydligt att individ tänkandet tagits ett snäpp längre, och jag tycker att man kan se något som börjar likna ett elevhälsoteam. Även grundvalarna för åtgärdsprogram börjar växa fram, ett program som tillrättalägger undervisningen för den enskilda eleven. Det är ju vad ett åtgärdsprogram är, även om det formuleras annorlunda idag.

I Lgr 80 utvidgas perspektivet från individfokusering till att först pröva om skolans arbetssätt kunde ändras(Lundgren, 2006 s.35). Strävan efter ”En skola för alla” växer sig allt starkare, och i början av 1990-talet så ökar intresset för inkluderingstanken, detta på grund av att ett barn som exkluderas från skolan, kan bli ett samhälleligt problem (lundgren, 2006 s.35).

15

Det är tydligt att individtänkandet har utvecklats under en lång tid, och att skolan tagit över en stor del av ansvaret för eleven. Föräldrar och skola delar på ansvaret till skillnad mot hur det var före 1842. I Lpo 94 står det på s 7 att;

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till

ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar

(1 kap. 2 §). Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet.

Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv, värden, traditioner, språk, kunskaper från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.

Jag tolkar det som att skolan har tagit över en del av hemmets och föräldrarnas uppgifter, speciellt om man jämför med 1842. Det är skolans uppdrag att sprida kunskap vidare från en generation till en annan. Å ena sidan kan det vara bra att skolan sköter det, så att alla elever får ungefär samma kunskap, men å andra sidan så tappar de mycket av den kunskap som släktingar gav barn och unga förr.

Åtgärdsprogram har funnits som begrepp i skolan sedan 1976 då riksdagen beslutade att sådana skulle upprättas inom grundskolan. I Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning framhålls att en god värdemätare på en skolas kvalitet är hur skolan lyckas med undervisningen för elever som är i behov av särskilt stöd. Om alla elever har fått det stöd de behöver för att utifrån sina förutsättningar nå målen, är detta en stark indikation på hög kvalitet. Det betyder samtidigt att skolan arbetar för att ge eleverna en likvärdig utbildning. (Skolverkets Allmänna råd 1999)

Att utgå från eleven innebär inte att det räcker med en diagnos av eleven. En sådan kan ge otillräcklig information för att förstå svårigheter som uppstår i skolan. Det är nödvändigt att också belysa elevens relationer till andra och diskutera arbetsförhållandena i skolan. Ett åtgärdsprogram handlar i första hand om att påverka de förutsättningar under vilka eleven arbetar i skolan. Hur kan dessa förändras för att väl svara mot elevens situation? Krav kan

16

komma att resas både mot de lärare som undervisar eleven, övrig personal i skolan samt kamraterna och mot eleven själv (Skolöverstyrelsen, 1987, s. 1 - 2).

Sedan 1 januari 2001 finns krav på att åtgärdsprogram skall upprättas för elever i alla

skolformer utom förskoleklassen och vuxenutbildningen. Det viktigaste syftet med åtgärdsprogrammet är att påverka förutsättningarna för det enskilda barnets aktiva deltagande i sin grupp eller klass ordinarie arbete oavsett vilket särskilt stöd han eller hon därutöver behöver (Persson, 2002).

I dagens klassrumssituation så är det många elever som behöver extra resurs i form av stöd och hjälp. Eleven ”sticker” ut mindre om den får delta i den vanliga undervisningen, än om eleven måste gå iväg till resurslärare i andra lokaler, eller gå i en specialklass. Dock så är även detta individbaserat och man måste alltid se till den enskilda individens behov och önskemål, eleven kanske inte vill gå i vanlig klass till vilket pris som helst, utan kanske skulle lyckas bättre i en liten grupp.

Det Skolverket efterfrågar får en styrande effekt och att samla in uppgifter om åtgärdsprogram kan ses som ett sätt att kontrollera att de förordningar som föreskriver att åtgärdsprogram upprättas efterlevs. Skolverket ger därmed en tydlig signal om att åtgärdsprogram är en viktig del i skolornas arbete (Persson, 2002). Efter införandet av läroplanen Lpo -94 ansåg regeringen i slutet av 90-talet att för lite hade hänt i skolorna. Regeringen ansåg att läroplaner och kursplaner i allt för liten grad styrde verksamheten och att måluppfyllelsen var låg. I utbildning för kunskap och jämlikhet regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbete i förskola, skola och vuxenutbildning (Skr.2001/02:188) redogjorde regeringen för sin syn på frågor som har särskild betydelse för lärande och utveckling. Man tog upp åtgärder för att nå ökad måluppfyllelse i skolan.

En expertgrupp fick analysera behovet av insatser för att öka måluppfyllelsen och individuell planering i skolan. Expertgruppen kommer med sin rapport (DS 2001:19) 2001. en av de saker gruppen ansåg viktig var att alla elever behöver en individuell utvecklingsplan för att ges chans att utvecklas så långt som möjligt. Alla elever ska ges chansen att utvecklas efter sin förmåga med vikten lagd på strävansmålen. Strävansmålen syftar mer på sociala mål och färdigheter och dessa ansågs ha kommit i skymundan.

17

Här följer en rad av de åtgärder som expertgruppen föreslår:

 Fokus måste inriktas mot mål att sträva mot

 Att systemet med mål att uppnå måste ses över

 Att skolorna i ökad utsträckning bör fokusera på lärandemiljön för att förstå den enskilde elevens situation och för att vidta adekvata åtgärder

 Att det behövs tydliga strategier vid övergångar inom utbildningssystemet

 Att alla elever har rätt till en utvecklingsplan

 Att arbetslagets dokumenterade planering på sikt kan ersätta andra krav på dokumentation till exempel åtgärdsprogram (DS 2001:19)

En väl fungerande utvecklingsplan förutsätter:

 Att skolhuvudmannen beskriver och analyserar hur skolan avser att göra det möjligt för alla elever att nå målen såväl på individ-, grupp- som skolnivå

 Att beskrivingen omfattar såväl elevens kunskapsutveckling som sociala utveckling

 Att befintlig och relevant dokumentation infogas i utvecklingsplanen, till exempel åtgärdsprogram, skriftlig information i anslutning till utvecklingssamtal, skriftliga omdöme när eleven inte får betyg, resultat från nationella prov, lokala prov, uppföljningar och utvärderingar (DS 2001:19

4. Metod

Jag kommer att börja med en studie av läroplanen, vad står det om åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner? Jag kommer att undersöka individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram gjorda på en högstadieskola i Värmland. Skolan ligger i en medelstor kommun och är en av tre högstadieskolor. Sedan kommer jag att studera åtgärdsprogram, hur de bör användas och hur de ska utformas, samt att jag kommer att analysera ett antal åtgärdsprogram från den aktuella skolan. Samma sak med den individuella utvecklingsplanen, hur är det tänkt att den skall fungera, hur ska den utformas och hur ser det ut i praktiken?

(bilaga 2 och 3)

Jag har valt att använda en enkät som vetenskaplig metod (bilaga 1), men även textanalys. I boken examensarbetet i lärarutbildningen (Johansson & Svedner, 2006 s.31) så beskrivs problemen med att använda enkät som vetenskaplig metod. Jag kan hålla med om

18

problematiken som rör inlämnandet. Bortfallet blev förvånansvärt stort, med tanke på hur liten den aktuella skolan är. Sen är det också en svårighet att sammanställa materialet. Det är vissa frågor som har varit lätta, där svaret i princip bara varit ja eller nej, men på de frågorna som kräver mer eftertanke och formulering blir det svårare eftersom jag då även måste tolka svaren som inkommit. enkäten är utformad med öppna frågor för att få längre och mer utvecklade svar och det är en kvalitativ enkät, då den endast delats ut till ett fåtal lärare.

Öppna frågor innebär att respondenten får möjlighet att själv skriva ner och utveckla sitt svar.

Med slutna frågor ger man respondenten svarsalternativ utan möjlighet till motivering.

Fördelen är att jag är väl insatt i ämnet redan från början då jag jobbar på skola och har deltagit i kompetensutveckling som rört både individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. En svaghet i min undersökning är att det endast är ett fåtal lärare som besvarat enkäten, och det gör det svårt att få tyngd i analysen. Om jag utökat antalet deltagare och skolor så kanske sammanställningen skulle ha sett annorlunda ut. Styrkor som jag ser är att enkäten täcks in av lärare som arbetat allt ifrån några år till dem som har mångårig erfarenhet inom skolans värld. Bredden medför att jag fått in olika åsikter och ställningstaganden. Jag har även fått positiv respons på mitt ämnesval, då många tycker att det är ett aktuellt ämne som behöver diskuteras. Jag upplyste respondenterna om undersökningens syfte samt att de skulle förbli anonyma, vilket är helt i enighet med Johansson och Svedner(2006, s.29)

Jag har valt att besvara mina frågeställningar dels genom litteraturgenomgången och dels genom en enkät riktad till lärare i år 7-9. Enkäten kommer att vara anonym för att kunna få så ärliga svar som möjligt. Jag är väl medveten om att olika skolor jobbar på olika sätt, men alla lärare gör också mer eller mindre på sitt eget sätt. På grund av detta så håller jag mig till en och samma skola. Jag har valt att undersöka hur lärarna ser på de båda dokumenten och granskar alltså inte elevperspektivet, mer än det de varit delaktiga när åtgärdsprogram och den individuella utvecklingsplanen framställts. Skolan är indelad i tre olika arbetslag och jag har valt undersöka dokumentation från alla tre. Enkäten gick ut till alla verksamma lärare på skolan totalt 25 stycken. Svar har inkommit från 15 st och dessa har sammanställts. Det stora frånfället beror delvis på sjukskrivningar, om man räknar bort de som inte var på plats under tiden som enkäten låg ute så är det bara 5 stycken som inte lämnat in. Mallen för enkäten ligger med som bilaga 1. Jag har valt att bara ta med frågor som rör åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner, kön, ålder och andra frågor som kan kategorisera lärarna valde jag bort. Detta på grund av att jag inte ville lägga ett genusperspektiv på undersökningen. Det

19

är lätt att börja se aspekter i manligt och kvinnligt, men jag ansåg inte att det var relevant för den här undersökningen. Frågorna har gjorts så likvärdiga som möjligt för att respondenten inte ska känna någon tveksamhet i vad jag frågar efter. Jag tycker själv att frågorna är tydliga och ger tillräckligt med svarsutrymme. Detta är viktiga kriterier i skapandet av en enkät enligt Johansson och Svedner (2006 s.31)

5. Resultatredovisning

Här kommer jag att redogöra för hur lärarna på den undersökta skolan har svarat på enkäten, svaren som kommit in har jag sammanställt och skrivit samman. Jag kommer att redogöra för alla frågor och ge exempel på de svar som inkommit. Jag har valt att inte ta med alla svar, då de ofta betyder samma sak men är utformade på lite olika sätt.

5.1 Enkätsammanställning

Vilket dokument är det viktigaste enligt dig; åtgärdsprogrammet eller den individuella utvecklingsplanen?

Här har lärarna i klar majoritet svarat att åtgärdsprogrammet är viktigast.

"Åtgärdsprogrammet! det är ganska krystat när vi sitter och fyller i en IUP till en elev som ligger på MVG-VG i alla ämnen. Elever och föräldrar verkar uppleva det som om det aldrig räcker med det de gör; en del tycker att det "räcker" att ligga på VG."

Tycker du att båda dokumenten fyller en funktion för en elev i behov av särskilt stöd?

Majoriteten tycker inte att båda dokumenten fyller en funktion för elever i behov av särskilt stöd.

"Nej! åtgärdsprogrammet är avgörande i dessa fall"

Hur ofta tar ni fram och tittar på iup tillsammans med eleven?

Här varierar svaren alltifrån att man tar fram den en eller två gånger per termin till att man bara använder den när eleven börjar i årskurs sju. Men det vanligaste är att den används vid varje utvecklingssamtal.

"inför utvecklingssamtal och när åtgärdsprogram ska skrivas"

20

Hur ofta tar ni fram och tittar på Åp tillsammans med eleven?

Här är spannet så brett som från en gång i veckan upp till en gång per termin. Men här ser man en tydlig skillnad i hur ofta dokumenten faktiskt används. Utvärderandet av åtgärdsprogrammet är väldigt individbaserat och styrs av elevernas behov.

"Med elever som har ett åtgärdsprogram har vi täta kontakter med hemmet, extra möten och då görs alltid en uppföljning."

Anser du att du aktivt jobbar för att uppfylla det som skrivits i Åp?

Här har alla respondenter svarat att de jobbar aktivt. Och med tanke på hur ofta man uppdaterar och använde sig av åtgärdsprogrammet så låter det rimligt. Det är ju trots allt skolans och lärarens uppgift att se till att eleven får de verktyg som behövs för att denne ska lyckas.

Anser du att du aktivt jobbar för att uppfylla det som skrivits i Iup?

Majoriteten säger att man inte jobbar aktivt, men majoriteten här är inte lika överväldigande som tidigare.

"eftersom jag inte använder IUP så blir det inget aktivt arbete med just det dokumentet, men då mer aktivt med arbetsplaner och åtgärdsprogram"

Hur ofta utvärderas Åp tillsammans med eleven?

Här varierar svaren också väldigt mycket, och jag har förstått att det varierar kraftigt mellan olika elever. Vissa jobbar mot långsiktiga mål och klarar sig med en utvärdering en gång per termin, och vissa jobbar extremt kortsiktigt och behöver stödet och utvärderingar varje vecka.

"olika beroende på vilka åtgärder som ska vidtas"

Hur ofta utvärderas Iup tillsammans med eleven?

Här har alla utom en svarat en gång per termin, vid utvecklingssamtal, och det stämmer väl överens med de ovanstående frågorna som rört de individuella utvecklingsplanerna.

"mentorssamtal ibland och utvecklingssamtal"

21

Hur och i vilken utsträckning medverkar föräldrarna och eleven själv när ett Åp ska tas fram?

Här har de flesta svarat att det är ett samarbete mellan elev, förälder och lärare, men det är läraren som är drivande i framtagandet av Åtgärdsprogrammet. Det är inte så konstigt att läraren driver på då det är skolans uppgift att hitta medel och verktyg. Sen är det upp till elev och förälder att acceptera och försöka jobba efter det som erbjuds. Skolan har ju trots allt inte outtömliga resursmöjligheter.

"vi gör åtgärdsprogrammet tillsammans, jag som lärare tar fram ideér som ventileras mellan parterna"

Vilka typer av insatser är det som Åp främst beskriver? Vem eller vad ska åtgärdas i första hand?

Några exempel på svar är; Åp beskriver vilka behov eleven har och främst belyser det hur vi ska åtgärda behoven i skolan. Att stötta eleven med sociala svårigheter, extra resurser, mer än själva innehållet i resursen, stöttning och vägledning till elever med sociala svårigheter.

"Åtgärdsprogrammet beskriver vilka behov eleven har och främst tar det upp hur vi ska åtgärda behoven i skolan."

Vad ser du som den största fördelen med att jobba med åp?

Svaren är varierande men det är ändå tydligt vilka fördelar som man ser; Att man sätter upp några tydliga mål så alla vet vad fokus ligger på. Att det finns stöd från föräldrarna och problemet lyfts fram så att eleven förstår allvaret. Att det finns ett papper där det visar att skolan gör det de kan för att hjälpa eleven. Att eleven och föräldrar får mer svart på vitt vad som görs och att de då får större ansvar( skolan ger elev och hem tydligare ansvar att ta tillvara på hjälp som erbjuds).

"att det finns ett papper där det visar att skolan gör det den kan för att hjälpa eleven. att elev och föräldrar får mer svart på vitt vad som görs och att de då får större ansvar(skolan ger elev och hem tydligare ansvar att ta tillvara på hjälp som erbjuds."

22

Vad ser du som den största fördelen med att jobba med iup?

Här är det mer spridning på svaren och några har svarat att de inte ser några fördelar, men jag ger här ett par argument; Att även starka elever sätter upp mål för sig själva. Eleven kan själv bestämma om den ska fördjupa sig i något ämne. Och det blir nedskrivet om man känner sig svag i en del ämnen. Elevens starka sidor kommer i fokus.

"Att även starka elever sätter upp mål för sig själva."

Ser du några nackdelar med Åp?

Här har majoritetn svarat att de inte ser några nackdelar, och några har sagt att de inte ser några nackdelar om de ska jämföra med iup. En nackdel är att det tar mycket tid att få fram ett bra åtgärdsprogram som det går att arbeta utifrån.

"Inte direkt om man tar kontra IUP"

Ser du några nackdelar med Iup?

En minoritet har svarat nej och här kommer några exempel på svar; Svårt att skriva mål som är utvärderingsbara kan ibland bli flummigt. De blir ofta kortfattade. Det är svårt med tillfällen att följa upp den. Målen man sätter upp kan vara svåra att utvärdera och det är svårt att göra en individuell utvecklingsplan som är bra tillsammans med de elever som redan presterar på topp.

"Att eleven hela tiden känner att den måste göra mer"

23

5.2 Sammanfattning av resultat

Här nedan kommer jag att besvara min frågeställningar från kapitel två.

1. Behöver elever i behov av särskilt stöd dubbla dokument med olika typer av mål under den period som eleven jobbar mot sitt åtgärdsprogram?

Enligt lärarna på den undersökta skolan så fyller den individuella utvecklingsplanen liten eller ingen funktion för elever som redan arbetar med ett åtgärdsprogram. I enkätundersökningen så ser man tydligt att fördelarna med åtgärdsprogrammet jämfört med den individuella utvecklingsplanen väger över kraftigt till fördel för åtgärdsprogrammet.

Dessutom tycker jag att man kan se att resonemanget kring åtgärdsprogram har mer tyngd.

Enligt styrdokumenten så måste alla elever ha ett åtgärdsprogram.

Arbetet med åtgärdsprogram kan ses som en process där uppföljning och utvärdering regelbundet görs för att inriktningen mot målen inte ska förloras (skolverkets allmänna råd).

Jag är helt på det klara med att det är på det här viset, men hur nödvändigt är det med en individuell utvecklingsplan, skriftliga omdömen och utvecklingssamtal utöver det som krävs i processen med åtgärdsprogram? Jag tolkar det som att det är dubbla processer, med liknande syften. Båda vill öka måluppfyllelsen hos eleven. De skriftliga omdömena ger eleven en föraning om hur denne ligger till, likaså gör uppföljningen i åtgärdsprogrammet.

Som Evenshaug och Hallen (2001) påvisar så är det viktigt att eleven får lyckas i skolan då, prestationen där stärker elevens självkänsla. Och självklart är det så, ett bra resultat är bra för egot, oavsett inom vilket område det sker. Om man räknar på så finns det åtminstone 233 mål som en elev ska uppnå varje år, lägger man dessutom mål som eleven ska sätta upp för sig själv i den individuella utvecklingsplanen plus de mål som eleven eventuellt har kvar från föregående år, som då finns i ett åtgärdsprogram. Det är inte så konstigt att elever och lärare känner sig pressade i situationen.

A. Vad skiljer åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner åt?

Medan den individuella utvecklingsplanen upprättas i anslutning till utvecklingssamtalet ska åtgärdsprogram utarbetas så snart en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd.

Den individuella utvecklingsplanen följer eleven genom hela grundskoltiden, även om innehållet förändras. Åtgärdsprogrammet avser en begränsad tidsperiod och ett begränsat behov, även här kan innehållet variera. Den individuella utvecklingsplanen är en förlängning av åtgärdsprogrammet som inte ska syfta till måluppfyllelsen. Dokumenten kan inte ersätta

24

varandra i nuläget, även om jag ser det som fullt möjligt att ta bort den individuella utvecklingsplanen för de elever som har ett väl utarbetat åtgärdsprogram. Man kan också se på det arbete som lärarna lägger ner på att framställa dessa båda dokument. Det krävs mycket tid och engagemang för att få dem bra. Men hur olika är de egentligen, de är båda målstyrda, båda ska uppdateras vid speciella och kontinuerliga möten med lärare, elev och föräldrar.

Båda dokumenten strävar efter att eleven ska öka sin måluppfyllelse. Dessutom är det skolan som ska leda arbetet i de båda och ge eleven verktygen för att lyckas. Fler likheter än skillnader borde resultera i att man gör om dem, antingen att man tar bort den individuella utvecklingsplanen och utvecklar åtgärdsprogrammet, eller att man gör ett helt nytt dokument som är en mix av de båda.

B. Vilket av dokumenten är viktigast enligt läraren? Iup eller Åp

Av det som framkommit i min enkät så är det väldigt tydligt att man tycker att åtgärdsprogrammet är viktigare än den individuella utvecklingsplanen. Åtgärdsprogrammet kan tas fram och revideras så ofta som en gång i veckan. Den individuella utvecklingsplanen uppdateras en gång per termin vid utvecklingssamtalet. Så man kan se en tydlig skillnad i hur aktivt lärarna arbetar med dokumenten. En stärkt självkänsla kan stärka skolprestationerna och vice versa som det står i Evenshaug & Hallen(2001). Så svar på frågeställningen är att den individuella utvecklingsplanen borde vara mer viktig än den är i dagsläget, och att man bör göra den till ett elevstyrt dokument i större utsträckning. Åtgärdsprogrammet är viktigt redan nu och skolans arbete hjälper elever att nå målen.

C. Vilka tydliga för- och nackdelar påvisar de berörda dokumenten?

Att de är tidskrävande och ibland svårtolkade är den tydligaste och mest övergripande nackdelen med båda dokumenten, den bristande kunskapen i utformandet är en annan som enkäten tydligt visar. En stor del av respondenterna anser att den individuella utvecklingsplanen är onödig för alla elever. För de starka eleverna behövs den inte då de är medvetna om sina styrkor i det dagliga livet och i skolan redan. För eleven i behov av särskilt stöd så tappar den individuella utvecklingsplanen sin funktion då det finns ett åtgärdsprogram som eleven och skolan ska jobba mot. Pressen blir stor för eleven i behov av särkilt stöd eftersom den både ska jobba ikapp det som saknas och sträva framåt med hjälp av nya mål.

Båda dokumenten är tidskrävande, men när det kommer till åtgärdsprogrammet är arbetet mödan värd enligt respondenterna eftersom det oftast ger nåt tillbaka till exempel i form av

25

ökad måluppfyllelse hos eleverna. Fördelar som vissa av lärarna ser med den individuella utvecklingsplanen är att den förhoppningsvis ger eleverna en ökad självinsikt. Och en ökad självinsikt kan leda eleverna på vägen för att bli individer som kan ta ställning till sina liv och sitt samhälle, som är det statliga huvudsyftet med grundskolan. Fördelar med åtgärdsprogrammet är framför allt att det är en dokumentation på vad skolan ska göra, och att det står svart på vitt vad som krävs av alla inblandade. Andra fördelar som respondenterna ser är att man får föräldrarna delaktiga i elevens problematik samt att eleven oftast förstår allvaret i situationen.

Kort sammanfattning och diskussion

Enligt lärarna på den undersökta skolan så är Åtgärdsprogrammet det klart viktigaste dokumentet, då det fyller en större funktion för elever i behov av särskilt stöd än den individuella utvecklingsplanen gör. Den individuella utvecklingsplanen tas fram och revideras vid utvecklings samtal en gång per termin medan åtgärdsprogrammet kan uppdateras och utvärderas så ofta som en gång i veckan. Arbetet med åtgärdsprogram kan ses som en process där uppföljning och utvärdering regelbundet görs för att inriktningen mot målen inte ska förloras (skolverkets allmänna råd). Jag är helt på det klara med att det är på det här viset, men hur nödvändigt är det med en individuell utvecklingsplan, skriftliga omdömen och utvecklingssamtal utöver det som krävs i processen med åtgärdsprogram? Jag tolkar det som att det är dubbla processer, med liknande syften. Båda vill öka måluppfyllelsen hos eleven. De skriftliga omdömena ger eleven en föraning om hur denne ligger till, likaså gör uppföljningen i åtgärdsprogrammet. Jag tycker att en rimlig slutsats är att en elev med åtgärdsprogram inte behöver ha en individuell utvecklingsplan under den aktuella perioden, sedan är det klart att eleven ska få skriftliga omdömen i sina ämnen, men under en pågående process med åtgärdsprogram så tror jag att det stjälper mer än det hjälper. Jag tror på att reducera målen så länge som eleven har ett åtgärdsprogram. Detta stämmer också in på min enkätundersökning.

Den individuella utvecklingsplanen kan användas när åtgärdsprogram ska sammanställas men det är sällan eller aldrig tvärtom. Vid frågan om lärarna jobbar aktivt för att uppfylla det som skrivs i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner så svarar man att man gör det när det gäller åtgärdsprogram men inte lika aktivt mot den individuella tveklingsplanen. Tanken är att lärare, elev och förälder ska arbeta aktivt i framtagandet av åtgärdsprogram och individuella åtgärdsprogram och enligt lärarna så varierar det kraftigt mellan olika fall. För att den individuella utvecklingsplanen ska få tyngd och betydelse så anser jag att den behöver

26

användas mer aktivt i undervisningen. Om eleven själv får utarbeta sin plan och dessutom får jobba aktivt med den så borde det ge mer för eleven, än det gör i dagsläget. Skolan ska arbeta för att stärka individen och jag anser att ett aktivt arbete med den individuella utvecklingsplanen kan stärka självförtroendet hos eleven. Eleven får lära sig att sätta upp rimliga mål och sträva efter att uppfylla dem.

Insatserna är ofta riktade mot stöttning och vägledning vid sociala svårigheter, men även mot elevens skolgång i form av extra stöd och resurs i olika ämnen. Fördelarna med åtgärdsprogrammet är många, bland andra att läraren får stöd från föräldrarna i arbetet med eleven. Och att problemen lyfts upp till ytan så att eleven kan förstå vad den behöver jobba med och varför. Fokus och tyngdpunkt kan läggas på rätt saker och man får svart på vitt vad problemet är.

Alla inblandade kan lätt gå tillbaka i dokumentet och se vad det är som gäller och det finns datum för uppföljning. Det är också en trygghet för läraren och skolan då dokumentet i fråga visar att skolan gör en insats för att hjälpa till samtidigt som man lägger ett ansvar på elev och föräldrar att också jobba mot dom uppsatta målen. Det är lätt att ta hjälp från specialpedagog och andra resurser när det finns ett tydligt och väl dokumenterat åtgärdsprogram.

Fördelarna med den individuella utvecklingsplanen är att den fokuserar mer på de starka eleverna som inte är i behov av särskilt stöd. Några fördelar är att eleven kan lägga fram sina starka sidor, och skolan kan uppmuntra till att stärka dem. Någon anser att det är bra för den starka eleven att sätta upp mål för sig själv att sträva mot och att föräldrarna kan se vad eleven ser som sina styrkor.

På frågan om nackdelarna i de båda dokumenten så är det framför allt tidsaspekten att det är svårt att hinna med och få dokumenten så bra och tydliga som man önskar. Man påpekar också brister i hur utformandet ska ske och efterlyser utbildning. Den arbetsinsats man lägger ner är för stor i förhållande till den effekt det ger. Att utforma en individuell utvecklingsplan kan kännas som ett krav istället för ett medel.

Gällande den individuella utvecklingsplanen så anser man också att det kan vara svårt att utvärdera mål som eleven själv satt upp, men framförallt så anser man att den är onödig i de fall där ett åtgärdsprogram redan finns. Det är även svårt att få föräldrarna engagerade när planen ska skrivas, och inte alltför sällan så är även eleverna ointresserade av planen. Det blir många mål att sträva mot för eleven i behov av särskilt stöd.

27

Den individuella utvecklingsplanen ses som är överflödig och onödig i de fall där ett åtgärdsprogram redan finns, eleven prioriterar det som står i åtgärdsprogrammet framför de mål som finns i den individuella utvecklingsplanen och för de starka eleverna är dokumentet överflödigt för att de vet med vad och hur de ska arbeta. För att skolan ska lyckas med uppgiften att utbilda ansvarskännande individer som utvecklats till personer med bra självkänsla så är det kanske dags att sluta ”Curla” sluta servera eleverna på silverfat. Vad kommer de att bli som vuxna när de inte behövt ta ansvar som unga.

6. Diskussion

Jag tycker att alla elever ska ha rätt till en likvärdig utbildning, precis som det står att läsa i Lpo 94. Alla elever ska få utbildning efter sina förutsättningar och behov och detta åstadkommer man idag med åtgärdsprogram. Därmed är åtgärdsprogrammet ordentlig förankrat i läroplanen.

6.1 Diskuterande kommentar

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på om lärare anser att elever i behov av särskilt stöd behöver ha både ett åtgärdsprogram och en individuell utvecklingsplan eller om eleven klarar sig med bara ett åtgärdsprogram under de aktuella perioderna. Lärarna jobbar ständigt med eleverna och dokumenten och det är viktigt att det finns ett väl fungerande system för både elever och lärare. Jag anser att jag har kommit fram till ett tydligt svar på mitt syfte och det är att lärarna anser att den dubbla dokumentationen är överflödig. Det finns en tydlig struktur runt dokumentationsarbetet men det kan bli ännu bättre med hjälp av utbildning och handledning.

Svar på mitt huvudproblem har jag hittat och det är tydligt vad lärarkåren på den undersökta skolan tycker. Slutsatsen är stark om man utgår från antalet respondenter, men det hade varit möjligt att undersöka flera skolor för att få ett vidare spektra. En svaghet i slutsatsen är just antalet respondenter. Mina övriga frågeställningar har hjälpt mig att komma fram till syftet och har på så sätt varit starka. Svaren har framkommit dels genom litteratur och genom den genomförda enkäten. Svar på alla frågeställningar finns under sammanfattning av resultat.

28

Eleven ska känna sig delaktig i sin egen lärprocess samt att de mål som sätts upp ska vara utmanande men relevanta för eleven och utgå från att eleven har en förmåga att utvecklas.

Väsentligt är att planen hjälper eleven att se sitt arbete som meningsfullt, begripligt och hanterbart. Men blir det så om man dessutom har ett Åtgärdsprogram som är bakåtsträvande?

Det blir många mål som dessutom drar åt olika håll. Ett åtgärdsprogram på grundskolan relaterar till läroplanernas och kursplanernas mål och vad man vill uppnå på kortare och längre sikt. Dessa dokument krockar med varandra och eftersom eleven har ett åtgärdsprogram så har denne inte nått uppnående målen. Det verkar då som att man lägger större press på eleven genom att införa den individuella utvecklingsplanen med dess framåtsyftande mål? Jag anser att det borde vara mer klokt att låta en elev med åtgärdsprogram få jobba på med dessa mål så länge som de finns kvar och när de bakomliggande målen är avklarade kan man titta framåt. Jag tror att en elev i behov av särskilt stöd många gånger mår bättre av att få saker uppdelade, att beta av målen ett efter ett i stället för att få en klump med massor av krav och mål.

Skolans åtgärder utgår från positiva förväntningar på eleven och bygger på elevens förmågor och intressen. Det är en bra utgångspunkt, men skulle eleven ha större chans att nå målen i matte bara för att denne gillar svenska eller är duktig i idrott? Jag tror inte att det fungerar så, jag kan bara se till mig själv som tycker att det är bra att ha en lista med det jag behöver få gjort under dagen, när jag är klar med mina måsten kan jag göra vad jag vill. Varför skulle inte våra ungdomar resonera på samma sätt. Åtgärdsprogrammet är listan med måsten och den individuella utvecklingsplanen det som jag vill göra när jag är klar. Med tanke på att det är ca 233 mål som eleven ska klara varje år så är det imponerande att inte fler har åtgärdsprogram.

I båda dokumenten säger man att man ska utgå från elevens starka sidor och intressen, men jag tycker inte att det är korrekt att göra så i ett åtgärdsprogram. Dokumentet är framtaget för att elever i behov av särskilt stöd ska få just stöd med det som de ligger efter med. Den individuella utvecklingsplanen är en annan sak eftersom alla elever har en och det ska motivera dem i sitt fortsatta skolarbete. Jag anser att den individuella utvecklingsplanen används på fel sätt, den ska användas lika aktivt som åtgärdsprogrammet. Frågan är om lärarna ska ha något med planen att göra överhuvudtaget, jag tror att den gör mest nytta om eleven själv handhar den och jobbar med den själv. Eftersom planen kan innehålla mål som inte har speciellt mycket med undervisning att göra, så tycks det mig vettigare att eleven har den, och med tanke på de mål som syftar till att få våra elever mer ansvarstagande så kanske det skulle vara en lämplig uppgift, att se till att de har med sig sin egen individuella utvecklingsplan till utvecklingssamtal och att den är uppdaterad och ordentligt gjord. Jag tror

29

på den modellen, och visar man dessutom att den är viktig från början så kommer de att sköta sin uppgift bättre.

6.2 Vidare forskning

Efter denna studie har mitt intresse för användandet av de berörda dokumenten ökat, hur skulle man kunna förbättra dem och göra dem mer intressanta för eleverna? Jag skulle vilja göra en undersökning utifrån elever, som faktiskt är de som ska använda sig av dokumenten.

Det skulle också vara intressant att undersöka hur de upplever att dokumenten påverkat dem, har de blivit bättre på att granska sig själva? Kan de sätta upp mål för sig själva och följa dem?

30

Källförteckning

Tryckta källor

Lundgren, Marianne (2006). Från barn till elever i riskzon. Göteborg: Intellecta Docusys Peterson, Marielle & Westlund, Christer (2007): Så tänds eldsjälar- en introduktion till entreprenöriellt lärande.Sunne: Meuniversity

Johansson, Bo & Svedner, Per-Olof (2006). Examensarbete i lärarutbildningen. Uppsala:

Kunskapsförlaget i Uppsala AB

Zetterström, Agneta, (2003). Att arbeta med IUP. Individuella utvecklingsplaner och portfolia för förskolan och skolan. Handboken. Sundbyberg: Ekelunds Förlag AB

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag, (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Lund:

studentlitteratur

Internetkällor

Asp-Onsjö, Lisa (2006): Åtgärdsprogram- domkument eller verktyg? en fallstudie i en kommun

Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS

Grundskoleförordningen

http://www.skolverket.se/sb/d/2775/a/15820 (2010-05-18) Elevens framgång skolans ansvar(DS 2001:19)

http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2794 (2010-05-18) läroplanen för grundskolan LPO 94

http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/ (2010-05-18)

IUP-processen. Arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen

http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/49/97/L%E4rarnas_IUP_webb.pdf (2010-05-19) Skolverkets allmänna råd (2008) Allmänna råd och kommentarer –För arbete med

åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes

Arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen

http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/81/92/091120%20L%E4rarmaterial%20till%20web b.pdf

Många missuppfattningar om individuella utvecklingsplaner

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2006/04/28/manga-missuppfattningar- individuella-utvecklingsplaner

31

Skolverket 2006: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm, skolverket

Skolan en spjutspets mot framtiden

http://www.skolaochsamhalle.se/skola/gunnar-bergendal-skolan-en-spjutspets-mot- framtiden/(2010-05-30)

Många missuppfattningar om individuella utvecklingsplaner

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2006/04/28/manga-missuppfattningar- individuella-utvecklingsplaner (2010-05-31)

Lärarförbundet, (2004)lärarens handbok. Stockholm: lärarförbundet Stödmaterial för att tolka mål i läroplan och kursplaner

http://www.skolverket.se/sb/d/2498 (2010-06-01) Skolöverstyrelsen, 1987, s. 1 – 2

Persson, Bengt (2002) Åtgärdsprogram i grundskolan, förekomst, innehåll och användning Göteborg

http://www.google.se/search?q=s.+53.+%28L%C3%84SK%29+%28SOU+1997%3A108&ie

=utf-8&oe=utf-8&aq=t&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-a Skr.2001/02:188

http://www.sweden.gov.se/content/1/c4/28/03/796d3116.pdf (2010-06-01)

Lgr 62

Lgr 69

Proposition 1998/99:105 Elever med funktionshinder ansvar för utbildning och stöd http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GM03105(2010-06-01) Läroplanens syn på kunskap

http://www.du.se/sv/sok/?quicksearchquery=f%C3%B6rsta+seminariet+iup(2010-06-01)

Bilagor

Bilaga 1

IUP vs. ÅP

32

Som du kanske vet så håller jag på och skriver mitt examensarbete. Arbetet handlar om huruvida det behövs både individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Enkäten är helt anonym, så jag hoppas att du kan svara så nära sanningen som möjligt. Har du några övriga tankar som rör ämnet så får du gärna skriva det på baksidan av enkäten.

Vilket dokument är viktigast enligt dig; åtgärdsprogrammet eller den individuella

utvecklingsplanen?____________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Tycker du att båda dokumenten fyller en funktion för en elev i behov av särskilt stöd?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Hur ofta tar ni fram och tittar på IUP tillsammans med

eleven?_____________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Hur ofta tar ni fram och tittar på ÅP tillsammans med

eleven?_____________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Anser du att du aktivt jobbar för att uppfylla det som skrivits i

ÅP?________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Anser du att du aktivt jobbar för att uppfylla det som skrivits i

IUP?_______________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Hur ofta utvärderar du ÅP tillsammans med eleven?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Hur ofta utvärderar du IUP tillsammans med

eleven?_____________________________________________________________________

___________________________________________________________________________