Viljestarka flickor och varsamma pojkar
Multimodal analys av barnlitteratur utifrån könsnormer
Julia Strand & Pia Wiegandt
Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp Huvudområde: Pedagogik
Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: HT/2020
Handledare: Catarina Arvidsson Examinator: Sofia Eriksson Bergström Kurskod: PE202G
Utbildningsprogram: Förskollärare, 210 hp
Förord
Utifrån våra egna erfarenheter där vi upplevt att barnlitteratur är en stor del av förskolans vardag blev vi intresserade av vad barnlitteratur faktiskt gestaltar. Att det självständiga arbetet kom att handla om just könsnormer och barnlitteratur kändes därför intressant för oss båda. Grundtanken i denna studie var att inkludera både pedagogers perspektiv samt att genomföra barnlitteraturanalys, men på grund av den rådande pandemin valdes istället att endast analysera barnlitteratur i en kvalitativ studie. Detta val var mycket givande och ett intressant arbete att fördjupa oss i.
Arbetets skrivprocess har sedan start genomförts i ett gemensamt dokument och via telefonsamtal vilket har underlättat distansarbetet. Arbetet har till större del genomförts på distans förutom några fysiska träffar i början. Vi har kompletterat varandra och tagit tillvara på varandras styrkor under skrivprocessens gång och vi har därmed skapat denna uppsats tillsammans.
Vi vill tacka Mittuniversitetets bibliotek samt det lokala stadsbiblioteket för hjälpen med att finna tidigare forskning samt barnlitteratur till studiens analys. Vi vill dessutom tacka bokförlagen som beviljat vår användning av deras barnlitteratur. Vi vill även tacka vår handledare Catarina Arvidsson för det stöd hon givit oss och den återkoppling vi mottagit under arbetets gång. Hon har hjälpt oss i våra tankeprocesser och för det är vi tacksamma. Slutligen vill vi också tacka våra familjer för den stöttning de gett oss under skrivandets process.
Vid förskolans bokträd, december 2020.
Julia Strand och Pia Wiegandt.
Abstrakt
I samhället finns delade åsikter gällande könsnormer och eftersom förskolan är en del av samhället där barn spenderar mycket tid var det intressant att undersöka vad för könsnormer barnlitteratur gestaltar. Barnlitteratur är en stor del av förskolans vardag och genom undersökning av könsnormer i barnlitteratur kan pedagogers kunskap och medvetenhet utvecklas för att främja barns identitetsskapande. Tidigare forskning har visat att barn genom barnlitteratur kan uppfatta könsnormer och skapa förståelse för vilka roller flickor och pojkar bör ha i samhället, en ensidig bild av könsnormer kan därmed påverka barn i deras identitetsskapande (Nair & Talif, 2010). Denna studie har undersökt barnlitteratur med syfte att beskriva och analysera samt bidra med kunskap om barnlitteraturens gestaltningar av könsnormer. Studien har utgått från multimodal analys (Björkvall, 2019) av sju stycken populära barnlitteraturer inom förskolan. Fokus var att beskriva feminint och maskulint kodade könsnormer utifrån karaktärernas utseenden, beteenden och aktiviteter. Studiens resultat visade skillnader samt variationer mellan kvinnliga och manliga karaktärer i barnlitteraturen, detta med hjälp av feminina och maskulina markörer. Det framkom även i resultatet att barnlitteraturens karaktärer överskred samt förstärkte könsnormer, vilket kan ha betydelse för pedagogers arbete gällande gestaltningar av könsnormer samt barns identitetsskapande om könsnormer. Tidigare forskning gällande barnlitteratur framhävde att manliga karaktärer gestaltades oftare än kvinnliga karaktärer (Lynch, 2016), däremot visade denna studies resultat det motsatta.
Nyckelord: barnlitteratur, feminint, förskola, könsnormer, maskulint, multimodal analys
Innehållsförteckning
Introduktion 5
Inledning 6
Teoretiska utgångspunkter 7
Feminint och maskulint kodade könsnormer 7
Förstärkande och överskridande könsnormer 7
Tidigare forskning 8
Tidigare forskning om barnlitteratur 8
Tidigare forskning om könsnormer i barnlitteratur 8
Tidigare forskning om barns identitetsskapande i förhållande till barnlitteratur 9 Tidigare forskning om pedagogers medvetenhet gällande könsnormer och arbete med
barnlitteratur 10
Syfte och frågeställningar 11
Metod 13
Litteratursökning 13
Datainsamlingsmetod och urval 13
Forskningsetiska överväganden 14
Pilotundersökning 14
Förberedelse och analysprocess 15
Databearbetningsprocess 16
Metoddiskussion 16
Resultat 17
Förstärkande gestaltningar av könsnormer 18
Gestaltning av utseenden 18
Gestaltning av beteenden 19
Gestaltning av aktiviteter 20
Överskridande gestaltning av könsnormer 21
Gestaltning av utseenden 21
Gestaltning av beteenden 22
Gestaltning av aktiviteter 22
Neutral gestaltning av könsnormer 23
Gestaltning av utseenden 23
Gestaltning av beteenden 23
Gestaltning av aktiviteter 24
Diskussion 24
Feminint och maskulint kodade könsnormer 25
Överskridande könsnormer 26
Könsnormers betydelse för pedagogers arbete i förskolan 28
Framtida studier 28
Referensförteckning 30
Bilagor 33
………
………
.
Introduktion
Detta arbete har som syfte att analysera och beskriva könsnormer i barnlitteratur för att utveckla djupare kunskap och medvetenhet gällande könsnormer och dess gestaltningar. Inledningsvis beskrivs samhällsproblemet gällande delade åsikter kring könsnormer och dess koppling till förskolan, barnlitteratur och förskolläraryrket. Därefter fortsätter introduktionskapitlet med teoretiska utgångspunkter där förklaring av de teoretiska begrepp som används i studien beskrivs.
Introduktionskapitlet avslutas med tidigare forskning.
Inledning
Dagens samhälle ger olika syn på kön samt könsnormer och under barns identitetskapande kan de bli påverkade av det som de ser och hör i sin omgivning. Olika gestaltningar av kön som framträder i samhället bildar könsnormer som flickor och pojkar socialiseras in i, dessa normer reproduceras och normaliseras sedan i omgivningen (Hedlin, 2010). Vanligt förekommande uttryck som används i samhället kan exempelvis vara “du kastar som en flicka” vilket kan resultera i att uttryck av sådan karaktär skapar och reproducerar skillnader mellan kön som kan anses problematiskt (a.a.).
Samhällets åsikter kan vara delade gällande hur könsnormer uttrycks, antingen är det okej att överskrida dem eller så är det tabu. Bloggaren Lisa på kvällstidningen Expressen (Englund, 2018) skriver om en pojke som bär klänning som får ta del av andras åsikter kring hans utseende. Bloggaren beskriver att barn inte förstår att kläder är kopplade till kön förrän vuxna påverkar dem att förstå skillnaden i hur pojkar och flickor bör klä sig enligt könsnorm. Ämnet gällande könsnormer har blivit mer uppmärksammat under årens gång i bland annat media. Detta har exempelvis lett till att affärer börjat motverka könsstereotypa normer genom att till exempel klä sina skyltdockor normbrytande (Andersson, 2015). Affärernas arbete att bryta stereotypa könsnormer är exempel på att ämnet genus och samhällets könsnormer blivit mer belyst i samhället än tidigare och att större medvetenhet sker både hos barn och vuxna.
Förskolan är en del av samhället där barn tillbringar mycket av deras tid. De möter andra barn och familjer samt pedagoger och kan dessutom mötas av olika åsikter gällande könsnormer. Pedagoger som arbetar i förskolan ska enligt läroplanen motarbeta könsstereotypa normer och främja jämställdhet (Skolverket, 2018). Dock är läroplanen tolkningsbar och eftersom att det inte beskrivs hur arbetet med att motverka stereotypa könsnormer ska genomföras, kan arbetet se olika ut i samhällets förskolor. Lynch (2016) nämner att det är pedagogers ansvar att följa läroplanens riktlinjer och hon beskriver att ett sä att arbeta med könsnormer är genom barnlitteratur samt karaktärers gestaltningar. Barnlitteratur i förskolan kan ge barn uppfattningar om samhällets könsnormer samt vilka roller både barn och vuxna bör agera utifrån (a.a.). Barns uppfattningar om feminint och maskulint kan förstås genom barnlitteraturens gestaltningar. Erfarenheter och upplevelser barn fått från barnlitteratur används för att skapa förståelse för kön och könsnormer (Kåreland &
Lind-Munther, 2005). Tidigare forskning visar att kvinnan är underrepresenterad i barnlitteratur och att detta kan ge barn en ensidig bild av hur könsnormer reproduceras och inte hur variationer skildras, eftersom att kvinnan oftast gestaltas på ett könsstereotypt sä (Filipović, 2018; Lynch, 2016;
Nair & Talif, 2010). Då förskolan ska samarbeta med hemmet (Skolverket, 2018), bör utbudet av barnlitteratur variera för barns möjligheter till ett bredare perspektiv av könsnormer. En pedagog berättar i en intervju i tidningen Förskolan att de i sitt arbete gällande könsnormer och barnlitteratur
strävar efter att variera sitt utbud av barnlitteratur, för att medvetet tillföra vidgade perspektiv på könsnormer och kön (Dzedina, 2019). Vikten av medvetenhet hos pedagoger är stor då de behöver kunna undersöka om barnlitteraturens utbud erbjuder variation vad gäller underrepresentation av kön och könsnormer (Roper & Clifton, 2013).
Pedagoger bör ha kunskap och medvetenhet om könsnormer för att kunna främja arbete där barn ska få möjligheter att få förståelse för könsnormer under deras identitetsskapande. Barns förståelse att de kan följa könsnormer men också överskrida dem samt att acceptera andra och sig själva oavsett vilka val som väljs är av vikt för barns identitetsskapande (Nair & Talif, 2010). Med utgångspunkt i att utveckla djupare medvetenhet gällande könsnormer kommer denna studie analysera, beskriva och problematisera könsnormer. En undersökning har genomförts i barnlitteratur gällande hur kön gestaltas samt om och hur könsnormer förstärks eller bryts. Det är dessutom intressant att undersöka djupare kring vilka könsnormer barnlitteratur gestaltar, eftersom att barnlitteratur är en del av förskolans vardag (Skolverket, 2018). Denna studie kan förhoppningsvis bidra till ytterligare utvecklande kunskap och medvetenhet hos pedagoger för att främja barns identitetsskapande på ett betydelsefullt sätt. Målgruppen för denna studie är förskollärarstudenter och verksamma förskollärare i arbetet gällande könsstereotypa normer i barnlitteratur. Genom studiens samtliga delar används begreppet pedagoger och i detta arbete inkluderar det samtlig personal som arbetar med barn i förskolan.
Teoretiska utgångspunkter
Som teoretisk utgångspunkt utgick denna studie från teoretiska begrepp. Begreppen användes med inspiration från Davies (2003) då även hon genomfört en studie om kön i barnlitteratur. Dessa begrepp: feminint och maskulint kodade könsnormer samt förstärkande och överskridande könsnormer, har använts löpande i studiens samtliga avsnitt. De har varit hjälpmedel för att förstå studiens samtliga delar i processen från tidigare forskning till diskussion.
Feminint och maskulint kodade könsnormer
Feminina och maskulina könsnormer är något som är socialt skapade och synliggörs i hur individer talar, klär sig och vilka aktiviteter som utförs (Davies, 2003). Valen kan skildra om individer kategoriserar och identifierar sig till flicka/kvinna eller pojke/man (a.a.). Utseenden, beteenden och aktiviteter är detaljer som kan visa vilket kön individen tillhör och detaljerna kan förtydliga för andra om individen är flicka/kvinna eller pojke/man (a.a.). I detta arbete användes begreppen feminint och maskulint kodade och med dessa menades könsnormer relaterade till både vuxna och barn. Dessutom användes begreppen manligt och kvinnligt när det handlade om vuxnas biologiska kön och begreppen flickigt och pojkigt när det handlade om barns biologiska kön. Det har varit samhällets könsnormer som skildrats utifrån tidigare forskning som denna studie utgått ifrån och dessa beskrivs mer detaljerat nedan i avsnittet tidigare forskning.
Förstärkande och överskridande könsnormer
Individer kan förstärka och överskrida feminint och maskulint kodade könsnormer. Förstärkning sker genom att följa och reproducera samhällets könsnormer och överskridande sker genom att bryta
och motverka samhällets könsnormer (Kåreland, 2005; Davies, 2003). När begreppen förstärkande och överskridande användes i detta arbete menades det att individer både kan medverka och motverka samhällets könsnormer. När det handlade om barns förstärkande eller överskridande användes begreppen flicka och pojke och när det gällde vuxnas förstärkande eller överskridande användes begreppen kvinna och man. Exempel på förstärkande och överskridande förklaras ytterligare i avsnittet tidigare forskning.
Tidigare forskning
Tidigare forskning om barnlitteratur
Tidigare forskning visar att barn tar till sig av barnlitteratur de läser eller som läses för dem och resultat från studierna konstaterar att det inte är jämställt mellan kön i barnlitteratur (Filipović, 2018;
Lynch, 2016; Nair Talif, 2010). Lynch (2016) belyser att Sverige ses som ett land med hög nivå av jämställdhet, men i hennes studie beskriver hon att kvinnliga karaktärer är underrepresenterade inom barnlitteratur vilket innebär att kvinnor är nämnd färre gånger än män i barnlitteratur.
Underrepresentation är något även Nair och Talif (2010) kommer fram till i sin forskning om kön i Malaysisk barnlitteratur, där de synliggör att manliga karaktärer framkommer större del än kvinnliga karaktärer. Inom barnlitteraturen i Irland har det också uppmärksammats att kvinnliga karaktärer förekommer färre gånger än neutrala karaktärer (Filipović, 2018). Det visar sig därmed att barnlitteratur i Sverige inte skiljer sig åt från andra länders resultat gällande kvinnlig underrepresentation. Oavsett om flickor skildras i traditionella eller könsöverskridande normer är de sällan huvudkaraktärer i barnlitteratur (Lynch, 2016). En bidragande faktor till resultatet gällande jämställdhet kan vara valet av barnlitteratur som finns tillgängligt, då barnlitteratur antingen kan öka jämställdheten eller motverka den (a.a.). Resultatet i Lynch studie visade att pojkar oftast valde barnlitteratur utifrån manlig karaktär och flickor valde de av kvinnlig karaktär. Därav argumenterar Lynch vikten av att ha ett jämställt urval av barnlitteratur för att skapa könsbalans.
Tidigare forskning om könsnormer i barnlitteratur
Granskning av könsnormer i barnlitteratur visar hur flickor och pojkar ska se ut men även hur de ska bete sig. Flera forskare betonar att kvinnliga karaktärer gestaltas med uppsatt hår, flätor och örhängen, dessutom gestaltas kvinnligt med egenskaper som accepterande, stöttande och omhändertagande (Filipović, 2018; Malcolm & Sheahan, 2019; Roper & Clifton, 2013). Rollen som omhändertagande och stöttande förknippas med mödrar och det är vanligt att sådana karaktärer inte har något annat syfte inom barnlitteratur (Filipović, 2018). Till skillnad från mödrars roll som omhändertagande präglas fäders roll av att vara mer aktivt närvarande gällande fysiska aktiviteter, vilket skapar mer engagemang i barnens intressen och ett bredare syfte än mödrars roll (Malcolm &
Sheahan, 2019). Andra markörer som skildrar könsnormer i barnlitteratur är karaktärernas kläder.
Det visas ofta att kvinnliga karaktärer bär feminina markörer som tunna och obekväma kläder och detta för att bevara den kvinnliga karaktären (Filipović, 2018). Inom barnlitteratur gestaltas även djur med feminina markörer, exempelvis med ögonfransar, fylliga läppar och bröst (a.a.). Detta för att enligt Filipović inte riskera att karaktärerna ska kunna kopplas till manliga karaktärer. Filipović argumenterar med att dessa kopplingar betyder att den manliga formen är den givna formen och att de feminina markörerna därför behövs för att skildra båda könen. Stereotypa skillnader mellan kön
inom fysiska aktiviteter kan skapa utmaningar för flickor, om barnlitteraturen beskriver sport utifrån könsnormen att fotboll endast är aktiva pojkars sport (Roper & Clifton, 2013). Roper och Clifton (2013) lyfter att barnlitteratur kan förstärka synen att sport passar för aktiva pojkar genom att använda feminina markörer på flickiga karaktärer, exempelvis kläder eller örhängen som inte anses lämpliga för fysiska aktiviteter. De motbevisar dock sin tidigare forskning med sitt analysresultat då det visar att flickor i barnlitteratur ofta har lämplig klädsel för aktiviteter som fotboll, vilket de anser är viktigt att framställa för att inte skildra skillnader mellan kön (a.a.).
Precis som att kvinnliga karaktärer tillskrivs med feminina markörer tillskrivs också manliga karaktärer maskulina markörer, genom exempelvis beteeenden och egenskaper. Pojkar beskrivs som aktiva, starka samt smarta men även irriterande, stökiga och som mobbare (Malcolm & Sheahan, 2019; Nair & Talif, 2010). Om manliga karaktärer överskrider könsnormer krävs en positiv koppling, för att karaktärerna ska bli accepterade av andra karaktärer i barnlitteratur (Malcolm & Sheahan, 2019). Exempel på detta kan vara då pojkars lek med dockor kopplas till att de utvecklar sin fadersroll för framtiden och att pojkar som dansar balett utvecklar goda förmågor att spela amerikansk fotboll (a.a.). Manliga karaktärer illustreras med lämpliga kläder till den aktivitet de utför, till skillnad mot kvinnliga karaktärer med feminina markörer har männen kläder som är varma och mer täckande, exempelvis långbyxor och långärmade tröjor (Filipović, 2018). I motsats till Filipović beskrivning av manliga karaktärers kläder, lyfter Malcolm och Sheahan (2019) barnlitteratur som visar pojkar med klänning, tights, rosa färger och tiaror samt andra smycken som glittrar och gnistrar. Könsneutrala aktiviteter i barnlitteratur som varken kopplas till flickor eller pojkar är till exempel målning eller pussel (a.a.).
Tidigare forskning om barns identitetsskapande i förhållande till barnlitteratur
Barn i tidig ålder kan utveckla förståelse för könsnormer genom barnlitteratur, vilket kan påverka dem i skapandet av sina identiteter samt deras roll i samhället (Nair & Talif, 2010). Barnlitteratur med utbud av endast stereotypa könsroller kan ge en ensidig bild som därmed kan leda till att barnlitteraturens stereotypa könsroller reproduceras vidare av barn (a.a.). Enligt Nair och Talif kan barn uppfatta att det är de rollerna barnlitteratur visar som är accepterade, vilket kan leda till att deras identitetsskapande påverkas och därför är variation av barnlitteraturens utbud gällande innehåll betydande. Barnlitteratur som erbjuds för barn i förskolan ger enligt Lynch (2016) insyn i samhällets könsnormer. När flickor är underrepresenterade och endast tilldelats roller med karaktärer av ömtålighet kan det resultera i att barns identitetsskapande påverkas negativt, då underrepresentationen och ömtåligheten kan stärka känslan att flickor är mindre betydelsefulla än pojkar (a.a.). Roper och Clifton (2013) belyser även de risker med ensidig bild av könsroller i barnlitteratur. De lyfter att stereotypa könsroller kan indikera och påverka hur barn bildar uppfattningar och attityder om föräldrar samt andra vuxna, inte endast uppfattningar om sig själva och andra barn (a.a.). Bristen av varierande könsroller i barnlitteratur kan påverka flickors självuppfattning negativt och därför bör det reflekteras kring den barnlitteratur som erbjuds i förskolan (Filipović, 2018). Filipović visar i sin studie pedagogers reflektioner kring barnlitteraturens betydelse, pedagogerna ansåg inte att det skapades en negativ effekt av underrepresentation i barnlitteraturen. Filipović problematiserar dock pedagogernas uppfattningar och menar att om pedagoger inte belyser eventuell underrepresentation kan det ha negativ påverkan på barns självuppfattning.
Som beskrivits ovan visar tidigare forskning underrepresentation av flickor och kvinnor i barnlitteratur (Filipović, 2018; Lynch, 2016; Nair & Talif, 2010). Roper och Clifton (2013) lyfter också att barnlitteratur domineras av illustrationer av flickors utseenden som smala, de menar att det kan ge negativ effekt eftersom att det kan skada flickors självbild. Bilden av att samtliga flickor som är fysiskt aktiva illustreras smala kan också ses som en orealistisk kroppsbild, eftersom att det inte inkluderar varierande kroppsformer (a.a.). Dock visar Roper och Cliftons egna studieresultat gällande fysiskt aktiva flickor i barnlitteratur att flickkaraktärer inte hade den smala kroppsbild som de tidigare beskrev att barnlitteratur gestaltade. Istället var kroppsbilden genomsnittlig och lämplig för barnkaraktärernas ålder (a.a.). Samtidigt som barnlitteratur kan påverka flickors identitetsskapande negativt kan även stereotypa könsnormer påverka pojkar negativt, då de enligt könsnorm illustreras starka och tuffa. Pojkar som beskrivs tuffa och modiga kan leda till att könsöverskridande pojkar inte känner sig accepterade, detta på grund av att de inte följer barnlitteraturens spegling av samhällets könsnormer om hur kön bör vara (Malcolm & Sheahan, 2019). Hellman (2010) nämner att pojkar i förskolan kopplas till beskrivande begrepp som modig och smart vilka identifierades till styrkor och visar hur en pojke ska vara. Dessa kopplingar kan leda till en ensidig bild av hur pojkar ska vara för att bli accepterade av andra barn, vilket inte främjar variation bland individer (a.a.). Dessutom kan det i barnlitteratur leda till bilden av att flickor inte kan besitta dessa egenskaper och beteenden, då det är fastställt som pojkaktigt beteende (Nair & Talif, 2010). Nair och Talif upptäckte och framställde i deras resultat att flickor och pojkar därför ska uppföra sig utefter redan beskrivna könsnormer kring biologiskt kön, vilket de anser begränsar barns möjligheter gällande deras identitetsskapande. Dessa beskrivna könsnormer gällande biologiskt kön kan utöver fastställda beteenden även kopplas till att kvinnliga kön inte ses likvärdig manliga kön (a.a.).
Uttryck som typisk pojke och typisk flicka kan kopplas till skilda beteenden och om barn bryter mot dessa traditionella beteenden och könsnormer anses barn vara avvikande (Hellman, 2010). Pippi Långstrump är exempel på en karaktär i svensk barnlitteratur som uppfattas som en tuff och självsäker flicka. Hon lever efter sina egna värderingar och bryter därmed mot könsnormerna om vad och hur en flicka ska uppföra sig (Lynch, 2016). Ett annat exempel med könsöverskridande karaktärer är en pojke vid namn William som bär klänningar och accessoarer samt leker med dockor (Malcolm &
Sheahan, 2019). Karaktärer som Pippi och William kan ge barn exempel på att det går att överskrida könsnormer trots att könsöverskridande kanske inte anses passa in (Roper & Clifton, 2013). Malcolm och Sheahan (2019) argumenterar för att varje barn är en egen individ med sitt egna könsuttryck som bör accepteras och främjas istället för att motarbetas och ses som problematiskt. Både pojkar och flickor ska ha samma möjligheter att utvecklas till det dem själva vill utan att känna sig pressad från samhällets könsnormer (Nair & Talif, 2010).
Tidigare forskning om pedagogers medvetenhet gällande könsnormer och arbete med barnlitteratur
Pedagogers medvetenhet om hur de bemöter och behandlar könsnormer är av stor vikt för barns utveckling gällande deras identitetsskapande. Eidevald (2009) belyser risken om pedagoger i förskolan omedvetet och oreflekterat bemöter flickor och pojkar som motsatser. Han menar att stereotypa könsnormer då återskapas och förstärks samt att den manliga könsnormen ses i högre ställning gentemot den kvinnliga (a.a.). Enligt Eidevald kan pedagogers omedvetenhet även beskrivas som könsblindhet och då pedagoger har detta synsätt motverkar dem inte stereotypa könsnormer
utan förstärker och reproducerar dem i vardagen. Skildringen mellan kön skapar status, exempelvis att beskrivningen typisk pojke ses enligt pedagoger som låg status i förskolan (Hellman, 2010).
Skillnaden mellan hög och låg status kan kopplas till att de olika könen ofta ställs mot varandra, där antingen flickor eller pojkar ses som underlägsen (a.a.). Roper och Clifton (2013) beskriver i deras studie att främjandet av det ena könet blir på bekostnad av det andra, vilket de även ser som problematiskt då flickor och pojkar ska ses likvärdiga och inte jämföras med varandra. Därför bör pedagoger motverka stereotypa uppfattningar om könsnormer eftersom det kan leda till bredare perspektiv gällande könsnormer där samtliga barn inkluderas oavsett kön (a.a.). Filipović (2018) utvecklar detta ytterligare genom att belysa hur pedagogerna i hennes studie berättade att de tolkade och ändrade barnlitteraturens innehåll för att förmedla det budskap de ville att barnen skulle möta.
Genom detta tillvägagångssätt bekämpade pedagogerna stereotypa könsnormer samt skapade könsvariation som kunde inkludera fler barn (a.a.). Enligt Filipović kräver dock detta tillvägagångssätt att pedagogerna är medvetna om könsnormer i barnlitteratur samt att pedagogerna har förståelse och medvetenhet om hur stereotypa könsnormer kan påverka barn.
Pedagogers medvetenhet kring hur flickor och pojkar framställs och bemöts i förskolan kan hjälpa arbetet att främja balansen gällande könsnormer. Lynch (2016) nämner att pedagogers aktiva val gällande vilken barnlitteratur som väljs också kan leda till medvetenhet kring antal kvinnliga huvud- och titel karaktärer som erbjuds för barn. Barnlitteratur med jämlikt antal kvinnliga och manliga karaktärer främjar ett arbete för jämställdhet (a.a.). Ett jämlikt utbud av barnlitteratur ger bilden av att kön är likvärdiga och där inget kön är underlägset det andra, vilket också kan leda till att barn breddar sina perspektiv gällande vad som skildras och är accepterat hos flickor och pojkar (Filipović, 2018). Pedagogers medvetenhet kring hur könsnormer gestaltas är av vikt för att främja och bredda barns perspektiv kring vad som är accepterat (Eidevald, 2009). Earls (2016) menar även hon att arbete för att motverka stereotypa könsnormer genom att bredda barnlitteraturens utbud kan leda till att fler barn blir inkluderade. Pedagoger som ska utbilda barn behöver ha kritisk blick gällande barnlitteraturens innehåll, detta för att förstå vad barnlitteraturen förmedlar samt för att främja gränsöverskridande könsnormer och därmed öka barnens acceptans gällande allas lika värde (Filipović, 2018). Resultat i Filipović studie visade dock att de medverkande pedagogerna ansåg att barnen var unga och ej påverkades av barnlitteratur angående könsnormer. Pedagogerna menade att andra medier samt samhället utanför förskolan hade större inverkan på barnens uppfattningar av könsnormer än vad barnlitteraturen som erbjöds på förskolan hade (a.a.). Eftersom att barnlitteratur kan forma och utveckla barns förståelse för könsnormer är det pedagogers ansvar att erbjuda barn ett varierat utbud av könsnormer inom barnlitteratur (Nair & Talif, 2010). Uppfattningen av barnlitteraturens påverkan kan bero på att pedagogernas erfarenheter av könsnormer är begränsade och att de därför inte ser mönster av könsnormer i barnlitteraturen (Filipović, 2018). Dock kan skapande av frågor och diskussion tillsammans med barn skapa möjligheter för barn att förstå kön ur ett bredare perspektiv (Roper & Clifton, 2013). Detta eftersom barn erbjuds möjligheter att förstå barnlitteraturens karaktärer när de får diskutera sina frågor och funderingar med varandra och medvetna pedagoger (a.a.).
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att analysera och beskriva samt bidra med kunskap om könsnormer i sju valda barnlitteraturer som är populärt utlånade till förskolan. Barnlitteraturens innehåll och omslag analyseras multimodalt med utgångspunkt i hur karaktärernas utseenden, beteenden och aktiviteter gestaltas.
Studien begränsas till två frågeställningar:
1. Hur gestaltas könsnormer i den utvalda barnlitteraturen?
2. Beskrivs överskridande eller förstärkande av könsnormer och isåfall hur?
Metod
I metodkapitlet beskrivs studiens process och vilka tillvägagångssätt som valts. Underrubrikerna i detta kapitel är: Litteratursökning, Datainsamlingsmetod och urval, Forskningsetiska överväganden, Pilotundersökning, Förberedande och analysprocess samt Databearbetningsprocess. Kapitlet avslutas med Metoddiskussion där argumentation av metodvalen för att stärka studiens trovärdighet och tillförlighet diskuteras.
Litteratursökning
I sökandet av artiklar användes databaserna Education Resources Information Center (ERIC) samt Gender Studies Database. Artikelsökningen började i ERIC eftersom det är en av de större och vanligare databaserna med rikt innehåll. Därefter valdes vilka kärnbegrepp (Rienecker & Stray Jörgensen, 2018) som skulle användas och det bestämdes att Förskola, Genus, Normer och Barnlitteratur var lämpliga. Dock upptäcktes det att svenska begrepp gav få relevanta träffar och därför valdes istället engelska begrepp, nämligen Preeschool, Values, Child literature och Gender. Från dessa funna artiklar klickades det därefter vidare till liknande artiklar som rekommenderades av tidskriften och som var relevanta för den tänkta studien. Efter sökning i ERIC användes samma sökord i Gender Studies Database, vilket gav fler artiklar som var relevanta. Valet av Gender Studies Database grundade sig i innehåll som riktade sig mot artiklar som behandlar kön. Med hjälp av UlrichsWeb kontrollerades det att samtliga valda artiklar var peer-review, dessutom kontrollerades att artiklarna inte var recensioner av andra artiklar.
Datainsamlingsmetod och urval
Studiens syfte var att beskriva, analysera och bidra med kunskap om könsnormer i vald barnlitteratur och för att få en helhetsbild av barnlitteraturen bedömdes därmed multimodal analys som lämplig och användbar metod. Multimodal analys innefattade analys av barnlitteraturens samtliga delar, det vill säga omslag och illustrationer utöver skriften, dessa bildar tillsammans en helhet (Björkvall, 2019). Björkvall argumenterar för att multimodal analys skapar insikt för att skrift är en del av helheten och illustration är en del av helheten. Inget av dem kan läsas var för sig, utan båda delarna skapar tillsammans en helhetsförståelse och detta var lämpligt eftersom att karaktärers gestaltningar av könsnormer visas i både skrift och illustrationer.
Urvalet att använda barnlitteratur som var de populäraste i kommunen var för att kunna analysera aktuell barnlitteratur som används i förskolor (se tabell 1). Detta val kan ses som en form av ett kriterieurval (Bryman, 2018). En bibliotekarie kontaktades via mejl (se bilaga 1) med önskemål att få ta del av sju till tio av de populäraste barnlitteraturer som förskolor lånar. Bibliotekarien upplystes inte om att barnlitteraturen skulle analyseras utifrån gestaltningar av könsnormer. Detta för att inte påverka bibliotekariens val av barnlitteratur då valet skulle vara ett neutralt urval utifrån vilken barnlitteratur förskolor oftast lånar. Dessutom valdes barnlitteraturen av en bibliotekarie på grund av att barnlitteraturen inte skulle vara förutsägbar eller styrd av studiens intressen och definitionen av vad som ansågs vara bra barnlitteratur innan analysen. Det fanns i åtanke att bibliotekariens valda barnlitteratur kunde bli en stor mängd och att det insamlade datamaterialet även det kunde bli för omfattande och övermäktig för studien i förhållande till tidsplanen. Antalet av barnlitteratur var
önskat men bibliotekarien fick ingen information om önskemål av barnlitteraturens innehåll, det vill säga mängden av skrift och illustrationer. Detta innebar att barnlitteraturens mängd kunde variera och för att möta och klara av denna möjliga utmaning övervägdes teoretiskt urval (Bryman, 2018).
Det teoretiska urvalet innebar att det under analysens process skulle stämmas av om samtlig barnlitteratur behövde analyseras, alternativt om det ansågs att den insamlade datan var tillräcklig.
Om det insamlade datamaterialet ansågs vara tillräcklig kunde det kopplas till Bryman, då han menar att analysprocessen kan avslutas och den resterande litteraturen kan uteslutas om datamaterialet anses tillräckligt för studien. Det insamlade datamaterialet ansågs tillräcklig när samtlig barnlitteratur analyserats och den stress till tidsplanen som fanns i åtanke upplevdes inte.
Tabell 1 - Populäraste barnlitteraturen bland kommunens förskolor
Forskningsetiska överväganden
Kontakten med bibliotekarien som bidrog med urvalet av barnlitteratur skedde endast genom mejl.
Inga identifierade faktorer som exempelvis bibliotekariens namn eller kön avslöjades och genom detta upprätthöll studien konfidentialitetskravet (Svensson & Ahrne, 2015). Den barnlitteratur som användes i analyserna var från olika bokförlag. Samtliga förlag kontaktades med grund i upphovsrätten angående beviljande för användning av illustrationer och skrift i studien (se bilaga 2).
Kontakten gällande beviljandet för användning av illustrationer och skrift gjordes med syfte att kunna stärka studiens resultat samt diskussioner och argument om barnlitteraturens gestaltning av könsnormer. Illustrationerna användes med intentionen att fördjupa läsarens förståelse för resultatet samt relationen mellan resultat och diskussion. Samtliga förlag återkom med svar där de godkänt förfrågan och några önskade att läsa uppsatsen när den var färdigställd.
Författare Titel Bokförlag
Belin, Ola och Evalotta Vilse Speja Förlag
Hansson, Julia Billie, Korven och Havet Natur & Kultur
Kivelä, Malin och Bondestam, Linda
Den ofantliga Rosabel Förlaget & Berghs
Leone, Annika och Johansson, Bettina
Bara rumpor på stranden Lilla Piratförlaget AB
Macurová, Katarina Varför vill du inte blomma? Tukan Förlag
Melece, Anete Kiosken
Lilla Piratförlaget AB
Moroni, Lisa Kurran och Pigans vinteräventyr Bonnier Carlsen
Pilotundersökning
För att prova om valet av multimodal analys var en lämplig metod för studien genomfördes en pilotundersökning i mindre grupp. Pilotundersökningen genomfördes tillsammans med andra förskollärarstudenter som även de valt multimodal analys som metod för deras studie. Innan pilotundersökningen genomfördes bestämdes utgångspunkter med valet att fokusera på karaktärernas utseenden, beteenden och aktiviteter utifrån vad barnlitteraturen visade för könsnormer. Dessa utgångspunkter valdes utifrån studiens syfte samt för att kunna besvara frågeställningarna. Pilotundersökningens syfte var att upptäcka eventuella brister med metoden (Roos, 2014). Det visade sig att metoden passade, det upptäcktes dock att analysen var tidskrävande vilket resulterade i att det planerades rikligt med tid för studiens insamling av datamaterial och sortering av empiri samt för analys. Under pilotundersökningen var gruppen överens om vikten av att vara medvetna om studiens syfte då analys av barnlitteratur kan ge mycket datamaterial och det var lätt att komma in på andra irrelevanta spår. En ytterligare lärdom från pilotundersökningen var behovet av en återkommande analys av barnlitteraturen och inte se de som färdiga efter en första analys. Detta upptäcktes när fler analyser av barnlitteratur gav mer erfarenhet och kunskap om metoden samt insikten om att eventuella betydelsefulla delar för analys hade förbisetts under första analysen.
Förberedelse och analysprocess
Efter pilotundersökningen skapades en utvecklad analysmatris (se tabell 2) för insamling och sortering av datamaterialet till studien, med inspiration av Björkvall (2019). Matrisens funktion var att hjälpa att analysera genom valda utgångspunkter, vilka var karaktärers utseenden, beteenden och aktiviteter. Utgångspunkterna relaterades till de övergripande kategorierna kvinnligt och manligt.
För att tydliggöra och skilja på manliga och kvinnliga könsnormer valdes begreppen feminint, maskulint, förstärkande samt överskridande. Dessa teoretiska begrepp används även i studiens resultat- och diskussionskapitel. Barnlitteraturens omslag och skrift var också utgångspunkter i matrisen. Barnlitteraturens omslag inkluderade framsida och baksida. Med utseenden menades helheten av karaktärerna, det vill säga deras kläder, hår, accessoarer samt ansiktsdrag. Med beteenden menades karaktärernas handlingssätt och kroppsspråk, det vill säga vilka känslor och ageranden som gestaltades. Aktiviteter innebar karaktärernas sysselsättning och slutligen innebar skriften fokus på om och hur den kompletterade barnlitteraturens illustrationer.
Tabell 2 - Den utvecklade analysmatrisen för datainsamling
Barnlitteratur Bara rumpor på
stranden
Billie, Korven och
Havet
Den ofantliga Rosabel
Kiosken Kurrans och Pigans vinteräventyr
Varför vill du inte blomma?
Vilse
Litteraturens omslag Utseenden Beteenden Aktiviteter
Analysen av den valda barnlitteraturen delades upp i tre steg. Första steget bestod av att granska individuellt, andra steget var att delge varandra upptäckter för att i sista steget gemensamt föra in datamaterialet i analysmatrisen. Varje omslag samt uppslag analyserades utefter matrisens utgångspunkter: litteraturens omslag, utseenden, beteenden, aktiviteter och skrift. Med hjälp av matrisen gavs en översiktlig bild av barnlitteraturen inför sammanställande av analysresultatet. En viktig del när studier genomförs är att dokumentera tankar löpande då fördelen med detta är att dessa tankar kan hjälpa en att gå vidare samt att kunna se ens kunskapsutveckling om det som studeras (Patel & Davidson, 2011). Analysens tillvägagångssätt gav gemensamma upptäckter och varierande detaljer vilket resulterade i komplettering och mer utvecklat empiriskt material. När den första analysen var genomförd fanns fler erfarenheter och djupare kunskap gällande multimodal analys. I och med detta och erfarenhet från pilotundersökningen genomfördes en andra analys av barnlitteraturen som gav nya detaljer, dessa innebar att mer utvecklat datamaterial fördes in i analysmatrisen.
Databearbetningsprocess
Efter insamlandet av datamaterialet som beskrivits ovan påbörjade den analytiska processen med att sortera och kategorisera datamaterialet, detta gjordes med hjälp av Björkvalls (2019) beskrivning av multimodal analys. Björkvall beskriver analytisk process som en form av multimodal analys. Detta innefattar både delar och helhet i barnlitteraturens illustrationer och skrift samt att dessa tillsammans skapar en helhetsuppfattning. Med hjälp av den multimodala analysen skapades möjlighet att få ett helhetsperspektiv av den utvalda barnlitteraturen då varje uppslag med illustration och skrift undersöktes. Det insamlade datamaterialet färgkodades och detta gjordes med inspiration från Bryman (2018) för att synliggöra mönster, koder och gemensamma teman. De koder som skapades var: manliga karaktärer med maskulint förstärkande koder, kvinnliga karaktärer med feminint förstärkande koder, könsneutrala karaktärer med neutrala koder, kvinnliga karaktärer med maskulint överskridande koder samt manliga karaktärer med feminint överskridande koder. Färgkodningen utgick från färgerna röd, grön, blå, rosa och gul. Röd färg stod för manliga karaktärer och vad som kunde ses som maskulint förstärkande koder. Grön färg stod för kvinnliga karaktärer och vad som kunde ses som förstärkande av feminina koder. Blå färg stod för neutrala karaktärer och könskoder som skulle kunna tolkas som både maskulina och feminina. Rosa färg stod för överskridande maskulint och gul färg för överskridande feminint. Med utgångspunkt av dessa färgkoder framträdde gemensamma teman: förstärkande, överskridande samt neutrala. I och med dessa gavs en överblick av den analyserade empirin och processen fortsattes med att skapa en resultatsammanställning.
Metoddiskussion
Metodval och tillvägagångssätt har löpande beskrivits utförligt i metodkapitlet vilket kan stärka studiens trovärdighet då studien kan replikeras med liknande resultat (Bryman, 2018). Alvesson och Sköldberg (2017) lyfter dock att det bör finnas en medvetenhet om att insamlingsprocess av datamaterial utgår från forskarens förförståelse och att tolkning är av vikt av insamlandet. Detta fanns i åtanke under processen av insamlandet och om studien ska genomföras i en annan kultur finns det möjlighet att resultatet kan variera då förförståelsen hos forskaren som ska genomföra Skrift
studien kan se olika ut. Att förförståelse kan variera beror på var forskaren befinner sig och vilken bakgrund forskaren har (Kåreland, 2005; Serafini, 2010). Dessutom skulle urvalet av barnlitteratur kunna skilja eftersom det är populärt urval av barnlitteratur för en specifik kommun. Om denna studie skulle genomföras i en annan kommun eller en annan del av världen skulle resultatet kunna visa skillnader i förhållande till denna studies resultat. Detta eftersom forskare i andra kommuner och delar av världen kan ha en annan förförståelse av samma barnlitteratur. Om denna studie däremot hade utgått från urval med kriteriet populäraste barnlitteraturen i Sverige skulle urvalet kunna vara samma oavsett vilken kommun studien genomförs i. Det kriterieurval som använts i studien kan vara problematiskt att replikera eftersom att barnlitteraturen är beroende av kommunens popularitet.
Problematiskt replikerade studier kan enligt Bryman (2018) innebära låg trovärdighet för studien.
Dock lyfter Bryman att om studiens processdelar beskrivits utförligt och tillräckligt noggrant för en annan forskare att genomföra, höjs därmed studiens trovärdighet. Beslutet att gå vidare med kriterieurvalet var för att åstadkomma aktuellt studieresultat grundat på nuvarande populär barnlitteratur från förskolan. Däremot fanns en medvetenhet om att bibliotekarien eventuellt valt barnlitteratur utifrån slumpmässigt urval eller eget intresse. Dock presenterade bibliotekarien sig som barnbibliotekarie i det besvarande mejlet, vilket kan tolkas som att biblioteket har utbildad personal med kunskaper och erfarenheter gällande barnlitteratur och professionellt bemötande. Med grund i detta kan bibliotekariens urval anses som tillförlitligt och att den utvalda barnlitteraturen som valts ut till studien var populärt utlånad barnlitteratur i förskolan. Detta leder också till att önskemålet har åstadkommits.
Denna studies tidigare forskning tar avstamp från olika länder och kan därmed betraktas som låg trovärdighet (Bryman, 2018), eftersom att könsnormer och barnlitteratur varierar i världen. Dock kan det också stärka studien då den tidigare forskningen från andra länder visar liknande resultat gällande barnlitteraturens könsnormer och underrepresentation av kön (Filipović, 2018; Lynch, 2016;
Nair & Talif, 2010). Ländernas likheter är dessutom en bekräftelse på att studiers resultat kan bli liknande trots forskarnas olika förförståelser och platser (Kåreland, 2005; Serafini, 2010).
Resultat
I detta kapitel presenteras studiens resultat av analysen. Studiens syfte var att analysera och beskriva könsnormer i barnlitteratur utifrån de bestämda utgångspunkterna utseenden, beteenden och aktiviteter. Under analysen upptäcktes tre teman och dessa är resultatets huvudrubriker: Förstärkande gestaltning av könsnormer, Överskridande gestaltning av könsnormer samt Neutral gestaltning av könsnormer. Under varje huvudrubrik är resultatet uppdelat i tre underrubriker: Gestaltning av utseende, Gestaltning av beteende och Gestaltning av aktiviteter.
Förstärkande gestaltningar av könsnormer
Gestaltning av utseenden
Barnlitteraturens omslag visar förstärkande könsnormer genom både människokaraktärer och mänskliga djurkaraktärer. Genomgående har den samtliga barnlitteraturens omslag karaktärer som kan förstås som maskulint och feminint kodade, utifrån karaktärernas utseenden. Barnlitteraturen med människokaraktärer på omslagen visar tydliga skillnader mellan kön genom att tillämpa feminina eller maskulina markörer med hjälp av kläder och ansiktsdrag. Kiosken, Bara rumpor på stranden och Billie, Korven och Havet har samtliga vuxna kvinnliga karaktärer på omslaget som uttrycks med feminina markörer. Precis som omslagen visar även barnlitteraturens innehåll stereotypa könsnormer gällande utseende, men i innehållen är karaktärernas utseenden mer detaljerat med hjälp av både skrift och illustration. I ett flertal av barnlitteraturen visas det att karaktärerna har feminint och maskulint kodade kläder. Kvinnliga karaktärer har exempelvis bikini, klänning och högklackade skor samt utmärkande markörer som röda läppar, accessoarer, ögonfransar samt långt eller uppsatt hår. I Vilse och Billie, Korven och Havet är barnen dessutom klädda som deras mödrar, med lika frisyrer och kläder. I Den ofantliga Rosabel används ord som vacker, fet och snygg frisyr i relation till de kvinnliga karaktärerna. En del av orden beskrivs i skriften:
“Varför döpte du mig till Rosabel?”
“Det var det finaste ord jag någonsin hade hört”, säger Margaret.
“Jag är fet”, säger Rosabel.
“Det är du inte alls. Du är bara lite mullig. Och stark. Som en ponny ska vara”.
“Men jag är inte ens rosa!”
“Men du kan bli?”
“Jag kanske inte ens vill!” skriker Rosabel, men nu är Margaret för trött för sådant här, ögonlocken smäller igen, hon somnar, BOM (Kivelä, 2017, s.18).
Skriften som används beskriver Rosabels kroppsform och ordvalen som nämns i citatet är ord som relateras till kvinnliga karaktärer. Skriften relaterar också färgen rosa till de kvinnliga karaktärerna.
Manliga karaktärer i Bara rumpor på stranden, Kiosken, Vilse och Varför vill du inte blomma? gestaltas med en eller flera maskulina markörer. Exempel på dessa markörer visas i en illustration i Bara rumpor på stranden nedan:
(Illustration nr 1. Leone, 2020, s.3)
Illustrationen visar att de manliga karaktärerna har maskulina markörer som skägg och mustasch samt att de är tunnhåriga eller har kort hår.
I barnlitteraturen visas feminina och maskulina kodade markörer för de vuxna karaktärerna och ibland även hos de mänskliga djuren, detta genom kläder eller andra könskodade markörer för utseenden. I Varför vill du inte blomma? har den manliga björnen och den manliga kaninen kläder passande för deras aktiviteter. I Kurrans och Pigans vinteräventyr har Kurran klänning, päls samt flätat hår oavsett om hon är ute eller inne.
Gestaltning av beteenden
Kvinnliga karaktärer har omsorgsfulla roller och skildras närvarande sina barn i ett flertal av barnlitteraturen. Det finns också omsorgsfulla kvinnliga karaktärer utan moderlig roll och detta blir synligt i Kurrans och Pigans vinteräventyr samt i Kiosken genom karaktärernas gestaltning i deras beteenden. Exempelvis att Olga i Kiosken visar omsorg till sina kunder och i Kurrans och Pigans vinteräventyr gestaltas det genom karaktärernas kompisrelation. Olgas omsorg gestaltas i både illustration och skrift:
(Illustration nr 2. Melece, 2020, s.9) Varje morgon klockan 10.35 springer en kille förbi kiosken.
Han vill alltid ha 0.5 liter vatten utan kolsyra. (Melece, 2020, s.9)
Illustrationen visar att Olga ger den springande mannen vatten och skriften beskriver att det sker varje dag.
Ytterligare gestaltningar som skildrar kvinnliga karaktärers beteenden är i Kiosken, Bara rumpor på stranden och Den ofantliga Rosabel. De gestaltas som drömmare genom att det visas i både illustration och skrift hur de föreställer sig en annan verklighet som de önskar erfara eller leva i. Dessutom gestaltas både kvinnliga djur- och människokaraktärer som stressade eller oroliga över omgivningen.
Förutom att kvinnliga djur- och människokaraktärer gestaltas som drömmare, oroliga och stressade visas de också som hjälplösa och känslosamma. I Kiosken gestaltas det genom beskrivning av kärleksproblem samt känslan av ensamhet hos karaktärerna i både skrift och illustration. Vilse gestaltar barnkaraktären Flora som ensam och hjälplös i närvaron av hennes mor och i Den ofantliga Rosabel framträder hjälplösheten i skriften då Rosabel blir retad:
Hennes ben är för korta för banan.
Ponnyer hoppar inte höga hinder. Det vet hon ju.
“Tung och fet! Tung och fet! Smidig som en död manet!” sjunger Iza Belle och Sunday.
(Kivelä, 2017, s.12)
Citatet beskriver hur Iza Belle och Sunday retar Rosabel för hennes ben.
Manliga karaktärer uttrycks som överlägsna kvinnliga karaktärer. Till exempel i Bara rumpor på stranden när fadern inte behöver smörja in sig med solskyddsfaktor då han inte kan bränna sig av solen, men det kan modern och barnet. I Den ofantliga Rosabel skildras manliga karaktärer med egenskaper som elaka och äventyrliga och i Kiosken gestaltas busiga pojkar som stjäl. Dessa gestaltas i barnlitteraturens illustrationer:
(Illustation nr 3. Kivelä, 2017, s.13)
(Illustration nr 4. Melece, 2020, s.17)
Den första illustrationen visar hur en manlig djurkaraktär hoppar runt för att reta Rosabel och den andra illustrationen visar två pojkar som stjäl tidningar.
Gestaltning av aktiviteter
Barnlitteraturens innehåll visar att en populär aktivitet bland kvinnliga karaktärer är läsning. I ett flertal av barnlitteraturen läser kvinnliga karaktärer på stranden, både för andra karaktärer samt för sig själva. Illustrationer visar hur karaktärerna läser om resor, hår eller söker råd och tips om kärlek. I Kiosken kompletterar skriften illustrationen där Olga läser och drömmer sig bort:
På kvällarna brukar Olga känna sig lite ledsen för egentligen kan hon inte lämna kiosken…
Då tröstar sig Olga med att läsa resemagasin.
I drömmen ser hon fjärran hav med undersköna solnedgångar. (Melece, 2020, s.13)
Citatet är ett exempel på kvinnliga karaktären Olgas aktivitet.
I både Bara rumpor på stranden och Kurrans och Pigans vinteräventyr syr eller virkar de kvinnliga karaktärerna egna kläder. I Kiosken gestaltas det att kvinnliga karaktärer klär upp sig och i skyltfönstren gestaltas kvinnliga skyltdockor tillsammans med reklam om mode. Förutom att barnlitteraturens kvinnliga karaktärer gestaltas med kläder och mode framträder också koppling till strukturerade aktiviteter och intressen för djur. I Vilse är det modern som har ansvar över mathandlingen, hon är organiserad med inköpslista och i Bara rumpor på stranden har modern ansvar över packning inför aktivitet. Intressen för djur framträder i Den ofantliga Rosabel när kvinnliga karaktärer genomför ridning samt skötsel av hästar. Barnkaraktären Billie gestaltas också med intressen för djur när hon leker med hunden i Billie, Korven och Havet. Manliga karaktärer gestaltas aktiva med intressen för sport som cykling, löpning och bollaktiviteter. Aktiviteter som endast manliga karaktärer genomför är att köra bil samt att ha ansvar över att hitta vägen när de ska till en destination, dessa sker i Kiosken och Bara rumpor på stranden. I Varför vill du inte blomma? gestaltas en manlig djurkaraktär utföra slitsamt trädgårdsarbete i skrift:
Han rensar ogräs från tidigt till sent.
Det är ett slitsamt jobb att hålla rent. (Macurová, 2017, s.14-15)
Aktiviteten den manliga djurkaraktären utför beskrivs som slitsamt och han genomför den från morgon till kväll.
Överskridande gestaltning av könsnormer
Gestaltning av utseenden
Bara rumpor på stranden visar överskridande gestaltning av både barn och vuxenkaraktär. Dessa överskridningar framträder endast i illustrationerna:
(Illustration nr 5. Leone, 2020, s.6) (Illustration nr 6. Leone, 2020, s.12)
Den första illustrationen visar att barnkaraktären Mira är klädd som sin far i badbyxor och den andra illustrationen visar en manlig karaktär klädd i solhatt.
Gestaltning av beteenden
Den manliga björnen i Varför vill du inte blomma? gestaltas med omsorgsfull roll gällande sitt odlande och i Kiosken skildras en manlig karaktär tillsammans med sina barn. Kvinnliga karaktärer med överskridande beteenden framträder i Vilse när barnkaraktären Flora självsäkerhet beskrivs i skriften:
Det känns bra att ha ett hem, men nu kurrar det i magen. Man måste väl få ta lite mat om man håller på att svälta ihjäl?
Jag ger mig av på jakt. För säkerhets skull lägger jag ut ett spår av luktsudden så jag kan hitta tillbaka igen. (Belin, 2020, s.20-21)
Citatet gestaltar Flora som självsäker och orädd när hon är ensam i affären. Förutom barnkaraktären Flora överskrider också djurkaraktären Rosabel feminint beteende i skriften:
Har de lite tråkigt de där finhästarna? Aktar manar, aktar hovar.
“Hovar är till för att användas!” vrålar Rosabel och försvinner, snabbt som blixten, på de starka, starka benen, riktigt långt, iväg med djuret. (Kivelä, 2017, s.32)
Rosabel beskrivs som äventyrlig i citatet.
I barnlitteraturen gestaltas moderliga karaktärer oftast som omsorgsfulla, vilket har beskrivits tidigare i resultatet. Ett överskridande exempel framträder av modern i Vilse då hon gestaltas som lugn och inte orolig när hennes barn varit borta i affären. Det finns även kvinnliga karaktärer som gestaltas som elaka i Den ofantliga Rosabel då de retar och är nedvärderande mot Rosabel.
Gestaltning av aktiviteter
Överskridande av karaktärers aktiviteter framträder när manliga karaktärer läser i början av Bara rumpor på stranden och i Kiosken när en äldre kvinnlig karaktär läser politisk tidning. Manliga
karaktärers överskridande gällande aktiviteter kombineras med aktiviteter som anses manliga, exempelvis i Kiosken då en manlig karaktär solar på stranden samtidigt som han spelar gitarr. I Kurran och Pigans vinteräventyr gestaltas det i både skrift och illustration att de kvinnliga djurkaraktärerna skapar sina egna skridskoskenor inför deras aktivitet. En kvinnlig karaktär gestaltas som sportig i Kiosken genom att spela badminton på stranden tillsammans med en manlig karaktär.
Neutral gestaltning av könsnormer
Gestaltning av utseenden
Ett flertal av barnlitteraturen visar att både manliga och kvinnliga karaktärer saknar ögonfransar, har neutrala läppar och de gestaltas med varierande kroppsformer av människokaraktärerna hos både barn och vuxna. Bara rumpor på stranden och Billie, korven och havet har även barnkaraktärer utan feminina eller maskulina markörer, vilka då kan förstås som neutrala. Neutrala barnkaraktärer från Bara rumpor på stranden illustreras nedan:
(Illustration nr 7. Leone, 2020, s.26) Illustrationen visar två barnkaraktärer som äter glass på stranden.
Varför vill du inte blomma? och Den ofantliga Rosabel har omslag med mänskliga djurkaraktärer som också kan förstås neutrala då de inte har maskulina eller feminina markörer gällande utseenden.
Utifrån barnlitteraturens illustrationer är barn och en del djurkaraktärer tolkningsbara gällande deras kön även i innehållet, jämfört med de vuxna karaktärerna som framträder tydligt genom markörer.
Djurkaraktärer är dessutom tolkningsbara gällande om de är barn eller vuxna medan människokaraktärer tydligt gestaltar om de är vuxna eller barn. Barn och djurkaraktärernas illustrationer behöver kompletteras med skrift för att förtydliga om de är flickor eller pojkar. Detta framträder exempelvis i Kurran och Pigans vinteräventyr genom att skriften benämner karaktärerna med han eller hon:
Pigan kryper ner i sin säng. Ögonlocken är så tunga nu.
- Vi ses till våren, säger hon.
- Sov gott, min lilla vän, viskar Kurran.
Efter det här äventyret är även Kurran trött och hon tänker också vila i några dagar…
(Moroni, 2017, s.34)
Med hjälp av citatet beskrivs karaktärernas kön.
Gestaltning av beteenden
Djurkaraktärer i Varför vill du inte blomma? skildrar neutralt beteende för kaninungarna då de gestaltas utan feminina eller manliga markörer i utseende och beteende. I Bara rumpor på stranden gestaltas både kvinnliga och manliga karaktärer som högljudda och sociala beroende på vilken situation. Detta gestaltas i illustrationer:
(Illustration nr 8. Leone, 2020, s.25) (Illustration nr 9. Leone, 2020, s.26-27)
Den första illustrationen gestaltar manliga karaktärers umgänge i grupp och den andra illustrationen visar kvinnliga karaktärer som umgås.
Gestaltning av aktiviteter
Barnkaraktären i Bara rumpor på stranden gestaltas som neutral när hon målar och i Kurran och Pigans vinteräventyr kan också djurkaraktärerna ses som neutrala då samtliga djurungar utför samma aktiviteter. Oavsett kön leker djurungarna samma lekar och detta gestaltas i barnlitteraturens skrift:
Efter en stund kommer de fram till en glänta som är full av liv och rörelse.
Det är ekorrarna som försöker hitta sina matgömmor i snön.
Fast ungarna bara busar och är i vägen. (Moroni, 2017, s.12)
Oavsett om djurkaraktäerna är flickor eller pojkar beskriver skriften att de leker samma lek tillsammans.
Diskussion
I detta kapitel behandlas studiens resultat i förhållande till den tidigare forskning som presenterats tidigare i introduktionskapitlet. Studiens syfte var att analysera, beskriva samt bidra med kunskap om könsnormer i sju valda barnlitteraturer. Utifrån frågeställningarna undersöks hur könsnormer i vald barnlitteratur gestaltas samt om könsnormer förstärks eller överskrids och isåfall hur. Under rubrikerna Feminint och maskulint kodade könsnormer och Överskridande könsnormer diskuteras det mest väsentliga ur resultatet med anknytning till barns identitetsskapande. Samhällsproblemet gällande vilken betydelse könsnormer kan ha för barn i förskolan lyfts i den tredje rubriken: Könsnormers betydelse för pedagogers arbete i förskolan. Kapitlet avslutas med Framtida studier.
Feminint och maskulint kodade könsnormer
Resultatet av analysen visar feminint och maskulint kodade könsnormer i de tre utgångspunkterna utseenden, beteenden och aktiviteter. Skillnader mellan kvinnligt/manligt och flickigt/pojkigt visas med feminina och maskulina markörer i gestaltningen av karaktärer i samtlig barnlitteratur, på ett eller annat sätt. Detta resultat stämmer också överens med den tidigare forskningens beskrivning av skillnader mellan hur karaktärer gestaltas (Filipović, 2018; Malcolm & Sheahan, 2019; Roper & Clifton, 2013). Kvinnliga karaktärer gestaltas med feminina kläder, accessoarer och hår och manliga karaktärer gestaltas med maskulina kläder, accessoarer och hår i analysresultatet. Skillnaden mellan karaktärernas markörer för att gestalta skillnad mellan kön kan dock leda till att barnlitteraturen inte visar en variation av könsnormer. Bristen av variation skulle därmed kunna påverka barns identitetsskapande då det gestaltas en ensidig bild av vad som är accepterande gällande hur kön bör vara, se ut och agera (Nair & Talif, 2010). Analysen av den valda barnlitteraturens användning av feminina markörer för kvinnliga karaktärers utseende kan tolkas och kopplas till Filipović (2018) förklaring att feminina markörer används, för att det manliga könet är den givna könsnormen. Detta på grund av att karaktärerna tolkas som manliga om det inte tydligt synliggörs att de är kvinnliga.
Studiens resultat visar dock att manliga karaktärer också gestaltas med markörer för att visa att de är manliga karaktärer. Analysresultatet visar att exempelvis mustasch, kläder och kort hår används för att gestalta manliga karaktärer. Studiens resultat motsäger därmed Filipović (2018) argumentation om att den manliga formen är den givna då markörer används för både manliga och kvinnliga karaktärer.
Motsägelsen förstärks ytterligare då djurkaraktärer också tillämpas med maskulina markörer som mustasch och om denna markör inte tillskrivs skulle karaktären istället kunna ses som neutral. Barns utrymme för tolkning av kön och deras identitetsskapande kan uppfattas som att det begränsas av barnlitteratur som visar en ensidig bild när karaktärer gestaltar skillnader av kön och stereotypa könsnormer. I och med att analysresultatet av den valda barnlitteraturen gestaltar både maskulina och feminina markörer för att förstärka karaktärernas kön och könsnormer, kan det istället tolkas som att neutralt är den givna könsnormen för karaktärer i resultatet av analysen. Om den givna formen skulle vara neutral skulle det kunna bidra till bredare könsnorm och variation av valmöjligheter för barns identitetsskapande då det inte skulle finnas några stereotypa könsnormer. Däremot skulle det också kunna leda till färre valmöjligheter för barns identitetsskapande eftersom neutralt kan tolkas vara smalare könsnorm och därmed ge färre perspektiv. Detta eftersom manliga och kvinnliga könsnormer kan tolkas erbjuda två perspektiv medan neutral endast erbjuder ett perspektiv.
Resultatet i denna studie framträder att manliga karaktärer har lämplig klädsel för den aktivitet de utför till skillnad mot kvinnliga karaktärer som ej har det. Detta kan relateras till Filipović (2018) samt Roper och Cliftons (2013) argument att kvinnliga karaktärer oftast bär klänningar oavsett vilken aktivitet de utför eller ska utföra. Skillnaden kan innebära att barn påverkas av barnlitteraturens gestaltningar och därmed kan barn även begränsas i deras aktiviteter på förskolan på grund av vilka kläder de har på sig. Med grund i detta kan det tolkas vara av vikt att barn erbjuds barnlitteratur där kvinnliga och manliga karaktärer utför aktiviteter i lämplig klädsel, för att erbjuda barn gestaltningar av fler möjligheter. Studiens resultat visar även skillnader mellan kvinnligt och manligt gällande aktiviteter. Ett flertal av den valda barnlitteraturen gestaltar manliga karaktärer som aktiva då de exempelvis cyklar och utför löpning, vilket skiljer sig mot kvinnliga karaktärer som skildras överlag som lugna med aktiviteter som läsning. Dessa gestaltningar av kvinnliga och manliga aktiviteter kan kopplas till det Nair och Talif (2010) menar med förstärkt ensidig bild av hur flickor och pojkar bör vara. Resultatet visar dock ett fåtal karaktärer där kvinnliga karaktärer skildras som äventyrliga och manliga karaktärer som lugna, vilket då kan innebära att resultatet av den valda barnlitteraturen tillsammans visar en varierande bild av könsnormer. När variationer av könsnormer gestaltas kan det tolkas som att barn erbjuds bredare perspektiv samt möjligheter i deras identitetsskapande (a.a.).
Trots att det framträder varierande gestaltningar av könsnormer visar analysresultatet av den valda barnlitteraturen överlag att kvinnliga karaktärer gestaltas som moderliga karaktärer. Gestaltningen framträder i barnlitteraturens illustrationer genom närhet till barnkaraktärer och i skriften kompletteras karaktärers roll genom att de benämns som mamma. Detta kan relateras till Filipović (2018) beskrivning av kvinnliga roller i barnlitteratur och kan därmed tolkas som att den valda barnlitteraturen förstärker könsnormen om att moderliga karaktärer är omhändertagande och omsorgsfulla utifrån analysresultatet. En ytterligare koppling till Filipović beskrivning av könsnormers förstärkande och reproducering av hur flickor och kvinnor bör se ut är när resultatet visar att barnkaraktärer liknar sina mödrar utseendemässigt i hår och kläder.
Tidigare forskning visar att barnlitteratur gestaltar underrepresentation av kvinnliga huvud- och titelkaraktärer (Filipović, 2018; Lynch, 2016; Nair Talif, 2010). Detta stämmer dock inte överens med denna studie då resultatet istället visar att nästintill samtlig barnlitteratur gestaltar flickiga eller kvinnliga huvudkaraktärer. Det är endast Varför vill du inte blomma? som har en manlig huvudkaraktär. Detta resultat kan dock inte tolkas som att det är jämställd barnlitteratur utan gestaltar istället underrepresentation av manliga karaktärer (Lynch, 2016). Underrepresentationen av manliga karaktärer kan leda till att det endast är flickor som kan relatera och känna identifikation till barnlitteraturens karaktärer. Detta kan i sin tur även leda till att pojkar inte väljer att läsa barnlitteratur då pojkar oftast väljer barnlitteratur med pojkiga eller manliga huvudkaraktärer (a.a.) Om både flickor och pojkar ska erbjudas bredare perspektiv av könsnormer och fler valmöjligheter gällande deras identitetsskapande, bör det inte ske över eller underrepresentation av något kön i den barnlitteratur som erbjuds för barn.
Överskridande könsnormer
Analysresultatet visar att överskridande karaktärer förekommer i skrift och illustration gällande samtliga utgångspunkter, men fler gånger i beteenden och sällan i utseenden och aktiviteter. Det framkommer också att vuxna karaktärer oftare gestaltas som överskridande till skillnad mot barnkaraktärer. Genom att kvinnliga karaktärer både gestaltas med feminina samt maskulina
markörer och manliga karaktärer med maskulina samt feminina markörer, i antingen utseenden eller beteenden kan de tolkas som överskridande. Barnkaraktärer gestaltas dock utan feminina eller maskulina markörer i utseenden och de kan därav tolkas som neutrala. Dock kan neutrala könsnormer även tolkas som överskridande då de inte följer stereotypa könsnormer gällande utseenden och kan då betyda att även barnkaraktärer är överskridande.
Hellmans (2010) beskrivning av status mellan kön i förskolan kan relateras till att könsnormer i barnlitteratur kan ha olika egenskaper och därmed också olika status. Ensidiga bilder av karaktärers stereotypa könsnormer hos barn och vuxna i barnlitteratur där könen har varsin egenskap kan skapa skillnader mellan könens status, då den ena egenskapen kan anses vara bättre än den andra. Om barnlitteratur gestaltar överskridande manliga karaktärer med feminina markörer och kvinnliga karaktärer med maskulina markörer kan det höja statusen hos båda könen och sudda ut skillnaden mellan manligt och kvinnligt. Analysens resultat visar att manliga karaktärer gestaltas som omsorgsfulla vilket är en feminin markör. Det kan då tolkas som att de manliga karaktärerna överskrider könsnormer om hur de bör vara. Resultatet visar dessutom kvinnliga karaktärer som retsamma mobbare vilket också kan relateras till överskridande eftersom att mobbare kopplas till maskulin markör (Malcolm & Sheahan, 2019; Nair & Talif, 2010). Med tanke på att barnlitteratur kan påverka barn gällande deras förståelse av kön och identitetsskapande kan då överskridande vara en fördel för att bredda barnens perspektiv av könsnormer. Överskridande könsnorm gestaltas av moderliga karaktären i Vilse när hon inte visar tecken på att hon varit bekymrad över att hennes barn varit försvunnen i affären. En tolkning av detta är att modern överskrider könsnormer för moderlig karaktär då de oftast gestaltas som omhändertagande. Karaktären i Vilse motsäger därmed Filipović (2018) beskrivning av moderliga karaktärer och kan därmed tolkas erbjuda barn fler perspektiv av könsnormer hos mödrar. Resultatet gestaltar även överskridande fäder då en far tillsammans med sina barn skildras i illustration. Denna aktivitet är oftast kopplad till mödrar, det syns både i studiens analys samt i forskning (Filipović, 2018; Malcolm & Sheahan, 2019; Roper & Clifton, 2013). Variationer av hur fäder och mödrar gestaltas i barnlitteratur kan bidra med ett bredare perspektiv hos barn gällande hur vårdnadshavare och andra vuxna bör agera. Variation kan också tolkas vara av vikt för att inte reproducera stereotypa könsnormer gällande vuxna karaktärers roller (Roper & Clifton, 2013).
Analysresultatet av den valda barnlitteraturen visar att flera barnkaraktärer gestaltas som både hjälplösa och äventyrliga i skrift och illustration, vilket kan kopplas till att samma karaktär gestaltar både förstärkande och överskridande könsnormer. Variationer av karaktärer och könsnormer kan vara stöttande för barns identitetsskapande då det kan möjliggöra samhörighet mellan barn och karaktär och därmed inkludera fler barn. När samma karaktär gestaltas både förstärkande och överskridande kan det leda till att barn skapar förståelse av att karaktärer och individer kan variera beroende på situation. När karaktärers könsnormer gestaltas som både förstärkande och överskridande kan det enligt Nair och Talif (2010) leda till att barns press om hur de bör vara och se ut minskar. Det skulle också kunna kopplas till att både flickor och pojkar känner samhörighet med karaktären, eftersom att karaktären skildras i varierande situationer samt markörer och därmed kan ett bredare perspektiv av vad som anses accepterande i barnlitteratur skapas (Roper & Clifton, 2013).
Ett exempel på en karaktär som framträder i resultatet samt överskrider könsnormer om hur flickor bör vara är barnet i Vilse. Eftersom hon gestaltas som tuff och självsäker kan hon tolkas överskridande på grund av att egenskaperna anses vara maskulina egenskaper (Malcolm & Sheahan, 2019).
Karaktären i Vilse kan relateras med karaktären Pippi Långstrump, eftersom Pippi också är
