Yttr 11/2 kol

(1)

Strat

Handlä Jens 08-68 jens.

Yttr 11/2 kol Bak Land styr s revis för fl I dett rekom Trafi Först tillgä Besl Förv Land åka i Förs Trafi att

att

egisk utveck

äggare Plambeck 86 16 51 plambeck@s

rande ö 2012 – Ö llektivtr kgrund

dstingsrevis så att fler ka sionsfrågan

ler att resa m ta ärende yt mmendatio ikförvaltnin t och främs änglighetsar

lutsunderl valtningsche dstingsrevis i kollektivtra

slag till b iknämnden som svar p tillgängligh förklara pa

kling

sll.se

över lan Ökad til rafiken?

sorerna har an resa med är om Trafi med den all ttrar sig Tra oner för hur ngen kan utv

t ser Trafikf rbete från L

lag

efens tjänste sorernas pro

afiken beslut

föreslås be på landsting

het överläm aragrafen o

dstings llgänglig

?

granskat om d den allmä

iknämnden lmänna koll afiknämnde r tillgängligh

vecklas.

förvaltninge Landstingsre

eutlåtande 3 ojektrappor

sluta gsrevisorern mna förvaltn

medelbart j

T 2

revisor ghet, ka

m Trafiknäm änna kollekt n och Trafikf lektivtrafike en över revi hets- och fä

en positivt p evisionerna

30 januari 2 rt 11/2012 –

nas projektr ningschefen

justerad

TJÄNSTEUTL 2013-01-30

Trafiknämn 2013-03-12

ernas p an fler å

mnden och tivtrafiken.

förvaltninge en i stället f isorernas pr ärdtjänstarb

på synpunk a.

2013 – Ökad tillgä

rapport 11/2 ns förslag til

LÅTANDE

nden 2 punkt 9

rojektra åka i

Trafikförva Den övergr en gör det m för den särsk rojektrappo betet inom

kterna om et

änglighet, k

2012 – Öka ll yttrande, s

Dia T InfK1

apport

altningen ripande

möjligt skilda.

ort och

ett ambitiöst

kan fler

ad samt

1 arienummer TN 1212-028

fosäk. klass 1 (Öppen)

t

(3)

6

(2)

Förv Trafi tillgä inom nämn Trafi förvä komm åtgär tillgä områ Rese redan krav saml den d unde nivå Trafi kunn mång att ta med visat kvan olika tillgä perso kund geno förlä allmä Trafi Fråg detal Trafi komm

valtninge ikförvaltnin änglighet i a m Färdtjänst nda område ikförvaltnin äntningar oc

munikation rder. Trafik änglighetsar

ådet de närm eplaneraren

n idag finns på tillgängl la in och för detaljerade erhålla dess tillgängliga ikförvaltnin na mäta tillg

ga procent a a reda på om funktionsn t sig att bl.a.

ntitativa och a sätt som k änglighet i t oner med fu dtjänst, rese om samråd o ängning av f

änna kollek ikförvaltnin an om tillgä ljplanesvar ikförvaltnin munerna.

ens komm ngen strävar

allmän kolle ten. Ett gem en kommer ngen planera

ch eventuel n rörande til kförvaltning

rbetet för at maste åren.

på sl.se utg s funktional lighet. Den rvalta inform

nivå som k a uppgifter a reseförslag ngen har un

gänglighet.

av stationer m åtgärder f nedsättning . sekretessla h även till vi

an visa tend trafiken, s.k unktionsned ecoacher som

och fokusgr färdtjänsttil ktivtrafiken.

ngen har fler änglighet til men bör äv ngens samhä

mentarer r efter att ut ektivtrafik, s mensamt och

att tydliggö ar att under lla brister d

llgänglighet en planerar tt kunna bed .

gör en kanal litet för att k stora utman mationen om

rävs för att löpande. A g kan presen

der flera år Det räcker rna som är f fungerar, om kan och väl agstiftninge iss del kvalit denser, exem k. Typresor.

dsättning fu m träffar re rupper med llstånd uppm .

ra parallella ll och från s ven diskuter ällsplanerar

T 2

på synpu tveckla ett n särskild kol h långsiktig öra ansvar s r 2013 geno

et finns i tra t för att ha e r även för en

driva strate

al för att info kunna visa ningen är d m samtliga ge bra rese Arbete fortgå

nteras.

arbetat me naturligtvis

fysiskt tillgä m hela resa ljer den allm en medför s

tativa mätn mpelvis gen Dessutom e ungerar gen esenärer och d målgruppe

märksamm

a mötesseri stationer/hå ras vid plan re träffar ko

unkter oc närmare sam

llektivtrafik gt förhållnin

samt underl omföra en st afikinforma en samlad u n kommuni egisk komm

ormera om och anpass dock att säkr

stationer o eförslag och

år med att u

ed att ta fram s inte med a

ängliga. Det an fungerar

männa kolle svårigheter a ningar. Dock nom en mät

erhålls kuns nom SL Kun

h potentiella en. Vid varje as det aktue

er med kom ållplatser på neringsmöte

ontaktperso

LÅTANDE

ch rekomm marbete me k och tillstån

ngssätt krin lätta inför p tudie om vil ation och utgångspunk

ikationsplan munikation p

tillgängligh a reseförsla ra indata, d ch hållplats att kunna utreda på vi

m goda met att bara mät t handlar ist och om fler ektivtrafiken

att få till stå k mäts tillgä tning av upp skap om hu ndtjänst, Fär

a resenärer e ansökan o ella resande

mmunerna i åtalas i en där oner från

Dia T InfK1

mendatio ellan

ndsprövning ng ovan

prioritering lka

nkt för n för på

het och ag efter d.v.s. att

ser på ilken

toder för att ta hur stället om r personer

n. Det har ånd både änglighet på plevd ur resor för

rdtjänstens r samt om

et i den

i länet.

oner

g ar.

t

å

s

(3)

6

(3)

För m statio affär gång Detta komm ligge Trafi differ av an ändr resur färdt I övr ungd resan Kon Yttra tillgä Kon Tillgä differ vilke och u

Ande Förv

mer detaljer oner/hållpl rsförvaltare ger per år an a arbetssätt munernas a er på Trafikf ikförvaltnin rentierat re ntal resor. H ringar i tillst

rser. Dock s tjänstresor i rigt finns red domar unde

nde.

nsekvense ande ovan o ängligheten nsekvense

änglighetså rentiering a et i sin tur ka

utsläpp till l

ers Lindströ valtningsche

rade genom atser kan d har med ko nvändas.

t stämmer ä ansökningar förvaltninge ngen är posi esande men Hälsotillstån tånden had ses inga hin i områden m dan differen er 25 år har

er för per om förbättri

för persone er för mil åtgärder i de av färdtjäns

an medföra luft.

öm ef

mgångar av s e uppföljnin ommunerna

även överen r om att till ens affärsfö itivt inställd

ser svårigh ndet hos jus e behövt va nder för att d

med väl utb ntierade till ett fritt resa

rsoner m ingar och fo er med funk ljön en allmänna

ttillstånden a marginella

T 2

status för til ngsmöten s a och befint

ns med ansv lgänglighets örvaltare.

da till att for heter i differ st färdtjänst ara väldigt fr differentier byggd och til

lstånd geno ande samt d

ed funkti ortsatt tillgä ktionsnedsä

a kollektivtr n bör leda ti a minskning

llgänglighet om Trafikfö tlig trafikent

varet för att sanpassa hå

rtsätta att u rentiering g tresenärer ä rekventa, n a resandet o llgänglig all m vintertill de som und

ionsnedsä änglighetsar

ättning.

rafiken och ill minskat f gar av träng

Jens P Chef S

LÅTANDE

ten till och f örvaltningen

treprenör 1-

administre ållplatser so

utreda frågan ällande tilld är ”färskvar

ågot som sl och tilldelni lmän kollek stånd (nov- dantas samp

ättning rbete ökar

beslut om färdtjänstre gsel i gaturu

Plambeck trategisk ut

Dia T InfK1

från ns -2

era om också

an om delning ra” och lukar

ing av ktivtrafik.

-april), planerat

esande ummet

tveckling

(3)

6

(4)

Landstingsrevisorerna

STOCKHOLMS LAN5 LANDSTING

Revisorsgrupp III 2012-12-18 Diarienummer:

RK 201104-0024

Trafiknämnden

Projektrapport ii/2012

Ökad tillgänglighet - kan fler åka i kollektivtrafiken?

Revisorerna i revisorsgrupp III beslutade pa möte 2012-12-18 Överlämna rapporten till trafiknämnden för yttrande senast 2013-03-19.

De förtroendevalda revisorerna vill särskilt framhålla att trafiknämnden/SL sammantaget bedriver ett ambitiöst arbete att tillgänglighetsanpassa kollektivtrafiken. I samband med genomförandet av fullmäktiges uppdrag för utvecklingen av tillgängligheten i kollektivtrafiken samt resetilldelning och tillståndsstruktur i färdtjänsten bör trafiknämnden ta fram en för dessa områden gemensam strategi. En gemensam strategi behövs så att incitament och styrmedel samverkar för att möjliggöra att fler kan resa med kollektivtrafiken.

Trafiknämnden bör också utveckla former för närmare samarbete med kommunenia i konkreta tillgänglighetsfrågor för att främja hela resans tillgänglighet. För att fler med funkt- ionsnedsättning ska kunna resa med kollektivtrafiken bör även trafiknämnden se till att reseplaneraren kompletteras med information om tillgänglighet i kollektivtrafiken.

Landstingsrevisorerna Telefon: 08-737 25 00 o ^ n , - ⁵^⁰^ 0016 Box 22230 0 8 '7 3 7 5 3 5 0 0 r g , n r : 2 3,^{2 1 0 0} "

104 22 Stockholm E-post: iandstlngsrevisorerna@rev.sll.se www.sll.se/rev Besök oss: Hantverkargatan 25 B, T-bana Rådhuset

(5)

P R O J E K T R A P P O R T N R 1 1 / 2 0 1 2

Ökad tillgänglighet

- kan fler åka i kollektivtrafiken?

Landstingsrevisorerna

STOCKHOLMS LÄNS LANOSTING

(6)

Vad gör Landstingsrevisorerna?

Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingels nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största inom kommunal verksamhet. Landstingsrevisorerna omfattar både de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret.

Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den Övergripande uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt revisionsansvar. De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen.

Ledamöter i nämnder och styrelser har ett revisionsansvar som innebär att de inför fullmäktige ansvarar för hur de själva, anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. 1 revisionsansvaret ingår att genomföra en

ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med cn tillräcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper.

I å r s r a p p o r t e r för nämnder och bolag sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomförts under det gångna året. Verksamhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på

Landstingsrevisorernas hemsida www.sll.se/rev. De kan också beställas från revisionskontoret. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev Nytt f r å n landstingsrevisionen genom att anmäla intresse via e-postmeddelande till landstingsrevisorerna(%rev.sll.se

(7)

Landstingsrevisorerna

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Revisorsgrupp III 2012-12-18 Diarienummer:

RK 201104-0024

Trafiknämnden

Projektrapport ii/2012

Ökad tillgänglighet - kan fler åka i kollektivtrafiken?

Revisorerna i revisorsgrupp III beslutade på möte 2012-12-18 överlämna rapporten till trafiknämnden för yttrande senast 2013-03-19.

De förtroendevalda revisorerna vill sårskilt framhålla att trafiknämnd en/SL sammantaget bedriver ett ambitiöst arbete att tillgänglighetsanpassa kollektivtrafiken. I samband med genomförandet av fullmäktiges uppdrag för utvecklingen av tillgängligheten i kollektivtrafiken samt resetilldelning och tillståndsstruktur i färdtjänsten bör trafiknämnden ta fram en för dessa områden gemensam strategi. E n gemensam strategi behövs så att incitament och styrmedel samverkar för att möjliggöra att fler kan resa med kollektivtrafiken.

Trafiknämnden bör också utveckla former för närmare samarbete med kommunema i konkreta tillgänglighctsfrågor för att främja hela resans tillgänglighet. För att fler med funkt- ionsnedsättning ska kunna resa med kollektivtrafiken bör även trafiknämnden se till att reseplaneraren kompletteras med information om tiligänglighet i kollektivtra fiken.

Landstingsrevisorerna Telefon: 08-737 25 00 Söte: Stockholm Box 22230 Fax; 08-737 53 50 Org.nr: 23 21 00 - 0016 104 22 Stockholm E-post: landstingsrevlsorerna@rev.sll.se www.sfl.se/rev Besök oss: Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset

(8)

RK 201204-0024 Revisionskontoret 2012-12-11

INNEHÅLL

1. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 1 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR GRANSKNINGEN 3

2.1 Motiv till granskningen.,. 3

2.2 Revisionsfråga •³

2.3 Avgränsning • •³

2.4 Bedömningsgrunder • 4

2.5 Metod - 4 3. ORGANISATION FÖR TILLGÄNGLIGHET OCH FÄRDTJÄNST .. 5

3.1 Ansvar delat mellan trafiknämnden och SL 5 4. TILLGÄNGLIGHETSANPASSNINGAR I TRAFIKEN 6

4.1 SL:s tillgängllghetsanpassnirtgar • 6

4.2 Revisionens bedömning⁸

5. TILLGÄNGLIGT I KOLLEKTIVTRAFIKEN - FÄRRE

FÄRDTJÄNSTRESENÄRER? • 9

5.1 Uppföljning av tiitgängllghetsanpassningar 9 5.2 Utveckling av andelen färdtjänstresenärer 9

5.3 Revisionens bedömning •• •• —-•^{1 1}

G. FÄRDTJÄNST OCH NÄRTRAFIK... • H

6.1 Tillstånd för färdtjänst U

6.2 Närtrafiken • *^{1 3}

6.3 Tillståndsstruktur och resetilldelning ska förändras 14 6.4 Vad Innebär tillståndsstrukturen för resandet? 15

6.5 Revisionens bedömning...^{1 7}

(9)

1. Slutsatser och rekommendationer

Ambitiöst

t l l l g ä n g l l g h e t s a r b e t e och gott samarbete

Behov av helhetsstrategi i g e n o m f ö r a n d e t av f u l l m ä k t i g e s uppdrag

T i l l g ä n g l i g h e t s - anpassningar b e h ö v e r kopplas till färdtjänst

Samarbetet med kommunerna b e h ö v e r utvecklas

Revisionen har granskat om trafiknämnden (TN) och A B Storstockholms lokaltrafik (SL) styr så att fler kan resa med den allmänna kollektivtrafiken.

S L bedriver ett omfattande och ambitiöst tillgänglighetsarbete vad gäller att anpassa kollektivtrafiken, Det finns ett gott samarbete inom S L mellan de som arbetar med tillgänglighctsanpassningar, de som handlägger ansökningar om ntrdljänsl samt de som arbetar med planering och utförandet av resorna och av närtrafiken. På så sätt gör S L det möjligt för fler att resa kollektivt. Samarbetet kan dock fördjupas ytterligare. Strategiska planer, tydligare incitament och styrmedel för att resa kollektivt är exempel på utvecklingsområden.

Landstingsfullmäktige har uttryckt ett antal mål och uppdrag för utvecklingen av tillgängligheten i kollektivtrafiken och för nättrafiken. Fullmäktige har också uttryckt alt tillståndsstrukturen och restilldelning inom färdtjänsten ska ses över samt att valfriheten inom färdtjänsten ska utvecklas. T N / S L har påbörjat genomförandet av uppdragen. Revisionen vill betona att en gemensam strategi behövs för att undvika att utvecklingen i de olika uppdragen var för sig motverkar varandra. Konsekvensanalyser behöver genomföras för att se hur exempelvis tiltståndsstrukturens utformning påverkar antalet resor som genomförs och därmed kostnaderna för dessa. Andra exempel på samband är hur resetilldelningen påverkar incitamenten för att resa med kollektivtrafiken samt hur tillgänglighetsanpassningar och förekomsten av närtrafik påverkar möjligheten aft kombinera kollektivtrafik och färdtjänst.

Andelen personer med fårdtjänsttilisfånd har under de senaste åren sjunkit.

Tillgänglighetsanpassningar i kollektivtrafiken kan ha en del i detta. Det finns emellertid inget sätt att mäta vilka effekter tillgänglighetsanpassningarna, som exempelvis införandet av bussar med låggolv, haft. Det går inte heller att mäta hur många som kombinerar färdtjänst och kollektivtrafik eller som helt övergår frän färdtjänst till kollektivtrafik. 1 det regionala trafikförsörjningsprogrammet anges att T N / S L ska utveckla former för att mäta

tillgäng!ighetsanpassningarnas effekter på färdtjänst-resandet Revisionen anser att detta är ett angeläget arbete. Det behövs även ytterligare information om vad nuvarande och framtida fiirdtjänstresenärer efterfrågar för att kunna resa med kollektivtrafiken eller för att fördröja inträdel i färdtjänsten.

För att skapa förutsättningar för fler att resa med den tillgängligare trafiken behövor även vägen till och från hållplatser/stationer vara tillgänglig. I SL;s övergripande dialog med kommunerna behandlas tillgänglighetsaspekter på ett övergripande plan, som en av flera frågor som tas upp. Vad gäller konkreta tillgänglighetsanpassningar finns endast ett begränsat samarbete med länets kommuner. S L bör utveckla former för konkret samverkan med kommunerna för att skapa bättre förutsättningar att arbeta med tillgänglighet tili och från stationer/hållplatser.

Det behövs en ökad kunskap om och tilltro till de tillgänglighetsanpassningar som genomförs i kollektivtrafiken. En viktig de! i detta är rese planera ren på SL:s hemsida och i mobilappen. Revisionen vill därför lyfta fram att reseplaneraren bör utvecklas så att den innehåller information som är

nödvändig för att en person med funktionsnedsättning ska kunna genomföra sin resa. Exempelvis bör det vara möjligt att se vilka stationer/hållplatser som är ti 11 gänglighetsanpassade. Detta förutsätter ett tätare samarbete med

kommunerna vad gäller kartläggning av tillgängliga hållplatser/stationer. En

(10)

Revisionskontoret 2012-12-11

Reseplaneraren bör innehålla

t l l l g ä n g l i g h e t s l n f o r m a

Behov av differentierade tillstånd

Tillståndsstrukturen påverkar resandet och kostnaderna

kartläggning av tillgängliga hållplatser/stationer. En reseplanerare med tillgänglighetsperspektiv iir även väsentligt för dem som utreder och handlägger färdtjänsUillstand, för att kunna bedöma möjligheterna fören enskild att resa i kollektivtrafiken. S L bör också utreda möjligheten alt utveckla slörningsinformation i realtid vad gäller infrastrukturen i kollektivtrafiken, så att det exempelvis är möjligt att se att en hiss är trasig.

Inom färdtjänstavdelningen pågår en diskussion om hur fullmäktiges uppdrag att anpassa tillståndsstrukturen och resetilldelningen efter den ökade

tillgängligheten i kollektivtrafiken ska genomföras. Rätt resenär ska beviljas rätt resande för rätt tillståndstid. Den struktur som nu finns innebär att de allra flesta tilldelas samma antal resor. Tilldelningen utgår med andra ord i regel från att alla har samma behov av resor. Vissa grupper, exempelvis unga, har dock rätt till obegränsat resande. Någon individuell prövning vad gäller faktiskt behov genomförs inte. För att slyra mot att fler färd tjänst resenärer ska kunna resa med kollektivtrafiken bör möjligheten att differentiera tillstånden nyttjas och på ett tydligare sätt anpassas till den ökade tillgängligheten i

kollektivtrafiken. För att åstadkomma detta kan ändringar i riktlinjerna komma att krävas.

Även om andelen färdtjänstrescnärcr minskar har kostnaderna för färdtjänsten ökat i och med att resandet har ökat under dc senaste åren. Tillståndsstrukturen vad gäller antal resor och eventuella begräsningar har stor betydelse för kostnaderna för ftirdtjänst. Att exempelvis resetilldelningen inte är

differentierad i kombination med högkostnadskyddet är kostnadsdrivande och medför att vissa personer kan resa för mycket stora summor årligen. T N / S L bör utveckla och ta fram ytterligare incitament och styrmedel för att inträdet i färdtjänsten ska kunna skjutas upp och för att de som redan nyttjar färdtjänsten i högre grad ska kunna välja kollektivtrafiken. Utvecklingen av närtrafiken, som en mellanform mellan färdtjänst och kollektivtrafik, skulle kunna vara en del i detta.

Rekommendationer

• T N / S L¹ bör i samband med genomförandet av fullmäktiges uppdrag, utvecklingen av tillgängligheten i kollektivtrafiken och

tillståndsstrukturen i färdtjänsten, ta fram en gemensam strategi så att incitament och styrmedel samverkar för att möjliggöra att fler kan resa med kollektivtrafiken.

• T N / S L bör utveckla former för närmare samarbete med kommunerna i konkreta tillgänglighetsfrågor för att främja hela resans tillgänglighet.

• T N / S L bör se till att roseplaneraren kompletteras med information om tillgänglighet i kollektivtrafiken, för att en person med

funktionsnedsättning ska kunna genomföra sin resa.

' Landstingsfullmäktige beslutade 4 december 2012 att större delen av SL:s verksamhet från och med årsskiftet 2012/2013 ska övergå till TN och TN:s förvaltning. Rekommendationerna riktar sig därför till TN för att nämnden kommer att hantera frågorna framöver och till SL som har ansvaret t.o.m. 2012.

2

ma

(11)

2. Utgångspunkter för granskningen

2.1 Motiv tiil granskningen

I den förstudie som revisionen genomfört framkom att S L i dagsläget inte kan uppskatta hur stor grupp av de som idag reser med färdtjänsten som potentiellt skulle kunna resa med kollektivtrafiken i stället. Det var heller inte tydligt om tillståndsstrukturcn anpassats till en ökad tillgänglighet i den allmänna kollektivtrafiken. Förstudien konstaterade att det i ett projekt borde granskas hur S L tillgänglighetsanpassar kollektivtrafiken sa att fler reser med den istället för med fiirdtjänst. Det föreföll även angeläget att granska hur samarbetet kring denna målgrupp hanterades å ena sidan inom landstinget mellan färdtjänsten och de som arbetar med tillgänglighetsanpassningar av kollektivtrafiken och å andra sidan mellan landstinget och kommunerna. Vidare konstaterades att tidigare granskning av integrationen av fil rd tjänstresor i S L borde följas upp.

2.2 R e v i s i o n s f r å g a Den övergripande revisionsfrågan är:

Gör trafiknämnden och S L det möjligt för fler att resa med den allmänna kollektivtrafiken i stället för den särskilda?

Den övergripande revisionsfrågan kan delas än i följande underfrågor:

• Hur har integrationen mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken inom S L utvecklats?

• Sker tillgänglighetsarbctet inom S L och i samarbetet med länets kommuner så att en övergång från den särskilda till den allmänna kollektivtrafiken underlättas?

• Hur arbetar trafiknämnden för att anpassa tillståndsstrukturen tili en Ökad tillgänglighet i den allmänna kollektivtrafiken?

• Hur mäts och analyseras resultatet av tillgänglighetsanpassningar?

2.3 A v g r ä n s n i n g

Kommunerna i Stockholms län har överlåtit ansvaret för färdtjänsten ttll Stockholms läns tandsting, Vissa resor föranledda av kommunala beslut som avser äldre och funktionshindrade inom skola, vård och omsorg har undantagits från överlåtelsen och omfattas inte av landstingets färdtjänsttiilstånd och berörs inte i denna granskning².

Sjukresor, vilket också räknas som särskild kollektivtrafik, ingår inte i

granskningen. Sjukresor är av en annan karaktär än fiirdtjänst resor och närtrafik och ansvaret överfördes 2012 från S L till hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

De verksamheter som berörs av granskningen är i huvudsak trafiknämnden och S L . Fullmäktige har i budget 2012 uttryckt att tillgängligheten i

skärgårdstrafiken ska öka genom samplanering med tillgänglighetsfrågor på land. Tillgänglighetsarbetet i skärgårdstrafiken, och Waxholms Ångfartygs A B : s ansvar, ingår inte i denna granskning.

Se riktlinjer för färdtjänsten i Stockholms län (2012-05-25)

Landstingsrevisorerna

iTO^KHOl M* i ANS I ANDSIItlti

(12)

I landstingsfullmäktiges budget används begreppen allmän och särskild kollektivtrafik. I begreppet särskild kollektivtrafik ingår färdtjänst, sjukresor och närtrafik. 1 denna rapport används begreppet kollektivtrafik i betydelsen av allmän kollektivtrafik.

2.4 B e d ö m n i n g s g r u n d e r

• L a g om f ä r d t j ä n s t (1997:736), inklusive f ö r a r b e t e n samt Riktlinjer f ö r f ä r d t j ä n s t e n i Stockholms län (2009) (uppdaterad 2012-05-25) A v lagen och riktlinjerna framgår bland annat att tillstånd till färdtjänst beviljas för viss tid eller tills vidare. Ett tillstånd utan tidsbegränsning beviljas normalt endast om det står klart att funktionsnedsättningen kommer att vara bestående och väsentliga svårigheter atl förflytta sig eller att resa med allmänna

kommunikationsmedel kommer att föreligga trots den medicinska utvecklingen och trots den allt bättre tillgängligheten av kollektivtrafiken. Enligt förarbetena till lagen, och i landstingets riktlinjer, sägs att om den allmänna

kollektivtrafiken är tillgänglig även för personer med funktionsnedsättning föreligger ingen rätt till färdtjänst. Läs mer om riktlinjerna i avsnitt 6.

• Landstingsfullmäktiges budget 2012 (s. 62-64) och 2013 (s. 114) I budget 2012 anges bland annat att samtliga resenärer som själva eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till en station eller hållplats ska kunna resa med kollektivtrafiken. Det anges också att tillgänglighetssatsningar inom den allmänna kollektivtrafiken ska sträva mot att fler kan välja den vanliga kollektivtrafiken framför färdtjänst. En översyn vad gäller tillståndsstrukturen ska påbörjas i syfte att modernisera ocli anpassa tillslåndsgivningen till den ökade tillgängligheten inom kollektivtrafiken. A v landstingsfullmäktiges budget 2013 framgår bland annat att antalet resor ska ses över i syfte att förbättra kvaliteten, minska färdtjänstens kostnader och möjliggöra ett friare resande. Målsättningen är att under 2014 öka rcsetilldelningen för dem med störst behov av färdtjänst. Möjligheten til! ett mer kostnadseffektivt resande genom att koppla färdtjänstresor till den allmänna kollektivtrafiken ska utredas.

• Ägardirektiv för S L

A v direktiven framgår bland annat att S L aktivt ska "verka för förvaltning och utveckling av kollektivtrafikanläggningarna för att tillförsäkra bland annat hög tillgänglighet och service för alla resenärer. Det anges också att S L ska

"samverka med närliggande kommuner, landsting och organisationer samt andra intressenter...för att uppnå väl fungerade trafiklösningar och god färdtjänstservice i regionen".

2.5 Metod

Granskningen har genomförts genom intervjuer och granskning av dokument samt statistik. Inom T N / S L har tjänstemän som arbetar med utförande och planering av resor, strategisk planering, färdtjänsttillstånd och

tillgänglighetsaupassningar av kollektivtrafiken intervjuats. Jämförande information har inhämtats från Skånetrafiken, Göteborgs stad och länstrafiken i Kalmar. Representanter för handikapp- och pensionärsorganisationer har intervjuats, liksom Stockholms stads trafikkontor, om bland annat samarbetet med S L och synen på tillgänglighetsanpassningar. För att få cn bättre bild av utredning och handläggning av lillståndsärendcn har även två kommunala färdtjänstutredare intervjuats. Granskningen har genomförts av Emma Cars (projektledare) och Erik Skoog vid revisionskontoret.

4

Landstingsrevisorerna

S t O f t C H O l M S 1 A M IAMOVTIHE»

(13)

Färdtjänsten

omorganiserad flera g å n g e r

Landstfngsfullmäkttg e b e s t ä m m e r taxor

Samverkan med

3. Organisation för tillgänglighet och färdtjänst

3,1 Ansvar delat mellan t r a f i k n ä m n d e n och S L Sedan 2009 har elt antal omorganisationer som omfattat

fördtjänstverksamheten skett. Från att det tidigare hanterades av en särskild ftlrdtjänstniimnd, Hr det i dagsläget trafiknämnden som har det samlade ansvaret för färdtjänsten. Trafiknämnden ansvarar för myndighetsutövning och

tillståndsgivning medan S L utför resorna och genomför det praktiska arbetet kring tillgänglighetsanpassningar i kollektivtrafiken.

Landstingsfullmäktige bestämmer färdtjänstens taxor och antal resor varje person minst ska beviljas per kalenderår. Trafiknämnden har av

landstingsfullmäktige bemyndigats att utifrån verksamhetsdirektiv och ekonomiska förutsättningar besluta om ytterligare tilldelningar, Färdtjänstulskottct, under trafiknämnden, ansvarar för landstingets

myndighetsutövning i form av prövning och beslut av fiirdtjänsttillstånd samt prövning och beslut om behov av ytterligare tilldelning av resor. Inom

färdtjänstavdelningen sker handläggningen av tiilståndsärenden efter att kommunen gjort en utredning och ansökan inklusive läkarintyg inkommit. För att bereda övriga ärenden kring fiirdtjänst finns också en färdtjänst- ocii tillgänglighetsbcrcdning under trafiknämnden. Denna följer bland annat upp ingångna avtal med färdtjänstentreprenörerna och samverkar med handikapp- och pensionärsorganisationerna.

Arbetet inom S L sker inom tre sektioner. Sektion hållbar utveckling planerar för tillgänglighet på lång och medellång sikt, utförandet av

tillgäiiglighetsaupassningarna hanteras av varje trafikslag. Sektion

buss/färdtjänst arbetar med färd tjänst re sor nas utförande och administration samt närtrafik. Sektion planering arbetar med strategisk planering och har huvudansvar för kommunkontakler

Landstingsfullmäktige beslutade 4 december 2012 att större delen av SL:s verksamhet från och med årsskiftet 2012/2013 ska övergå till T N och TN:s förvaltning. Det innebär att myndighetsutövandet, utförandet av

färdtjänstresorna och tillgänglighctsanpassningen av kollektivtrafiken kommer att integreras ytterligare.

Trafiknämnden, genom SL, bedriver en regelbunden samverkan med handikapp- och pensionärsorganisationer, enligt en modell beslutad av fullmäktige³. Det finns ett samverkansråd med pensionärs- och ett med handikapporganisationerna som träffas regelbundet, två gånger per år bjuds politiker från färdtjänst- och tillgänglighetsberedningcn in till mötena. För handikapporganisationerna finns också två resursgrupper, en för färdtjänst och en för tillgänglighet. Resursgrupperna arbetar mer praktiskt, där de exempelvis testar tillgängligheten på en särskild plats, provåker en ny linje/sträcka eller tar fram bättre trafikinformation.

3 LS 1105-0719 Reviderad modell for samverkan mellan Stockholms läns landsting och länets handikapporganisationer, september 201 i.

5

(14)

Kevisionskontoret 2012-12-11

uppdrag

Tillgänglighet i alla delar av SL:s arbete

Tillgänglighet I projekt och Investeringar

I revisionens tidigare granskning framkom att pensionärs- och handikapporganisationerna upplevde samarbetet som sämre efter att

färdtjänsten integrerats i S L , A v intervjuer i denna granskning framkommer att den nya organisationen satt sig och att samarbetet i huvudsak uppfattas som positivt. Möjligheten att ge synpunkter i exempelvis upphandlingar i ett tidigare skede efterfrågas dock. Andra aspekter som lyfts av

brukarorganisationcma framkommer i rapporten.

4. Tillgänglighetsanpassningar i trafiken

4.1 SL:s t i l l g ä n g l l g h c t s a n p a s s n i n g a r

A v landstingsfullmäktiges budget 2012 framgår alt tillgänglighetssatsningar ska sträva mot att fler kan välja kollektivtrafiken framför färdtjänst, även de som redan har färdtjänst, SL:s visionsmåi är att färdtjänsten inte ska behövas när den allmänna kollektivtrafiken, dess bytespunkter och terminaler, uppnått full tillgänglighet för alla. S L konstaterar dock alt det alltid kommer att finnas ett behov av färdtjänst för dc resenärer där allmän kollektivtrafik inte är ett möjligt alternativ.

A v landstingsfullmäktiges budget framgår vidare att alla tunnelbanestationer ska ha hissar och automatiska dörrar samt att spår- och plattformshöjden ska vara justerade så att vagn och plattform har samma nivå. Vidare ska

plattformskanterna vara utrustade med taktila varningsmarkeringar, liksom att bussar ska ha nigningsAinktion och rullstolsramp. S L och kommunema delar på ansvaret för att hållplatser och stationer ska vara tillgängliga. Kommunerna ansvarar bland annat för taktila markeringar och trottoarkantens höjd, medan SL ansvarar för själva kuren och innanmätet i form av bland annat bänk samt trafikinformation,

S L bedriver ett omfattande tillgänglighetsarbcte som omfattar såväl arbele med den fysiska miljön som informations- och kommunikationsinsatser. SL:s arbete med tillgänglighetsfrågor styrs av en långsiktig handlingsplan 20! 1-2021 och en handlingsplan på kortare sikt, för 2011-2013. S L har också utformat riktlinjer för äldre och resenärer med funktionsnedsättning⁵. Riktlinjerna är tänkta som stöd för att skapa samsyn bland alla som arbetar med SL:s infrastruktur och planerar trafiken. Riktlinjerna ska även följas av trafikentreprenörer.

Utöver dc fysiska anpassningarna, ska bland annat alla ärenden som lyfts till trafiknämnden ha ett tillgänglighetsperspcktiv, vilket också tydliggörs i mallen för beslut. Det är sektion hållbar utveckling som ska se till alt perspektivet tas tillvara och integreras där det är möjligt.

Enligt handlingsplan för tillgänglighet 2011-2013 ska tillgänglighetsarbetet vara väl integrerat i alla investeringsprojekt och följa SL:s riktlinjer. Enligt intervjuer är delta inte alltid fallet, utan tillgänglighet kommer ibland sent in i processen. Ett exempel som nämnts av flertalet intervjuade är spårväg city, där hållplatserna/stationerna inte tiligänglighctsanpassades i samband med bygget, med följd att den nybyggda spårvägen inte var tillgänglig för flertalet personer

* Integrationen av färdtjänstresor i SL, rapport 22/2010, Landstingsrevisorerna,

5 RiTill, SL:s riktlinjer för äldre och resenärer med funktionsnedsättning, augusti 2011

6

rerna

(15)

Reseplaneraren

Hela resans t i l l g ä n g l i g h e t

med funktionsnedsättning. Ytterligare ett exempel flr upphandlingen av bussar till Norrtälje. De dubbeldäckare som upphandlades anses av flertalet

intervjuade, biand annat handikapporganisationer, och kommunutredare, inte vara tillgängligltetsanpassade.⁶

A l l SL-personal inklusive nyanställda utbildas i tillgänglighetsfrågor, bland annat genom övningar direkt ute i trafiken. För konsulter inom SL Ur

utbildningen frivillig, de har möjlighet att gå men far inte debitera S L för tiden som tas i anspråk. Enligt S L väljer endast ett fåtal konsulter att gå utbildningen.

I reseplaneraren på SL:s hemsida och i mobilappen kan resenärerna planera sin resa genom information om avgångar och resvägar. Det går också att få realtidsinformation om störningar i trafiken. Det är emellertid inte möjligt aft få realtidsinformation om störningar i infrastrukturen, exempelvis att en rulltrappa står still eller att en hiss är avstängd. Det går heller inte att se om resan som föreslås är med en buss med låggolv⁷ och om hållplatserna/stationerna är tillgänglighetsanpassade. Enligt S L är anledningen till att reseplaneraren inte liar ett tillgängtighetsperspektiv en resursfråga, och vad gäller

realtidsinformation även en teknisk fråga. S L haren helhetsbild av vilka stationer som är anpassade. Däremot saknas kunskap om busshållplatsers tillgänglighetsanpassning. Enligt S L är det kommunerna som måste informera SL om vilka hållplatser som byggts om och anpassats.

En reseplanerare med tillgänglighetsinformation, även i realtid, är något som både handikapp- och pensionärsorganisationer lyfter som en

förbättringsmöjlighet, Detta vore ett sätt att bidra till trygghet för

funktionsnedsatta och därmed främja denna grupps resande. Göteborg stad och Kalmar har inventerat alla busshållplatser och kartlagt bland annat om det finns bänkar och väderskydd. Dessa uppgifter, tillsammans med digitala kartor och bilder finns i det som motsvarar SL:s reseplanomre,

I landstingets avtal med kommunförbundet Stockholms län framgår att landstinget och kommunerna ska samverka för att skapa ett forum för att identifiera och föreslå förbättringar av tillgängligheten till och i den allmänna kollektivtrafiken. I landstingsfullmäktiges budget framhålls att samråden med länets kommuner är av vikt för att vägar till och från station eller hållplats underhålls och tillgängliggörs. Även landstingets tillgäng!ighetsprogram tar upp att S L behöver ha kontakt ined de kommunala organen så att hela resan med kollektivtrafiken blir möjlig att genomföra.

6 Ytterligare ett exempel är arbetet med upprustning och modernisering av Roslagsbanan där tillgänglighctsperspektivet kom in sent i processen vilket medförde förseningar och ökade kostnader, se rapport 3/2011, Styrningen av projekt inom trafikområdet, Landstingsrevisorenia

71 enskilda tidtabeller går dock att se vilka linjer som trafikeras med låggolvsbussar

8 Mer än bara trösklar, Stockholms läns landstings program 2011-2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

7

Landstingsrevisorerna

STÖ^MOtMS l ANS I ANPSTtHÖ

(16)

Kontakter med kommuner

Utmaning integrera t i l l g ä n g l i g h e t

Reseplaneraren bör ha

t l l l g ä n g l l g h e t s p e r s p e

Samarbetet med kommuner vad gäller t i l l g ä n g l i g h e t b e h ö v e r s t ä r k a s

Det huvudsaktiga ansvaret för kontakterna med kommunerna har

planeringssektionen inom SL, Tanken är alt S L ska ha en enad röst ut mot kommunerna. Samhällsplanerarna avhandlar i sin dialog med kommunerna en rad ämnen, bland annat tillgänglighet. Planerarna bevakar

tillgänglighetsperspektivet i bland annat detalj- och övergripande planfrågor.

Varken enskilda stationers/hållplatsers tillgänglighet eller färdtjänst tas upp under dessa möten.

Utöver detta har de som arbetar med tillgänglighetsanpassningar i

kollektivtrafiken (eller i specifika projekt/investeringar) särskild kontakt med Stockholms stads trafikkontor. A v intervjuer med både S L och staden framgår att det skulle gynna arbetet om kontakterna var mer regelbundna och

strukturerade. S L känner i dagsläget inte till vad staden gör för

tillgänglighetsanpassningar och tvärtom. Enligt staden skulle kännedom om SL:s anpassningar kunna medföra att staden gör vissa följ danpassningar för att öka tillgängligheten i just det området. Några övriga kontakter med andra kommuner i tillgänglighctsfrågor förekommer inte. Enligt S L är detta delvis en resursfråga, men påverkas också av att vissa kommuner saknar personer som arbetar specifikt med tillgänglighetsfrågor.

4.2 Revisionens b e d ö m n i n g

Revisionen anser att det är väsentligt att tiligänglighet är en integrerad del i arbetet med alla större investeringar och projekt. Det är av vikt att

tillgänglighetsperspektivet är cn del av den projektstyrning och uppföljning som S L bedriver genom projektkontoret.

Reseplaneraren på SL:s webbplats och i mobilappen framstår som ett av de viktigaste verktygen för att informera om de tillgänglighetsanpassningar som faktiskt genomförts i trafiken. En rese plan era re med information, även i realtid, kring rosan och hållplatsernas/stationernas tillgänglighet skulle kunna bidra till ett ökat förtroende för trafikens tillgänglighet. Revisionen vill därför lyfta fram att reseplancraren bör utvecklas för att nå ut med information om ökad

tillgänglighet. Detta är inte bara viktigt för resenärerna utan även för dem som utreder och handlägger ftirdtjänsttillstånd, på färdtjänstavdelningen ocli i kommunerna. Även dessa måste kunna använda reseplaneraren i sina bedömningar och kunna lita på do uppgifter som presenteras. Att skapa en anpassad reseplanerare förutsätter ett tätare samarbete med kommunerna vad gäller kartläggning av tillgängliga hållplatser/stationer.

1 granskningen har framgått aft en tillgänglig resa från dörr till dörr skulle gynnas av ett ökat informationsutbyte mellan kommunerna och S L . I dagsläget har SL:s arbete för tillgänglighet få beröringspunkter med kommunerna trots att det betonas i ett flertal övergripande dokument. 1 de formella kontakterna med kommunerna tas tillgänglighet endast upp övergripande, Någon dialog om enskilda vägar/hållplatser sker inte. En anledning är att S L inte känner till vilka tillgänglighetsanpassningar som görs av kommunerna i anslutning till

stationer/hållplatser och kommunerna inte har kännedom om SL:s tillgänglighetsarbete,

Mot bakgrund av detta framstår en utveckling av formerna för dialog med kommunerna i tillgänglighctsfrågor som ett viktigt sätt att främja hela resans tillgänglighet. Det är emellertid av vikt att dialogen även beaktar och

samplaneras med den dialog som förs med kommunernas fördtjänstu(redare.

Det är dessa som ute i kommuner och stadsdelsförvaltningar ska ha expertis om

UH Landstingsrevisorerna

E V * C 3 S1CKXH01M* IANS l A H M t m f l

(17)

dessa som ute i kommuner och stadsdelsförvaltningar ska ha expertis om tillgänglighet kopplat till behov av färdtjänst.

5. Tillgängligt i kollektivtrafiken färdtjänstresenärer?

färre

Vad leder tillgänglig nlngarna till?

S v å r i g h e t e r följa upp p å v e r k a n på

f ä r d t j ä n s t r e s a n d e

Antal och andel tillstånd

5.1 U p p f ö l j n i n g av t i l l g ä n g l i g h e t s a n p a s s n i n g a r

SL:s uppföljning av tillgänglighetsanpassningarna kan ske genom att dc fysiska tillgängiigheisarbetenn följs upp, exempelvis hur många plattformar och bussar/tåg som har anpassats. Dessa faktorer har kvantificrats och målsatts av SL och är möjliga att följa upp. Att följa upp tillgänglighetsanpassningarnas effekter på resandet är svårare. I landstingsfullmäktiges budget 2012 anges atl det omfattande tillgänglighetsarbete som bedrivs möjliggör föralit fler färdtjänstrescniircr att resa med den ordinarie kollektivtrafiken. Det finns i dagsläget emellertid inga sätt att mäta detta. S L kan till exempel inte mäta vilka effekter på resandet införandet av bussar med låggolv haft, även om det går att anta att resan i sig underlättats.

A v den långsiktiga handlingsplanen för tillgänglighet 2011-2021 framgår att tillgänglighetsgraden i den allmänna kollektivtrafiken ska mätas genom upplevd tillgänglig kollektivtrafik, både genom kvalitativa och kvantitativa metoder. Det framgår också att en eller ett par mätmetoder bör tas fram och nyttjas kontinuerligt så att resultaten blir jämförbara. A v det regionala trafikförsörjningsprogrammet som beslutades i landstingsfullmäktige i september 2012 framgår att tillgängligheten i kollektivtrafiken och hur den påverkar behovet av färdtjänst framöver bör kunna mätas och målsättas. Det anges att mätetal ska tas fram som följer om andelen färdtjänstresenärer i kollektivtrafiken Ökar vid tillgänglighetsanpassningar och riktad information.

Enligt S L har genomarbetade mätmetoder ännu inte hunnit tas fram.

Ett försök att mäta effekter på resandet är den mätning som S L kallar typresor.

Denna typ av mätning har hittills genomförts två gånger, 2008 och 2012, genom att ett antal personer med olika typer av funktionsnedsättning far resa vissa förutbestämda resor tillsammans med en observatör och dokumentera tillgängligheten. A v undersökningen skapas en form av tillgänglighetsindex där olika delar av resan bedöms, exempelvis tillgänglighet vid spärrar, ombord och bemötande. Detta är ett sätt att få information om genomförda anpassningar och att testa dess effekter. Enligt intervjuer inom S L Ur dock urvalet så litet att det är svårt att dra generella slutsatser utifrån undersökningen, även om tendenser användbara i fortsatt arbete går atl utläsa.

5.2 Utveckling av andelen f ä r d t j ä n s t r e s e n ä r e r Ar 2011 hade cirka 71 000 personer färdtjänsttillstånd. Andelen av

befolkningen i länet som har färdtjänst har minskat stadigt de senaste åren, från 4,1 procent 2005 till 3,4 procent 2011. Snittet för riket är även det 3,4 procent av befolkningen.

Enligt den statliga myndigheten Trafikanalys är dock skillnaderna stora mellan länen och varierade under 2011 mellan 2,3 procent med färdtjänsttillstånd i Kalmar län till 4,5 procent i Västernorrlands län. Enligt Trafikanalys finns ett samband mellan länets geografiska placering och antalet färdtjänstberäftigade.

Landstingsrevisorerna

(18)

Koilektlvtraflkresand e med

färdtjänsttillstånd

Ökat fokus på "mjuka v ä r d e n "

De norra länen har flest färdtjänsttillstånd i förhållande till folkmängd jämfört med de sydligare länen. Att Stockholms län placerar sig i mitten jämfört med övriga Sverige anser vissa av de intervjuade är förvånande med tanke på att kollektivtrafiken i Stockholm är så väl utbyggd och att så stora satsningar genomförs för ökad tillgänglighet.

Alla som är berättigade till fiirdtjänst reser gratis i kollektivtrafiken. En person som beviljats färdtjänst får även ta med sig en ledsagare i kollektivtrafiken utan extra kostnad. Accesskort registreras i trafiken men är anonym iserade, på grund av juridiska villkor för lagring. Det innebär att det inte är möjligt att få statistik på hur resandet serul i kollektivtrafiken biand dem som har färdtjänst.

Exempelvis går det inte att mäta antalet resor där färdtjänst och kollektivtrafik kombineras. Enligt SL:s uppskattningar använde under 2011 cirka 55 procent av dem med fiirdtjänsttillstånd aldrig kollektivtrafiken och 18 procent använde den sällan,

Branschorganisationen Svensk kollektivtrafik genomför en nationell kundundersökning⁹ där ett antal resande per dag tillfrågas om framför allt nöjdheten med färdtjänsten, men även med sjukresor och övrig cfierfrågestyrd trafik. Undersökningen frågar också om resenären skulle kunna tänka sig att åka med kollektivtrafiken om den anpassades till resenärens

funktionsnedsättning. Enligt årsrapporten 2011 svarade 97 procent nej.

Undersökningen innehåller inga frågor om vad som skulle krävas/behövas för att personen i fråga skulle kunnaA-ilja resa med kollektivtrafiken eller kombinera resande med kollektivtrafik och färdtjänst.

Färdtjänstavdelningen/SL har heller inte undersökt vad personer med

färdtjänst, eller som kan tänkas vara på väg in i färdtjänsten, efterfrågar för att kunna resa med den allmänna kollektivtrafiken.

Det första steget i SL:s tiilgänglighetsanpassning av trafiken har varit att anpassa bussar och tåg och stationer, med andra ord den fysiska strukturen. A v intervjuer med pensionärs- och handikapporganisationer, samt personal på SL, framgår att det finns ett växande behov av att även från

tillgänglighetsperspektivel fokusera på tryggheten. Enligt pensionärs- och handikapporganisationer är detta en av de viktigaste faktorerna for att fä färdtjänstresenärcr att resa kollektivt såväl som att fördröja inträdet i färdtjänsten, Det kan exempelvis handin om att cn buss inte kör ända in till kanten så att det är möjligt att komma på med rullator eller rullstol. Det handlar om insiktsutbildning för chaufförer och annan personal i trafiken så att tid finns att sätta sig ordentligt och alt kliva av. Det handlar också om tydlig information och kommunikation (se även avsnitt ovan om reseplanerarc), och exempelvis tillgång till toaletter på stationer.

Enligt S L är det av vikt att kommunicera ut tillgänglighetsanpassningar och på det sättet få fler att resa med koilektivtrafiken. 1 fullmäktiges budget 2012 har T N / S L fått i uppdrag att utveckla så kallad resecoachning som syftar till att fä fler att åka med den vanliga kollektivtrafiken. Del går ut på att personal från S L direkt i trafiken informerar cn utvald grupp resenärer, exempelvis äldre på väg in i färdtjänsten, om de tillgänglighetsanpassningar som görs. Tanken är att fokusera på vissa geografiska områden och atl koppla insatserna till de områden där trafikentreprenörerna enligt nyare avtal har incitament att öka

9 Barometer för anropsstyrd trafik (Anbaro), Svensk kollektivtrafik, se bland annat Årsrapport 2011. Under 2011 genomfördes totalt ca 30 000 intervjuer.

10

Illl Landstingsrevisorerna

(19)

Uppföljning och utvärdering bör utvecklas

Vad b e h ö v e r f ö r d t j ä n s t r e s e n ä r e r för att ta steget - ökat fokus på

Riktlinjerna är u t g å n g s p u n k t

Villkor och b e g r ä n s n i n g a r i tillstånden

den där trafikentreprenörema enligt nyare avtal har incitament att öka antalet resenärer. Projektet har påbörjats under 2012.

5.3 Revisionens b e d ö m n i n g

Det är ett rimligt antagande att tro att den ökade tillgängligheten i

kollektivtrafiken lett till att fler kan åka med den. Det finns emellertid inga undersökningar som visar vilka effekter tillgänglighetsanpassningarna haft, även om en motod som typresor ger viss information. Att andelen personer med fiirdtjänsttillstånd sjunkit konsekvent de senaste åren är därför inte möjligt atl härleda just till tillgänglighctsanpassningnrnn.

Det framstår som väsentligt att S L aktivt i enlighet med det regionaln trafikförsörjningsprogrammet undersöker sätt att mäta

tillgänglighetsanpassningarnas effekter. Utöver sätt att mäta

tillgänglighetsanpassningarnas effekter på färdtjänstresandet behövs också ytterligare information om vad nuvarande och framtida färdtjånstresenärer (exempelvis äldre) efterfrågar för att kunna resa ined kollektivtrafiken eller för att fördröja inträdet i kollektivtrafiken. Handikapp- och

pensionärsorganisationer bör tillfrågas i detta syfte. Olika typer av

kundundersökningar och fokusgrupper skulle kunna genomföras. Det finns också ett behov av att använda färdtjänstens kunskap om var personer med färdtjänsllillstånd, eller många äldre, bor för att på så vis kunna rikta tillgänglighetsanpassningar till just dessa områden.

Revisionen har i ett särskilt projekt under 2012 granskat tryggheten i

kollektivtrafiken^{1 0} och kom då fram till att det behövs ett långsiktigt strategiskt arbete för att öka tryggheten i trafiken. Det behövs också en Ökad kunskap och analys av vilka som är otrygga, var, när och varför. Detta är inte minst viktigt för grupperna funktionsnedsatta och äldre, Dessa kunskaper skulle underlätta för SL att rikta sina åtgärder för ökad trygghet där det bäst behövs och därmed också fa fler färdtjänstberättigade att välja kollektivtrafiken i ökad

utsträckning.

6. Färdtjänst och närtrafik

6.1 T i l l s t å n d f ö r f ä r d t j ä n s t

1 färdtjänstlagen framgår att den som på grund av funktionsnedsättning, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel, är berättigad till färdtjänst.

A v lagen och riktlinjer för färdtjänsten i Stockholms län framgår biand annat att ett färdtjänsttillstånd för förenas med föreskrifter och villkor om vilket färdsätt som får användas, vilket geografiskt område resor får göras inom och hur många resor som omfattas, Sådana föreskrifter får dock endast meddelas i skälig omfattning. A v lagen framgår vidare att om de allmänna

kommunikationerna är så utformade att det är rimligt att kräva att även en funktionsnedsatt person ska kunna använda dem, föreligger ingen rätt till färdtjänst. Att det är långt avstånd till allmänna kommunikationer, att de saknas på orten eller är bristfälliga vad gäller utbyggnad eller turtäthet anses i sig inte innebära att del föreligger väsentliga svårigheter att resa med allmänna kommunikationsmedel.

l0Tryggt i kollektivtrafiken? Landstingsrevisorerna, rapport nr 6/2012

11

(20)

behov av färdtjänst

Olika typer av tillstånd och samplanering

Tillstånd till fiirdtjänst beviljas för viss tid (med tidsbegränsning) eller tills vidare (utan tidsbegränsning), lin form av tidsbegränsning är om den sökandes svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med kollektivtrafiken föreligger främst vintertid (vintertillstånd).

A v lagen framgår att meddelade föreskrifter och villkor kan ändras om ändrade förhållanden föranleder det. Som exempel nämns om tillståndshavarens hälsotillstånd eller tillgängligheten av de allmänna kommunikationerna har förändrats.

Ansökan om tillstånd för fiirdtjänst lämnas in till den kommun/stadsdel där den sökande är folkbokförd. En fiirdtjänstutredare i den berörda kommunen/stads- delen utreder bland annat den sökandes svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med kollektivtrafiken.^{1 1} Utredarna förväntas ha god kunskap om lokaltrafikens villkor och utbud inom berörd kommun» bland annat kunskap om tillgänglighctsanpassningar både från kommunens och SL:s sida. När utredningen är genomförd, skickas ansökan, utredning och läkarintyg till färdtjänstavdelningen som handlägger och beslutar om tillstånd eller avslag.

Beslutet anmäls därefter i färdtjänstutskottet. Cirka tio procent av ansökningarna innebar avslag under perioden 2009-2011. Enligt

färdtjänstavdelningen har trenden de senaste åren varit en ökad andel avslag.

Beslutet kan överklagas hos förvaltningsdomstol.

A v intervjuer med kommunala fiirdtjänstutredare framgår att de efterfrågar återkoppling kring sina ärenden, exempelvis om en annan bedömning av möjligheten att använda kollektivtrafiken har gjorts. Inom

färdtjänstavdelningen pågår ett arbete med att ta fram ett elektroniskt system for ansökan där även utredare ska kunna se om ärenden har beviljats eller inte.

Färdtjänstavdelningen samordnar regelbundet träffar för fiirdtjänstutredare i så kallade nätverksgrupper. De flesta av länets kommuner deltar och träffarna är ett tillfälle att föra ut information om tillgänglighetsanpassningar och diskutera bedömning av färdtjänstärenden.

Ett tillstånd för färdtjänst innehåller bestämmelser om vilken typ/typer av fordon som fördtjänsten anvisar för resor. Det fmns tre typer av tillstånd; taxi, specialfordon (rullstolstaxi) och bårtransport^{1 2}, Rullstolstaxi beviljas den som endast kan genomföra en resa sittande i cn rullstol. A v de 71 387 resande har cirka 18 procent tillstånd för rullstolstaxi och ungefär 82 procent taxitillstånd.

Eftersom färdtjänst är en form av kollektivtrafik för personer med

funktionsnedsättning är utgångspunkten, liksom i kollektivtrafiken, att resan sker tillsammans med andra. Resan ska därför normalt samplaneras. Under 2011 samplanerades enligt S L en av tre resenärer som inte var undantagna från samplanering.

1 1 Ett frågeformulär fmns utformat från landstinget,

1 2 Bårtransport står endast för en mycket liten del av tillstånden.

1 3 Vissa personer erhåller tillstånd för att resa enskilt om funktion snedsätt ningen itr av sådan art att det skulle vara oskäligt att kräva att personen reser tillsammans med andra.

12

(21)

Revisfonskontoret 2012-12-11

ResotMldelning - hur m å n g a resor får g e n o m f ö r a s ?

Kostnad för r e s e n ä r e n -

h ö g k o s t n a d s s k y d d

F u l l m ä k t i g e s mål - närtrafiken ska utvecklas

Landstingsfullmäktige beslutar om det antal resor som varje lillslåndshavare alltid har riitt till, så kallad grundtilldelning. Dessa resor tilldelas utan särskild ansökan, Sedan 2010 är grundtilldeiningen 72 resor. Trafikutskottet i sin tur har utöver detta möjlighet att besluta om fler resor som kan användas till valfritt ändamål, Antalet resor som trafiknämnden beslutat att varje person, utöver grundtilldelningen, ska tilldelas har under 2008-2010 ökat från 68 till 126 resor. Totalt beviljas således i regel 198 resor per kalenderår.^{1 4} Dessa tilldelas automatiskt kvartalsvis från och med kvartal två. A v lagen framgår att resor med fiirdtjänst i skälig omfattning får begränsas till antalet. Vissa resenärer tilldelas resor efter behov. Det är resenärer som är under 25 år, de som har tillstånd för specialfordon (rullstolstaxi) och de som är undantagna för samplanering. För dessa finns ingen maxgräns vad gäller antal resor. Enligt intervjuer är skälet till detta att yngre resenärers resande ska likna

möjligheterna till resande för yngre utan funktionsnedsättning. Även rutistolsbuma bedöms ha ett behov av resor efter behov.

Avgifter för fiirdtjänst beslutas av landstingsfullmäktige, Det finns två olika typer av avgifter, egenavgift (per resa) oeh särskild avgift (för bil på gatan, medresenär, bil för eget bruk). Egenavgiften beräknas för varje påbörjad trettio-kilometerssträcka. Egenavgiften för resor med fiirdtjänst inkluderas i högkostnadsskyddet. Det innebär att den maximala kostnaden som tas ut per månad motsvarar månadskostnaden för ett 30-dagarskort i kollektivtrafiken - oavsett antalet genomförda resor med färdtjänst. Stockholms fän är unikt på det sätt att det är det enda länet/regionen med högkostnadsskydd.

6.2 N ä r t r a f i k e n

Syftet med närtrafiken är att skjuta upp färdtjänstdebuten. Tanken är också atl komplettera och underlätta användandet av kollektivtrafiken, även för fördtjänstresenärer. Närtrafiken är en form av busstrafik speciellt anpassad för äldre eller personer som har svårt att röra sig och är tänkt alt trafikera områden där just många äldre bor. Inom närtrafiken används låggolvade specialfordon och förarna är specialutbildade och anpassar sitt bemötande och körsätt utifrån resenärens behov. Bussarna stannar vid hållplatser, bestämda mötespunkter eller nära den resandes port. Det behövs inte tillstånd för att åka med närtrafiken, S L - kortet gäller på bussarna.

A v fullmäktiges budget 2012 och 2013 framgår att den anropsstyrda närtrufiken, som resenären själv får ringa och beställa, ska utvecklas och alt möjligheter att koppla närtrafik och viss färdtjänst till tillgänglighctsanpassad kollektivtrafik ska utredas och införas på platser där så anses lämpligt, A v budgeten 2013 framgår också att möjligheten att hänvisa färdtjänstens resenärer filt den anropsstyrda trafiken ska utredas. Det anges att den anropsstyrda trafiken ska utvecklas tillsammans med kommuner, operatörer, r ^ p n ä m r oeh andra samarhetspartners. A v intervjuer har framkommit alt S L

1 4 Det är !lven möjligt all ansöka om extra resor för arbete och studier, stadigvarande förtroendeuppdrag, att besöka familjemedlemmar vid vård och boende utanför det gemensamma hemmet och för att hämta och lämna pä förskola.

1 5 SL:s 30-dagars kort kostar 790 kronor per månad för helt pris och 490 kronor för reducerat pris. Ålderspensionärer får automatiskt reducerat pris. Även barn/ungdomar till den månad de fyller 20 år och den som har helt eller delvis sjuk- eller aktivitetscrsattning, gör förtida uttag av ålderspension eller har handikappersättning betalar högst 490 kronor.

UH Landstingsrevisorerna

SS/VfiS MOCKHOIMS I ANS lANUStlHQ

13

(22)

F u l l m ä k t i g e s uppdrag - ö v e r s y n av

resetilldelning och ö k a d

Exempel fran andra delar av landet

betspartners. A v intervjuer har framkommit att S L för närvarande inte har några tillförlitliga sält att mäta och följa upp närtrafikens effektivitet och antalet resande. Enligt S L ska ett sådant arbete påbörjas.

Med anledning av fullmäktiges uppdrag genomför S L en översyn av befintlig närtrafik som ska resultera i en åtgärdsplan år 2013. Befintliga linjer ses över och justeras för att fungera bättre i förhållande till behov och efterfrågan.

Möjlighet till anropsstyrd trafik på nya platser i länet med tillräckligt resandeunderlag undersöks. S L undersöker också möjligheterna att, som i funktionsupphandlingar, låta entreprenörerna för närtrafiken sköta de strategiska aspekterna av trafiken i större omfattning. Det gäller framför allt i syfte att skapa incitament att öka resandet med nättrafiken. Enligt SL är det entreprenörerna som har kunskapen om hur detta görs på bästa sält.

Inriktningen är i första hand anropsstyrd trafik med små bussar som kan komma portnära och nära resmålet.

6.3 T i l l s t å n d s s t r u k t u r och resetilldelning ska f ö r ä n d r a s A v landstingsfullmäktiges budget 2012 framgår att en översyn vad gäller tillståndsstrukturen ska påbörjas i syfte att modernisera och anpassa

tillståndsgivningen till den ökade tillgängligheten inom kollektivtrafiken, A v budget 2013 framgår också atl möjligheten till ett mer kostnadsefTektivt

resande genom att koppla färd tjänstresor till den allmänna kollektivtrafiken ska utredas.

A v landstingets regionala trafikförsörjningsprogram framgår att andelen fördtjänstberättigade resenärer (3,5 procent) inte ska öka i förhållande till länets totala befolkning. Detta trots att andelen äldre förväntas öka under de

kommande år. Det framhålls också att om fler personer med

funktionsnedsättning kan resa med den allmänna kollektivtrafiken skulle det innebära att färdtjänstens resurser bättre kan koncentreras till dem som inte kan använda kollektivtrafiken. Enligt programmet ska också den pågående

anpassningen av kollektivtrafikens tillgänglighet på sikt innebära samordningsvinster genom fler kombinationsresor av färdtjänst och kollektivtrafik.

Färdtjänstavdclningcn har under hösten påbörjat diskussioner kring hur fullmäktiges uppdrag om att anpassa tillståndsstrukturen och koppla fördtjänstresor till den allmänna kollektivtrafiken ska genomföras. Det har bland annat diskuteras hur tilldelningen av resor kan differentieras, hur kombinationsresor kan bli fler och hur det kan bli möjligt att hänvisa till närtrafiken. En scminariedas med syfte att hämta inspiration från andra delar av Sverige har genomförts under hösten 2012. Under 2013 ska

färdtjänstavdelningens tekniska syslem för resetilldelning anpassas så att det blir praktiskt möjligt att göra eventuella förändringar i resetilldelningen. Det nya systemet ska börja gälla 2014.

I Kalmar län, som tidigare nämnts har den lägsta andelen fifrdtjänstresenärer i Sverige, tillämpas differentierade tillstånd. Det innebär att varje tillstånd förenas med begränsningar/rättigheter som kan variera, Samtliga tillstånd kan också innehålla föreskrifter om att vissa resor ska ske med allmänna

kommunikationer, vilket därav innebär individuella begränsningar.

Även i Göteborgs stad utformas tillstånden utifrån resenärens individuella behov. Tillståndet kan innebära färdtjänst vissa perioder av året, vissa delar av dygnet, till vissa resmål eller tili hållplats. Det kan också begränsas till att gälla

14

Landstingsrevisorerna

M O C K M O I M * t A N S I A N O M t i m

(23)

för enbart ett visst antal resor.¹⁶ Inom Skånetrafiken tillämpas individuell prissättning. Priset på resan beror därmed på hur långt personen ska resa. Priset beräknas utifrån närmsta körvägen, oavsett hur den faktiska resan körs.^{1 7} 6.4 Vad i n n e b ä r t i l l s t å n d s s t r u k t u r e n f ö r resandet?

A v landstingets regionala traflkförsörjningsprogram^{t 8} framgår att ett

övergripande mål är att den allmänna kollektivtrafiken och närfrnfikcn genom ökad attraktivitet och tillgänglighet ska vara förstahandsval för den som kan och har möjlighet. A v fullmäktiges budget 2012 framgår också att den särskilda kollektivtrafiken ska utvecklas med betoning på kvalitet och

kundfökus, Kundvalet inom färdtjänsten ska utvecklas i syfte att Öka kvaliteten GotoVrdfriltetäii ett friare resande för färdtjänstens kunder.

Trots en maximal tilldelning på 198 resor, och obegränsat resande för vissa grupper, utnyttjas i genomsnitt endast cirka 45 färdtjänslresor årligen per person. Om de som hade tillstånd men inte genomförde några resor, inkluderas i statistiken blir det genomsnittliga antalet 37 resor per person.

Resandestatisttken" nedan visar emellertid att variationerna är mycket stora, från inga resor till knappt 1 500 per år. Cirka 77 procent av alla som reste med färdtjänsten genomförde färre än 50 resor. I gruppen som reste mycket lite eller inget alls, som är en stor grupp, finns bland annat personer som bor på

vårdboenden. Cirka 2 procent genomförde mellan 191 och 1 463 resor. Enligt S L finns det i denna kategori ett fätal personer som reser för upp mot

miljonbelopp varje år. S L uppskattar vidare att det finns cirka ett fyrtiotal som reser för kostnader för över 400 000 kronor på årsbasis.

Antal Resor/ Antal Andel av Andel av

kunder kund resor kunder resor

40373 1 - 50 600 926 77% 29%

6919 51 - 100 496 375 13% 24%

4136 101 -190 558 505 8% 27%

1307 191- 1463 436 732 2% 21%

52735 2 092 538 100% 100%

Enligt Trafikanalys statistik för riket genomfördes i genomsnitt vaije

ftirdtjänstberättignd person 34 resor under året. I Skåne län genomfördes flest antal resor per fardtjänstberättigad, 47 stycken, föijt av Stockholms län. Minst antal resor genomfördes i Dalarnas län där 16 resor per färdtjänstberättigad genomfördes.

Stora variationer i resandet

1 6 Tillämpningsföreskrifter Göteborg stad, fiirdtjänst nämnden. Föreskrifterna reglerar vad som gäller för färdtjänsten i Göteborgs stad

1 7 Vid alla jämförelser måste beaktas att förutsättningarna mellan de olika länen/regionerna varierar, exempelvis vad gäller inslag av glesbygd och be folknirigssti m mansättningen.

1 8 Regionalt trafik försörjnings program för Stockholms län, 2012, beslutat av landstingsfullmäktige i september 2012

1 9 Statistiken gäller för år 2010 och omfattar inte rullstolstaxi då planeringen av dessa resor under 2010 fortfarande var färdtjänstens ansvarsområde

J || Landstingsrevisorerna

15

*5a MOCKHOIMS IANS lANOSflllti