INTERPELLATIONSSVAR
Sjukvårdslandstingsråd
Birgitta Rydberg (FP) 2013-02-19 LS 1211-1617
Svar på interpellation 2012:22 av Tomas Eriksson (MP) om hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet i Stockholms län.
Tomas Eriksson (MP) har ställt följande frågor till mig
1. Vilka ytterligare åtgärder tänker ni vidta för att minska nivån på hälsopolitisk undvikbar dödlighet inom SLL?
2. Tycker ni att skillnaderna i medellivslängd mellan invånare i olika kommuner i SLL är rättvis och rimlig?
3. Vilka nya åtgärder planerar ni att vidta för att minska ovanstående skillnader?
Som svar vill jag anföra följande:
Utbildning, arbete, sociala nätverk och god inkomst är faktorer som mer än några andra medverkar till att skapa en god hälsa. Det är särskilt viktigt att ungdomarna fullföljer sin grundskole- och gymnasieutbildning. Många av orsakerna till hälsans ojämlika fördelning i länet ligger därmed utanför landstingets ansvarsområde, men vi tar och ska också ta vårt specifika ansvar och använda oss av de möjligheter vi har att påverka utvecklingen.
Landstinget kan delta i olika samarbeten för att bidra med fakta och evidens kring samhällsutveckling och ohälsa. Landstinget är också regionens viktigaste aktör för att bevaka och slå larm om oroväckande utveckling av folkhälsan och ohälsorisker.
Landstingets folkhälsoenkäter och rapporter är ett central inslag i detta arbete.
Dessa bryts också ner på kommun-och stadsdelsnivå som stöd för lokalt förebyggande arbete. Folkhälsorapporten 2011 lyfter fem utmaningar för
folkhälsoarbetet de kommande åren bl a att minska ojämlikheten i hälsa. Genom de tre centrumbildningarna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES), Centrum för arbets-och miljömedicin (CAMM) och Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning (CHIS) som etablerats inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) kommer landstinget nu fortlöpande att ha tillgång till framträdande expertis för att följa hälsans utveckling och för att förebygga ohälsa i olika befolkningsgrupper. I uppdragen ingår utbildning och annan
kunskapsspridning.
Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-mail
Box 22550 Landstingshuset 08-737 25 00 (vx) 08-737 44 70 birgitta.rydberg@politik.sll.se 104 22 STOCKHOLM Hantverkargatan 45 08-737 41 98 (direkt)
Åtgärder som kan påverka den hälsopolitiskt påverkbara dödligheten skall i första hand riktas mot rökning, riskkonsumtion av alkohol och trafikolyckor eftersom de är de främsta riskfaktorerna för de diagnoser som definierar den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten. Ett omfattande arbete med implementeringen av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder pågår i vårt landsting.
Detta arbete har fokus på fyra levnadsvanor, varav tobak och alkohol utgör två.
Inom kort kommer hälso- och sjukvårdsnämnden att ta ställning till ett
förfrågningsunderlag inför upphandling av tre specialistmottagningar för goda
2
levnadsvanor. Dessa mottagningar kommer att ha kapacitet för att behandla patienter med många och mer komplicerade hälsoproblem. Etableringen av dessa hälsomottagningar är helt i överensstämmelse med Socialstyrelsens riktlinjer.
Landstinget har när det gäller alkohol och rökning bl.a. etablerat Sluta Röka-linjen och Alkohol-linjen, vilka erbjuder stöd till alla i befolkningen som önskar hjälp med att sluta röka eller ändra sina alkoholvanor. Arbetet mot riskbruk av alkohol inom primärvården har permanentats och husläkarmottagningarna har fått ökad ersättning för förebyggande insatser. Landstinget har en omfattande verksamhet för behandling av alkoholberoende och alkoholrelaterade skador, en verksamhet som direkt bidrar till att minska dödligheten i levercirros. Landstinget har nyligen gått in med ett stöd till Tobaksfakta, en oberoende tankesmedja kring tobaksfrågor, för att ytterligare öka takten arbetet med att minska rökningen och därmed den åtgärdbara dödsorsaken lungcancer.
Ansvaret för de viktigaste åtgärderna för att minska dödsfall i trafikolyckor ligger på statliga aktörer. Landstinget samverkar med dessa i bl a ett länsnätverk för prevention och folkhälsofrågor. Vidare har sjukvården alltid hög beredskap för att snabbt ta hand om trafikskadade, särskilt inom intensivvården. Kvaliteten på denna vård följs fortlöpande och bedöms som mycket hög. Inom beroendevården drivs en verksamhet i samarbete med bl.a. Polisen som benämns SMADIT. Samarbetet syftar till minska antalet alkohol- och drogrelaterade trafikolyckor.
Det är min bedömning är att det i nuläget görs mycket för att ytterligare minska trafikolyckorna med allvarlig utgång, och att detta arbete kommer att ha hög prioritet i samhället framöver.
Jag anser givetvis att det inte är acceptabelt med de stora skillnaderna i medellivslängd mellan olika kommuner och stadsdelar i länet som fortfarande finns. Hälso- och sjukvårdsnämnden och dess förvaltning har tagit ett flertal initiativ för att påverka utvecklingen. Ett antal hälsokommunikatörer arbetar mot främst nyanlända till vårt län men också andra invandrare som löper särskilt hög risk att utsättas för ohälsa. Landstinget satsar också på stöd till vissa vårdcentraler i flera av de områden som benämns utsatta, bl a därför att ohälsan är högre och medellivslängden lägre där än i resten av länet. Riskfyllda levnadsvanor, såsom rökning, är oftast vanligare bland grupper med kortare medellivslängd. Arbetet med att förbättra levnadsvanorna bidrar därför till minskad ojämlikhet i ohälsa.
Därmed anser jag interpellationen besvarad.
Birgitta Rydberg
