Nutritionens påverkan på hälsan hos patienter i palliativ vård
En litteraturstudie
The impact of nutrition on the health of patients in palliative care – a review
Johanna Fredriksson Malin Oscarsson
Fakultet för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Sammanfattning
Titel: Nutritionens påverkan på den palliativa patientens hälsa The impact of nutrition on the palliative patients health Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Johanna Fredriksson och Malin Oscarsson
Handledare: Mona Fackel
Sidor: 20 sidor
Nyckelord: Palliativ vård, nutrition och hälsa
Introduktion: Inom palliativ omvårdnad är en av grundpelarna att tillgodose näringsbehovet hos patienten för att uppnå välmående samt en god hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa nutritionens påverkan på den palliativa patientens hälsa. Metod: Litteraturstudie med utgångspunkt från Polit och Becks niostegsmodell användes med litteratursökningar i databaserna Cinahl och PubMed. De tio artiklarna som används i litteraturstudien var av kvalitativ metod och överstämde med inklusions- och exklusionskriterier samt granskades enligt Polit och Becks granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Litteraturstudien visar på tre huvudkategorier; den fysiska påverkan vid nutrition, den psykiska påverkan vid nutrition och den sociala påverkan vid nutrition.
Litteraturstudien belyser patienternas upplevelser och symtom kopplade till sin nutritionssituation i det palliativa skedet. Slutsats: Nutritionens påverkan på den upplevda hälsan varierar vilket resulterar i att en individanpassad vård krävs för optimal omvårdnad hos de palliativa patienterna.
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ... 4
PALLIATIV VÅRD ... 4
HÄLSA ... 4
NUTRITION ... 5
PROBLEMFORMULERING ... 6
SYFTE ... 6
METOD ... 7
LITTERATURSÖKNING ... 7
INKLUSIONS – OCH EXKLUSIONSKRITERIER ... 8
URVAL 1 ... 9
URVAL 2 ... 9
URVAL 3 ... 9
DATABEARBETNING ... 9
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 10
RESULTAT ... 11
DEN FYSISKA PÅVERKAN VID NUTRITION ... 11
DEN PSYKISKT PÅVERKAN VID NUTRITION ... 12
DEN SOCIALA PÅVERKAN VID NUTRITION ... 13
DISKUSSION ... 15
RESULTATDISKUSSION ... 15
METODDISKUSSION ... 16
KLINISK BETYDELSE ... 16
FRAMTIDA FORSKNING ... 17
SLUTSATS ... 17
REFERENSLISTA ... 18 Bilaga 1. Artikelmatris
Introduktion
Palliativ vårdPalliativ vård är ett förhållningssätt som belyser patientens och de anhörigas upplevelse av livskvalitet i närvaro av livshotande sjukdomar. Arbetet i ett palliativt skede fokuserar på att upprätthålla och förbättra livskvalitén genom att lindra fysiska, psykosociala och andliga symtom (World Health Organisation [WHO] 2015).
Palliativ vård delas in i två faser. Tidig palliativ fas påbörjas när patienten diagnostiseras med en progressiv och obotlig sjukdom och kan därefter fortskrida under flera år. Behandlingen fokuserar under tidig fas på symtomlindring samt, om möjligt, att förlänga patientens liv. När patienten inom en snar framtid beräknas möta sin död tar den sena palliativa fasen vid där symtomlindring är enda behandlingen (Nelson & Hope 2012). Utöver symtomlindring ses även multiprofessionellt samarbete, kommunikation samt relation och stöd till närstående som fundamentala byggstenar i den palliativa vården (Socialstyrelsen [SoS] 2013).
Det palliativa perspektivet ser döden som en normal process och har under den sena fasen inte till uppgift att påskynda eller fördröja denna. Trots att döden ses som en naturlig process (WHO 2015) kan den anses vara skrämmande för patienterna, vilket är en bidragande faktor till att ångest är ett vanligt symtom hos patienter i den palliativa vården (SoS 2013). Enligt Kolva et al. (2011) är den utbredda ångesten bland patienterna direkt sammankopplad med vetskapen av att döden existerar i en nära och oundviklig framtid.
Under ett palliativt skede är det vanligt att patienterna någon gång tappar sin förmåga att fatta beslut, exempelvis på grund av kommunikationssvårigheter och/eller psykisk ohälsa (Chang et al. 2014). När ansvaret för patientens självbestämmande övertas av anhöriga eller sjukvårdspersonal ska detta ske med syfte att bevara patientens integritet. I detta skede bör den palliativa värdegrunden genomsyra de beslut som fattas relaterat till patientens vård vilken innefattar närhet, helhet, kunskap och empati som ledord. Innebörden av ledorden är att ge stöd samt lyssna på patienten, att se patienten från ett fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt perspektiv, att nyttja olika professioner för att optimera kunskapsnivån samt att visa omtanke och empati till patienten i alla skeden. Även vägledande etiska riktlinjer används vid beslutsfattande i form av godhetsprincipen, icke skada-principen, rättviseprincipen och autonomiprincipen. Etiska dilemman uppkommer när de olika etiska principerna talar emot varandra (Regionala cancercentrum i samverkan 2012).
Målet med den palliativa omvårdnaden är att ge en holistisk vård, där både fysiskt- och psykiskt välmående beaktas samt att skapa förutsättningar för en god livskvalité och ett värdigt liv för patienterna (Muniz da Costa Vargens & Berterö 2012).
Hälsa
Hälsa beskrivs inom omvårdnad utifrån biomedicinskt- och humanistiskt perspektiv, där det humanistiska perspektivet är det dominerande. Enligt det biomedicinska perspektivet beskrivs hälsa som frånvaro av sjukdom, ett synsätt där den fysiska delen av människan är den relevanta och den psykiska och andliga delen sorterats bort. Synsättet ser till människan som en sammansättning av enskilda fysiska beståndsdelar som vid uppnådd hälsa fungerar felfritt (Nordenfelt 1995).
Enligt ett humanistiskt perspektiv inom omvårdnad, ses människan som en flerdimensionell varelse där fysiskt, psykiskt, socialt och spirituellt välmående tillsammans utgör grunden för vad hälsa innebär (Montgomery Dossey & Guzzetta 1995). Hälsan är beroende av hur människan upplever sitt liv, relaterat till känsla av sammanhang samt upplevd meningsfullhet, en process som fortlöper genom hela livet (Medin & Alexandersson 2000).
Hälsa är en mänsklig rättighet (WHO 2015) och nära besläktat är begreppet livskvalitet (Sarvimäki 2006), den centrala inriktningen inom palliativ vård, som belyser hur kultur, social miljö, relationer, normer, mål och förväntningar påverkar patientens upplevda välmående (WHO 1997). De två används som synonymbegrepp i kontext relaterat till holistisk omvårdnad (Sarvimäki 2006).
I den holistiska omvårdnaden är det viktigt att se till patientens individuella preferenser och värderingar för att utforma passande behandlingar och omvårdnadsinterventioner för att öka den allmänna upplevelsen av hälsa och livskvalitet på ett holistiskt plan (Regionala cancercentrum i samverkan 2012). Detta tillsammans med ett humanistiskt synsätt är grundläggande principer i det omvårdnadsvetenskapliga perspektivet (Gustafsson & Willman 1999).
Helhetsvård, holistisk vård, utövas i den palliativa omsorgen där alla delar av patientens välmående beaktas. Detta sker med hjälp av professioner från hela sjukvårdsspektrat, så som psykologer, arbetsterapeuter, specialistläkare och sjuksköterskor. För att ytterligare gynna patientens välbefinnande engagerar sjukvården, om möjligt, patientens anhöriga i utformandet av vården (SoS 2013).
Nutrition
Nutrition är en fysisk, psykosocial och kulturell del i människans liv och i samband med att människan åldras förändras förutsättningarna för att dessa kriterier ska uppfyllas tillfredsställande (Socialstyrelsen[SoS] 2011). Enligt Schwartz (2013) symboliserar ordet nutrition vitalitet och liv.
En av grundpelarna i att uppnå och upprätthålla en god hälsa är att tillgodose näringsbehovet hos den enskilde individen oberoende av ålder, kön, eventuella sjukdomar samt andra faktorer som påverkar allmäntillståndet (SoS 2011). När oral näringstillförsel inte längre är genomförbar eller ensam otillräcklig, kan artificiell nutrition tillämpas i form av enteral- och/eller parenteral tillförsel. Vid fungerande mag- och tarmfunktion appliceras enteral nutrition, näringstillförsel direkt till magsäcken, via enteral sond eller nutritiv stomi (The
European Society for Clinical Nutrition and Metabolism [ESPEN] 2006). Parenteral nutrition, näringstillförsel intravenöst, används som kompletterande behandling vid otillräcklig oral tillförsel samt som monobehandlig vid icke fungerande mag- och tarmfunktion (The European Society for Clinical Nutrition and Metabolism [ESPEN] 2009).
Det är viktigt att läkare och sjuksköterskor för en öppen dialog med patienter och dess anhöriga vid beslut angående stödjande nutritionsbehandling (Schwartz 2013).
I ett palliativt sjukdomsförlopp finns det flera bidragande faktorer till att energiintaget hos patienten minskar som minskad aptit, sväljsvårigheter samt läkemedelsbiverkningar, vilka alla kan orsaka malnutrition som observeras i form av viktnedgång och svaghet (Schwartz 2013). Ett felaktig eller bristande nutritionsintag kan ge negativa konsekvenser och bör därför kontrolleras regelbundet för att garantera patientens välmående (Green & Watson 2005).
För att kontrollera att en korrekt näringshållning tillämpas kan patientens nutritionsstatus mätas genom olika bedömningsinstrument och med hjälp av resultaten kan en individuell omvårdnadsplan relaterad till nutrition utfärdas (Green & Watson 2005). Rekommenderade skattningsverktyg som belyser patienters risk för malnutrition och munstatus är Initial Screening in Mini Nutritional Assessment (MNA) (Kondrup 2002) samt Revised Oral Assassment Guide (ROAG) (Vårdhandboken 2012).
Inom den palliativa omvårdnaden är det av stor vikt att en bedömning av nutritionsstatus sker regelbundet för att upprätthålla en god nutrition då ett tillfredsställt näringsbehov kan öka upplevelsen av livskvalité (Regionala cancercentrum i samverkan 2012). För att optimera den nutritiva behandlingen i ett palliativt skede menar Schwartz (2013) att en patientcentrerad nutritiv behandling ska utformas i samråd med en välinformerad patient och ett vårdteam.
Detta tillvägagångssätt för utformning av nutritionsbehandling stärker även Higgins et al.
(2013).
Problemformulering
Nutrition är en viktig del inom omvårdnad av patienter och för att upprätthålla en god nutritionsstatus finns hjälpmedel som bland annat riktlinjer och bedömningsinstrument. Vid omvårdnad av patienter inom palliativ vård kan bedömningen av nutritionsstatus inte längre enbart mätas med hjälp av dessa då palliativ vård fokuserar på att stärka livskvalitén och inte enbart behandla. För att kunna utföra en adekvat bedömning av nutritionsbehovet krävs därför kunskap om hur nutrition påverkar och upplevs av patienterna i den palliativa vården.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa nutritionens påverkan på hälsan hos patienter i den palliativa vården.
Metod
Litteraturstudien, även benämnd som litteraturöversikt, litteraturgenomgång eller forskningsgenomgång, är en sammanställning av existerande forskning inom det valda området (Polit & Beck 2012) och utgår från Polit och Becks (2012) nio stegs metod för systematiska litteraturstudier, fri översättning (Figur 1).
Det första steget i Polit och Becks (2012) metodmodell genomfördes i form av att ett syfte fastställdes tillsammans med kompletterande frågeställningar.
Figur 1. Polit och Beck (2012, s.96) niostegsmodell. Fritt översatt.
Litteratursökning
Under litteratursökningen genomfördes steg två och tre i Polit och Becks (2012) metodmodell.
För att uppnå en god informationsbas genomfördes sökningar i två relevanta databaser relaterat till det valda ämnet, Cinahl och PubMed. Cinahl, Cumulative Index of Nursing and Allied Health, en sökmotor som innefattar vetenskapliga tidskriftsartiklar, monografier, doktorsavhandlingar samt konferensabstrakt inom omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi (Forsberg & Wengström 2013). Ytterligare sökmotor, PubMed, som främst innefattar vetenskapliga tidskriftsartiklar inom medicin, omvårdnad och odontologi används (Forsberg & Wengström 2013).
Sökorden som använts i respektive databas är anpassade efter litteraturstudiens syfte samt efter lämpliga Headings och Mesh-termer i respektive databaser. I sökbasen Cinahl används sökorden Palliative care och Nutrition i Headings och i PubMed användes MeSh-termerna
Palliative care och Diet som sökord då sökresultat svarade på syftet. Sökordet nutrition användes inte då det saknas som MeSh-term samt endast gav ett fåtal sökträffar som frisökning.
I båda sökmotorerna testade författarna att använda sökordet Eating istället för nutrition, i form av MeSh-term, Headings och frisökning. Detta gav ett fåtal relevanta sökträffar i Cinahl vilket påvisas i tabell 1. Sökordet livskvalitet exkluderades på grund av att artiklarna i sökresultaten från de valda sökorden, palliative care och nutrition, inkluderade livskvalitet.
Vid observerat underskott av relevanta artiklar i samband med användning av Headings och MeSh-termer utvidgades sökningen i Cinahl med frisökning. Frisökningen i Cinahl gav ett stort antal sökträffar vilket medförde att ingen frisökning genomfördes i PubMed.
Inklusions – och exklusionskriterier
Inklusionskriterier som används vid databassökningarna var artiklar genomförda på vuxna människor, över 18, som är ur ett patientperspektiv samt som utspelade sig i sjukhusmiljö eller inom hemsjukvården. De vetenskapliga artiklarna var granskade (Peer Reviewed) och skrivna på svenska eller engelska. Artiklarna var publicerade mellan 2005-01-01 och 2015- 09-10.
Exklusionskriterierna var medicinskt skrivna artiklar som saknar omvårdnadsperspektiv eller patientcentrerat perspektiv samt litteraturstudier.
Tabell 1. Databassökning i Cinahl.
Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
Nutrition* (S1) 13 857 - - -
Palliative care* (S2) 7 841 - - -
S1 AND S2 72 8 4 2
Nutrition** (S4) 33 547 - - -
Palliative care** (S5) 17 016 - - -
S4 AND S5 312 25((1)) 4 4
S2 AND S4 247 5 1 1
Eating** (S6) 20 879 - - -
S2 AND S6 38 5 2 2
Totalt: 9
*Headings **Frisökning ((Intern dubblett))
Tabell 2. Databassökning i PubMed.
Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
Palliative care* (S1) 17 708 st - - -
Diet* (S2) 76 630 st - - -
S1 AND S2 30 st 7 2 1
Totalt: 1
*MeSh-term
Tabell 3. Sammanfattande sökningtabell.
Sökbas Urval 1 Urval 2 Urval 3
Cinahl 43((1)) 11 8
PubMed 7 2 1
Total: 50 13 10
((Intern dubblett)) Urval 1
I urval 1 utfördes steg fyra i Polit och Becks (2012) metodmodell genom att titel och abstract lästes hos 699 artiklar. Utifrån artiklarnas relevans till arbetets syfte samt efter exklusion av interna dubbletter, artiklar som återfanns i båda sökmotorerna, gjordes ett urval som resulterade i 50 kvarstående artiklar. De 645 artiklar som sorterades bort bestod av litteraturstudier, artiklar med inriktning på sjukdomsspecifik palliativ vård samt medicinskt skrivna artiklar som saknar omvårdnadsperspektiv eller patientcentrerat perspektiv.
Urval 2
I urval 2 utfördes steg fem och sex i Polit och Becks (2012) metodmodell, att läsa och sammanfatta litteratur vilket reducerade artikelantalet till tretton. De 37 artiklar som exkluderades i urval 2 saknade relevant resultat kopplat till litteraturstudiens syfte, hade barn som fokusgrupp, uppgav inte fullständiga metodbeskrivningar eller speglade inte ett patientperspektiv.
Urval 3
I urval 3 genomfördes steg sju i Polit och Becks (2012) metodmodell, att granska och utvärdera litteraturens kvalité. Med granskningsmallarna ”Guide to an overall critique of a quantitative research report” och ”Guide to an overall critique of a qualitative research report” (Polit & Beck 2012) kontrollerades artiklarnas struktur för att säkerställa att alla moment var korrekt genomförda och beskrivna. Av de tre artiklar som exkluderades i urval 3 var två av dem inte etiskt granskade och en artikel saknade metodbeskrivning. De tio vetenskapliga artiklar som kvarstod efter denna process utgör grunden för litteraturstudien och finns presenterade i en artikelmatris (Bilaga 1).
Databearbetning
I databearbetningen utförs steg åtta och nio i Polit och Becks (2012) metodmodell i form av bearbetning och strukturering av arbetsmaterial. En induktiv studie, en studie som utgår från verkligheten och inte utifrån en teori, utformades genom att relevant material från de tio vetenskapliga artiklarnas resultat extraherades. Essentiella meningar och citat plockades ut
för att finna likheter och samband mellan artiklarna och med detta växte huvudkategorierna fram. De tre huvudkategorier var nutritionens påverkan vid ett fysiskt perspektiv, nutritionens påverkan vid ett psykiskt perspektiv och nutritionens påverkan vid ett socialt perspektiv.
Forskningsetiska överväganden
Litteraturstudien är framarbetad genom kritisk och objektiv granskning av kvalitativa- och kvantitativa studier där deltagarna är informerade om studiernas syfte och utförda med respekt för mänskliga rättigheter (Polit & Beck 2012). Studien ska vara grundad på ett genuint intresse av att samla in ny användbar data för att bidra till en utveckling inom arbetsområdet utan att skada inblandade deltagare (International Council of Nurses [ICN]
2012). De artiklar som använts i litteraturstudien är alla godkända av etisk kommitté och uppfyller alla de krav som benämns i Polit & Beck (2012) och ICN (2012).
För att eliminera risk för feltolkning av artiklar belysta i denna litteraturstudie har materialet bearbetats enskilt och därefter har anteckningar jämförts och olikheter diskuterats. Citat och bisatser var noga övervägda vid användning i resultatdelen för att inte missleda eller förvrida ordinarie innebörd. De resultat som påträffats i urval 3 är redovisat oberoende om de stödjer litteraturstudiens grundläggande teser eller inte. Denna process stärks av Forsberg och Wengström (2013).
Resultat
Litteraturstudien bygger på åtta artiklar av kvalitativ metod, en av kvantitativ metod samt en med kombinerad metod. Artiklarna belyser hur nutrition påverkar patienter i ett palliativt skede inom sjukhusvård och i hemsjukvård samt inkluderar nutritionsbehandling av oral, enteral och parenteral form. Efter analys av artiklarnas resultat växte tre huvudkategorier fram; den fysiska påverkan vid nutrition, den psykiska påverkan vid nutrition och den sociala påverkan vid nutrition.
Figur 2. Resultatets tre huvudkategorier.
Den fysiska påverkan vid nutrition
Bland patienter i ett palliativt skede hade mat en fysisk mening (Muir & Linklater 2011) och var inte bara en behandling med syfte att förlänga livet (Orevall et al 2009). Den ansågs ha en positiv inverkan på det fysiska välmående (Chai-Zhong et al. 2014 ; Muir & Linklater 2011) och trots att oralt intag kunde medföra lidande (Van der Riet et al. 2009), allvarliga risker och en förtidig död, prioriterade majoriteten av patienterna känslan av ökad livskvalitet (Clarke et al. 2015).
Patienterna associerade det orala intaget med en förbättrad aptit (Chai-Zhong et al. 2014 ; Ishiki et al. 2015 ; Holmdal et al. 2014) vilket motverkade viktnedgång, bidrog till fysisk styrka, stärkt immunförsvar (Chai-Zhong et al. 2014) samt ökad energimängd (Chai-Zhong et al. 2014 ; Ishiki et al. 2015 ; Holmdal et al. 2014 ; Muir & Linklater 2011). ”It's just a means of energy... It's a fuel.” (Muir & Linklater 2011, s. 473) Sammanfattningsvis sågs mat som ett sätt att förlänga livet (Chai-Zhong et al. 2014).
Att uppnå nutritionsbehovet genom att påbörja artificiell nutritionsbehandling (Orevall et al 2005 ; Orevall et al 2009) ansågs förlänga livet och ge en stärkt fysik enligt patienterna (Holmdal et al 2014; Orevall et al 2009 ; Van der Riet et al 2009). ”... to keep up my strength... to fight the illness.” (Muir & Linklater 2011, s. 473) Tillskottet som den artificiella nutritionen gav sammankopplades, likväl som nutrition i allmänhet, med ökad styrka och höjd energinivå (Holmdal et al. 2014 ; Orevall et al. 2005 ; Hopkinson & Corner 2006) samt minskade fysiska symtom (Orevall et al. 2009; Chai-Zhong et al. 2014 ; Hopkinson & Corner 2006). ”I felt right away that it helped. Maybe not the first day, but the first week and I got out of bed and cooked food.” (Orevall et al. 2005, s. 964) Aptiten hos patienter med artificiell nutrition varierade (Orevall et al. 2005 ; Orevall et al. 2009). Orrevall et al. (2005) påvisade att 50 % av patienterna upplevde en ökad aptit medan Orrevall et al. (2009) uttryckte en opåverkad aptit hos patienterna.
Ett fallande oralt nutritionsintag såg patienterna i ett palliativt skede som en direkt biverkan
på fysiska förändringar i form av minskad aptit (Orevall et al. 2005 ; Muir & Linklater 2011) samt en tidig mättnadskänsla (Hopkinson & Corner 2006). Orsaken till dessa förändringar associerade patienterna med sjukdomssymtom (Orevall et al. 2009; Muir & Linklater 2011) samt medicinbiverkningar i form av orolig mage och illamående (Muir & Linklater 2011).
... there's tablets for this they give me a sore tummy, well there's anouther tablet that'll stop that, oh, that's making me feel a wee bit sick, well there's another tablet to stop you being sick. So, from nothing at all to there's eight tablets a day. I think that's kind of done it a bit. If you've got a bit of an upset tummy the last thing you're thinking about is eating. (Muir & Linklater 2011, s. 473)
Förmågan att upprätthålla intag av oral kost upplevde patienter som problematisk på grund av förändrad smak (Muir & Linklater 2011 ; Orevall et al. 2005), risk för aspiration (Ishiki et al.
2015), muntorrhet, illamående och kräkningar (Orevall et al. 2005 ; Ishiki et al. 2015) samt diarréer (Ishiki et al. 2015). Enligt Orrevall et al. (2009) påvisades tugg- och sväljsvårigheter som bidragande faktorer till att påbörja artificiell nutritionsbehandling.
Fysiska begränsningar som patienterna beskriver i samband med artificiell nutritionsbehandling (Orevall et al. 2005 ; Holmdal et al. 2014 ; Ishiki et al. 2015) är till exempel frekventa toalettbesök, risk för ödem (Holmdal et al. 2014) samt smärta (Ishiki et al.
2015) med uppkomst från exempelvis diarré eller förstoppning (Orevall et al. 2009 ; Ishiki et al. 2015). Andra fysiska symtom som upplevts av patienter var nedsatt hunger, tidig mättnadskänsla, (Orevall et al. 2009), en minskad aptit (Orevall et al. 2009 ; Orevall et al.
2005), trötthet (Orevall et al. 2009) samt illamående (Holmdal et al. 2014 ; Orevall et al.
2009).
Den psykiska påverkan vid nutrition
Nutrition var ett vanligt orosmoment för patienterna (Muir & Linklater 2011 ; Hopkinson 2007 ; Orevall et al. 2009) i form av rädsla för ofrivillig viktminskning (Muir & Linklater 2011 ; Orevall et al. 2009) samt fruktan att förlora viljan (Hopkinson 2007).
Sjukdomsrelaterade psykiska symtom fick dem att känna en minskad kontroll över sin nutritionsstatus (Hopkinson 2007 ; Muir & Linklater 2011) vilket resulterade i att mat blev en källa för frustration, oro och ångest (Muir & Linklater 2011).
Inställningen till mat varierade dock och den generella åsikten bland patienterna var att maten hade en positiv inverkan på hälsan (Chai-Zhong et al. 2014). De ansåg att mat har en psykisk mening (Muir & Linklater 2011).
Att kunna uppleva maten som en njutning (Muir & Linklater 2011) minskade patienternas
Patienter i ett palliativt skede såg det artificiella nutritionsstödet som ett sätt att förlänga livet och inbringa hopp samt att ny energi från behandlingen ingav en känsla av meningsfullhet (Holmdal et al. 2014). Detta leder till att de psykiska symtomen, så som ångest, minskar (Orevall et al. 2005 ; Orevall et al. 2009). Artificiell nutrition som behandlingsform
upplevdes av patienterna ge en ökad livskvalitet (Orevall et al. 2009 ; Holmdal et al. 2014), inte enbart som monobehandlig utan även som kompletterande behandling tillsammans med oralt intag (Ishiki et al. 2015). De valde att fortgå med oralt intag (Orevall et al. 2005), för njutningen (Clarke et al. 2015), då patientens nutritionsbehov redan var uppfyllt (Orevall et al. 2005). I de palliativa patienternas ögon sågs den orala nutritionen som ett sätt att motivera (Muir & Linklater 2011), upprätthålla hopp (Muir & Linklater 2011 ; Chai-Zhong et al. 2014
; Van der Riet et al 2009) samt kämpa mot sin sjukdom (Muir & Linklater 2011). ”If I don't have food I'm not gonna [going to] survive for very long.” (Muir & Linklater 2011, s. 473)
Med hjälp av artificiell nutrition som komplement kunde patienternas nutritionsbehov uppnås vilket bidrog till ett generellt välmående (Orevall et al. 2009), möjligheten att orka uppnå andra mål i livet (Muir & Linklater 2011) och ytterligare upplevd livskvalitet (Orevall et al.
2005). ”The patient chose artificial feeding via a peg feed, with the hope of prolonging her life.” (Van der Riet et al. 2009, s. 2109)
Den sociala påverkan vid nutrition
Patienter i ett palliativt skede ansåg att fler faktorer påverkade nutritionen (Chai-Zhong et al.
2014 ; Clarke et al. 2015 ; Hopkinson 2007 ; Hopkinson & Corner 2006 ; Muir & Linklater 2011) varav en var den sociala aspekten (Chai-Zhong et al. 2014 ; Clarke et al. 2015 ; Hopkinson 2007 ; Hopkinson & Corner 2006 ; Muir & Linklater 2011).
I den sociala aspekten representerade familj och vänners medverkan under måltid (Clarke et al. 2015 ; Hopkinson & Corner 2006 ; Muir & Linklater 2011) samt humor (Hopkinson 2007) som handlingar av omtanke med en positiv inverkan på nutritionen (Clarke et al. 2015 ; Hopkinson & Corner 2006 ; Muir & Linklater 2011 ; Hopkinson 2007).
I relationen mellan patient och deras anhöriga, samt med sjukvårdspersonal, upplevde flertalet patienter att mat var ett laddat ämne som ofta skapade konflikter (Muir & Linklater 2011 ; Hopkinson 2007 ; Hopkinson & Corner 2006). Omvärldens mål och förväntningar på patienten krockade ofta med förmåga (Muir & Linklater 2011 ; Hopkinson & Corner 2006) och när förväntningarna inte kunde uppnås var det vanligt att patienterna klandrade sig själva (Hopkinson & Corner 2006).
Att äta tillsammans med andra, patienter eller anhöriga, upplevdes psykiskt påfrestande (Muir
& Linklater 2011 ; Hopkinson 2007 ; Hopkinson & Corner 2006). Tillsammans med andra patienter kände de sig iakttagna och jämförda (Muir & Linklater 2011) samt upplevde dömande blickar om den mat de intog inte klassificerade som näringsfull och bra (Hopkinson 2007 ; Hopkinson & Corner 2006). I sällskap av anhöriga var det vanligt att patienterna inte ville äta alls då detta genererade skamkänslor över att inte kunna äta som tidigare (Hopkinson 2007 ; Hopkinson & Corner 2006). ”Taking liquidized food is not the sort of thing you want
to do with family and friends.” (Hopkinson & Corner 2006, s. 296)
På grund av de negativa känslorna som patienterna upplevde, då omvärldens förväntningar inte kunde uppnås, erkände de sig enbart äta för att tillfredsställa anhöriga eller sjukvårdspersonal (Muir & Linklater 2011 ; Hopkinson 2007 ; Hopkinson & Corner 2006 ; Chai-Zhong et al. 2014). Detta ledde till att patienterna upplevde oro (Hopkinson & Corner 2006), minskat självförtroende och minskad aptit samtidigt som de fylldes av ångest (Muir &
Linklater 2011), skam och en känsla av skyldighet (Hopkinson 2007 ; Hopkinson & Corner 2006). ”...I'll be perfectly happy with a cracker and some cheese and the other bit and a glass of milk. That would satisfy me completely. It'll no satisfy the staff, who look... a little disappointed?” (Muir & Linklater 2011, s. 474). Vid omvårdnad utformad genom diskussion med patienten och där en plan utvecklats, angående exempelvis nutrition, ses en ökad livskvalité (Clarke et al. 2015 ; Hopkinson 2007). Det var viktigt för patienterna att det fanns fortsatt utrymme för diskussion kring mål (Clarke et al. 2015) men även kring framtida hinder och behandlingar (Van der Riet et al. 2009).
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa nutritionens påverkan på hälsan hos patienter i palliativ vård. Arbetet berör patienternas upplevelser av nutritionens påverkan ur ett fysiskt-, psykiskt- och socialt perspektiv. I resultatdelen belyses symtom och upplevelser som uppdagat sig i samband med den palliativa omvårdnaden och nutrition.
Resultatdiskussion
Resultatet av litteraturstudien visar på att patienternas upplevelser av nutrition i ett palliativt skede skiljer sig från individ till individ och att det som kunde ge en negativ konsekvens för den ena kunde anses vara positivt för den andra. Detta stärks i WHO:s (1997) uttalande om att varje patients definition av vad som får dem att uppleva välmående differentierar.
Montgomery Dossey & Guzzetta (1995) benämner livskvalitet som svåruträknat då det är ett flerdimensionellt begrepp som ser till människan utifrån ett holistiskt synsätt där hen har ett fysiskt, psykiskt, socialt och spirituellt perspektiv att ta hänsyn till (Montgomery Dossey &
Guzzetta 1995).
Den fysiska symtombild som belyses i samtliga artiklar påverkar nutrition hos patienter i ett palliativt skede genom att öka eller minska det nutritiva intaget. Genom upplevda kroppsliga förändringar beskriver patienterna problematiken i att upprätthålla det önskade intaget relaterat till bland annat sväljsvårigheter, muntorrhet, risk för aspiration samt illamående.
Dessa symtom ses som vanliga hos patienter i palliativ vård och kan orsaka ett minskat nurtitionsintag hos patienterna (SoS 2011). För att kunna handskas med patientens nutrition krävs därför att sjukvården adresserar primärbesvären som i dessa fall är kroppsliga symtom exempelvis genom administrering av bedömningsinstrument, så som MNA (Kondrup 2002) och ROAG (Vårdhandboken 2011), i kombination med en öppen dialog angående patientens egna mål samt önskemål i relation till nutrition (Chilvers & Fisher 2010 ; Higgins et al. 2013;
Schwartz 2013).
En inställning som genomsyrar artiklarna var att mat hade en psykisk påverkan genom att tillföra en känsla av välmående och styrka hos patienterna. Beroende av vilka negativa sjukdomssymtom som besvärade dem kunde dock verkligheten se annorlunda ut vilket lämnade patienterna med en känsla av ångest och hopplöshet. Ångest och hopplöshet benämns som en del i den symtombild som finns relaterat till patienter i ett palliativt skede (SoS 2013 ; Kolva et al. 2011). Att mat betraktas som en livsförlängande behandling, även i den palliativa vården, är också ett gemensamt konstaterande i litteraturstudiens resultat.
Patienterna ansåg att mat införlivade dem med hopp och tro om ett längre liv. Om man ser till definitionen av palliativ vård ska fokus ligga på att lindra de palliativa symtomen och inte att förlänga liv (WHO 2015). I denna benämning är synen på en god nutritionshållning i ett palliativt skede representativt med symtomlindrande behandling.
Vid symtomlindrande behandling är det viktigt att se till patienten ur ett holistiskt perspektiv och medvetet observera patientens symtom som en möjlig sammankoppling mellan fysiskt- och psykiskt mående (Montgomery Dossey & Guzzetta 1995). Detta ses exempelvis i situationer då patienterna upplever ångest och stress över sin matsituation vilket leder till en oförmåga att inta samma mängd mat som tidigare, relaterat till illamående och magsmärtor (Muir & Linklater 2011 ; Hopkinson 2007 ; Hopkinson & Corner 2006). Som
litteraturstudiens resultat påvisar kan symtombilden för patienterna i ett palliativt skede se olika ut vilket innebär att nutritionsbehandlingarna bör göra detsamma. Detta stärks genom rekommendationerna från Socialstyrelsen (2013) där belyses vikten av en patientcentrerad vård i palliativt skede.
Metoddiskussion
Under utvecklingen av denna litteraturstudie har bristen på relevant forskning inom området bidragit till en komplicerad databassökning. Vid val av sökord påträffades det första hindret då de relevanta studierna använde sig av olika nyckelord. Detta bidrog till att författarna utförde flera sökningar vilket gav många irrelevanta sökträffar som under urval 1 sorterades bort.
Primärsökningarna i litteraturstudien utgår från Headings och MeSh-termer i sökbaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i cirka 100 träffar, ett acceptabelt antal, varav endast 15 artiklar kvarstod till urval 1. Sökningarna genomfördes även i andra sökbaser, bland annat PsycINFO, Swepub och SweMed+, utan relevant resultat. Vid denna tidpunkt utökades sökningarna med frisökningar samt fler sökord, sökord som tidigare använts som MeSh- termer och Headings men utan resultat. Ur denna sökning extraherades tio vetenskapliga artiklar som svarade på syftet, var etiskt granskade och uppfyllde de kriterier som krävs enligt Polit och Becks (2012) granskningsmallar ”Guide to an overall critique of a qualitative research report” och ”Guide to an overall critique of a qualitative research report. Två av författarna, Orevall och Hopkins, förekom i flertalet artiklar dock tillsammans med medförfattare. Denna förekomst kan ses som en svaghet i litteraturstudiens resultat men kan förklaras genom den begränsade mängd forskning som finns tillgänglig inom området. I tre av de tio artiklarna bestod de intervjuade av sjukvårdspersonal, sjuksköterskor och läkare, som återspeglar patienternas upplevelser av nutrition inom den palliativa vården.
Upplevelserna återspeglas genom beskrivningar och citat med patientens godkännande.
Den bristande mängden relevant forskning inom området samt den komplicerade sökningsprocessen kan ses som en svaghet i denna litteraturstudie. Dock har sökningen som genomförts varit omfattande vilket resulterat i att författarna anser sig hittat majoriteten av den befintliga forskningen inom området.
Klinisk betydelse
I den vardagliga palliativa vården är nutrition en stor del av omvårdnaden. Att belysa den individuella upplevelsen av mat och se till varje patients behov är något som behöver uppmärksammas i dagens sjukvård. Användningen av bedömningsinstrument tillsammans med öppen kommunikation ger möjlighet till att förhöja patienternas upplevelse av mat samt öka deras livskvalité.
Genom att i denna litteraturstudie belysa nutritionens påverkan på hälsan hos patienter i
Framtida forskning
Inom området nutrition i palliativ vård finns idag lite aktuell forskning, speciellt utifrån ett patientperspektiv. För vidare forskning efterfrågas därför fler studier inom detta forskningsområde som även skulle kunna inkludera omvårdnadsinterventioner samt riktlinjer för att underlätta nutritionssituationen både för patient och för sjukvårdspersonal. En utökad forskning med fokus på palliativ hemsjukvård skulle även vara relevant då allt fler patienter i palliativt skede väljer att dö i hemmet.
Slutsats
Nutrition i ett palliativt skede påverkar patientens hälsa på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan där bedömning av behov och mål bör ske utifrån varje enskilt fall och med patientens önskemål i beaktande. Den mängd symtom och upplevelser som i litteraturstudien identifierats stärker att nutrition i palliativ vård är individuell och kräver ett holistiskt synsätt vid applicering för att ge ultimat omvårdnad.
Referenslista
Chai-Zhong, H., Krishna-Radha, L.L. & Wong, M.H.V. (2014). Feeding: What It Means to Patienta and Caregivers and How These Views Influence Singaporean Chinese Caregivers’
Decision sto Continue Feeding at the End of Life. American Journal of Hospice & Palliative Medicine, 31(2) 166-171.
Chang, A. Datta-Barua, I. McLaughlin, B & Daly, B. (2014). A Survey of Prognosis Discussions Held by Helth-care Providers Who Request Palliative Care Consulation.
Palliative medicine, 28(4) 312-317.
Clarke, G., Galbratigh, S., Woodward, J., Holland, A.& Barclay, S. (2015). Eating and Drinking Interventions For People At Risk of Lacking Decision-making Capacity: Who Decides And How? BMC Medical Ethics.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska studier – Värdering, analys och presentation av omvårdnadsförskning. Natur & Kultur, Stockholm
Green, S.M & Watson, R. (2005). Nutritional Screening And Assessment Tools For Use by Nurses: Literature Review. Journal of Advanced Nursing, 50(1) 69-83.
Gustafsson, B. & Willman, A.(1999). Allmän och specifik omvårdnad behöver klargöras.
Theoria, 8(2)
Higgins, I. Van der Riet, P. Sneesby, L. & Good, P. (2013). Nutrition And Hydration in Dying Patients; The Perceptions of Acute Care Nurses. Journal of clinical nursing, 23 2609-2617.
Hopkinson, J. (2007). How People With Advanced Cancer Manage Changing Eating Habits.
Journal of advanced nursing, 59(5) 454-462.
Hopkinson, J. & Corner, J. (2006). Helping Patients With Advanced Cancer Live With Concern About Eating: a challenge for palliative care professionals. Journal of pain and symptom management, 31(4) 293-305.
Holmdal, S. Sävenstedt, S. & Imoni, R. (2014). Parenteral Nutrition in Home-base palliative Care: Swedish District Nurses Experiences. Scandinavian Journal of caring sciences, 28 89- 96.
International Council of Nurses [ICN]. (2012). The ICN code of ethics for nurses. Geneva:
International Council of Nurses
Ishiki, H., Iwase, S., Gyoda, Y., Kanai, Y., Ariyoshi, K., Miyaji, T., Tahara, Y., Kawaguachi, T., Chinzei, M.& Yamaguachi, T. (2015). Oral Nutritional Support Can Shorten the Duration of Parenteral Hydration in End-ofLife Cancer Patients: A Randomized Controlled Trial.
Kondrup, J., Allison, S-P., Elia, M., Vellas, B. & Plauth, M. (2002) ESPEN Guidelines för nutrition screening 2002. Clinical Nutrition, 22(4), 415-421.
Medin, J. & Alexandersson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Montgomery Dossey, B. & Guzzetta, C. (1995). Holistic Nursing Practice. I Montgomery Dossey, B. Keegan, L. Guzzetta, C. & Goodning Kolkmeier, L. (red). Holistic Nursing – A handbook for practice. Aspen Publication, 5-36.
Muir, C.I. & Linklater, G.T. (2011). A Qualitative Analysis of The Nutritional Reguirements ofPpalliative Care Patients. Journal of Human Nutrition and Dietetics.
Muniz da Costa Vargens, O. & Berterö, C.(2012) The Phantom of Death Improving Quality of Life: You Live Until You Die. American Journal of Hospice & Palliative Medicine, 29(7) 555-562.
Nelson, J.E. & Hope, A.A. (2012). Integration of Palliative in Care in Chronic Critical Illness Management. Resperatory care, 57(6) 1004-1013.
Nordenfelt, L. (1995). Om holistiska hälsoteorier. I Klockars, K. & Österman, B. (red).
Begrepp om hälsa – Filosofiska och etiska perspektiv på livskvalitet, hälsa och vård. Liber, 29-42.
Orevall, Y., Tishelman, C., Permert, J. (2005). Home Parenteral Nutrition: A Qualitative Interview Study of the Experiences of Advanced Cancer Patients And Their Families. Clinical Nutrition, 24 961-970.
Orevall, Y., Tishelman, C., Permert, J. & Cederholm, T. (2009). The Use of Artificial Nutrition Among Cancer Patients Enrolled In Palliative Home Care Services. Palliative Medicine, 23.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research – Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott, Williams and Wilkings.
Regionala cancercentrum i samverkan. Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012–2014.
Ansvarigt regionalt cancercentrum: Stockholm Gotland; 2012.
Sarvimäki, A. (2006). Well-being As Being Well – a Heideggerian Look At Well-being.
International journal of qualitative studies on health and well-being, 1(1). 4-10.
Schwatrz, D-B. (2013) Integrating Patient-Centered Care And Clinical Ethics Into Nutrition Practise. Nutrition in Clinical practise, 28(5).
Socialstyrelsen [SoS]. (2013). Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede.
Stockholm. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19107/2013-6-4.pdf [2015- 05-13]
Socialstyrelsen [SoS]. (2011). Näring för god vård och omsorg – en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Stockholm. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18400/2011-9-2.pdf [2015- 05-13]
The European Society for Clinical Nutrition and Metabolism [ESPEN]. (2006). ESPEN Guidelines on Parenteral Nutrition. Clinical Nutrition 25: 177-370. Tillgänglig:
http://www.espen.org/education/espen-guidelines [2015-05-13]
The European Society for Clinical Nutrition and Metabolism [ESPEN]. (2009). ESPEN Guidelines on Parenteral Nutrition. Clinical Nutrition, 28: 359-479. Tillgänglig:
http://www.espen.org/education/espen-guidelines [2015-05-13]
Van der Riet, P., Higgins, I., Good, P.& Sneesby, L. (2009). A Discourse Analysis Of Difficult Clinical Situations In Relation To Nutrition And Hydration During End of Life Care. Journal of Clinical Nursing, 18.
Vårdhandboken (2012). Reviced Oral Assessment Guide. Tillgänglig:
http://www.vardhandboken.se/Dokument/ROAG%20rev%202012.pdf [2015-10-28]
World Health Organisation [WHO]. (2015). Health. Tillgänglig:
http://www.who.int/trade/glossary/story046/en/ [2015-10-08]
World Health Organisation [WHO]. (1997). WHOQOL Measuring Quality of Life.
Tillgänglig: http://www.who.int/mental_health/media/68.pdf [2015-05-15]
World Health Organisation [WHO] (2003). WHO:s definition of Health. Tillgänglig:
http://www.who.int/about/definition/en/print.html [2015-09-15]
World Health Organisation [WHO] (2015). WHO:s definition av palliativ vård. Tillgänglig:
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs402/en/ [2015-05-13]
1(3)
Bilaga 1. Artikelmatris
Författare År Syfte Metod Resultat
Chai-Zhong, H., Krishna-Radha, L.L. & Wong, M.H.V.
2014 Att förstå
komplexiteten mellan de emotionella, psykiska och
kulturella faktorerna som influerar för fortsatt nutrition i livets slutskede.
Kvalitativ metod.
Individuella intervjuer som gjordes utifrån en semi strukturerat intervju- administrerad enkät på 38 patienter och 62 anhörigvårdare.
Resultatet visade patienternas syn på nutrition i form av deras inställning, tro samt dess fysiska-, psykiska- och emotionella effekt.
Resultatdelen belyser även den sociala aspekten i hur relationen mellan patient och anhöriga, med mat i fokus, kunde ge hopp samt ses som ett uttryck av kärlek.
Clarke, G., Galbratigh, S., Woodward, J., Holland, A.&
Barclay, S.
2015 Att undersöka hur man tar ställning till parenteral nutrition hos patienter som saknar egen
beslutsförmåga. Vem tar besluten, och vilka faktorer spelar in?
Kvalitativ metod.
Observation över tre månader av ett team med sjuksköterskor och läkare som fokuserade på patienter med en nutritionsproblematik.
Resultatet visar på patienternas upplevelser av att få parenteral nutrition och vilka positiva och negativa effekter den bidragit till. Studien belyser en
patientcentrerad vård där man vid val av nutritionsbehandling väger fördelar och nackdelar i hopp om att bidra till en god livskvalitet för patienten.
Resultatet ser till den fysiska och det psykiska delen av människan.
Hopkinson, J. 2007 Att utforska möjligheten att hantera förändringar relaterade till
matvanor hos palliativa cancerpatienter
Kvalitativ metod.
Semistrukturerade intervjuer med 30 palliativa patienter.
Resultatet visar på hur de
fysiska aspekterna influerade det psykiska måendet och hur självkänslan påverkade
patienterna i deras nutritionsval.
Studien belyser även vikten i att patienten är aktiv i
beslutsfattandet gällande sin nutrition då detta gav dem en känsla av kontroll över sin sjukdom vilket ledde till en förhöjd livskvalitet.
2(3)
Författare År Syfte Metod Resultat
Hopkinson, J. &
Corner, J.
2006 Att utveckla en förståelse för varför ätande kan upplevas som jobbig för palliativa patienter.
Kvalitativ metod.
Semistrukturerade intervjuer med 30 patienter, 23 i
omvårdnadspersonalen samt 14
specialistsjuksköterskor.
Resultatet visar på upplevda symtom som påverkade
patienternas nutritionsvanor samt hur den sociala aspekten av nutrition kunde ha både en positiv och en negativ inverkan på patienten och dess relation till mat.
Holmdal, S.
Sävenstedt, S. &
Imoni, R.
2014 Att beskriva upplevelser hos distriktssjukskötersko r som vårdar
palliativa patienter med parenteral nutrition i hemmet.
Kvalitativ metod.
Semistrukturerade intervjuer med tolv distriktssjuksköterskor.
Resultatet visar hur patienten upplevde parenteral nutrition i en hemmiljö. Studien belyser även positiva och negativa
konsekvenser med
nutritionsbehandling utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.
Ishiki, H., Iwase, S., Gyoda, Y., Kanai, Y., Ariyoshi, K., Miyaji, T., Tahara, Y., Kawaguachi, T., Chinzei, M.&
Yamaguachi, T.
2015 Att undersöka effekten av att ge palliativa patienter med minskat oralt intag en
aminosyragelé istället för enteral och/eller parenteral nutrition och dess inverkan på livskvalitén.
Kvantitativ metod.
Öppen kontrollerad, randomiserad studie med tre försöksgrupper varav nio stycken patienter i varje grupp.
Bortfall på 22 % under studien.
Resultatet visar fysiska och psykiska symtom hos patienter med artificiell
nutritionsbehandling. Studien belyser även att artificiell nutritionsbehandling som komplimenterande behandling ökade livskvalitén hos
patienterna.
Muir, C.I. &
Linklater, G.T.
2011 Att undersöka patientens syn på nutrition, att försöka förstå deras oro och avgöra om de behoven tillfreds i den palliativa vården.
Kvalitativ metod.
Sex patienter deltog i enskilda intervjuer som spelades in och
transkriberades.
Resultatet visade på att
förändring och osäkerhet var två återkommande begrepp hos patienterna. Upplevelserna associerades främst med deras sjukdomstillstånd, symtom, det orala intaget av mat samt
3(3)
Författare År Syfte Metod Resultat
Orevall, Y., Tishelman, C., Permert, J.
2005 Att undersöka upplevelser av
parenteral nutrition in hemmet.
Kvalitativ metod.
Semistrukturerade intervjuer med 13 palliativa
cancerpatienter.
Resultatet visar på patienternas upplevda känslor av påbörja artificiell nutritionsbehandling.
Studien belyser även den
artificiella nutritionens inverkan på patienternas fysiska, psykiska och sociala välmående.
Orevall, Y., Tishelman, C., Permert, J. &
Cederholm, T.
2009 Att undersöka patienters syn och erfarenhet på användning av parenteral nutrition i hemmet.
Kvalitativ och kvantitativ metod.
Strukturerade
telefonintervjuer med 620 palliativa patienter från 21 olika
hemtjänster analyserades. Inga bortfall har rapporterats.
Resultatet visar att trots negativa biverkningar har patienterna en positiv inställning till parenteral nutrition som ett supplement till oral nutrition. Studien belyser den fysiska och psykiska delen av människan.
Van der Riet, P., Higgins, I., Good, P.& Sneesby, L.
2008 Att undersöka de utmaningar läkare och sjuksköterskor står för gällande nutrition i livets slutskede.
Kvalitativ metod.
Intervjuer gjorda med 15 sjuksköterskor och 4 läkare som arbetar med palliativ vård.
Resultatet visade att mat och dryck hade en fysisk, psykisk, social och emotionell mening för patienterna. Studien belyste även vård gällande nutrition som en individuell bedömning där användning av patientcentrerad vård är av stor vikt vid varje beslut.
