Examensarbete
Lymfocyternas respons på måttligt ansträngande fysisk aktivitet
En jämförelsestudie mellan unga och äldre
Författare: Henrik Edelönn Handledare: Jonas Ahnesjö Examinator:
Termin: VT16
Abstrakt
Att vara fysisk aktiv påverka individer och samhälle positivt, det finns i dagsläget flera olika varianter med rekommendationer beroende på individen men det finns även för exempelvis olika typer av diagnoser. En av specifikationerna är FA (fysisk aktivitet) rekommenderas för äldre där de uppmuntras att hålla igång (Fyss, 2015). Dock finns det något som kallas ”open window” vilket är när immunförsvaret sägs bli tillfälligt försvagat direkt efter träning. Om det nu stämmer och äldre som redan går igenom immunosenescence vilket förkortat beskrivs som ett nedsatt immunförsvar, är ålder en faktor på hur immunförsvaret hanterar fysiologiska reaktionen av fysisk aktivitet, innebär det att vi borde tänka om kring rekommendationerna för äldre?
För att undersöka detta så har en jämförelsestudie mellan unga och äldre utförts där de utsätts för måttligt ansträngande fysisk aktivitet. Arbetet fokuserar på unga friska försökspersoner och jämförs med tidigare studien (opublicerad data) resultat där liknande försök gjorts på seniorer. Under denna process har lymfocyternas reaktion på fysisk aktivitet observerats hos unga och jämförts med resultaten på äldre individer, detta utfördes på 11 individer mellan 20-30 år, genom ett 20 minuters åstrandstest och sedan 120minuters stillasittande för återhämtning. Resultatet visar en signifikant skillnad i lymfocytvärdena mellan äldre och yngre under måttligt ansträngande fysisk aktivitet.
Nyckelord
Lymfocyter, Immunförsvaret, måttlig ansträngning, blodet, träning, fysisk aktivitet.
Tack
Till alla som tog sin tid till att delta i denna studie, tack för erat visat intresse.
Jonas Ahnesjö & Patrik Bergman skall också tackas för utlåning av grupprum samt utrustning från HERO projektet för bästa möjliga jämförelse mellan studiernas resultat.
Innehåll
Bakgrund... 5
Tidigare forskning ... 5
Immunförsvaret ... 7
Lymfocyter ... 7
Inflammation ... 8
Att åldras ... 8
Frågeställning... 8
Metod ... 8
Urval ... 8
Testutförande ... 8
SPSS tester ... 9
Resultat ... 10
Diskussion ... 12
Slutsats ... 13
Referenslista ... 14
Bilagor ... 13
Bilaga 1. Utskick inför test... 13
Bilaga 2. Körschema ... 14
Bilaga 3. Genomförande Cyklingen ... 16
Bilaga 4. Resultatprotokoll HERO ... 18
Bakgrund
Att vara fysisk aktiv påverka individer och samhälle positivt, det finns i dagsläget flera olika varianter med rekommendationer helt beroende på främst individens men finns även för exempelvis olika typer av diagnoser. En av specifikationerna är FA (fysisk aktivitet) rekommendationer för äldre där de uppmuntras att hålla igång (Fyss, 2015).
Dock finns det något som kallas ”open window” vilket är när immunförsvaret sägs bli tillfälligt försvagat direkt efter träning, om det nu stämmer och äldre som redan går igenom immunosenescence vilket förkortat beskrivs som ett nedsatt immunförsvar, är ålder en faktor på hur immunförsvaret hanterar fysiologiska reaktionen av fysisk aktivitet och borde äldre i så fall ges ut nya instruktioner på att uppnå hälsa?
Tidigare forskning
År 2000 publicerade Bente Pedersen och Anders Toft sin studie där de analyserade resultat från hur fysisk aktivitet skapar förändringar i immunförsvaret. De kom fram till att vid ansträngande träning reagerar immunförsvaret bland annat genom att börja transportera ut leukocyter och lymfocyter i blodomloppet.
På individer som utövat mycket ansträngande fysisk aktivitet reagerar så gott som hela immunförsvaret men lymfocyterna extra tydligt,
anledningen till det är att lymfocytvärdet i blodet sjunker markant efter FA (fysisk aktivitet), de passerar till och med baselinevärdet och skapar ett så kallat “open window”(se figur 1), I detta ”open window” anses man vara mer mottaglig mot patogener jämfört med innan påbörjad aktivitet (Pedersen, Toft, 2000).
Fig.1
Först demonstreras
grundmängden lymfocyter i blodet innan ansträngande fysisk aktivitet (startpunkten) och sedan hur värdena förändras vid FA. Punkt a visar mängden i blodet precis vid avslutad fysisk aktivitet sedan punkt b är vid första blodprovet under
viloperioden, vilket är där det så kallade open window visas tydligast (när värdet sjunkigt under
baselinevärdet).
Vidare demonstreras mängden vid
återhämtningsfasen i vilande tillstånd. (Kakanis, Peake, 2010)
De resonerar att detta är kroppens sätt att svara på den inflammation som uppstår i musklerna vid kraftig ansträngning. Lymfocyterna håller sig främst i lymfatiska systemet samt en viss mängd i blodet, vid
reaktion av som i detta fall inflammation flödar lymfocyterna ut i blodet och transporterar sig till inflammationen (muskeln) och lämnar därefter blodomloppet.
Efter denna process efter fysisk aktivitet så har människan en mindre mängd lymfocyter i blodet av okänd anledning och detta kan förklara den ökade risken individer har för infektioner om de tränar hårt och ofta, då man har många “open windows” ökar risken för att patogener får ett övertag.
Detta kan vara extra problematiskt för äldre då med åldring får ett försvagat immunförsvar vilket ökar risken för dödliga sjukdomar, det så kallade immunosenescence, det är den process av immunförsvaret som äger rum med åldern där immunförsvaret får en mindre mångfald.
(Cruse, Lewis, 2009).
HERO-projektet utförd av Jonas Ahnesjö & Patrik Bergman vars resultat inte är publicerat ännu kom fram till snarlika mönster.
Resultaten visar hur måttligt ansträngande aktivitet påverkar äldres lymfocytvärden i blodet på liknande sätt som unga som utfört ett maratonlopp. Innebär det att äldres immunförsvar måste svara hårdare på måttlig FA i jämförelse med unga mindre ansträngande FA då immunosenescence i kombination med åldring förvagar kropparna från början. Så att nå det så kallade open window som äldre (Cruse, Lewis, 2009).
Immunförsvaret
Immunförsvaret är ett komplicerat system som består av olika varianter av molekyler och celler som samarbetar för att hålla individen fri från patogener (Lennard Truedsson, 2012).
Patogen är ett samlingsord för de smittsamma organismer som orsakar sjukdom, den individ som blivit utsatt för en patogen kallas i dessa sammanhang för “värd” (Wood, 2011).
Immunförsvaret delas upp i två delar, medfödda- respektive förvärvade immunförsvaret (Truedsson, 2012). Det medfödda immunsystemet beskriver den immunitet en individ haft med sig hela livet sedan födseln, detta ses som grunden till immunförsvaret då det agerar som första försvar vid angrepp av patogener. Exempel på celler i denna grupp är monocyter. Det förvärvade immunsystemet har som regel att bli starkare vid upprepade attacker från samma antigen där av anpassar sig (adaptivt) i efterhand till skillnad från det medfödda immunsystemet (Truedsson, 2012). Syftet är när de medfödda inte lyckats ta hand om alla sjukdomsalstrande mikroorganismer. Här arbetar bland annat
Lymfocyter och antikroppar med att identifiera hotet genom igenkänning av antigeners struktur. (Truedsson, 2012)
Antigener är en substans som binder till specifika receptorer som sedan får immunförsvaret att reagera genom produktion av vita blodkroppar (Cruse, Lewis, 2009).
Lymfocyter
Lymfocyterna är en av huvudcellerna för immunförsvaret som är en typ av vita
blodkroppar i förvärvade immunsystemet vars syfte kortfattat innefattar genom att vara specialiserade på att reagera mot en mångfald av antigener, förinta mikroorganismer, främmande molekyler av olika slag och även rensa bort döda celler. Det finns olika typer av Lymfocyter med olika syften men morfologiskt sätt så är de mycket likartade.
Två av de viktigaste grupperna inom lymfocyterna är B- och T lymfocyter. De stora skillnaderna dem emellan är att de har olika ytproteiner som avgör vad de kan bidra med vid angrepp av antigen (Truedsson, 2012). B lymfocyter utvecklas i benmärgen och släpps sedan ut i blodet medan T lymfocyterna har sin tidiga utveckling i
benmärgen men går sedan vidare till thymus, för att utvecklas färdigt och släpps sedan ut i blodet.
Thymus är en körtel som är en del av lymfsystemet, systemets huvudsyfte är att motbekämpning mot infektioner, undanröja gamla respektive döda celler, behålla lymfconcentrationen av antigen, cirkulera lymfocyter genom lymforgan så specialiserade celler kan interagera med antigener (Cruse, Lewis, 2009).
Slutligen transporteras lymfocyter med i blodet och kan därifrån gå in i vävnad och
“leta” efter patogen. (Wood, 2011)
Inflammation
Det är en försvarsreaktion från skadad vävnad som de båda immunförsvarsgrupperna reagerar på. Själva inflammationen är en reaktion som påverkar individen positivt och har spelat en stor roll i mänsklighetens evolutionära överlevnad då inflammation bidrar med bättre återhämtning samt attraherar immunförsvaret som exempelvis lymfocyter.
Själva immunförsvaret arbetar dock inte behandlandet av inflammationerna dock är de en faktor kring att inflammationer påbörjas. Det kan man se bland annat på nyfödda, där är inflammationerna i lindrigare skala antagligen på grund av att deras
immunförsvar inte är fullt utvecklat vid det tillfället (Cruse, Lewis, 2009).
Att åldras
Immunförsvarets förmåga att anpassa sig med åldern är begränsad och immunförsvaret kommer minska i mångfald samt att lymfocyternas minne försvagas vilket kan leda till
”luckor” i försvaret som patogener kommer kunna använda (Weng, 2006). Innebär detta att äldre har större risker avseende på infektioner efter träning med på tanke på
immunförsvaret redan är försvagat och blir eventuellt ytterligare svagare? Den frågan står obesvarad men ett sätt att undersöka detta är att göra en jämförelse med yngre om de två åldersgrupperna äldre och yngre reagerar olika eller lika på samma procentuellt ansträngande fysisk aktivitet. Om äldre även ska uppnå hälsa enligt Fass definitionen så inkluderas det att man tränar på en relativt ansträngande nivå. Om ”open window” nu visas vara korrekt så innebär det att äldre utsätts för större risk av sjukdom genom att följa rekommendationerna för att nå hälsa.
Frågeställning
Påverkas mängden lymfocyter i blodet hos unga av måttlig fysisk aktivitet annorlunda i jämförelse med äldre?
Metod
Urval
Urvalsgruppen var friska unga vuxna mellan 20-30 år.
För att nå ut till vald målgrupp togs kontakt upp med universitetsstudenter, 11 studenter inom vald målgrupp valde att delta i studien. Testpersonerna har rekryterats via sociala medier, egna sociala cirkel samt universitetsstudenter.
Exklutionskriterier var utöver åldersgränsen att individen var tvungen att vara frisk, så inga individer med sår/inflammationer/medicinering fick delta.
Testutförande
Testlokalen var ett standardiserat grupprum som tillhör Linnéuniversitetet och det är samma lokal och utrustning som HERO-projektet tidigare använt. Med standardiserat grupprum så menas ett rum som är neutralt och inte ger några större intryck eller känslor med exempelvis inredning och färger. Inte mer än det absolut nödvändiga fanns i rummet.
Studien utfördes och följdes av ett körschema som användes av den studie som dessa resultat skall jämföras med (Se bifogad fil ”Körschema”). Sammanlagt 11 individer mellan åldrarna 20-30 deltog, ett kapillärt blodprov och blodtryck togs vid vart och ett av de 7 provtagningstillfällena.
Blodtrycket togs för att försäkra att individen var i viloläge när testet startades, om inte så tog vi ett till blodtryck efter att individen fått vila mer.
Blodproven togs med Medlance engångslansetter gjorda för kapilärprov på vuxna, blodet analyserades i Hemocue WBC DIFF system med tillhörande Hemocue WBC DIFF Microcuvettes. Cykeln var en Monark 818e Ergomedic.
Under tiderna mellan provtagningarna lämnades individen ensam sittandes i en fotölj i rummet där de sitta stilla och återhämta sig. Syftet med detta var att kontrollerat hålla individen i passiv återhämtning då yttre faktorer kan påverka försökspersonerna känslomässigt och därmed påverkas fysiologiskt.
Upplägget och testutförandet
Försökspersonen tog emot regler att följa specifikt för dygnet innan bestämd testdag.
Individen fick inte utföra någon ansträngande träning ett dygn innan planerad tid för test samt ta sig till testet genom promenad eller bil/kollektivtrafik.
På dagen för testerna fick försökspersonen en genomgång av testutförandet samt genomgick en liten frågestund innan vi drog igång. När det var klart lämnades individen ensam under 10 minuter innan vi tog blodtryck och blodprov för basvärden, sedan var det dags för Åstrandstestet på 20 minuter. (Se bifogad fil ”Genomförande cykeltest”)
Cykeltestet går ut på att räkna ut VO2-max (syreupptagningsförmåga) där testpersonen sätts på en spinningcykel och ska cykla i detta fall 20 minuter där motståndet ska sättas anpassat för individens fysiska form så ansträngningen är procentuellt lika stor i jämförelse med de andra deltagarna. Så alla individer anstränger sig lika mycket, detta regleras genom att fråga om borgskalan varje minut samt observera pulsen. Efter utfört cykeltest följdes denna tabell med tagande av blodprov och blodtryck.
Det protokoll som fylldes i under testtillfällena är “Resultatprotokoll HERO”. Först togs blodtryck och baselinevärdet innan åstrandstestet och Blodproverna därunder utfördes direkt efter och därefter som beskrivet i tabellen. Där värdena skrivs ner i samma ordning på skärmen som i tabellen (se bilaga 4).
De följande blodproverna togs med 10 minuters mellanrum förutom de två sista som togs med 30 respektive 60 minuters mellanrum.
Under tiden mellan testerna analyserades blodprovet direkt med avseende på vita
blodkroppar då de ska analyserat så fort så som möjlig och endast vistas i rumstemperatur (Lennard Truedsson, 2012).
SPSS tester
I programmet spss utfördes repeated measures anova split plot-test för att kunna jämföra testresultat från flera tidspunkter mellan två grupper, i detta fall mellan grupperna unga och gamla.
Samt ett independent samples T-test för att jämföra medelvärdena.
-0,4 -0,2 0 0,2 0,4 0,6
1 2 3 4 5 6 7
Standardiserade lymfocytvärden
Testtillfälle
Gammal Ung
Resultat
Genom repeated measures ANOVA split plot kom ett Wilk´s lambda värde som var ,000 med en satt signifikansgräns på 0,05.
Wilks´ lambda är ett test för att se signifikansen mellan två medelvärden, i detta fall
åldersgruppernas ungas och äldres medelvärden på lymfocytmängden i blodet före, direkt efter måttligt ansträngande aktivitet samt vid återhämtning.
För denna studie så är det ytterst signifikant vilket innebär att åldersgruppernas medelvärden är signifikant olika, åldern är med andra ord en faktor kring hur lymfocyterna hanterar fysisk aktivitet.
Figur 2. Medelvärden
Axel X= testtillfälle i nummerordnin, axel Y= procent av blod som består av lymfocyter.
Figuren visar hur lymfocytvärdena (medelvärden) förändras från grundvärde, till ökat värde vid fysisk aktivitet och därefter återhämtningsfasen som var på 120 minuter sammanlagt.
Det som testerna visar är att grupperna äldre och unga börjar vid två olika punkter, ökar på grund av fysisk aktivitet, sedan sjunker i olika mängder. Kraftigast minskning sker hos de yngre och når ner till open window medans äldre når ner till open window vid blodprovstillfälle 4, samtidigt som unga vid det tillfället börjar närma sig baselinevärdet.
Figur 3. Standardiserade värden
Värdet 0 motsvarar baselinevärdet och stiger samt sjunker motsvarar de förändringar som medelvärderna från vardera grupp fick vid de 7 olika tillfällena som blodprov togs.
I figur 2 syns det på ett visuellt vis hur skillnaderna åldersgrupperna emellan är, äldre har vid ingen tidpunkt högre eller samma värde som de yngre som förväntat med immunosenescence i åtanke, det mest intressanta är skilnaderna i gruppernas återhämtning.
Unga behöver 10-20 minuter efter avslutad aktivitet för att nå upp till sitt baselinevärde till skillnad från äldre som behöver cirka 120 minuter efter avslutad aktivitet. Båda grupper når alltså ner till det så kallade open window men åldern avgör hur länge de tar för lymfocytvärdet att nå tillbaka till grundmängden i blodet.
I figur 3 är värdena standardiserade, det ger en lättare visuell förståelse över hur skillnaderna ser ut då yngre har högre baselinevärde men demonstrerar samma resultat som i figur 2.
På grund av det låga antalet deltagare i den unga gruppen är det viktigt att ta hänsyn till
standardavvikelsen då medelvärden skulle kunna ändra på sig om samma studie gjorts igen fast med större antal testpersoner. Standardavvikelsen hittas i tabell 1, i jämförelse med den äldre gruppen som hade 45 testpersoner så är den yngre gruppens standardavvikelse inte betydligt större vilket bodar gott.
Utöver det så syns p-värdet vid vartdera blodprovstillfälle, om värdena är under 0,05 så är det signifikant och över icke signifikant och då kan värdena och resultaten vara baserade på slump.
Baseline, t0 samt t10 är icke signifikanta vilket resulterar i att vi ska ta detta med en nypa salt. Det beror på faktum att grupperna börjar på olika punkter då yngre har ett förhöjt lymfocytvärde i blodet.
Tabell 1. Medelvärden samt standardavvikelser base±1st
dv
t0±1stdv t10±1std v
t20±1std v
t30±1std v
t60±1std v
t120±1std v
n Gammal 1,90±0,6 2,30±0,7 1,90±0,5 1,80±0,4 1,70±0,4 1,70±0,4 1,90±0,4 45 Ung 2,30±0,6 2,60±0,9 2,00±0,6 2,30±0,5 2,40±0,4 2,40±0,5 2,50±0,6 11
p 0,051 0,106 0,143 0,000 0,000 0,000 0,001
I tabell 1 demonstreras medelvärdena från alla sju tillfällen där blodprov togs (visas i procent i blodet), uppdelat i åldersgrupperna med varsin standardavvikelse (stdv). Samt ett p-värde som visar om jämförelsen mellan de två gruppers medelvärden vid vardera testtillfälle är signifikant. (Base=Baseline, t= tid, 0/10/20/30/60/120=antal minuter efter avslutad fysisk aktivitet)
Diskussion
Som studier tidigare pekat på så svarar lymfocyterna på inflammationen i musklerna som framkallas från fysisk aktivitet och ökar där av i mängd i blodet för att sedan avta och hamna i det så kallade Open window, för att sedan leta sig tillbaka till basvärdet.
Denna studie är som visat inget undantag då skillnaden åldersgrupperna emellan är
signifikant och de får samma reaktion som de äldre dock på olika nivåer med medelvärdena i åtanke.
Åldern är en faktor på hur lymfocytmängden i blodet varierar, speciellt vid fysisk aktivitet.
Det finns en skillnad mellan åldersgrupperna då ungas värden ligger betydligt högre än äldres, vilket går att relatera till Wengs et al där äldres immunförsvar försvagats med åldern både i mångfald samt effektivitet. Det förklarar även varför äldre behöver betydligt längre tid för att lymfocytvärdet ska återkomma till baselinevärdet. Det kan även bero på att någon/några testperson (er) var på väg att bli sjuka eller dylikt där av de förhöjda värdena.
Om detta stämmer så påverkar det studiens validitet dock är chansen väldigt låg att alla 11 haft dolda infektioner ytterst låg men av att bedöma av de högre värdena har någon/några haft något som ökat lymfocytvärdet. Detta hade kunnat mot arbetats exempelvis genom att ta kontakt med testpersonerna någon dag efter utfört test för att se om individen hamnat i sjukdom eller dylikt då de hade stridit som kriterierna för att få utföra testet.
Varför lymfocytmängden minskar i blodet vid tredje blodprovstillfälle, alltså open window är en annan obesvarad fråga. Vid den punkten kan immunförsvaret ha nått inflammationerna och börjar arbeta utanför själva blodet men det förklarar dock inte varför mängden sjunker under grundvärdet i blodet.
För att lymfocytvärdet i blodet sjunker så behöver det inte innebära att kroppen har
försvagat immunförsvar. Sedan finns det ingen forskning på om att ökad respektive mindre procentantal lymfocyter i blodet faktiskt är positivt eller negativt, om det speglar
immunförsvaret i helhet eller inte. På så vis kan ingen större slutsats dra mer än att åldern är en faktor i detta hela men på vilken nivå och hur lämnas obesvarat. Dock får vi inte glömma att blodet endast används som transport så när vi ser att värdena ökar efter dem utförda cykeltestet så orsakas av att immunförsvaret triggats igång av inflammationerna som uppstår i kroppen.
Så hela open window konceptet kan möjligtvis inte finnas, då vi inte vet varför
lymfocyterna beter sig såsom de gör och vad det faktiskt innebär. Det man egentligen ser är en siffra som sjunker under normala och därefter gör en förhastad slutsats över att det är något dåligt men i dagsläget vet vi inte tillräckligt för att ens kunna bevisa att
immunförsvaret blir försvagat under open window.
En annan fråga är varför processen är olika grupperna emellan, det kan bero på
immunosenescence (försvagat immunförsvar med ålder) men det förklarar inte varför äldres värden ökar mer än yngres. En faktor kan vara att yngres kroppar är mer anpassade för FA i större utsträckning än äldres där av skillnaderna i allmänhet då denna lymfocytförändring som sker kanske kan tränas upp och effektiviseras.
En annan kan vara att då pulsen vid ett åstrandstest skall ligga över 120, alltså runt
arbetspulsen. Det innebär att äldre indirekt är närmare sin maxpuls i helhet i jämförelse med yngre. Det innebär att det kan vara mer ansträngande för äldre trots att åstrandstestet är anpassat så alla individer tar i procentuellt lika mycket genom puls och borgskala. För att motarbeta detta hade andra väglinjer behövts för åstrandstester som är anpassade för åldern då en minimum gräns på 120 i puls ger nödvändigtvis inte samma procentuella ansträngning mellan individer som har en maxpuls på 200 respektive 180.
Det skulle även förklara varför äldre har en större ökning av lymfocyter vid testet samt varför de har en betydligt längre återhämtning. För att undvika detta hade det krävts en riktlinje baserat på ålder där bland annat pulsens gräns för ett acceptabelt utfört åstrandstest för att sedan kunna jämföra mellan åldersgrupperna.
Det vi kan ta med oss från denna studie är att åldern är en faktor kring hur immunförsvaret reagerar på fysisk aktivitet, sedan krävs det nya typer av studier för att djupare studera själva open window men även dess effekt.
Studiens svagheter är främst det låga antalet testpersoner, bristen av deltagare kan bero på att det krävdes ungefär 200minuter att utföra ett helt test samt att testperioden inföll under en tentaperiod då studenter och universitetsanställda är mycket upptagna.
Mer djupgående och avancerad forskning krävs där av för att få en djupare förståelse kring varför lymfocyterna respektive immunförsvaret beter sig såsom det gör.
Slutsats
Med allt som nämnts i diskussionsdelen i åtanke så visar resultaten att det finns en skillnad i hur lymfocyterna reagerar på måttlig fysisk aktivitet grupperna unga och äldre. För att kunna forska vidare inom detta område krävs det ett annat test då åstrandstestet är skapat för att mäta
syreupptagningsförmåga och kan som nämnt i diskussionsdelen vara mer krävande för seniorer där av påverka resultatet.
Referenslista
Litteratur
Bessa, Artur L, 2016. Exercise Intensity and Recover: Biomarkers of Injury, Inflammation, and Oxidative Stress,
Fyss, Rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre, 2015
Kakanis, M.W. Peake, J. 2010. The open window of susceptibility to infection after acute exercise in healthy young male elite athletes.
Pedersen, Bente K. Toft, Anders D. 2000. Effect of exercise on lymphocytes and cytokines.
Cruse, Julius M. Lewis, Robert E. 2009. Illustrated dictionary of immunology.
Truedsson, Lennard. 2012. Klinisk Immunologi.
Axler, Olof. Blennow, Kaj. 2012. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin.
Weng, Nan-ping. 2006. Aging of the Immune System: How Much Can the Adaptive Immune System Adapt?
Wood, Peter. 2011. Understanding Immunology. Third edition.
Bilagor
Bilaga 1. Utskick inför test
Lite riktigtlinjer som du kommer behöva följa...
Innan du kommer till testtillfället ska du inte ha tränat mer än på högst måttlig intensitet 48 timmar innan studien. Avstå föda, nikotin och kaffe minst 2.5 timme innan
testtillfället. Avstå högt intag av alkohol 48 timmar innan testtillfälle. Kom gärna klädd i träningskläder, finns även möjlighet till ombyte och dusch på plats. Ha gärna med vattenflaska och något att äta direkt efter testets slut. Tidningar att läsa finns på plats, men ta gärna med något eget om så önskas. Transport till testtillfället bör inte ske via cykel, utan via lugn promenad, bil eller kollektivtrafik.
Testutförande
Först och främst kommer det äga rum i ett grupprum i Sportcentret i Kalmar (mittemot lunchrummet), ni tar er dit genom promenad, buss eller bli skjutsad (alltså inget som är ansträngande som kan påverka resultaten).
Jag kommer stå i huvudentrén och möta upp dig för att sedan visa dig vart vi ska hålla hus.
Testet är uppbyggt så att ni kommer utföra ett ca:20 minuters åstrandstest (medelmåttigt ansträngande cykelpass) för att sedan sitta still i en fåtölj i samma grupprum
sammanlagt i 2 timmar. Under detta så kommer jag ta blodtryck och stick i fingret för blodprover vid sammanlagt 7 tillfällen.
Bilaga 2. Körschema
1. Innan studieindividen kommer: Kontrollera att provtagningsprotokoll, etiketter och utrustning finns på plats och tillgängligt. Kontrollera även
Hemocuemaskinerna enligt instruktion. Häll upp vatten till deltagaren och se till att väskorna till provrören finns tillgängliga och att det finns tre kylklampar.
2. Hälsa välkommen. Presentera dig och förklara översiktligt vad som kommer att hända de närmaste timmarna. Erbjud deltageren att byta om till
träningskläder.
3. Fråga och kontrollera att namn och övrig data stämmer med testprotokollet och med klisteretiketterna till provrören. Fråga om eventuella pågående infektioner eller annat som kan komma att påverka testet.
4. Pulsband – Placera bandet runt bröstkorgen med dosan mitt på bröstet, bandet ska sitta tight men inte hårt. Tryck på den röda knappen på armbandsuret tills puls visas. Om det inte uppstår någon kontakt justera bandet eller/ och blöt bandet lätt. Häng klockan på styret eller bredvid dig på bordet.
5. Vid test i ”innemiljön” mät längd, vikt BMI och fettprocent, fråga om deltagaren vill veta sina värden. (BMI <18 undervikt, 19-25 normalvikt, 25-30 övervikt) (Fettprocenten är svårare att säga vad som är normalt för äldre, men för yngre kvinnor bör fettprocenten ligga på 20-30% och för män 10-20%).
6. Individen får sätta sig ner och vila i stolen under 8-10 minuter. Om ni befinner er i den ”simulerade utemiljön” sätt på CD-skivan med koltrasten.
Erbjud en filt om deltagaren är frusen. Se till att deltagaren har vatten nära till hands. Kontrollera vilken arm som har bäst kärl och använd sedan den armen för provtagning.
7. Mät blodtryck. Blodtrycket mäts med individen sittande i den armen som INTE skall användas för provtagning. Armen ska vila mot armstödet och individen får inte ha korsade ben. Vid första tillfället mäts blodtrycket minst två gånger med ca 2 minuters mellanrum. De två mätningarna skall inte skilja mer än 5 % (se lathund). Om så tas ytterligare ett blodtryck.
8. Ta ett kapillärt Hb. Om Hb faller utanför gränsvärdena så kan individen få cykla men då tas inga blodprover (>115 för kvinnor och >120 för män).
9. Sätt PVK och ta baselineprover enligt provtagningsschemat. Om Vita
blodkroppar överstiger 12 så tas nytt prov och om det fortfarande överstiger 12 så ombeds individen återkomma en annan dag (notering till Ulrika, för ny tidsbokning).Artros och astma kan ge höga värden. Visar provet på extrema värden så söker ni kontakt med Martin Carlsson för konsultation (0480-814 56).
10. Individen ska nu påbörja cyklingen. Justera cykeln efter individens längd.
Sadeln skall vara så att individen sitter med lätt böjt knä (ca 15° flexion) när pedalen är i sitt nedersta läge. Styret kan individen själv få välja hur det skall vara. Utför testet enligt instruktioner (Genomförande cyklingen) och för in värden i testprotokollet.
11. Under tiden testpersonen cyklar påbörjas analyserna som ska göras på plats av de första blodprovet.
12. Omedelbart efter avslutad cykling skall ett blodtryck tas. Och så snart det är klart så fortsätter ni enligt provtagningsschemat. Deltagaren sitter ner i vilstolen och får göra sig bekväm. Se till att deltagaren har tillgång till filtar, vatten, penna och tidningar.
13. Sista provtagningen tas 120 minuter efter avslutad cykling.
Bilaga 3. Genomförande Cyklingen
Justera cykel så att individen har ett lätt böjt knä när pedalen är i sitt nedersta läge.
Styret kan individen själv välja position på.
Förklara Borgskalan för individen. Viktigt är att individen säger siffror och inte orden.
Orden är för vägledning, men det är siffrorna som skall anges.
Låt individen välja ett lämpligt tramptempo. Detta görs på en låg belastning (ca 0,5-1) under max 30 sekunder. Kontrollera hur många RPM detta tempo är på displayen och notera det i protokollet. Be sedan individen att hålla det tempot under hela testet.
Anpassa därefter motståndet så att det blir en lämplig startbelastning. För kvinnor kan man ha som tumregel ca 50-75 W och män 100-125 W. Vad cykeln skall ställas in på beror på hur snabbt individen cyklar (RPM). RPM avläses i displayen på cykeln (Tabell 1). Motståndet kan dock behöva justeras beroende på hur individen ser ut, dvs små individer läggs i det lägre intervallet och stora i det övre.
TABELL 1 Välj startbelastning (KPN ca 1 för kvinnor och 1,5 för män) beroende på hastigheten (RPM) så att arbetet (WATT) ligger runt 50-75 W för kvinnor och 100-125 W för män.
KPn RPM WATT KPn RPM WATT
1 50 50 2,5 50 125
1 55 55 2,5 55 138
1 60 60 2,5 60 150
1 65 65 2,5 65 163
1 70 70 2,5 70 175
1 75 75 2,5 75 188
1,5 50 75 3 50 150
1,5 55 83 3 55 165
1,5 60 90 3 60 180
1,5 65 98 3 65 195
1,5 70 105 3 70 210
1,5 75 113 3 75 225
2 50 100 3,5 50 175
2 55 110 3,5 55 193
2 60 120 3,5 60 210
2 65 130 3,5 65 228
2 70 140 3,5 70 245
2 75 150 3,5 75 263
Nu påbörjas testet.
Individen skall hålla det tempo som vederbörande valde tidigare. Vid varje hel minut (dvs minut 1, 2, 3 etc) kontrolleras puls och Borg-skattning. Detta noteras i protokollet.
Målsättning är att individen skall skatta sin upplevda ansträngning enligt Borg-skalan på 12 (11-13) och helst en puls över 120. Vid första minuten så gör det inget om individen ligger en smula lågt (dvs under 10 eller så) utan avvakta till minut 2 innan några
justeringar görs. Varje justering som görs noteras i protokollet. Målsättningen är som sagt att individerna skall arbeta på en ansträngning som ligger kring 12 på Borg-skalan.
Om de skattar under så justeras motståndet så att det blir tyngre. Gör dock inte för stora förändringar vid varje justering (0,5 kp är nog lagom om det inte är superfel belastning).
Bättre att testet blir lite för hårt än för lätt. Efter sex minuter behöver nya kontroller endast göras ungefär var tredje minut. Så fortsätter cyklingen tills individen cyklat i 20 minuter och då noteras puls, Borg och slutbelastning i protokollet.
Avbryt därefter testet och låt individen skyndsamt sätta sig i stolen. Ta då ett blodtryck så snart det går, innan ni går vidare enligt provtagningsschemat.
Bilaga 4. Resultatprotokoll HERO
Studieindivid:...
Id nr:...
Födelseår:………...
o Man o Kvinna
Ordning på testerna:………
Testdatum:………
Sätt på studieindividen pulsband, Färg:………
Längd och vikt- Mät vid ett testtillfälle (innomhus)
Längd i cm BMI
Vikt i kg Kroppsfett %
Sitt ner och vila 8-10 minuter
1. Kapillärt Hb (>115 för kvinnor, >120 för män)
2. Blodtryck
Blodtrycket tas med 2-3 min. mellanrum. Innan trycket tas notera vilken arm som är bäst att placera venkatetern i, välj motsatt arm för blodtrycksmätning. Skiljer det mer än 5% mellan de två mätningarna (se ”blodtryck och felmarginal”), mät då en tredje gång.
Anmärkning (vä eller hö arm Värde:
Ev.anmärkning:
Ev. 3:e mätningen: ……….mm Hg Baselineprover
WBC diff Neu 109L/ %
Lym 109L/ %
Mon 109L/ %
Eos 109L/ %
Bas 109L/ % Baseline
etc.)
Mätning 1 Mätning 2
Systoliskt (mm Hg)
Diastoliskt (mm Hg)
Cykeltest
Puls bör ligga över 120
Borgskalan bör skattas till 12 (11-13)
Minut Puls Borgskalan KPn
(belastning)
RPM
(hastigheten) 1
2
3
4
5
6
Kontroll var 3:e minut för att hålla pulsen stabil och Borg på 11-13.
9
12
15
18
20
Blodprover
Övriga anmärkningar/
noterigar:………
………
………
………
WBC diff Neu 109L/ %
Lym 109L/ %
Mon 109L/ %
Eos 109L/ %
Bas 109L/ % T0
(direkt efter cyklingen)
T 10 (10 min efter cyklingen) T 20 (20 min efter cyklingen) T 30 (30 min efter cyklingen) T 60 (60 min efter cyklingen) T 120 (120 min efter cyklingen)
