Elina Svensson

(1)

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap

Elina Svensson

Förvaringslösning för våtrum

Storing solution for wet rooms

Datum/Termin: Vt 2009 Handledare: Lennart Wihk Examinator: Monica Jakobsson

Examensarbete

Innovations- och designingenjörsprogrammet

(2)

Sammanfattning

Förvaring för våtrum är ett examensarbete genomfört av Elina Svensson på Innovations- och designingenjörsprogrammet (Iod) vid Karlstads universitet (Kau) vårterminen 2009. Arbetet omfattar 22.5 hp.

Uppdraget utvecklades sedan studenten identifierat ett återkommande problem vid förvaring i badrummet; bristen och avsaknaden av hyllor och skåp. Målet med examensarbetet var därför att skapa en förvaringslösning för våtutrymmen, som är lätt att förändra efter behov och inte riskerar att bryta fuktspärren eller efterlämna hål i väggen.

Examensarbetet försökte i flera steg kartlägga och identifiera vad andra vill få ut av sitt badrum och se om det var fler som hade stött på detta problem. Detta gjordes med hjälp av enkäter, observationer och intervjuer. Det visade sig att problemet och behovet var svårare att identifiera än först trott.

Men genom en fördjupad research kom arbetet i kontakt med företaget Inwall i Katrineholm.

Inwall har utvecklat ett nytt och snabbare sätt att renovera badrum. Fyra förslag på förvarings- system som var anpassade för Inwall-metoden presenterades för företaget. Tanken är att placera förvaringssystemet i väggen redan vid nyrenovering. På så sätt behöver aldrig systemet flyttas. Lösningen ger ett stort utrymme för flexibilitet i val av inredning och vid ommöbleringar. Idéerna mottogs med stort intresse, och kommer att fortsätta utvecklas då examensarbetet är avslutat.

Eftersom Inwall vill titta vidare och arbeta mer med de tekniska lösningarna som föreslogs för dem, beskrivs inte de här då dessa ännu inte är fastställda och skyddade. De skisser som visas är principskisser på hur det skulle kunna se ut, det viktiga i rapporten har varit att belysa tanken om att skapa ett flexibelt förvaringssystem och processen till konceptförslag. Därför gjordes en modell till examensutställningen utefter samma princip som skisserna, att endast låta besökare få upp ögonen för hur praktiskt ett flexibelt badrum skulle vara.

(3)

Abstract

Storing for wet rooms is the final project of Elina Svensson for the Innovation and Design Engineer programme (Iod) at Karlstad university (Kau) the spring term 2009. The work covers 22.5 hp.

The task was developed when the student identified a reappearing problem by storing in the bathroom; the deficiency and the need of shelves and cabinets. The objective with the final project was to create a storing solution for wet rooms, which is easy to change after needs and does not risk to break the moisture barrier or to leave holes.

The final project tried in several stages to map and to identify what other wants of their bathroom and to see about if others had run into the same problem. This was done with an aid of questionnaires, observations and interviews. It showed itself that the problem and the need where more difficult to identify than first believed.

But through a intensive research came the work in contact with the company Inwall in Katrineholm, Inwall has developed a new and faster way to restore bathrooms. Four proposals on storing systems that was adapted for the Inwall method was presented for the company.

The conception was to place the storing system in the wall already at new renovating. In this way the system never needs to be removed. The solution gives a big scope for flexibility in choices of furnishings and at reshuffles. The ideas were received with big interests, and will continue to be developed when this work is completed.

Since Inwall wants to look furthermore and work more with the technical solutions that were suggested for them, are they not described here because they are not conclusive and protected yet. The sketches that have been shown is principle sketches on how it could look. The most important in the report has been to elucidate the thoughts about creating a flexible storing system. Therefore done one mock-up to the final project exhibition along same principle that the sketches, only to let visitors realise how practical a flexible bathroom would be.

(4)

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING

ABSTRACT

1. INLEDNING ... 5

1.1 BAKGRUND... 5

1.2 PROBLEMFORMULERING... 5

1.3 SYFTE... 6

1.4 MÅLSÄTTNING... 6

1.5 AVGRÄNSNING... 6

2. METOD... 7

2.1 PLANERING... 7

2.2 RESEARCH... 8

2.3 ANALYS... 8

2.4 IDÉGENERERING... 9

2.5 FÖRDJUPAD RESEARCH... 10

2.6 KONCEPTVAL... 10

2.7 KONCEPTUTVECKLING... 10

2.8 PRESENTATION... 11

3. RESULTAT... 12

3.1 PLANERING... 12

3.2 RESEARCH... 14

3.3 ANALYS... 19

3.4 IDÉGENERERING... 21

3.5 FÖRDJUPAD RESEARCH... 22

3.6 KONCEPTVAL... 23

3.7 KONCEPTUTVECKLING... 27

3.8 PRESENTATION... 30

4. DISKUSSION... 31

5. SLUTSATS... 32

TACK... 33

REFERENSLISTA ... 34

FIGURLISTA ... 35 BILAGOR

BILAGA 1 PROJEKTBESKRIVNING

BILAGA 2 WBS

BILAGA 3 PERT

BILAGA 4 RISKANALYS

BILAGA 5 ENKÄTER

BILAGA 6 INTERVJU – FÖRSÄKRINGSBOLAG

BILAGA 7 INTERVJU – JANNE STÖÖD

BILAGA 8 INTERVJU – EVA JOHANSSON, WENNSTAMS KAKEL KARLSTAD

BILAGA 9 INTERVJU – ANGELIKA ANDERSSON, KVIK KARLSTAD

BILAGA 10 INTERVJU – BO WESTMAN, KARLSTAD KAKEL

BILAGA 11 STUDIEBESÖK – CON-FORM, TÖCKSFORS

BILAGA 12 FUNKTIONSANALYS

BILAGA 13 BEHOVSANALYS

BILAGA 14 IDÉER FRÅN DE KREATIVA ÖVNINGARNA

BILAGA 15 MEJL FRÅN MIKAEL NORDH

BILAGA 16 STUDIEBESÖK – INWALL, KATRINEHOLM

BILAGA 17 KONCEPTVALSMATRIS

BILAGA 18 IMAGEBOARD

(5)

1. Inledning

Förvaring för våtrum är ett examensarbete utfört av Elina Svensson på Innovations- och designingenjörsprogrammet (Iod) vid Karlstads universitet (Kau) vårterminen 2009. Arbetet omfattar 22.5 hp. Handledare vid Kau var Lennart Wihk och examinator Monica Jakobsson.

Krear

Idéen till examensarbetet skapades av den innovativa duon, Krear. Krear består av Elina Svensson och Melinda From också student på Iod programmet. Tanken med Krear är att lösa problem på nya innovativa sätt med hjälp av kreativitet. Krear arbetar i två riktningar vilket visas i figur 1, dels med uppdrag från företag men även med egna idéer. Alla lösningar på idéer och uppdrag samlas sedan i Krears portfolio och blir ett redskap för att få fler uppdrag i framtiden. Idéen om att skapa en flexibel badrumsförvaring föddes av Krear men under arbetets gång kom projektet i kontakt med företaget Inwall, där slutligen en ny förvarings- lösning kan bli verklighet.

1.1 Bakgrund

I svenska bostäder fuktskadas det för närmare 5 miljarder kronor varje år. Av den summan står badrummet för 37%.¹ När ett hål har borrats i väggen i ett badrum har fuktspärren brutits och det ökar risken för fuktskador. Även om hålen fylls och tätas med silikon kan man i dagsläget inte helt återställa ett gammalt borrhål om man har för avsikt att möblera om.

1.2 Problemformulering

Arbetet kommer att söka efter förvaringslösningar för badrum där variationsmöjligheterna för förvaring är stora utan att risken finns att bryta fuktspärren och/eller efterlämna hål i väggen.

1 http://www.lansforsakringar.se/SiteCollectionDocuments/Sak/Skadeforebygg/Privat/VASKA2006.pdf (2009- 05-12)

Figur 1

Krear trädet

(6)

1.3 Syfte

Syftet med examensarbetet är att driva ett projekt efter den produktutvecklingsprocess som har studerats under utbildningen, samt att ta fram ett produktkoncept som motsvarar kraven på att minska fuktrisken och gör det lättare att anpassa förvaringen efter behov.

1.4 Målsättning

Målet med arbetet är att skapa en förvaringslösning som är lätt att förändra efter behov och inte riskerar att bryta fuktspärren eller efterlämna hål. Resultatet av arbetet kommer att bestå i den här skriftliga rapporten, principmodell i skala 1:5 till examensutställningen samt en muntlig redovisning.

1.5 Avgränsning

Förvaringslösningen kommer inte att ändra eller flytta på det nuvarande badrumsporslinets placering, dvs. handfat, toalettstol och/eller bad/dusch.

(7)

2. Metod

Under detta kapitel beskrivs vilken metod som användes i projektet.

2.1 Planering

En välgjord planering ger en bra grund att stå på och ett underlag för diskussion men även för att se vad en förändring skulle kunna innebära. Planen är inte definitiv, men är till för att kunna stämma av hur projektet går, så att allt blir färdigt innan deadline.²

2.1.1 Planeringsdokument Projektbeskrivning

Projektbeskrivning är ett dokument som beskriver uppgifterna som ingår i examensarbetet.

Projektbeskrivningen ska godkännas av uppdragsgivaren, handledaren och studenten. Detta för att alla ska vara överens om arbetets omfattning.³

WBS

Work breakdown structure eller arbetsnedbrytning kallas den systematiska nedbrytningen av projektet i mindre och mindre delar som är det traditionella sättet att angripa projekt på. Varje nedbrytning leder till ökad kunskap om det som ska genomföras. Syftet med nedbrytningen är att identifiera de funktionella aktiviteter som behövs för att utföra, skapa och leverera projektets delar. I en WBS saknas helt tidsrelationer.⁴

PERT

Program Evaluation and Review Technique eller nätplanering, vilken arbetar med två huvud- begrepp: aktiviteter och händelser. PERT-schemat beskriver ordningen för när arbets- uppgifterna bör utföras. PERT- schemat ger även en inblick i vilka uppgifter som kan utföras parallellt samt när nästa uppgift bör påbörjas.⁵

Gantt

Ett Gantt-schema eller en aktivitetsplan används för att visa hur de olika aktiviteterna hänger ihop. För varje aktivitet drar man ett streck som startar vid den tidpunkt som aktiviteten startar och slutar där den är tänkt att vara klar.⁶

2.1.2 Riskanalys

Alla projekt har risker, som om de inträffar, kommer att påverka hela projektet. Analysen är användbar då alla fallgropar tydligt visas och hur de på bästa sätt ska undvikas. Eventuella händelser skrivs upp, sedan sätts en sannolikhet på dessa i procent, de får därefter en konsekvenspoäng om 1-10. Sannolikheten och konsekvensen multipliceras och ett resultat för händelsen kommer fram. Då är det lätt att se vilka händelser som löper störst risk för att inträffa och hur de lättast kan tacklas.⁷

2 Eriksson & Lilliesköld 2005:23

3 Johannesson, Persson & Pettersson 2004:577

(8)

2.1.3 Förstudie

I förstudien arbetas problemformuleringen igenom och alla förutsättningar för projektet tas fram. Det är även viktigt att ha fått en inblick i problemet och kringliggande faktorer. Detta görs med fördel med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer.⁸

2.2 Research

Det är viktigt att få mycket kunskap om ämnet i fråga därför läggs det stor vikt vid att göra en så grundlig research som möjligt. Denna nytillkomna kunskap kommer att vara ett viktigt redskap under idégenereringen. Även under och efter idégenereringen kommer researchen att fortsätta då nya frågeställningar uppkommer.

2.2.1 Teori

Styrningen av researchen görs med stöd av PERT- schemat.

2.2.2. Intervjuer

Utöver den information som går att läsa sig till, fås mycket fakta genom att rådfråga både kunniga och experter inom olika område. Dessa har möjligheter att själva dela med sig av sina erfarenheter och funderingar på förändringar.⁹

2.2.3 Studiebesök

Till skillnad från en intervju får man på ett studiebesök en möjlighet att se allt med egna ögon och bilda sig egna uppfattningar om eventuella brister eller lösningar. Det ska inte finnas hinder för att besöka platser och företag som inte har något med det gällande uppdraget att göra. Det blir en inspirationskälla att se hur andra lösningar fungerar.

2.3 Analys

2.3.1 Funktionsanalys

Funktionsanalysen hjälper till att analysera behovet och hur man kan uppfylla det på bästa sätt. Genom att fråga vad produkten gör eller ger (funktionen) istället för vad den är (konstruktionen), öppnar då upp för friare tankar och det kan bli lättare hitta nya lösningar som fyller användarens behov. Funktionsanalysen är sedan ett hjälpmedel när konceptet ska väljas. Funktionerna delas in i huvudfunktion HF, delfunktion DF och stödfunktion SF.

Därefter bestäms om funktionen är ett krav eller önskemål, och funktionsgränserna sätts ut.¹⁰

2.3.2 Behovsanalys

En behovsanalys identifierar vilka behov som finns i olika målgrupper. Dessa identifieras med hjälp av observationer och intervjuer.

10 http://www.nutek.se/sb/d/585/a/1715 (2009-05-12)

(9)

2.4 Idégenerering

För att kunna generera nya idéer måste sannolikheten för att slumpmässiga kombinationer ska inträffa öka. Detta händer om den yrkesmässiga mångfalden ökar eller om ett samarbete mellan människor av olika bakgrund, inställningar och kulturer samarbetar. Men det är även möjligt att ta fram en process när den behövs, genom att avsiktligt föra in slumpen i tankemönstret. För att göra detta finns det ett flertal strukturerade metoder att följa.¹¹

Målet med metoderna är att sträva efter flera mångsidiga och innovativa idéer, som sedan går att klassificera och bearbeta.

Förutsättningarna är bland annat:

Ingen kritik av andras idéer är tillåten under idégenereringen.

Deltagarna bör tänka ”utanför lådan”.

Deltagarna bör inte vara rädda för att yttra ”knasiga” idéer.¹²

2.4.1 Kreativitets övningar Katalogmetoden

En mycket vanlig metod som passar både för grupp- och individuellt problemlösande.

Antingen söks det systematiskt efter hur andra har lyckats lösa ett liknande problem, eller så kan inspiration och idéer sökas mer ostrukturerat i olika tidskrifter eller magasin.¹³

Vänd dig om (turn around)

En kreativitetsteknik som skapades under 80-talet av en amerikansk kreativitetskonsult M Michalko. Han skapade tekniken efter att ha gjort noteringen att väldigt många framgångsrika innovationer egentligen var ett resultat av att någon framgångsrikt hade lyckats identifiera en mängd antaganden som alla hade tagit för givna, som vi också kallar för dolda antaganden.

Vänd dig om är en mycket effektiv metod att identifiera dessa dolda antaganden.¹⁴ Konstatera först givna antaganden: I busskuren väntar man på bussen Vänd sedan på detta antagande: I busskuren väntar man inte på bussen

Nyttja det omvända antagandet för att generera idéer: I busskuren finns en minigolfbana, I busskuren står man när det regnar, I busskuren säljs det godis, osv.

Random input

1968 utvecklades en teknik för kreativt tänkande av Edward de Bono. Tekniken kom att heta random input eller slumpordsteknik. De Bono förklarar tekniken som att ta bort fokus från det verkliga problemet genom att ta ett slumpmässigt ord och istället lägga fokus på detta. Det är viktigt att det just är ett slumpmässigt ord, som inte har valts av någon speciell anledning.

Detta ord kopplas sedan ihop med frågeställningen, detta skapar en ny utgångspunkt för problemet och som deltagare blir man tvingad att tänka långt ifrån de logiska banor man är van vid.¹⁵

11 Johansson 2004:96

14 Johansson 2004:65

15 De Bono 1994:173

(10)

Brainsketching

Kring en given frågeställning får deltagarna en stund på sig att rita sina idéer och tankar på pappersark, därefter skickas dessa papper vidare och tills alla gruppmedlemmar har ritat sina idéer och tankar på varje papper. Detta leder till att alla idéer hela tiden utvecklas och att var och en i lugn och ro fått säga sitt.¹⁶

2.5 Fördjupad research

Idéerna från de kreativa övningarna utvärderas och olika koncept kan tas fram. Här brukar även nya idéer ta form som är en kombination av tidigare idéer. Dessa kräver i sin tur en del researcharbete om det är saker som inte har tänkts på tidigare.

2.6 Konceptval

Då ett flertal koncep tagits fram presenteras dessa för en grupp som hjälper till med utvärdering. Utvärderingen kan ske genom att göra en kriterieviktmatris. Denna går ut på att varje funktion viktas, alltså får poäng efter hur viktig den anses vara i förhållande till övriga funktioner. Därefter ställs alla koncepten upp och får poäng utefter hur väl de uppfyller funktionen. När alla poäng är satta och summerade tas ett eller en kombination av vinnande koncept vidare för utveckling.¹⁷

2.7 Konceptutveckling

Efter att en eller flera idéer har valts ut och blivit godkända av uppdragsgivare och handledare, är det viktigt att finjustera och arbeta med visualiseringen för att tydliggöra hur de olika lösningarna är tänkta i projektet.

2.7.1 Beräkningar

För att styrka resonemanget bör det utföras beräkningar. Detta är också bra för att bevisa att iden håller i verkligheten och är möjlig att konstruera.

2.7.2 Imageboard

Imageboard görs för att alla inblandade i projektet ska få samma känsla av vad som vill förmedlas. Känslan kan handla om färger, former och/eller inspiration.

2.7.3 Modell

En modell är en fysisk skiss, som används för att få en bättre uppfattning om produktens form.

16 http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=330025 (2009-05-21)

(11)

2.8 Presentation Rapport

När en rapport ska skrivas är det viktigt att tänka på för vem rapporten skrivs, läsaren ska lätt kunna hitta den röda tråden utan att behöva lägga till eller gissa sig fram. Även läsare med grunda kunskaper ska förstå vad som menas.¹⁸

Muntlig presentation

En dålig metod att använda sig av vid presentationer är: logisk-historia modellen, den bygger på att lyssnaren verkligen hör på, dessvärre har människan begränsad förmåga att lyssna.

Logisk-historia modellen tål inte heller spontana frågor från publiken, det hindrar föredrags- hållaren från att komma till skott. Därför ska löpsedelsteknik användas. Starta med samman- fattningen; helhetsperspektivet. Använd därefter den återstående tiden till att fördjupa, för- tydliga och ge fler detaljer.¹⁹

18 Hemlin 1999:220

19 Hemlin 1999: 20-24

(12)

3. Resultat

Här presenteras resultatet av den process projektet genomgått under skapandet av idéer och koncept kring problemformuleringen.

3.1 Planering

Projektet startade med att en grundläggande planering gjordes, denna har sedan varit till grund för hela processen.

3.1.1 Planeringsdokument Projektbeskrivning

Då det saknas uppdragsgivare i form av ytterligare en person, är projektbeskrivningen ett dokument mellan handledaren och studenten i detta fall. Då problemställningen länge var svårdefinierad, var det bra att ha ett levande dokument att gå tillbaka till flera gånger tillsammans med handledaren. Se bilaga 1

WBS

Alla tänkta delar för projektet skrevs ner på lappar och lades ut för att få en överblick på vad projektet innehöll och ungefär i vilken ordning de olika händelserna skulle ske. Se bilaga 2 PERT

Då alla aktiviteter och händelser hade identifierats skulle arbetets omfattning på var och en av dessa beräknas. Därefter lades alla i ordning och den ungefärliga tiden för projektet kunde räknas ut. Projektet beräknades att ta 523 h av den totalt utsatta tiden på 760 h. Halvvägs in i projektet stod det klart att planen inte fungerade och gjordes då om. Det var researchen och idéutvecklingen som drog ut på tiden. Den nya tiden beräknades till 582 h, tiden hade kortats ner för modellbygge och monter och mer tid hade lagts på research och konceptutveckling. Se bilaga 3

(13)

Gantt

För att få en överblick på hur länge de olika aktiviteterna pågick och hur de löpte i förhållande till varandra gjordes ett gantt- schema. Se figur 2 Ur schemat utläses att flera olika händelser löper parallellt strax innan och efter delredovisningen vecka 12. Därefter avlöser händelserna varandra veckovis.

Vecka Att

göra

4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Planering

Enkäter

Research

Studiebesök/

intervjuer Observationer Idégenerering Idéutveck.

(skisser, reseach)

Konceptval Konceptutv.

Modell/monter

Rapport

3.1.2 Riskanalys

Att en sjukdom skulle inträffa var den största risken, detta går inte att göra så mycket åt än att jobba igen vid tillfrisknande och kanske snabba på vissa moment. Efter sjukdom kom risken att inte få något ekonomiskt stöd och att planeringen spricker. Se bilaga 4

3.1.3 Förstudie Enkäter

För att få en uppfattning om hur andras badrumssituation ser ut gjordes en enkätundersökning.

Se bilaga 5 Den var tänkt som ett underlag för att sedan kunna tillgodose ett behov. Från resultatet av enkäten kunde man urskilja en viss procentuell skillnad på att förvaring i badrum faktiskt var ett problem. Några påpekade också att det var brist på utrymme och svårt att både möblera och städa. Det visade sig att spridningen på behovet var stort och det gick inte att urskilja ett konkret problem.

Figur 2

Gantt-schema

(14)

Figur 4

IkeasStolmenserie

Observationer

Ett flertal observationer gjordes, dels på kakel- och badrumsfirmor men även besök i hemmiljöer och offentliga miljöer för att se om det någonstans fanns en lösning av intresse. Även byggfirmor har kontaktats för att få råd från kunniga inom området. Från dessa observationer kunde det konstateras att det ser i stort sett likadant ut överallt. Men det kunde inte heller här urskiljas ett konkret behov även då det i visningarna på flera kakelfirmor visas kakel med gamla borrhål. Se figur 3 Dessa hål rekommenderas att sätta silikon i för att dölja och skydda mot fukt, sedan verkar problemet vara ur världen.

3.2 Research

3.2.1 Teori Historik

Medvetenheten om hygienens betydelse för hälsan, ökade i mitten av 1800-talet. Kallbadhus och efter hand också varmbadhus anlades i de större städerna i Sverige. Runt sekelskiftet började det installeras badrum i hus men det var inte förrän på 1930-talet som lägenheter i hyreshus utrustades med badrum. Badrummen placerades från början i källaren, men runt 1950 började man ta upp badrummen till bostadsplanet och upptäckte då också nya material istället för det traditionella kaklet, som glasmosaik och plastlaminatskivor. Under 1970 talet blev intresset större för badrummets utformning och inredningen utvecklades.²⁰

Förvaring

Det kändes viktigt att veta vad som finns på marknaden och för att inte bli låst till just badrum var all typ av förvaring av intresse. Det finns redan en hel del smarta förvaringslösningar där det inte behöver borras i väggen, och det är kanske just en kombination av de redan exist- erande lösningarna som krävs. Tankar om att utnyttja golvet och taket återkom ständigt, exempelvis genom en teleskopfunktion, en sådan hitta- des i Ikeas Stolmenserie. Se figur 4

Ett vanligt förekommande system är butiks- inredning. Se figur 5 De bygger alla i stort sett på samma princip och klarar stor belastning. De är väldigt flexibla och finns i alla möjliga utföra- nden.

20 http://stockholms.lans.museum/byggnadsvard/byggvillor.cfm?in_idnr=216 (2009-05-21)

Figur 3

Visning där gamla borrhål finns kvar

(15)

Förutom dessa system har en uppsjö av olika smarta förvaringslösningar hittats. Exempelvis en komplett badrumsmöbel enligt figur 6, eller en panelvägg med små hål för flyttbar och flexibel inredning, som i figur 7.

Trender

Svenskar är i regel ganska fega med färger, det har lett till att det länge varit och är trendigast att ha en vit bas i badrummet, det vill säga på väggar, handfat, badkar och toalettstol. Finns det möjlighet vill alla i stort sett ha ett helkaklat badrum, klinkers på golvet och kakel på väggarna. Inredningen såsom kommoder, hyllor och krokar ska alla gå i raka stilrena linjer, med högblanka ytor i svart och vitt. De träslag som är mest populära är ek eller valnöt. All inredning ska i största möjliga mån hänga på väggen, vilket ger en känsla av rymd och det blir mer lättstädat. Sammanfattningsvis efterfrågas ett hemma-spa i stället för det traditionella badrummet. Se bilaga 5, 8 -10

Figur 5

Exempel på butiksinredning

Figur 6

Badrumsmöbel, med kommod, handfat och spegelskåp i ett.

Figur 7

Panelvägg med små hål för flyttbar och flexibel inredning. Dansk design från 1960 talet.

(16)

Material

Till inredningen i våtrum används oftast massivträ eller fuktsäker MDF (Medium Density Fibreboard). En MDF-skiva är en träfiberskiva tillverkad av sönderdelat trä. De flesta träslag kan användas. Den tillverkas i en torr process med syntetiskt bindemedel.

Massivträ lämpar sig för konstruktioner som utsätts för stort slitage och möbler/inredningsdetaljer som kan slipas ner flera gånger. Massivträ rör på sig på grund av ändringar i temperatur och fukt, därför måste det förbehandlas ordentligt.²¹

Ofta i badrumsbranschen benämns material som ek, valnöt, björk, lönn medan det i verkligheten är ett ytskikt av konstgjort material som t ex folie eller melamin med ett ”fotograferat”

trämönster. Se figur 8 Möbler i konstgjorda material är väsen- tligt billigare än äkta träfanér och massivt trä.²²

På golv och väggar är det allra vanligast att använda våtrumsmatta eller kakel. Våtrumsmattan är en plasttapet som klarar fukt, dock skiljer sig fuktbeständigheten mellan olika mattor. De finns inga stora skillnader mellan de olika materialvalen i kvalitet, men våtrumsmattan finns i lite fler färger och mönster och är något billigare än kakel. Det behöver inte heller sättas upp någon speciell fuktspärr under mattan.²³

Det brukar sägas att bränd lera, det vill säga keramik, är av människan världens äldsta tillverkade byggmaterial. Vid arkeologiska utgrävningar utgör skärvor av keramik många gånger de första tecknen på mänsklig civilisation för tusentals år sedan. Mycket har hänt med den brända leran sedan dess.²⁴ Kakel har många fördelar, det är slittåligt, lättskött och återvinningsbart. Dock släpper det igenom mycket fukt i fogarna så det ställer stora krav på tätskiktet. En sak att tänka på är att det tar 2 minuter för duschvatten att fylla fog och fäst- massa i en kakelvägg, och det tar 6 månader för fogen att torka ut.²⁵

Regelverk

BBR (boverkets byggregler) är den nationella myndighet som tillhandahåller regler för hur byggnationen ska utföras, dock är dessa regler relativt nya och svårtolkade, så för att det ska bli lättare att tillämpa dem finns det olika branschorganisationer som hjälper till med råd och anvisningar. BKR (byggkeramikrådet) är branschorganisationen för kakel, klinker och platt- sättning. Vilkas regler de stora försäkringsbolagen går efter. Se bilaga 6

21 Dahlgren, Wistrand & Wiström 1996:158

22 http://www.bjorbobadrum.se/loaders/oo.php?objid=1373 (2009-05-12)

23http://homepoint.se/index.php?option=com_content&task=view&id=859(2009-05-21)

24 http://www.kakelkunskap.se/vadarkakel.aspx?Avd=2&Id=27(2009-05-21)

25 http://www.lansforsakringar.se/SiteCollectionDocuments/Sak/Skadeforebygg/Privat/VASKA2006.pdf (2009- 05-12)

Figur 8

Inredning från Björbo badrumskatalog

(17)

3.2.2 Intervjuer

Janne Stööd- den kommersiella muskeln är stark

Uppfinnaren Janne Stööd har själv ett flertal uppfinningar patenterade och är ständigt ute efter att lösa nya problem. Han säger bland annat att varje gång han tar i ett dörrhandtag försöker han komma på en ny lösning för just ett dörrhandtag. Något alla borde ha med sig för att hålla igång kreativiteten. Han gav projektet värdefulla saker att tänka på när nya idéer föds. Bland annat, finns det en marknad för produkten i fråga? Han gav också en inblick i hur samhället ser ut och vad som styr; pengar! Se bilaga 7

Eva Johansson –Wennstamskakel Karlstad

Wennstamskakel är en komplett badrumsbutik med det senaste inom kakel och klinkers, badrumsmöbler, badkar m.m. Wennstamskakel erbjuder hjälp under hela byggnationen, med allt från plattsättare till elektriker.²⁶

Eva var till stor hjälp för att reda ut hur trenderna ser ut, och vad folk i en kakelbutik frågar efter. Eva har också stor kunskap om hur trenderna har skiftat och hon tror att snart kommer vi att våga ta in mer färg i våra badrum.

Det ovanligaste kunderna har börjat fråga efter är svart badrumsporslin, det finns ingen tillverkning av detta i Sverige men det går att beställa från utlandet. Se bilaga 8

Angelika Andersson – Kvik Karlstad

Kvik är en del av den svenska koncernen Ballingslöv AB. Ballingslöv är ett av de ledande namnen inom kök och badrum i Skandinavien och Storbritannien.²⁷

Angelika visar stilrena badrumsmöbler i valnöt och teak. Se figur 9 Teak är ett populärt träslag men det är ett moraliskt ställningstagande att köpa, då teak kommer från regnskogen. Det har dessutom blivit vanligare att sätta in lådor i kommoderna i stället för att ha de traditionella luckorna. Det är lättare att förvara och organisera i lådor säger hon. Angelika tror inte att färgerna kommer att slå så stort, däremot kommer alla att vilja ha ett eget spa, ett rum för avkoppling. Se bilaga 9

Bo Westman - Karlstad kakel

Karlstad kakel har funnits i Karlstad sedan 1919, här finns det en gedigen kunskap om allt inom badrum och våtutrymme.²⁸ Bo Westman berättade bland annat att vid nyrenoveringar görs badrummen helkaklade i 9 av 10 fall. Han säger att det är en speciell känsla med kakelplattor som man inte kommer åt i andra material. Men nu förtiden är det också möjligt att kakla i alla sorters hus, vilket inte var möjligt förr då man fick ta hänsyn till att gamla trähus rör sig relativt mycket. Han berättade även att det ofta är missvisande att titta i trendmagasin som visar upp badrum. I dessa magasin har det inte tagits hänsyn till lutningen i golvet som det är krav på att ha, och därför har de i många fall klinkers som skulle vara omöjliga att ha i ett badrum med korrekt lutning. Se bilaga 10

26 http://www.wennstamskakel.se/Default.aspx (2009-05-13)

27 http://www.kvik.com/se-SE/badrum/products/ (2009-05-13)

28 http://www.karlstadkakel.se/ (2009-05-13)

Figur 9

Interiör från Kvik Karlstad

(18)

3.2.3 Studiebesök Con-Form i Töcksfors

Namnet Con-Form kommer från concrete formwork som betyder formning med betong. Con-Form i Töcksfors erbjuder kompletta prefabricerade badrum som gjuts i stålform. De är de enda i Sverige som använder sig av denna metod som är flexibel, snabb och erbjuder kunden stor flexibilitet. Badrums-modulen levereras komplett med inredning och utrustning för att kopplas in i byggnaden och kunna användas direkt.²⁹ Det tar 8 dagar för en modul att gå hela vägen från gjutning av golv, tak och väggar till färdigt badrum, berättar Anna Hansson produktionschef på Con-Form i Töcksfors. Hon berättar också att de tillverkar ca 6 stycken moduler om dagen. Se figur 10 Det är mest hyreshus och hotell som använder sig av prefabricerade badrum, men det har även förekommit att privat- personer frågat efter en modul. Kraven och önskemålen på utformning kan i stort sett vara obegränsade. Se bilaga 11

29 http://www.con-form.se/ (2009-05-21)

Figur 10

Ett badrum blir till

(19)

3.3 Analys

3.3.1 Funktionsanalys

För att veta vilken idé som var den bästa behövde de olika funktionerna för det tänkta produktkonceptet bestämmas. Detta gjordes genom en funktionsanalys. 12 funktioner listades, och huvudfunktionen blev att erbjuda förvaring. Se bilaga 12

3.3.2 Behovsanalys

Det kändes viktigt att analysera för vem förvarings- lösningen gjordes. Fem olika grupper togs fram och deras behov identifierades genom intervjuer och research. Se bilaga 13 Gemensamt för behovsgrupperna var att de inte själva kan påverka sitt boende utan får anpassa sig efter rådande omständigheter. De är också alla i behov av anpassningsbar förvaring, eftersom ingen livssituation är beständig. Då behovsanalysen var genomförd kunde dock ännu inget konkret behov urskiljas, det var fortfarande fråga om ett anpassningsbart förvaringssystem som inte inkräktade på väggarna i allt för stor utsträckning.

Småbarnsfamiljen i hyresrätt

Familjen (se figur 11) är beroende av att ha många saker på en liten yta och helst så lättillgängligt som möjligt, barnen växer snabbt och familjen får nya behov. Då man alltid får stå för onormalt slitage själv i lägenheter, begränsar detta möjligheten att sätta upp så många hyllor som kanske hade behövts.

Studenten i studentlägenhet

Studenten (se figur 12) har begränsat med plats på den övriga bostadsytan och vill helst få plats med allt och lite till i badrummet. Det är oftast förbjudet att göra hål i väggarna i en studentlägenhet vilket då begränsar väggförvaringen.

Figur 12

Studenten

Figur 11

Småbarnsfamiljen

(20)

Den gamle på ålderdomshemmet

På ålderdomshemmet (se figur 13) krävs en flexibel förvaring som kan anpassas efter de olika vård- tagarnas behov. Allting ska helst kunna nås från en armlängds avstånd, men inte ta för mycket plats då all yta krävs för att få plats med rullstol och andra hjälpmedel.

Släkten i fjällstugan,

I fjällstugan (se figur 14) kommer det ständigt nya gäster och nya gruppsammansättningar. Det gemensamma för dem är att alla behöver en plats att förvara sina toalettsaker och torka sina handdukar. Det behövs ett system som kan anpassas efter hur många gäster som bor där.

Hotellgästen

Hotellgästen (se figur 15) har också ett krav att kunna ställa ifrån sig sina toalettsaker. På samma sätt ska detta regleras utifrån hur många gäster som bor i rummet och hur länge.

Figur 13

Den gamle

Figur 15

Hotellgästen

Figur 14

Släkten i fjällstugan

(21)

3.4 Idégenerering

Idégenereringen utfördes i grupp vid tre olika tillfällen med tre olika sammansättningar av gruppmedlemmar. Frågeställningen var för alla tre tillfällena: Skapa väggförvaring utan att borra hål i väggen. Med hjälp av olika kreativa metoder vinklades frågeställningen flera gånger med en mängd idéer som resultat. Se bilaga 14

Förutom idégenereringen i grupp utfördes individuella övningar där frågeställningen vinklades ytterligare.

3.4.1 Kreativitetsövningar Associations övning

Varje grupp fick tre saker med sig inför idégenereringen.

Det var en sak som skulle förvaras i badrummet och två saker som skulle ge inspiration, saker som inte hade någon tydlig koppling till badrum. Därefter fick de olika grupperna sitta tillsammans i ca 10 minuter och komma på lösningar och idéer.

Idéer som kom fram från denna övning var bland annat:

Väggstolpar (se figur 16) som är lodräta stolpar som kilas fast mellan golv och tak, dessa är spårade och i spåren kan olika hyllor, skåp och förvaringsanordningar hängas, allt utan hål i väggen.

Andra idéer var att använda sig av sugproppsfunktioner, magnetism eller nya limprodukter. Påståendet om att det skulle vara fult att ha borrhål i kaklet vändes till att det kanske gick att göra hålen fina, eller till och med utnyttja hålen. Hålmöstrade kakelplattor eller mönster som gömmer hålet i kaklet. Även utrymmet mellan kakelplattorna diskuterades, hur detta skulle kunna användas bättre, exempelvis att sätta skenor mellan kakelplattorna som sen skulle kunna användas för att fästa förvarings- möbler och krokar.

Random Input

Slumpvis valda ord klipptes ut från en tidning. Därefter drogs ett ord, detta ord var automation. Gruppen fick fritt associera till detta ord och sedan valdes en persons ord ut vilket blev autopilot. Från detta ord kom idéer som Legoväggen (se figur 17) vilken är som den låter, en legobyggplatta i botten som sedan hyllor, skåp och krokar kan tryckas fast på precis som vid legobygge. Från denna idé föddes också idén om att göra en knappvägg, där krokar kunde tryckas ut efter behov.

Figur 16

Väggstolpar

Figur 17

Legovägg

(22)

Vänd dig om

Ett antal påståenden för vad som är sant för badrum skrevs upp på en lista, därefter vändes dessa påstående och nya sanningar kom fram. Idéer som föddes var i många fall helt orealistiska och galna, men det var roligt att låta tankarna flyta fritt. Handduksförvaringen var det ständigt återkommande vid denna övning.

Kardborrevägg var en idé som kom fram, då väggen skulle vara gjord av ett kard- borrematerial som handdukar kan fästas på. Det fanns också idéer på att låta en luftström gå mellan golv och tak längs väggen där handdukar kunde fladdra fritt. Diskussionerna gick också kring möjligheterna att tillverka ett ”mjukt” badrum, motsatsen till dagens badrum, där allt är kantigt och hårt.

Brain sketching

Gruppen ritade fritt efter problemställningen under tre minuter. En avgränsning hade gjorts, det skulle gå att utföra i befintliga badrum, alltså inte vid nybyggnation. En idé var att använda taket där en modul fästes som sedan användes till grund för övriga moduler. Idén kallades kort och gott, Takmoduler. Se figur 18 En annan lösning var att använda den befintliga toaletten och handfatet för att bygga ut armar som ett träd, där krokar och hyllor kunde fästas.

Katalogmetoden

Då en mängd idéer hade kommit fram under idégene- reringen var det dags att titta lite närmare på vissa av dem genom att göra en individuell övning. Idéerna jämfördes med befintliga lösningar. Bland annat var det idén med att använda utrymmet mellan kakelplattorna som var intressant. Så föddes idén om att ha butiksinredning (se figur 19) mellan kakelplattorna, vilket skulle ge ett otroligt flexibelt förvaringssystem.

3.5 Fördjupad research

Det var ändå en idé från idégenereringen som kändes som den hade mer att ge. En tanke om att bygga rum i rummet, och på så sätt ha ett system av utbytbara väggar. Idén ledde till ytterligare research och företaget Inwall hittades mer eller mindre av en slump.

3.5.1 Inwall

Inwall levererar prefabricerade badrum och utför även hela renoveringar på ett nytt sätt. Se figur 20 I badrummet som ska renoveras plockas all inredning bort och väggarna tvättas, därefter sätts metallreglar upp och på dem nya väggar.

Systemet blir en ventilerad konstruktion där luftspalter skapas under golv och bakom väggar. Detta ger en

Figur 20

En kontainer kommer lastad, med badrum

Figur 18

Takmoduler

Figur 19

Butiksinredning

(23)

kontinuerlig ventilation och en god säkerhet mot mögelbildning. Inwall-metoden ger en kortare arbetstid vid stambyte, 10 arbetsdagar mot normalt 25. Inwall utbildar även multi- hantverkare som gör allt jobb, så att arbetet inte ska vara beroende av flera yrkesgrupper. Vid renovering kan kunden välja att få badrummet traditionellt kaklat, eller klätt med Fibo- Trespo skivor.

Fibo-Trespo

Fibo-Trespo är en våtrumsskiva som är 60 *240 cm och 10,2 mm tjocka. De är uppbyggda av en 7-skikts björkplywood som kärna, framsidan är av högtryckslaminat och baksidan utav spärrlaminat. Se bilaga 15

Skivorna sätts fuktsäkert med hjälp av Aqualock.

Se figur 21 Badrummen levereras enligt kundens önskemål där valmöjligheterna bland färger och mönster är riktigt stora. Det går att beställa både som privatperson och till stora ombyggnationer i hyreshus.³⁰

3.5.2 Studiebesök i Katrineholm

Ett studiebesök gjordes på Inwalls kontor och utställningslokal i Katrineholm. Se figur 22 Kjell Lundström visade runt och berättade att det finns ett behov av att renovera 70 000 lägenheter varje år de närmsta 15 åren. Det har blivit så många eftersom det har slarvats otroligt mycket, fastighetsägarna har egentligen skyldighet att renovera vart 15:e år. Men ett stambyte tar lång tid och många drar sig för att göra det. Dessutom måste man be hyresgästen lämna lägenheten, något som inte behövs med Inwall-metoden. Med hjälp av Inwall-metoden kan 456 lägenheter renoveras på 8 månader.

Inwall-metoden är på frammarsch i Sverige, och med Läns- försäkringar och Miljonprogrammet i ryggen kommer detta att bli riktigt stort spår Kjell. Se bilaga 16

3.6 Konceptval

Precis som vid besöket i Töcksfors hade en ny metod kommit i bruk i Katrineholm, men det var fortfarande den traditionella vägen vid väggupphängning av inredning som gällde.

Däremot sågs här en öppning för idéer, och tillsammans med handledarna började nya tankar ta form. Tankarna gick kring att göra en förvaringslösning anpassad efter Inwall-metoden.

Tanken var att placera förvaringssystemet i väggen redan vid nyrenovering. På så sätt behöver aldrig systemet flyttas. Lösningen skulle ge ett stort utrymme för flexibilitet i val av inredning och vid ommöbleringar. Kjell hade visat ett stort intresse för nytänkande, men för att inte vara beroende av Inwall utarbetades även några koncept som stod utanför denna metod. Koncepten togs fram med hjälp av behovsanalysen.

30 www.inwall.nu (2009-05-21)

Figur 22

Exempel på Inwalls visning med Fibo-Trespo skivor på

väggarna

Figur 21

Med hjälp av Aqualock kan skivorna sättas fuktsäkert.

(24)

3.6.1 Koncept för Invall-metoden Koncept 1

Koncept 2

Vågräta spår i väggen. Se figur 23 och 24

Lodräta spår i väggen, skivor kan sättas som rumsavskiljare, hyllorna sätts upp mellan dessa skivor. Se figur 25 och 26

Figur 23 Figur 24

(25)

Koncept 3

Koncept 4

Koncept tre, bygger precis som koncept 2 på lodräta spår (se figur 27 och 28) fast med en annan typ av stoppfunktion i spåret.

Koncept fyra även kallad magnetvägg, hål fräses ut på baksidan av skivorna, där sedan magneter placeras. Se figur 29 och 30 Även hela skivor kan kläs i stål, och på så vis göra hela väggen magnetisk. På framsidan kan sedan hyllor, skåp och krokar fästas med hjälp av magnetism. Ett koncept som kanske blir bäst som ett komplement till någon av ovanstående koncept.

(26)

3.6.2 Övriga koncept Koncept 5

Koncept 6

Koncept 7

Koncept 7

Samma spårfunktion som i tidigare koncept, men här inkaklad eller satt i en våtrumstapet. Se figur 31 och 32

Idé från idégenereringen Takmoduler, (se figur 33 och 34) som fortfarande kändes aktuell och rolig. Tanken är att utnyttja taket, och på så sätt skapa förvaring.

Även koncept sju kommer från idégenereringen.

Väggstolpar. Se figur 35 En enkel lösning som skulle kunna användas i alla befintliga badrum.

Figur 35

(27)

3.6.3 Val

När det var dags för konceptval bjöds handledarna och ytterligare tre personer in för att hjälpa till att välja och diskutera de olika lösningarna. De olika koncepten presenterades och med hjälp av funktionsanalysen togs de sex viktigaste funktionerna fram.

Funktionerna var: undvika borrhål, möjliggöra förvaring, underlätta städning, medge ommöblering och klara belastning. Eftersom möjliggöra förvaring är huvudfunktion, viktades också denna högst, med tre poäng. Undvika borrhål och medge ommöblering fick två poäng vardera.

Alla koncept fick poäng på en skala 1-5 där 5 var bäst. Se figur 36

Slutligen visade det sig att koncept tre var en vinnare med knapp marginal. Se bilaga 17

De fyra koncepten anpassade för Inwall-metoden presenterades sedan för Kjell Lundström, kontaktperson på Inwall. Han var väldigt positiv till att arbetet hade fortsatt i deras riktning och var nyfiken på koncepten. Då valet stod emellan att gå vidare med en lösning för Inwall eller en egen lösning, var svaret från Kjell avgörande.

3.7 Konceptutveckling

Beslutet togs att arbeta vidare med Inwall och lägga de övriga idéerna åt sidan. Kjell Lundström gav ett uppmuntrande svar och skulle träffa leverantören av våtrumsskivorna för att diskutera vilka av koncepten som var möjliga. Då detta inte var något som kunde påverkas var det dags att arbeta med visualiseringen, för att visa på utställningen vad projektet resulterade i men också för att se att projektet stämmer med Inwalls tankar om färg och form.

3.7.1 Beräkningar

Figur 36

Konceptvalsmatris

För att få ungefärlig uppfattning om hur mycket belastning ett väggskåp ger, gjordes beräkningar på ett standardskåp. Se figur 37

Följande skåpsmått användes:

Bredd: 60cm Djup: 14cm Höjd: 96cm Vikt: 16kg Teckenförklaring:

F1: Belastningspunkten F2: Momentpunkten L1: 7cm

L2: 96cm

Mg: 16*9,81 = 156.96 N Figur 37

Beräkning på väggskåp

(28)

Beräkning:

F2: MgL1 – L2F1 = 0 F1= 11.445 N

F1 delas sedan upp efter antalet infästningspunkter i väggen. En fästpunkt i de bägge övre hörnen skulle ge en belastning på 5.72 N vardera.

3.7.2 Imageboard

För att få fram uttrycket i badrumsinredningen som skulle passa med Inwalls väggskivor gjordes en imageboard. Imageboarden gjordes med hänsyn till trender, behov och önskemål som kommit fram under researchen. Se bilaga 18

3.7.3 Modell

Skisserna från konceptvalet användes för att visa Jörgen och Lars, verkstadslärare på Karlstads universitet, hur utformningen av modellen var tänkt. För att visa på förvaringslösningens mångsidighet visas fyra badrum i en modell, enligt figur 38.

Eftersom tanken är att besökare på utställningen ska kunna möblera om de olika badrummen efter tycke och smak under en hel dag, måste modellen vara hållbar. Beslutet togs att göra stommen i massonitskivor klädda med stål (se figur 39), detta gör att inredningen kan fästas med magneter och på så sätt bli flexibel.

Skala

Modellen gjordes i skala 1:5, då detta är en vanligt före- kommande modellstorlek.

Modellen blev 48cm hög och 72cm bred.

Bygget

Bygget pågick i ca en vecka, all inredning gjordes i

”fuskträ” och/eller tätpackad frigolit, och målades sedan i akrylfärger. Enstaka detaljer gjordes i bockat stålrör, såsom handdukshängare som även punkt- svetsades. Utöver dessa material användes spegelglas

och ståltråd. Se figur 40 Därefter sattes magneter på baksidan på alla delar så de lätt kunde fästas på väggarna. Väggarna kläddes i mönstrad och färgad plast, och försökte efterlikna Inwalls verkliga badrum.

Figur 38

Modellens utformning

Figur 39

Masonitskivorna kläddes i stål

Figur 40

Modellbygge

(29)

Den färdiga modellen

Modellen inreddes utefter behovsgrupperna. Se figur 41-44

Figur 42

Hotellet

Figur 44

Småbarnsfamiljen

Figur 41

Studentlägenheten

Figur 43

Fjällstugan

(30)

3.8 Presentation

Presentationen av projektet delades upp i denna rapport, en muntlig presentation och exjobbsutställning.

Muntlig presentation

Redovisningen hölls för klassen, handledarna och övriga inbjudna gäster i hus Vänern på Karlstads universitet. I den muntliga presentationen av projektet tydliggjordes för åhörarna hur svårt det hade varit att hitta rätt i arbetet. Men också vikten av att inte ge upp.

Utställning

Utställningen hölls även den i hus Vänern på Karlstads universitet. Till utställningen gjordes vepor som föreställde de olika behovsgrupperna och modellen visades upp. Se figur 45-47

Figur 45

Monter på utställningen

Figur 46

Utställningen Figur 47

Utställningen

(31)

4. Diskussion

Resultatet av examensarbetet visade sig till slut att överträffa förväntningarna. Turerna kring frågeställningen och den utdragna researchen drog ut mycket på tiden och det var svårt att hitta rätt. Men med mycket hjälp från handledarna och ett mycket flexibelt arbetssätt föll tillslut alla pusselbitar på plats.

De stora fördelarna med att ha arbetat själv är känslan av att ha drivit och skapat ett eget projekt, med alla kunskaper det innebär. Den negativa aspekten är att ha saknat ett bollplank, detta har dock andra halvan av Krear, och familj stått till tjänst med. Metoden som har följts har varit enkel och strukturerad med stora variationsmöjligheter. Exempelvis fick PERT- schemat göras om totalt för att få tiden att gå ihop. PERT-schemat var också det schema som var till störst hjälp och låg ständigt framme för att se var projektet låg.

Vid enkätundersökningen hoppades jag att få en mindre spridning på svaren, vilket hade underlättat. Men i och med att spridningen var så stor och att undersökningen gjordes så pass tidigt i projektet insåg jag tidigt att det skulle bli svårt att konkretisera problemet.

Även behovsanalysen blev ett exempel på hur brett behovet faktiskt var, inte heller här gjordes några konkreta kopplingar. Det var först när jag hittade företaget Inwall som allt började falla på plats. Jag lyckades vända på uppdraget och erbjöd ett företag en idé, anpassad för dem.

Illustrationerna tog ganska lång tid i anspråk, men det har alltid varit ett stort intresse att rita och teckna och det kändes extra kul att faktiskt få användning av den kunskap som finns. Att få göra egna illustrationer har gett hela projektet en personlighet som jag är väldigt nöjd med.

Konceptidéerna visar inte på några tekniska lösningar, eftersom det inte finns några än. Ett flertal idéer har diskuterats och det är inte heller bestämt vilken av idéerna som väger tyngst.

Det hinder som arbetet tampades med var att identifiera ett konkret problem. Det var nära att jag tvivlade på att jag inte tänkt rätt vid ett flertal tillfälle, men gav aldrig upp. Troligtvis har ett dolt antagande identifierats, vilket är ett problem eller behov som ingen ser förrän det är löst.

Med en stark vilja att lösa problemet gav till slut utdelning. Inwall som själva är i startblocket, kan ha stor hjälp av idéer som ingen har tänkt på tidigare, vilket kan ge dem ett försprång.

Alla idéer och tankar har tagits väl emot av företaget och därför tvekade jag aldrig heller att ge dem mina idéer utan säkerhet. Jag behövde en aktör på marknaden som kunde göra verklighet av mina idéer. När sedan själva systemet är bestämt kan Inwall plocka fram ett eget sortiment av möbler och inredning och på så sätt nå stora kundfördelar.

Förhoppningen ligger i att få vara med i det fortsatta arbetet med förvaringslösningen tillsammans med Inwall. Krear kommer att kunna arbeta vidare själv med övriga idéer som kom fram under arbetet, och förvaringslösning för våtrum har blivit det första projektet i företagets portfolio.

(32)

5. Slutsats

Målet med examensarbetet var att skapa en förvaringslösning som är lätt att förändra efter behov och inte riskerar att bryta fuktspärren eller efterlämna hål. Allt detta lyckades projektet med i och med att förvaringssystemet sätts i väggen redan vid nyrenovering, och behöver på så sätt aldrig själv flyttas.

Projektet resulterade i ett flertal idéskisser som Inwall har tagit för vidare bedömning. Därtill gjordes en modell i stålkonstruktion med magnetisk inredning för att visa på flexibiliteten i förvaringslösningen. Modellen är endast för visning och har inget med förvaringslösningens verkliga utformning att göra.

Inwall ser i nuläget en stor potential för lösningen och beslut om vidare arbete kommer att tas efter examensarbetets slut.

(33)

Tack

Jag vill tacka alla som på något sätt varit delaktiga i mitt arbete. Speciellt tack riktar jag till Melinda From som varit väl insatt i mitt arbete under hela processen. Ett stort tack till min sambo som ställt upp på diverse diskussioner och idégenereringar i tid och otid. Jag tackar även mina föräldrar som båda har gett konkreta råd men även varit bollplank vid olika diskussioner.

Förutom mina nära och kära, tackar jag alla som tog sig tid att svara på min enkät.

Mina handledare som hjälpt mig att vrida och vända på alla problem.

Ett stort tack till alla som ställt upp på intervjuer och studiebesök.

Ett speciellt tack till Kjell Lundström på Inwall.

Sist men inte minst tackar jag mina klasskompisar som ställt upp på idégenereringar och varit till stor hjälp vid modellbyggandet! Vid modellbyggandet tackar jag även Panduro Hobby i Karlstad för all hjälp, men också verkstadslärarna på Karlstads universitet.

(34)

Referenslista

Litteratur:

Eriksson, M, Lilliesköld, J. Handbok för mindre projekt Liber AB, Stockholm 2004 Johansson, F, Medici Effekten BookHouse Publishing AB, Stockholm 2005

Johannesson, H, Persson, J-G., Pettersson, D, Produktutveckling Liber AB, Stockholm 2004 De Bono, E, Verklig kreativitet Brain Books AB, Malmö 1994

Dahlgren, T, Wistrand S, Wiström, M Nordiska träd och träslag Arkitektur förlag AB, Borås 1996

Hemlin, B Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga… MediaPrint AB, Uddevalla 1999

Elektroniska källor:

http://www.lansforsakringar.se/SiteCollectionDocuments/Sak/Skadeforebygg/Privat/VASKA 2006.pdf (2009-05-12)

http://www.nutek.se/sb/d/585/a/1715 (2009-05-12)

http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=330025 (2009-05-21)

http://stockholms.lans.museum/byggnadsvard/byggvillor.cfm?in_idnr=216 (2009-05-21) http://www.bjorbobadrum.se/loaders/oo.php?objid=1373 (2009-05-12)

http://homepoint.se/index.php?option=com_content&task=view&id=859 (2009-05-21) http://www.kakelkunskap.se/vadarkakel.aspx?Avd=2&Id=27 (2009-05-21)

http://www.wennstamskakel.se/Default.aspx (2009-05-13) http://www.kvik.com/se-SE/badrum/products/ (2009-05-13) http://www.karlstadkakel.se/ (2009-05-13)

http://www.con-form.se/ (2009-05-21) www.inwall.nu (2009-05-21)

(35)

Figurlista

1. Krear trädet, illustration Melinda From 2009 2. Författarens illustration 2009

3. Visning där gamla borrhål finns kvar, författarens foto 2009

4. Ikeas Stolmenserie, http://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/S59849543 (2009-05- 12)

5. Butiksinredning från Hestra,

http://www.hestra.se/templates/ImageListing.aspx?id=121 (2009-05-12)

6. Badrumsmöbel, författarens foto 2009 7. Dansk design, foto Ingmari Svensson 2009 8. Inredning från Björbo badrumskatalog,

http://www.bjorbobadrum.se/loaders/oo.php?objid=1373 (2009-05-12)

9. Interiör från Kvik Karlstad, författarens foto 2009 10. Ett badrum blir till, författarens foto 2009

11-19. Författarens illustrationer 2009

20. Kontainer med badrum, författarens foto 2009

21. Aqualock, http://se.huntonit.no/dt_article.aspx?m=2412 (2009-05-21) 22. Exempel från Inwallsvisning, författarens foto 2009

23-35. Författarens illustrationer 2009

36. Konceptvalsmatris, författarens foto 2009 37. Författarens illustration 2009

38. Författarens illustration 2009

39-40. Modellbygge, författarens foto 2009

41-44. Den färdiga modellen, författarens foto 2009 45-47. Bilder från utställningen, foto Carolina Rapp 2009

(36)

Bilagor

(37)

Projektbeskrivning Bilaga 1.1

Inledning

Som avslutande moment på innovation och designingenjörsprogrammet (IoD) på Karlstads universitet, skriver studenterna sitt examensarbete. Detta arbete kommer att göras av mig själv, för det planerade företaget, Krear. Krear skapas av mig och Melinda From, också student på IoD. Arbetet omfattar 22.5 hp, handledare vid Kau är Monica Jakobsson och examinator Lennart Wihk.

Bakgrund

Tanken att det finns mycket att göra för inredningen i ett våtutrymme föddes redan under förra året i kursen designverktyg för Lennart Wihk. Jag sökte efter ett sätt att få inredningen på upphäng utan att göra hål i väggen. Då kom idén fram att göra modulbyggda väggar, där förvaringen var i väggen. Detta är en idé som jag tror på och vill arbeta vidare med. Jag vet inte i nuläget hur långt jag kan komma med den idén, men jag har mängder av infallsvinklar som jag vill ta itu med. Material, trender, miljö och vad jag själv tycker ska bli mest spännande: vad vill folk egentligen ha ut av sitt badrum?

Syfte

De senaste trenderna inom badrum är att ha all inredning vägghängd. Förutom att det ser snyggt ut och ger oss en känsla av utrymme, minskar risken för vattenskador på golvet och det blir mer lättstädat.

Är det en gång borrat i en vägg i ett våtutrymme, har den dels fått ett fult hål som är svårt att dölja men den är också utsatt för en stor risk för fuktskador, något som kan ge dyra konsekvenser.

Problemställning

Arbetet kommer att söka efter en förvaringslösning för badrum där variationsmöjligheterna för förvaring är stora utan att risken finns att bryta fuktspärren och/eller efterlämna fula hål i väggen.

Målsättning

Målet är att skapa en ny typ av förvaringslösning. Som är lätt att förändra efter behov, och även är lätt att placera vart man vill. Denna lösning ska sedan kunna appliceras i fler rum i hemmet, där det är svårt att ändra om ofta.

Avgränsning

Allting tar mycket längre tid när man arbetar själv, och därför tror jag det är viktigt att jag redan nu avgränsar mig en del. Jag ska försöka att inte gå för långt ifrån en kaklad vägg, och hålla mig till förvaringslösningar och material. Jag har även en ekonomisk nackdel då jag inte har något företag som kan sponsra, men jag ska ta kontakt med drivhuset, Inova och Almi, för att se vilka möjligheter det finns för ett ekonomiskt stöd.

(38)

WBS

Bilaga 2.1

(39)

PERT 1 Bilaga 3.1

V4

V6 PLANERING KLAR

V12 RESERACH KLAR DELREDOVISNING

V 15 KONCEPT KLART

V 17 PÅBÖRJA MODELLBYGGE

V21 MODELL, MONTER OCH RAPPORT KLAR

TOT 760 H

UTSATT TID 523 H

RESERVTID 237H

WBS

1H ^PERT^2H ^GANTT^1H ^BREIF^1H

PROJEKT START 2H

KRAV SPEC.

2H

FÖRVARING

3H MILJÖ TÄNK

2H ^{SLIT OCH}^SLÄNG

2H

MATERIAL 3H

OBSERVERA

50H ^STUDEIBES^ÖK

2H

INTERVJUER 2H

KREATIVITE TSMETODE R 4H

KONCEPTG ENERERING 4H

IDÉUTVECK LING 10H

KRYSSCHE MA 3H

RISK ANALYS 1H

ENKÄTER 1H

FÖRETAG 3H

TRENDER

3H ^EXISTERAN^DE

LÖSNINGAR 2H

STANDARDE R VVS 2H

URVALSMET ODER 4H

CAD / VISUALISERING

5H ^SKISSER30H

MODELL BYGGE 150H

KREAR 5H

MONTER 30H

RAPPORT 150H

SAMMANST ÄLL ENKÄTER 3H

OPPONERIN G 5H

UTSTÄLLNIN G 30H

MATERIAL BEST 2H