Falkenberg i framtiden
Hur kan Falkenberg vara en framgångsrik
företagarkommun 2020?
Sammanfattning
De trender i omvärlden som tydligast påverkar Falkenbergs förutsättningar att vara en attraktiv företagarkommun 2020 är den ökande urbaniseringen, våra boendepreferenser, den ökande individualismen, vår önskan av upplevelser, den snabba teknikutvecklingen, behovet av kunskap, omstruktureringen i närings- livet, vår ökade rörlighet (vi pendlar allt mer till arbetsplatsen och vi byter arbete oftare), globaliseringen och den ökande konkurrensen.
Falkenbergs starkaste tillgångar är läget (mitt emellan två stora arbetsmarknads- regioner), havet med stranden och kombinationen av hav och naturen i inlandet, tillgång till god infrastruktur och kommunikationer, positiv tillväxt, ett differentie- rat näringsliv, Gekås och handeln i Ullared, stolthet och närhet.
Falkenbergs tydligaste svagheter är läget (mitt emellan två stora arbetsmarknads- regioner), relativt låg utbildningsnivå, låg andel forskningsföretag (s k kunskaps- företag) och tjänsteföretag, svag innerstadshandel, svag utveckling i det kustnära området norr om Falkenberg och att flera företag inte vill växa.
Falkenbergs vision skulle kunna vara ”ett levande och dynamiskt Falkenberg”.
Några av strategierna för att nå visionen är att skapa attraktiva boendemiljöer, att bygga samman innerstaden med havet, att få fler Falkenbergsungdomar att studera vidare på högskole-/universitetsnivå, att vitalisera innerstaden, att skapa ett innovativt företagsklimat, att samarbeta både inom och utanför Regionen, att arbeta med ett varumärkesbyggande ur etablerings-, inflyttnings- och besöks- synpunkt och att ytterligare förbättra infrastrukturen, kommunikationerna och den kommunala servicen.
Den tydligaste strategin – den s k huvudstrategin - är att skapa attraktiva boende- miljöer. Den möter trenderna mycket bra, den bidrar i hög grad till att visionshörn- stenarna uppnås och utnyttjar Falkenbergs främsta tillgångar på ett avgörande sätt. Att bygga bostäder och binda samman innerstaden med havet kan sägas vara centralt för Falkenbergs utveckling.
Bakgrund
Samhället genomgår snabba ekonomiska, tekniska och sociala förändringar som ställer stora krav på Kommunen och på näringslivet i kommunen. Mot den bak- grunden måste vi diskutera framtiden; analysera riskerna och möjligheterna, Vilka krav kommer framtiden att ställa på Falkenbergs kommun? Vad innebär framtiden för Kommunens sätt att arbeta med näringslivsfrågor? Hur kan vi på bästa sätt förbereda oss för en framtid med stora förändringar?
Som ansvarigt för att driva frågor kring Falkenbergs näringsliv och utveckling har Falkenbergs Näringsliv AB till uppgift att, tillsammans med andra i kommunen, i viss mån förutse utvecklingen och tillvarata möjligheten att i tid genomföra om- ställningar, nya arbetssätt och eventuella organisatoriska förändringar till följd av utvecklingen. Det krävs att Kommunen aktivt möter förändringarna och påverkar skeendet.
Därför inledde Falkenbergs Näringsliv AB under sommaren och hösten 2011 ett arbete med att ta fram en omvärldsanalys och en framtidsstrategi - med fokus på näringslivet - för Falkenbergs kommun. Syftet var att ta fram en strategi för hur Falkenberg kan vara en framgångsrik företagarkommun 2020.
I arbetet har sammanlagt 50 företagare, kommunala tjänstemän och politiker del- tagit. Arbetet har bedrivits enligt den s k TAIDA-modellen och med handledning av Kairos Future.
Falkenbergs Näringsliv anser att ett arbete, med omvärldsanalysen och framtids- strategin som grund och med platsen Falkenberg som varumärke ur inflyttnings-, etablerings- och besökssypunkt bör genomföras.
Nedan följer en beskrivning av resultatet av arbetet.
Trender
Följande trender som tydligast påverkar Falkenbergs förutsättningar att vara en framgångsrik företagarkommun 2020 har identifierats:
Kortfattad trendbeskrivning
Globalisering – människor, produkter, tjänster och kapital rör sig mer över lands- gränser. Vi reser mer, utbildar oss och arbetar i andra länder. Vi blir alltmer inter- nationella.
Upplevelser – människors efterfrågar mer upplevelser både i vardagen och när vi reser. I takt med att vi blir alltmer kunniga vill vi se och uppleva alltmer.
Boende – boendet blir viktigare för oss. Bostaden är inte längre enbart en plats där vi äter och sover utan en plats för vila och umgänge med familj och vänner. Vi väljer inte bostadsort efter arbete utan istället efter hur vi vill leva och bo.
Konkurrens – konkurrensen driver på globaliseringen och är också en följd av globaliseringen. Konkurrens mellan företag och konkurrens mellan oss människor ökar.
Individen – individens önskemål är i fokus. Vi vill själva välja hur vi vill leva våra liv och det är viktigt för oss att vi har möjlighet att utvecklas genom livet och att vi har tid för fritid.
Teknikutvecklingen – tekniken utvecklas ständigt, snabbare, blir alltmer tillgänglig och påverkar våra liv alltmer.
Kunskap – människor blir mer kunniga, kunskap sprids och samtidigt blir kunskap allt viktigare för oss både som individer och som företag. Kunskap är ett viktigt konkurrensmedel.
Tid – tiden blir viktigare och viktigare för oss. Vi har bråttom att hinna med det vi ska, det blir mer bråttom att producera och leverera i tid och ju fortare vi kan få saker desto fortare vill vi att det ska gå.
Hälsa – intresset för och kunskapen om god hälsa ökar.
Arbeta flexibelt – behovet av och önskan om flexiblare arbetstider ökar.
Miljö – intresset för och kunskap om miljöfrågor ökar.
Informationsspridning – informationen ökar och sprids allt snabbare.
Social media – användningen av social media ökar.
Rörlighet – vi pendlar mer och det blir vanligare att vi oftare byter arbetsgivare och karriär.
Mat – intresset för och kunskapen om mat ökar.
Mikroföretag – nya typer av företag växer fram; de är små och arbetar tillsam- mans med andra företag i nätverk. Det sker en omstrukturering i näringslivet.
Nya tjänster - nya typer av tjänster växer fram.
CSR – alltfler företag arbetar med corporate social responsibility.
Segregation – segregationen ökar i Sverige.
Urbanisering – inflyttningen till storstäderna ökar.
Demografiska förändringar – antalet äldre människor ökar och vi lever allt längre.
Sammanfattande bild av trenderna
En sammanfattande bild av vart trenderna pekar ger följande bild av framtiden:
Människan står i centrum. Arbetets betydelse minskar, värdet av fritid, familj och vänner stiger. Vi värdesätter den mänskliga aspekten på tillvaron. Att ge männis- kan bästa förutsättningar att utvecklas och livet som helhet är centralt. Vi väljer själva livsstil och här har boendet stor betydelse. Olika behov kräver olika lösning- ar. Vi är mer öppna för oliktänkande och olika behov. Vi vill öka våra möjligheter i livet, vi vill utvecklas, få kunskaper och upplevelser på vårt eget sätt. Emotioner styr våra val och vårt sätt att leva. Utveckling, attraktivitet, innovationer och snabbhet blir viktigt för oss som individer, för företagen och för kommuner, regioner eller länder. Samtidigt bidrar segregationen till att vi väljer att bo med jämlika. Vi samlas i grupper med liktänkande.
Världen krymper. Vi reser, utbildar oss och arbetar i andra länder. Vi får intryck och idéer från andra länder, vi äter mat från andra länder, bär kläder från andra länder och njuter av kultur från andra länder. Skillnader suddas ut. Det betyder att det blir viktigt att få in världen i det lokala samhället för att människor ska vilja bo där.
I synnerhet för att attrahera unga människor
Varor och tjänster rör sig fritt över gränser. Fler företag förlägger tillverkningen där det är billigast att producera, produktutvecklingen där kunskapen finns och där det är nära goda kommunikationer. Konkurrensen hårdnar och det är vik- tigt för företag att ha förmågan att sticka ut och visa på det man är allra bäst på.
Konsumenterna blir alltmer välutbildade, kvalitetsmedvetna och ifrågasättande varför kvalitet och marknadsföring blir viktigare och viktigare. Kunskap, innova- tioner, forskning blir alltmer avgörande för företagen och utgör en större del av företagens kostnader. Produktionen effektiveras och det blir nödvändigt att hitta effektivare och billigare produktionssätt. Enskilda företag, s k Mikroföretag, kom- mer att arbeta i system med flera andra företag – på så vis kan de specialisera sig men ändå dra fördel av storskalighet och mindre kostnader. Alltfler sysselsätts inom tjänstesektorn med service och kunskap som konkurrensmedel. Kunskaps- intensiteten ökar i företagen. Företagen blir alltmer specialiserade och abstrakta,
de har ofta mer gemensamt med ett företag i ett annat land än med det lokala näringslivet.
En stor del av vår ekonomi kommer från produktion av upplevelser än varor och tjänster. Alltfler människor vill ha upplevelser. Äventyr, andlighet, känslor, dröm- mar och upplevelser blir kanske viktigare än materiella tillgångar. Det mänskliga bemötandet – och mötet – blir allt viktigare. Ett gott och öppet bemötande och möten där människor kan utbyta idéer och tankar skapar förutsättning för utveck- ling.
Tiden blir viktigare i konkurrensen. Världen blir mer snabbrörlig och det är avgö- rande att vara först – att ha ett försprång i både tanke och handling. Framgångs- rika företag och kommuner blir de som kan bygga stabila verksamheter som har förmåga att snabbt ställa om och tänka nytt när det krävs. Därför gäller det att hålla koll på omvärlden.
Ju vidare perspektiv desto bättre konkurrenter och desto bättre måste man själv bli. Lyckas man bli en attraktiv boendeort kan man locka till sig personer som till- för ny kunskap och nya idéer och som driver på utvecklingen.
Konsekvenser – hot och möjligheter
Utifrån trenderna i omvärlden kan följande exempel på hot identifieras:
Den demografiska utvecklingen bidrar till att Falkenberg får en allt åldrande befolkning vilken kräver stora insatser och kostnader för Kommunen.
Falkenberg ligger mittemellan två stora arbetsmarknader; Göteborg och Malmö.
Det framhålls ofta som en styrka men det kan även vara en svaghet eftersom Falkenberg– trots allt – ligger längst ifrån Göteborg och Malmö inom regionen.
Det betyder att det skulle kunna bli så att expansionen sker i närområdena till dessa städer och innebära stagnation eller t o m utflyttning från Falkenberg. Det skulle kunna leda till arbetskraftsbrist och Falkenberg skulle riskera att bli en
”sovstad”. Näringslivet i Falkenberg skulle stagnera och möjligheter till förnyelse och utveckling skulle försvåras.
Kan Falkenberg inte erbjuda fina boendemiljöer kan det leda till att fler väljer att bo på annan ort men istället pendlar till Falkenberg.
Den ökande segregationen kan leda till utanförskap, ökad kriminalitet, och minskad trygghet för de boende i Falkenberg vilket i sin tur kan leda till att färre vill bosätta sig eller etablera sina företag i Falkenberg.
Den ökande globaliseringen och konkurrensen bidrar till nya marknader och tuffare villkor för företagen. Det kan även bidra till uppköp av företag i Falkenberg som idag ägs av personer boende på orten. Utländskt ägande eller bolag vars ägare inte bor på orten kan innebära en osäkerhet avseende bolagets långsiktiga satsningar i Falkenberg.
Krav på företagens kunnande – kunskap är ett medel till utveckling – leder till konkurrens om arbetskraften. Eftersom Falkenberg har få forsknings- och s k kunskapsintensiva företag och relativt sett låg utbildning bland kommunens invånare kan det leda till brist på arbetskraft med relevant kunskap.
Eftersom vi oftare byter arbete och kanske till och med karriär måste vi ha ett starkt näringsliv med tillgång till många olika arbetsplatser och arbetsgivare att välja mellan liksom även tillgång till utbildning på olika nivåer. Ett begränsat näringsliv leder till att man väljer att bo på annan ort med större arbetsmarknad.
Ny teknik leder till att produktionen i företagen effektivisera och att mänsklig arbetskraft ersätts med maskiner vilket kan leda till arbetslöshet och behov av annan typ av arbetskraft. Behovet av utbildning för omställning av personal ökar.
Å andra sidan kan utvecklingen av ny teknik, det ökade intresset för och kunska- pen om vår miljö och ökningen av nya tjänster skapa nya lösningar och produkter, nya företag och marknader som kan förstärka Falkenbergs näringsliv. För detta krävs kunskap, gott entreprenörskap och ett innovativt företagsklimat. Ju fler företag vi har i Falkenberg desto större marknad för nya företag med företagsnära tjänster att etablera sig på.
Vårt ökade intresse för mat – i synnerhet närproducerade livsmedel – kan utgöra en god grund och marknad för småskaliga matproducenter. De gröna näringarna kan få en skjuts i tillväxten.
Om Falkenberg lyckas ta tillvara de styrkor som kännetecknar kommunen och skapar attraktiva boendemiljöer torde en globalisering, våra boendepreferenser, vårt intresse för hälsa, upplevelser och det goda livet göra att fler väljer att bo i Falkenberg. Falkenberg tillförs därmed ny kunskap och nya företag med nya tjänster och produkter och ett ökat samarbete och handel med andra länder. Fler boende i Falkenberg gör att köpkraften ökar och leder till ökad handel, fler butiker, restauranger och caféer – en livligare och attraktivare stadskärna. Ett ökande invånarantal skapar även förutsättningar för en god kommunal service.
Tillgångar – styrkor och svagheter
Falkenbergs främsta tillgångar och mest kritiska svagheter har inventerats och värderats enligt nedan:
Tillgångar:
• Läget (mitt emellan två stora arbetsmarknadsregioner)
• Havet, stranden och kombinationen av havet och naturen i inlandet
• Kommunikationer
• Infrastruktur
• Positiv tillväxt
• Differentierat näringsliv (små och stora företag i många olika branscher)
• Gekås och stark handel i Ullared
• Stolthet
• Närhet
Företag i Falkenberg inom följande branscher bedöms ha utvecklingspotential:
• Underhållning, kultur (kreativa näringar)
• Besöksnäring
• Livsmedel (närproducerat, småskaligt, kvalité)
• Förnyelsebar energi
• Hälsa
• Logistik
Svagheter:
• Läget (mitt emellan två stora arbetsmarknadsregioner)
• Relativt låg utbildningsnivå i Falkenberg
• Låg andel forskningsbaserade företag eller sk kunskapsintensiva företag
• Låg andel tjänsteföretag
• Svag innerstadshandel
• Flera företag vill inte växa
• Dåliga kommunikationer öst-västlig riktning
• Gamla, slitna industrilokaler utmed Ätran. Utrymme finns för fler gäst- hamnar.
• Det kustnära området norr om Falkenberg har en svag utveckling.
Vision
Följande visionshörnstenar sammanfattar det som framkommit som önskemål om vad Falkenberg ska kännetecknas av i framtiden:
• Kvalitativt boende
• Dynamiskt
• Liv och rörelse
• Restauranger, caféer
• Nöjen, kultur
• Charm, välkomnande, glädje
• Starkt näringsliv
• Upplevelser, aktiviteter
• Idrott, hälsa
En vision skulle kunna sammanfattas som ”ett levande och dynamiskt Falkenberg – staden vid vattnet”. Fina boendemiljöer, restauranger och caféer skulle utgöra en del av det.
Strategigenerering och prioritering
Nedan följer några av de strategiförslag som framkommit vid strategi- genereringen:
• Skapa attraktiva boendemiljöer
• Bygg samman innerstaden med havet
• Få fler Falkenbergsungdomar att studera vidare på högskole-/universitets
• nivåFörbättra infrastrukturen och kommunikationerna
• Förbättra den kommunala servicen
• Bygg varumärket Falkenberg ur etablerings-, inflyttar- och besökssynpunkt
• Samarbeta med andra aktörer såväl inom som utom Regionen
• Öka innovationsklimatet för att få fler och växande företag genom att - skapa nya kreativa miljöer
- utveckla nya innovativa områden - utveckla stödstrukturen för innovation.
Vid en värdering av strategierna gentemot trender, visionshörnstenar och styrkor har det visat sig att den mest framgångsrika strategin är att skapa attraktiva oendemiljöer.
Scenarier
Konsekvenserna av att skapa attraktiva boendemiljöer skulle bl a kunna leda till:
Stark befolkningsutveckling Nya typer av företag Mer och ny kunskap Fler företag
God infrastruktur
God balans på arbetsmarknaden Ökad köpkraft
Stark stadskärna Ökade skatteintäkter
Ökad dynamik, liv och rörelse Fler butiker, restauranger och caféer Större kulturutbud
Fler aktiviteter Mer kreativitet
Konsekvenserna av att inte skapa attraktiva boendemiljöer skulle bl a kunna leda till:
Svag befolkningsutveckling Äldre befolkning
Arbetskraftsbrist Lägre skatteintäkter
Företag flyttar från Falkenberg Företag stagnerar
Brist på ny kunskap Stagnerande stadskärna Satsningar uteblir Ingen förnyelse Sjunkande huspriser
Handlingsplan i relation till mål och strategi
Falkenbergs Näringsliv AB anser att Falkenbergs kommun nu måste arbeta vidare med en handlingsplan som står i god relation till mål och strategi för att åstad- komma en attraktiv kommun för såväl medborgare, inflyttare, etablerare och besökare.
Catharina Rydberg Lilja Falkenbergs Näringsliv AB
