Patienters upplevelser av dagkirurgisk operation
- En litteraturstudie
Patient´s experiences of day surgery operation - A literature review
Charlotta Cedervall och Sofie Hoskins
Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap
Ämne/Utbildningsprogram: Operationssjuksköterskeprogrammet, 60 hp Nivå/Högskolepoäng: Examensarbete avancerad nivå, 15hp
Handledare: Johan Söderquist Examinerande lärare: Birgitta Bisholt Datum: 2015-05-28
SAMMANFATTNING
Titel: Patienters upplevelser av dagkirurgisk operation Patients experiences of the day surgery operation - En litteraturstudie
Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Författare: Charlotta Cedervall och Sofie Hoskins
Handledare: Johan Söderquist
Examinerande lärare: Birgitta Bisholt
Examinator: Lillemor Lindwall
Sidor: 33
Datum för examination: 2015-05-28
Svenska nyckelord: dagkirurgi, patientupplevelser, perioperativ vård, information
Av alla operationer som görs i Sverige utförs nästan 70 procent som dagkirurgiska operationer.
Målet är att dagkirurgin ska vara effektiv med hög vårdkvalitet. Antalet dagkirurgiska operationer har ökat på grund av att utvecklingen har gått framåt såväl tekniskt som medicinskt. För patienten innebär det minskad risk för infektioner, snabbare återhämtning och kan därmed återgå till sin vardag snabbare. Tidigare studier visar att patienterna som fått god information i samband med den dagkirurgiska operationen i regel varit nöjda. Det visar sig dock att patienter bland annat upplever oro på grund av det ökade egenvårdsansvaret som operationen medför.
Syftet: Syftet var att undersöka patienters upplevelser i samband med en dagkirurgisk operation.
Metod: I den systematiska litteraturstudien analyserades data med hjälp av en med konventionell innehållsanalys.
Resultatet: I resultatet framkom fyra kategorier: Den snabba och effektiva kirurgin ur patienternas synvinkel, Patienternas upplevelser av information, Dagkirurgi- en källa till oro, Patienternas stöd.
Konklusion: Vårdpersonalen har ett ansvar att bemöta den dagkirurgiska patientens individuella behov under hela den dagkirurgiska processen. Det kan med fördel göras med hjälp av den perioperativa dialogen. Individanpassad information samt postoperativ uppföljning är också av stor vikt.
ABSTRACT
Title: Patient´s experiences of the day surgery operation - A literature review
Faculty: Health, Science and Technology Course: Degree project - nursing, 15 ECTS
Authors: Charlotta Cedervall and Sofie Hoskins
Supervisor: Johan Söderquist
Examiner: Brigitta Bisholt
Examiner: Lillemor Lindwall
Pages: 33
Date for the examination: 2015-05-28
Key words: outpatient surgery, patient experience, perioperative care, information
Of all the operations performed in Sweden almost 70 percent are carried out as outpatient surgery. The goal of outpatient surgery is to be effective and provide high quality care. The number of outpatient surgeries has increased due to development and has progressed both technically and medically. For the patient, this means reduced risk of infections, faster recovery and thus can return to their everyday lives faster. Previous studies show that patients who received good information in connection with outpatient surgery have in generally been satisfied. However, there are studies showing that patients among other things experiencing anxiety because of the increased self-caring responsibilities that the surgery entails.
Aim: The aim of this study was to examine patients' experiences during a day surgery operation.
Method: The method used was a systematic literature with conventional content analysis.
Result: The result showed four categories which were patient's view of the outpatient care, patients’ experiences of information, outpatient surgery- a source of concern, patients' support.
Conclusion: The conclusion shows that health professionals have a responsibility to respond to the patient's individual needs throughout the outpatient surgery process. It may advantageously be made using the perioperative dialogue. Individualized information and postoperative follow-up is also of importance.
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ... 5
Den perioperativa vårdprocessen ... 5
Preoperativ fas ... 6
Intraoperativ fas ... 6
Postoperativ fas ... 7
Dagkirurgi och egenvård ... 7
Patientens syn på dagkirurgi ... 7
Problemformulering ... 9
Syfte ... 9
METOD ... 11
Design ... 11
Frågeställningar ... 11
Val av litteratur ... 11
Granskning av artiklar ... 14
Analys ... 14
Forskningsetiska överväganden ... 14
RESULTAT ... 16
Patientens syn på den dagkirurgiska vården ... 16
Patienternas upplevelser av information ... 17
Dagkirurgi- en källa till oro... 18
Patienternas stöd ... 19
DISKUSSION ... 21
Resultatdiskussion ... 21
Metoddiskussion ... 24
KONKLUSION ... 26
REFERENSER ... 27
Bilagor
Bilaga 1. Artikelmatris
Bilaga 2. Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvantitativ metod
Samt Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvalitativ metod
5 INTRODUKTION
Enligt Socialstyrelsen (2003) definieras dagkirurgi som dagsjukvård där den kirurgiska åtgärden normalt kräver att patienten får anestesi och en period av postoperativ övervakning. Målet med den dagkirurgiska enheten är att den ska var effektiv med hög vårdkvalitet (Bergström et al, 2000). Enligt Socialstyrelsen (2013) utfördes cirka 2,5 miljon operationer i Sverige under 2013 varav 70 % var dagkirurgiska ingrepp. Från 2005 till 2013 har dagkirurgiska operationer ökat med närmare 1 miljon. Enligt Toftgard (2009) beror ökningen på att utvecklingen har gått framåt både tekniskt och medicinskt.Utvecklingen inom anestesin har medfört en förbättring av såväl generell, lokal och regional anestesi samt läkemedel för postoperativ smärta och illamående (Kruzik, 2009). Många operationer utförs idag med hjälp av laparoskopisk teknik och laser och operationstiderna har förkortats på grund av att hemostas-, dissekering-, och förslutningstekniker blivit bättre (Costa, 2001; Hodge, 2000).
Den perioperativa vårdprocessen
Perioperativ kommer från prefixen peri och operari, där peri betyder närmast eller runt omkring och operari innebär att uträtta, utföra en handling eller åtgärd. Begreppet perioperativ vård kommer från USA och grundades på 1970-talet. I Sverige har begreppet omformulerats för att passa svensk sjukvård och definieras av Lindwall och von Post (2008) på föjande sätt,
”Perioperativ vård innefattar anestesi- och operationssjuksköterskans perioperativa vårdande, den perioperativa dialogen, dvs. en anestesi- eller operationssjuksköterskans pre-, intra- och postoperativa dialog med patienten samt kirurgiska behandlingar och tekniker, dvs. det praktiska tillvägagångssätt som patientens utsätts för i hälsan och livets tjänst.
Perioperativ vård kan också förstås som ledning och organisation av det arbete som sker inom en operationsavdelnings verksamhetsområde.”(Lindwall & von Post 2008, s.13).
Den perioperativa vården ges i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) där målet är att ge en god och säker vård för att uppnå optimal hälsa. I den perioperativa
6 vårdprocessen tillåts patienten att vara delaktig i paneringen, utförandet och utvärderingen av sin vård (SFS 2014:821; Lindwall & von Post 2008). Den perioperativa vårdprocessen delas vanligen in i tre faser: preoperativ -, intraoperativ - och postoperativfas och syftar till tiden före-, under- och efter operationen. Den preoperativa fasen börjar när patienten känner att något är fel i kroppen och den postoperativa fasen slutar först när patienten slutat tänka på sin genomförda operation (Lindwall & von Post, 2008).
Preoperativ fas
Ordet pre är ett prefix som härstammar från latin och betyder innan eller före (Collins English Dictionary, 2015). En patient som fått en tid för en dagkirurgisk operation får genomgå en preoperativ bedömning. Vid detta tillfälle får patienten träffa både sjuksköterska och läkare. Där bedöms patientens hälsotillstånd och lämplighet för dagkirurgi. Här får patienterna även information och instruktioner för operationsdagen.
Denna bedömning kan ske flera veckor innan operationsdagen på en mottagning eller strax innan operationen på operationsenheten. (Howatson- Jones & Ellis, 2008;
Goodman & Spry, 2014). Enligt Lindwall och von Post (2008) är den preoperativa fasen den fas då patienten får träffa en anestesi- eller operationssjuksköterska för första gången och där ett utbyte av kunskaper och erfarenheter sker. Denna fas syftar till att planera och välja optimala omvårdnadsåtgärder utifrån patientens behov och patienten ges möjlighet att ställa frågor samt tala om eventuella upplevelser inför operationen.
Intraoperativ fas
Ordet intra är ett prefix som härstammar från latin och betyder inom, inuti (Collins English Dictionary, 2015). I Lindwall och von Post (2008) nämns denna fas som genomförandefasen vilken börjar när patienten tas emot av de perioperativa sjuksköterskan på operationsavdelningen och slutar vid överrapportering till sjuksköterska på den postoperativa uppvakningsavdelningen. Den intraoperativa fasen varar mellan en timma till flera timmar beroende på ingreppets omfattning. Här arbetar personalen i ett team kring patienten och som kan bestå av anestesiläkare, anestesisjuksköterska, operatör, operationssjuksköterska och undersköterska. Under denna fas övervakas patienten, den utvalda anestesiformen utförs, huddesinfektion samt
7 drapering utförs och därefter genomförs operationen (Goodman & Spry, 2014). Målet med den intraoperativa våden är att bevara patientens värdighet och skydda patienten mot skador (Lindwall & von Post, 2008).
Postoperativ fas
Ordet post är ett prefix som härstammar från latin och betyder efter eller efterföljande (Collins English Dictionary, 2015). Denna fas är den avslutande delen i den preoperativa vårdprocessen och kan vara kortare eller längre beroende på hur patienten mår. Initialt ligger fokus på att sjuksköterskan kontrollerar patientens fysiologiska tillstånd och återhämtning efter det kirurgiska ingreppet. I denna fas får patienten möjlighet att utvärdera den givna vården och de uppsatta målen tillsammans med den perioperativa sjuksköterskan (Lindwall & von Post, 2008). I ett senare skede planeras patientens utskrivning antingen till annan vårdavdelning eller till hemmet (Goodman &
Spry, 2014).
Dagkirurgi och egenvård
Den snabba och tidiga utskrivningen som sker efter en dagkirurgisk operation har inneburit att ansvaret i den postoperativa återhämtningen skiftat från sjuksköterskan till patienten själv, vilket ställt krav på patientens egenvård (Fetzer, Hand, Bouchard, Smith
& Jenkins, 2005). Studier har visat att information och undervisning är en viktig och nödvändig aspekt för att stärka patientens förmåga till egenvård i samband med dagkirurgiska operationer (Eddy & Coslow, 1991; Stephenson, 1990). Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:6) definieras egenvård som en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. De krav som då ställs på hälso- och sjukvården är att patienterna bedöms individuellt och att bedömningen upprepas vid behov, att risker analyseras och att planering sker i samråd med samtliga berörda.
Patientens syn på dagkirurgi
För patienten innebär en dagkirurgisk operation, en snabbare återhämtning, kortare vårdtid samt en reducerad risk för vårdrelaterade infektioner (Costa, 2001; Hodge, 2000). En operation kan innebära en stor glädje och en lättnad för individen, att den
8 äntligen blir av (Liddle, 2012; Lindwall & von Post, 2008) och många är nöjda med dagkirurgi då det bland annat innebär ett kort avbrott i deras liv (Law, 1997; Otte, 1996). I Barthelsson et al. (2003) sågs att majoriteten av patienterna var positiva till att få komma hem samma dag som operationen. Law´s studie (1997) som undersökte patienters tillfredställelse med den dagkirurgiska servicen, sågs att majoriteten av patienterna skulle välja dagkirurgi igen för liknande operation. Dock visar Otte (1996) och Costa (2001) på att patienterna ofta upplever sig oförberedda inför det ökade egenvårdsansvaret som den dagkirurgiska operationen medför. Enligt James (2000) var operationen en händelse som väckte oro för de flesta patienter, oavsett ingrepp och tidigare erfarenheter. Studier har visat på oro för anestesi i samband med en dagkirurgisk operation, såväl vid generell (Mitchell, 1997) som lokal anestesi (Birch et al., 1993). En annan faktor till oro som setts var väntetiden inför operationen på operationsdagen (Otte, 1996; Buttery, Sissons & Williams, 1993; Ghosh & Sallam, 1994). För att minska oro inför operationen har studier visat på att närvaro av en sjuksköterska var en viktig faktor (Parson, Kee & Gray, 1993; Cozarelli, 1993).
Studier har visat att patienterna som fått god information preoperativt varit nöjda med dagkirurgi och varit bättre förberedda inför utskrivning till hemmet (Guilbert & Roter, 1997; Brumfield et al., 1996; Hariu, 1991; Kleinbeck & Hoffart, 1994). Patienter har olika behov av information och studier har visat att såväl för mycket som för lite information kan skapa oro (Oberle, Allen, Lynkowski, 1994; Mitchell, 1997; Caldwell, 1991; MacAndie & Bingham, 1998). Att patienten inte är mottaglig för information vid vissa tidpunkter i den perioperativa vårdprocessen har också setts i flera studier (Barthelsson et al. 2003; Brumfield et al., 1996; Oberle et al., 1994; Mitchell, 1997). I andra studier sågs att patienterna hade svårt att hantera sin smärta på grund av bristfällig information (Lewin, Razis, 1995; Marquardt & Razis, 1996). Smärta har visat sig vara en stor källa till missnöje i den postoperativa återhämtningen i hemmet (Ghosh &
Sallam, 1994; Birch & Miller, 1994; Donoghue, Pelletier, Duffield & Gomez-Fort, 1995). Vidare i Donoghue et al. (1995) sågs att den rekommenderade smärtlindringen inte var tillräcklig och att patienterna var oförberedda på den intensiva smärtan. I Kelly (1994) och Stephenson (1990) sågs att tiden för återhämtningen i den postoperativa fasen var individuell men att majoriteten av patienterna kände sig återhämtade efter 1-2
9 dagar. Däremot visade Ratcliff, Lawson och Millar (1994) samt Wilkinson, Bristow och Higgins (1992) att de flesta patienterna hade fortsatta problem vid denna tidpunkt. Flera studier har även visat att patienterna uppskattar att få hjälp och råd via telefon postoperativt (Kleinbeck & Hoffart, 1994; Lewin & Razis, 1995; Willis, Watson, Harper & Humphreys, 1997; MacAndie & Bingham, 1998; De Jesus, Abbotts, Collins
& Burvill, 1996; Wedderburn, Morris & Dodds, 1996).
Problemformulering
Dagkirurgi är en stor del av den kirurgiska verksamheten (Socialstyrelsen, 2013). Med den snabba utvecklingen som skett, utförs idag fler och mer avancerade operationer dagkirurgiskt (Toftgard, 2009; Kruzik, 2009; Costa, 2001; Hodge, 2000). Detta ställer krav på såväl patienten som den perioperativa sjuksköterskan i den perioperativa vården och att vården utvecklas med den dagkirurgiska patientens behov i fokus. Därför är det av stor vikt att undersöka hur patienternas ser på den perioperativa vårdprocessen idag och vilka upplevelser de har i samband med den.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av den perioperativa vårdprocessen i samband med dagkirurgi.
10
11 METOD
Design
Studien är en litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt utifrån SBU (2013) med syfte att sammanställa tidigare vetenskapliga studier utifrån det valda forskningsområdet. En litteraturstudie innebär att söka, kritiskt granska och sammanställa litteraturen inom det valda området på ett systematiskt sätt. Fokus ska ligga på aktuell forskning med syfte att implementera resultaten till den kliniska verksamheten (Polit & Beck, 2014 ).
Frågeställningar
Vilka möjligheter respektive hinder beskriver patienten i den perioperativa vårdprocessen i samband med den dagkirurgiska operationen?
Val av litteratur
Den metod som valdes utgick från Polit och Beck (2014) litteratursökningsprocess.
Innan sökningen påbörjade formulerades den tänkta forskningsfrågan: Vilka upplevelser har patienter av den dagkirurgiska operationen? De nyckelord som identifierades och som var relevanta för att få svar på frågan var, ambulatory surgery, day surgery, outpatient surgey, patient experience, patient experiences och patient satisfaction.
Databaser som valdes var Pubmed och Cinahl, då de innehåller omvårdnadsforskning.
Litteratursökning utfördes genom att sökorden kombinerades med de olika booleska operatorerna AND och OR (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Först genomfördes en testsökning för att undersöka om det fanns tillräckligt med material för att kunna genomföra studien med vald metod. Sökningen dokumenterades för att kunna följa och utvärdera den och presenteras i två söktabeller (söktabell 1 och 2). I första urvalet valdes artiklar utifrån titel som speglade patienters erfarenheter. I andra urvalet lästes de utvalda artiklarnas abstrakt och de som inte svarade på syftet, inte fanns i fulltext och som inte var originalartiklar valdes bort. I urval tre lästes totaltartiklarna i sin helhet och valdes ut för vidare kvalitetsgranskning, vilket resulterade i 13 utvalda artiklar. Av de utvalda artiklarna var sex stycken från Storbritannien, en från Sverige, två från USA, två från Canada, och en från Portugal. Utöver sökningen i databaserna utfördes även en manuell sökning, där referenslistorna i de funna artiklarna studerades för att finna
12 relevanta artiklar. Ingen artikel hittades i denna sökning. De artiklar som inkluderades skulle innehålla patienters erfarenheter av dagkirurgiska operationer och patienterna skulle vara äldre än 15 år. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och vara publicerade från år 2005 och fram till idag. De artiklar som exkluderades var de som undersökte anhöriga eller vårdpersonalens erfarenheter, barn under 15 år, artiklar som var skrivna på andra språk och publicerade före 2005.
Tabell 1. Söktabell Cinahl
Sökord: Begränsningar: Sökresultat: Urval 1=
Lästa titlar
Urval 2=
Lästa abstrakt
Urval 3=
Lästa i fulltext (dubblet ter)
Valda artiklar
Day surgery 6,965
Ambulatory surgery
5,555
Outpatient surgery
2,076
Day surgery OR
Ambulatory surgery OR Outpatient surgery
12,307
Patient experience
27,632
Day Surgery OR
Ambulatory surgery OR Outpatient surgery AND Patient experience
481
Day Surgery OR
Ambulatory surgery OR Outpatient surgery AND Patient experience
Abstract available, publiced date 20050101-20151231, English language
284 30 10 6 6
Patient Abstract available, 14,670
13 satisfaction publiced date
20050101-20151231, English language Day Surgery
OR
Ambulatory surgery OR Outpatient surgery AND Patient experience AND Patient satisfaction
Abstract available, publiced date 20050101-20151231, English language
41 1 1 1 (1) 1
Tabell 2. Söktabell Pubmed
Sökord: begränsningar Sökresultat: Urval 1=
Lästa titlar
Urval 2=
Lästa abstrakt
Urval 3=
Läst i fulltext (dubblet ter)
Valda artiklar
Ambulatory surgery
21,907
Day surgery 118,254
Patient Satisfaction
90,930
Ambulatory surgery AND Day surgery AND Patient satisfaction
1260
Ambulatory surgery AND Day surgery AND Patient satisfaction
476 15 3 3(4) 1
Ambulatory surgery
Abstract, Full text, published in the last 10 years
6,486
Patient experiences AND Ambulatory surgery
Abstract, Full text, published in the last 10 years
64 8 5 5(3) 5
14 Granskning av artiklar
Granskning av de utvalda artiklarna skedde med relevanta granskningsmallar utifrån respektive studies design enligt Willman et al. (2011). De inkluderade artiklarna sammanställdes i en artikelmatris som innehåller, författare, år, titel, syfte, antalet deltagare i studien, metod, resultat samt studiernas kvalitet utifrån hög-, medel-, eller låg kvalitet (bilaga 1). Studiernas kvalitet bedömdes utifrån SBU (1999) kriterier för vetenskapliga studier (bilaga 2). Alla studier bedömdes vara av medel eller hög kvalitet.
Analys
En konventionell innehållsanalys med induktiv ansats, gjordes med inspiration från Hsieh och Shannon (2005). Genom att fördjupa sig i texten undviker forskarna förutfattade kategorier och tillåter istället kategorier och dess namn att komma fram ur texten. Artiklarnas resultat lästes först upprepade gånger var för sig för att bekanta sig med texten och för att skapa en helhet av innehållet. Därefter togs meningsbärande enheter fram tillsammans som fångade viktiga tankar och begrepp utifrån patienters erfarenheter av dagkirurgi. De meningsbärande enheterna lästes ord för ord där sedan koder framträdde. Koderna bildar i sin tur kategorier som representerar de mest kärnfulla budskapen från artiklarnas resultat. Detta resulterade i fyra kategorier vilket bildade litteraturstudiens resultat.
Forskningsetiska överväganden
Artiklar som valts ut har fått tillstånd från etisk kommitté eller så har noggranna etiska överväganden gjorts. De artiklar som uppfyllde syftet och frågeställningar har redovisats oberoende av författarnas åsikter, då det vore oetiskt att utesluta dessa artiklar. Vid en systematisk litteraturstudie ställs frågor till resultaten från empirska studier där personer medverkat. Därför är det viktigt att artiklarna redovisat de etiska krav som finns för att bedriva forskning. Enligt vetenskapsrådet (2014) finns fyra etiska huvudkrav för att bedriva forskning inom human- och samhällsvetenskap vilka är:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Lika så nämns Polit och Beck (2014) tre huvudetiska principer när det gäller forskning vilka är ”beneficience”, ”respect for human dignity” och ”justice”. De utvalda artiklarna har granskats noga efter vedertagna metoder och rättvisa bedömningar. Utan att fabricera,
15 fuska eller plagiera har resultatet redovisats på ett sanningsenligt sätt utan att manipulera innehållet till författarnas fördel (Polit & Beck, 2014).
16 RESULTAT
Resultatet har valts att presenteras i form av fyra kategorier: Patientens syn på den dagkirurgiska vården, Patienternas upplevelser av information, Dagkirurgi- en källa till oro, Patienternas stöd.
Patientens syn på den dagkirurgiska vården
Studier visade att den perioperativa miljön upplevdes varm, välkomnande (Fraczyk &
Godfrey, 2010) patientvänlig, lugn och avslappnad (Rosén, Svensson & Nilsson, 2008).
Däremot visade Griffin (2013) att det fanns patienterna som upplevde operationssalen som kall, steril, mystisk och en miljö som var okänd och hotfull. Många patienter upplevde att en dagkirurgisk operation sparade tid då de inte behövde vara inlagda på sjukhus och att de kunde bevara kontrollen över sig själva och sina rutiner (Mottrams, 2011a; 2011b). I en studie där 28 patienter med ryggproblem intervjuades, upplevde patienterna att operationen skulle vara mindre farlig om den utfördes dagkirurgiskt (Hersht et. al., 2007). Resultatet i Mottrams studie (2011b) visade på att en del patienter uppgav att de inte hade förstått vad en dagkirurgisk operation innebar och vilket medförde orealistiska positiva förväntningar som i sin tur ledde till att de upplevde svårigheter i den postoperativa återhämtningen. Det framkom även att det fanns patienter som upplevde att sjukvården hade orealistiska krav på dem då de inte var beredda på den snabba vården. Patienterna upplevde dagkirurgin som ett löpandebandsystem och upplevde därmed att deras behov blev åsidosatta (Mottram 2011a; Mottram 2011b). Även andra studier visade att patienter upplevde att utskrivningen skedde för snabbt, då de fortfarande kände sig svaga, dåsiga och desorienterade (Gilmartin, 2007; Gilmartin & Wright, 2008; Lemos et. al., 2009).
sammanfattning: Många patienter upplevde att en dagkirurgisk operation sparade tid och tillät dem att bevara kontrollen. Däremot hade en del patienter inte förstått vad den dagkirurgiska operationen innebar och att vissa upplevde den som ett löpandebandsystem där deras behov blev åsidosatta
17 Patienternas upplevelser av information
I en engelsk studie som gjordes på 275 patienter där syftet bland annat var att undersöka patienters tillfredställelse med den preoperativa bedömningen inför dagkirurgi, upplevde patienterna att informationen var tydlig, kortfattad och detaljerad (Fraczyk &
Godfrey, 2010). Vidare fann Rosén et al. (2008) att de patienter som kände sig lugna, hade fått både omfattande, tillräcklig och bra information preoperativt. Den preoperativa informationen från anestesiläkare och kirurg upplevdes vara till stor hjälp för patienterna som uppskattade att läkarna tog sig tid att lyssna på deras problem (Gilmartin & Wright, 2008). Dock rapporterade Fraczyk och Godfrey, (2010) att det fanns ett fåtal patienter som upplevde att informationen var inadekvat och otillräcklig för att förstå vad som skulle ske i samband med operationen. I Gilmartin och Wright´s studie (2008) där syftet var att beskriva och tolka 20 patienters erfarenheter av dagkirurgi, upplevde vissa patienter informationen som bristfällig, då det inte fått någon information i samband med den preoperativa väntetiden.
I en studie av Lemos et. al. (2009) där patienters tillfredställelse med dagkirurgi undersöktes vid två tillfällen postoperativt, sågs att en bra postoperativ information var en av faktorerna som hade betydelse för patienttillfredsställelsen. I Gilmartins studie (2007) som undersökte 30 patienters uppfattning om utskrivning och tillfrisknande efter dagkirurgi, upplevde patienterna att de saknade information från kirurgen postoperativt samt att det fanns patienter som saknade specifik information. Ett exempel var patienter som genomgått gynekologiska operationer, vilka upplevde brister i informationen angående sex och samlevnad. Vidare visade Flanagan (2009) och Greenslade et al.
(2010) att patienterna ibland upplevde att informationen gavs vid fel tidpunkt. Exempel på detta var en patient som hade fått information när han fortfarande var för trött och därmed hade svårigheter att ta in informationen. En annan patient var fortfarande dåsig av smärtlindring vid hemgång och tog därför inte till sig av smärtinformationen.
Enligt Flanagan (2009), där syftet var att undersöka bästa tiden för en telefonuppföljning för att kartlägga patienters erfarenheter och informationsbehov, upplevde patienterna att informationen blev oklar då de fick olika information från två
18 olika håll. I Hersht et. al. (2007) och Greenslade et. al. (2010) upplevde patienterna att informationen var tydligare då den gavs både skriftligt och muntligt.
Sammanfattning: Flera av studierna visade att patienterna hade olika upplevelser av information i samband med den dagkirurgiska operationen. Patienters upplevde att de hade behov av information såväl en vecka preoperativt till dagar innan operationen, på operationsdagen samt postoperativt från det att patienten har vaknat till en tid efter att de kommit hem. Studierna visade att upplevelsen av informationen påverkades av när, var, hur, av vem den gavs och vad den innehöll i förhållande till patientens behov
Dagkirurgi - en källa till oro
I en studie av Mitchell (2010) som undersökte 460 patienters oro i samband med generell anestesi vid dagkirurgi, visade att 85 % av patienterna upplevde någon form av oro på operationsdagen. I en studie av Rosén et. al. (2008) där syftet var att undersöka patienternas oro inför en dagkirurgisk operation samt belysa de faktorer som bidrog till deras sinnesstämning, upplevde patienterna oro då de tidigare haft erfarenheter av postoperativ smärta. Även i Fraczyk och Godfreys (2010) studie uttryckte patienterna oro för att känna smärta, samt oro för det okända. Flera studier visade på att patienter upplevde flera olika kroppsliga symtom efter en operation vilket ledde till oro (Gilmartin, 2007; Flanagan, 2009; Gilmartin & Wright, 2008; Lemos et al 2009; Hersht et.al., 2007; Flanagan, 2009). I flera av studierna återkom oro att dö eller vakna under operationen (Fraczyk & Godfreys, 2010; Rosén et. al., 2008; Gilmartin & Wright, 2008, Mitchell, 2010). I Rosén et. al. (2008) studie uttryckte en patient oro för att opereras i lokalbedövning och därmed vara vaken under operationen. I två studier sågs oro inför injektioner (Fraczyk & Godfreys, 2010; Rosén et. al., 2008). Andra anledningar till oro inför operationen var risk för upptäckten av cancer (Fraczyk & Godfreys, 2010; Rosén et. al., 2008), att bli opererad på fel kroppsdel (Mitchell, 2010) och att operationen på ett eller annat sätt inte skulle bli av (Gilmartin & Wright, 2008; Rosén et. al., 2008). 24 timmar postoperativt såg Flanagan (2009) att de flesta patienterna upplevde oro över att något skulle vara fel. I Rosén et. al. (2008) studie uppgav patienterna oro över att operationen skulle kunna påverka deras rörelseförmåga negativt, oro över att få någon infektion och oro över hur de skulle klara av rehabiliteringen postoperativt. Fraczyk och
19 Godfreys (2010) visade också i sina studier att patienterna kände rädsla för hur det skulle bli hemma efter operationen. I en studie av Greenslade et. al. (2010) och (Hersht et. al, 2007) oroade sig patienterna över att de inte skulle få hjälp om något oväntat skulle inträffa postoperativt.
Sammanfattning: Flertalet patienter upplevde någon form av oro i samband med den dagkirurgiska operationen. Oron kunde infinna sig både före, under, och efter ingreppet och kunde vara allt från att dö under operationen till att inte skulle bli av. Patienterna kände också oro i samband med symtom som smärta i samband med operationen.
Vidare sågs att patienterna var oroliga för hur de skulle klara av den postoperativa återhämtningen
Patienternas stöd
I en studie av Griffin (2013), upplevde patienterna att det var viktigt att kunna söka trygghet hos någon annan person. Denna person kunde vara någon de hade känt länge eller någon de träffat på operationsavdelningen. Enligt Mottram (2009), som intervjuat 145 patienter för att undersöka deras erfarenheter av dagkirurgi, upplevde många patienter ett positivt stöd under hela vårdtiden och personalen sågs som en vän med empatisk förmåga som man kunde lita på. Liknande resultat visade Rosén et. al. (2008) , Fraczyk och Godfreys (2010) och Hersht (2007) i sina studier, där personalen även sågs som erfarna, tillmötesgående, trevliga och hjälpsamma. I Mottram (2009) upplevde vissa patienter att kontinuitet och kontinuerlig närvaro av personalen hjälpte dem att tänka på annat än sin operation. Andra upplevde sig nöjda med att lämnas själva men uppskattade att personalen var inom synhåll. I Griffin (2013) och Mottram (2009) studier sågs personalen som närvarande och villiga att ge av sin tid och frångå sina normala rutiner. De patienter som inte varit nöjda med stödet från personalen upplevde att de inte fått svar på sina frågor och att personalen var oengagerad och otrevlig (Fraczyk och Godfreys, 2010). I Gilmartin och Wrights (2008) studie, uppgav patienterna att de inte fick något stöd i väntan på operation och kände sig därmed övergivna av vårdpersonalen. En man uttryckte specifikt att han aldrig mer ville genomgå en dagkirurgisk operation till följd av känslan av övergivenhet. Ett postoperativt telefonsamtal upplevdes som ett stöd för patienterna (Flanagan, 2009). I
20 en studie av Greenslade et. al. (2010) upplevde patienterna att stödet från primär vården var otillgänglig då de inte kunde få hjälp under helgen och möjlighet att få vård i hemmet var begränsad.
I Greenslade et. al. (2010) studie sågs att patienterna var av stort behov av stöd från anhöriga och vänner för att hantera situationen. Patienterna upplevde lugn om de fick ha anhöriga närvarande på operationssalen, postoperativt (Mitchell, 2010) samt i samband med att information gavs enligt Hersht (2007). Patienterna upplevde också stöd om anhöriga arbetade inom vården och om de hade genomgått liknande operationer. Dock fanns en del patienter som upplevde att de däremot inte kunde förlita sig på att få stöd från sina anhöriga på grund av olika omständigheter (Greenslade et. al., 2010). I Griffins (2013) studie beskrevs en patient att hon fick stöd från sin man men att han i sin tur hade nog med att själv hantera situationen. I Flanagan (2009) studie sågs att behovet av stöd från anhöriga eller vänner infann sig först 24 timmar postoperativt och upplevde sig då övergivna och isolerade.
Sammanfattning: I samband med en dagkirurgisk operation upplevde patienten stort behov av stöd och support från någon i sin omgivning så väl före, under som efter operationen. Det kunde vara anhörig, vän eller vårdpersonal som utgjorde stödet.
21 DISKUSSION
Syftet med föreliggande studien var att undersöka patienters upplevelser av den perioperativa vårdprocessen i samband med dagkirurgi. Det har i denna studie visat sig att en dagkirurgisk operation kunde innebära ett minimalt avbrott i patienternas vardag och en snabbare hemgång. Däremot fanns det de patienter som upplevde den dagkirurgiska vården som organiserad som ett löpandeband och som inte kände sig inte redo för att gå hem. Den dagkirurgiska operationen sågs också medföra oro. Oron var kopplad till händelser före, under och efter operationen, såsom anestesin, att något skulle gå fel under operationen och återhämtningen efteråt. Information och stöd var två kategorier som hade betydelse för hur patienterna upplevde den dagkirurgiska operationen. Tydlig, kortfattad och detaljerad information preoperativt upplevdes positivt då det gav patienterna en förståelse för vad som skulle ske. Den upplevdes negativt när den var inadekvat som till exempel vid gynekologiska operationer där sex- och samlevnadsinformation saknades. Det sågs att tidpunkten för när information gavs var av stor betydelse. Patienterna uppskattade att informationen gavs både muntligt och skriftligt. De upplevde även trygghet när de hade anhöriga som stöd då informationen gavs. Behovet av stöd sågs vara individuellt bland patienterna där vissa ville ha kontinuitet och kontinuerlig närvaro av personal medan andra var nöjda att personalen var inom synhåll. Uppföljningssamtal med hjälp av telefon postoperativt var mycket uppskattat av patienterna då de hade möjlighet att ställa frågor angående bland annat kroppsligt symtom.
Resultatdiskussion
I jämförelse med tidigare studier kring patienters upplevelser av dagkirurgi har det framkommit att patienter då liksom nu är nöjda med denna form av vård, då de kan gå hem samma dag vilket sparar tid för patienten (Law, 1997; Barthelsson et al., 2003;
Mottram, 2011a; Mottram, 2011b). I föreliggande studie visar dock resultatet på att det finns patienter som fortfarande upplever att den dagkirurgiska vården är för snabb och att deras behov inte tillgodoses (Gilmartin, 2007; Gilmartin & Wright, 2008; Lemos et.
al., 2009). Patientens behov kan vara olika beroende på vilken operation som utförs. För att det ska vara möjligt att ta del av patientens behov måste det finnas tillfälle att samtala med patienten. Här är det viktigt att som vårdpersonal hjälpa patienten att sätt
22 upp rimliga mål och strategier för att patienten ska kunna gå hem och känna sig trygg efter sin operation. Tappen, Muzic och Kennedy (2001) undersökte bland annat hur mycket tid vårdpersonalen använde för att bedöma äldre patienters behov inför en dagkirurgisk operation. Resultatet visar att bedömningarna byggde på generella bedömningsunderlag utifrån vuxna i allmänhet. Vidare sågs att vårdpersonal måste försöka identifiera äldres speciella behov inför en dagkirurgisk operation. Flera studier visar att en perioperativ dialog är av värde för patienten och den perioperativa sjuksköterskan i den kirurgiska vården (Rudolfsson, Hallberg, Ringsberg & von Post, 2003; Lindwall & von Post, 2008; Rudolfsson, von Post & Eriksson, 2007). Den perioperativa dialogen är en idealmodell som innebär att ett pre-, intra-, och postoperativt samtal, mellan patienten och den perioperativa sjuksköterskan, äger rum på operationsdagen. Genom det preoperativa samtalet får patienten möjlighet att berätta om sig själv, sin sjukdom, sina förväntningar och erfarenheter, eventuell oro som rör operationen, anestesin eller efterförloppet (Lindwall & von Post, 2008). I föreliggande resultat framkommer att patienter upplever den intraoperativa miljön som främmande och kall. Att patienten får träffa sjuksköterskan preoperativt där trygg kontakt skapas och som senare kommer att vara med under operationen, skulle kunna bidra till att operationssalen inte längre känns lika skrämmande. För den perioperativa sjuksköterskan innebär den perioperativa dialogen en möjlighet att identifiera eventuella behov och planera vården så att den blir så bra som möjlig för patienten (Lindwall &
von Post, 2008).
I resultatet framkom att patienterna upplever olika behov av information samt att behovet av information sträcker sig över hela den perioperativa vården. Även Bellani (2008) tar upp i sin studie att informationen som ges ska täcka hela den perioperativa perioden och den ska vara anpassad till individuella behov. I Gilmartin och Wright (2007) studie framkommer att bristfällig information och svaga psykologiska förberedelser leder till höga nivåer av ångest och oro. I motsatts hjälper tillhandahållande av god information och psykologiska förberedelser patienterna att klara av att opereras dagkirurgiskt. I denna litteraturstudies resultat ses också att tidpunkten då informationen ges är viktig och att den ges av samma person, för att patienten ska kunna ta till sig den. Detta framkommer även i Berg et al.(2013) studie
23 som beskriver att patienterna får information om postoperativa symtom men av olika anledningar inte tar den till sig. Kruzik (2009) visar i sin studie att patienterna många gånger upplevs förstå vad som förklaras angående dagkirurgiska processen, smärthanteringen och den postoperativa vården, men många gånger är de väldigt oroliga och nervösa vilket hindrar dem från att ta in det som förklaras för dem.
I det föreliggande resultatet ses att patienterna upplever brister i det stöd och informationen som ges vid väntetiden inför operationen. Freeman och Denham (2008) beskriver att väntetiden är ångestfylld för patienterna. Detta ses många gånger i samband med bristande information angående fördröjningar till följd av bland annat akuta operationer. I Bellani (2008) beskrivs att oro är en faktor som påverkar hela det kirurgiska resultatet. Freeman och Denham (2008) anser vidare att tidningar, behaglig temperatur, behaglig inredning och musik är faktorer som kan lindra preoperativ oro och ångest samt att få väntetiden att kännas kortare. Även Lee, Chao, Yiin, Chiang och Chao, (2011) och Gilmartin och Wright (2007) har i sina studier sett att musik preoperativt kan ha positiva effekter och lindra ångest i väntan på operation. Denham och Freeman (2008) tar även upp att stöd från anhörig i den preoperativa väntan är en ångestlindrande faktor.
Resultatet visar att patienterna upplever olika behov av stöd för att klara av sin dagkirurgiska operation och även en oro för hur de skulle klara av den postoperativa återhämtningen. Boughton och Halliday (2009) visar på i sin studie att utvecklingen har lett till ett ökat ansvar för patienten och dess anhöriga. Liknande resonemang framkommer i Berg, Årestedt och Kjellgren (2013) studie som tar upp att den postoperativa återhämtningen innebär ett omfattande ansvar för patienten och en svag länk i den dagkirurgiska vården. De menar på att patienterna behöver information och undervisning om vad som är normalt och hur de ska klara av egenvården i förhållande till symtom, behandling såväl som psykiska, fysiologiska, kulturella och andliga konsekvenser som operationen kan medföra. Vårt resultat visade även på att patienterna var tacksamma att de blev uppringda postoperativt så att frågor kring symtom kunde besvaras. Detta sågs även i en tidigare studie av Barthelsson et al. (2003) där behovet av uppföljningssamtal med hjälp av telefon nämns.
24 Metoddiskussion
För att få en bred förståelse för patienters upplevelser i samband med dagkirurgi valdes en systematisk litteraturstudie. Denna metod ansågs som relevant då det fanns många studier gjorda inom det aktuella området. En empirisk studie hade inneburit att studien begränsats till sjukhusets dagkirurgiska organisation och antalet planerade operationer.
Begränsningar som har gjorts stämmer väl överrens med studiens syfte, vilket ökar studiens trovärdighet (Polit & Beck, 2014). Valet att begränsa artikelsökningen till de senaste tio åren har gjorts för att begränsa materialet och för att ta del av de senaste inom området. Ett ställningstagande har gjorts att inkludera en artikel med personer från 15 års ålder, vilken inkluderades då de själva kunde redogöra för sina upplevelser i samband med dagkirurgi. I föreliggande studie har fokus och kunskap ändrats under arbetets gång vilket också kan ha lett till att artiklar som inte ansågs relevanta då, hade passat in i studien idag. Studierna som är analyserade i resultatet speglar enbart den västerländska kulturen då artiklarna härstammar från västerländska länder. Detta innebär att resultatet överförbart till svensk sjukvård. Enligt Polit och Beck (2014
)
möjliggör överförbarhet att studiens fynd kan överföras till annan kontext en det som specifikt undersökts. De operationer som genomförts dagkirurgiskt i de utvalda artiklarna är inom flera kirurgiska områden vilket också styrker studien och skapar överförbarhet.
Risk för tolkningsfel föreligger i samband med översättning från ett språk till ett annat.
Vissa artiklar har fokus på andra frågeställningar men innehåller ändå information som svarat mot syftet. Ett exempel på detta är en artikel som undersökte den optimala tidpunkten för postoperativt telefonsamtal. Studier som däremot genomförts i syfte att utvärdera om en operation fungerar att utföras dagkirurgiskt, har uteslutits.
De flesta artiklarna i studien bygger på kvalitativ forskning som fångade patienternas upplevelser men även artiklar som bygger på kvantitativ forskning där mätningar av patientens upplevelser genomförts. I denna studie har artiklar med olika design och mätinstrument valts för att få en djupare förståelse. Validiteten i studien kan anses hålla då resultatet svarar på studiens syfte. Sökningen har varit begränsad till två
25 omvårdnadsinriktade databaser och utfallet har varit tillfredställande. För att stärka studiens trovärdighet har sökningar genomförts i två databaser med omvårdnadsfokus (Polit & beck, 2014). För att säkerställa relevanta artiklar och för att minska risken för bortfall har flera huvudord med samma innebörd använts tillsammans. Sökorden kombinerades med de olika booleska operatorerna AND och OR (Willman et al. 2011).
Enligt Polit och Beck (2014) ökar trovärdigheten att relevanta artiklar kommer med i sökningen om flera relevanta sökord kombineras. Senare sökningar har gjorts för att undersöka om nya artiklar har publicerats. Vid dessa sökningar har artiklar hittats som skulle passat studiens syfte. På grund av tidsbrist har de artiklarna inkluderats i diskussionen.
Kvalitetsgranskningsmallar har valts utifrån Willman et al. (2011), där kriterier som studiens syfte, design, urval, analys och tolkning har bedömts. Enbart artiklar som bedömts vara av medel eller hög kvalitet, enligt SBU (1999), har inkluderats.
Artiklarnas kvalitet påverkar pålitligheten i vårt resultat. Enligt Polit och Beck (2014) bedöms kvaliteten bland annat utifrån artiklarnas mätinstrument. Kvalitetsgranskning av samtliga artiklar har genomförts av författarna tillsammans för att kunna diskutera artiklarna ordentligt och därmed stärka reliabiliteten. Dock hade reliabiliteten stärkts ytterligare om författarna först granskat var för sig för att sedan tillsammans jämföra granskningarna.
Innehållsanalysen har genomförts av författarna tillsammans med inspiration av Hsieh och Shannon (2005). Eftersom författarna har erfarenhet av dagkirurgisk vård finns det risk att påverka analysen med sin förförståelse. För att minska risken att styra resultatet och för att undersöka själva fenomenet, sönderdelades datamaterialet i mindre delar till det allra kärnfullaste. Därefter har återigen en helhet skapats till ett slutligt resultat.
De flesta studier som använts exkluderar patienter som inte talar/förstår engelska.
Patienter med utländsk bakgrund kan i sin tur ha olika behov, inte minst när det gäller att tillhandahålla information. Det mångkulturella samhälle vi lever i idag ställer krav på sjukvården att kunna möta människor från olika länder och bakgrund. Med
26 utgångspunkt från denna studie behövs mer forskning kring dessa människors upplevelser av att opereras dagkirurgiskt skulle kunna vara av värde.
KONKLUSION
Att opereras dagkirurgisk upplevs individuellt. Många patienter upplevde oro i samband den dagkirurgiska operationen och patienterna har olika behov av information och stöd genom hela den perioperativa vårdprocessen. För att vårdpersonal ska kunna identifiera patientens specifika behov, är den perioperativa dialogen ett betydelsefullt verktyg att använda. Fortfarande ses att information till patienten är av betydande vikt och det ställer krav på den dagkirurgiska vården att ge tillfredsställande information till patienten. I den takt den dagkirurgiska vården idag utvecklas med mer avancerad kirurgi och snabbare flöde finns viss risk att patienterna blir lidande. Den snabba processen ses medföra att vissa patienter har svårt att klara av eftervården. Därför är det av vikt att noggrann preoperativ bedömning sker vad gäller patientens behov och där patienten kan vara delaktig i sin egen vård. Slutligen är det helt avgörande att också patienten följs upp postoperativt i hemmet förslagsvis genom uppföljningssamtal med hjälp av telefon.
27 REFERENSER
Barthelsson, C., Lützén, K., Anderberg, B. & Nordström, G. (2003). Patients´
experiences of laparoscopic cholecystectomy in day surgery. Journal of Clinical Nursing. 12(2), 253-259
Berg, K., Årestedt, K. & Kjellgren, K. (2013). Postoperative recovery from the perspective of day surgery patients: A phenomenographic study. International Journal of Nursing studies. 50(12), 1630-1638
Bergström, Y., Carlsson, T. & Jonsson, A. (2000). Nursing care for ambulatory day surgery: the concept and organization of nursing care. Ambulatory surgery. 8(1), 3-5.
Birch, B.R.P. & Miller, R.A. (1994). Walk-in, walk-out day case genito-scrotal surgery with sedation reversal. A survey of patient attitudes and morbidity. British Journal of Urology. 74(5). 658-664.
Boughton, M. & Halliday, L. (2009). Home alone: Patient and carer uncertainty surrounding discharge with continuing clinical care needs. Contemporary Nurse: A Journal for the Australian Nursing Profession 33(1), 30-40.
Brumfield, V.C., Kee, C.C., Johnson, J., Y. (1996). Preoperative Patient Teaching in Ambulatory Surgery Settings. AORN Journal. 64(6) 941-952.
Buttery, Y., Sissons, J. & Williams, K.N. (1993). Patients views 1 week after day surgery with general anaesthesia. Journal of One Day Surgery. 3. 6-8.
Caldwell, L. M. (1991). The influence of preference of information on pre- operative stress and coping in surgical out-patients. Applied Nursing Research 4(4). 177-183.
De Jesus, G., Abbotts, S., Collins, B. & Burvill, A. (1996). Same day surgery: results of a patient satisfaction survey. Journal of Quality in Clinical Practice. 16(3), 165-173.
28 Collins English Dictionary of the English language/Patruick Hanks(ed.) 2015. London.
Costa, M. J. (2001). The Lived Perioperative Experience of Ambulatory Surgery Patients. AORN Journal, 74(6), 874-881.
Cozarelli, C., (1993). Personality and self-efficiacy as predictors of coping with abortion. Journal of personality and social psychology. 65(6) 1224-1236.
Donoghue, J., Pelletier, D., Duffield, C. & Gomez- Fort, R. (1995). Laparoscopic day surgery: The process of recovery for women. Ambulatory surgery. 3 (4). 171-177.
Eddy, M., E. & Coslow, B.I. (1991). Preperation for ambulatory surgery: A patient education program. Journal PostAnastesia Nursing. 6(1), 5-12.
Fetzer, S.J., Hand, M.A., Bouchard, P. A., Smith, H. B. & Jenkins, M. B. (2005). Self- Care Activities for Postdischarge Nausea and Vomiting. Journal of PeriAnastesia Nursing. 20(4), 240-254.
Flanagan, J. (2009). Postoperative Telephone Calls: Timing Is Everything. AORN Journal, 90(1), 41-51.
Fraczyk, L. & Godfrey, H. (2010). Perceived levels of satisfaction with the preoperative assessment service experienced by patients undergoing general anaesthesia in a day surgery setting. Journal of Clinical Nursing 19(19/20), 2849-2859.
Ghosh, S. & Sallam, S. (1994). Patient satisfaction and postoperative demands on hospital and community services after day surgery. British Journal of Surgery. 81(11).
1635-1638.
Gilmartin, J. (2007). Contemporary day surgery: patients’ experience of discharge and recovery. Journal of Clinical Nursing, 16(6), 1109-1117.
29 Gilmartin, J. & Wright, K. (2007). The nurse´s role in day surgery: a literature review.
International Nursing Review. 54, 183-190.
Gilmartin, J., & Wright, K. (2008). Day surgery: patients’ felt abandoned during the preoperative wait. Journal of Clinical Nursing, 17(18), 2418-2425.
Goodman, T. & Spry, C. (2014). Essentials of Perioperative Nursing (5 uppl.). Jones &
Bartlett Learning; Burlington USA.
Guilbert E., Roter D. (1997). Assessment of satisfaction whith indused abortion procedure. Journal Psychol, 131(2) 157-166.
Greenslade, V., Elliott, B., & Mandville-Anstey, SA. (2010). Same-Day Breast Cancer Surgery: A Qualitative Study of Women´s Lived Experiences. Oncology Nursing Forum 37(2), 92-97.
Griffin, A., (2013). The Lived Spiritual Experiences of Patients Transitioning Through Major outpatient Surgery. AORN Journal, 97(2), 243-252.
Harju, E. (1991). Patient satisfaction among day surgery patients in a central hospital.
International Journal for Quality in Health Care. 3(2) 85-88.
Hersht, M., Massicotte, E., & Bernstein, M. (2007). Patient satisfaction with outpatient lumbar microsurgical discectomy: a qualitative study. Canadian Journal of Surgery.
50(6), 445-449.
Hodge, D. (red.).(2000). Day Surgery. A Nursing Approach. Churchill Livingstone:
Edinburgh.
Howatson-Jones, L., & Ellis, P. (2008). Outpatient, day surgery and ambulatory care.
John wiley & sons, Ltd. Singapore.
30 Hsieh, H-F. & Shannon, S.E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content
Analysis. Qualitative Health Research.15(9), 1277-1288.
Kelly, M.C. (1994). Patients´ perception of day case surgery. The Ulster Medical Journal. 63(1), 27-31
Kleinbeck, S. V. M., & Hoffart, N. (1994). Outpatient recovery after laparoscopic cholecystectomi. AORN Journal. 60(3), 394-402.
Kruzik. N. (2009). “Benefits of Preoperative Education for Adult Elective Surgery Patient”. AORN Journal. 90(3), 381-387.
James, D. (2000). Patient perceptions of day surgery. British Journal of Perioperative Nursing: The Journal of National Association of Theatre Nurses. 10(9). 466-472.
Law, M.-L. (1997). A telehopne survey of day-surgery eye patients. Journal of Advanced Nursing. 25(2) 355-363.
Lee K.-C., Chao, Y.-H., Yiin, J.-J., Chiang, P.-Y. & Chao, Y.-F. (2011). Effectiveness of different music-playing devises for reducing preoperative anxiety: A clinical control study. International Journal of Nursing Studies. 48(10), 1180-1187
Lemos, P., Pinto, A., Morais, G., Pereira, J., Loureiro, R., Teixeira, S. & Nunes, C.
(2009). Patient satisfaction following day surgery.Journal of Clinical Anesthesia, 21(3), 200-205.
Lewin, J.M.E., Razis, P.A. (1995). Prescribing practice of take-home analgesia for day case surgery. British Journal of Nursing. 4(18). 1047-1051.
Lexikon för svenska synonymer: http://www.synonymer.se/ Hittad: 150425 kl. 09.55
31 Liddle, C. (2012). Preparing patients to undergo surgery. Nursing Times. 108:48, 12- 13.
Lindwall, L. & von Post, I. (2008). Perioperativ vård- att förena teori och praxis (2 uppl.). Studentlitteratur: Polen.
Lindwall, L. & von Post. I. (2009). Continuity created by nurses in the perioperative dialogue – a literature review. Scandinavian Journal of Caring Science. 23(2), 395-401.
MacAndie, C. & Bingham, B.J.G. (1998). Day case nasal surgery: Patient satisfaction and the impact on general practitioner workload. Journal of One Day Surgery. 7(3). 7- 11.
Marquardt, H.M., Razis, P.A. (1996). Prepacked take-home analgesia for day case surgery. British Journal of Nursing. 5(18). 1114-1118.
Mitchell, M. (1997). Patients perceptions of pre-operative preparation for day surgery.
Journal of Advanced Nursing, 26(2), 356–63
Mitchell, M. (2010). General anaesthesia and day-case patient anxiety. Journal of Advanced Nursing. 66(5), 1059-1071.
Mottram, A. (2009). Therapeutic relationships in day surgery: a grounded theory study.
Journal of Clinical Nursing. 18(20), 2830-2837.
Mottram, A. (2011a). “Like a trip to McDonalds”: A grounded theory study of patient experiences of day surgery. International Journal of Nursing Studies 48(2) 165-174.
Mottram, A. (2011b). Patients´ experiences of day surgery: a Parsonian analysis.
Journal of Advanced Nursing. 67(1), 140-148.
32 Oberle, K., Allen, M. & Lynkowski, P. (1994). Follow up of same day surgery patients:
a study of patients concernes. AORN Journal 59(5) 1016-1025.
Otte, D.I (1996). Patients' perspectives and experiences of day case surgery. Journal of Advanced Nursing. 23(6),1228–1237.
Parson, E.C., Kee, C.C., Gray,P. (1993). Peri- operative nursing caring behaviors.
AORN Journal. 57(5) 1106-1114.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2014). Essentials of Nursing reaserch. Appraising Evidence for Nursing Practice. (8 uppl.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Ratcliffe, F., Lawson, R. & Millar, J. (1994). Day-case laparoscopy revisited: Have post-operative morbitity and patient acceptance improved? Health Trends. 26(2), 47-49.
Rosén, S., Svensson. M. & Nilsson, U. (2008). Calm or Not Calm: The Question of Anxiety in the Perianesthesia Patient. Journal of Perianesthesia Nursing, 23(4), 237- 246.
Rudolfsson, G., Hallberg, L.-M., Ringsberg, K.C. & von Post, I. (2003). The nurse has time for me: The perioperative dialogue from the perspective of patients. Journal of Advanced perioperative care. 1(3), 77-84.
Rudolfsson, G., von Post, I. & Eriksson, K. (2007). The expression of caring within the perioperative dialogue: A hermeneutic study. International Journal of Nursing studies.
44(6)905-915
SFS (2014:821). Patientlagen. Svensk författningssamling. Liber. Stockholm.
SFS (1982:763). Hälso- och sjukvårdslagen. Svensk författningssamling. Liber.
Stockholm.
33 Socialstyrelsen. (2003). http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?fTid=116 hittad:
14-11-12 kl.13.15
Socialstyrelsen. (2013). www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dagkirurgi hittad: 15-03-06 kl.12.08
Stephenson, N.E, (1990). Discharge criteria in day surgery. Journal of Advance Nursing. 15(5), 601-613.
Tappen, R., Muzic, P., Kennedy, J. (2001). Preoperative assessment and discharge planning for older adults undergoing ambulatory surgery. AORN Journal, 73(2), 464- 474.
Toftgard, C. (2009). Day surgery development. Ambulatory Surgery 15, 4–9.
Vetenskapsrådet (2014). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. ISBN:91-7307-008-4 [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2015-06-09]
Wedderburn, A. W., Morris, G. E. & Dodds, S. R. (1996). A survey of post-operative care after day case surgery. Annals of the Royal College of Surgeons of England, 78(2), 70-71.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Studentlitteratur: Lund
Wilkinson, D. Bristow, A., Higgins, D. (1992). Morbidity following day surgery.
Journal One Day Surgery. 2(1), 5-6.
Willis, C. E., Watson, J. D, Harper, C. V. & Humphreys, W. G. (1997). Does day surgery embarrass the primary health care team?: An audit of complications and consulations. Ambulatory Surgery. 5(2), 71-75.
Bilaga 1
Författare, År, Titel
Syftet Metod
Antalet (n)
Resultat Kvalitet
Flanagan, J.
2009,
”Postoperative Telephone Calls: Timing Is Everything”
1. förstå patienters upplevelser av dagkirurgisk knä artroskopi och återhämtning i hemmet. 2. När telefonuppföljning?
3. Patientens
övergripande upplevelser, inklusive postoperativa samtalet?
kvalitativ studie med intervju efter frågeformulär n=77
Efter 12h upplevde
patienterna en känsla av euorferi och lättnad, känslan att allt gått enligt förväntningarna, trötthet och andra fysiska symtom som illamående. Efter 24h hade patienterna en känsla av att vara oförberedd och oförmågan att klara sig själv.
Brist på hjälp och känsla av övergivenhet. Känslan av att något gått fel. Smärta, illamående, trötthet, svullnad, blödning och immobilitet. Efter 72h ökade känslan av övergivenhet men förmåga att klara sig själv.
Sorgsen över känslan att behöva genomgå allt ensam.
Fortfarande inte tillbaka till det ”normala” men känsla av läkning.
Hög
Fraczy k, L. &
Godfrey, H.
2010,
“Perceived levels of satisfaction
with the
preoperative assessment service
experienced by patients
undergoing general
anaesthesia in a day surgery setting”
Huvudsyfte: Att undersöka patienters tillfredsställelse med den preoperativa bedömningen inför dagkirurgi och att jämföra patienters tillfredställelse mellan
allmänkirurgiska och urologiska patienter.
Bisyfte:
Att jämföra antalet
patienter som
bedöms preoperativt inom allm. kir och urologi.
kvantitativ och kvalitativ studie Frågeformulär med några öppna frågor
n=275
96 % av respondenterna upplevde någon form av tillfredställelse med den preoperativa bedömningen.
Ingen signifikant skillnad
mellan de båda
specialiteterna.
Allmänkirurgiska patienterna kände sig bättre förberedda inför operationen jämfört med de urologiska.
Flera områden kom fram som signifikanta vid den preoperativa bedömningen för patienten: utbytet av informationen, en stödjande attityd, oro och rädsla, det stundande ingreppet och eftervården.
Medel
Gilmartin, J &
Wright, K.
2008, ”Day surgery:
Att beskriva och tolka patienters erfarenheter av dagkirurgi
Kvalitativ studie med
Ostrukturerade intervjuer
– att skapa känsla av
egenmakt under
förberedelsen,
-oro och emotionella Hög
