BETANKANDE. 3w3Zfc BETÄNKANDEN KRONOLÄGENHETS KOMMISSIONENS MED FÖRSLAG RÖRANDE TILLFÄLLIGA ÅTGÄRDER EGNAHEMSLÄGENHETER

336.1 3w3Zfc

KRONOLÄGENHETS KOMMISSIONENS BETÄNKANDEN

BETANKANDE

i i

MED FÖRSLAG RÖRANDE TILLFÄLLIGA ÅTGÄRDER TILL FÖREBYGGANDE _{ATT AV} KRONAN

UPPLÅTNA EGNAHEMSLÄGENHETER ANVÄNDAS FÖR ANNAT ÄNDAMÅL

ÄN MED UPPLÅTELSEN

AVSETTS.

TRYCKT HOS

P. PALMQUISTS AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 1916

K RONOLAGENHETSKOM MISSIONENS BETÄNK ANDEN

I

BETANKANDE

MED FÖRSLAG RÖRANDE TILLFÄLLIGA ÅTGÄRDER

TILL FÖREBYGGANDE ATT AV KRONAN UPPLÅTNA EGN AH EMS LÄGENH ETER

ANVÄNDAS FÖR ANNAT ÄNDAMÅL ÄN MED UPPLÅTELSEN

AVSETTS.

TRYCKTHOS

P. PALMQUISTS AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 1916

3 3

^{<o- I}

Svv3Zk

v. /

INNEHÅLL.

Sid.

Skrivelse till statsrådet och chefen för Kungl. jordbruksdepartementet 5 Författningsförslag.

Förslag till

1) lag angående rätt för kronan att vid överlåtelse av fast egendom göia för- behåll, som inskränker rätten att överlåta eller inteckna egendomen 9 2) kungörelse med vissa bestämmelser att tillsvidare lända till efterrättelse vid

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar enligt kungörelsen den 17 oktober 1913

3) kungörelse

om

ändrad lydelse av mom. 9 i kungörelsen den 13 juni 1908 angående förändrade allmänna villkor och bestämmelser för den av staten

utövade egnahemslånerörelse 13

4) kungörelse

om

vad i vissa fall skall iakttagas vid utfärdande av gravations-

bevis , /

Motiv.

a) allmän motivering 13

b) speciell motivering, rörande

1) förslag till lag angående rätt för kronan att vid överlåtelse av fast

egendom göra förbehåll, som inskränker rätten att överlåta eller in-

teckna egendomen 34

2) förslag till kungörelse med vissa bestämmelser att tillsvidare lända

till efterrättelse vid upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegen- domar enligt kungörelsen den 17 oktober 1913 39

3) förslag till kungörelse

om

ändrad lydelse av mom. 9 i kungörelsen den 13 juni 1908 angående förändrade allmänna villkor och bestäm- melser för den av staten utövade egnahemslånerörelse 43

4) förslag till kungörelse

om

vad ⁱ vissa fall skall iakttagas vid utfär-

dande av gravationsbevis 44

Till

Herr Statsrådet och Chefen

för

Kungl. Jordbruksdepartementet.

T

den

utredning av frågan

om

upplåtelse av kronojord till egna

hem,

vars verkställande jämlikt nådigt

bemyndigande

anförtrotts åt underteck- nade särskilt tillkallade sakkunniga

inom

Kungl. jordbruksdepartementet, skall enligt det åt de sakkunniga

lämnade uppdrag

bland annat ingå en undersökning,

huru

lämpliga bestämmelser

må kunna åstadkommas

ⁱ syfte

att, där staten

med

äganderätt upplåter jord för bildande av egna

hem,

ändamålet

med

upplåtelserna måtte tryggas, så att den upplåtna jorden ej

sedermera

må kunna

övergå till helt

annan

användning.

Full trygghet att jord,

som

av staten upplåtes till egna hem, varder

använd

för det

med

upplåtelsen avsedda

ändamål kan måhända

säkrast vinnas, därest

—

såsom det ock uppdragits åt de sakkunniga att utreda möjlighet

kunde

beredas staten att verkställa sina ifrågavarande jord- upplåtelser

med

besittningsrätt. Emellertid

kan

det förslag i berörda av- seende,

som

de sakkunniga efter verkställd utredning

må komma

att fram- lägga, icke vara att förvänta

inom den

närmaste tiden; och lärer än längre tidrymd förflyta, innan (dt förslag i

ämnet kan

varda ⁱ vederbörlig ord- ning upphöjt ^till lag.

Nu

rådande förhållanden synas å andra sidan göra det angeläget att, såvitt på ^staten

ankommer,

^åtgärder,

som kunna

vara ägnade att

förekomma

obehörig jordspekulation, snarast möjligt vidtagas.

I vilken omfattning sådana åtgärder lämpligen

kunna

vidtagas, huruvida eventuella åtgärder böra avse all upplåtelse av kronojord och möjligen därutöver utsträckas att gälla av staten understödd jordförmedling och egnahemslånerörelse, lära de sakkunniga icke hava att avgöra, då frågan

därom

väsentligen faller

utom

det åt de sakkunniga anförtrodda uppdrag.

De

sakkunniga

hava

däremot ansett sig böra föreslå, att åtgärder uti ifrågavarande syfte

— om

också allenast av tillfällig beskaffenhet

—

vid- tagas ⁱ avseende a den upplåtelse av jord för bildande av egna

hem, som

sker

genom

stabms egen försorg; och få de sakkunniga

härmed

till

Herr

Stats- rådet överlämna ett betänkande rörande tillfälliga åtgärder till förebyg-

gande

att av

kronan

upplåtna egnakemslägenheter användas för annat ända- mål än

med

upplåtelsen avsetts. Betänkandet åtföljes av förslag till

lag angående rätt för

kronan

att vid överlåtelse av fast

egendom

göra förbehåll,

som

inskränker rätten att överlåta eller inteckna egen-

domen,

kungörelse

med

vissa bestämmelser att tillsvidare lända till efterrät- telse vid upplåtande av

egnahem

slägenheter från

kronoegendomar

enligt kungörelsen den 17 oktober 1913,

kungörelse

om

ändrad lydelse av

mom.

9 i kungörelsen den 13 ^juni

1908

angående förändrade allmänna villkor och bestämmelser för den av staten utövade egnahemslånerörelse,

kungörelse

om

vad ⁱ vissa fall skall iakttaga vationsbevis.

Stockholm den 7

mars

1916.

AXEL ÖSTERGREN

ÅKE INGESTRÖM SVEN LINDERS JOHN SAMUELSON

vid utfärdande av

NILS M OHLIN

Digitized by the Internet Archive

in 2017 with funding from

University of ^Illinois Urbana-Champaign Alternates

https://archive.org/details/kronolagenhetsko01swed

9

Förslag

till

Lag

angående

rätt

för kronan

att

vid överlåtelse av

fäst

egendom

göra förbehåll, som inskränker rätten

att

överlåta

eller

inteckna egendomen.

Utan

liinder av det i 16 kap. 1 £ ärvdabalken, sådant detta lagrum lyder enligt förordningen den 27 april 1810, ^stadgade förbud att i av- handlingar ock kontrakt

om

fast

egendom

låta villkor inflyta, varigenom förvaltnings- ock äganderätten för en framtid vidare inskränkes

än

i

nämnda

lagrum sägs,

må

vid överlåtelse,

som

äger

rum

från kronan, görasförbehåll,

som

inskränker förvärvarens så ock

ny

ägares rätt att överlåta eller inteckna egendomen.

Denna

lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

10

Förslag

till

Kungörelse

med

vissa

bestämmelser

att tillsvidare

lända

till efterrättelse

vid upplåtande av egiialiemslägenlieter från kronoegendomar

enligt kungörelsen den

1?

oktober

1913.

Vifl upplåtande av egnahemslägenheter från

kronoegendomar

enlig

kungörelsen den 17 oktober

1913

skola, jämte vad ⁱ sagda kungörelse finnes stadgat, följande bestämmelser tillsvidare lända till efterrättelse:

/

mom.

Den,

som

från

kronan

förvärvat

egnahem

slägenbet,

må

ej,

innan tjugu år förflutit från det lagfart å fånget beviljades, utan

Kungh

Maj:ts befalhiingsliavandes tillstånd vare sig sälja, bortbyta eller bortgiva lägenheten till

annan

än

skvldeman

ⁱ rätt upp- eller nedstigande led eller belasta lägenheten

med

inteckning för fordran eller för

avkomst

eller

annan

förmån

Tillstånd

må

ej meddelas att överlåta lägenheten,

med

mindre den,

till vilken lägenheten skulle övergå, prövas uppfylla de villkor för att

kunna

antagas såsom köpare i första hand,

som

stadgas i

ovannämnda

kun- görelse, ej keller att inteckna lägenheten,

om densamma

skulle

komma

^att

häfta för gäld, förmåners kapitalvärde därunder inbegripet, till högre be- lopp beträffande jordbrukslägenhet än

fem

sjättedelar och i fråga

om

^bo-

stadslägenhet än tre fjärdedelar av det värde,

som Kungh

Maj:ts befall-

ningshavande

med

ledningav uppgjort köpavtal, värderingsinstrument, brand- försäkringshandlingar, kostnadsförslag eller andra tillgängliga handlingar prövar jorden jämte därå befintliga eller för uppförande avsedda byggnader

äga; Kungl. Maj.ts befallningshavande dock obetaget att från sålunda stad- gade villkor för rätt att överlåta eller inteckna lägenheten medgiva undan-

tag, då synnerliga skäl därtill äro.

Förbehåll,

som nu

sagts, skall införas i köpebrev,

som

utfärdas ä

kronans vägnar, och gäller även för den, till vilken lägenheten

kan komma

att övergå under förut

nämnda

tid från det lagfart beviljades a fånget från kronan. Sker överlåtelse

med

Kungl. Maj:ts befallningshavandes till-

stånd, skall Kungl. Maj:ts befallningshavande tillse, att erinran

om

förbe- hållet

med

angivande av den tid, för vilken det gäller, inflyter i över- låtelsehandlingen.

2 mom. Vid

upplåtelse av kronojord för bildande av jordbrukslägen- het skall, där å lägenheten finnes

växande

skog,

som

ej prövas vara av allenast ringa värde, göras det förbehåll, att blivande ägare icke

må

förrän

fem

år förflutit från det

kronan

avträdde lägenheten företaga avverkning annat än ⁱ enlighet

med närmare

bestämmelser,

som

meddelas av

domän-

styrelsen.

Kronan

äger betinga sig att, därest lägenlietsägaren överskrider

honom

tillkommande rätt till avverkning, kronan skall äga dels under åter- stoden av sagda tid utan ersättning till lägenlietsägaren avverka all å lä-

genheten

växande

skog, dels ock av lägenhetsägaren såsom ytterligare köpe- skilling för lägenheten

utbekomma

ett belopp, motsvarande två gånger värdet af skogstillgången å lägenheten efter den i

sammanhang med

upp- låtelsen gjorda värdering; och varde till säkerhet för

kronan

sålunda vill- korligt. förbehållen rätt inteckning sökt

genom

Kungl. Maj:ts befallnings- havandes försorg.

3

mom.

Upplåtes från

samma kronoegendom

två eller flera bostads- lägenheter, de där ligga invid eller i närheten av varandra, skall beträf- fande varje sådan lägenhet till

förmån

för den eller de övriga stadgas för-

bud

^{att å lägenheten uppföra} industriell anläggning.

Tid

upplåtelse av bostadslägenhet i annat fall än nyss sagts eller av jordbrukslägenket

må

sådant förbud stadgas till

förmån

för

huvudegendomen

eller, där

denna

i sin helhet upplåtes till

egnahem

slägenheter, för en eller flera av dessa,

om

Kungl. Maj:ts befallningshavande finner skäl därtill vara. Kungl. Maj:ts befallningshavande foge anstalt, att inteckning för servitutet sökes.

4 mom. Yad

ovan stadgas skall i tillämpliga delar gälla, då område,

som

befunnits lämpligt att användas till bildande av

egnahem

slägenheter, i

odelat skick upplåtes till bolag eller förening efter vad ⁱ 18

punkten

av'

ovannämnda

kungörelse sägs,

dock

att vad angår servitut,

varom

i 3

mom.

förmäles, skyldigheten att foga anstalt, att inteckning därför sökes, skall i

detta fall åligga bolaget ^eller föreningen.

Denna

kungörelse träder ⁱ kraft genast efter utfärdandet,

men

gäller icke beträffande upplåtelse av egnakemslägenhet,

som

dessförinnan å kro- nans vägnar hembjudits till inlösen eller utbjudits till försäljning, så framt

hembudet

eller utbudet leder till försäljning.

Förslag

till

Kungörelse

om ändrad lydelse av mom.

^{t) 1}

kungörelsen den 13 juni 190S angående förändrade allmänna villkor och bestämmelser för

den av staten utövade egnaliemslänerörelse.

Härigenom

^{förordnas, att}

mom.

9 i kungörelsen den 13 juni

1908

angående förändrade allmänna villkor ocli bestämmelser för den av staten utövade

egnahem

slånerörelse skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vid

uppgörandet av det ⁱ

mom.

8

omförmälda

lånekontrakt skall lända till efterrättelse:

1) att tiden

— — — — — — — — — — — ^— —

^inträder;

2) att låneförmedlaren ej äger att

— utom

^{i fall,}

varom

i

mom.

15 här

nedan

sägs

-W

för egnahemslånet betinga sig

annan

säkerhet än första inteckning i lägenheten, dock att härvid icke såsom hinder för låns be- viljande skall

komma

i betraktande inteckning för förbud att å lägenheten uppföra industriell anläggning eller för rätt,

som

förbehållits

kronan

för den händelse, att ägare av jordbrukslägenhet överskrider

honom

tillkom-

mande

rätt att avverka skog å lägenheten, samt att sådana inteckningar

i övrigt för annat än fordran, vilka icke

hava

avsevärd betydelse för egna-

hem

slägenhetens värde,

må kunna

få kvarstå

med

bättreförmånsrätt; ägande återbetalas; och

3)

att andra detsamma.

Denna

kungörelse träder ⁱ kraft genäst efter utfärdandet.

Förslag

till

Kungörelse

om vad

1 vissa fall skall

iakttagas vid utfärdande av

gravatioiisbevis.

År

vid fång till fast

egendom,

varå lagfart beviljats, fäst villkor,

som

inskränker ägarens rätt att

egendomen

överlåta eller

med

inteckning be- lasta, eller äger inskränkning ⁱ sådant hänseende

rnm

_på

grund

av för- behåll vid föregående ägares fång, skall anteckning

om

förhållandet, så vitt det framgår av lagfartsprotokollet, intagas i gravationsbevis rörande

den

egendom,

som

inskränkningen gäller.

Denna

kungörelse träder ⁱ kraft genast efter utfärdandet,

men

skall i

avseende å fång, varå lagfart dessförinnan beviljats, tillämpas endast i

den

mån

anteckningo

om

inskränkningeno skett uti

den

ⁱ 18 §o av förord- ningen den IG juni

1875 angående

lagfart å fång till fast

egendom

om- förmälda bok.

lf>

Motiv.

i)å staten

med

äganderätt upplåter jord till

egnahem

för vare sig bostads- eller jordbruksändamål, är det tydligen av största vikt att upp- låtelsen sker på sådana villkor, att det avsedda ändamålet blir fullt be- tryggat. Kungörelsen

den

31 december

1909

angående förändrade grun- der för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda

tillfälle att förvärva egnahemslägenheter från vissa

kronoegendomar

inne- höll ock vissa föreskrifter, vari

man

trodde sig finna en garanti för att det

med

kronans egnahemsupplåtelser åsyftade ändamålet icke bleve

genom

missbruk förvanskat; och dessa föreskrifter hava ⁱ

huvudsak

bibehållits oförändrade i motsvarande författning av

den

17 oktober 1913.

Härvid

bör främst erinras

om

de till den ursprungliga upplåtelsen

knutna

bestämmelserna därom, att vid försäljning medelst anbuds inford- rande till köpare allenast

må

antagas

mindre bemedlad

eller obemedlad,

som

äger god frejd och gjort sig

känd

^för arbetsamhet, sparsamhet, nyk- terhet och hederlig vandel samt, vad jordbrukslägenhet beträffar, äger för- utsättningar för drivande av ett

mindre

jordbruk; att, där ej särskilda skäl därtill föranleda, lägenhet icke

må

upplåtas till den,

som

redan äger fäst

egendom

av

den

storlek, att därå

kan

födas en familj; samt att icke

mer

än en lägenhet

må

upplåtas till

samma

^person.

Genom

vad sålunda föreskrivits rörande köpares kvalifikationer

kan

väl synas vara tillräckligt sörjt för att vid tiden för jordupplåtelsen det

därmed

avsedda ändamålet tryggats åtminstone i formellt hänseende.

Såsom med

ett

exempel

ur er- farenheten

nedan

skall visas, har

man genom nämnda

bestämmelser dock icke

kunnat

förebygga, att den,

som

köper en lägenhet av staten,

kan

hava

genom

underhandsavtal

med

tredje person,

som

själv icke är behö- rig att av staten förvärva lägenheten, redan före köpets avslutande bundit

sig på sådant sätt att, fastän

han

själv kvarstår

som

nominell ägare av lägenheten, hans ifrågavarande medkontrahent i verkligheten äger

ensam

förfoga däröver.

Allmän moti- vering.

De

ⁱ förevarande avseende gällande föreskrifter,

som

hänföra sig till

tiden efter

den

första upplåtelsen, äro tvänne.

Den

ena utgöres av stad- gandet, att köpare av

obebyggd

lägenhet skall vid tillträdet

avlämna

för- bindelse att

inom fem

år hava lägenheten

bebyggd med

bostad och, där fråga är

om

jordbrukslägenhet, jämväl

med

för lägenhetens skötsel i övrigt nödiga

byggnader

vid äventyr, därest så icke sker, att utöver den avta- lade köpeskillingen gälda ytterligare ett belopp, motsvarande en femtedel av köpeskillingen, vilken förbindelse tillika skall innefatta

medgivande

att berörda fordringsbelopp

må

^{i lägenheten intecknas.} Frånsett att detta stadgande blott gäller

obebyggd

lägenhet och således icke träffar det fall, att köpare av en

bebyggd

lägenhet finner

med

sin fördel förenligt att nedriva husen och

använda

lägenheten på annat ^sätt,

kan mot

stadgandet anmärkas,

att det ensamt för sig näppeligen är tillräckligt effektivt för att

kunna

ga rantera en lägenhets bevarande

som

^eget hem. Äventyret att betala ytter- ligare en femtedel av

den

utav staten betingade köpeskillingen,

som

ju ofta icke oväsentligt understiger lägenhetens saluvärde i fri konkurrens, lärer icke alltid verka avskräckande, då det gäller att till kanske avse- värd

ekonomisk

fördel

använda

lägenheten för annat

ändamål

än det från statens sida åsyftade.

Och

bestämmelsen, att lägenhet

inom

viss tid skall vara

bebyggd med

»bostad:

, torde vara så allmänt avfattad, att den åt-

minstone

kan

föranleda tvekan, huruvida det stadgade äventyret är tillämp- ligt, då

den

förste förvärvaren överlåter lägenheten till

någon

ekonomiskt välsituerad person,

som

därå uppför t. ex. en villa eller ett boningshus för uthyrning. Att

märka

är vidare, att möjligheten att få

förenämnda

förbindelse intecknad i lägenheten kan, såsom ock i verkligheten inträffat, göras

om

intet därigenom att den ursprunglige förvärvaren överlåter lägen- heten ^till

någon

annan, innan

han

själv erhållit lagfart, samt lagfart för

dem

båda sökes på

samma

dag. I detta fall

kan

enligt inteckniugsförord- ningen ansökningen

om

inteckning icke bifallas, då förmånsrätt jämlikt

1 1 kap. 2 § jordabalken icke äger rum.

Om

sålunda inteckning ej erhålles, har

kronan

att för förbindelsens fullgörande hålla sig allenast till

den

förste köparens övriga tillgångar, vilket väl oftast icke skulle medföra önskat resultat. Slutligen torde beträffande berörda bestämmelse böra fram- hållas, att huvudsyftet

med densamma,

såsom redan av ordalydelsen fram- går, torde hava varit att framtvinga byggnadsskyldighetens fullgörande, och att bestämmelsen först i andra

hand kommit

att tjäna

som

säkerhet för själva det egna

hemmets

bestånd.

— Den

andra av ifrågavarande garanti- föreskrifter innefattas i bestämmelserna angående sättet för erläggande av

17

betalning till

kronan

för inköpt lägenhet. I det fall, att köpeskillingen

i sin helhet erlägges vid tillträdet, har ju staten genast fått full likvid och saknas möjlighet att

med

köpeskillingen förknippa

någon

garanti för egnahemslägenhetens bestånd. För

den

händelse åter betalningen, såsom jämväl är medgivet, fullgöres på det sätt, att en tiondel av köpeskillingen gäldas kontant samt övriga nio tiondelar erläggas antingen

med

en tiondel

om

året under nio års tid eller, beträffande jordbrukslägenheter, efter köpeskillingens fördelning i en amorteringsdel och en stående del under en längre följd av år i överensstämmelse

med

de för statens egnahems- lånerörelse gällande betalningsvillkor, finnes föreskrivet dels att, därest under betalningstidens fortgång lägenheten icke

inom

avtalad ^tid bebygges

eller

densamma

till jord och

byggnader

vanvårdas eller å lägenheten be- fintlig skog avverkas hårdare än

som

^erfordras för gårdens

behov

eller för uppodling av därtill tjänlig

mark

eller föreskrivna ränte- och kapitalavbe- talningar icke ordentligt fullgöras, vad av köpeskillingen återstår oguldet jämte ränta skall,

om

sådant från statens sida påfordras, genast vara för- fallet till betalning, dels ock att,

om

lägenheten övergår till

annan

än efterlevande

make

eller bröstarvinge eller efterlevande

make

och bröst- arvinge, vilka behålla lägenheten oskiftad,

detsamma

skall gälla, så framt icke

den nye

innehavaren prövas uppfylla villkoren för att

kunna

antagas såsom köpare i första hand. Emellertid torde icke heller dessa bestäm- melser innebära

någon

verklig säkerhet för egnahemslägenhetens bibehål- lande såsom sådan. I förra fallet

kan

nämligen en lägenhet hava förlorat sin egnahemskaraktär utan att

någon

av förutsättningarna för det stad- gade äventyret inträffat.

Och

i

båda

fallen gäller, att enda påföljden är att ogulden del av köpeskillingen

med

ränta

kan

förklaras förfallen till

omedelbar betalning ^-

—

- en påföljd,

som

för en lägenhetsförvärvare icke nödvändigtvis måste ^{te sig} avskräckande inför möjligheten att i stället få

obehindrat disponera över lägenheten.

Den

brist

inom

lagstiftningen på

verksam

kontroll över de till egna

hem

under äganderätt upplåtna kronolägenheters användande,

som

sålunda är för handen, har vid olika tillfällen

uppmärksammats

såväl av riksdag och regering

som

å annat håll; och

man

har därvid beaktat,

hurusom

det sociala mål, staten ined upplåtelserna åsyftade, bleve

genom

frånvaron av en dylik kontroll i

hög

grad äventyrat.

Det

har ock

med hänsyn

härtill åt de sakkunniga uppdragits att vid utredningen av frågan

om

upp- låtelse av kronojord till egna

hem

jämväl undersöka,

huru

lämpliga be-

3

stäinmelser

må kunna åstadkommas

i syfte att, där staten

med

äganderätt upplåter jord för bildande av egna hem, ändamålet

med

upplåtelserna tryggas, så att den upplåtna jorden ej

må

sedermera

kunna

övergå till

helt

annan

användning. För en dylik undersökning hava de sakkun- niga ansett det vara av synnerlig vikt att erhålla upplysning, i vad

mån

och under vilka former obehörig spekulation hittills

kan

hava ägt

rum med

avseende _å jord,

som

av staten upplåtits i syfte att åt

mindre

be- medlade eller obemedlade bereda tillfälle att förvärva egnaliemslägenheter.

På grund

härav och då det synts antagligt, att upplysningar i berörda hänseende

kunde

meddelas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i de särskilda länen samt framför allt av de under

dem

lydande kronofogdar och läns-

män ävensom

av domänintendenterna, hava de sakkunniga i skrivelse den 27 ^januari

1913

till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

hem-

ställt, att Kungl. Maj:ts befallningshavande måtte

anmodas

att, efter hörande av vederbörande kronobetjäning samt av domänintendenten, där sådan funnes anställd,

inkomma med

yttrande, huruvida

inom

respektive län iakttagits fall, då av staten för

egnahemsändamål —

vare sig för små-

bruk

eller för bostadslägenhet ^-

—

^upplåten jord av förvärvaren eller

någon

hans efterträdare i äganderätten överlåtits till köpare, vilken icke upp- fyllde de villkor,

som

författningsenligt erfordrades för förvärv i första

hand

av egnaliemslägenheter från kronoegendomar, eller ock

använde

jor-

den

för helt annat

ändamål

än vid upplåtelsen avsetts,

ävensom

att, där omständigheterna därtill föranledde,

närmare

redogöra för iakttagna sådana

fall,

som kunde

anses såsom typiska och i vilka en obehörig spekulation

i jordupplåtelse

kunde

spåras.

Sedan med

anledning av

denna

hemställan, Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen

anmodats

att

inkomma med

sådant yttrande,

som

ovan sägs, hava samtliga Kungl. Maj:ts befallningshavande avgivit yttrande i ämnet. För dessa yttranden, vilka

inkommit

under maj och juni 1913, torde en redogörelse lämpligen här böra lämnas.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Gottlands län

omnämner, hurusom genom

ett kungl. brev

den

25 maj

1905

förordnats, dels att från

Eoma

klosters

kungsgård

ett invid

Eoma

järnvägsstation beläget

område

skulle få avsöndras och uppdelas i

101

tomter att försäljas, en till dess dåva- rande innehavare

mot

viss köpeskilling och i övrigt på de ⁱ 6:e

mom.

av kungl. skrivelsen till domänstyrelsen

den

25 september

1896

stadgade vill-

kor

samt

de övriga

100

jämlikt föreskrifterna i 8:e och följande

mom.

av

samma

skrivelse, dels ock att, sedan

nämnda kungsgård

i enlighet

med

1896

års lag

om hemmansklyvning

m. m. undergått delning, 14 sålunda

uppkomna

lotter skulle försäljas

med

tillämpning av sistberörda föreskrif- ter. i)e från kungsgården avsöndrade

100

tomterna å området invid järn- vägsstationen kade sålts under loppet av tre år, och försäljningen hade ut- fallit sålunda, att

sammanlagt

19 köpare förvärvat tomterna, därvid 4 kö- pare

bekommit

var för sig en tomt, 5 köpare var för sig 2 tomter, en köpare 3 tomter, 2 köpare vardera 4 tomter, 2 köpare vardera 5 tomter, en köpare 6 tomter, en köpare 11 tomter, en köpare 14 tomter och en köpare

34

tomter.

Det

vore sålunda, fortsätter Kungl. Maj.ts befallnings- kavande, icke oantagligt, att en del av dessa tomter inköpts i speku- lationssyfte. Emellertid ville det synas,

som om

vid de tomtöverlåtelser, vilka av köparna sedermera gjorts till andra personer, de förra ingalunda berett sig

någon

obehörig vinst, utan

med

överlåtelserna endast velat

gagna

syftet av egna

hems

beredande åt personer,

som

vore i behov av sådana.

Köpare

av

förenämnda

11 tomter vore Gottlands järnvägsaktiebolag,

som

fortfarande innehade

desamma. De

14 tomterna hade köpts av

Koma

sockerfabriksaktiebolag,

som

i sin ordning överlåtit 6 tomter till fyra arbe- tare och en tomt till en kooperativ handelsförening, under det att bolaget hade kvar de övriga 7 tomterna, vilka uppgivits vara behövliga för fram- dragandet av en kanal till fabriken.

Av

den köpare, en affärsman i Yisbv,

som

förvärvat de

34

tomterna, hade 26 åter försålts, de flesta

—

såsom det ville synas

—

för att användas till egna hem.

Vad

åter anginge de 14 lotter,

som uppkommit genom

kungsgårdens styckning, hade

desamma

inköpts av olika personer, mestadels småbrukare.

Den

största lotten,

l

/± mantal, hade sedermera delats i fyra smärre delar utan att, såvitt

man kunnat

finna, sådana omständigheter förekommit,

som med

förevarande undersökning åsyftades.

—

Efter utfärdandet av

1909

års författningar i

ämnet

hade

med

tillämpning av

desamma

försäljning av lägenheter

inom

länet ej skett i vidare

mån

_{än på}

grund

av ett kungl. brev den ₆ juni 1912, varigenom förordnats

om

upplåtande och försäljning i visst antal lotter av en till Skogsholms kronopark hörande hospitalslägenhet, därvid emellertid tillika föreskrivits, att vad i 9:e

punkten

av kungörelsen den 31 december

1909

stadgats därom, att till köpare finge antagas allenast

mindre

bemedlade eller obemedlade och att lägenhet ej finge upplåtas till

den,

som

^redan ägde fast

egendom

av

den

storlek, att därå

kunde

födas en ^familj, icke skulle tillämpas å de ifrågavarande upplåtelserna.

Inom

Göteborgs och

Bohus

län hade, anför Kungl. Maj.ts befallnings- hafvande därstädes, endast ett fall förekommit, då av staten för

egnahem

^s-

ändamål

upplåten jord av förvärvaren överlåtits till köpare,

som

icke upp-

20

fyllde författningsenligt stadgade villkor för förvärv i första

hand

av egna- hemslägenlieter från kronoegendomar. Fallet bestode däri, att en person

-

skomakare

till yrket

— som den

1

november 1911

av

kronan

inköpt en lägenhet under förra löjtnantsbostället ett mantal

Legene

n:r 1 Neder- gården i Tossene socken, sedermera till en

hemmansägare

försålt lägen- heten,

med undantag

av själva bostadstomten, för en

summa,

något över- stigande inköpspriset. Emellertid hade, enligt

vad länsmannen

i orten upplyst, försäljningen ägt

rum med

anledning därav, att den förste ägaren på-

grund

av omständigheter,

som

tillstött efter hans förvärv av lägenheten, ansett sig icke

kunna

tillfyllest sköta jordbruket; och funnes icke

någon

anledning antaga, att obehörig spekulation förelegat.

Av

Ivungl. Maj:tsbefallningskavandei Jämtlands län meddelas, att

inom

detta län egnahemslägenheter av förevarande slag i två ^fall överlåtits till

köpare,

som

icke uppfyllde de för köpare i första

hand

föreskrivna villkor,

men

att i övrigt skäl till

anmärkning mot

köparna eller deras sätt att an- vända jorden icke förekommit.

Det

ena av de båda fallen avsåge en fas- tighet

om

¹ /s84 mantal,

som

på ^{sin tid blivit} från

kronohemmanet Asmund-

gården n:o 1 i Lits socken försåld till en torpare,

men som numera

ägdes av helt andra personer samt befunne sig i dåligt skick

med

förfallna hus och

vanhävdad

jord. Fastighetens överlåtelse torde uteslutande hava be- rott på ^dess goda tillgång på

växande

skog.

Det

andra ^fallet hade avse- ende å en från

kronohemmanet Lugn

n:o 3 i

Kyrkås

socken likaledes till

en torpare upplåten fastighet

om

^l/i2 mantal

Nämnda

fastighet

hade

av den förste förvärvaren öfverlåtits till hans son och måg, vilka därefter för- sålt

densamma

till en närboende

hemmansägare. Denne hade

lagt fastig-

heten i

sambruk med

^sitt

hemman,

därvid fastighetens hus dels bortflyttats och dels fått förfalla.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Jönköpings län åberopar innehållet i

ett av domänintendenten i länet avgivet utlåtande. Däri anföres, att sedan år

1900

vid arrende- och saluvärderingar å

kronoegendomar inom

ifråga- varande län upprättats förslag till avsöndring och försäljning av

mark

till

närmare 100

egnahemslägenheter, av vilka

— med undantag

för 38 till

bostadslägenheter upplåtna tomter av FCessleby majorsboställe

—

de allra flesta avsatts för

småbruk

^eller

mindre

jordbrukslägenketer. Enligt vad domänintendenten hade sig bekant, kunde, särskilt vad

småbruken

anginge, icke sägas att den upplåtna jorden blivit av förvärvaren eller

någon

hans efterträdare i äganderätten överlåten till köpare,

som

ej uppfyllde de vill- kor, vilka författningsenligt erfordrades för förvärv i första

hand

av egna-

hemslägenheter från kronoegendomar, eller att jorden använts för helt annat

ändamål

än vid upplåtelsen avsetts. Ej heller torde

någon

obehörig spe- kulation hava ägt rum. Visserligen hade en del av de från

förenämnda

majorsboställe upplåtna tomtplatserna växlat ägare,

stundom med

vinst för säljaren;

men

detta hade i regel inträffat, sedan tomterna blivit uppodlade och

bebyggda

samt, ⁱ

den mån

samhället utvecklats, jorden såväl

som åbyggnaderna

ökats ⁱ värde.

Utav

det av Ivungl. Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs län avgivna yttrande framgår följande: Upplåtelser av kronojord till egna

hem

hade

i länet förekommit allenast

inom

Falu och

Hedemora

fögderier, och hade jorden i regel bibehållits av de ursprungliga förvärvarna. Dessa hade dock, särskilt vad upplåtelserna

inom

Falu fögderi beträffade, icke uppfyllt de i

avseende å egnakemslägenheters

bebyggande

föreskrivna villkor. I ett fall

hade i detta fögderi en och

samma

person förvärvat ^ett flertal lägenheter, vilka av köparen hittills

gemensamt

nyttjats till drivande av jordbruks- rörelse.

Det

vore enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes

mening

icke uteslutet, att berörda förvärv skett i spekulationssyfte, ehuru

någon

upp- låtelse i andra

hand ännu

icke ägt rum.

Jämväl inom Hedemora

fögderi hade fall inträffat, då i

egnahem

ssyfte upplåten kronojord tagits ⁱ

bruk

för andra ändamål. Sålunda förekomme, att från

kronoegendomen

Stora och Lilla Avesta under Bjurfors kronopark ⁱ Folkärna socken avsöndrade

egnahem

slägenheter i första

hand

förvärvats av ett aktiebolag för träföräd- ling och användes för rörelsens bedrivande. I ett eller annat fall hade enskilda personer från

nämnda egendom

tillhandlat sig två eller flera lägen- heter invid Krylbo järnvägsstation, vilka av köparna använts till plats för sågverksbyggnader, upplagsställen för virke och andra dylika för

egnahem

^s-

syftet

främmande

ändamål. Sistberörda upplåtelser hade

numera

övertagits av

omförmälda

träförädlingsaktiebolag.

Någon

obehörig spekulation i så-

dana

jordupplåtelser,

varom

vore fråga, hade icke, såvitt den verkställda utredningen gåve ^vid

handen

eller eljest vore för Kungl. Maj:ts befallnings-

havande

bekant, förekommit

inom Hedemora

fögderi.

Av

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kristianstads län

omnämnas

följande fall, då lägenheter av ifrågavarande slag av förvärvarna överlåtits på köpare,

som

icke uppfyllde i författningarna uppställda villkor för för-

värv i första

hand

av dylika lägenheter. Jordbrukslägenheten ³_/128 mantal n:o 1 Gråshult i Loshults socken hade,

någon

tid efter det

densamma

av en person förvärvats från staten, av förvärvaren sålts till ett aktiebolag,

som

läte avverka lägenhetens skog att användas vid en bolaget tillhörig

pappersfabrik. Yidare hade enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes för-

menande

två från indragna käradshövdingbostället ³/s mantal n:o 31

Ham- menhög

till arbetare upplåtna bostadslägenheter av

dem

efter all sanno- likhet förvärvats i spekulationssyfte.

Den

^ena lägenheten, för vilken köpe- skillingen utgjort 2,055 kronor, vore nämligen

numera

styckad i fyra tomter, varav tre försålts för

sammanlagt

4,685 kronor och därefter be- byggts.

Den

andra lägenheten hade förvärvaren omedelbart efter köpet

överlåtit-på två affärsmän, varefter

den

styckats ⁱ tomter,

som

annonserats

till försäljning. I intetdera av dessa fall ansåge Kungl. Maj:ts befallnings- ha vande det från början

med

upplåtelserna avsedda syftet

hava

blivit upp-

fyllt. För övrigt hade, såvitt känt vore, av staten upplåten egnahems- lägenliet

inom

länet icke använts av förvärvaren eller

någon

hans efter- trädare i äganderätten på ^sätt,

som

varit oförenligt

med

det vid upplåtel- sen knutna ändamålet.

Kungl. Maj:ts befallningskavande ⁱ Skaraborgs län anser sig

kunna

göra det uttalandet, att

inom

detta län i allmänhet icke iakttagits sådana fall,

som

den ifrågavarande utredningen åsyftade.

Dock

funne Kungl. Maj:ts befallningshavande det vara anmärkningsvärt, dels att

lösesumman

för

den

från

kronodomänen

^s/i mantal Loringa n:r 6

Grevagården

i Sjogerstads socken

med

tillträde

den

14

mars 1911

försålda lägenheten Orrevadet redan

den

3

mars 1913

ⁱ sin helhet erlagts, dels ock att köpeskillingen för lägenheten Torstenstorp, upplåten

samma

år från ^x/i mantal Sävared n:r 9

Sven

Torstensgården i Sävareds socken, inbetalts på en

gång

vid tillträdet. I båda fallen ville Kungl. Maj:ts befallningshavande antaga, att inbetalningen ägt

rum

i avsikt att överlåta lägenheten på ^köpare,

som

icke uppfyllde de villkor, vilka erfordrades för förvärv i första

hand

av egna- hemslägenketer från kronoegendomar.

Som

emellertid Kungl. Maj:ts befall-

ningshavande saknade

närmare kännedom om

^förloppet vid

förenämnda

lägenheters överlåtelse samt vederbörande kronofogde och domänintendenten icke haft något att förmäla

om

dessa transaktioner, torde frågan

ännu

icke

hava kommit

i sådant läge, att det

kunde med

^visshet avgöras, huruvida obehörig spekulation i jordupplåtelsen ägt

rum

eller icke.

Det

av Kungl. Maj:ts befallningshavande i

Värmlands

län avgivna ytt- randet innehåller: Såvitt av infordrade upplysningar

kunnat

inhämtas eller för Kungl. Maj:ts befallningshavande eljest blivit kunnigt hade avvikelse från det

med

ifrågavarande upplåtelser avsedda syftemål

inom

länet ägt

rum

allenast beträffande

kronoegendomen Hammar, som

^{i följd} av sin fördelak- tiga belägenhet nära Karlstad och invid

Hammarösjön

visat sig synnerli-

gen begärlig för anläggande av sommarvillor eller drivande av smärre jord- bruk. I ett fall sades sålunda en inköpt tomtplats hava av den ursprung- liga köparen omedelbart överlåtits på ^{person i}

annan

samhällsställning; och

i ett annat ^fall skulle från en av

obemedlad

inköpt lägenhet ett

område

av

omkring

^l/2 tunnland

hava

efter

någon

tid försålts under

enahanda

för- hallande.

Om

än Kungl. Maj:ts befallningshavande icke funnit sig befogad

att i dessa hänseenden anställa

närmare

efterforskningar, ansåge Kungl. Maj:ts befallningshavande dock sannolikt, att de

anmärkta

transaktionerna verk- ligen ägt rum.

Förutom

dessa båda fall hade vid försäljningar från

samma kronoegendom

förekommit, att köparen av en jordbrukslägenhet samtidigt

med

förvärvet sålt större delen av den till lägenheten hörande skogsmar- ken, eller

omkring

22 hektar, till en trävaruhandlare, vilken sedermera avverkat därå befintlig ståndskog. Lägenhetens åkerjord jämte ^{1 l}/2 hektar

skogsmark

funnes emellertid

ännu

kvar under ägo av den ursprunglige köparen,

som

därå uppfört erforderliga åbyggnader för småbruk. I sist-

nämnda

falltorde

—

tilläggerKungl. Maj:ts befallningshavande

—

väl

kunnas

antagas, att trävaruhandlaren varit den verklige köparen eller penningför- läggaren

med den

obemedlade

som

bulvan;

men

å andra sidan saknades anledning till antagande att affären varit för lägenhetsägaren ofördelaktig, da denne fastmer endast

genom

berörda stöd

kunnat

förvärva sig eget hem.

Beträffande Älvsborgs län visar den verkställda undersökningen, att

i ett fall en del av en från kronojord upplåten lägenhet sålts till person, vilken icke varit berättigad att i första

hand köpa

av staten och

som

på det sålunda förvärvade området uppfört en villabyggnad.

Såsom

eget ytt-

rande anför Kungl. Maj:ts befallningshavande i

nämnda

län, att

någon

obe- hörig spekulation ⁱ statens jordupplåtelse till egna

hem

dittills icke före-

kommit inom

länet.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge_, Gävleborgs, Hallands, Kal- mar, Kronobergs,

Malmöhus,

Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Örebro och Östergötlands län förmäla, att

inom

deras respektive län icke iakttagits något fall, då av staten för

egnahemsändamål

upplåten jord överlåtits till

köpare,

som

icke uppfyllde stadgade villkor för förvärv ⁱ första

hand

av egnahemslägenheter från

kronoegendomar

eller

använde

jorden för annat

ändamål

än vid upplåtelsen åsyftats.

Därvid anmärkes

emellertid av Kungl.

Maj:ts befallningshavande i Gävleborgs län, att upplåtelser av egnahems- lägenheter enligt kungörelsen den 31 december

1909

icke förr än under är

1913

förekommit

inom

länet, samt av Kungl. Maj:ts befallningshavande i

Örebro län, att

inom

detta län endast en dylik upplåtelse dittills verkställts.

Av

Kungl. Maj:s befallningskavande i Västmanlands län meddelas, att

någon egnahem

supplåtelse i enlighet

med 1909

års grunder

ännu

icke ägt

rum

därstädes.

Inom

Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län finnes, enligt vad Kungl. Maj:ts befallningsliavande i dessa län uppgiva, icke

någon

av staten jämlikt egnahemsförfattningarna upplåten jord.

Då

vidare de sakkunniga trott sig

hava

anledning antaga, att hus- hållningssällskapens förvaltningsutskott, de

inom

landet befintliga egnahems- föreningar och -bolag samt Nationalföreningen

mot

emigrationen vid

den

befattning, de tagit

med

egnahemsrörelsen i allmänhet, haft tillfälle att iakttaga fall, då för

egnakemsändamål

upplåten jord av förvärvaren eller

någon

hans efterträdare i äganderätten överlåtits till köpare,

som

ickeupp- fyllde författningsenliga villkor för erhållande av lån från egnahemslåne- fonden eller

använde

jorden för annat

ändamål

än det vid upplåtelsen av- sedda, hava de sakkunniga ⁱ januari

1913

ⁱ skrivelser till

28

egnahems- föreningar eller -bolag

ävensom

till övriga

nämnda

korporationer anhållit, att

desamma

(hushållningssällskapens förvaltningsutskott efter

inhämtande

av yttrande från vederbörande underavdelningar av resp. sällskap och nationalföreningen efter därtill anslutna länsföreningars hörande) måtte

meddela

de sakkunniga de erfarenheter,

som

de

kunde hava

gjort i be- rörda hänseende, samt därvid

om

möjligt

närmare

redogöra för iakttagna typiska fall, i vilka

man kunde

spåra obehörig spekulation i jordupplåtelse.

A

dessa skrivelser

hava

svar

inkommit

dels från vederbörande för- valtningsutskott eller

egnahemsnämnder

för hushållningssällskapen

inom

länen

med undantag

av Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro och Norrbottens län, dels från 15

egnahem

sföreningar och -bolag i olika delar av landet, dels ock från centralstyrelsen för

omförmälda

nationalförening.

Yad

först hushållningssällskapen

vidkommer,

anför förvaltningsutskottet för Älvsborgs läns södra hushållningssällskap bland annat följande:

Sådan

obehörig jordspekulation,

som

åsyftades

med

de sakkunnigas förfrågan, hade

inom

sällskapets

verksamhetsområde

icke försports i

nämnvärdare

ut- sträckning. Sällskapets

egnahemsnämnd

hade dock tidigare i åtskilliga fall tyckt sig finna, att

egnahem

slåntagare ^allt för snart efter låns erhål- lande avyttrat sina lägenheter utan att därför förelegat andra skäl

än

att

den

betingade köpeskillingen

komme

^{att bereda} vederbörande vinst utöver

sammanlagda

beloppet av inköpspris och nedlagda kostnader. För den

nye

köparen hade fastighetens egenskap av egnahemslägenhet,

med

på ^de fördelaktigaste villkor placerat lån

ända upp

till ⁵/⁶ av värdet, spelat den

25

roll, att lägenheten blivit vida begärligare än andra i övrigt likvärdiga lägenheter och förty betalts

med

högre pris. Efter iakttagande av en del fall, där egnahemslåntagare sålt sina lägenheter

med

vinst och utan några tvingande skäl, hade

nämnden

funnit nödigt vidtaga åtgärd till förhind- rande av att berörda sätt att spekulera i egnahemslånerörelsen bleve satt

i system. I sådant syfte hade

nämnden

föranstaltat

om

införande i det för egnahemslånerörelsen gällande reglementet av en bestämmelse

därom

att, därest låntagare avyttrade sin lägenhet, innan amorteringstiden inträtt,

uppsägning av egnahemslånet ovillkorligen skulle äga rum.

Denna

be- stämmelse förefölle hava haft åsyftad verkan. I förhållande till det bety- dande antal lån,

som

av

nämnden

årligen beviljades, vore antalet av de egnahemslägenheter, vilka överlätes,

mycket

ringa; och knappast något eget

hem

torde

numera

avyttras tidigare än fjärde året efter utgången av det kalenderår, varunder lånet beviljades, så framt icke inträffade förhållanden gjorde en dylik överlåtelse väl försvarlig.

Jönköpings läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott framhåller, att

inom

länet visserligen i några fall bostadslägenheter, belägna vid stations- eller fabrikssamhällen, övergått till ägare,

som

ej varit berättigade till

erhållande av egnahemslån och

som

till följd därav inbetalt lånet,

men

att dessa fall vore att betrakta såsom undantagsfall. I fråga

om

jordbrukslägen- heter hade, utskottet veterligt, något dylikt fall icke förekommit. Ej heller hade det

kommit

till utskottets

kännedom,

att till egna

hem

upplåten jord använts för annat ändamål.

Förvaltningsutskottet för

Kalmar

läns södra hushållningssällskap upp-

lyser, att vid den av

nämnda

sällskap förmedlade egnahemslånerörelsen visserligen förekommit ett eller annat fall, då

egnahem

slägenhet överlåtits

till köpare,

som

ej uppfyllt villkoren för erhållande av lån från

egnahem

^s- lånefonden,

vadan

lånet ej fått övertagas utan måst ^inlösas,

men

att i övrigt

ej förekommit fall, då jord använts för helt annat

ändamål än

vid upp- låtelsen avsetts eller då obehörig spekulation i jordupplåtelse

kunnat

spåras.

Egnahemsnämnden

för Kristianstads läns hushållningssällskap meddelar:

Under

årens lopp hade ⁱ detta län endast sex jordbrukslägenheter, förvär- vade

med

understöd av egnahemslån, övergått till sådan ägare,

som

ⁱ de sakkunnigas skrivelse avsåges. Sålunda hade två lägenheter,

som med hänsyn

till sina relativt stora arealer

kalmark

och

mycket

ringa areal åkerjord varit mindre lämpliga för jordbruksändamål, förvärvats av en större lantegendom för skogsodling å kalmarken, därvid

byggnaderna

och

4

den

öppna åkerjorden utlagts till torplägenheter.

Fyra

andra jordbruks- lägenheter hade sålts till personer i så god

ekonomisk

ställning, att lånen blivit till inbetalning uppsagda; och

hade

i två av dessa fall lägenheterna tillagts var sin

annan mindre

lägenhet.

Dessutom

hade statens järnvägar för bangårdsut vidgning i Hässleholm inköpt en

mindre

lägenhet, ursprung- ligen förvärvad

med

understöd av egnahemslån. Lägenheter eller jord hade eljest icke i något fall använts till annat

ändamål

än

som

vid dess förvärvande

med

understöd av egnahemslån uppgivits.

Av

förvaltningsutskottet för Kopparbergs läns hushållningssällskap upp- gives, att beträffande de dittills

inom

länet utlämnade egnahemslånen, upp- gående till ett antal av

omkring

200, endast ett fall möjligen torde vara att hänföra till de här åsyftade, samt att

därmed

förhölle sig så, att en person, innan

han

till fullo uttagit det lån,

han

erhållit å en inköpt bo- stadslägenhet, till ett bolag sålt en avsevärd del av lägenhetens jord till

ut

mål

och

med den

därför erhållna köpeskillingen infriat det

utbekomna

lånebeloppet, varefter

han

uthyrt de å den återstående delen av lägenheten uppförda

byggnaderna

samt afflyttat från orten.

Jämtlands läns. hushållningssällskaps

egnahemsnämnd

yttrar: Efter det

i fråga

om

försäljning av kronolägenheter bestämmelserna för köpeskillings erläggande ändrats därhän, att inbetalningarna motsvarade amortering å

egnahemslån, hade icke vidare försports sådan obehörig jordspekulation,

som

ⁱ avsevärd omfattning tidigare förekommit i detta län på

grund

av upplåtna

kronoegendomars

eller -lägenheters rika tillgång på ^skog.

Däremot förekomme

så gott

som

^{varje år, att}

någon

egnahemslägenhet övergiuge

till person,

som

saknade vissa betingelser för låns erhållande, och att det å lägenheten beviljade egnahemslånet till följd därav måste uppsägas.

Men

dylika förhållanden,

som

för övrigt vore en naturlig följd av

den

fria äganderätten, torde knappast vara att betrakta såsom sådana missförhållan- den,

mot

vilka

man

i lagstiftningsväg borde inskrida; och lika litet torde det

kunna

förhindras, att en

sammanslagning

av

med

statslån bildade egna-

hem

slägenlieter

någon gång

ägde

rum

eller att dylika lägenheter förenades

med

större fastigheter. Ville

man

förhindra sådant

med

de kronolägen-

lieter,

som

framdeles upplätes, låge det utan tvivel närmast till hands att anlita formerna för den tryggade besittningsrätten.

Enligt vad hushållningssällskapets i Västernorrlands län förvaltnings- utskott uppgiver har sällskapets

egnahem

skommitté under sin verksamhet icke iakttagit, att några biavsikter förefunnits vid ansökan

om

lån eller att de lägenheter, varå lån beviljats, använts för annat

ändamål

än det i